EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) 758 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om vissa huvudaspekter i samband med upprättandet av en strategi för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri i EU {SEC(2007) 1584} SV SV

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Kommissionens meddelande om skattebedrägeri Uppföljning av meddelandet Diskussioner i rådet Diskussioner i kommissionen Diskussioner med näringslivet En första milstolpe: Ekofinrådets slutsatser av den 5 juni Vägen framåt inom den befintliga regelramen En första iakttagelse: skatteförvaltningarna behöver korrekt information för att kunna kontrollera mervärdesskattesystemet En andra iakttagelse: medlemsstaterna har inte ett tillräckligt EU-inriktat synsätt för att kunna se till att det gemensamma mervärdesskattesystemet fungerar En tredje iakttagelse: vikten av aktuell information om företags mervärdesskattestatus En fjärde iakttagelse: behov att förbättra skatteförvaltningarnas förmåga att återvinna inkomster från mervärdesskatt vid fall av bedrägeri Slutsatser SV 2 SV

4 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om vissa huvudaspekter i samband med upprättandet av en strategi för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri i EU 1. BAKGRUND 1.1. Kommissionens meddelande om skattebedrägeri Den 31 maj 2006 lade kommissionen fram ett meddelande om behovet av att utarbeta en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägeri 1. Syftet var att inleda diskussioner med samtliga berörda parter (rådet, Europaparlamentet och näringslivet) om de olika aspekter som bör beaktas vid fastställandet av en bedrägeribekämpningsstrategi på EU-nivå. I meddelandet sägs också att en framgångsrik strategi måste bygga på ett brett tillvägagångssätt och inkludera de insatser som görs av utredningsorgan och rättsliga myndigheter. I det sammanhanget hänvisas det till de initiativ som lagts fram på dessa områden, bl.a. de förslag till en förordning 2 och om ändring av förordning (EG) nr 515/97 3 som redan lagts fram för rådet. I meddelandet presenterades för diskussion en rad pragmatiska och realistiska idéer som skulle kunna förbättra den nuvarande situationen. Frågan togs också upp om det fanns ett behov av att i väsentlig utsträckning ändra det nuvarande mervärdesskattesystemet för att effektivt kunna hantera mervärdesskattebedrägeri. Detta skulle kunna ske antingen genom att medlemsstaterna får möjlighet att införa ett generaliserat förfarande för omvänd betalningsskyldighet eller genom att ett system för beskattning av gemenskapsinterna leveranser av varor införs Uppföljning av meddelandet Diskussioner i rådet På Ekofinrådets möte den 7 juni 2006 välkomnades meddelandet och uppgavs att rådet skulle undersöka samtliga åtgärder som anges i meddelandet. Rådets efterföljande tekniska analys ledde fram till Ekofinrådets slutsatser av den 28 november Rådet klargjorde att mervärdesskattebedrägeri är den viktigaste frågan och lade fast ett antal aspekter som kommissionen särskilt borde prioritera. Därefter har insatserna helt och hållet inriktats på mervärdesskatteområdet och detta meddelande behandlar, till skillnad från det ovan nämnda meddelandet, bara mervärdesskattebedrägeri KOM(2006) 254, KOM(2006) 473, dok. 2004/0172/2006. KOM(2006) 866, dok. 2006/0290 (COD). SV 3 SV

