Landtransport av farligt gods

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landtransport av farligt gods"

Transkript

1 Landtransport av farligt gods 63

2 Broschyren Landtransport av farligt gods informerar övergripande om de regler som rör transport av farligt gods på väg och järnväg. Den ger en översikt över allmänna bestämmelser och för att få uppgift om detaljerade krav hänvisas till de kompletta regelverken för landtransport av farligt gods; ADR-S, Statens räddningsverk föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. Författningsnummer SRVFS 2002:1. RID-S, Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg. Författningsnummer SRVFS 2002:2. Beställningsadress för regelverken: CE Fritzes AB Stockholm Tel: Fax: E-post: Webbplats: Illustrationer: Evermarks original 61

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TRANSPORT AV FARLIGT GODS 5 Vad är farligt gods? 5 Vad är transport? 5 Lagstiftning 6 Regelverk för transport av farligt gods 6 Vägtransport 7 Järnvägstransport 7 Sjötransport 8 Lufttransport 8 INDELNING OCH INNEHÅLL I REGELVERKEN ADR-S OCH RID-S 9 ADR-S 9 RID-S 10 ANSVAR 11 Avsändarens ansvar 12 Transportörens ansvar 12 Mottagarens ansvar 13 SÄKERHETSRÅDGIVARE 14 UTBILDNING 15 Förarutbildnig 15 Övrig utbildning 16 1

4 KLASSIFICERING 17 UN-nummer 17 Klass 18 Primär- och sekundärfara 19 Förpackningsgrupp 19 Officiell transportbenämning 19 Klassificeringskod 20 Farlighetsnummer 21 FÖRPACKNINGAR 22 Förpackningsinstruktioner 23 Typgodkända förpackningar 23 Samemballering 24 Extra ytteremballage 24 MÄRKNING OCH ETIKETTERING AV KOLLIN 25 Märkning 25 Etikettering 25 Märkning och etikettering vid samemballering 27 Märkning och etikettering av extra ytteremballage 27 Märkning och etikettering av tömda, ej rengjorda förpackningar 27 TRANSPORTHANDLINGAR ADR-S 28 Godsdeklaration 29 Stuvningsintyg för container 30 Skriftliga instruktioner (transportkort) 31 Kopia på multilaterala avtal 32 Godkännandecertifikat för fordon 32 Intyg om förarutbildning 32 Transporttillstånd 32 2

5 TRANSPORTHANDLINGAR RID-S 33 Fraktsedel (godsdeklaration) 33 Stuvningsintyg för container 34 Skriftliga instruktioner (endast vid kombitrafik) 34 Kopia på multilaterala avtal 34 LASTNING, LOSSNING OCH HANTERING 35 Samlastning 36 Försiktighetsåtgärder med avseende på livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder 38 Lastsäkring 38 Rengöring efter lossning 39 Rökförbud 39 Begränsning av transporterad mängd 39 Lastning och lossning på allmän plats inom eller utanför tätbebyggt område 40 Åtgärder mot elektrostatisk uppladdning 40 Påslagen motor under lastning eller lossning 40 Skyddsavstånd 40 MÄRKNING OCH STORETIKETTER PÅ FORDON, CONTAINRAR OCH JÄRNVÄGSVAGNAR 41 Storetiketter 41 Orange skylt 41 Märke för ämnen med förhöjd temperatur 42 Rangeringsetiketter 42 Tömda ej rengjorda fordon, containrar och järnvägsvagnar 43 Märkning av uppställda fordon 43 Exempel på märkning och etikettering av några av de vanligaste enheterna vid vägtransport av farligt gods 44 Exempel på märkning och etikettering av några av de vanligaste enheterna vid järnvägstransport av farligt gods 45 FORDONSUTRUSTNING 46 3

6 ÖVERVAKNING AV FORDON 48 GODKÄNNANDE AV FORDON 49 UNDANTAG 50 Undantag som har samband med hur transporten genomförs 50 Begränsad mängd 50 Värdeberäknad mängd 52 KOMBITRAFIK 56 Etikettering av järnvägsvagnar 56 Dokumentation 56 VÄGVALSSTYRNING 57 ÅTGÄRDER VID OLYCKA 58 MER INFORMATION OM FARLIGT GODS 59 ORDLISTA 60 4

7 TRANSPORT AV FARLIGT GODS Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på människor, djur, miljö och egendom. Exempel på sådana egenskaper är explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva och frätande egenskaper. Som exempel på farligt gods kan nämnas bensin, färg, tändstickor, kaustiksoda, fyrverkerier, sprayburkar, krockkuddar och miljöfarliga ämnen. Begreppet transport av farligt gods innefattar mer än bara förflyttning med fordon, järnvägsvagn, fartyg eller flygplan. Det innefattar även lastning och lossning samt sådan förvaring och hantering av farligt gods som har samband med transport. När man talar om transport av farligt gods förekommer det många ord vars innebörd är viktiga att känna till. Flera definitioner finner du i avsnitt i ADR-S respektive RID-S. 5

