Ramundberget och Mittåkläppen

Transkript

1 With english summary Ramundberget och Mittåkläppen vandra i minnesrika marker

2 Ängsmarker är bland de artrikaste ekosystem vi har i Sverige. De är stabila ekosystem, där artrikedomen spelar en stor roll, som tål framtida förändringar i vår miljö bättre än artfattiga. I dag finns bara spillror kvar av dessa marker. Vilken är dessa markers historia och vad kan vi göra för att behålla det rika växt- och djurlivet? Det är vad den här broschyren handlar om. Projektledning: Länsstyrelsen Jämtlands län /Per-Olof Eriksson, Marie Berglund Texter: Per-Olof Eriksson, Marie Berglund Foto: Per-Olof Eriksson, där inget annat anges. Foto omslag: Bakgrundsbild Jensvallen, Per-Olof Eriksson; Kossor, Anders Robertsson; Svartvit fäbodbild, JAMTLIs Arkiv (fotograf okänd); Brunkullor, Per-Olof Eriksson. Layout: Redema Tryck: Taberg Media Group Öresund AB Broschyren ges ut av Länsstyrelsen i Jämtlands län. För mer information, gå in på

3 Stora bilden. Buföring i modern tid, drivning av korna längs Mittåkläppsvägen till Hågnvallen (Foto: Anders Robertsson). Lilla kobilden, JAMTLIs Arkiv (Foto: Einar Montén) Ramundberget och Mittåkläppen Ramundberget är en känd turistort med stora möjligheter till friluftsliv. Mest känt är stället för sina snösäkra slalombackar, turskidåkning och sommarvandring på fjället. Här ger inlandsklimatet kalla och snösäkra vintrar samt varma och nederbördsfattiga somrar. Nästan hälften av årsnederbörden faller som snö. Öster om Ramundberget, i den fjällnära björkskogen runt fjället Mittåkläppen, finns ett stort vackert beläget fäbodområde som är ett populärt utflyktsmål. Gamla stigar har rustats upp och används för vandring och cykling med mountainbike. Nedre Holmvallen med fjället Mittåkläppen i bakgrunden. Fjällnära jordbruk Cirka nio kilometer söder om Ramundberget ligger Bruksvallarna. I detta område var det aktiva jordbruket som mest utbrett för hundra år sedan. Markerna i Ramundberget och runt Mittåkläppen användes för höslåtter och fritt bete. Under sommaren fanns gott om bete uti markerna för de fritt gående tamdjuren. Men för att kunna hålla dem med foder under vintern behövde gårdsfolket bege sig ut i fjällandskapet och slå hö under sommarsäsongen. Då hemgårdens och fäbodens slåtterängar inte räckte bjöd den naturligt luckiga fjällbjörkskogen och de prunkande strandängarna längs Ljusnan på lättillgängliga slåttermarker. Med ett snötäcke som låg i snitt 200 dygn och en växtperiod på bara 110 dygn blev gårdsarbetet och i synnerhet slåtterarbetet hektiskt och slitsamt. Befolkningen i fjälldalen hade sina gårdar med självhushållning som grund att leva på. Periodvis fanns kompletterande födkrokar som exempelvis gruvarbete, skogsavverkning och den framväxande turismen. 4 5

4 Gårdagens vardag, dagens idyll Sedan 1930-talet har turismen utvecklats i området. Delar av de öppna strandängarna längs Ljusnan har exploaterats och används i dag som banor för skidskytte och golf. Dessutom har det anlagts leder för vandring, cykling och skidåkning. Trots, eller kanske tack vare, turismens framfart med mycket människor i farten har spår från svunna tider bevarats och synliggjorts. Till exempel står det fortfarande kvar hölador på strandängarna och på fäbodvallarna kan man fortfarande se ursprungliga hus från när driften var i gång. På fäbodar som sköts traditionellt och på fortfarande öppna översvämningsmarker längs Ljusnan, kan man hitta höga naturvärden i de speciella växter som är anpassade till liens och mulens framfart. Där har, bland andra arter, den numera sällsynta orkidén brunkulla förutsättningar att fortleva. VISSTE DU ATT I området finns naturtyper som av EU:s Natura 2000-nätverk klassats som viktiga att bevara och sköta om. Det handlar om brunkullans ängar (höglänta slåtterängar) och fäboddjurens skogsbete (trädklädda fodermarker). Trots att ängsmarker övergetts finns det fortfarande kvar värdefulla ängsväxter. Brunkullan, till vänster, är en av dem. Ängsmarkerna minskar När jordbruket moderniserades under 1900-talet och effektivare arbetsmetoder infördes, kunde det mesta av höet som behövdes för vintern odlas på markerna runt gården. Mycket av utmarksslåttern, som låg långt bort från gården, behövdes inte längre. Fäboddriften fortgick ännu en tid då sommarbetet runt gården var för litet. Bara en spillra av de traditionella hömarkerna används i dag, det mesta har övergetts och börjat växa igen med sly och viden. Den sena moderniseringen av jordbruket i området samt det karga läget i fjällnära miljö gör att igenväxningen med sly inte kommit så långt. Därför finns en hel del av dessa markers värdefulla ängsväxter kvar i dag. Cyklister bland Mittåkläppens fäbodar (Foto: Anders Robertsson) och en hölada byggd av fjällbjörk stående i Ramundbergets golfbana. 6 7

