Hästtävlingar på lika villkor

Transkript

1 Hästtävlingar på lika villkor Slutbetänkande av Tävlingsutredningen Stockholm 2006 SOU 2006:66

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2006 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Regeringen beslutade den 19 maj 2005 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera hur djurskyddet bör beaktas vid hästavel. Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Jordbruksdepartementet den 24 maj 2005 departementsrådet Madeleine Emmervall som särskild utredare. Utredningen antog i denna del av utredningen namnet Utredningen om djurskydd vid hästavel Som en del i arbetet skulle utredaren undersöka och analysera effekterna på djurskyddet och djurhälsan av det avelssystem som tidigare gällt i Sverige. Om analysen visade att det också i framtiden finns behov av reglering i författningar, utöver nuvarande bestämmelser i djurskyddslagstiftningen, för att tillgodose djurskyddet skulle utredaren lämna förslag på hur denna reglering skall se ut. Utredningen skulle även lämna förslag på hur tillsynen över bestämmelserna bör organiseras. Utredningen redovisades i den del som avser djurskydd vid hästavel till Jordbruksdepartementet i februari 2006 i delbetänkandet Djurskydd vid hästavel (SOU 2006:13). Utredningen skulle därutöver lämna förslag på hur bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar (EGT L 224, s. 60, Celex 31990L0428) skall genomföras i svensk författning. Vidare skulle utredningen bedöma hur tillsynen över bestämmelserna i direktivet bör organiseras. Utredningen har i den delen av uppdraget antagit namnet Tävlingsutredningen. I detta betänkande behandlar jag de delar av utredningsuppdraget som rör införlivande i svensk rätt av rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar (EGT L 224,

4 s. 60, Celex 31990L0428). Mina förslag i denna del överlämnar jag härmed genom slutbetänkandet Hästtävlingar på lika villkor ( SOU 2006:66) Stockholm i juni 2006 Madeleine Emmervall

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Författningsförslag Förslag till lag om tävling med hästdjur m.m Förslag till förordning om tävling med hästdjur m.m Utredningens uppdrag och arbete Utredningsuppdraget Utredningens arbete Bakgrund EG-kommissionens formella underrättelse Frågor från EG-kommissionen EG-kommissionens formella underrättelse Tävlingsverksamhet med hästdjur i Sverige Svenska Travsportens Centralförbund Svensk Galopp Svenska Hästavelsförbundet Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen Svenska Islandshästförbundet

6 Innehåll SOU 2006: Svenska Ridsportförbundet Svenska Ponnyavelsförbundet Svenska Åsneföreningen Övriga tävlingar med hästdjur Överväganden och förslag Lag eller förordning Förslag till lag om tävling med hästdjur m.m Lagens definitioner Tävlingar för hästdjur på lika villkor Hästtävlingar som inte omfattas av förbudet i % för att förbättra avelsarbetet Anmälningsplikt Skriftlig underrättelse om häst vägras att delta i tävling Tillsyn enligt lagen Förelägganden och förbud Avgifter Överklagande av Statens jordbruksverks beslut Skadestånd m.m Böter och preskription Konsekvensanalyser Konsekvenser för jämställdheten och regionalpolitiken Ekonomiska konsekvenser...67 Bilaga 1 Kommittédirektiv...69 Bilaga 2 Rådets direktiv 90/428/EEG

7 Sammanfattning Bakgrund Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på hur bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar skall genomföras i svensk författning. I uppdraget ingår även att lämna en bedömning av hur tillsynen över bestämmelserna i direktivet bör organiseras. Kommissionen har i skilda skrivelser åren 2003, 2004 och 2005 anfört bland annat att medlemsstaterna enligt artikel 7 i rådets direktiv 90/428/EEG är skyldiga att sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Kommissionen har anfört att avsaknaden av genomförande av rådets direktiv 90/428/EEG i svensk rätt äventyrar inte bara den verkningsfulla tillämpningen av direktivet i Sverige utan också den allmänna principen om rättssäkerhet. Kommissionen anser därför att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten genom att underlåta att genomföra rådets direktiv 90/428/EEG. Sverige har svarat på kommissionens skrivelser senast i skrivelse år Sverige har i den skrivelsen anfört bland annat att deltagande i hästtävlingar inte uttryckligen regleras i svensk lagstiftning utan det är de svenska tävlingsorganiserande förbunden som ställer upp reglerna för tävlingsverksamheten. I skrivelsen betonas dock att Sverige har för avsikt att formellt införliva rådets direktiv 90/428/EEG i den svenska lagstiftningen. 7

8 Sammanfattning SOU 2006:66 Överväganden och förslag Lag eller förordning Min uppgift enligt utredningens direktiv är att lämna förslag på hur bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG skall genomföras i svensk författning. Enligt 8 kap. 3 RF skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. En statlig reglering av fördelning av prissummor eller vinster vid till exempel hästtävlingar och ett författningsreglerat förbud mot att särbehandla vissa hästar vid tävling för hästdjur är enligt min mening att betrakta som civilrättsliga regler. En reglering i författning som anger hur prissummor vid hästtävlingar skall fördelas och att endast en viss procent av en prissumma får avsättas för vissa tävlingar eller tävlingstyper bör enligt min mening vara att anse som ett åliggande för enskilda eller i vart fall ett ingrepp i dessas förhållanden. Bestämmelserna kan enligt min mening inte anses vara gynnande för enskilda eller neutrala eftersom föreskrifterna reglerar hur stor del av eventuella prispengar eller vinster vid hästtävlingar som får avsättas för i rådets direktiv 90/428/EEG särskilt angivna ändamål. Det innebär att bestämmelserna i den delen av rådets direktiv 90/428/EEG enligt min mening faller inom tillämpningsområdet för 8 kap. 3 RF. Ett införande i svensk rätt av rådets direktiv 90/428/EEG i de av mig föreslagna bestämmelserna om förbud mot att särbehandla vissa hästar vid tävlingar för hästdjur och fördelning av eventuell prissumma skall således enligt min mening beslutas i form av lag. Enligt 8 kap. 7 RF får regeringen, efter bemyndigande i lag genom förordning, meddela föreskrifter om annat än skatt om föreskrifterna avser bland annat djurskydd. Rådets direktiv 90/428/EEG syftar till att säkerställa en rationell utveckling av produktionen av hästdjur och därigenom öka produktiviteten av hästdjur. Därför har regler fastställts på gemenskapsnivå för handel inom gemenskapen med hästdjur som är avsedda för tävling. Mot bakgrund härav kan syftet med regleringen i rådets direktiv 90/428/EEG enligt min mening inte vara att anse som en reglering av djurskydd eller något annat ämne som anges i 8 kap. 7 RF och 8