8 Lagstiftning Transport av farligt gods regleras i Sverige av en lagstiftning som består av: Lagen om transport av farligt gods Förordningen om transport av farligt gods Föreskrifter för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransport av farligt gods Följande transportmyndigheter ger ut föreskrifter för de olika transportslagen: Statens räddningsverk för landtransporter Sjöfartsverket för sjötransporter Luftfartsverket för lufttransporter Regelverk för transport av farligt gods Varje transportslag har sina egna bestämmelser i form av regelverk. Dessa olika regelverk har alla sin grund i FN-rekommendationerna för transport av farligt gods vilket innebär att de uppvisar många likheter. De olika regelverken uppdateras och ändras med jämna mellanrum och det är viktigt att alltid ha tillgång till den gällande utgåvan. Större ändringar sker i normala fall vartannat år, medan mindre rättelser och ändringar ges ut löpande. 6

9 Följande regelverk tillämpas för de olika transportslagen: Vägtransport ADR/ADR-S gäller för internationell respektive nationell transport av farligt gods på väg och i terräng. Bokstaven S står för den svenska utgåvan. Järnvägstransport RID/RID-S gäller för internationell respektive nationell transport av farligt gods på järnväg. Bokstaven S står för den svenska utgåvan. Regelverket RID. Förkortningen står för; Franska: Règlement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses. Engelska: Regulations concerning the International Carriage of Dangerous Goods by rail. Regelverket ADR. Förkortningen står för; Franska: Accord Européen relatif au Transport international des Marchandises Dangereuses par Route. Engelska: European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road. 7

10 Sjötransport IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) gäller för internationell och nationell transport av farligt gods till sjöss. Lufttransport ICAO:s Tekniska Instruktioner (Technical Instructions for the Safe Transport of Dangerous Goods by Air, ICAO/TI) är de formellt gällande föreskrifterna som ska följas vid internationell och nationell lufttransport av farligt gods. Flygbolagen har dock genom IATA givit ut Dangerous Goods Regulations (DGR) som används vid internationell och nationell lufttransport av farligt gods. Dessa grundar sig på ICAO:s Tekniska Instruktioner, men ställer även vissa ytterligare krav på transporterna. 8

11 INDELNING OCH INNEHÅLL I REGELVERKEN ADR-S OCH RID-S ADR-S ADR-S inleds med en paragrafdel, till vilken det finns tre bilagor, A, B och S. Bilagorna A och B delas in i nio delar och ska följas vid internationell och nationell transport av farligt gods på väg. Vid enbart nationell transport gäller även bilaga S som innehåller lättnader från bilagorna A och B samt vissa kompletterande krav. Del 1-9: Del 1: Allmänna bestämmelser Del 2: Klassificering Del 3: Förteckning över farligt gods, särbestämmelser och undantag för farligt gods förpackat i begränsade mängder Del 4: Användning av förpackningar och tankar Del 5: Bestämmelser för avsändning Del 6: Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar, IBCbehållare, storförpackningar och tankar Del 7: Bestämmelser för transport, lastning, lossning och hantering Del 8: Bestämmelser för fordonsbesättning, utrustning, drift och dokumentation Del 9: Bestämmelser för tillverkning och godkännande av fordon Bilaga S: Del 10: Transporthandlingar, övergångsbestämmelser, märkning, godkännande av fordon m.m. Del 11: Transporter med lastplan Del 12: Transporter av cisterner avsedda för stationärt bruk Del 13: Lokala transporter av farligt gods på väg eller i terräng Del 14: Transporter av farligt gods till hamnområden Del 15: Transporter av farligt gods inom eller mellan hamnområden Del 16: Transporter av farligt gods i mindre förpackningar till återvinning eller bortskaffande Del 17: Gasåtertagning av bensin vid fyllning och tömning av tankar Del 18: Särskilda undantag från tillämpningen av denna författning Del 19: Gaskärl Del 20: Allmänna råd 9

12 RID-S RID-S inleds med en paragrafdel, till vilken det finns två bilagor, 1 och S. Bilaga 1 delas in i sju delar och ska följas vid internationell och nationell transport av farligt gods på järnväg. Vid enbart nationell transport gäller även bilaga S som innehåller lättnader från bilaga 1 samt vissa kompletterande krav. Del 1-7: Del 1: Allmänna bestämmelser Del 2: Klassificering Del 3: Förteckning över farligt gods, särbestämmelser och undantag för farligt gods förpackat i begränsade mängder Del 4: Användning av förpackningar och tankar Del 5: Bestämmelser för avsändning Del 6: Bestämmelser för tillverkning och provning av förpackningar, IBC-behållare, storförpackningar och tankar Del 7: Bestämmelser för transport, lastning, lossning och hantering Bilaga S: Del 10: Märkning, transporthandlingar, språk, resande, övervakning, lastsäkring, skyddsavstånd och användning av förpackningar Del 11: Särskilda undantag från tillämpningen av denna författning Del 12: Gaskärl Del 13: Allmänna råd 10