5 Rådet sade också att det skulle fortsätta arbetet med förfarandet för omvänd betalningsskyldighet och beskattning av gemenskapsinterna leveranser Diskussioner i kommissionen Som ett svar på Ekofinrådets slutsatser av den 28 november 2006 och för att mera ingående behandla de prioriterade områden som rådet fastställt inrättade kommissionen tillsammans med medlemsstaterna en ny expertgrupp för en strategi för bekämpning av skattebedrägeri Diskussioner med näringslivet Den 29 mars 2007 anordnade kommissionen en konferens om mervärdesskattebedrägeri för att ge företag i EU möjlighet att uttrycka sin uppfattning om det sätt på vilket sådant bedrägeri hanteras idag och om de idéer som lagts fram i kommissionens meddelande samt för att presentera eventuella andra förslag som kan bidra till bekämpningen av mervärdesskattebedrägeri. En generell slutsats från konferensen var att företag och skattemyndigheter har ett gemensamt intresse för att bekämpa bedrägeri och att företagen var villiga att hjälpa skatteförvaltningarna med denna uppgift. I detta sammanhang är det viktigt med en förbättrad kommunikation mellan dessa två parter. Skattebetalarna är idag inte övertygade om att den mängd uppgifter de måste ge till skattemyndigheterna används på ett effektivt sätt. Det framgick också tydligt att företagen hade oproportionellt stora kostnader till följd av skiljaktiga nationella rapporteringskrav. Företagen vädjade om att alla parter skulle vinna på en potentiell översyn av rapporteringsskyldigheterna som innebär att skattemyndigheterna får relevant information i rätt tid och att företagens efterlevnad av bestämmelserna underlättas genom en långtgående harmonisering av dessa skyldigheter, inbegripet att vissa skyldigheter på nationell nivå tas bort. 2. EN FÖRSTA MILSTOLPE: EKOFINRÅDETS SLUTSATSER AV DEN 5 JUNI 2007 Rådets slutsatser täcker två huvudområden: dels konventionella åtgärder för att förbättra det befintliga mervärdesskattesystemet, dels mer omfattande åtgärder för att ändra på systemet. I fråga om de konventionella åtgärderna lade kommissionen fram en lägesrapport om det arbete som utförts efter det föregående mötet i Ekofinrådet i november Med utgångspunkt i denna lägesrapport bestämde rådet att vissa åtgärder skulle prioriteras och uppmanade kommissionen att före utgången av 2007 lägga fram nödvändiga lagförslag beträffande dessa åtgärder, inklusive en konsekvensbedömning, så att rådet skulle kunna anta dessa lagförslag före utgången av Dessa åtgärder innefattar att gemenskapsinterna leveranser ska rapporteras oftare och att uppgifter om dessa leveranser ska utbytas snabbare mellan skatteförvaltningarna, att ett solidariskt betalningsansvar ska kunna införas i de fall uppgifterna om dessa gemenskapsinterna leveranser inte rapporteras korrekt och att de uppgifter om SV 4 SV

6 mervärdesskatteregistrerade företag som görs tillgängliga för företag som bedriver gemenskapsintern handel ska förbättras. Kommissionen har för avsikt att i början av nästa år lägga fram nödvändiga lagförslag i dessa frågor, varvid de ytterligare tekniska diskussioner som ägt rum och resultatet av konsekvensbedömningen kommer att beaktas. När det gäller uppgifter om mervärdesskatteregistrerade företag kan förbättringar ske utan ändring av lagstiftningen. Rådet ville också att diskussioner skulle fortsätta om alla andra åtgärder som nämns i kommissionens lägesrapport och att en rapport om dessa diskussioner skulle läggas fram före utgången av I kommissionens arbetsdokument Progress report on the state of play of the discussions on the conventional measures proposed by Member States [SEC(2007) av den november 2007], som läggs fram i dag, ges en detaljerad beskrivning av hur långt diskussionerna i expertgruppen för en strategi för bekämpning av skattebedrägeri har kommit. I fråga om beskattning av gemenskapsinterna leveranser noterade rådet att beskattning i den mottagande medlemsstaten var något som gav upphov till betydande invändningar. Beskattning av dessa leveranser i den avsändande medlemsstaten fick mera stöd från medlemsstaterna, varför rådet uppmanade kommissionen att mera ingående undersöka ett sådant system. Rådet fastställde också att en majoritet av medlemsstaterna hyste betänkligheter mot införandet av ett frivilligt generaliserat