9 SOU 2006:66 Sammanfattning omfattas därför inte av undantagsbestämmelsen i 8 kap. 7 RF. Sammantaget anser jag därför att ett införlivande i svensk rätt av rådets direktiv 90/428/EEG kräver lagstiftning och regleringen av sakfrågan kan enligt min mening heller inte delegeras till regeringen. Jag har mot denna bakgrund bedömt att samtliga materiella regler i rådets direktiv 90/428/EEG bör beslutas i form av lag. Förslag till lag om tävling med hästdjur m.m. Sverige har i skrivelsen år 2005 till kommissionen angett att Sverige har för avsikt att införliva rådets direktiv 90/428/EEG i svensk lagstiftning. Utredningens uppgift är att lämna förslag på hur bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG skall genomföras i svensk författning. Det finns enligt min mening ett värde i att hålla dessa regler samlade även i en nationell författning. Jag föreslår därför att reglerna även i den svenska nationella lagstiftningen samlas i en författning. Dessa regler bör enligt min mening därför samlas i den av mig föreslagna lagen om tävling med hästdjur m.m. Ändamålet med den av mig föreslagna lagen om tävling med hästdjur m.m. är således att i författning slå fast en grundregel att alla hästar som är registrerade i eller härstammar från ett medlemsland i EU skall kunna delta i alla tävlingar för hästar som anordnas i Sverige. En tävling för hästar skall som grundregel vara öppen för alla hästar som är registrerade i eller härstammar från Sverige men skall även vara öppen för hästar som är registrerade i eller härstammar från ett annat medlemsland. Syftet med den av mig föreslagna lagen är således att uppfylla de krav på öppenhet för hästar att delta i hästtävlingar som finns angivet i rådets direktiv 90/428/EEG. Lagens definitioner I 1 lag om tävling med hästdjur m.m. definieras vad som avses med hästdjur i den av mig föreslagna lagen om tävling med hästdjur. Med hästtävling avses i rådets direktiv 90/428/EEG alla tävlingar med hästdjur. Utöver vad som i vanligt språkbruk avses med hästtävling omfattas av rådets direktiv 90/428/EEG och i den av mig föreslagna lagen även parader och uppvisningar. Dessa aktiviteter har inte ett kommersiellt syfte utan är mer ett evenemang för 9

10 Sammanfattning SOU 2006:66 underhållning. Det finns således andra evenemang som kan jämföras med de i direktivet angivna exemplen på hästtävlingar och med de av mig angivna aktiviteterna i 1 och som följaktligen bör falla in under tillämpningsområdet för den av mig föreslagna lagen. Sådana evenemang bör bland annat vara evenemang som kan jämföras med parader och uppvisningar såsom till exempel kvalitetsbedömningar, fälttävlingar och avelsvärderingar. Jag vill dock understryka att jag anser att endast sådana evenemang för hästar där deltagande hästar i något eller flera avseenden tävlar eller bedöms professionellt av en domare eller likvärdig utsedd person är att anse som tävling och således faller under den av mig föreslagna lagens tillämpningsområde. Tävlingar för hästdjur på lika villkor Såväl i Sverige som i flera andra medlemsländer i EU bedrivs en omfattande tävlingsverksamhet med hästdjur. Det innebär att Sverige liksom flera andra medlemsländer i EU i hög grad berörs av reglerna i rådets direktiv 90/428/EEG. Även om tävlingar med hästdjur i Sverige i de flesta fall redan i dag är öppna i enlighet med vad som föreskrivs i rådets direktiv 90/428/EEG har Sverige, som tidigare nämnts, inte i svensk rätt införlivat de bestämmelser om förbud mot att särbehandla vissa hästars deltagande i hästtävlingar som finns i rådets direktiv 90/428/EEG. Jag för därför in i 2 i mitt förslag till lag om tävling med hästdjur m.m., i enlighet med lydelsen av rådets direktiv 90/428/EEG, en grundregel som stadgar att det är förbjudet att anordna hästtävling som gör åtskillnad mellan hästdjur som är registrerade i eller härstammar från Sverige och hästdjur som är registrerade i eller härstammar från ett annat medlemsland i EU. Förbudet mot att särbehandla vissa hästars deltagande vid hästtävling gäller alla moment som har samband med tävlingen. Det är således inte tillräckligt att ett hästdjur som är registrerat i eller härstammar från ett medlemsland i EU fritt får delta i en tävling i Sverige. Bestämmelsen i 2 innebär därutöver även att alla hästdjur som deltar i en hästtävling också skall bedömas och delta i tävlingen på lika villkor. I sammanhanget vill jag även poängtera att organisation som för en moderstambok för en ras i enlighet med EU:s bestämmelser ger den organisationen särskilda möjligheter att reglera tävlingar och avelsurval inom den ras som organisationen för moderstambok för. 10