13 ANSVAR Vid transport av farligt gods är det viktigt att definiera vilka olika ansvarsområden som kan förekomma. I ADR-S och RID-S talar man om huvuddelaktigas åligganden och andra delaktigas åligganden. Med huvuddelaktiga menas avsändare, transportör och mottagare. Andra delaktiga kan exempelvis vara lastare, förpackare, fyllare eller användare av tankcontainer, UN-tank eller cisternvagn. Nedan tittar vi närmare på huvuddelaktigas ansvarsområden. 11

14 Avsändarens ansvar Avsändaren utgör en viktig länk i transportkedjan då denne har störst kännedom om godset och följdaktligen är det dennes skyldighet att lämna all relevant information till transportören. Det är av stor betydelse för transportsäkerheten att avsändaren gör rätt. Avsändaren ska: försäkra sig om att det farliga godset är klassificerat och tillåtet för transport, endast använda godkända och lämpliga förpackningar och tankar, se till att godset är rätt märkt och etiketterat, till transportören överlämna de handlingar som krävs för transporten, uppfylla bestämmelser om försändningssätt och transportrestriktioner, se till att även tömda, ej rengjorda och ej avgasade tankar, fordon, containrar är korrekt märkta och etiketterade samt att tankar är lika väl förslutna och täta som i fyllt tillstånd. Avsändaren kan ta hjälp av andra delaktiga, såsom exempelvis förpackare, truckförare och lastare. Transportörens ansvar Transportören ska försäkra sig om att: det farliga godset är tillåtet för transport, föreskrivna handlingar finns med i transportenheten vid vägtransport eller när godset skickats vidare vid järnvägstransport, fordon, järnvägsvagnar och last inte uppvisar några synliga brister, otätheter eller sprickor och att inga utrustningsdetaljer fattas, datum för nästa kontroll av tankar inte har överskridits, fordon eller järnvägsvagnar inte är överlastade, rätt etiketter och märkning finns på fordon och järnvägsvagnar, utrustning som föreskrivs i förarens skriftliga instruktioner (transportkort) finns i fordonet vid vägtransport. 12

15 Ovanstående punkter kontrolleras med hjälp av de transporthandlingar som följer med godset och genom visuell kontroll av fordon, järnvägsvagnar, containrar och i förekommande fall last. Mottagarens ansvar Efter lossning ska mottagaren uppfylla bestämmelserna för väg- eller järnvägstransport. Som exempel på sådana bestämmelser kan särskilt nämnas att; utföra föreskriven rengöring och sanering av fordon, järnvägsvagnar och containrar, se till att farligt godsmärkningen tagits bort på fullständigt tömda, rengjorda containrar samt på avgasade och sanerade järnvägsvagnar. Mottagaren kan ta hjälp av andra delaktiga, exempelvis lossningspersonal. Lästips: Definitioner, kapitel 1.2 i ADR-S eller RID-S Säkerhetsåligganden hos delaktiga, kapitel 1.4 i ADR-S eller RID-S 13

16 SÄKERHETSRÅDGIVARE I Sverige ska alla som i sin verksamhet utför transporter av farligt gods eller som avsänder farligt gods ha säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivaren ska se till att företaget vidtar erfoderliga åtgärder för att förebygga olyckor i samband med farligt gods. Reglerna om säkerhetsrådgivare har samma tillämpningsområde som lagen om transport av farligt gods i övrigt, vilket innebär att samtliga transportslag omfattas av kravet på säkerhetsrådgivare. Kravet omfattar varje fysisk och juridisk person inklusive myndigheter. Lagstiftningen medger vissa undantag från kravet på säkerhetsrådgivare, bland annat för kvantiteter som på visst sätt är begränsade per transportenhet. För att bli säkerhetsrådgivare måste ett prov avläggas hos Räddningsverket. Efter godkänt resultat utfärdas ett intyg som är giltigt i 5 år. För att förnya sin behörighet krävs att säkerhetsrådgivaren genomför en ny examination innan giltighetstiden går ut. Läs mera i Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2002:3) om säkerhetsrådgivare för transport av arligt gods. 14

17 UTBILDNING Förarutbildning Förare som transporterar farligt gods ska genomgå en särskild förarutbildning enligt ADR-S. Utbildningen krävs om föraren transporterar farligt gods: i fordon med en tillåten totalvikt högre än 3,5 ton, i fasta tankar, avmonterbara tankar eller batterifordon med en volym över 1 m 3 eller i tankcontainrar, UN-tankar eller MEG-containrar med en volym över 3 m 3, i klass 1eller klass 7, oavsett fordonets totalvikt. Efter att ha genomgått förarutbildning och avlagt godkänt prov, erhålls ett intyg utfärdat av Räddningsverket. Intyget kallas i dagligt tal för ADR-intyg och gäller i 5 år. För att förnya sitt ADR-intyg krävs att föraren genomgår en repetitionsutbildning och klarar ett nytt prov innan giltighetstiden går ut. Observera att det i Sverige är förbjudet att övningsköra med fordon som är lastat med farligt gods om förarintyg krävs. Förare som transporterar farligt gods som så kallad värdeberäknad mängd (se sid 52) omfattas inte av kravet på förarutbildning. De måste däremot ha utbildning i de regler som rör deras arbetsuppgifter och ansvarsområde. Kursinnehållet redovisas under rubriken Övrig utbildning. 15

