Grunduppgifter. Utvärdering. Främjande insatser Värdegrundsarbetet. Kartläggning. Förebyggande åtgärder. Rutiner för akuta situationer.

Transkript

1

2 Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser Värdegrundsarbetet Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Begrepp Diskrimineringsgrunder Bilaga 1 Vår vision Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Medarbetarnas delaktighet Förankring av planen Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Slutsatser Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Hur elever och medarbetare involverats i kartläggningen Resultat och analys Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Policy Rutiner för att upptäcka Kontaktinformation Rutiner för att utreda och åtgärda Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Diskriminering: direkt, indirekt och bristande tillgänglighet Trakasserier och kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Mobbning Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Gunnar Höistad enskilda samtal och konfliktmodell

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskola, skolbarnsomsorg samt förskoleklass Ansvarig för planen: Fredrik Samuelssom Vår vision: Ett Stockholm som håller samman Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trygghet och Trivsel ger arbetsglädje DET DU GÖR, SPELAR ROLL Vårt mål på Bagarmossen Brotorp är att skapa en trygg och stimulerande skolmiljö i överensstämmelse med fundamentala demokratiska värderingar. Vi vill att alla aktivt ska arbeta efter enhetens värdegrund och i vardagen arbeta för en god arbetsmiljö. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Enheten har haft åtaganden utifrån årets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna i åk f-9 har besvarat friendsenkäten utifrån skolan plan. Utifrån dessa enkäter har det skapats handlingsplaner, som också utvärderats. Eleverna i årskurs 2, 5 och 8 deltog även i Stockholm Stads brukarundersökning och svaren kring trygghet och trivsel har använts som underlag i denna plan. Eleverna från de olika elevråden har medverkat i elevhearing gällande skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna till elever i förskoleklass, åk 2, åk 5 och åk 8 deltog i Stockholm Stads brukarundersökning. Plan mot diskriminering och kränkande behandling har tagits upp på föräldramöten och i samarbetet med föräldraföreningen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig för alla vårdnadshavare på enhetens hemsida. Medarbetarnas delaktighet Underlaget för Planen mot diskriminering och kränkande behandling utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och bygger på arbetslagens utvärderingar och analyser. Varje medarbetare på enheten tillhör ett arbetslag enligt enhetens organisation- och kommunikationsplan. Den kunskap som utvärderas och analyseras grundar sig på resultaten i Stockholms brukarundersökning och friendsenkäten, men även i upplevelser och bedömningar som framkommer i t.ex. minnesanteckningar från elevråden, observationer, synpunkter från vårdnadshavare, antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen och elevhälsoteamen samt i skolledningens och arbetslagens utvärderingar. Förankring av planen Samtliga medarbetare är involverade i utvärderings- och analysarbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Analyser av resultat och upplevelser sker främst i olika grupper, som skolans samverkansgrupp, förstelärargruppen, antimobbningsgruppen/ trygghetsgruppen, i arbetslagen samt i elevråden med representanter från de olika klasserna. 3

