Förskolan Ängen Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Transkript

1 Förskolan Ängen Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser....7 Kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning....9 Funktionsnedsättning 10 Sexuell läggning Kartläggning...12 Humlan...12 Nyckelpigan Gräshoppan Fjärilen Spindeln.. 18 Myran...19 Förebyggande åtgärder.. 20 Humlan...20 Nyckelpigan.. 21 Gräshoppan.. 22 Fjärilen Spindeln.. 24 Myran

3 Rutiner för akuta situationer Begrepp.28 Diskriminering...28 Trakasserier och kränkande behandling.. 28 Diskrimineringsgrunder.29 Kön. 29 Könsidentitet eller könsuttryck.. 30 Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning...31 Sexuell läggning Ålder

4 Bakgrund Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: *Diskrimineringslagen och *14 a kap. i skollagen Förskolan ska nu varje år upprätta två planer i en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16:e paragrafen i diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14 a kap. 8:e paragrafen skollagen). De båda planerna kan sammanföras till en så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Tuovi Silvola förskolechef Alla pedagoger på avdelningarna: Humlan Nyckelpigan Gräshoppan Fjärilen Spindeln Myran 4

5 Vår vision Möjligheternas förskola en förskola att längta till. Ängens verksamhetsidé för att nå visionen är att på vår förskola ska alla barn känna sig trygga och respekterade. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/18 Barnens delaktighet I den dagliga verksamheten samtalar vi med barnen om deras trygghet och trivsel. Vi har även intervjuat våra barn om deras trivsel och trygghet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har fått tagit del av planen via VKlass och haft möjlighet att komma med synpunkter på den innan planen fastställdes. Pedagogernas delaktighet Alla pedagoger är involverade i arbetet med planen. Arbetet med planen diskuteras fortlöpande vid husmöten, arbetsplatsträffar, reflektionsmöten och verksamhetsutvecklingsdagar. På så sätt förankras planen hos pedagogerna. Förankring av planen Planen ska finnas som ett levande dokument på alla avdelningar. Det är viktigt att nyanställda pedagoger som anställs under läsåret ska informeras om innehållet i Ängens årliga plan. Den färdiga planen kommer att finnas tillgänglig för vårdnadshavare på kommunens hemsida och ett exemplar kommer att hänga i hallen på respektive avdelning. Det är viktigt att nya familjer som börjar i vår verksamhet under läsåret får information om vår årliga plan. Den årliga planen presenteras på föräldramöten. Planen förankras hos barnen genom att man visar den och samtalar om dess innehåll. Innehållet i den årliga planen ska finnas med som ett levande dokument under årets verksamhet. 5

6 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Den årliga planen utvärderades på alla avdelningar i samband med vårens kvalitetsredovisning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Detta framkom av utvärderingen: *Alla mål blev inte uppnådda, barnens egna årliga plan behöver upprättas och anpassas utifrån barns delaktighet och inflytande. *Vi pedagoger behöver bli bättre på att göra barnen medvetna om vår årliga plan. *Intervjuer, trygghetsvandring, observationer har gett oss ett bra underlag för kartläggningen. *Alla pedagoger känner en stor tidsbrist och stress för att hinna med kartläggningen vid start. *Möjlighet att få diskutera/reflektera finns vid schemalagd reflektionstid men den räcker inte till. *Ett behov av att ha kontinuerliga diskussioner på våra APT-träffar. *Ansvariga pedagoger för fastställande av den årliga planen ska finnas. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årliga planen utvärderas på varje avdelning. Alla insatser och åtgärder ska utvärderas. Detta bör göras på vår kvalitetsredovisningsdag. Förskolans gemensamma utvärdering sker på arbetsplatsträffen. Vid utvärderingen måste vi vara tydligare på att redogöra för vilka mål som inte uppnåtts och varför. Ansvarig för att årets plan utvärderas Alla pedagoger och förskolechef 6

7 Främjande insatser Namn Främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig trygga på förskolan och vara respekterad för den de är. Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling från barn eller vuxna. Pedagogerna följer upp detta på arbetsplatsträffar och reflektionsmöten. Insats *Pedagogerna ska ha ett gott förhållningssätt/arbetssätt och vara goda förebilder och vi följer upp detta i våra arbetslag. *Pedagogerna ska vara närvarande i barnens lek- och lärandemiljö. *Vi pratar mycket med barnen om hur vi ska vara mot varandra för att stärka deras empatiska förmåga och självkänsla. *Vi arbetar efter ett gemensamt förhållningssätt utifrån värdegrunden i förskolans läroplan. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

