PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gotlands län 2012

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gotlands län 2012

2 Text Jim Enström, utredare

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Sammanfattning... 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 5 Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken... 8 Utbudet av arbetskraft Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Yrkesbarometer Om prognosen Källor

4 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gotlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 4 Sammanfattning Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar visar ett gott efterfrågeläge inom näringslivet på Gotland under första halvåret. Drygt en tredjedel av företagen uppgav en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster samtidigt som lika angav en i stort sett oförändrad efterfrågan. Under sommaren och hösten har alltfler tecken kommit som visar att uppgången i den globala ekonomin har avmattats. Den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupas och den amerikanska ekonomin utvecklas svagt. Den globala konjunkturavmattningen kommer att medföra att tillväxten i Sverige dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts. Gotländska företagen är försiktigt optimistiska Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2012 visar att efterfrågeläget väntas sjunka under nästa år. Drygt en tredjedel av arbetsgivarna inom det privata näringslivet i länet uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret, byggverksamheten har haft störst efterfrågan. Inför kommande halvår väntar sig däremot merparten av företagen en minskad efterfrångan på deras varor och tjänster. För kommande 6-12 månader är fler av företagen positiva, drygt en tredjedel tror på en ökad efterfrågan på deras varor och tjänster. Detta beror både på den gotländska högsäsongen samt en tro på att världskonjunkturen stärks. Under närmaste halvåret går efterfrågan ner brett över branscherna men för det därpå kommande halvåret bedömer byggverksamheterna och privata tjänster sig ha starkast efterfrågeutveckling. Antalet sysselsatta minskar under 2012 Sysselsättningen bedöms minska under Under nästa år väntas jobbtillväxten bli lägre på grund av en dämpad efterfrågan hos de gotländska företagen och en försämrad ekonomi för de offentliga verksamheterna. Brist på arbetskraft och ökade problem att rekrytera vissa kompetenser bedöms kunna leda till att företagens ny- och ersättningsrekryteringar inte kan genomföras fullt ut. Detta innebär också att delar av det gotländska näringslivet inte kan nyttja sin fulla potential. Vilket i förlängningen kan innebära sämre lönsamhet och lägre sysselsättning. Sysselsättningen har ökat under men under nästa år bedöms sysselsättningen i länet vända neråt och minska med drygt 200 personer. Arbetskraften minskar Befolkningen på Gotland har ökat och överströmmningen från Socialförsäkringen likaså. Samtdigt har stora kullar lämnat de gotländska gymnasieskolorna. Detta skulle kunna innebära en ökning av arbetskraften. Arbetsförmedlingens bedömning är dock att en större andel väljer att studera i kombination med en minskande befolkning i åldrarna leder till att arbetskraften minskar något. Arbetslösheten ökar under 2012 Arbetslösheten ökade kraftigt som en följd av den ekonomiska krisen hösten. Framförallt under har vi sett en återhämtning i ekonomin men en svagare efterfrågan gör att arbetsförmedlingen bedömer att den totala arbetslösheten stiger under Det beräknade minskningen av arbetskraften gör att arbetslösheten inte stiger lika mycket som sysselsättningen minskar. Till fjärde kvartalet 2012 år bedömer Arbetsförmedlingen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att öka till cirka personer. Det arbetsmarknadsprogram som har och bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 5 Utmaningar på länets arbetsmarknad Allt fler har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden Företagens svårigheter att hitta nödvändig kompetens Generationsväxlingen ökar rekryteringsproblemen ytterligare Matchningen mellan de arbetssökande och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten har Arbetsförmedlingen haft kontakt med cirka 100 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval (framtaget av SCB för att spegla näringslivsstrukturen i länet). Företagen i hösten prognosundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur efterfrågan varit