4 Planen mot diskriminering och kränkande behandling fastslås i enhetens samverkansgrupp. Arbetslagen har åtaganden kring Planen mot diskriminering och kränkande behandling utifrån enhetens övergripande åtaganden med mål, arbetssätt och utvärderingssätt. Det har under året funnits en plan för när olika delar av Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska tas upp i klasserna. Enheten har också en elevvänlig powerpoint för detta ändamål. Planen publiceras på hemsidan. Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Både planen och åtgärderna har utvärderats i ledningsgruppen och i arbetslagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Eleverna har varit delaktiga via friendsenkäten åk f- 9 samt brukarenkäterna åk f, 2, 5 och 8. Samt vid Elevhearing med representanter från de olika elevråden i enheten. Medarbetarna i arbetslagen genom utvärderingarna av årets åtaganden. Trygghetsgruppen och antimobbningsgruppen i utvärderingar. Skolledningen och förstelärargruppen har varit med i utvärderingen i samband med att nya åtaganden skulle tas fram. Trygghet och trivsel är två av skolans utvecklingsområden som diskuterats i möten med föräldraföreningarna och på föräldramöten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Enheten har haft ett åtagande att öka arbetsron inom enheten. Åtgärden har varit att i arbetslagen ta fram en konkret plan för hur man arbetar med arbetsro. Flera arbetslag har arbetat med kryssmetoden, pratbarometer eller ljudnivåkort. Även arbetet med att följa lektionsstrukturen har tagits upp i alla klasser. Detta innebär fasta platser i klassrummet som bestäms av läraren, att mål för lektionen skrivs på tavlan, att läraren knyter an till föregående lektion om de hänger ihop innehållsmässigt och avslutar med en sammanfattning Vad har vi lärt oss idag? samt att det är läraren som avslutar lektionen. Åtgärden har genomförts och siffrorna är högre än förra årets brukarenkät i de flesta verksamheter. Vi vill att alla klasser och verksamheter ska ha arbetsro, så detta är ett fortsatt åtagande i kommande lokala arbetsplan. Enheten har åtagit sig att fokusera på främjande insatser i vårt likabehandlingsarbete, öka elevens insikt samt se sitt eget ansvar gällande sociala medier t ex kränkningar på nätet. Åtgärder på enhetsnivå har varit att återigen använda en färdigställd plan för varje månad under läsåret på klassråden och visa enhetens elevvänliga powerpoint för alla elever. Varje arbetslag har också tagit fram egna åtgärder för arbetet med detta åtagande. Åtgärderna ovan har haft effekt, men för att det främjande arbetet ska bestå behöver planen regelbundet föras på tal. Detta bör förbättras inför kommande läsår. Slutsatser Då analys av utvärderingarna som gjorts i arbetslag, antimobbnings- och trygghetsgrupp visar att vi inte uppnått önskad arbetsro, åtar vi oss att inom enheten fortsätta arbetet med arbetsro. Vi åtar oss att aktivt arbeta med Planen mot diskriminering och kränkande behandling och konkretisera den för elever och vårdnadshavare. Detta sker genom att eleverna kommer att vara mer delaktiga i upprättandet av den månatliga planen kring likabehandling och trivsel i skolan samt utvärderingen av planen och genom att vårdnadshavarna informeras om arbetet 4

5 vid enhetens föräldramöten. Powerpointpresentationen för eleverna kommer att ombearbetas inför skolstarten. Årets plan ska utvärderas senast Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Utvärdering i alla arbetslag, antimobbningsgruppen och i trygghetsgruppen och elevhearing med elevråden i maj. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Annika Holmgren, rektor. Främjande insatser Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling samt diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Mål och uppföljning Eleverna på enheten ska verka för varje människas lika värde. Eleverna på enheten ska känna till de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa två mål följs upp genom elevhearingen och utvärderingen i arbetslagen. Grunden för det främjande arbetet är samtalet. Hela skolan arbetar intensivt med värdegrund och förhållningssätt under skolstarten på hösten. Under den veckan ska alla elever undervisas om varje människas lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eleverna ska även veta vad kränkande behandling och diskriminering är, hur och varför den kan uppstå och att vi inte tillåter detta i någon form. Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag: att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Alla elever får se enhetens omarbetade elevvänliga powerpoint om diskriminering, kränkande behandling, trakasserier och mobbning. Diskussioner förs efter elevernas mognad. Elever och lärare kommer tillsammans överens om ett gemensamt förhållningssätt, pratar om moraliska och etiska frågor, samt normer och värderingar. Diskussioner kring värdegrundsfrågor förekommer kontinuerligt i den ordinarie undervisningen, temaarbeten på schemalagda dagar, i elevhälsoarbetet och i enskilda samtal. Samarbete sker mellan eleverna i form av fadderverksamhet och tvärgrupper i olika sammanhang såsom friluftsdagar och temadagar. Enheten Bagarmossen Brotorps värdegrund skickas hem till nya vårdnadshavare och elever. Den finns även tillgänglig på hemsidan. 5