8 Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Vi vill skapa en pedagogisk lek och lärande miljö där flickor och pojkar får samma förutsättningar till lek, lärande, omsorg och utveckling. Pedagogerna följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats *Pedagogerna ska vara goda föredömen och ha ett bra förhållningssätt. *Vi reflekterar kontinuerligt över vår pedagogiska lek- och lärande miljö och vid behov görs förändringar i den. Ansvarig Alla pedagoger. Datum när det ska vara klart

9 Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla ska känna sig välkomna och respekterade i förskolan oavsett kulturell bakgrund, annan religion och trosuppfattning. Pedagogerna följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats *Vi bemöter alla utifrån behov och situation oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. *Vi gör barnen uppmärksamma på att det är värdefullt och berikande med mångfald och alla människor har rätt att vara den man är. *Vi ska ha litteratur som visar på olika kulturer och etniskt ursprung. *När det kommer upp en fundering från barnen så pratar vi om det på ett öppet och ärligt sätt. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

10 Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig respekterade för den de är oavsett olika förutsättningar, förmågor, möjligheter och kunna vara delaktig i verksamheten på ett likvärdigt sätt. Pedagogerna följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats *Förskolechef och pedagoger ger förutsättningar till att lek- och lärandemiljön utformas så att alla barn ska kunna vara delaktiga i verksamheten. *Pedagogerna fortbildar sig efter behov. *Vi gör barnen uppmärksamma på att det är värdefullt och berikande med mångfald och att alla har rätt att var den man är. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

11 Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla ska känna sig välkomna och respekterade i förskolan oavsett familjeförhållanden. Pedagogerna följer upp detta på reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Insats *Vi bemöter alla utifrån behov och situation oavsett familjeförhållanden. *Vi samtalar med barnen om att det finns olika familjeförhållanden, att familjer kan se olika ut. *Det ska finnas böcker på förskolan där man kan läsa om olika familjeförhållanden. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

12 Kartläggning Humlan Kartläggningsmetoder *Pedagogerna har observerat barngruppen inomhus och utomhus genom foto, anteckningar och samtal. *Vi har gjort en trygghetsvandring via foton av vår lek och lärande miljö inne och ute. Utifrån det har vi tillsammans med barnen samtalat och reflekterat kring deras trivsel på förskolan. *Vi har samtalat med barnen i den dagliga verksamheten om deras trivsel på förskolan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen *Via kartläggningen har vi samtalat med barnen. *Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av barns/vårdnadshavare upplevelser av vistelsen på förskolan. Hur pedagogerna har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga genom observationer och samtal i arbetslaget. Därefter har pedagogerna samtalat och reflekterat över pedagogernas egna observationer av verksamheten. Resultat och analys Resultat av kartläggningen: *Stärka tillhörighet och främja samspel och kommunikation * Respektera varandras åsikter, att bli lyssnad på även att kunna lyssna på andra. *Träna på turtagning *Hur man är mot varandra Analys av kartläggningen: *Vi pedagoger behöver finnas där barnen är för att ge dem verktyg i det sociala samspelet och känner sig trygga. *Vi behöver främja positivt språkbruk och ett empatiskt förhållningssätt bland barnen där barnens delaktighet är viktig *Jobba i mindre grupper *Vi måste se över vår innemiljö så att den inbjuder och ger förutsättningar till lärande och utforskande lek. 12

13 Kartläggning Nyckelpigan Kartläggningsmetoder *Pedagogerna har observerat barngruppen inomhus och utomhus genom foto, anteckningar och samtal. *Vi har gjort en trygghetsvandring via foton av vår lek och lärande miljö inne och ute. Utifrån det har vi tillsammans med barnen samtalat och reflekterat om deras trivsel på förskolan. *Vi har samtalat med barnen i den dagliga verksamheten om deras trivsel på förskolan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen *Via kartläggningen har vi samtalat med barnen. *Genomfört samtal med barnen enskilt *Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av barns/vårdnadshavares upplevelser av vistelsen på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga genom observationer och samtal i arbetslaget. Därefter har pedagogerna samtalat och reflekterat över pedagogernas egna observationer av verksamheten. Resultat och analys Resultat av kartläggningen: *Vi ser att vi måste jobba med att få alla barnen trygga så att dom vågar utforska våra lekoch lärande miljö *Att alla barn ska lära sig namnen på sin kompisar och känna igen sitt namn *Stärka tillhörighet och delaktighet i gruppen för att främja samspel och kommunikation *Utifrån våra barnintervjuer så ser vi att vi har en barngrupp som trivs och är trygg. 13