under det föregående halvåret. Andelen företag som har haft en positiv efterfrågan på deras varor och tjänster under det senaste halvåret var fler (nettotal 35) än de som hade en minskad dito. Motsvarande siffra för hösten var 19. Företagens bedömningar av efterfrågan för det kommande året tyder sammantaget på att arbetsgivare inom det privata näringslivet som deltar i undersökningen har en mer dämpad framtidstro jämfört med året innan även om det skiljer så åt mycket mellan olika branscher. När det gäller kommande 6 månader anger företagen ett nettotal på -2, 30 procentenheter lägre än vid höstprognosen, skillnaden blir ännu större vid en jämförelse med vårprognosen i år. För de kommande 6-12 månaderna visar ett nettotal på 32 att efterfrågan väntas öka men att framtidstron är mer försiktig än för ett år sedan. Jämfört med höstprognosen är det en minskning med 16 procentenheter. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att framtidstron har minskat sedan förra hösten men att det ändå finns en försiktig optimism hos många företag, speciellt på 6-12 månaders sikt. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Efterfrågan på arbetskraft består av två delar, antalet sysselsatta och antalet lediga platser. Antalet lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen är bra indikator på kommande sysselsättningsutveckling. Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen på Gotland under årets tre första kvartal minskade något jämfört med motsvarande period.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 6 Under kvartal ett till och med kvartal tre anmäldes cirka lediga jobb till Arbetsförmedlingen på Gotland, vilket är en minskning med drygt 50 platser jämfört med samma period. Under året har antalet vanliga platser ökat med drygt 100 och antalet vikariats- och ferieplatser minskat med cirka 150. Sammantaget blir vår bedömning att antalet lediga platser totalt sett kommer att minska ytterligare under det kommande året. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till och med oktober Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Högt kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppgav 47 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen alls innan rekryteringar behövs. Motsvarande siffra för höstprognosen var cirka 35 procent. I höstens undersökning hade 26 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger 10 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst överskott på produktionskapacitet finns inom privata tjänster där 17 procent uppger sig ha mer än 30 procent i outnyttjad produktionskapacitet. Lägst kapacitetsutnyttjande återfinns inom byggverksamheten där 78 procent inte kan växa utan att anställa.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 7 Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem I takt med efterfrågan dämpats i vissa branscher ser vi att en lägre andel av företagen har haft problem med att hitta rätt personal/kompetens sedan i våras. Trots detta har en fjärdedel av de intervjuade företagen haft svårt att hitta rätt kompetens. Svårast att hitta personal har det varit inom offentlig verksamhet samt inom privata tjänster. Vid vårens undersökning var det offentliga tjänster samt byggverksamhet som hade störst brist. Jämfört med höstens prognos året har andelen företag som uppger brist på personal/kompetens vid rekrytering ökat något. Jämfört med vårens undersökning anger arbetsgivarna en minskad brist. Mot bakgrund av det svagare efterfrågeläget bedöms rekryteringsproblemen minska något framöver för bredare yrkesgrupper men vara fortsatt högt för mindre yrkesgrupper. Ett högt kapacitetsutnyttjande brukar signaler kommande rekryteringar men finansiell oro och minskad efterfrågan dämpar efterfrågan på nyrekryteringar. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren -hösten Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Under 2006 och steg sysselsättningen i Gotland kraftigt, dock inte lika mycket som i de mer industriintensiva länen. Samtidigt innebar detta att Gotland inte blev lika hårt drabbat som många andra län i den lågkonjunktur som drabbade stora delar av världen hösten. Att även Gotland påverkades av den försämrade efterfrågan på varor och tjänster, som drabbade den svenska ekonomin hösten framgick tydligt av varselutvecklingen. Under varslades sammanlagt 133 personer om uppsägning i länet. Under berördes 333 gotlänningar av varsel. För var motsvarande siffra 434. Anta-

