Rapport över undersökning med metalldetektor i Ratahamn

Transkript

1 Rapport över undersökning med metalldetektor i Ratahamn maj 2011 Thomas B Larsson UMARK 61, 2011 ISSN Institutionen för Idé- och samhällsstudier

2 Innehållsförteckning Tekniska och administrativa uppgifter 3 Syfte och målsättning 5 Bakgrund 5 Metod 6 Resultat 6 Referenser 9 Bilagor 10 Omslagsbild: Utsigt af Affairen vid Ratan. Akvarell av Carl Gustaf Gillberg, som visar striden den 20 augusti

3 Tekniska och administrativa uppgifter Tillståndsgivare Länsstyrelsen i Västerbottens län Diarienummer Undersökande institution Län Landskap Socken Institutionen för Idé- och Samhällsstudier, Umeå universitet Västerbotten Västerbotten Bygdeå Fastighet Stensäter 1:20 och 1:17 Kartblad 21K 1j Platsens koordinater (SWEREF 99) N E Tidpunkt för undersökning Metod Medverkande personal Förvaring av fyndmaterial Förvaring av dokumentationshandlingar Metalldetektorundersökning Thomas B Larsson (UmU), Susanne Sundström (Vbm), Martin Hårdstedt (UmU), samt femteklasselever från Robertsfors och Vännäsby kommuner. Västerbottens museum Umeå universitet 3

4 N Fig. 1. Översiktskarta med undersökningsplatsen markerad. 4

5 Syfte, målsättning och genomförande Syftet med undersökningen var att skapa ökat intresse och kunskap om Ratan och krigshandlingen på platsen år 1809 bland mellanstadieelever. Projektet, som var en fortsättning på de undersökningar som genomfördes år 2009 (Dnr ), var uttalat pedagogiskt och omfattade både arkeologi och historia (Hårdstedt 2006; Larsson 2009). Årets aktivitet omfattade avsökning med metalldetektor samt användande av GPS. Elever från femteklasser i Robertsfors och Vännäsby kommuner fick medverka i den arkeologiska prospekteringen. Målsättningen var att genom arkeologisk metodik och historiska fakta kunna öka kunskapen om platsens historia. Varje dag deltog elever, indelade i två grupper som halva dagen fick lära sig om arkeologi och den andra halvan om den lokala historien. Förutom deltagande i den arkeologiska utgrävningen fick eleverna även en historielektion av docent Martin Hårdstedt, Umeå universitet, där bl. a. exercis, brödbakning och kultillverkning, som det praktiserades år 1809, stod på programmet. N Fig. 2. Detaljkarta över hamnområdet i Ratan, med det tillståndsgivna undersökningsområdet markerat med svart linje. Blåtonad yta = avsökt område. Stjärnan visar platsen för den påträffade granatskärvan. Bakgrund Undersökningen är en fortsättning på de skolaktiviteter som Västerbottens museum och Umeå universitet genomförde i Ratan år 2009, som ett led i Märkesåret Då gjordes en begränsad arkeologisk undersökning av en skans (Raä 49:1) på Ledskär och här användes också metalldetektor i begränsad omfattning (Larsson 2009). Bland detektorfynden från skansen kan nämnas ett mynt (½ skilling) från Karl XIV Johans tid ( ). 5

6 Metod Undersökningsytan avsöktes systematiskt med metalldetektor från norr till söder och samtliga utslag markerades. Dessa undersöktes sedan med hjälp av spade och skärslevar. Endast den norra delen av området avsöktes (blå yta i Fig. 2). N Fig. 3. Karta som visar de svenska och ryska enheternas positioner den 20 augusti Krigsarkivet, Stockholm. Det ungefärliga läget för området som genomsöktes med metalldetektor är blåmarkerat. Resultat Som framgår av kartan i Fig. 3 är området som genomsökts med detektor beläget strax norr om den plats där den svenska 1:a brigaden var grupperad den 20 augusti Ryska förband (markerade med korta rektangulära symboler) tränger fram från norr (längs landsvägen) och från väster (Lindström 1893). I hamnen ligger den svenska skärgårdsflottan, med kanonslupar, galärer, två linjeskepp, en fregatt och några kanon- eller mörsarbarkasser (se: Det påtagligaste fyndet och minnet efter kriget 1809 vid Ratan är den granatskärva av gjutjärn som påträffades den sista arbetsdagen (Fig. 4). Positionen för fyndet är markerad i Fig. 2. Koordinaterna är N och E (SWEREF 99). Granaten har sannolikt avfyrats från en svensk kanon- eller mörsarbarkass mot de anfallande ryssarna och dimensionen på 6

7 Fig. 4. Granatskärvan som påträffades vid metalldetektorsökningen (Foto: Thomas B Larsson). skärvan som hittades antyder att det rör sig om en grovkalibrig kanon som avlossat skottet. Skärvan väger 6,9 kg och vikten på hela granaten bör ha uppgått till närmare 20 kg. Diametern på granaten beräknas ha varit cm. Godstjockleken varierar mellan mm. Sannolikt har den avlossats från en 40-pundig kanon ombord på en mörsarbarkass ( Fig. 5. Modell av mörsarbarkass med en 40-pundig mörsare. 7

8 Som framgår av fotografiet (Fig. 4) är granaten ihålig och den har varit fylld med krut. När pjäsen skulle avfyras tände man en lunta (stubin) och beräknade dess längd efter skjutavståndet. Det optimala var att granaten briserade i marknivå för att orsaka maximal skada på både manskap och materiel. En intressant iakttagelse i sammanhanget är den ögonvittnesbild som förmedlas av Gillbergs akvarell Utsigt af Affairen vid Ratan. Han har befunnit sig på Ledskär den 20 augusti när de ryska trupperna anföll och av krutröken att döma skjuter kanonsluparna mot land. Dessa hade vanligen 12-pundiga kanoner, men vissa kunde ha 18- eller i enstaka fall 24-pundiga kanoner. Den granatskärva som hittades vid undersökningen härrör dock från ett betydligt grövre artilleri. Målningen visar också två stora projektiler med brinnande luntor, som av rökstrimmorna att döma har en hög skjutbana. Mörsare sköt iväg projektilerna med en skjutbana i mycket hög bågform, dvs. elevationen var 45 grader eller större. Det är troligt att den nu påträffade skärvan kommer från en granat som skjutits från en mörsarbarkass, som Gillberg såg i aktion i Ratan på eftermiddagen den 20 augusti år Fig. 6. Utsigt af Affairen vid Ratan. Akvarell av Carl Gustaf Gillberg, som visar striden den 20 augusti Målningen visar också två granater i luften med rykande luntor, som är på väg mot byn. Fig. 7. Övriga detektorfynd som tillvaratogs vid undersökningen. 8

9 I övrigt påträffades endast ett säkert fynd från 1809års krig: ett fragmentariskt s.k. druvhagel av järn (längst till vänster i Fig. 7). Ett lock till en flaska (?), en modern patronhylsa och ett bältespänne tillvaratogs också. Referenser Hårdstedt, Martin Finska kriget Stockholm. Larsson, Thomas B Rapport över arkeologisk delundersökning av fornlämning nr 49:1, Bygdeå sn, Västerbottens län, maj UMARK 51. Umeå universitet. Lindström, I. A Friherre Pukes expedition till Vesterbotten år Stockholm : 9

10 Bilagor Tillstånd från länsstyrelsen 10

11 11