6 Elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande vilket finns beskrivet i enhetens elevhälsoplan. Hälsosamtal genomförs av skolhälsovården i årskurs 4 och 8, även besök på ungdomsmottagning ordnas. Ordningsregler finns och är kända av alla. Enheten har en gemensam lektionsstruktur. I den ingår fasta platser i klassrummet, att målet för lektionen tydligt skrivs på tavlan och en utvärdering i slutet av lektionen av vad eleverna lärt sig. Det är läraren som både börjar och avslutar lektionen. Enhetens aktiva föräldraföreningar initierar flera aktiviteter allt ifrån gemensam grillning till spolningen av isbanan och tipsrunda. Ansvariga: Alla medarbetare Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och bygger på de utvärderingar och analyser vi gör i enlighet med enhetens kvalitetshjul. Den kunskap som utvärderas och analyseras grundar sig på resultaten i Stockholms brukarundersökning och friendsenkäten, men även i upplevelser och bedömningar som framkommer i t.ex. minnesanteckningar från elevråden, elevhearingen, observationer, synpunkter från vårdnadshavare, antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen och elevhälsoteamen samt i skolledningens och arbetslagens utvärderingar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Hur eleverna involveras i kartläggningen Genom friendsenkäten åk f-9 samt elevhearingen. Hur medarbetarna involveras i kartläggningen Genom arbetslagsrepresentanter i antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen, som tillsammans går igenom resultaten av friendsenkäten. Genom utvärderingar i arbetslagen av värdegrundsarbetet samt skolans "Plan mot diskriminering och kränkande behandling". All pedagogisk personal åk f- 9 har möjlighet att besvara friendsenkäten. 6

7 Resultat och analys Bagarmossen Brotorp inklusive Pegasus Det har framkommit i diskussioner under klassråden att de flesta elever vet att vi har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna säger dock att det inte pratats lika mycket om planen, som under föregående år. De flesta av personalen anser att planen genomsyrar arbetet på enheten. Samtliga elever har tagit del av den genom den elevvänliga powerpointen. Vi har använt den månatliga planen och berört olika områden i planen. Elever som upplever sig kränkta, har framför allt blivit utsatta verbalt. Vi arbetar med förhållningssätt och hur eleverna talar till varandra. De flesta elever uppger att de har en vuxen att vända sig till om de skulle uppleva sig kränkta. De flesta elever känner sig trygga i skolan. Eleverna är informerade om vilket ansvar de har för hur de uttrycker sig på sociala medier. I åk 5 har de pratat särskilt mycket om detta anser eleverna. Samtliga elever verkar medvetna om faran att lägga upp bilder, att de sprids fort och att det är svårt att ångra det man gjort. Under vårterminen höll Friends en föreläsning för elever på Bagarmossens skola i åk 4-8, Schysst på nätet, med uppföljande föräldramöte kring samma tema. Eleverna menar att det är viktigt att de redan i åk 1-2 får diskutera om sociala medier. De har pratat om KIK, Facebook och Instagram och vilka regler som gäller. Detta har även tagits upp på aktuella föräldramöten. Omklädningsrummen och toaletterna har kommit upp som otrygga platser i Friendsenkäterna och vid elevhearingen på båda skolorna. F-3 Bagarmossen (204 svar) Flicka Pojke Ja Nej 7 13 Antal svarande Flicka Pojke I klassrummet 3 6 I matsalen 2 6 På skolgården På toaletten I omklädningsrummet

8 I kapprummet 5 3 I korridoren 5 3 På fritids 1 7 Ingenstans Antal svarande Flicka Pojke Ja Nej 6 12 Antal svarande Flicka Pojke Ja Nej Antal svarande Flicka Pojke Ja Nej Antal svarande

9 Bagarmossen åk 4-6 (105 svar) Kille Tjej Annat/Vill ej ange Nej, sällan/aldrig Ibland Ja, oftast/alltid Vet ej Antal svarande Kille Tjej Annat/Vill ej ange Nej Ja Vet ej Antal svarande Kille Tjej Annat/Vill ej ange Ja Nej Antal svarande

10 Beroende av: Har du någon gång under det senaste året blivit kränkt av en elev på skolan?. Svarsalternativ: Ja Kille Tjej Annat/Vill ej ange a) Någon har slagit, tafsat eller sparkat på dig b) Någon har sagt fula ord eller kallat dig för något du blev ledsen av c) Du har blivit lämnad ensam, känt dig utanför, fått elaka blickar eller miner d) Du har fått elaka sms, mms eller någon har varit taskig mot dig på nätet Ej svarat Antal svarande Otrygga platser Platser topp 5 Omklädningsrum (21% / 22 elever) Toaletter (20% / 21 elever) Utvalda fritextsvar alla pratar om hur alla ser ut och mäter hur mycket alla väger och ser hur stora bröst man har och hur tjock man är. Det finns vissa i min klass som kan öppna med en nyckel Internet (9,5% / 10 elever) Skolgård (7,6% / 8 elever) Klassrum & Idrottshall (5,7% / 6 elever) 10

