Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gotlands län

Transkript

1 Prognos våren Arbetsmarknadsutsikter Gotlands län -2012

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Innehållsförteckning Sid DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS... 3 ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 6 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 9 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM...10 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...12 YRKESBAROMETER...13 KÄLLOR...14 Definitioner Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, dagbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapcitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Ohälsotal: Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avsernovember månad för respektive år. Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässig varaiationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 3 Arbetsförmedlingens abetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gotlands län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Den svenska ekonomin är stark och tillväxten är hög. Under prognosperioden bedöms tillväxten dämpas något till följd av en lugnare utveckling av världsekonomin. Både företag och hushåll är optimistiska. Samtidigt som hushållen pressas av högre energi- och räntekostnader, vilket har inneburit ett minskat konsumtionsutrymme. Gotländska företagen är optimistiska Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren visar att efterfrågeläget är relativt starkt på Gotland. Nästan en tredjedel av arbetsgivarna inom det privata näringslivet i länet uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Nästan lika många tycker att efterfrågan är oförändrad. Starkast har efterfrågan ökat inom industrin. Även efterfrågeläget inom byggverksamheten och den privata tjänstesektorn uppges vara bra. Bedömningarna om framtiden är positiva inom de flesta branscher och en stor del av arbetsgivarna inom näringslivet räknar med en ökad eller oförändrad efterfrågan under det närmaste året. Sysselsättningen ökar och 2012 Sysselsättningen bedöms öka i år. Under nästa år väntas jobbtillväxten bli något lägre på grund av en något lugnare utveckling i den globala ekonomin. Bristen på arbetskraft och ökade problem att rekrytera bedöms dessutom leda till att företagens expensionsplaner inte kan genomföras fullt ut. I år bedöms sysselsättningen i länet öka med cirka 600 personer. Fram till sista kvartalet 2012 väntas sysselsättningen öka med ytterligare 300 personer. Arbetslösheten minskar Arbetslösheten minskar nu men samtidigt motverkas nedgången av ett utökat arbetskraftsutbud. Antalet öppet arbetslösa inklusive arbetssökande i program med aktivitetsstöd beräknas minska med omkring 500 personer fram till slutet av Det betyder att arbetslösheten i slutet av nästa år väntas uppgå tillcirka personer, vilket motsvarar cirka 5,8 procent av befolkningen i åldrarna år (6,6 procent i april ). Utmaningar på den Gotländska arbetsmarknaden Allt fler har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden Bristen stor och ökande på många yrkesgrupper Generationsväxlingen ökar rekryteringsproblemen ytterligare Matchningen mellan de arbetssökandes kompetens och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under våren har Arbetsförmedlingen haft kontakt med nästan 100 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval (framtaget av SCB för att spegla näringslivsstrukturen i länet). Företagen i vårens prognosundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur de har upplevt utvecklingen på efterfrågan under det föregående halvåret. Andelen företag som har haft en positiv efterfrågan på deras varor och tjänster under det senaste halvåret cirka 30 procent fler än de som haft en negativ efterfrågan (nettotal 29). Motsvarande siffra för hösten var 19 procent. Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste året tyder sammantaget på att arbetsgivare inom det privata näringslivet som deltar i undersökningen är fortsatt optimistiska även om det skiljer så åt mycket mellan olika branscher. När det gäller kommande 6 månader anger företagen ett nettotal på 44, 13 procentenheter högre än vid höstprognosen men samtidigt något lägre än under våren förra året. För de kommande 6-12 månaderna visar ett nettotal på 26 att efterfrågan väntas öka men att framtidstron är mer dämpad än för ett år sedan. Jämfört med vårprognosen är det en minskning med 17 procentenheter. I sammahanget bör det beaktas att vi då precis lämnat en kraftig konjunkturell nedgång. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att framtidstron har dämpats sedan förra våren men att det ändå finns en fortsatt optimism hos de flesta företagen. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Höst Kommande 6 månader Höst 6-12 månader framöver Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen på Gotland under årets fyra första månaderna ökade något jämfört med motsvarande period. Under årets fyra första månader anmäldes 681 lediga jobb till Arbetsförmedlingen på Gotland, vilket är en ökning med cirka 30 platser jämfört med samma period. Samtidigt har antalet vikariats- och ferieplatser varit färre i år, jämfört med Sammantaget blir vår bedömning att antalet lediga platser totalt sett kommer att öka under innevarande år. Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1993 till april. Säsongsrensade och utjämnade värden Källa: Arbetsförmedlingen

5 5 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning uppgav 50 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs. Motsvarande siffra för vårprognosen var 63 procent. Detta innebär att drygt en tredjedel av de tillfrågade företagen har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer. en hade hade 28 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som översteg 10 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst överskott på produktionskapacitet finns nu inom Industri och inom privata tjänster där 37 respektive 18 procent uppger sig ha mer än 30 procent i outnyttjad produktionskapacitet Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent och så vidare. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem I takt med efterfrågan ökat i vissa branscher ser vi att en större andel av företagen fått problem med att hitta rätt personal/kompetens. Svårast att hitta personal har det varit inom byggverksamheten och inom privata- och offentliga tjänster. Vid höstens undersökning var det offentliga tjänster samt privat vård och omsorg. Under året har andelen företag som uppger brist på personal/kompetens vid rekrytering ökat. Likt höstens undersökning anger arbetsgivarna brist inom mindre yrkesgrupper än de gjort tidigare. Andelen företag som angett brist har ökat med 14 procentenheter sedan i våren. Mot bakgrund av det ökande efterfrågeläget bedöms rekryteringsproblemen fortsätta för mindre yrkesgrupper samt öka något framöver för bredare yrkesgrupper, med viss fördröjning på grund av lågt kapacitetsutnyttjande. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Varsel Under 2006 och 2007 steg sysselsättningen i Gotland kraftigt, dock inte lika mycket som i de mer industriintensiva länen. Samtidigt har detta inneburit att Gotland inte blev lika hårt drabbat som många andra län i den lågkonjunktur som drabbade stora delar av världen hösten Att även Gotland påverkades av den försämrade efterfrågan på varor och tjänster, som drabbade den svenska ekonomin hösten 2008 framgick tydligt av varselutvecklingen. Under 2007 varslades sammanlagt 133 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes 333 gotlänningar av varsel. För 2009 var motsvarande siffra 434. Under varslades 93 personer om uppsägning. De allra flesta av förra årets varsel lades i den offentliga sektorn, vilket inte är förvånande. Den privata sektorn hade haft en lägre efterfrågan och friställer personal med en försämrad skattebas som följd. I nästa steg varslar den offentliga sektorn som en följd av ett försämrat budgetläge. Det är dock inte alla varsel som leder till uppsägning. Under förra året verkställdes cirka 60 procent av lagda varsel. Dessutom är det långt ifrån säkert att varsel och uppsägning leder till arbetslöshet. Återtagna varsel samt aktiva åtgärder från den enskilde individen, Arbetsförmedlingen och fackförbunden sänker verkställighetsgrad och inflödet i arbetslöshet. Det är tydligt att den gotländska arbetsmarknaden förbättrats ur ett varselperspektiv under och början av. Hittills i år har 13 personer varslats om uppsägning. År Tabell 4: Antal varslade personer per år Källa: Arbetsförmedlingen Antal varslade (t.o.m. april) 13 Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har sjunkit de senaste åren och under fortsatte antalet sysselsatta i länet att minska något. Vid fjärde kvartalet var cirka personer vara sysselsatta i länet. Det är cirka 1000 personer färre än fjärde kvartalet Inför väntas en positiv sysselsättningstillväxt. Antalet sysselsatta ökar då med knappt 600 personer. Ökningen av sysselsättningen sker till största delen inom den privata sektorn men även inom kommunal barnomsorg ökar antalet anställda något. Näringsgrenar och yrken Mellan fjärde kvartalet 2009 och fjärde kvartalet har sysselsättningen minskat med cirka personer. I vissa branscher har ändå sysselsättningen ökat under samma period. På den privata sidan anger framförallt företag verksamma inom industri och tillverkning att de har utökat sin personalstyrka. För kommande år anger industri och bygg en positiv sysselsättningstillväxt. På den offentliga sidan ses generellt en sysselsättningsminskning förutom inom barnomsorg där antalet anställda ökar något Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt

7 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 7 Jord- och skogsbruk Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. På lång sikt har antalet sysselsatta inom jordbrukssektorn minskat till följd av stordrift i jordbruket. På Gotland är dock förhållandevis fortfarande många sysselsatta inom jordbruket. Sammantaget sysselsätter de gotländska jordbruken ett par tusen personer. Utifrån resultaten i vårens prognosundersökning bedömes efterfrågan på arbetskraft att vara oförändrad under det kommande året. De gotländska bönderna har dock under en längre tid investerat väldigt mycket och detta har av allt att döma påverkat, och fortsätter att påverka, sysselsättningen positivt i andra branscher. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- och livsmedelsindustri. Gotland är inget utpräglat industrilän, samtidigt har andelen sysselsatta ökat det senaste året till att omfatta drygt 10 procent av länets totala sysselsättning. Branschen är överlag positiv och sysselsättningen väntas fortsätta öka under. Efterfrågan inom industrin gick ned på bred front i hela Sverige under vintern 2008/2009 med ett stort antal varsel som följd i hela riket. Främst var det fordonsindustrin som drabbades men även andra sektorer med inriktning på industriell tillverkning påverkades kraftigt. För Gotlands del sjönk antalet sysselsatta mellan kvartal och kvartal Därefter började sysselsättningen öka något. Under under första kvartalet steg både efterfrågan och antalet sysselsatta. Under resterande av året låg sysselsättningen kvar på en hög nivå. För och 2012 väntas syssesättningen öka. Under varslades 11 personer om uppsägning inom industrin, jämfört med 50 personer under 2009 och 280 personer under I vårens undersökning anger cirka 75 procent av företagen att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat det senaste halvåret. För kommande sex månader bedöms efterfrågan minska något men de allra flesta (60 procent) tror på en ökad efterfrågan. På 6-12 månaders sikt bedömer cirka 40 procent av företagen att efterfrågan fortsätter att öka ytterligare. Byggnadsverksamhet Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, VVS-montörer, målare, murare med flera. Efterfrågan på byggarbetskraft ökat trendmässigt sedan 2005 och sysselsättningen har ökat stadigt. Säsongsvariationerna är naturligt stora och branschen sysselsätter cirka personer. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat något under det senaste året. Under det kommande året väntas sysselsättningen öka med drygt 100 personer. I vårens undersökning redovisar de intervjuade företagen en nedgång vad det gäller efterfrågan de senaste 6 månaderna, även om en liten andel fortfarande haft en ökad efterfrågan. Samtidigt visar merparten av företagen på en ökande optimism inför det kommande året, med tonvikt på första halvåret. Byggbranschen var under några år, fram till konjunkturnedgången, inne i en starkt expansiv fas i länet delvis beroende på att det var många stora byggprojekt som genomfördes, vilket synts i sysselsättningstillväxten, framförallt mellan första kvartalet 2005 och Antalet stora byggen har dock avtagit (finns stora förhoppningar om utvecklandet av den nya stadsdelen Visborg med det är inte aktuellt ännu) och även om det fortfarande byggs på många håll på Gotland så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Andelen företag i länet som anger brist på arbetskraft har ökat under förra året men det är framförallt på tjänstemannasidan det är svårt att rekrytera. Överlag är det relativt gott om jobb inom sektorn men det är numera kortare framförhållning än tidigare. ROTjobben bidrar mycket och det föreligger inte någon särskilt stor brist på arbetskraft. Delvis beroende på att företagen lånar in personal av varandra för att klara de uppdrag/byggen man har. Privata tjänster I denna bransch ingår bland annat detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat under lång tid och branschen sysselsätter cirka personer i länet. Sysselsättningen väntas öka under och 2012.