14 Analys av kartläggningen: *Vi kommer att dela barnen i mindre grupper under olika tillfällen under dagen *Vi pedagoger berättar vad vi ska göra och vad som kommer att ske under dagen *Vi pedagoger behöver finnas där barnen är för att ge barnen de rätta verktygen i det sociala samspelet *Vi måste se över vår innemiljö så att den inbjuder och ger förutsättningar till lärande och utforskande lek. 14

15 Kartläggning Gräshoppan Kartläggningsmetoder *Pedagogerna har observerat barngruppen inomhus och utomhus genom foto och samtal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen *Via kartläggningen har vi samtalat med barnen *Föräldrarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av barns/vårdnadshavare upplevelser av vistelsen på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga genom observationer och samtal i arbetslaget. Därefter har pedagogerna samtalat och reflekterat över pedagogernas egna observationer av verksamheten. Resultat och analys Resultat av kartläggningen: *Att alla barn ska få vara delaktiga i barngruppen. *Vi behöver jobba med kamratskap Analys av kartläggningen: *Vi kommer att observera och samtala om hur en kompis ska vara *Vi behöver finnas där barnen är för att skapa bra förutsättningar i det sociala samspelet 15

16 Kartläggning Fjärilen Kartläggningsmetoder *Pedagogerna har observerat barngruppen inomhus och utomhus genom foto, film, anteckningar och samtal. *Vi har samtalat med barnen om deras trivsel på förskolan genom att titta på foton av vår lek- och lärmiljö. *Barnen har kommunicerat med gester, ord, mimik och kroppsspråk. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen *Utifrån observationerna har vi samtalat med barnen på avdelningen. *Vi har även genomfört samtal med barnen enskilt. *Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av barns/vårdnadshavares upplevelser av vistelsen på förskolan Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga genom observationer och samtal i arbetslaget. Därefter har pedagogerna samtalat och reflekterat över pedagogernas egna observationer av verksamheten. Resultat och analys Resultat av kartläggningen: *Vi behöver jobba med turtagning och att dela med sig *Vi ser att det är konflikter runt lekmaterialet *Vi behöver respektera barnens egna viljor kring att få jobba ensam med materialen. Att kunna bjuda in kompisar på ett bra sätt. *Att barnen i lugn och ro får undersöka och utforska material och miljö. Att hitta ett lugn i barngruppen och miljön. 16

17 Analys av kartläggningen: *Att pedagogerna är närvarande i leken och som stöd vid konflikthantering *Alla barn ska få vara delaktiga i gruppen *Vi pratar om att använda mjuka händer *Dela upp barnen i grupper för att få möjlighet att utforska i lugn och ro. *Stödja barnen som vill jobba i fred. *Vi pedagoger behöver sprida ut oss i miljön för att främja ett lugn i gruppen. 17

18 Kartläggning Spindeln Kartläggningsmetoder *Pedagogerna har observerat barngruppen inomhus och utomhus genom foto, film, samtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen *Under inskolningen av helt ny barngrupp har vårdnadshavare tagit del av vår verksamhet. *Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta del av barns/vårdnadshavares upplevelser av vistelsen på förskolan. *Barnen har inte involverats i kartläggningen. Hur pedagogerna har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga genom observationer och samtal i arbetslaget. Därefter har pedagogerna samtalat och reflekterat över pedagogernas egna observationer av verksamheten. Resultat och analys Resultat av kartläggningen: *Vi upplever att de barn som hittills börjat på Spindeln samspelar fint tillsammans med varandra, vuxna och material. Analys av kartläggningen: *Pedagogerna ska vara närvarande i leken och miljön ska erbjuda intelligenta material som bjuder in till dialog och samspel. 18