18 Övrig utbildning Personer som är delaktiga vid transport av farligt gods ska ha utbildning om de bestämmelser som rör deras arbets- och ansvarsområde. Detta kan till exempel vara personer sysselsatta hos avsändare, transportör, mottagare, truckförare, lastare eller förpackare. Även förare som transporterar mindre mängder farligt gods ska ha denna utbildning. Syftet med utbildningen är att öka kunskaperna om bestämmelserna för transport av farligt gods samt om de risker som är förenade med sådana transporter. Utbildningen ska minst innehålla: Allmän utbildning: de allmänna villkoren i bestämmelserna för transport av farligt gods. Funktionsspecifik utbildning: de bestämmelser som motsvarar personalens arbetsuppgifter och ansvar. I de fall transporten omfattar flera transportslag ska personalen även utbildas i de bestämmelser som gäller för andra transportslag. Säkerhetsutbildning: de risker och faror som farligt gods kan medföra i den egna verksamheten vid transport, lastning och lossning. Målet är att ge personalen kännedom om säker hantering och nödåtgärder. För radioaktiva ämnen och föremål i klass 7 ska personalen få en särskild anpassad utbildning om strålningsfaror och försiktighetsåtgärder. Utbildningen ska regelbundet kompletteras med repetitionskurser för att erhålla kunskap om förändringar i reglerna. En detaljerad beskrivning av genomförd utbildning ska arkiveras både av arbetsgivaren och av arbetstagaren. Detta kan bestå av ett utbildningsregister hos arbetsgivaren och av ett intyg hos arbetstagaren. För att få trafiktillstånd för järnvägstransport måste företagets anställda ha genomgått utbildning i reglerna för transport av farligt gods. Järnvägsinspektionen godkänner utbildningen och utfärdar tillstånden. 16

19 KLASSIFICERING Avsändaren ska se till att det farliga godset är rätt klassificerat. En fullständig klassificering av det farliga godset kräver ett antal uppgifter: Klass UN-nummer Etiketter Klassificeringskod Officiell transportbenämning Förpackningsgrupp Farlighetsnummer UN-nummer UN-nummer är ett identifieringsnummer för farligt gods som består av fyra siffror. Det tilldelas varje ämne eller grupp av ämnen med samma inneboende egenskaper. Dessa nummer fastställs av FN enligt deras klassificeringssystem och används internationellt. UN-numren är gemensamma för alla transportslag. Tips vid klassificering: Se kapitel 3.2 i ADR-S/RID-S, tabellerna A och B. Se punkt 14 i varuinformationsbladet/säkerhetsdatabladet för kemiska produkter. 17

20 INNEHÅLL AKTIVITET INNEHÅLL AKTIVITET Klass Farligt gods delas in i klasser beroende på vilka farliga egenskaper ämnet eller föremålet har. Klass 5.1 Klass 1 Oxiderande ämnen Explosiva ämnen och föremål Klass 2 Gaser Klass 5.2 Organiska peroxider Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 6.1 Giftiga ämnen Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Klass 6.2 Smittförande ämnen Klass 4.2 Självantändande ämnen Klass 7 Radioaktiva ämnen RADIOAKTIVT RADIOAKTIVT KLYVBART KRITICITETS- SÄKERHETSINDEX Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål 18

21 Primär- och sekundärfara För de ämnen och föremål som har fler än en farlig egenskap är det den dominerande faran (primärfaran) vid transport som avgör till vilken klass ämnet eller föremålet hänförs. Exempelvis hamnar metanol, som både är en brandfarlig och giftig vätska, i klass 3 då brandfaran i detta fall anses vara dominerande, medan giftigheten anses vara sekundärfaran under transport. Etikettnumren ska skrivas i godsdeklarationen. Förpackningsgrupp Farligt gods delas in i olika förpackningsgrupper beroende på hur farliga egenskaper ämnet eller föremålet har. Denna indelning finns inom klasserna 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 och 9. Förpackningsgruppen används bland annat vid val av förpackning. Förpackningsgrupp I II III mycket farligt farligt mindre farligt Officiell transportbenämning Officiell transportbenämning är det namn som ska användas för att beskriva det farliga godset i exempelvis godsdeklarationen. Benämningen är oftast ett kemiskt eller tekniskt namn på ämnet eller föremålet och kan bland annat utläsas i ADR-S och RID-S, tabell A och B. Exempel, UN 1090 Aceton UN 1202 Dieselolja Ämnen och föremål som inte är namngivna i ADR-S eller RID-S, men som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farligt gods ska hänföras till en passande samlingsbenämning. Benämningar som slutar på n.o.s. (not otherwise specified) är exempel på sådana samlingsbenämningar. En n.o.s.-benämning ska i de allra flesta fall följas av ett kemiskt eller tekniskt namn på en eller flera farliga beståndsdelar inom parantes. Handelsnamn får inte användas. Exempel UN 1987 Alkoholer, n.o.s. (isopropanol, etanol) UN 1760 Frätande vätska, n.o.s. (salpetersyra) 19