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Under det kommande halvår bedömer cirka hälften av företagen att branschen kommer att ha en postiv efterfrågan. Däremot bedömer de att efterfrågan minskar under första halvåret Transportsektorn hade en mycket god sysselsättningsutveckling under hela 2008 som en följd av det då goda konjunkturläget, en stor efterfrågan från byggsektorn och hushållens förstärkta köpkraft. Under hela 2009 sjönk däremot sysselsättningen i branschen något i efterdyningarna av ett försämrat konjunkturläge i till exempel bygg och handel. Under de tre första kvartalen steg sysselsättningen återigen följt av en sysselsättningsminskning fjärde kvartalet. Branschen bedömer att sysselsättningen kommer att öka svagt under innevarande år för att sedan sjunka något under Inom finans- och uppdragsverksamheten finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet, samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Branschen sysselsätter cirka personer på Gotland. Sysselsättningen har minskat det senaste året, men bedöms öka svagt under både och När det gäller efterfrågan på branschens tjänster bedömer nästan hälften av företagen att de kommer att ha en ökad efterfrågan på sina tjänster de närmaste 6 månaderna. Bilden ser liknande ut om man blickar 6 månader bakåt. Även för första halvåret 2012 bedömer branschen att efterfrågan kommer att vara försiktigt positiv. Arbetskraftsbristen är låg. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Branschen har naturligt höga säsongsvariationer och sysselsatte i genomsnitt cirka personer under. Under föregående halvår har de flesta företagen haft en oförändrad efterfrågan på sina tjänster med merparten av företagen väntar sig en ökning inför kommande högsäsong. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv vilket bidrar till rekryteringsproblemen, och det råder fortsatt brist på kockar under högsäsong. Sysselsättningen förväntas dock öka under och Offentliga tjänster Inom Utbildningsektorn - ingår förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällen finns till stor del inom offentlig sektor, men det finns även ett antal friskolor som bedriver verksamhet barnomsorgs-, grundskole- och gymnasieverksamhet. Totalt sett arbetar cirka personer i branschen. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta ökat något i länet under det senaste året (för- och grundskola). För innevarande år väntas sysselsättningen bli i det närmaste oförändrad men det skiljer sig åt mellan de olika skolformerna. Förskolan ökar något, grundskolan blir oförändrad medan gymnasiet och vuxenutbildningen minskar något. För gymnasieskolan innebär detta att det föreligger ett visst överskott på vissa lärarkategorier (samtidigt som det är fortsatt svårt att hitta till exempel språk- och yrkeslärare) medan det för förskolan är brist på förskollärare. Det finns ett stort antal obehöriga lärare verksamma inom utbildningssektorn. Vad kommande krav på legitimering kommer att innebära är det för tidigt att sia om. d och omsorg - den i särklass största arbetsgivaren inom vård och omsorg är Region Gotland. Antalet privata vårdgivare har dock ökat. I dagsläget sysselsätts drygt personer inom vård, omsorg och andra sociala tjänster. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat. På ett och två års sikt väntas antalet sysselsatta fortsätta att minska svagt, både på den offentliga och den privata sidan. Region Gotland har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför sannolikt att ha behov av många ersättningsrekryteringar på ett par års sikt, i dagsläget återbesätts dock inte alla tjänster. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet, så även på Gotland. Offentlig förvaltning - inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen drygt personer i länet. Det senaste året har antalet sysselsatta varit minskat något. Inför och 2012 väntas en fortsatt sysselsättningsminsning.