9 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 8 let sjönk kraftigt under då 93 personer om uppsägning. De allra flesta av förra årets varsel lades i den offentliga sektorn, vilket inte är förvånande. Den privata sektorn hade haft en lägre efterfrågan och friställer personal med en försämrad skattebas som följd. I nästa steg varslar den offentliga sektorn som en följd av ett försämrat budgetläge. Det är dock inte alla varsel som leder till uppsägning. Under förra året verkställdes cirka 60 procent av lagda varsel. Dessutom är det långt ifrån säkert att varsel och uppsägning leder till arbetslöshet. Återtagna varsel samt aktiva åtgärder från den enskilde individen, Arbetsförmedlingen och fackförbunden sänker verkställighetsgrad och inflödet i arbetslöshet. Hittills i år har 105 personer varslats och flera företag har signalert om att de kanske kommer att behöva varsla. Mycket tyder också på att oron på de finansiella marknaderna kan komma att innebära en ökning av antalet varslade under Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.om. oktober) 105 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken Mellan fjärde kvartalet och fjärde kvartalet bedöms sysselsättningen ha ökat med drygt 300 personer. I vissa branscher har sysselsättningen dock minskat under samma period. På den privata sidan anger framförallt företag verksamma inom byggverksamhet samt privata tjänster att de har utökat sin personalstyrka. För kommande år anger privata tjänster och byggverksamheterna en positiv sysselsättningstillväxt. På den offentliga sidan ses generellt en sysselsättningsminskning förutom inom barnomsorg och viss statlig verksamhet där antalet anställda ökar något. Under sommaren och hösten kom allt fler tecken på att uppgången i den globala ekonomin avmattats. Den amerikanska ekonomin utvecklas svagt samtidigt som den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupas. Den globala konjunkturavmattningen kommer att medföra att tilväxten i Sverige dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har ökat något det senaste året. Till fjärde kvartalet var cirka personer vara sysselsatta i länet. Det är cirka 300 personer fler än fjärde kvartalet. Inför det kommande året väntas efterfrågan på arbetskraft dämpas och sysselsättningen minska. Antalet sysselsatta bedöms minska med drygt 200 personer. Minskningen sker till största delen inom den privata sektorn även om sysseslättningen inom den offentliga verksamheten också minskar något.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 9 Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 325 Källa: Arbetsförmedlingen Jord- och skogsbruk Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. På lång sikt har antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn minskat till följd av stordrift i jordbruket. Även om sysselsättningen inom jordbruket trendmässigt har sjunkit under många år har Gotland fortfarande förhållandevis många sysselsatta inom jordbruket. Sammantaget sysselsätter de gotländska jordbruken ett par tusen personer, eller crika 6 procent av alla länets alla sysselsatta. Utifrån resultaten i höstens prognosundersökning bedöms efterfrågan på arbetskraft att bli oförändrad eller svagt vikande under det kommande året, efterfrågan varierar dock med inriktning och varierande lönsamhet mellan produktionsgrenarna (t.ex. god lönsamhet för mjölkproduktion men sämre för grisproduktion). De gotländska bönderna har dock under en längre tid investerat mycket och detta har av allt att döma påverkat, och fortsätter att påverka, sysselsättningen positivt i andra branscher såsom till exempel transport, slakteri, konsultjänster och besöksnäring. En nedgång inom jordbruket får sålunda negativa sysselsättningseffekter på flera andra branscher. Samtidigt är de gotländska bönderna sveriges mest positiva (tillsammans med Stockholm och Västmanland) till att lönsamheten kommer att öka inom ett år. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- och livsmedelsindustri. Gotland är inget utpräglat industrilän men ändå är andelen sysselsatta nästan 10 procent av länets totala sysselsättning. Konjunkturen för den svenska industrin fortsätter sin nedåtgående trend. Den globala konjunkturnedgången drabbar svensk export genom en minskad orderingång till industrin och branschen är i nuläget mindre positiv än för ett år sedan. Vilket får till följd att sysselsättningen väntas minska under senare delen för att sedan ytterligare minska något under Efterfrågan inom industrin gick ned på bred front i hela Sverige under vintern / med ett stort antal varsel som följd i hela riket. Främst var det fordonsindustrin som drabbades men även andra sektorer med inriktning på industriell tillverkning. För Gotlands del sjönk efterfrågan under hösten och våren. Därefter har efterfrågan ökat och så även sysselsättningen. Under hösten har andelen företag som anger en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna minskat kraftigt även om det fortfarande är fler som anger en ökad efterfrågan än en minskande dito. I höstens undersökning anger lika många företag att efterfrågan kommande sex månader kommer att öka som anger att att den kommer att minska (nettotal 0). På 6-12 månaders sikt bedömer ungefär en fjärdedel av företagen att efterfrågan kommer att öka. Under varslades 11 personer om uppsägning inom industrin, jämfört