11 Bagarmossen åk 7-9 (128 svar) Tjej Kille Annat/Vill ej ange 1. Aldrig Sällan Ibland Oftast Alltid Antal svarande Tjej Kille Annat/Vill ej ange Nej Ja Vet ej Antal svarande Tjej Kille Annat/Vill ej ange Ja Nej Antal svarande

12 Beroende av: Har du blivit utsatt för kränkningar av någon ELEV/ELEVER det senaste året:. Svarsalternativ: Ja Flera svarsalternativ är möjliga. Tjej Kille Annat/Vill ej ange a) Din religion eller annan trosuppfattning (t.ex. islam, judendom, kristendom eller ateism dvs. att man inte har någon tro) b) Kön (att du är tjej/kille) c) Könsöverskridande identitet eller uttryck (att du brutit mot mönstret för hur tjejer/killar ska vara) d) Sexuell läggning (att du är homosexuell/bisexuell/heterosexuell) e) Funktionsnedsättning (Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. En del syns, som att man använder rullstol, medan andra är mer osynliga och märks inte lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.) f) Etnisk tillhörighet eller hudfärg (att någon har icke-vit hudfärg, hårtextur, ansiktsdrag eller att någon har utländsk bakgrund och/eller tillhör en minoritetsgrupp i det svenska samhället som t.ex. romer eller samer). g) Någon annan anledning, t ex: dina fritidsintressen, klädstil, musikstil, konflikt, pengar, kroppen etc Antal svarande Tjej Kille Annat/Vill ej ange a) Fysiskt (sparkar, slag eller tafsningar m.m) b) Verbalt (hot, elaka ord, rykten m.m.) c) Psykiskt/Socialt (utfrysning, ignorerad, blickar, miner m.m.) d) Via nätet och/eller mobilen Antal svarande Otrygga platser Platser topp 4 Toaletter (26,6% / 34 elever) Idrottshall (10,2% / 13 elever) Korridor (10,2% / 13 elever) Omklädningsrum (9,4% / 12 elever) Fritextsvar folk bankar och kan öppna dörren det känns jobbigt med många omkring för att mina klasskamrater" är våldsamma och brottas och knuffar in folk i skåp folk tar bilder på mig 12

13 Brotorp F-3 (185 svar) Flicka Pojke Ja Nej 2 5 Antal svarande Flicka Pojke I klassrummet 4 5 I matsalen 2 7 På skolgården 5 10 På toaletten I omklädningsrummet 4 8 I kapprummet 3 1 I korridoren 3 1 På fritids 2 4 Ingenstans Antal svarande (går att välja flera svarsalternativ) Flicka Pojke Ja Nej Antal svarande

14 Flicka Pojke Ja Nej 15 8 Antal svarande Flicka Pojke Ja Nej Antal svarande Brotorp åk 4-6 (115 svar) Kille Tjej Annat/Vill ej ange Nej, sällan/aldrig Ibland Ja, oftast/alltid Vet ej Antal svarande

15 Kille Tjej Annat/Vill ej ange Nej Ja Vet ej Antal svarande Kille Tjej Annat/Vill ej ange Ja Nej Antal svarande f) Beroende av: Har du någon gång under det senaste året blivit kränkt av en elev på skolan?. Svarsalternativ: Ja. Flera alternativt är möjliga att ange. Kille Tjej Annat/Vill ej ange a) Någon har slagit, tafsat eller sparkat på dig b) Någon har sagt fula ord eller kallat dig för något du blev ledsen av c) Du har blivit lämnad ensam, känt dig utanför, fått elaka blickar eller miner d) Du har fått elaka sms, mms eller någon har varit taskig mot dig på nätet Antal svarande