9 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 9 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Befolkningsutveckling Under år ökade befolkningen på Gotland med cirka 50 personer till drygt Samtidigt minskade befolkningen i arbetsför ålder (16-64) något. Flyttningsnettot bland personer i åldrarna var cirka 250 personer färre. Arbetsförmedlingens bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna år fortsätter att minskar under och Försörjningsbördan för de i arbetsför ålder kommer sannolikt att öka avsevärt under perioden , vilket innebär att de som arbetar, och bidrar till skatteintäkter, blir allt färre i förhållande till de som inte gör det. Stor grupp utanför arbetskraften Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade från och med höstterminen 2008 som en följd av det då försämrade konjunkturläget. På Gotland var antalet nyfödda högt i början av 1990-talet, vilket innebär att antalet sökande till högre utbildning sannolikt fortsätter öka ännu några år. Denna effekt förstärks normalt vid en konjunkturnedgång då personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett alternativ till arbetslöshet. Antalet studerande vid den regionala vuxenutbildningen har minskat under senare år, och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. bedömning är att antalet studerande kommer att minska under jämfört med tidigare antaganden till följd av den förbättrade arbetsmarknaden. Detta innebär att antalet personer i arbetskraften ökar under och Vi utgår också ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer ligga kvar på en relativt hög nivå under nästa år. Mest efterfrågat bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning som innebär en kompetenshöjning, och praktikplatser som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats. Ohälsa En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Personer som är långtidssjukskrivna, eller har sjuk- och aktivitetsersättning, ingår inte i arbetskraften. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning (SA) har varit sjunkande under de senaste åren. För väntas cirka personer tillföras arbetskraften från sjuksförsäkringen. Försäkringskassans samlade mått på ohälsan ohälsotalet 1 har minskat från 40,6 (2003) dagar till 31,1 () dagar. I april innevarande år var det 30,2. Det är dock fortfarande ett högre tal än rikets som låg på 28,8 dagar. Överströmningen från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen innebär ett ökat inflöde till arbetskraften. Utbildning Antalet nybörjare inom högskola ökade kraftigt i en jämförelse mellan hösten 2008 och hösten Förklaringen är att människor i ett försämrat konjunkturläge i högre utsträckning väljer studier. När nu konjunkturen stabiliserats tenderar antalet personer som väljer att studera att minska och effekten på arbetskraftsutbudet likaså. Arbetsförmedlingens bedömning inför hösten och 2012 är dock att det istället blir en svag ökning. Ökningen är beräknad med antagandet om att de extra högskoleplatserna som inrättats och yrkeshögskolans utökade platser också nyttjas. Inom den regionala vuxenutbildningen har det också tilldelats ytterligare resurser för innevarande år men vår bedömning är 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalet redovisas månadsvis som antal dagar för rullande tolvmånadersperioder.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län att antalet vuxenstuderande minskar något som en följd av den förbättrade arbetsmarknaden. Generationsväxlingen För ett litet län som Gotland är det av stor vikt att fundera över möjligheter till att öka antalet personer i arbetskraften. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet vilket betyder att fler personer i arbetskraften generar fler sysselsatta. Litet antal i arbetskraften generar högre produktivitet per individ men det medför samtidigt mindre del till offentliga inkomster som framför allt är beroende av antal sysselsatta. För Gotlands, och andra län utanför storstäderna, tyder mycket på att försörjningsbördan ökar för de yrkesverksamma i förhållande till de utanför arbetskraften vilket i sin tur innebär ett högt tryck på de offentliga finanserna. Öppet arbetslösa och sökande i program Från tredje kvartalet 2008 och fram till första kvartalet har antalet inskrivna arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd ökat trendmässigt på Gotland. Dock från en mycket låg nivå. Kvartal var 3,5 procent av befolkningen år arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd, att jämföra med ett genomsnitt på 6,4 procent för. Under senare delen av 2009 och har vi dock sett en