19 Kartläggning Myran Kartläggningsmetoder *Pedagogerna har observerat barngruppen inomhus och utomhus genom anteckningar och samtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen *Via kartläggningen har vi samtalat med barnen. *Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningen genom den dagliga kontakten där pedagogerna får ta dela av barns/vårdnadshavares upplevelser av vistelsen på förskolan. Hur pedagogerna har involverats i kartläggningen *Alla pedagoger har varit delaktiga genom observationer och samtal i arbetslaget. Därefter har pedagogerna samtalat och reflekterat över pedagogernas egna observationer av verksamheten. Resultat och analys Resultat av kartläggningen *Vi har sett att barnen inte sagt ifrån när de inte vill eller känner sig utsatta *Vi har barn på avdelningen från olika länder där en eller båda vårdnadshavarna inte har svenskt ursprung och annat modersmål. Analys av kartläggningen *Vi vill ge barnen redskap för att kunna säga nej genom att introducera en gemensam stophand samt stödtecken. Både för barnen i samspel och för oss pedagoger i samspel med barnen. *Stödja barnen i att använda snälla handen och vara försiktig. *Vi pedagoger kommer att hjälpa/stödja barnen att prata/kommunicera med varandra. *Vi vill att barnen ska känna sig lika mycket värda och tänker därför låta barnens ursprungsländer synas i vår miljö på vår avdelning 19

20 Förebyggande åtgärder Humlan Namn Socialt samspel barn mot barn Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Stödja barnens samspel, alla barn ska känna delaktighet och känna sig trygga. Pedagogerna följer upp detta under reflektionsträffarna. Åtgärd *Vi pedagoger ska vara lyhörda och delaktiga i barnens lek för att ge dem verktyg i det sociala samspelet. *Vi pedagoger ska stödja barnen att sätta ord på händelser och känslor. *Arbeta i mindre grupper *Göra barnens egna årliga plan som de är delaktiga i. Motivera åtgärd Vi jobbar för att alla barn ska känna tillhörighet och trygghet i barngruppen på Humlan. Det kan ibland uppstå konflikter kring lekmaterialet, det kan vara svårt att vänta på sin tur. Vi jobbar för att barnen ska bli delaktiga i Humlans arbetssätt och förhållningssätt kring lekoch lärandemiljö, samspel och kommunikation. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

21 Förebyggande åtgärder Nyckelpigan Namn Allas lika värde Områden som berörs av åtgärden Sexuell läggning Mål och uppföljning *Vi vill att alla barn ska ha förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. *Pedagogerna följer upp och reflekterar och samtalar om det under reflektionsträffarna. Åtgärd *Vi gör barnen uppmärksamma på att det är värdefullt och berikande med mångfald och att alla människor har rätt att vara den man är. *Vi delar barnen i mindre grupper för att alla ska bli sedda och respekterad för den dom är. *Vi pedagoger ska vara delaktiga i barnens lek för att ge dom dem verktyg i det sociala samspelet. Motivera åtgärd I kartläggningen har vi sett att barnen behöver bli trygga och våga ta plats samt att respektera varandra. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

22 Förebyggande åtgärder Gräshoppan Namn Socialt samspel barn mot barn Områden som berörs av åtgärd Kränkande behandling Mål och uppföljning *Stödja och ge barnen verktyg som de behöver i samspelet med andra barn Åtgärd *Vi pedagoger skall vara lyhörda och delaktiga i barnens lek *Vi ska finnas som stöd och vägleda barnen i deras konflikter *Vi pedagoger skall hjälpa barnen att sätta ord på händelser och känslor Motivera åtgärd Vi ser att det uppstår konflikter mellan barnen som de inte kan lösa själva. Vi måste finnas nära barnen så att vi kan stödja dem i alla situationer som uppstår. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

23 Förebyggande åtgärder Fjärilen Namn Trygg miljö och delaktighet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning *Vi vill att varje barn ska känna tilltro till sin egen förmåga *Vi vill att barnen ska leka och ha roligt tillsammans Åtgärd *Att uppmuntra och stödja barnens försök att pröva och utveckla sina färdigheter. *Vara närvarande med barnen för att skapa trygghet och ge dem verktyg för att kommunicera med varandra och stödja det sociala samspelet och leken. Motivera åtgärd Pedagogernas observationer har visat att barnen behöver stöd i samspelet med varandra. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

24 Förebyggande åtgärder Spindeln Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av åtgärden Kön Mål och uppföljning *Pojkar och flickor ska få samma förutsättningar till lek, lärande, omsorg och utveckling och ses som de individer de är. Åtgärd *Vi vill att barnen ska ha rätt till samma förutsättningar och genom att vi i arbetslaget diskuterar och reflekterar kring vårt arbetssätt och förhållningssätt synliggörs vårt agerande kring detta. Vi kommer ge barnen möjlighet att gå i dialog med flera olika material och uttryckssätt som vi erbjuder i vår lärmiljö. Motivera åtgärd I vår dagliga verksamhet ska alla få samma chans till delaktighet och få utmaningar oberoende av kön. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