16 Platser topp 3 Toaletter (13,9% / 16 elever) Omklädningsrum (8,7% / 10 elever) Utvalda fritextsvar eftersom de är svåra att låsa och det är pinsamt om man inte låser och så öppnar någon. Därför går jag inte på toaletterna i skolan för att jag har blivit slagen några gånger där och det är ganska ofta det blir bråkigt på gympan och och det fortsätter i omklädnings rummet. Korridor/hall (6,1% / 7 elever) Alla är så stökiga och de knuffar, och ibland ramlar man nästan. det skulle vara bra om lärarna gjorde det mer lugnt i korridorerna. Bedömning och analys Det har under året varit en pågående dialog kring Planen mot diskriminering och kränkande behandling under klassråd och elevråd. Skolan har följt det främjande arbetet i enhetens plan med hjälp av ämnet som enligt planen ska tas upp varje månad under klassrådet. Även den elevvänliga powerpointen har använts. Flera elever i elevhearing är fortfarande osäkra på diskrimineringsgrunderna och anser att vi inte tagit upp Planen mot diskriminering och kränkande behandling i tillräckligt hög grad i år. Detta framkommer hos alla de olika elevråden. Det framkommer också att eleverna i elevhearingen tycker att elever ibland brister i sin respekt gentemot vikarier. När det gäller samtalen kring kränkande behandling och vad det betyder och innebär, har även sociala medier belysts. Det finns på skolan en medvetenhet om att öka studieron. Detta har lett till ett aktivt arbete med bättre strukturer och större enhetlighet i dessa strukturer. Arbete har dock ännu inte gett önskat resultat fullt ut, utan behöver därför utökas och finnas med även i nästa års åtagande. Även ordningsreglerna har reviderats och en hel studiedag HT 15 ägnades åt värdegrundsarbetet. Alla vuxna måste reagera och säga till när det behövs. Konsekvenstrappan har förtydligats och kommer att användas vid behov. Ett led i det fortsatta arbetet är att införa metoder för arbetsro i varje klass. En sådan metod är kryssmetoden. Eleverna får ranka, vilken arbetsro de behöver i respektive ämne och sätta ett kryss på en skala. Där de flesta elever sätter kryss, är dit klassen som helhet ska sträva. Andra exempel på metoder är ljudnivålappar och pratbarometer. Eleverna i de yngre årskurserna har haft svårt att själva ta ansvar för sin studiero när de arbetar utanför klassrummet. Studiegrupperna bland de äldre eleverna har fungerat bra. Enheten arbetar för inkludering. Arbetet med att hitta bättre studiemiljö för samtliga elever inom ramen för klassen är ett arbete som måste fortgå genom flexibla system. 16

17 Språkbruket bland eleverna behöver bli bättre som ett led i skolans främjande likabehandlingsarbete. De elever som uppger att de upplevt kränkande behandling har främst upplevt verbala kränkningar. Det har rapporterats in anmälningar om kränkande behandling till trygghetsgruppen och antimobbningsgruppen. Anmälningar till huvudmannen har gjorts då enheten anmäler även där man misstänker att en elev kan uppleva sig kränkt. En stor majoritet av eleverna upplever sig dock trygga i skolan. Det pågår ett arbete i arbetslagen, trygghets- och antimobbningsgruppen kring detta. Personalen behöver löpande gå igenom vårt gemensamma förhållningssätt under höstterminen Alla klasser F-3 har följt regeln fem tysta minuter i matsalen på Brotorp och Bagarmossen. Pedagogerna fortsätter att fråga eleverna om hur de upplevt fritidsdagen så att varje elev blir sedd av pedagogerna. Elevgrupperna anpassas efter elevers behov samt efter planerad verksamhet. Personaltätheten har utökats både på fritids och i skolan åk f-3 på Bagarmossens skola. Då resultaten visar att det behöver skapas en organisation, där eleverna uppfattar att de har en vuxen att vända sig till och möjlighet att skapa mindre grupperingar. Ytterligare genomgång behövs av vår gemensamma pedagogiska metod Höistadmodellen gällande konflikthantering och kränkande behandling. Vi behöver också ge mer fortbildning kring elever i behov av särskilt stöd. Fritidspersonalen har under året fått en utbildning i konflikthanteringen och hela enheten har använt en hel studiedag för att lära sig av Bo Hejlskov om Lågaffektivt bemötande. Omklädningsrum och toaletter har kommit upp i båda skolornas enkäter som otrygga platser. Omklädningsrummen på Brotorp har avdelats med hjälp av färg, vilken del av omklädningsrummen, olika klasser ska byta om. Det finns fler krokar på väggarna och duschdraperier har kommit upp. På båda skolorna finns personal tillgänglig vid ombyte åk f- 5. På Bagarmossen städas flera av toaletterna nu två gånger per dag. Elevrådet har önskat haspar till toaletterna, för att minska otryggheten, vilket har åtgärdats i arbetet att minska elevernas upplevelse av otrygghet. Förebyggande åtgärder Främja likabehandling - levandegöra Planen mot diskriminering och kränkande behandling och aktivt motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Mål och uppföljning 1. Vi åtar oss att aktivt arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling. 2. Vi åtar oss att arbeta för ett gott arbetsklimat i alla grupper/klasser 17