11 SOU 2006:66 Sammanfattning Eftersom Sverige nu har för avsikt att införliva rådets direktiv 90/428/EEG i svensk rätt är det viktigt att inte bara Sverige och ett fåtal medlemsländer har införlivat direktivet i respektive nationella rätt. Enligt min mening är det, när Sverige införlivar direktivet i svensk rätt, viktigt för Sverige och svensk hästnäring att även andra medlemsländer i EU införlivar direktivet i sin nationella rätt. Om inte alla medlemsländer införlivar direktivet skapar det enligt min mening en olycklig konkurrenssituation för hästsektorn i de länder som har införlivat och lever upp till bestämmelserna i direktivet på ett korrekt sätt. Ett sådant förhållande bidrar enligt min mening till, i motsats till intentionen i rådets direktiv, att försvåra för handeln inom gemenskapen. Det blir enligt min mening inte heller hästtävlingar på lika villkor inom EU. Jag föreslår därför att Sverige, som nu har för avsikt att införliva direktivet i nationell rätt, aktivt verkar för att alla medlemsländer i EU skall införliva rådets direktiv 90/428/EEG i sina nationella författningar. Jag föreslår också att Sverige i lämpligt internationellt sammanhang och forum, vid till exempel ett sammanträde i ministerrådet, tar upp denna fråga med övriga medlemsländer. Jag föreslår även att Sverige samtidigt tar upp frågan i Ständiga kommittén för husdjursavel för att påskynda processen med att få samma villkor för hästtävlingar och hästnäringen i alla medlemsländer. Hästtävlingar som inte omfattas av förbudet i 2 Alla tävlingar med hästdjur omfattas inte av det av mig föreslagna förbudet i 2 lag om tävling med hästdjur m.m. och inte heller enligt bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG. Det måste finnas utrymme för att hålla vissa tävlingar för hästdjur i syfte att till exempel förbättra rasen. Det är en viktig del i arbetet för att stärka och utveckla en ras och därigenom få fram så bra hästdjur som möjligt. Från förbudet i 2 är i mitt förslag och enligt lydelsen i rådets direktiv 90/428/EEG undantaget: 1. Hästtävlingar som anordnas för hästdjur som är registrerade i en särskild stambok för en ras och där tävlingen syftar till att förbättra rasen. Det är således tillåtet att anordna hästtävling endast för hästdjur som är registrerade i en stambok för en ras förutsatt att syftet med tävlingen är att förbättra rasen. Om det till exem- 11

12 Sammanfattning SOU 2006:66 pel anordnas en tävling för hästar som är registrerade i en stambok för en ras men syftet med tävlingen inte är att förbättra rasen kan, enligt rådets direktiv 90/428/EEG och enligt mitt förslag, undantaget i den av mig föreslagna 3 1 dock inte åberopas. 2. Förbudet i 2 gäller heller inte enligt mitt förslag regionala tävlingar där avsikten är att välja ut hästdjur. I vissa fall kan det finnas skäl att regionalt välja ut till exempel de bästa hästarna inom en region där avsikten kan vara att för något ändamål utse de bästa hästarna inom en region. Enligt min mening kan en region vara en geografiskt avgränsad del av Sverige men kan även avse hela Sverige. Termen region kan även avse flera länder till exempel Norden, huvudsaken är att området geografiskt kan avgränsas och med säkerhet bestämmas. Det innebär att en hästtävling som avser att för något syfte välja ut till exempel Sveriges bästa hopphäst kan falla in under det av mig föreslagna tillämpningsområdet för 3 2. Ett sådant syfte kan till exempel vara att välja ut den bästa svenska hopphästen som skall representera Sverige i ett internationellt mästerskap. Det är således viktigt att det finns ett verkligt syfte med tävlingen att välja ut en häst. 3. Förbudet i 2 gäller heller inte enligt mitt förslag historiska eller traditionella evenemang. Det har så långt jag har kunnat utröna inte prövats av domstol eller annat organ inom EU vad som kan anses vara ett historiskt eller traditionellt evenemang. Min bedömning är att om en tävling för hästdjur har anordnats regelbundet under ett antal år bör den kunna anses vara ett historiskt eller i vart fall traditionellt evenemang. Jag bedömer att det inte går att ange ett exakt antal år som evenemanget skall ha anordnats för att betecknas som historiskt eller traditionellt utan detta får bedömas från fall till fall. Enligt min uppfattning bör det dock vara fråga om ett evenemang som anordnas med en viss kontinuitet och som kan betecknas som återkommande samt som förslagsvis har anordnats i Sverige innan Sverige blev medlem i EU, således före år Vilka exakta hästtävlingar som hålls i Sverige och som skall betecknas som historiska eller traditionella hästtävlingar bör Statens jordbruksverk avgöra efter samråd med de organisationer 12

13 SOU 2006:66 Sammanfattning som anordnar sådana hästtävlingar som kan komma i fråga för detta undantag från 2. För att kunna upprätthålla en kontinuitet i tävlingsverksamheten och för att även i framtiden kunna anordna de hästtävlingar som vi i Sverige anser vara historiska eller traditionella är det därför enligt min mening viktigt att tidigt fastställa vilka hästtävlingar som skall anses vara historiska eller traditionella och som således skall undantas från förbudet i % för att förbättra avelsarbetet Enligt rådets direktiv 90/428/EEG har medlemsstaterna i EU tillåtelse att, för varje tävling eller tävlingstyp, genom för ändamålet erkända eller godkända organisationer, avsätta högst 20 procent av den prissumma eller vinst som avses i artikel 4 punkten 1 c i rådets direktiv 90/428/EEG för att skydda, utveckla och förbättra rasen. Villkoren för utdelning från dessa fonder i den berörda medlemsstaten skall enligt rådets direktiv 90/428/EEG meddelas till kommissionen och övriga medlemmar i Ständiga kommittén för husdjursavel. I Sverige har vi inte något system som innebär att prispengar återfinns i fonder, det finns heller inte några statliga prispengar avsatta som prispengar för hästtävlingar. De prispengar som finns för hästtävlingar beslutas och fördelas av respektive organisation som anordnar hästtävlingen. Med tävling eller tävlingstyp avses i mitt förslag till exempel alla i Sverige anordnade travtävlingar, för varmblodiga travhästar, som omfattas av den av mig föreslagna lag om tävling med hästdjur m.m. Mitt förslag innebär för till exempel travtävlingar att av den sammanlagda prissumman eller vinsten som finns för alla anordnade travtävlingar för varmblodiga travhästar i Sverige får ansvarig organisation avsätta 20 procent av den totala prissumman eller vinsten för sådana travtävlingar, som inte omfattas av undantaget i den av mig föreslagna 3, som har till syfte att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet med travhästar. 13