11 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 10 med 50 personer under och 280 personer under. Hittills under året har cirka 50 personer inom industrin varslats om uppsägning. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggnadsverksamhet Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten osv. Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, VVS-montörer, målare, murare med flera. Efterfrågan på byggarbetskraft ökat trendmässigt sedan 2005 och sysselsättningen har ökat stadigt. Säsongsvariationerna är naturligt stora och branschen sysselsätter cirka personer. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat något under det senaste året. Under det kommande året väntas sysselsättningen öka något. I höstens undersökning redovisar de intervjuade företagen en uppgång vad det gäller efterfrågan de senaste 6 månaderna. För kommande sex månader visar merparten av företagen på en minskande eller oförändrad efterfrågan. Företagen brukar i regel i höstens intervjuer vara mindre optimistiska på 6 månaders sikt än på 6-12 månader, vilket förklaras av en säsongsbetingad efterfrågan på byggtjänster. För kommande sex till tolv månader är förhållandet följaktligen det motsatta, det vill säga fler företag tror på en ökad efterfrågan än vad som bedömer att den ska minska. Byggbranschen var under några år, fram till konjunkturnedgången, under inne i en mycket expansiv fas i länet delvis beroende på att det har var många stora byggprojekt som genomfördes, vilket synts i sysselsättningstillväxten, framförallt mellan första kvartalen 2005 och. Antalet stora byggen har dock avtagit och även om det fortfarande byggs på många håll på Gotland så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Andelen företag i länet som anger brist på arbetskraft har minskat under året och det är framförallt brist på tjänstemannasidan i nuläget. Överlag är det relativt gott om jobb inom sektorn men det är numera kortare framförhållning än tidigare, ROT-jobben bidrar mycket. En av anledningarna till den låga bris-