5 Kuppvallen på sydsluttningen av fjället Mittåkläppen. Djupdalsvallen är den mest besökta fäboden i området. Mittåkläppens fäbodar Fäboddriften var som mest utbredd i området i början av 1900-talet. Varje gård hade fått minst en, ofta två, egna fäbodar tilldelade vid Laga skifte (1890-talet). Markerna, som sträckte sig från gården till fäbodarna, hävdades genom slåtter och bete i stor skala. Nästan 40 fäbodar finns dokumenterade i terrängen runt Mittåkläppen. Flera av dem har naturen tagit tillbaka och på några håll finns bara husens grundstenar kvar. Även om flertalet ingick i flerfäbodsystem, där man brukade fäbodarna omväxlande vartannat år, så kan man än i dag föreställa sig det aktiva fäbodlivet med många djur ute på bete i fjällterrängen, och hur butöserna tillverkade olika mjölkprodukter under högsommarmånaderna. I dag finns det djur på en fäbod i Mittåkläppsområdet. Det är kor som tillhör familjen Hjort på Hågnvallen. Deras djur går på fritt bete och kan ibland ses betande högt upp på kalfjället. På ett par fäbodar kan man sommartid hitta betande hästar som lokala entreprenörer i turistbranschen använder i sin verksamhet. Den mest besökta fäboden, Djupdalsvallen, har våffelservering. VISSTE DU ATT Genom projektet Foder & fägring har omfattande röjning av sly gjorts på fäbodvallarna i området. Där kommer bete eller slåtter att säkerställas och deras säregna fjällflora och kulturmiljövärden att bevaras. 8 9

6 Brunkullan Brunkullan är en liten mörkt rödviolett orkidé som doftar svagt av vanilj. Den är mest förekommande i jordbruksmarkerna inom Jämtlands silurkalkområde men finns också i några fjällnära lokaler, till exempel västra Härjedalen. Den kräver ljusöppna marker och en skötsel med slåtter. Från att ha funnits i sådana mängder att man kunde köpa en bukett vid vägkanten har brunkullan gått tillbaka i antal då slåttermarkerna övergetts och vuxit igen. Strandäng norr om Ljusnan som tillförs näring varje vår vid översvämning. Ramundbergets strandängar Längs Ljusnans slingrande lopp i trakten av Ramundberget och ända upp ovanför Klinken finns frodiga översvämningsängar. Dessa strandängar slogs traditionellt av dalgångens bönder sedan lång tid tillbaka. Den regelbundna slåttern gjorde att många ängs- och fjällväxter trivdes på ängarna. Den kalkhaltiga berggrunden har där gett den numera sällsynta orkidén brunkulla förutsättningar att fortleva. VISSTE DU ATT Projekt Foder & fägring har bekostat röjning av de fortfarande värdefulla strandängarna för att göra dem mer ljusöppna. Genom att i framtiden sköta ängarna med slåtter kommer livsmiljön för brunkullan och andra ängsväxter att bevaras och förhoppningsvis spridas vidare längs Ljusnan. För den numera hotade brunkullans (Gymnadenia nigra) fortlevnad finns det ett åtgärdsprogram framtaget av Naturvårdsverket i samarbete med Länsstyrelsen Jämtlands län. I programmet beskrivs åtgärder som bland annat innebär restaurering av igenväxta marker men också omfattande praktisk skötsel av brunkullans marker. Brunkulla (Gymnadenia nigra). HANNA WALLÉN 10 11

7 Projektet och åtgärderna Foder & fägring är ett länsstyrelseägt projekt som restaurerar tre gamla slåtterängar i Ramundberget och sex fäbodvallar vid Mittåkläppen. Det är biologiskt och kulturhistoriskt värdefulla ängs- och betesmarker som röjs fria från sly och som får en anpassad skötsel för framtiden. För att få till överenskommelser om fortsatt skötsel efter projektets slut är det viktigt att ha ett bra samarbete med markägarna och arrendatorerna. I arbetet med åtgärderna i områdena har kostnadseffektiva och arbetsförenklande metoder använts i så stor utsträckning som möjligt. Inom projektet sätts också stängsel upp, det ordnas med spänger och det satsas på att sprida information till allmänheten i form av skyltar, hemsida och broschyrer. Projektet finansieras till hälften av medel ur EU:s miljöfond LIFE och till hälften av statliga medel

8 English Summary In the popular outdoor area surrounding Ramundberget, you can find remnants of elder agriculture. There are hay barns along the river Ljusnan and summer farms around the famous mountain silhouette of Mittåkläppen. The area has long history of shifting land use. Where tourists hike and bike today, peasants gathered hay and let their cattle, sheep and goats feed in the birch forest, hundred years ago. As farming methods changed in the twentieth century, most of the haymaking grasslands were abandoned. The rich flora typical for open grasslands was declining due to high weeds and invading bushes growing in. Today only small areas of these grasslands are managed in traditional ways. However, there are still patches in some abandoned sites still inhabited by this specific meadow flora. In order to restore and maintain those sites, the project called Foder & fägring (approx. Fodder and beauty) was started. Project owner is the County Administrative Board of Jämtland. The project will run between All sites being restored are classified habitats within the EU network of Natura The project is financed partly by EU s environment and nature programme LIFE+, partly by Swedish Environment Protection Agency and County Administrative boards of Jämtland, Gävleborg, Dalarna and Värmland. Part of summerfarm Hågnvallen with mountain Mittåkläppen in background. Visa hänsyn Besök gärna våra fina slåtterängar och fäbodar, men kom ihåg att: vissa växter är fridlysta ta allt med hem som ni tagit med er ut i naturen visa hänsyn mot allt levande stänga grindar som ni passerar använda iordningsställda spänger där naturen är känslig. elda på iordningsställda platser 14

9 Postadress: Östersund Besöksadress: Residensgränd 7 Telefon: jamtland@lansstyrelsen.se