18 3. Vi åtar oss att öka vuxennärvaro i våra gemensamma rastmiljöer för att öka tryggheten. Åtgärd Plan mot diskriminering och kränkande behandling gås igenom med eleverna vid läsårsstart. Elevrådet 7-9 reviderar månadsplanen tillsammans med kurator i augusti. Varje månad tas ett av dessa områden upp i arbetslaget. Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp på alla föräldramöten Inför läsårsstart uppdateras ordningsreglerna för enheten. Vid läsårsstart tas ordningsreglerna upp i samtliga klasser. Vi utarbetar rutiner för att minska frånvaron och sena ankomster. Åk F-6 BR och åk F-5 BA: mobiler lämnas in till mobildagis. Åk 6-9: mobiltelefoner låses in i elevskåpen under lektionstid. Vi följer enhetens lektionsstruktur: mål för arbetsområdet skrivs på tavlan, vi knyter an till föregående arbetsområde/lektion, vi avslutar med sammanfattning/utvärdering. Läraren beslutar elevernas placering i klassrummet och i matsalen med ett pedagogiskt syfte. Tydligt rastvärdsschema med både tid och plats. Rastvärdsschemat utvärderas och uppdateras kontinuerligt i arbetslagen under läsåret. Motivera åtgärd 1. Det framkommer i friends- och trivselenkäten att det finns behov av olika åtgärder i olika delar av verksamheten. Elevråden får inflytande i arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling genom samarbetet kring det område som ska lyftas under klassråden varje månad och i utvärderingen som bland annat kommer att ske i elevhearingen i maj. 2. Det har framkommit i analys av brukarenkäterna att enheten måste fortsätta arbetet med arbetsro. 3. Det har framkommit i brukarenkäter och elevhearingen att skolan behöver öka tryggheten med vuxennärvaro under raster. Ansvariga: Alla medarbetare Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy 18

19 Nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling inom Enheten Bagarmossen Brotorps skolor. Det gäller alla: Elever, medarbetare och vårdnadshavare. För att nå målet nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling måste alla medarbetare inom enheten ständigt vara vaksam på om kränkningar förekommer. Alla medarbetare har ansvar för att kränkande behandling inte förekommer på våra arbetsplatser. Alla medarbetare har ansvar för alla elever på skolan och har skyldighet att vara uppmärksam på vad som sker på lektioner, på raster, i matsalen, i omklädningsrum, i leksituationer o.s.v. Den som ser att kränkningar förekommer har en skyldighet att motverka kränkningen. Den som ser, men inget gör, är medskyldig till kränkningen. Mottot är: Det du gör, spelar roll! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Uppmärksamma kännetecken Medarbetare och vårdnadshavare är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Likabehandling är en fast punkt på arbetslagets dagordning. Ansvarig: Representanter från arbetslagen som sitter i antimobbnings-/trygghetsgruppen och arbetslaget. Gemensam uppfattning Medarbetarna har en gemensam uppfattning om vad som menas med diskriminering och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Enheten följer lagens definition. Uppsikt och närvaro Medarbetarna har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, genom rastvärdsschema som baseras på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Ansvariga: Rastvärdarna Alla medarbetare uppmanas att i sitt ordinarie arbete ta vägen förbi kända riskplatser där kränkande behandling kan förekomma. Ansvariga: Alla medarbetare Regelbundna kartläggningar Bagarmossen Brotorp kartlägger regelbundet om det finns elever som är utsatta för diskriminering och kränkande behandling. Ansvariga: Antimobbningsgruppen/trygghetsgruppen och klasslärare/mentor. 19

20 Någon att prata med: Alla elever har någon vuxen på skolan de kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Ansvariga: Alla medarbetare Kontaktinformation: Trygghetsgruppen på Bagarmossens skola Tf Rektor Karin Broström Skolsköterska Johanna Larsson Skolsköterska Karin Lindström Sadarangani Skolkurator Annika Öman Margareta Noréus, åk 1-2 Karin Rosén, åk 3-4 Malin Ljung-Hägerlöf, åk 4-6 Paula Bergstedt, åk 4-6 Mia Rågsveden, åk 7 Marie Nordling, åk 8 Kamal Kadhil, åk 7-9 margareta.noreus@stockholm.se karin.rosen@stockholm.se malin.ekola-ljung@stockholm.se paula.bergstedt@stockholm.se mia.ragsveden@stockholm.se marie.nordling@stockholm.se kamal.kadhil@stockholm.se Trygghetsgruppen på Brotorpsskolan Tf Rektor Karin Broström karin.brostrom@stockholm.se