förfarande för omvänd betalningsskyldighet. Rådet uppmanade därför kommissionen att undersöka effekterna av en sådan möjlighet på den inre marknaden, och särskilt möjligheten att bedriva ett pilotförsök under en begränsad tid i en intresserad medlemsstat. Rådet uppmanade kommissionen att presentera sina slutsatser om båda dessa långtgående åtgärder senast vid utgången av Som ett svar på rådets önskemål har ett omfattande förberedande arbete utförts (frågeformulär till medlemsstaterna, externa studier, samråd med allmänheten och möten med näringslivet, däribland små och medelstora företag). Med tanke på den betydande analys som krävs och att kommissionen inte fått in begärda synpunkter från samtliga medlemsstater inom den angivna tidsfristen, kommer kommissionen först i början av nästa år att kunna rapportera sina slutsatser. När kommissionen har slutfört sin analys av beskattningen av gemenskapsinterna leveranser och införandet av ett generaliserat förfarande för omvänd betalningsskyldighet kommer det att krävas politiska diskussioner i rådet om vägen framåt. Möjligheten att bedriva ett pilotförsök under en begränsad tid i en intresserad medlemsstat kommer med all säkerhet att vara ett viktigt inslag i dessa diskussioner. Den tekniska analysen i denna komplicerade fråga pågår och två bilaterala möten med den berörda medlemsstaten har redan ägt rum. Ett ytterligare möte är planerat före årets utgång. SV 5 SV

7 3. VÄGEN FRAMÅT INOM DEN BEFINTLIGA REGELRAMEN Även om kommissionen vill slutföra en analys av potentiella ändringar av mervärdesskattesystemet ser den ingen motsättning i att parallellt fortsätta diskussioner om de konventionella åtgärderna. Under alla omständigheter bör ett mål vara att skattemyndigheterna ska få mera moderna och effektiva verktyg för att bekämpa skattebedrägeri, oavsett de beslut som kommer att fattas om de mer omfattande åtgärderna. Diskussionerna hittills om detta har varit intensiva och gett upphov till många idéer. I fråga om ett antal huvudaspekter har diskussionerna kommit till den punkt där det krävs strategiska beslut om den framtida inriktningen när det gäller att fastställa ett EU-övergripande tillvägagångssätt. Kommissionen har särskilt dragit följande slutsatser av diskussionerna En första iakttagelse: skatteförvaltningarna behöver korrekt information för att kunna kontrollera mervärdesskattesystemet Ett av huvudproblemen är att det system som infördes 1993 för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om gemenskapsinterna leveranser av varor inte tillhandahåller relevanta uppgifter i rätt tid för att man effektivt ska kunna bekämpa mervärdesskattebedrägeri. De lagförslag som planeras till början av nästa år innebär oftare rapportering av gemenskapsinterna leveranser och ett snabbare informationsutbyte mellan skatteförvaltningarna, och utgör därmed ett svar på detta problem. Vissa medlemsstater vill dock gå längre och har, med tanke på de möjligheter som elektroniska metoder ger, framfört att ett utbyte av uppgifter om gemenskapsinterna leveranser på transaktionsnivå bäst motsvarar deras behov av ett lämpligt verktyg för att effektivt bekämpa skattebedrägeri. Först måste man emellertid komma ihåg att samtliga åtgärder som övervägs för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri måste respektera annan EU-politik, i synnerhet Europeiska rådets allmänna mål att senast 2012 minska de befintliga administrativa bördorna med 25 %, enligt vad som anges i åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen 4. Vidare bör de skyldigheter som uppstår vid gränsöverskridande handel stå i proportion till de skyldigheter som gäller vid nationella transaktioner, så att den inre marknaden inte blir mindre attraktiv än den nationella marknaden. Är transaktionsbaserad information på hög nivå inom en månad om inhemska och gemenskapsinterna transaktioner den slutliga lösningen för att kontrollera mervärdesskattesystemet? Det står klart att ovan beskrivna invändningar (relaterade till den förnyade Lissabonstrategin och den inre marknadens korrekta funktion) måste tas med i 4 KOM(2007) 23 slutlig, SV 6 SV