22 Klassificeringskod Alla ämnen och föremål, utom de i klass 7, är tilldelade en klassificeringskod. Denna kod består av siffror och bokstäver som ger ytterligare upplysningar. Farligt gods i klass 1 delas in i olika riskgrupper och samhanteringsgrupper beroende på typ av explosion och explosivämne. Numret på riskgruppen och bokstaven för samhanteringsgruppen utgör klassificeringskoden. Exempel på sådan klassificeringskod är 1.1D (riskgrupp 1.1, samhanteringsgrupp D) eller 1.4S (riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S ). Fyrverkerier, t ex: UN 0337, FYRVERKERIER, klass 1, klassificeringskod 1.4S 20

23 Farlighetsnummer Farlighetsnummer består av 2 eller 3 siffror som talar om vilka farliga egenskaper ämnet har. I vissa fall förekommer bokstaven X före siffrorna, vilket innebär att ämnet reagerar häftigt med vatten så att fara uppstår. Farlighetsnummer anges på orange skyltar vid märkning av fordon, containrar eller järnvägsvagnar. Exempel 336 = Mycket brandfarlig vätska, giftig 80 = Frätande eller svagt frätande ämne Gasol: UN 1965, KOLVÄTEGASBLANDNING, KONDENSERAD, N.O.S. (PROPAN), klass 2, klassificeringskod 2F, farlighetsnummer 23, etikett Kaustiksoda: UN 1823, NATRIUMHYDROXID, FAST, klass 8, förpackningsgrupp II, klassificeringskod C6, farlighetsnummer 80, etikett 8 21

24 FÖRPACKNINGAR Förpackningar för farligt gods ska vara av god kvalitet och tillräckligt hållfasta för att klara normala transportförhållanden. De ska vara tillverkade och förslutna så att de inte läcker och inga farliga ämnen får finnas på utsidan. De får dessutom inte angripas, försvagas eller reagera med innehållet. Detta gäller både för nya och återanvända förpackningar. Med förpackningar menas exempelvis fat, dunkar, lådor och säckar men även större förpackningar som IBC-behållare. De olika förpackningarna kan förekomma i olika typer av material exempelvis stål, plast eller papp. UN 1263 papplåda plastdunk IBC-behållare 22

25 Förpackningsinstruktioner För varje ämne eller föremål finns det i ADR-S och RID-S givna förpackningsinstruktioner som anger vilka typer av förpackningar som är tillåtna. Typgodkända förpackningar Alla typer av förpackningar avsedda för transport av farligt gods ska normalt provas och godkännas (typgodkännas) innan de får användas. Avsändare ska vid val av förpackning kontrollera att den är godkänd för det ämne som ska transporteras. Alla typgodkända förpackningar är försedda med en förpackningsmärkning (UNmärkning) som ger viktig information om förpackningen. Denna märkning innehåller bland annat beteckningen X, Y eller Z som visar för vilken eller vilka förpackningsgrupper den är tillåten att användas för: X för farligt gods med förpackningsgrupp I, II och III Y för farligt gods med förpackningsgrupp II och III Z för farligt gods med förpackningsgrupp III u n u n Förpackningsmärkning för en papplåda (4G/X25/S/02/S/SP ) och fat (1A1/Y1,5/150/02/S/SP ). En förpackning med dess innehåll färdigställt för transport kallas för kolli. 23

26 Samemballering Vissa ämnen med olika UN-nummer får förpackas i samma ytterförpackning, förutsatt att detta tillåts enligt ADR-S eller RID-S. En grundläggande förutsättning för samemballering är att de olika ämnena inte reagerar farligt med varandra. Extra ytteremballage För att underlätta hantering och stuvning av kollin i samband med transport används ibland extra ytteremballage ( overpack ). Med extra ytteremballage avses en omslutning som innehåller en eller flera kollin från en avsändare, sammanförda till en enhet. Som exempel kan nämnas; en pall på vilken förpackningar ställts eller staplats och säkrats med ett extra ytteremballage bestående av bandning, krympfilmning eller sträckfilmning, förpackningar som ställts inuti ett ytteremballage som t ex låda, bur eller häck. Plastad pall (sträckfilmning) 24

27 MÄRKNING OCH ETIKETTERING AV KOLLIN Märkning Varje kolli som innehåller farligt gods ska märkas med godsets UN-nummer föregånget av bokstäverna UN. Denna märkning ska vara synlig, läsbar och tåla väderpåfrestningar. IBC-behållare med en volym över 450 liter ska märkas på två motstående sidor av behållaren. För farligt gods i klass 1, 2 och 7 samt för vissa ämnen krävs ytterligare uppgifter i märkningen utöver UN-nummer. Etikettering Varje kolli innehållande farligt gods ska etiketteras med den eller de etiketter som anges i ADR-S eller RID-S. Etiketternas syfte är att informera om ämnets eller föremålets faror. Etikettförlagorna visas på sidan

28 Om kollits innehåll kräver flera olika etiketter ska dessa placeras intill varandra. Etiketterna får inte skymmas av någon del av kollit eller av någon annan typ av märkning. IBC-behållare med en volym över 450 liter ska etiketteras på två motstående sidor. Utöver de etiketter som beskriver farans art krävs etikett nr 11 (pilar) på två motstående sidor av kollit i följande fall: kollin med vätskor i kärl vars förslutningar inte syns utifrån, kollin med kärl med luftningsanordningar eller kärl med luftningsanordningar utan ytterförpackning, kollin med kylda kondenserade gaser. UN