14 Sammanfattning SOU 2006:66 Anmälningsplikt Sverige är enligt rådets direktiv 90/428/EEG skyldigt att meddela kommissionen vilka tävlingar för hästdjur som avses att anordnas i Sverige och där en organisation har för avsikt att åberopa något av undantagen i de av mig föreslagna 3 och 4 i mitt förslag till lag om tävling med hästdjur m.m. För att Sverige skall kunna fullgöra sina skyldigheter i dessa avseenden måste det finnas en skyldighet för organisationer som avser att anordna sådana hästtävlingar som avses i de av mig föreslagna 3 och 4 att anmäla dessa tävlingar till den samordnande myndigheten i Sverige. Jag föreslår därför att en sådan skyldighet förs in i 5 lag om tävling med hästdjur m.m. Skriftlig underrättelse om häst vägras att delta i tävling Bestämmelserna i den av mig föreslagna 2 i lag om tävling med hästdjur m.m. innebär inte bara ett åläggande för den organisation som anordnar en hästtävling utan syftar också till att skapa rättigheter för enskilda. Jag har tidigare poängterat att det är viktigt att berörda personer lätt kan skaffa sig kunskap om gällande regler på området. Det är viktigt att en hästägare som anser att hans eller hennes häst, om hästen är registrerad i eller härstammar från ett medlemsland i EU, orättmätigt har vägrats delta i en hästtävling i Sverige har möjlighet att göra sin rätt gällande i nationell domstol och få saken prövad där. Jag föreslår därför att det i den av mig föreslagna lagen, i enlighet med artikel 5 i rådets direktiv 90/428/EEG, förs in en skyldighet för organisation som anordnar hästtävling att, om ägaren eller ägarens ombud begär det, skriftligen underrätta ägaren eller ägarens ombud om skälen för att ett hästdjur vägras att delta i en hästtävling. För att hästägare skall få kännedom om att en organisation har skyldighet att skriftligen underrätta hästägaren eller ägarens ombud om skälen för att en häst inte får delta i en hästtävling bör organisationen upplysa om detta. Jag föreslår därför att organisation som anordnar hästtävling i de handlingar som tillhandahålls för anmälning av häst till tävling upplyser om att hästägare vars häst inte får delta i en tävling har rätt att av organisationen få en skriftlig underrättelse om skälen för att hästen inte får delta i tävlingen. Jag föreslår att en föreskrift med den innebörden utfärdas av Statens jordbruksverk i myndighetens 14

15 SOU 2006:66 Sammanfattning kommande tillämpningsföreskrifter till den av mig föreslagna lagen. En sådan skriftlig underrättelse som organisation skall utfärda skall enligt min mening inte anses vara ett beslut. Underrättelsen skall enligt mitt förslag endast ha till syfte att underlätta för en hästägare som anser sig vara förfördelad att få saken prövad i nationell domstol. En sådan underrättelse är enligt min mening inte överklagbar. Tillsyn enligt lagen I dag finns inte bestämmelser om tillsyn över de bestämmelser som regleras i rådets direktiv 90/428/EEG och enligt mitt förslag till lag. Det finns visserligen en skyldighet för Statens jordbruksverk att rapportera till kommissionen vissa i direktivet angivna uppgifter men det finns i dag inte någon bestämmelse som Statens jordbruksverk kan använda för att förelägga en organisation, som inte frivilligt lämnar uppgifterna, att lämna uppgifterna eller efterleva direktivets bestämmelser. Om en lagstiftning med det innehåll och det syfte som det här är fråga om skall kunna tillämpas och fungera i praktiken krävs enligt min mening en effektiv tillsyn. Begreppet tillsyn har en vidare betydelse än begreppet kontroll. Med tillsyn avses även information och rådgivning. Enligt min mening är just information och rådgivning m.m. viktiga instrument för myndigheterna att arbeta med för att se till att syftet med rådets direktiv 90/428/EEG och innehållet i mitt förslag till lag uppnås. Jag använder därför i mitt förslag till lag begreppet tillsyn i stället för begreppet offentlig kontroll. Tillsynen över efterlevnaden av den av mig föreslagna lag om tävling med hästdjur m.m. bör enligt min mening utövas av Statens jordbruksverk. Föreskrifter som Statens jordbruksverk utfärdar med stöd av den av mig föreslagna lagen bör enligt min mening innehålla bestämmelser om att organisation som anordnar tävling och vill utnyttja undantagen i 3 och 4 skall anmäla detta till myndigheten. Föreskrifterna bör innehålla bestämmelser om den senaste tid som uppgifterna skall anmälas. Vidare bör föreskrifterna innehålla bestämmelser om att organisationen skall ange vilka tävlingar som organisationen avser att utnyttja undantaget i 3 och en uppgift om en preliminär fördelning av den årliga prissumman så att det framgår vilka tävlingar som omfattas av undantaget i 4. 15

16 Sammanfattning SOU 2006:66 Det är viktigt att så långt som möjligt förenkla för organisationer som har för avsikt att anordna tävlingar med åberopande av undantaget i den av mig förslagna 3 eller tävlingar som skall redovisas enligt den av mig föreslagna 4. Statens jordbruksverk bör därför enligt min mening för det ändamålet utarbeta en särskild blankett som förenklar ärendehanteringen hos myndigheten och som även förenklar för berörda organisationer. Det är enligt min mening även viktigt att skapa ett system som så långt som möjligt undviker en onödigt betungande och kostsam administration för organisationerna. Statens jordbruksverk bör därför enligt min mening för att förenkla tillsynen enligt lagen utarbeta en blankett där organisationerna till exempel årligen, efter tävlingssäsongens slut, skall fylla i uppgifter och redovisa till Statens jordbruksverk den fördelning av prispengar som har gjorts under året. Det är enligt min mening en fördel om myndigheten kan utarbeta en särskild blankett även för det ändamålet eftersom det både underlättar för organisationernas redovisning och myndighetens arbete med tillsyn enligt lagen. Statens jordbruksverks tillsyn över efterlevnaden av den av mig föreslagna lagen bör enligt min mening i förlängningen kunna bedrivas dels genom årlig statistikuppföljning och dels genom olika stickprov. Förelägganden och förbud Statens jordbruksverk bör enligt min mening ges rätt att förelägga en organisation att redovisa de uppgifter som myndigheten behöver för att kunna fullgöra sin skyldighet att underrätta kommissionen om de tävlingar som avses att hållas i Sverige med åberopande av undantaget i den av mig föreslagna 3. Samma möjlighet bör enligt min mening Statens jordbruksverk ha att kräva in erforderliga uppgifter om utbetalning av de 20 procent som avses i den av mig föreslagna 4. För att Statens jordbruksverk skall kunna säkerställa efterlevnaden av rådets direktiv 90/428/EEG och den av mig föreslagna lag om tävling med hästdjur m.m. måste det enligt min mening finnas möjlighet för myndigheten att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad av bestämmelserna. Jag föreslår därför att Statens jordbruksverk ges möjlighet att meddela förelägganden och förbud som behövs för att lagen eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall följas. För att förelägganden och förbud skall kunna vara 16