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 11 ten är att företagen lånar in personal av varandra för att klara de uppdrag/byggen man har. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Privata tjänster Privat tjänstesektor omfattar en mängd olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här finns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagartjänster. Sektorn omfattar många olika yrken, en del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Detta är positivt för flera olika grupper på arbetsmarknaden eftersom den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från kvalificerade konsultuppdrag till lämpliga ingångs- och sommarjobb för ungdomar. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat trendmässigt under lång tid och branschen sysselsätter cirka personer i länet. Under det kommande halvåret bedömer fler företag att branschen kommer att ha en minskande efterfrågan än vad som tror på en ökning. Däremot bedömer cirka en tredjedel att efterfrågan ökar under kommande sex till tolv månader. Skillnaderna inom den privata tjänstesektorns olika delar är stora. Aktiviteten har förblivit relativt god för konsultverksamhet och hotell/restaurang. Däremot är handeln, och särskilt sällanköpshandeln, är mer pessimistisk till försäljningsutvecklingen under hösten vilket beror på hushållens minskade konsumtion. Sammantaget väntas sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn att öka något under nästa år.

13 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 12 Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Transportsektorn hade en mycket god sysselsättningsutveckling under hela som en följd av det då goda konjunkturläget, en stor efterfrågan från byggsektorn och hushållens förstärkta köpkraft. Under hela sjönk däremot sysselsättningen i branschen något i efterdyningarna av ett försämrat konjunkturläge i till exempel bygg och handel. Under de tre första kvartalen steg sysselsättningen återigen följt av en sysselsättningsminskning fjärde kvartalet. För har dock sysselsättningen minskat något och branschen bedömer att sysselsättningen ytterligare kommer att minska något under Inom finans- och uppdragsverksamheten finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet, samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Sysselsättningen har ökat det senaste året, men bedöms minska svagt under När det gäller efterfrågan på branschens tjänster bedömer 13 procent av företagen att de kommer att ha en ökad efterfrågan på sina tjänster de närmaste 6 månaderna. Det senaste halvåret har en fjärdedel av företagen haft en ökad efterfrågan. För andra halvåret 2012 bedömer branschen att efterfrågan kommer öka. Arbetskraftsbristen är låg. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Branschen har naturligt höga säsongsvariationer och sysselsättningen har ökat över tid. Under föregående halvår har de flesta företagen haft en ökad efterfrågan på sina tjänster medan merparten av företagen väntar sig en minskning inför kommande lågsäsong. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv vilket bidrar till rekryteringsproblemen och det råder fortsatt brist på kockar under högsäsong. Sysselsättningen förväntas minska under kommande halvår men på ett års sikt bedömer branschen att sysselsättningen ökar något.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 13 Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och social tjänster. I arbetsförmedlingens beräkningar ingår verksamheter med både offentlig och privat huvudman. På Gotland arbetar cirka personer inom den offentligt finansierade tjänstesektorn. Det motsvarar mer än en tredjedel av alla sysselsatta i länet. Inom Utbildningsektorn - ingår förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällen finns till stor del inom offentlig sektor, men det finns även ett antal friskolor som bedriver verksamhet barnomsorgs-, grundskole- och gymnasieverksamhet. Totalt sett arbetar cirka personer i branschen. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta varit oförändrat under det senaste året, ökning i barnomsorgen och minskningar inom gymnasie- och vuxenutbildning. För innevarande år väntas sysselsättningen öka något inom barnomsorgen medan den fortsätter att sjunka inom gymasie-, vuxen- och högskoleutbildningen. Fortsatt brist föreligger framförallt på förskollärare men det är i vissa fall svårt att rekrytera yrkeslärare, mattematiklärare samt lärare inom praktiska och estetiska ämnen. Det finns ett stort antal obehöriga lärare verksamma inom utbildningssektorn. Vad kommande krav på legitimering kommer att innebära för sysselsättningen är ännu oklart. Vård och omsorg - den i särklass största arbetsgivaren inom vård och omsorg är Region Gotland. Antalet privata vårdgivare har dock ökat. I dagsläget sysselsätts drygt personer inom vård, omsorg och andra sociala tjänster. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat något. På ett års sikt väntas dock antalet sysselsatta att minska, både på den offentliga och den privata sidan. Region Gotland har dock stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha behov av många ersättningsrekryteringar på ett par års sikt, i dagsläget återbesätts dock inte alla tjänster. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet, och även på Gotland. Offentlig förvaltning - inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen drygt personer i länet. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat något. Under 2012 väntas en viss sysselsättningsminskning.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 14 Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom region och stat i Gotlands län. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. I arbetsförmedlingens definition av arbetskraften (registerbaserad arbetskraft) används förvärvsarbetande nattbefolkning (SCB) samt öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Befolkningsutveckling Under bedöms befolkningen på Gotland öka något. Samtidigt antas befolkningen i arbetsför ålder (16-64) minska något under Försörjningsbördan för de i arbetsför ålder kommer bedöms fortsätta öka under perioden -2025, vilket i sin tur innebär att de som arbetar, och bidrar till skatteintäkter, blir allt färre i förhållande till de som inte gör det. Stor grupp utanför arbetskraften Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade från och med höstterminen som en följd av det då försämrade konjunkturläget. Höstterminsintaget på landets högre lärosäten ökade både och. Landets högskolor och universitet prognostiserar en minskning av antalet helårsstudenter för För högskolan på Gotland prognostiseras en minskning av helårsstudenter med 5 procent, till cirka studenter. Arbetsförmedlingens antagande är dock antalet gotländska ungdomar som väljer att gå en högre utbildning ökar under Relativt stora kullar lämnar gymnasiet samtidigt som att utflödet från arbetskraften till studier förstärks vid en konjunkturnedgång. Detta beror dels på att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett alternativ till arbetslöshet och dels på att färre möjligheter till anställ-