25 Förebyggande åtgärder Myran Namn Trygg miljö och delaktighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi vill att alla ska känna sig trygga och delaktiga i vår miljö, för att skapa förutsättningar för bra lek och lärande. Pedagogerna följer upp detta under reflektionsträffarna. Åtgärd *Vara närvarande med barnen för att skapa trygghet och visa och ge barnen verktyg/alternativ för att kommunicera *Använda oss av stopphanden och mjuka händer *Bekräfta och stödja barnen i deras känslor genom att sätta ord på dem. *Skapa mötesplatser i vår lärmiljö där vi kan samtala kring etnicitet. Motivera åtgärd Vi har sett att barnen inte har verktyg att kunna säga ifrån när de är i en otrygg situation Vi vill att alla ska känna tillhörighet i gruppen oavsett etnicitet. Genom mötesplatser i lärmiljön få alla att känna sig delaktiga Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart

26 Rutiner för akuta situationer Policy På Ängens förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling *Personalen är närvarande, observanta och aktiva i barnens lek- lärmiljö inomhus och utomhus. *Personalen har daglig kontakt med vårdnadshavarna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Avdelning Humlan Nyckelpigan Gräshoppan Fjärilen Spindeln Myran Förskolechef Tuovi Silvola , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Vi tar hand om barnet/barnen som blivit utsatt, även den/de som utfört den kränkande handlingen. 2. Vi utreder och dokumenterar det inträffade och våra iakttagelser diskuteras i arbetslaget. 3. Vårdnadshavarna (både till den utsatte och den som utsatt) kontaktas av förskolepersonalen eller vid behov förskolechef. 4. Pedagoger anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blankett för Anmälan om kränkande behandling. 5. Förskolechefen anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar det till nämnden, samtidigt som förskolechef återkopplar till personal som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. 26

27 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskollärare, barnskötare eller annan personal får kännedom om att barn utsatts för kränkande behandling av vuxen och fyller i en OSIS blankett. 2. Pedagoger anmäler utan dröjsmål till förskolechef muntligt och via blanketten för Anmälan om kränkande behandling. 3. Förskolechef anmäler utan dröjsmål till huvudmannen som rapporterar till nämnden, samtidigt som förskolechef återkopplar till personal som anmält för att starta utredning med påföljande åtgärder för att förhindra ytterligare kränkande behandling. Rutiner för uppföljning Efter utredning och åtgärd återrapporterar förskolechef till huvudmannen för att meddela hur utfallet av åtgärderna blev, förskolechef och berört arbetslag följer upp åtgärderna. Hela det berörda arbetslaget har ansvar för att uppföljning ska ske. Rutiner för dokumentation Kommunens ärendegång för kränkande behandling används för att dokumentera upptäckt, utredning, åtgärder samt uppföljning. Dokumentationen sparas hos ansvarig förskolechef. Ansvarsförhållande Pedagoger upptäcker och meddelar kränkande behandling till förskolechef. Förskolechef rapporterar till huvudman och startar samtidigt en utredande insats tillsammans med pedagoger och finner åtgärder för att förhindra att kränkande behandlingen upprepas. Förskolechef återkopplar till huvudman efter åtgärderna har följts upp om hur arbetet fortlöper. 27

28 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ett barn kan bli diskriminerad om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Både skolpersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 28

29 Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] 29

30 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skyddet omfattar de barn med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från samhällets könsnormer. Begreppet Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Vem omfattas? Diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt inte följer samhällets normer kring könsidentitet eller könsuttryck. Transpersoner bryter mot tvåkönsnormen och föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Diskrimineringsskyddet gäller även när ett barn utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs etniska tillhörighet. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Arbeta mot rasism Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. 30

31 Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier på grund av en nära anhörigs religionstillhörighet eller trosuppfattning. Begreppen religion och trosuppfattning Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas enligt diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av en sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Begränsningen ska därutöver vara varaktig, det vill säga bestå över en längre tid. Begränsningar till följd av en skada eller sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte. Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. 31

32 Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med en nära anhörigs funktionsnedsättning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Barn i förskolan får inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. 32

33 Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i skollagen. Exempel på händelser som kan trakasserier som har samband med ålder: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 33