17 SOU 2006:66 Sammanfattning verkningsfulla bör enligt min mening Statens jordbruksverk ha möjlighet att förena dessa med vite. Statens jordbruksverk bör till exempel ges möjlighet att föreskriva om skyldighet för organisationer att bland annat komma in till myndigheten med vissa uppgifter om organisationernas tävlingsverksamhet. För att kunna uppfylla det kravet är det nödvändigt att det finns en regel som gör det möjligt för regeringen eller efter regeringens bemyndigande Statens jordbruksverk att kunna ålägga en organisation som anordnar en hästtävling att anmäla till myndigheten om organisationen avser att anordna en hästtävling som avses i den av mig föreslagna 3. Jag har i mitt förslag till förordning om tävling med hästdjur därför föreslagit att regeringen ger Statens jordbruksverk uppdraget att insamla erforderliga uppgifter och meddela kommissionen om Sveriges avsikter att utnyttja de undantag som anges i 3 i den av mig föreslagna lagen om tävling med hästdjur m.m. Det är enligt min mening angeläget att organisation som avser anordna tävling för hästar med åberopande av undantaget i den av mig föreslagna 3 lämnar uppgifter till Statens jordbruksverk innan hästtävlingen äger rum. Statens jordbruksverk behöver dessa uppgifter för att kunna fullgöra förpliktelsen i rådets direktiv 90/428/EEG att i förväg underrätta kommissionen om de tävlingar som Sverige avser att hålla med åberopande av undantaget i artikel 4.2 i rådets direktiv 90/428/EEG och i den av mig föreslagna 3. Vidare bör det enligt min mening finnas samma möjlighet för myndigheten att ålägga organisation som anordnar hästtävling att redovisa de tävlingar som har till syfte att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet och som organisationen avser att anordna inom ramen för de 20 procent som avses i artikel 4.2 tredje stycket i rådets direktiv 90/428/EEG och i den av mig föreslagna 4. En organisation skall enligt mitt förslag till förordning om tävling med hästdjur således kunna åläggas av Statens jordbruksverk att innan tävlingarna hålls redovisa vilka tävlingar som organisationen avser att, med åberopande av undantaget i den av mig föreslagna 4, anordna i syfte att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet. Samtidigt skall enligt mitt förslag myndigheten genom föreläggande kunna kräva in erforderliga uppgifter av organisationen så att Statens jordbruksverk kan kontrollera att organisationen högst avsätter 20 procent av total prissumma för anordnade hästtävlingar eller typ av hästtävling för att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet. 17

18 Sammanfattning SOU 2006:66 Avgifter Enligt min mening är det viktigt att Statens jordbruksverk ges möjlighet att ta ut en avgift för tillsynen och för viss ärendehantering enligt den av mig föreslagna lagen. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Statens jordbruksverk bör ha rätt att föreskriva om avgiftens storlek och beräkning. Myndigheten får då möjlighet att finansiera i vart fall en viss del av det merarbete som den av mig föreslagna lagen innebär för myndigheten. Myndigheten bör dock enligt min mening beakta att de flesta organisationer som anordnar hästtävlingar består av engagerade personer som ofta arbetar på ideell basis. Hästsport i Sverige är en viktig källa för rekreation och en stimulerande fritidsverksamhet för många människor. Många organisationer som anordnar hästtävlingar har en svag ekonomi som till största delen endast bygger på medlemsavgifter. Jag har i samtal med Statens jordbruksverk erfarit att myndigheten inte kommer att ta ut avgift för all tillsyn enligt lagen eller för all ärendehandläggning. I första hand kommer myndigheten att ta ut avgift för sådan tillsyn som föranleder besök på en tävlingsplats eller besök hos en organisation. Någon årlig schablonavgift för organisationer som anordnar hästtävlingar bör enligt min mening heller inte tas ut. Statens jordbruksverk bör dock enligt min mening ta ut en avgift för kostnader för uppföljning av anmärkningar mot organisation som myndigheten konstaterat i sin tillsyn över den av mig föreslagna lagen. Överklagande av Statens jordbruksverks beslut De beslut som Statens jordbruksverk kommer att meddela med stöd av den av mig föreslagna lagen bedömer jag främst kommer att avse beslut i ärenden som gäller organisationer som anordnar hästtävlingar. Om organisationen inte delar myndighetens uppfattning kan myndighetens beslut enligt den av mig föreslagna 11 överklagas till allmän förvaltningsdomstol (länsrätt). 18