8 diskussionerna om eventuella nya rapporteringsskyldigheter som ett verktyg för att bekämpa bedrägeri, med tanke på deras globala konsekvenser för företag. Ytterligare rapporteringsskyldigheter bör begränsas till den mängd uppgifter som redan finns tillgängliga i företagens bokföringssystem, så att företagen kan fullgöra skyldigheterna utan större svårigheter. Vidare måste överföringen av uppgifterna till skatteförvaltningarna ske på elektronisk väg, för att minska kostnaderna för att följa regelverket och möjliggöra en effektiv behandling av uppgifterna. Små och medelstora företag som inte bedriver gemenskapsintern handel bör undantas från de ytterligare rapporteringsskyldigheterna. Den miniminivå uppgifter som behöver rapporteras till och utbytas mellan skatteförvaltningarna bör fastställas på gemenskapsnivå. En långtgående harmonisering av rapporteringsskyldigheterna i fråga om mervärdesskatt inom EU skulle minska kostnaderna för att följa regelverket för de företag som har ekonomisk verksamhet i flera medlemsstater. Företag har vid upprepade tillfällen sagt att 27 olika typer av rapporteringsskyldigheter är irriterande för dem och medför en betydande ökning av deras fullgörandekostnader, eftersom deras programvara måste anpassas till varje medlemsstats specifika situation. I detta sammanhang skulle även en högre grad av harmonisering av faktureringsreglerna kunna beaktas. Nya rapporteringsskyldigheter kan endast övervägas om de kompenseras genom en minskning av administrativa bördor på andra områden. Innan nya rapporteringsskyldigheter övervägs bör det garanteras att skatteförvaltningarna har kapacitet att effektivt använda de insamlade uppgifterna. En insamling av detaljerade uppgifter från företagen skulle möjliggöra en automatisk jämförelse av uppgifter från leverantörer med uppgifter från köpare. Den övervägande delen av uppgifterna kommer att avse genuina transaktioner, men sakfel och skiljaktiga tolkningar av reglerna kommer antagligen att medföra att många fall av bristande överensstämmelser kommer till skatteförvaltningarnas kännedom. För att det massiva informationsflödet ska kunna hanteras måste mycket effektiva system för riskanalys och riskhantering inrättas, så att förvaltningarna kan välja ut de transaktioner och företag som kräver särskild uppmärksamhet. Skatteförvaltningarna har inte tillgång till tillräcklig information i god tid för att effektivt kunna hantera mervärdesskattebedrägeri, särskilt bedrägeri via skenföretag. Man måste djupgående analysera riktigheten i de uppgifter som i nuläget insamlas från företag och det sätt på vilket skatteförvaltningarna använder dessa uppgifter. En översyn av rapporteringsskyldigheterna måste emellertid ske mot bakgrund av den förnyade Lissabonstrategins mål att minska företagens administrativa bördor med 25 %. SV 7 SV

9 3.2. En andra iakttagelse: medlemsstaterna har inte ett tillräckligt EU-inriktat synsätt för att kunna se till att det gemensamma mervärdesskattesystemet fungerar De förslag till ändringar av reglerna om platsen för tillhandahållande av tjänster som nu behandlas i rådet framhäver vikten av att medlemsstaterna inte bara måste skydda sina egna inkomster från mervärdesskatt utan också spela en viktig roll i skyddet av andra medlemsstaters inkomster från mervärdesskatt. Detta är emellertid en mycket större fråga. Ökningen av den gränsöverskridande handeln genom upprättandet av den inre marknaden och anpassningen av det gemensamma mervärdesskattesystemet till denna marknads behov (avskaffande