29 Märkning och etikettering vid samemballering Om två eller flera sorters farligt gods förpackas i en och samma ytterförpackning ska kollit vara försett med märkning och etiketter för varje sorts gods. Om en och samma etikett krävs för olika sorters gods behöver bara en etikett fästas. Märkning och etikettering av extra ytteremballage Extra ytteremballage ska förses med samma märkning och etikettering som finns på de kollin som det omsluter. Detta krävs dock inte om märkningen och etiketterna är synliga genom det extra ytteremballaget. Märkning och etikettering av tömda, ej rengjorda förpackningar Tömda, ej rengjorda förpackningar ska märkas och etiketteras på samma sätt som när de är fyllda. 27

30 TRANSPORTHANDLINGAR ADR-S Följande handlingar ska normalt medföras vid transport av farligt gods på väg: Upprättas av avsändaren och överlämnas till transportören: Godsdeklaration Stuvningsintyg för container Skriftliga instruktioner (transportkort) Kopia på eventuella multilaterala avtal Ovanstående ska medföras av transportören samt: Godkännandecertifikat för vissa fordon Intyg om förarutbildning Tillstånd om detta krävs för transporten 28

31 Godsdeklaration Godsdeklarationen ska för varje ämne eller föremål innehålla följande allmänna uppgifter: a) UN-nummer, föregånget av bokstäverna UN, b) officiell transportbenämning (n.o.s.-benämningar ska oftast kompletteras med teknisk benämning), c) för klass 1: klassificeringskoden och om andra nummer på etikettförlagorna än 1, 1.4, 1.5 och 1.6 krävs ska de anges inom parentes efter klassificeringskoden, för klass samt 8-9: nummer på etikettförlagor. Om flera nummer på etikettförlagor finns angivna för ämnet ska numren anges inom parentes efter det första numret, Godsdeklaration d) förpackningsgruppen (då den förekommer), e) antal kollin och en beskrivning av dem, f) totala mängden av varje slag av farligt gods (volym, bruttovikt eller nettovikt), g) avsändarens namn och adress, h) mottagarens namn och adress, i) eventuella uppgifter som krävs enligt villkoren för någon särskild överenskommelse, t ex multilaterala avtal. Uppgifterna a, b, c, d måste skrivas i denna ordningsföljd eller i ordningen b, c, a, d. För övriga uppgifter krävs ingen speciell ordningsföljd. Utöver dessa allmänna uppgifter finns det även särskilda tilläggsbestämmelser för vissa klasser och transporter. 29

32 Observera att godsdeklaration även ska upprättas för tömda, ej rengjorda förpackningar, IBC-behållare, tankfordon med flera. Innehållet i deklarationen ser dock annorlunda ut för dessa transporter. Det finns inga krav på ett speciellt formulär för godsdeklarationen. Uppgifterna i godsdeklarationen brukar normalt lämnas på den vanliga fraktsedeln. Vid nationell vägtransport ska godsdeklarationen skrivas på svenska. Vid internationell vägtransport ska godsdeklarationen skrivas på avsändarlandets språk och dessutom på ett av språken engelska, tyska eller franska. Stuvningsintyg för container Vid vägtransport av farligt gods i storcontainer (större än 3 m³), som följs av sjötransport, ska ett stuvningsintyg i enlighet med IMDG-koden komplettera godsdeklarationen. 30

33 Skriftliga instruktioner (transportkort) Skriftliga instruktioner, som vanligtvis kallas transportkort, ska ge föraren snabb och nödvändig information vid eventuell olycka eller nödläge. Det ska finnas ett transportkort för varje farligt ämne eller föremål som transporteras. Dessa ska tillhandahållas av avsändaren och överlämnas till föraren senast när det farliga godset lastas på fordonet. Information om innehållet i transportkorten ska lämnas till transportören senast när transportordern ges. Transportkorten ska förvaras lätt tillgängliga i förarhytten. Vid nationell vägtransport behöver transportkort endast lämnas på svenska. Vid internationell vägtransport ska transportkort tillhandahållas på följande språk: Ursprungslandets språk. Transitlandets/ländernas språk. Mottagarlandets språk. Det språk som föraren/förarna som övertar det farliga godset kan läsa och förstå. 31