19 SOU 2006:66 Sammanfattning Skadestånd m.m. Mål vid domstol enligt 2 i den av mig föreslagna lagen bör enligt min mening handläggas av domstol enligt reglerna för rättegång i tvistemål där förlikning är tillåten. De flesta fall som stäms till domstol enligt 2 kommer enligt min bedömning att avse en tvist där en hästägare anser att hans eller hennes häst oriktigt inte har fått delta i en hästtävling. Att betala motpartens rättegångskostnad kan vara mycket betungande för båda parter. Jag föreslår därför att domstolen skall kunna förordna att vardera parten skall bära sina rättegångskostnader. Dock bör en förutsättning härför vara att domstolen finner att den hästägare vars häst inte får delta i en hästtävling, och där ägaren hävdar att en organisation åsidosatt bestämmelserna i 2 i ett särskilt fall, hade skälig anledning att få tvisten prövad. Jag föreslår en sådan ordning eftersom jag bedömer att det är ett sätt att i praktiken införliva den andemening i rådets direktiv 90/428/EEG som enligt min mening innebär att en person i praktiken och inte bara i teorin skall kunna få sin rätt prövad i nationell domstol. Att den som anordnar hästtävling skall ersätta viss skada som tillfogas någon till följd av att bestämmelserna i lagen åsidosätts, innebär att endast ekonomisk skada kan ersättas. Det finns enligt svensk rätt redan i dag en möjlighet att föra talan om skadestånd i frågor som regleras i detta lagförslag även om det inte explicit anges i denna lag. Detta är således inget nytt i sak som jag föreslår. Jag bedömer dock att det finns ett värde av att upplysningsvis ha med en paragraf i lagen som upplyser om att det finns möjlighet att föra en skadeståndstalan i ärenden enligt denna lag. Paragrafen ger en vägledning om hur den hästägare som anser att hans eller hennes häst oriktigt har vägrats delta i en hästtävling kan agera för att få sin talan prövad i nationell domstol. Jag bedömer att om upplysningen om möjligheten att kräva skadestånd inte finns med i lagen så kommer hästägare som anser att deras häst oriktigt har vägrats delta i en hästtävling att felaktigt vända sig till Statens jordbruksverk. För att underlätta för hästägare och för att undvika ett onödigt fördyrande merarbete för myndigheten anser jag att upplysningen bör finnas med i lagen. Böter och preskription För att bestämmelserna i den av mig föreslagna lagen skall kunna tillämpas verkningsfullt är det viktigt att den som bryter mot lagen 19

20 Sammanfattning SOU 2006:66 kan drabbas av en sanktion. Jag föreslår därför att den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot 2, 4, 5 och 6 eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall kunna dömas till böter. Om gärningen med hänsyn till omständigheterna kan anses vara ringa bör dock enligt min mening inte dömas till ansvar. Både de organisationer som anordnar hästtävlingar och hästägare har ett intresse av att tävlingsverksamheten med hästar skall kunna bedrivas kontinuerligt. Det är därför enligt min mening viktigt att skapa förutsättningar som gör att verksamheten kan bedrivas med så stor trygghet för ekonomin som möjligt. Med hänsyn till det reglerade områdets karaktär och att det kontinuerligt bedrivs en omfattande tävlingsverksamhet med hästar i Sverige bör enligt min mening, för att inte försvåra för vare sig tävlingsarrangörer eller hästägare, talan i en tvist enligt lagen väckas inom sex månader annars är rätten till talan förlorad. 20

21 Författningsförslag 1. Förslag till lag om tävling med hästdjur m.m. Definitioner 1 I denna lag avses med hästdjur: vilda eller domesticerade arter ur familjen uddatåiga hovdjur samt korsningar mellan dessa hästtävlingar: alla tävlingar med hästdjur såsom hästkapplöpningar, hopptävlingar, parader, dressyr, körtävlingar och uppvisningar. Regler för hästtävlingar 2 Det är förbjudet att anordna hästtävling som gör åtskillnad mellan hästdjur som är registrerade i eller härstammar från Sverige och hästdjur som är registrerade i eller härstammar från en annan medlemsstat i Europeiska Unionen (EU). 3 Förbudet i 2 gäller inte 1. hästtävling anordnad endast för hästdjur som är registrerade i en särskild stambok för en ras och där tävlingen har till syfte att förbättra rasen 2. regionala hästtävlingar med avsikt att välja ut hästdjur 3. historiska eller traditionella evenemang. 4 Av den prissumma eller annan vinst som utdelas vid hästtävling får organisation som beslutar om prissumma och fördelning av prissumma eller annan vinst avsätta högst 20 procent av den totala årliga prissumman för hästtävlingar eller typ av hästtävlingar, som anordnas för att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet. 21

22 Författningsförslag SOU 2006:66 5 Organisation som har för avsikt att anordna hästtävling med åberopande av undantagen i 3 och 4 skall anmäla dessa tävlingar i enlighet med föreskrifter meddelade av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk. 6 Om ett hästdjur som är registrerat i eller härstammar från en annan medlemsstat i EU vägras att delta i en hästtävling skall, om ägaren eller ägarens ombud begär det, organisationen skriftligen underrätta ägaren eller ägarens ombud om skälen härför. Sådan underrättelse till ägaren eller ägarens ombud skall göras av den organisation som anordnar hästtävlingen. Tillsyn 7 Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen utövas av Statens jordbruksverk. 8 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om skyldighet för organisationer att lämna sådana uppgifter som avses i 3 och 4. 9 Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall följas. Förelägganden och förbud får förenas med vite. Avgifter 10 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får föreskriva att det får tas ut avgift för tillsynen och i ärenden enligt denna lag. Överklagande 11 Beslut som Statens jordbruksverk meddelat med stöd av lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Skadestånd 12 Den som anordnar hästtävling skall ersätta skada som tillfogas någon till följd av att bestämmelserna i denna lag åsidosätts. 22

23 SOU 2006:66 Författningsförslag Rättegångskostnader 13 Mål om tillämpligheten av förbudet i 2 i denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning av saken är tillåten. Domstolen får dock förordna att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den som gör gällande att bestämmelserna i 2 åsidosatts förlorat målet men hade skälig anledning att få tvisten prövad. Ansvar 14 Till böter döms den som med uppsåt eller oaktsamhet 1. bryter mot 2, 4, 5 och 6 eller 2. bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag. Om gärningen är att anse som ringa skall inte dömas till ansvar. Preskription 15 En talan i en tvist enligt denna lag skall väckas inom sex månader efter det att den påtalade handlingen företogs. I annat fall är rätten till talan förlorad. Denna lag träder i kraft den 2. Förslag till förordning om tävling med hästdjur m.m. 1 Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om skyldighet för organisation, som avser anordna tävling för hästdjur, att lämna uppgifter om sådan tävling med hästdjur som avses i 3 och 4 i lag om tävling med hästdjur m.m. 2 Statens jordbruksverk skall vara samordnande myndighet med ansvar för att insamla uppgifter om tävlingar för hästdjur som avses i 3 och villkor för utdelning av de 20 procent av årlig prissumma som avses i 4 lag om tävling med hästdjur m.m. 3 Statens jordbruksverk skall årligen underrätta EG-kommissionen om Sveriges avsikter att utnyttja de undantag som föreskrivs i artikel 4.2 rådets direktiv 90/428/EEG. 23

