Byggnadsantikvarisk förundersökning. S:t Mikael 14. Visby Gotlands län. Peter d Agnan. Rapport 2017:1

Transkript

1 Byggnadsantikvarisk förundersökning S:t Mikael 14 Visby Gotlands län Peter d Agnan Rapport 2017:1

2 C.H.A.B -Centrum för Historisk Arkeologi & Byggnadsvård är ett antikvariskt kunskapsföretag i kulturmiljöbranschen verksamt på Gotland. Vi erbjuder produkter och tjänster inom områdena arkeologi och byggnadsvård, privat så som offentligt. Kunderna är kulturmiljöinstitutioner, exploatörer och kvalitetsmedvetna ägare och förvaltare av äldre byggnader. Styrkan i arbetssättet är kompetens och småskalighet som gör att man kan arbeta nära kunden. Företagsambitionen är att bevara, levandegöra och utveckla vårat kulturarv för framtidens generationer. C.H.A.B 2016 Lokrume Utgård 391, Visby / Korrektur: Linn Andersson Omslaget: Ovan (0 på fig. 4): Dagens huvudbyggnad på fastigheten inrymmer ett kafé och en butik. Foto från Adelsgatan åt öster. Nedan: Foto från 1930 som visar handelns stora avtryck i bebyggelsen längs Adelsgatan. Från att ha varit ett litet bostadshus har byggnaden utvecklats till en lång lokal med flera butiker. På bilden kan vi dock fortfarande ana det äldsta huset med en nockplacerad stor skorsten och förstugans innåtgående pardörrar. Foto ur W. Falcks arkiv, Landsarkivet i Visby.

3 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Uppdraget, metod och förutsättningar 5 Aktuell skyddsstatus 6 Byggnadsbeskrivningar 6 Resultat och analys 9 Historik och bebyggelseutveckling 9 De kulturhistoriska värdena och nybyggnationens påverkan 12 Värdebärare 14 Riktlinjer för nybyggnationen 14 Referenser, uppgifter & bilagor 15 Bilaga 1. Ritningsförslag 16 Anteckningar 17

4 Ad els ga ta n N gg 14 ud by Hu v Ad e lsg ata n na d Bo d 15 Fig Situationskarta över Gotland samt flygfoton över Visby, 5 Sta södra Klinten samt huskroppen som förundersökningen berör. ll 8 Fastigheten markerad i blått. Gröna trianglar visar rapportens fotodokumentation enligt figurnummer samt hur den tagits. Pilen ovn utanför bild markerad med 0 är omsagets foto. 0 6m 4

5 Sammanfattning CHAB Arkeologi & Byggnadsvård AB utförde vintern 2017 en byggnadsantikvarisk förundersökning inom fastigheten S:t Mikael 14, Visby innerstad. Undersökningen föranleddes av planerad nybyggnation av studentbostäder som skulle byggas i vinkel mot befintlig bebyggelse längs Adelsgatan. För att göra plats för bebyggelsen skulle ett uthus samt delar av befintlig bebyggelse rivas. Efter historisk genomgång samt analys av åtgärdens påverkan på de kulturhistoriska värdena visade resultatet att dessa inte skulle påverkas nämnvärt om nybyggnationen kunde utformas på ett för kvarteret gynnsamt sätt. Bakgrund Uppdraget, metod och förutsättningar Antikvarie Peter d Agnan (certifierad sakkunnig avseende kulturvärden), CHAB Arkeologi & Byggnadsvård AB, utförde under januari 2017 en byggnadsantikvarisk förundersökning på fastigheten S:t Mikael 14, Visby innerstad (se fig. 2-4). Kunden planerade bebygga fastigheten med studentlägenheter i två plan mot fastighetens norra gräns som i vinkel skulle angöra nuvarande byggnad (framöver kallad huvudbyggnad) mot Adelsgatan. En förrådsbod skulle också rivas för att ge plats åt byggnaden. Byggnationen har enligt kunden tidigare redan erhållit byggnadslov som löpt ut, varpå en ny bygglovsansökan planeras. Uppdraget var att som bilaga till den nya ansökan utföra föreliggande undersökning som stöd i planeringsprocessen. En förundersökning beskriver förutsättningslöst byggnaden samt dess kulturhistoriska värden. För att tillgodose Plan- och bygglagens varsamhetskrav och förvansknings-förbud analyserades nybyggnationens påverkan på de kulturhistoriska värdena. Undersökningen begränsades till tomtens huvudbyggnad placerad längs Adelsgatan samt en förrådsbod mot tomtens nordöstra sida och berörde endast de delar som var av betydelse för nybyggnationen. Koncentrationen i rapportens historikdel gjordes till de utvecklingsfaser samt detaljer som varit av betydelse för uppdraget. Efter platsbesök med okulärbesiktning och övergripande fotodokumentation av samtliga tillgängliga utrymmen utfördes litteratur-, kart- samt arkivstudier. Resultatet sammanställdes med beskrivning av de kulturhistoriska värdena samt hur dessa kunde påverkas av nybyggnationen. Riktlinjer för nybyggnationen togs också fram. 5