återhämtning i ekonomin och vid utgången av och 2012 väntas antalet öppet arbetslösa och deltagare i program vara lägre jämfört med samma tidpunkter 2009 och men trots återhämtningen kommer nivåerna inte ner till samma nivå som toppåret Det beräknade tillskottet till arbetskraften har också den effekten att arbetslösheten inte faller lika mycket som sysselsättningen ökar. Under lågkonjunkturen utökades insatserna i form av arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd gradvis. Insatserna syftar till att motverka långa tider i öppen arbetslöshet och här igenom att förhindra en stigande långtids- och strukturarbetslöshet. Det är främst inom garantierna som utökningarna skett, och inom garantierna kan aktiviteterna variera beroende på det stöd de arbetssökande behöver för att förbättra sina jobbmöjligheter. Till fjärde kvartalet år bedömer Arbetsförmedlingen att antalet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kommer att sjunka till cirka personer. Till samma kvartal 2012 bedöms antalet personer bli knappt Det arbetsmarknadsprogram som har och bedöms fortsätta ha flest deltagare är är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program kv Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Diff. % kv , kv ,5 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Syftet med tabell 7 är att påvisa skillnader i arbetslöshetens struktur mellan länet och riket. Detta kan sedan ligga till grund för diskussioner om varför det ser ut som det gör och om det är förhållanden som kan och bör åtgärdas. Under kvartal 1 var 9,3 procent (Riket 8,7) av arbetskraften på Gotland arbetslösa. Andelen ungdomar har under det gångna året ökat från 18,2 procent av arbetskraften till 21,2 procent (Riket 18,3 procent) Många av de arbetslösa ungdomarna är personer som tidigare inte varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen och som i stor utsträckning saknar erfarenhet från arbetslivet. Andelen äldre har ökat något, från 7,3 till 7,6 procent av arbetskraften. Av gruppen arbetslösa och i program har gruppen utrikesfödda ökat sin andel från 18,2 procent av arbetskraften till 22,4.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 11 Långtidsarbetslös är den som har varit inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar i minst 6 månader, 100 dagar för ungdomar i åldern år. Totalt har antalet långtidsarbetslösa ökat sedan förra året. Antalet långtidsarbetslösa uppgick i genomsnitt till cirka personer under årets första kvartal, vilket är cirka 150 fler än under samma kvartal i fjol. Av dessa hade drygt 300 varit öppet arbetslösa i mer än 6 månader, drygt 600 ingick i jobboch utvecklingsgarantin och knappt 400 i jobbgarantin för ungdomar. Antalet öppet långtidsarbetslösa var färre under första kvartalet i år medan antalet personer i jobbgarantin för ungdomar var fler under första kvartalet i år än förra året. Även antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin var fler. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har ökat kraftigt. Ungdomar som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa är en mycket viktig målgrupp för Arbetsförmedlingens insatser. Under det senaste året har andelen personer med funktionsnedsättning (arbetslösa eller i program) också ökat. Vad det gäller utbildningsbakgrund så har den största andelen (av arbetskraften) av de öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd endast grundskola eller en avbruten gymnasieutbildning. Det är också bland dessa arbetslösa som ökningen varit störst det senaste året. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur i Gotlands län, kv 1 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av arbetskraften i respektive grupp, procent. Utbildning Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Gotland Kv 1 8,7 8,5 8,9 18,2 7,3 8,2 18,2 13,1 8,9 5,8 Gotland Kv 1 9,3 9,3 9,2 21,2 7,6 8,7 22,4 14,3 9,5 6,1 Riket Kv 1 8,7 8,4 8,9 18,3 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen

12 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 12 Tabell 8: Långtidsarbetslösa personer samt sökande i jobbgarantin förungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitesstöd i respektive grupp. Tabell 9: Personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller sökande I program med aktivtetsstöd. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i repektive grupp. Kv 1 Kv 1 Riket kv 1 Kv 1 Kv 1 Riket kv 1 Totalt år 47,4 50,6 49 Kvinnor 46,0 47,0 47 Män 48,5 51,5 51 Unga år 54,6 67,4 67 Äldre år 58,1 56,5 59 Inrikesfödda 47,7 51,8 51 Utrikesfödda 45,2 39,8 46 Utomeuropeiskt födda 37,3 40,1 44 Förgymnasial utbildning 46,2 49,7 49 Gymnasial utbildning 49,0 55,0 54 Eftergymnasial utbildning 43,9 38,2 41 Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Inrikesfödda Utrikesfödda Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Arbetsförmedlingen Funktionshindrade 55,4 62,6 50 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Situationen på den gotländska arbetsmarknaden har och fortsätter att förbättras. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar. Samtidigt finns det grupper som fortsatt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En av Arbetsförmedlingens stora utmaningar framöver blir därför att stötta de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för grupper som inte har arbete. Nya regler inom sjukförsäkringen trädde i kraft den 1 januari. Dessa innebär att personer som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid erbjuds arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Från den 1 december har Arbetsförmedlingen även det samordnade ansvaret för etableringsinsatser riktade till nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda de nyanländas etablering i samhällsliv och på arbetsmarknaden. Nästan en tredjedel arbetslös mer än tre år Personer med långa perioder utan arbete har ofta betydligt svårare att få ett arbete. I slutet av april uppgick det totala antalet arbetslösa inklusive sökande i olika program med aktivitetsstöd på Gotland till personer. Mer än en fjärdedel av dessa har varit utan arbete längre tid än tre år under den senaste tioårsperioden. Ytterligare drygt 40 procent har en sammanlagd arbetslöshetstid på 1-3 år. Samtidigt hade 37 procent varit utan arbete under en kortare tid än ett år. Dessa andelar är relativt stabila oavsett konjunkturläge. Andelen med kort arbetslöshetstid ökar dock under en konjunkturnedgång på grund av ett stort inflöde av nyinskrivna arbetslösa.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län 13 Utsatta grupper De grupper som bedöms ha svårast att få ett arbete är: utrikes födda, speciellt utomeuropeiskt födda ungdomar som saknar fullständig gymnasieutbildning personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga personer med kort utbildningsbakgrund arbetssökande med långa arbetslöshetstider arbetssökande inom tillbakagående yrken, strukturarbetslösa Samtidigt som många är arbetslösa är det brist på arbetskraft inom flera yrkesområden. Inom de mest expansiva näringsgrenarna växer nu rekryteringssvårigheterna ytterligare. Generationsväxlingen i sam band med att 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden kan leda till rekryterings problem även inom yrken som inte expanderar. Arbetsgivarna höjer dessutom alltid kompetenskraven vid rekryteringar när tillgången på arbetskraft är god. Det är därför en utmaning att matcha arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens med de arbetssökande. Tabell 10: Öppet arbetslösa och arbetssökande i program efter sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren, Gotlands län Andel av samtliga öppet arbetslösa och arbetssökande i program i april respektive år, år, procent. < 1 år 1-2 år 2-3 år > 3 år Källa: Arbetsförmedlingen Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Systemerare/Programmerare Civilingenjörer, Bygg och Anläggning Djuruppfödare/Djurskötare Läkare VVS-ingenjör Specialistsjuksköterskor Gymnasielärare i yrkesämnen Jurister Kockar Installationselektriker Överskottsyrken Lagerarbetare Vaktmästare Köks- och Restaurangbiträde dbiträde Försäljare, Dagligvaror och Fackhandel Fastighetsskötare Trädgårdsarbetare Undersköterska Grovarbetare inom bygg och anläggning Barnskötare

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Gotlands län Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Gotlands län ingick cirka 80 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 85 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 100 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på under fliken Om oss/statistik och prognoser. Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av det viktigaste underlaget i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.

15 Arbetsmarknadsutsikterna för Gotlands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hitta du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet och för respektive län. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att använda och citera med källhänvisning. Ansvarig utredare Jim Enström Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken på ett års sikt. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december.