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 15 ning leder till ökat intresse för vidare studier. Antalet studerande vid den regionala vuxenutbildningen har minskat under senare år, och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet vuxenstuderande kommer att bli, i det närmaste, oförändrat under Sammantaget innebär detta att antalet personer i arbetskraften minskar något under Vi utgår också ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer öka under nästa år. Mest efterfrågat bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning som innebär en kompetenshöjning, och praktikplatser som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats. Ohälsa En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna, eller har sjuk- och aktivitetsersättning, ingår inte i arbetskraften. Antalet personer med Sjuk- och Aktivitetsersättning har varit sjunkande under de senaste åren och vilket innebär för Gotlands del att cirka 30 personer lämnar socialförsäkringen. Överströmningen från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen innebär ett något ökat inflöde till arbetskraften. Utbildning Antalet nybörjare inom högskola ökade kraftigt i en jämförelse mellan hösten och hösten (drygt 12 procent för Gotlands län). Förklaringen är att människor i ett försämrat konjunkturläge i större utsträckning väljer studier. När nu konjunkturen tendera att dämpas väntas antalet personer som väljer att studera att öka något och effekten på arbetskraftsutbudet öka. Arbetsförmedlingens bedömning inför 2012 är att det blir en svag ökning av antalet personer som väljer att studera. Generationsväxlingen För ett litet län som Gotland är det av stor vikt att fundera över möjligheter till att öka antalet personer i arbetskraften. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet vilket betyder att fler personer i arbetskraften generar fler sysselsatta. Färre individer i arbetskraften generar högre produktivitet per individ men det medför samtidigt mindre medel till offentliga intäkter som framför allt är beroende av antalet sysselsatta. För Gotlands, och andra län utanför storstäderna, tyder mycket på att försörjningsbördan ökar för de yrkesverksamma i förhållande till de utanför arbetskraften vilket i sin tur innebär ett ökat tryck på de offentliga finanserna. Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling Från tredje kvartalet och fram till tredje kvartalet har antalet inskrivna arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd ökat trendmässigt på Gotland, dock från en låg nivå. Kvartal 3 var personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd, att jämföra med personer under kvartal 3. Under året har vi sett en återhämtning i ekonomin men vid utgången av 2012 väntas antalet öppet arbetslösa och deltagare i program vara högre jämfört med samma tidpunkt. Det beräknade minskningen av arbetskraften har också den effekten att arbetslösheten inte stiger lika mycket som sysselsättningen minskar.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 16 Sedan lågkonjunkturen slog till hösten har insatserna i form av arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd utökats gradvis. Insatserna syftar till att motverka långa tider i öppen arbetslöshet och på så sätt förhindra en stigande långtidsarbetslöshet. Det är främst inom Jobb- och Utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar som utökningarna skett, och inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina jobbmöjligheter. Till fjärde kvartalet 2012 år bedömer Arbetsförmedlingen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att öka till cirka personer. Det arbetsmarknadsprogram som har och bedöms fortsätta ha flest deltagare är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar, cirka personer kvartal Tabell 6: Totalt antal inskrivna arbetslösa, Gotlands län, prognos kv 4 Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal ,2% kvartal ,9% 2012 kvartal ,3% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Syftet med tabell 7 är att påvisa skillnader i arbetslöshetens struktur mellan länet och riket. Detta kan sedan ligga till grund för diskussioner om varför det ser ut som det gör och om det är förhållanden som kan och bör åtgärdas. Under kvartal 3 var 7,5 procent (Riket 8,1) av arbetskraften på Gotland arbetslösa. Andelen ungdomar har under det gångna året ökat från 14,8 procent av arbetskraften till 17,6 procent (Riket 18,2 procent). Många av de arbetslösa ungdomarna är personer som tidigare inte varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen och som i stor utsträckning saknar erfarenhet från arbetslivet. Andelen äldre var oförändrat, 6,1 procent av den registerbaserade arbetskraften. Av gruppen arbetslösa och i program har gruppen utrikesfödda ökat sin andel från 17,5 procent av arbetskraften till 19,7. Vad det gäller utbildningsbakgrund så har den största andelen av de öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd endast grundskola eller en avbruten gymnasieutbildning. Långtidsarbetslös är den som har varit inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar i minst 6 månader, 100 dagar för ungdomar i åldern år. Totalt har antalet långtidsarbetslösa ökat sedan förra året. Andelen långtidsarbetslösa av de totalt antal inskrivna arbetslösa uppgick vid kvartal 3 till 54,6 procent personer, vilket är en ökning med 9,2 procentenheter. Andelen personer med långa arbetslöshetstider har ökat för, i princip alla grupper. Andelen kvinnor med långa abetslöshetstider har ökat från 42,9 procent till 52,7 (riket 47,7) mellan kvartal 3 och samma kvartal i år. Andelen män har ökat från 47,8 till 56,6 procent (riket 52,5). Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har ökat kraftigt. Ungdomar som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa är en mycket viktig målgrupp för Arbetsförmedlingens insatser. Andelen unga år med långa arbetslöshetstider har ökat från 40,3 till 57,3 (riket 51,6).