6 Den nordvästra delen av huvudbyggnadens bottenvåning som bestod av en butik kunde invändigt inte besiktigas då det inte fanns möjlighet att komma in. Elbelysning saknades i vinds- och källarutrymmen vid besiktningstillfället. För nybyggnationen saknades konstruktions- och materialbeskrivningar till ritningarna. Aktuell skyddsstatus Ingen av fastighetens eller kvarterets byggnader är byggnadsminnesmärkta enligt Kulturminneslagen. Däremot ligger kvarteret både inom Riksintresset Visby stad (Riksantikvarieämbetet 1987) samt Världsarvet Visby (UNESCO 1995). För kvarteret gäller detaljplan för Visby innerstad antagen som via en Byggnadsordning detaljstyr om- och nybyggnation. Förutom ovanstående gäller naturligtvis Plan- och bygglagens varsamhetskrav samt förvanskningsförbud som säkerställer att byggnaders värden inte förfars (PBL 2010: 900, 8 kap ). Byggnadsbeskrivningar Huvudbyggnaden Huvudbyggnaden som består av ett plan löper längs Adelsgatan och består till dess mellersta del av ett skiftesverkshus som byggts ut i flera omgångar. Idag är byggnaden uppdelad i två större lokaler rymmandes en butik åt norr och ett kafé åt söder. De nordligaste delarna består av en tillbyggnad i silikattegel med en utbyggnad åt öster. Denna har åt gårdssidan en verkstadskaraktär med stora spröjsade fönster med överljusbågar från 1900-talets första hälft samt flera tillbyggnader in mot gården. Åt söder förefaller tillbyggnaden av skiftesverkshuset vara utförd i ramverksteknik om man Fig. 5. Huvudbyggnaden med dess tillbyggnader innåt gården. Foto mot norr. Se även fig 4. 6

7 Fig Huvudbyggnadens nordligaste utbyggnad i tegel med tillbyggnader innåt gården. Se även fig 4. Foto mot norr. Interiör med cafeets öppna planlösning. Foto mot norr och Adelsgatan. 7