21 Bitr. rektor Åsa Henricson Skolsköterska Siv Andersson Björn Molin, Gladan Maryam Affa, Höken Anna- Lena Alin, Kungsörnen Mette Matthiessen, Ugglan Cholid Myrman, spec Rutiner för att utreda och åtgärda när elev upplever sig kränkt av andra elever Om en elev upplever sig kränkt är det viktigt att prata med de inblandade så snabbt som möjligt. Fyra steg för att stoppa kränkning på skolan: 1. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev upplever sig kränkt har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen. Detta skall dokumenteras på blanketten: "Rektors anmälan till huvudmannen om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering" som skickas till rektor på Bagarmossen och till bitr. rektor på Brotorp. Blanketten finns på X/Handlingsplaner samt på X/Blanketter. Anmälan diarieförs på skolan och skickas till huvudmannen. Utredningen inleds, ansvarig på Bagarmossen är rektor och på Brotorp bitr. rektor. Elevernas ansvar bör betonas: Vad kan var och en göra? Det du gör, spelar roll! 2. Fortsätter kränkningen är det de inblandade elevernas ansvarslärare/klasslärare som har ansvar för att agera så att kränkningen upphör. 3. Skulle kränkningen fortsätta är antimobbings/trygghetsgruppen tillsammans ansvariga för att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Följande arbetsgång används av antimobbnings- trygghetsgruppen: Samtal med den elev som upplevt sig kränkt. Samtal med den/de elever som eleven upplevt sig kränkt av. Information till alla inblandades vårdnadshavare. Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket antimobbnings-/trygghetsgruppen konstaterar i uppföljande samtal med alla berörda parter. Arbetslaget representant i antimobbnings-/trygghetsgruppen är länken till arbetslaget. Detta är en fast punkt på arbetslagets dagordning under veckomötena. 21

22 Insatser som sätts in bedöms från fall till fall utifrån läroplanens värdegrund. 4. Rektor/biträdande rektor informeras fortlöpande. De åtgärder som har gjorts för att stoppa kränkningen dokumenteras. Effekterna av åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket antimobbnings-/trygghetsgruppen konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter. Rutiner för dokumentation Samtalen dokumenteras av de som utför samtalen. Protokoll förs även vid trygghetsgrupps/antimobbningsgruppsmöte med rubrikerna nya fall, pågående fall, avslutade fall, övrigt Rutiner för att utreda och åtgärda om en elev upplever sig kränkt av personal 1. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev upplever sig kränkt av personal har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen. 2. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt av en medarbetare har skyldighet att anmäla detta till närmsta chef. Närmsta chef ansvarar för att utredningen inleds samt att rektor informeras. Anmälan diarieförs på skolan och skickas till huvudmannen. 3. Utredning Samtal med elev som upplever sig kränkt. Samtal med den personal som eleven upplever sig kränkt av. Information till vårdnadshavare. 4. Åtgärder Samtal med elev som upplever sig kränkt. Samtal med den personal som eleven upplever sig kränkt av. Uppföljningssamtal med alla inblandade Vid behov kontakt med personalenheten och facklig förtroendeman vilket avgörs av rektorn. Ansvarsförhållande Ingripande vid kränkning - alla Anmälan till rektor/bitr rektor- alla Anmäla till antimobbnings-/trygghetsgruppen - alla Utredning och åtgärder - antimobbnings- eller trygghetsgruppen som leds av rektor och bitr. rektor samt arbetslagen. Begrepp Diskriminering 22

23 Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara att om alla elever serveras samma mat så kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar, att läsa upp menyn på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. 23

24 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter idrotten. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Ali har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Ali är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Ali orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mobbning 1. När en person vanemässigt utsätts för trakasserier från andra i gruppen är det frågan om systematisk mobbning. 2. Om en person om och om igen utsätts för glåpord eller fysiska angrepp, knuffar, slag eller sparkar är det frågan om direkt mobbning. 24

25 3. En person som i skilda sammanhang hålls utanför eller fryses ut ur grupper, alltså inte får vara med, drabbas av indirekt mobbning. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 25

26 Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och når kravnivåerna för A i svenska. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen. Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] 26

27 Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 27