34 ASB Detta certifikat visar att nedan specificerat fordon uppfyller villkoren som föreskrivs i den Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) CERTIFICATE OF APPROVAL FOR VEHICLES CARRYING CERTAIN DANGEROUS GOODS This certificate testifies that the vehicle specified below fulfils the conditions prescribed by the European Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road (ADR). 1. Certifikat nr: 2. Fordonets tillverkare 3. Fordonets chassinummer 4. Registreringsnummer 5. Namn och företagsadress för transportör, användare eller ägare 6. Beskrivning av fordonet 1) 7. Fordonsbeteckning enligt i ADR 2) EX/II EX/III FL OX AT 8. Tillsatsbromssystem: 3) Ej tillämpligt Bromsförmågan enligt i ADR är tillräcklig för en totalvikt hos transportenheten på ton 4) 9. Beskrivning av fasta tankar/batterifordon 9.1 Tillverkare av tanken: 9.2 Tankens/batterifordonets godkännandenummer: 9.3 Tanktillverkarens serienummer/identifikation av element i batterifordon: 9.4 Tillverkningsår: 9.5 Tankkod enligt eller i ADR: 9.6 Särbestämmelser enligt i ADR (om tillämpligt): 10. Farligt gods godkänt för transport: Fordonet uppfyller villkoren för transport av farligt gods tillordnat fordonsbeteckningen i punkt 7. 3) 10.1 För ett EX/II- eller EX/III-fordon gods i klass 1 inklusive samhanteringsgrupp J gods i klass 1 utom samhanteringsgrupp J 10.2 För ett tankfordon/batterifordon 3) endast de ämnen som motsvarar tankkoden och särbestämmelser angivna i punkt 9 får transporteras 5), eller endast följande ämnen (klass, UN-nummer och där så krävs förpackningsgrupp och officiell transportbenämning) får transporteras: 11. Anmärkningar/Remarks: 12. Giltigt till och med: 1) 2) Stryk det som inte är tillämpligt. 3) Kryssa i tillämpligt alternativ. 4) 5) Utfärdarens stämpel, plats, datum, signatur: Kopia på multilaterala avtal Enligt ADR kan länder ingå temporära avtal, så kallade multilaterala avtal, som vanligen innebär att avsteg får göras från vissa bestämmelser i regelverket. Avtalen gäller endast mellan de länder som skrivit under den. Dessutom måste eventuella transitländer ha skrivit under avtalen. I Sverige får avtalen även tillämpas för nationella transporter. Godkännandecertifikat för fordon För fordon som transporterar vissa typer av farligt gods krävs ett särskilt godkännandecertifikat. Dessa fordon betecknas som EX/II-, EX/III-, FL-, OX-, och AT-fordon. Godkännandecertifikatet ska vara i format A4. Färgen är vit med en skär diagonal rand. Läs mer om godkännandecertifikat för fordon på sidan 49. CERTIFIKAT OM GODKÄNNANDE AV FORDON FÖR TRANSPORT AV VISST FARLIGT GODS Endast ämnen som inte är benägna att reagera på ett farligt sätt med materialen i tankskal, packningar, tillbehör och eventuell skyddsbeklädnad får transporteras. Enligt definitionerna för motorfordon och släpvagnar i kategori N och O i bihang 7 till den konsoliderade resolutionen om tillverkning av fordon (R.E.3) eller direktiv 97/27/EG. Inför aktuellt värde. Ett värde på 44 ton begränsar inte största tillåtna massan vid registrering/ibruktagande angiven i registreringshandlingarna. Ämnen tillordnade den tankkod som anges i punkt 9, eller annan tillåten tankkod enligt hierarkin i eller med tillämpning av eventuella särbestämmelser. Godkännandecertifikat för fordon. Intyg om förarutbildning Förare som omfattas av kravet på förarutbildning (se sidan 15) ska medföra ADRintyg under transport. Transporttillstånd ADR-intyg För vissa explosiva och självreaktiva ämnen samt för vissa organiska peroxider krävs ett transporttillstånd från Räddningsverket. Under vissa omständigheter kan det krävas ett multilateralt transportgodkännande för kollin i klass 7. 32

Transport av farligt gods

Transport av farligt gods Transport av farligt gods Väg och järnväg 3 1.2 C 1 1203 80 1824 Transport av farligt gods Väg och järnväg Denna broschyr informerar övergripande om de regler som rör transport av farligt gods på väg och

Läs mer

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor 2 MSB:s kontaktpersoner: David Gårsjö, 010-240 52 74 Karin Kjellén, 010-240 52 65 Publikationsnummer MSB607 - Oktober 2013 ISBN 978-91-7383-382-0

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter för in vitro diagnostik; LVFS 2001:7 Utkom

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:10 LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:10 LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:10 LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om laboratoriearbete med kemikalier samt allmänna

Läs mer

Gunnar Ohlén Niklas Larsson. Räddningstjänst vid olyckor med explosiva ämnen

Gunnar Ohlén Niklas Larsson. Räddningstjänst vid olyckor med explosiva ämnen Gunnar Ohlén Niklas Larsson Räddningstjänst vid olyckor med explosiva ämnen Gunnar Ohlén Niklas Larsson Räddningstjänst vid olyckor med explosiva ämnen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Läs mer

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Augusti 2010 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Upphävd ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING MASKINER OCH VISSA ANDRA TEKNISKA ANORDNINGAR

Upphävd ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING MASKINER OCH VISSA ANDRA TEKNISKA ANORDNINGAR AFS 1993:10 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING MASKINER OCH VISSA ANDRA TEKNISKA ANORDNINGAR AFS 1993:10 Utkom från trycket den 5 oktober 1993 Beslutad den 19 augusti 1993 (Ändringar införda t.o.m.