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 17 Även bland de äldre har andelen personer med långa arbetslöshetstider ökat, från 63,0 till 69,0 procent (riket 65,4). Under det senaste året har andelen långtidsarbetslösa personer med funktionsnedsättning också ökat, andelen har ökat från 62,1 till 67,3 procent (riket 53,5). Andelen inrikesfödda med långa arbetslöshetstider har ökat från 45,9 till 55,6 procent (riket 50,6). För de utrikesfödda har andelen ökat från 41,7 till 46,5 procent (riket 48,6). För de med utomeuropeiskt ursprung har andelen ökat från 38,6 till 45,2 procent (riket 47,0). Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3. Gotlands län Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Gotland Gotland 7,4% 7,3% 7,5% 14,8% 6,1% 6,9% 17,5% 11,3% 7,4% 5,3% 7,5% 7,8% 7,2% 17,6% 6,1% 7,0% 19,7% 11,4% 7,5% 5,4% Riket 8,1% 8,3% 7,9% 18,2% 6,2% 6,1% 20,2% 17,2% 7,8% 5,2% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Tabell 8: Öppet arbetslösa i mer än sex månader (för ungdomar år gäller 100 dagar) samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kvartal 3 Kvartal 3 Riket kvartal ,6 45,4 50,1 Kvinnor 52,7 42,9 47,7 Män 56,6 47,8 52,5 Unga år 57,3 40,3 51,6 Äldre år 69,0 63,0 65,4 Funktionsnedsatta 67,3 62,1 53,5 Inrikesfödda 55,6 45,9 50,6 Utrikesfödda 46,5 41,7 48,6 Utomeuropeiskt födda 45,2 38,6 47,0 Förgymnasial utbildning 50,5 58,0 53,7 Gymnasial utbildning 56,0 45,7 51,2 Eftergymnasial utbildning 46,8 38,9 43,8 Källa: Arbetsförmedlingen

19 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 18 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Sedan nedgången på den gotländska arbetsmarknaden - har näringslivet återhämtat sig en hel del, framförallt under, men samtidigt tyder mycket på att efterfrågan och rekryteringar minskar under nästa år. Sysselsättningen sjunker och arbetslösheten ökar. Samtidigt som efterfrågan dämpas finns det grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett konjunktur. En av Arbetsförmedlingens största utmaningar framöver blir därför att stötta de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för grupper som inte har arbete. Nya regler inom sjukförsäkringen infördes i januari. Dessa innebär att personer som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid erbjuds arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Dessutom har arbetsförmedlingen sedan den 1 december det samordnade ansvaret för etableringsinsatser riktade till nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda de nyanländas etablering i samhällsliv och på arbetsmarknaden. Var tredje utan arbete i mer än tre år Personer med långa perioder utan arbete har ofta betydligt svårare att få ett arbete. I slutet av oktober uppgick det andelen arbetslösa inklusive sökande i olika program med aktivitetsstöd på Gotland till 7,5 procent av arbetskraften. En tredjedel av dessa har varit utan arbete längre tid än tre år under den senaste tioårsperioden. Ytterligare nästan 40 procent har en sammanlagd arbetslöshetstid på 1-3 år. Samtidigt hade 33 procent varit utan arbete under en kortare tid än ett år. Dessa andelar är relativt stabila oavsett konjunkturläge. Även om andelen med kort arbetslöshetstid tenderar att öka något under en konjunkturnedgång på grund av ett stort inflöde av nyarbetslösa. Diagram 6: Öppet arbetslösa och sökande i program fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Andel av öppet arbetslösa och sökande i program i åldern 16-64, procent. Gotlands län. 40% <12 månader månader månader >36 månader 30% 20% 10% 0% Källa: Arbetsförmedlingen

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 19 Arbetslösa som har svårt att få ett arbete De grupper som tenderar att ha svårast att få ett arbete är: - Utrikes födda, särskilt utomeuropeiskt födda - Ungdomar som saknar fullständig gymnasieutbildning - Personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga - Personer med kort utbildningsbakgrund - Arbetssökande med långa arbetslöshetstider - Arbetssökande inom tillbakagående yrken, strukturarbetslösa Samtidigt som många är arbetslösa föreligger det brist på arbetskraft inom flera yrkesområden. Inom flera av dem riskerar rekryteringssvårigheterna att öka. Generationsväxlingen i samband med att 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden kan leda till rekryteringsproblem även inom yrken som inte expanderar. Arbetsgivarna höjer dessutom alltid kompetenskraven vid rekryteringar när tillgången på arbetskraft är god. Det är därför en utmaning att matcha arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens med de arbetssökande. Många av de yrken det är brist på kräver längre utbildningar samtidigt som att kraven har ökat på de flesta tjänster. Detta innebär försämrade möjligheter för de med svagast ställning på arbetsmarknaden. Diagram 7: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Gotlands län våren hösten. (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta grupper Ej utsatta grupper (t.o.m. okt) Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, ungdomar med kort utbildning, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa med förgymnasial utbildning De personer som bara har grundskola eller inte har fullständigt gymnasiebetyg har det mycket svårt på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är hög, arbetslöshetstiderna är långa och anställningsmöjligheterena är få. Arbetsmarknaden och anställningsmöjligheterna för arbetssökande med kort utbildning har under lång tid försämrats med allt färre lediga jobb att söka. I oktober var 11,4 procent av den gotländska arbetskraften arbetssökande med endast förgymnasial utbildning. För dessa individer innebär avsaknaden av möjliga anställ-