24 Författningsförslag SOU 2006:66 4 Statens jordbruksverk skall meddela EG-kommissionen villkoren för utbetalning av den procentsats av en årlig vinstsumma som får avsättas för att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet i enlighet med vad som anges i 4 lag om tävling med hästdjur m.m. 5 Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och i ärenden enligt lag om tävling med hästdjur m.m. Denna förordning träder i kraft den.. 24

25 1 Utredningens uppdrag och arbete 1.1 Utredningsuppdraget Regeringen beslutade den 19 maj 2005 om utredningens uppdrag genom kommittédirektiv (dir. 2005:57), bilaga 1. Enligt direktiven skall utredningen analysera hur djurskyddet bör beaktas vid hästavel. Som en del i det arbetet skall utredaren undersöka och analysera effekterna av det nuvarande avelsvärderingssystemet på djurskyddet och djurhälsan. Om analysen visar att det även i framtiden finns behov av reglering i författningar, utöver nuvarande bestämmelser i djurskyddslagstiftningen, för att tillgodose djurskyddet skall utredaren lämna förslag på hur denna reglering skall se ut. Enligt direktiven skall utredningen även lämna förslag på hur tillsynen över bestämmelserna bör organiseras. Denna del av utredningsuppdraget redovisade utredningen till Jordbruksdepartementet i februari 2006 i delbetänkandet Djurskydd vid hästavel (SOU 2006:13). Utredningen skall vidare enligt direktiven lämna förslag på hur bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar (EGT L 224, s. 60, Celex 31990L0428) skall genomföras i svensk författning. Utredningen skall vidare lämna en bedömning av hur tillsynen över bestämmelserna i direktivet bör organiseras. Den återstående delen av utredningsuppdraget som avser ett införlivande i svensk författning av bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG om handel med hästdjur som är avsedda för tävling och om villkor för deltagande i tävlingar, redovisas i detta slutbetänkande. 25

26 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2006: Utredningens arbete För att få in synpunkter och möjlighet att diskutera frågor rörande ett införlivande av rådets direktiv 90/428/EEG i svensk rätt har den referensgrupp som knöts till utredningen i den del som behandlar djurskydd vid hästavel arbetat vidare. Referensgruppen har dock utökats och har i denna del av utredningen bestått av representanter för Jordbruksdepartementet, Kommerskollegium, Statens jordbruksverk, Djurskyddsmyndigheten, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH), Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT), Svensk Galopp (SG), Svenska Hästavelsförbundet (SH), Svenska Ridsportförbundet (SvRF), Svenska Travsportens Centralförbund (STC), Sveriges Veterinärförbund och Veterinärer i Sverige. Utredningen har haft särskilda sammanträden med referensgruppen och representanterna i referensgruppen har även fortlöpande beretts tillfälle att komma in med synpunkter till utredningen. 26

27 2 Bakgrund 2.1 EG-kommissionens formella underrättelse 2003 I skrivelse den 3 april 2003 översände EG-kommissionen en formell underrättelse till Sverige angående bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG om villkor för deltagande i tävlingar med hästar. Kommissionen anförde i underrättelsen att det kommit till kommissionens kännedom att hingstar som är införda i avsnitt I i en stambok i en annan medlemsstat inte får tävla i Sverige, att avkomma till hingstar som är införda i huvudavsnittet i en annan medlemsstat diskrimineras av de svenska bestämmelserna om starträtt i tävlingar,och avkomma till hingstar som inte är inskrivna i en svensk stambok inte får tävla i Sverige när betäckning skett i Sverige om hingsten och stoet har olika ägare. Kommissionen anser i skrivelsen att detta utgör en diskriminering i tävlingshänseende och att bestämmelserna strider mot rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästar som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar. Sverige svarade, i skrivelse den 26 maj 2003, kommissionen och redogjorde för STC:s regler för hästar att deltaga i travtävlingar. Sverige meddelade även att Sverige senast den 26 juli 2001 underrättat kommissionen om vilka tävlingar som har hållits med stöd av undantagsbestämmelsen i artikel 4.2. a i rådets direktiv 90/428/EEG samt redogjort för de prissummor som har utbetalats vid dessa tävlingar. Sverige anförde vidare att Sverige dock av förbiseende inte i förväg underrättat kommissionen om att tävlingar avses att anordnas med stöd av undantagsbestämmelsen. Sverige anförde slutligen att Sverige har för avsikt att snarast lämna en 27

28 Bakgrund SOU 2006:66 sådan underrättelse till kommissionen om att undantagsbestämmelsen kommer att utnyttjas. 2.2 Frågor från EG-kommissionen 2004 EG-kommissionen ställde i skrivelse den 14 juli 2004 ett antal frågor till Sverige angående hästars möjlighet att delta i tävlingar i Sverige. Kommissionen hemställde att Sverige skulle komma in med vissa uppgifter i följande frågor. 1. De nationella lagar och andra författningar som genomför rådets direktiv 90/428/EEG i Sverige. 2. En beskrivning av Svenska Ponnyavelsförbundets (SPAF) verksamhet och de villkor som gäller för medlemskap i förbundet. Kommissionen ville särskilt veta på vilka grunder Brittiska Ridponnyföreningen (BRF) förvägrades medlemskap i SPAF trots att förbundet organiserar alla rasponnysällskap i Sverige. 3. En förklaring till varför ponnyer som är registrerade hos BRF en av Sverige officiellt erkänd förening inte får delta i tävlingar i Sverige med påföljd att uppfödare som är anslutna till föreningen förhindras att bedriva normal verksamhet. Sverige svarade EG-kommissionen i skrivelse den 13 september Som svar på punkten 1 anförde Sverige att Sverige inte har några lagar eller föreskrifter som hindrar hästar från andra medlemsstater att delta i tävlingar eller som på annat sätt står i strid med bestämmelserna i rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar. Vid Sveriges inträde i unionen gjordes en översyn av bestämmelserna på hästområdet. Den svenska regeringen gjorde då bedömningen att bestämmelserna i direktivet följdes genom tävlingsorganisationernas reglementen. Vidare bemyndigades Statens jordbruksverk att för Sveriges räkning ge in de rapporter jämte annan redovisning som enligt direktivet ankommer på medlemsstaterna. Sverige anmälde den 17 juni 2003 att Sverige avser att utnyttja möjligheterna till att anordna tävlingar i enlighet med undantagsbestämmelsen i artikel 4.2 i rådets direktiv 90/428/EEG. Sverige anförde slutligen som svar på kommissionens första fråga att regeringen har inlett en översyn av 28