av krav på skatteombud) medför ett ökande antal transaktioner där platsen för beskattning och etableringsplatsen för den person som ska betala mervärdesskatten är belägna i två olika medlemsstater. Utvecklingen av den inre marknaden medför att medlemsstaterna måste tilldela mera resurser till det administrativa samarbetet för att det gemensamma mervärdesskattesystemet ska kunna fungera. Kommissionen erkänner att detta innebär att medlemsstaterna måste tillhandahålla betydande ekonomiska resurser och andra resurser. Det finns dock möjlighet att sänka skatteförvaltningarnas administrativa kostnader. Om andra medlemsstaters skattemyndigheter vid rutinförfrågningar skulle få automatiskt tillträde till okänsliga uppgifter skulle detta undanröja kostnaderna för ett mänskligt ingripande i den medlemsstat som innehar uppgifterna. Det skulle vara önskvärt med en diskussion om mera långtgående idéer, t.ex. att genomföra ett system med incitament eller kostnadsdelning för att stimulera ett EUinriktat synsätt. Ett sådant system skulle ge medlemsstaterna ekonomiska incitament att utöka sina insatser för att förbättra kontrollen av den gränsöverskridande handeln. Det ömsesidiga biståndet för skatteuppbörd skulle kunna vara ett lämpligt område för att testa ett sådant system. Några medlemsstater har förespråkat en ännu mera ambitiös metod, nämligen att inrätta en informell struktur bestående av tjänstemän från de nationella skatteförvaltningarna, med syftet att i stor utsträckning underlätta informationsutbytet mellan de nationella skattemyndigheterna. Genom inrättandet av en sådan struktur skulle man kunna undanröja vissa hinder för det nuvarande administrativa samarbetet (språk, resurser) samt vissa juridiska problem relaterade till nya instrument, t.ex. automatiskt tillträde till uppgifter. Kommissionen är beredd att arbeta vidare med denna idé om medlemsstaterna visar ett tillräckligt intresse och om syftet med denna struktur inte skulle kunna uppnås genom en utveckling av befintliga strukturer. Ett annat villkor är att det inte leder till duplicering av befintliga strukturer på EU-nivå. Vid riskhantering bör erfarenheterna från andra medlemsstater utnyttjas Utöver det uppenbara behovet av att dela ansvaret för kontroller finns det andra situationer, exempelvis tidig upptäckt av skenföretag, där de uppgifter som är SV 8 SV

10 tillgängliga i en medlemsstat är oumbärliga för att potentiella mervärdesskatteförluster i en annan medlemsstat ska kunna upptäckas tidigt. För att en medlemsstat ska kunna bekämpa bedrägeri via skenföretag är det viktigt att den mycket snabbt får de uppgifter som insamlats i andra medlemsstater om vissa bedrägliga transaktioner eller företag så att den kan använda dessa uppgifter i sitt eget riskhanteringssystem. Belgiens skatteförvaltning har i samarbete med andra medlemsstater och med stöd av kommissionen utvecklat ett system för snabbt utbyte av utvalda uppgifter och för snabb riskanalys. För närvarande deltar 24 medlemsstater i detta projekt. Kommissionen erkänner fördelarna med att dessa utbyten har en särskild inriktning. Det är således viktigt att man undanröjer de nuvarande politiska hindren för samtliga medlemsstaters deltagande i dessa utbyten. Straffrättsliga förfaranden mot bedragare Frågan om lagföring av personer som är involverade i bedrägeri som leder till förlorade skatteinkomster i en annan medlemsstat har vid flera tillfällen diskuterats i rådet och expertgruppen för en strategi för bekämpning av skattebedrägeri. Eftersom ömsesidighet i fråga om lagföring av gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri inte är tillräckligt garanterad i medlemsstaterna, bör nödvändiga lagstiftningsåtgärder vidtas för att förbättra det straffrättsliga skyddet för inkomster från mervärdesskatt. Rådet bör klargöra att konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen också täcker skydd för mervärdesskatt. Som ett svar på förslaget från expertgruppen för en strategi för bekämpning av skattebedrägeri om att Ekofinrådet ska uppmana rådet (rättsliga och inrikes frågor) att initiera lämplig lagstiftning, skulle kommissionen vilja erinra om att konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen redan erbjuder ett visst straffrättsligt skydd som ska genomföras av alla medlemsstater i fråga om bedrägeri som skadar gemenskapens ekonomiska intressen, däribland mervärdesskattebedrägeri. Bedrägerimetoder som utnyttjar fördelarna med den inre marknaden kan inte angripas på ett adekvat sätt med ett i väsentliga drag nationellt tillvägagångssätt. Om de nationella myndigheterna inför ett genuint EU-inriktat synsätt i förvaltningen av mervärdesskattesystemet skulle det medföra ett bättre skydd för samtliga medlemsstaters inkomster från mervärdesskatt En tredje iakttagelse: vikten av aktuell information om företags mervärdesskattestatus Registreringsnumret för mervärdesskatt är en nyckelfaktor i de bestämmelser om mervärdesskatt som gäller gemenskapsintern handel. När leverantörer ska besluta om deras leveranser ska undantas från mervärdesskatt eller ej är kundernas mervärdesskattestatus av väsentlig betydelse. Registret över beskattningsbara SV 9 SV

11 personer som är registrerade till mervärdesskatt behöver uppdateras kontinuerligt, så att företag får den rättssäkerhet som krävs. I dagsläget kan företag i många fall bara få mycket fragmentariska uppgifter om denna status. Företag som på grundval av dessa fragmentariska uppgifter gör en felbedömning av sina affärspartners mervärdesskattestatus löper risken att skattemyndigheterna i efterhand kommer att försöka uppbära skatten från dem. Medlemsstaterna bör därför ansvara för de uppgifter de för in i registret och bör även lida konsekvenserna av föråldrade eller felaktiga uppgifter i registret. En överenskommelse har redan nåtts om en förbättring av det centrala tillträdet till registreringsuppgifter om mervärdesskatt på Europa-webbplatsen, i syfte att företag ska kunna få bekräftelse av affärspartners registreringsnummer för mervärdesskatt, namn och adress i alla medlemsstater. Enbart detta räcker emellertid inte utan tillgängliga uppgifters tillförlitlighet bör också förbättras. Genom vaksamhet när registreringsnummer för mervärdesskatt utfärdas bör man kunna undvika att falska beskattningsbara personer kommer in i systemet och se till att skattemyndigheterna noggrant övervakar sådana tveksamma företag vars registrering inte kan vägras. En möjlig lösning skulle kunna vara att införa en skyldighet för medlemsstaterna att hålla nyregistrerade personer under noggrann övervakning och särskilt att göra ett kontrollbesök inom ett halvår eller ett år för att kontrollera om personer som har fått ett registreringsnummer för mervärdesskatt verkligen genomför beskattningsbara transaktioner. Inom denna period skulle också skatteförvaltningen kunna bistå och utbilda företag genom att hjälpa till med uppgiften att bli ett företag som följer reglerna. Denna hjälp skulle kunna vara mycket användbar för små företag. Det är lika viktigt att ta bort beskattningsbara personer från databasen så snart det fastställs att de inte längre bedriver beskattningsbar verksamhet. Olyckligtvis har det konstaterats att vilande företag, ibland till och med identifierade skenföretag, nu finns kvar för länge i VIES-databasen till följd av strikta nationella förfaranden. Det är således av stor vikt att skatteförvaltningarna automatiskt kontrollerar att registreringsnumren för mervärdesskatt fortfarande används och att de tar bort dem från VIES-databasen så snart detta inte är fallet. Utan ett starkt engagemang från medlemsstaterna att ta itu med denna länge