Läs mer

SPI Regelverk För tankbilstransporter

SPI Regelverk För tankbilstransporter SPI Regelverk För tankbilstransporter Regelverk för transport av brandfarlig vätska med tankfordon fastställt av SPIs styrelse i mars 2011 och överenskommet med Sveriges Åkeriföretag. 1 S P I T a n k b

Läs mer

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 2 Kontrollmetoder och kontrollområden inom storhushåll

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 2 Kontrollmetoder och kontrollområden inom storhushåll Kontrollhandbok för storhushåll Del 2 Kontrollmetoder och kontrollområden inom storhushåll Innehåll Inledning... 4 1 Kontrollmetoder... 5 1.1 Val av kontrollmetod och frekvens... 6 1.2 Kontrollmetoden

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0053 SV 01.07.2005 004.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/53/EG av den18

Läs mer

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Utbildningsmaterial från Livsmedelsverket - grundkunskaper om livsmedelskontroll Livsmedelsverket, oktober 2014 ISBN: 978 91 7714 2342 4 Layout: Merethe Andersen Foto:

Läs mer

Med influensstorhet avses storhet som inte är en mätstorhet men som påverkar mätresultatet.

Med influensstorhet avses storhet som inte är en mätstorhet men som påverkar mätresultatet. 2 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV PÅ ETT MÄTINSTRUMENT DEFINITIONER Mätstorhet Med mätstorhet avses storhet som ska mätas. Influensstorhet Med influensstorhet avses storhet som inte är en mätstorhet men som påverkar

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. Juli 2014 ISBN 978-91-88566-23-2

Läs mer

SPCR 178. Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp

SPCR 178. Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp SPCR 178 Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden Certifiering - Certification

Läs mer

Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran

Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran PUBLIKATIONER OM NÄRINGSLIV OCH INDUSTRI Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok och mall för försäkran Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen, 2006 http://europa.eu.int/comm/enterprise/enterprise_policy/sme_definition/index_fr.htm

Läs mer

RAPPORT 2015:2 REGERINGSUPPDRAG. Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt

RAPPORT 2015:2 REGERINGSUPPDRAG. Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt RAPPORT 2015:2 REGERINGSUPPDRAG Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt Boverket januari 2015 Titel: Genomförande av EU:s nya hissdirektiv

Läs mer

ARBETE I EXPLOSIONSFARLIG MILJÖ

ARBETE I EXPLOSIONSFARLIG MILJÖ ARBETE I EXPLOSIONSFARLIG MILJÖ Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (Ändringar införda t.o.m. 25 mars 2014) Arbetsmiljöverkets

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av Utkom från trycket brandfarliga vätskor; den 23 januari

Läs mer

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG Europeiska kommissionen SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG M. O Briain SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet

Läs mer

Granskning av prospekt

Granskning av prospekt VÄGLEDNING Granskning av prospekt prospekt@fi.se 2012-11-01 INNEHÅLL AVDELNING I, ALLMÄNNA FRÅGESTÄLLNINGAR OM PROSPEKT 4 1. OM VÄGLEDNINGEN 4 2. HANDLÄGGNINGSTID FÖR PROSPEKTGRANSKNING 6 3. VAD ÄR ETT

Läs mer

Konventionen om förbud mot utveckling, produktion och lagring av kemiska vapen samt om förstörelse av dessa

Konventionen om förbud mot utveckling, produktion och lagring av kemiska vapen samt om förstörelse av dessa Konventionen om förbud mot utveckling, produktion och lagring av kemiska vapen samt om förstörelse av dessa Antagen i Paris den 13 januari 1993 Trädde i kraft den 29 april 1997 De stater som är parter

Läs mer

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 2014-09-16 REM 2011/101340 1 (17) Enheten för människa och omgivning Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1. Sammanfattning Förslaget behandlar

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Redaktörer: Patrik Hjulström

Läs mer

FORDONS LAST OCH VIKT

FORDONS LAST OCH VIKT FORDONS LAST OCH VIKT 164 Lastning och fördelning av last Före lastning ska du som förare förvissa dig om att det fordon som skall användas är lämpligt för lasten och att fordonsekipagets lastkapacitet,

Läs mer

Offentlighet och sekretess hos det allmänna. Information om offentlighets- och sekretess lagen m.m.

Offentlighet och sekretess hos det allmänna. Information om offentlighets- och sekretess lagen m.m. 0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. April 2008, Camilla

Läs mer

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter Vidareutnyttjande av offentlig information En vägledning för myndigheter 7 Innehåll 1 Inledning... 10 1.1 Varför främja vidareutnyttjande?... 10 1.2 Vägledningens syfte och målgrupp... 11 1.3 Vägledningens

Läs mer

Riktlinjer för truckförares. kunskaper och färdigheter TLP10

Riktlinjer för truckförares. kunskaper och färdigheter TLP10 C2 Hjullastare Riktlinjer för truckförares C3a Containertruck (före 2011-01-01 kategori C3) C3b Timmertruck (före 2011-01-01 kategori C3) C4 Sidlastare C5 Grensletruck C7 Teleskoplastare D1 Drag- /flaktruckd2

Läs mer