21 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 20 ningar ofta långa arbetslöshetstider. Nästan 35 procent av de arbetssökande med förgymnasial utbildning hade en sammanlagd arbetslöshetstid på mer än 3 år under den senaste 10-årsperioden, oktober. Diagram 8: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade, Gotlands län. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% månader månader >36 månader 0% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa med funktionsnedsättning Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning har ökat med drygt 40 procent eller cirka 150 personer sedan hösten. Ökningen beror dels på att rationaliseringar inom arbetslivet påverkar funktionsnedsatta mer och dels på att ändrade regler inom socialförsäkringen innebär en ökad överströmmning från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. För de arbetssökande med funktionsnedsättning innebär också arbetslöshet ofta långa arbetslöshetstider. Dessa personer har svårt att hävda sig i konkurensen om jobben samtidigt som det, i vissa fall, har blivit svårare att hitta möjligheter till lönebidragsanställning. Till viss del beroende på konkurens från andra subventionerade anställningar, t.ex. inom Jobb- och Utvecklingsgarantin. Antalet funktionsnedsatta personer med långa arbetslöshetstider är relativt högt oavsett konjunktur. I oktober innevarande år var andelen funktionsnedsatta med arbetslöshetstider överstigande tre år 54 %.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 21 Diagram 9: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, funktionsnedsatta. 70% månader månader >36 månader 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösa äldre år Äldre arbetssökande har ofta mycket svårt att återetablera sig på arbetsmarknanden. De äldre har ofta kort utbildning och det är inte heller ovanligt att de har någon form av funktionsnedsättning vilket försämrar möjligheterna till att få en anställning. Svårigheterna för dessa individer att få anställning visar sig i långa arbetslöshetstider. Av de äldre arbetssökande hade nästan hälften (44 procent) en sammanlagd arbetslöshetstid på mer än tre år den senaste 10-årsperioden. Antalet äldre arbetslösa bedöms dock minska något under de närmaste åren som en följd av pensionsavgångar. Diagram 10: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre år. 60% månader månader >36 månader 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Arbetsförmedlingen

23 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 22 Utomeuropeiskt födda Antalet arbetslösa personer med utomeuropeisk härkomst har sedan mer än fördubblats men är ändå relativt få. Många utomeuropeiskt födda har svårt att få ett arbete vilket visar sig i höga arbetslöshetstal och långa arbetslöshetstider. Andelen utomeuropeiskt födda med arbetslöshetstider över tre år har sjunkit de senaste åren men var ändå i oktober 22 procent. För att undvika långa arbetslöshetstider och bestående utanförskap är det mycket viktigt med aktiva åtgärder från Arbetsförmedlingens sida. Detta är särskilt viktigt för utomeuropeiskt födda som ofta saknar de kontaktytor på arbetsmarknaden som förbättrar möjligheterna till att få en anställning. En praktikplats via arbetsförmedlingen ger möjligheter till att få både erfarenheter och kontakter som kan leda till anställning. Diagram 11: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda, Gotlands län 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% månader månader >36 månader 0% Källa: Arbetsförmedlingen

24 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 23 Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt på Gotland för ett urval av yrken. Bristyrken Byggnadsingenjörer VVS-ingenjörer Läkare Elingenjörer Styckare Förskollärare/Fritidspedagoger Specialistsjuksköterskor Mjukvaru- och Systemutvecklare Maskinförare lantbruk Djuruppfödare Överskottsyrken Receptionister Ekonomiassistenter Löneassistenter Maskinoperatörer, grafisk industri Vaktmästare Lastbilschaufförer Lagerarbetare Barnskötare Vårdbiträden Försäljare, dagligvaror

25 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 24 Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Gotlands län ingick ca 100 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 83 procent i höstens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 100 procent i höstens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på arbetsformedlingen.se/prognoser. Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.

26 Fakta om prognosen Omslagsbild: Johnér Arbetsmarknadsutsikterna för Gotlands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats hittar du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet och för andra län. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingns egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare: Jim Enström, telefon Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken på ett års sikt. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 12 juni St o ck h o lm Telefon w w w. ar b e t s f ormedl ingen.se