olösta fråga och en beredskap att ändra på nationella förfaranden kommer bedragare att fortsätta att utnyttja denna svaghet i de nuvarande mervärdesskattereglerna. Ett fastställande av minimikrav på EU-nivå för registrering och avregistrering skulle vara vägen framåt, eftersom det skulle öka företagens och skattemyndigheternas förtroende för de uppgifter om företags mervärdesskatteregistrering som de får i VIES. Uppdaterade uppgifter om personers mervärdesskattestatus är mycket viktig för att skatteförvaltningar och företag ska kunna bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Det behövs ett gemensamt synsätt på registrering SV 10 SV

12 och avregistrering av företag. Förlusterna av mervärdesskatteinkomster i en medlemsstat till följd av underlåtenhet i en annan medlemsstat i fråga om att uppdatera databasen bör bäras av den senare medlemsstaten En fjärde iakttagelse: behov att förbättra skatteförvaltningarnas förmåga att återvinna inkomster från mervärdesskatt vid fall av bedrägeri Ett annat problem som skatteförvaltningarna möter när de bekämpar bedrägeri är att återvinna belopp från involverade parter när de väl lyckats avslöja en bedräglig verksamhet. Två aspekter som skulle kunna hjälpa medlemsstaterna på detta område bör studeras närmare. Solidariskt betalningsansvar Gemenskapens mervärdesskattelagstiftning ger redan i dag en rättslig grund för medlemsstaterna om de vill införa regler som gör en annan person än den som är betalningsskyldig för skatten solidariskt ansvarig för att betala beloppet i fråga till statens budget, förutsatt att gemenskapsrättens grundläggande rättsprinciper iakttas. När det gäller bedrägeri via skenföretag, där ett antal aktörer agerar med enda syftet att dölja transaktionskedjans karaktär av bedrägeri och därigenom försvåra upptäckt av bedrägeriet, ser kommissionen nyttan av att införa en sådan bestämmelse. Användningen av en sådan bestämmelse förutsätter dock att man uppnår en lämplig avvägning mellan behovet av rättssäkerhet för genuina företag och behovet att förbättra skattemyndigheternas förmåga att återvinna stora belopp av mervärdesskatteinkomster som förlorats till följd av mervärdesskattebedrägeri. Frågan har redan diskuterats vid flera tillfällen och kommissionen är naturligtvis beredd att bidra ytterligare till diskussionerna och vid behov lägga fram lagförslag för att finna en gemensam linje. Översyn av uppbördsdirektivet Ett annat verktyg som gemenskapslagstiftningen ger medlemsstaterna för att hjälpa dem vid uppbörden är systemet för ömsesidigt bistånd för skatteuppbörd. De nuvarande resultaten av detta system visar tydligt att detta verktyg behöver förbättras. För att åtgärda bristerna i de nuvarande reglerna håller kommissionen på att utarbeta lagförslag som kommer att läggas fram Genom den nya lagstiftningen bör användningen av systemet för ömsesidigt bistånd för skatteuppbörd stimuleras och systemets praktiska tillämpning underlättas. Att återvinna inkomster i fall av bedrägeri är också viktigt för samtliga skatteförvaltningar. Följaktligen är det viktigt att arbeta vidare med villkoren för tillämpning av solidariskt betalningsansvar och att förbättra och förstärka det administrativa samarbetet vid skatteuppbörd. SV 11 SV

13 4. SLUTSATSER Kommissionen kommer inom kort att presentera de olika rapporter och initiativ som rådet begärde i juni Diskussionerna i expertgruppen för en strategi för bekämpning av skattebedrägeri har dock gjort kommissionen medveten om att andra aspekter fortfarande behöver diskuteras för att minska möjligheterna till bedrägeri i det nuvarande mervärdesskattesystemet, enligt vad som sägs i avsnitt 3 ovan. Rådet uppmanas därför yttra sig om iakttagelserna i detta meddelande och ge behövlig politisk vägledning för kommissionens vidare arbete på detta område. SV 12 SV