29 SOU 2006:66 Bakgrund regelverket inom hästsektorn och att det i den översynen ingår som en viktig del frågan om genomförande av direktivet. På punkten 2 svarade Sverige bland annat att SPAF är en intresseförening som har till ändamål att verka för ponnyavelns utbredande och främjande i Sverige. Det är en privaträttslig förening som inte bedriver någon verksamhet som kräver statligt tillstånd eller som är av myndighetskaraktär. Förbundet antar själv sina stadgar och bestämmer således själv över sin verksamhet och villkoren för medlemskap i förbundet. Regeringen anförde slutligen som svar på punkten 2 att regeringen har kontaktat SPAF och fått bland annat följande upplysningar. SPAF organiserar inte samtliga stambokförande rasponnyföreningar. Enligt SPAF nekades BRF medlemskap i SPAF eftersom BRF ansågs särskilja sig för mycket från de övriga åtta medlemsföreningarna, främst genom att BRF inte accepterar svenska bestämmelser om avelsvärdering. En intern arbetsgrupp inom SPAF hade utsetts för att lösa problematiken så att BRF framöver har möjlighet att bli medlem i SPAF. Som svar på punkten 3 anförde Sverige, efter att ha inhämtat uppgifter från SPAF, att de tävlingar som SPAF anordnar enbart är öppna för hästar av de raser vars stambokförande föreningar ingår i SPAF. Dessa tävlingar har till syfte att förbättra rasen och faller således in under bestämmelsen i artikel 4.2 a i rådets direktiv 90/428/EEG. Brittiska ridponnyer är därför förhindrade från att delta i tävlingar som anordnas av SPAF. Regeringen anförde vidare som svar på punkten 3 att bortsett från de tävlingar som hålls i syfte att förbättra en viss ras, anordnas den absoluta merparten av de svenska tävlingar som ponnyer kan delta i av Svenska Ridsportförbundet. Samtliga ponnyer, oavsett om de är registrerade i Sverige eller i en annan medlemsstat, får delta i Ridsportförbundets tävlingar. För att kunna delta i en av Ridsportförbundets tävlingar av regional eller högre klass är det dock nödvändigt att ha en svensk hästlicens. Detta krävs enligt Ridsportförbundet för att administrativt kunna redovisa hästens tävlingsresultat och för att kunna indela hästarna i olika tävlingsnivåer. Licenskravet gäller oberoende av hästens ursprung. 2.3 EG-kommissionens formella underrättelse 2005 Kommissionen anförde i en formell underrättelse till Sverige att den inte finner Sveriges resonemang övertygande. Kommissionen 29

30 Bakgrund SOU 2006:66 erinrar om att medlemsstaterna enligt artikel 7 i rådets direktiv 90/428/EEG är skyldiga att sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Kommissionen anförde vidare att det förhållandet att en medlemsstat inte har någon lagstiftning som hindrar genomförandet av ett direktiv inte nödvändigtvis innebär att medlemsstaten uppfyller sina i direktivet angivna skyldigheter. Kommissionen anförde även att i det fall varom det nu är fråga så anser kommissionen att Sverige inte gör det möjligt för inom branschen verksamma aktörer att få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter, eftersom det saknas ett uttryckligt stadgande i svensk lag om förbud mot att vid tävlingar särbehandla hästar med ursprung i andra medlemsstater i förhållande till svenska hästdjur och eftersom det i direktivet uttömmande förtecknas möjligheter att medge undantag från denna princip. Kommissionen anser vidare att tävlingsarrangörer måste få kännedom om att tävlingsregler som diskriminerar hästdjur som är registrerade i eller härstammar från andra medlemsstater jämfört med hästdjur som är registrerade i eller har sitt ursprung i den medlemsstat där tävlingen anordnas utgör en överträdelse av gemenskapsrätten. Kommissionen betonar också i underrättelsen att de som drabbas av överträdelsen bör kunna karakterisera överträdelsen med avseende på en precis rättsregel så att de kan göra sin rätt gällande i nationell domstol. Kommissionen anförde även att rådets direktiv 90/428/EEG ger möjlighet för dem som arrangerar tävlingar för hästdjur att göra undantag från likabehandlingsprincipen under de förhållanden som uttömmande förtecknas i artikel 4.2 i direktivet. Om ett verkningsfullt genomförande saknas kan tävlingsarrangörerna inte åberopa dessa undantag. Kommissionen anför att även samma sak gäller bestämmelserna i artikel 5 i direktivet, nämligen att medlemsstaterna skall se till att ägaren eller hans ombud skriftligen underrättas om skälen till varför ett djur som är registrerat i en medlemsstat vägras tillträde till en tävling och att ägaren har rätt att inhämta ett expertutlåtande, en sådan rätt kan inte åberopas av en enskild inför nationella myndigheter och domstolar om nationella genomförandeåtgärder saknas. Slutligen anförde kommissionen att avsaknaden av genomförande av rådets direktiv 90/428/EEG i svensk rätt äventyrar inte bara den verkningsfulla tillämpningen av direktivet i Sverige utan också den allmänna principen om rättssäkerhet. Kommissionen anser därför att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter 30