8 tittar på konstruktionsdetaljer (se fig. 5). De nordligaste takdelarna har ett förhöjt takfall åt öster medan övriga har ett sadeltak. Takfallet är det samma över hela byggnaden åt Adelsgatan och täckt med enkupigt yngre tegel som i sin tur ligger på ett falsat plåttak. Taket åt gården är också täckt med falsad plåt, men byggnadens mittersta del har likt framsidan enkupigt tegel ovanpå plåten. Runt byggnaden finns takavvattning av modern typ med mjukt böjda rör frånsett det nordligaste stupröret med tratt mot Adelsgatan som är av äldre slag. Husets konstruktion kan följas i flertal bygglovshandlingar från sekelskiftet 1900 och framåt. Under det tidiga 1900-talet öppnas rumsindelningar upp för en mer öppen planlösning för att frigöra butiksytor och på senare tid har byggnadernas väggar och takkonstruktioner avlastas med hjälp av stålbalkar. De nordligaste delarna har fått förhöjt bjälklag i samband med höjning av innertaket (se fig 9-12). Byggnaden är idag i sin helhet putsad med en mot Adelsgatan modern cementbaserad mörkt rosa finkornig spritputs. En profilerad gesims pryder här takfoten. Mot gatan finns en stenfot i tuktad kalksten som följer gatans lutning. På gaveln i gränden mot gården finns en äldre och grövre spritputs baserad på kalk. Mot gården förekommer både äldre slevad och modern slätputs. Mot Adelsgatan finns fem stora helglasade skyltfönster samt fyra dörröppningar med dörrar av modern 1900-tals karaktär som nås via två till tre trappsteg av kalksten. På gaveln finns ett vindsfönster från 1800-talet. Mot innergården har skiftesverkshuset samt utbyggnaden mot söder spröjsade fönster från senare delen av 1900-talet. En takkupa på den äldsta delen av huset har ett helglasat tvåluftsfönster från tiden kring 1900-talets mitt. Mot gården har de äldre delarna av byggnaden två dörrar. Den södra är en spegeldörr från 1900-talets början och den norra är en modern ytterdörr med stående panel. Tillbyggnaden i de norra delarna har två dörrar mot gården, båda med spröjsade överljusfönster. Den västra är en modern ytterdörr med stående panel och den östra är en spegeldörr från tidigt 1900-tal (se fig. 6). Vinden som idag saknar trapp (tillträde har skett genom taklucka) är uppdelad i tre utrymmen där takstolarna döljs av spikade bräder som är spikade från insidan. Under de mittersta samt norra delarna av byggnaden finns två källarutrymmen av murad kalksten. Den mittersta källaren nås av en rak källarnedgång ungefär mitt på huset från gården. De norra delarna nås via en rak källartrappa längs den norra utbyggnadens långsida. I de norra delarna är utrymmet uppdelat i tre utrymmen varav ett är ett pannrum. Ett utrymme fortsätter i en lång smal gång under en utbyggnad åt öster och avslutas i en igenmurad svängd trapp. Förrådsboden En större förrådsbod i ett plan är uppförd i ett hörn mot fastighetens nordöstra gräns. Den verkar av allt att döma vara uppförd i ramverkskonstruktion på kallmurad kalkstensgrund. En bred modern, stående lockpanel som är brunmålad täcker fasaden. 8

9 Fig. 8. Förrådsboden är i dag till stora delar förvanskad från sitt ursprungliga utseende. Foto mot norr. Pulpettaket klätt med papp har låg takvinkel och sluttar inåt gården. På framsidan finns en modern hängränna med stuprör. Mot söder, inåt gården, finns ett modernt tvåluftsfönster med helglasade bågar samt två dörrar som nås via gjutna trappsteg. Den västligaste är en modern ytterdörr medan den östra är en återanvänd spegeldörr från tidigt 1900-tal. Bodens insida är uppdelad i två utrymmen. Båda är invändigt klädda med bräder (se fig. 8). Resultat och analys Historik och bebyggelseutveckling Genom äldre kartmaterial, bygglovshandlingar, okulärbesiktning samt fotografier kunde en bra detaljbild erhållas av fastighetens utveckling från 1700-talet fram till idag. Förrådsboden har varit svår att spåra i arkivmaterialet. Huvudbyggnaden har dock kunnat följas bra. Fastigheten infästes 1763 och har därefter i huvudsak behållit sin form fram till idag. Husklassifikationen 1785 visar att det på denna tomt då fanns ett hus av trä under tegeltak. På gården fanns även flera uthus, bland annat ett stall som ännu finns kvar mot tomtens södra gräns. Nästa nedslag i den äldre historien är en karta från 1883 där den ovan beskrivna förrådsboden även finns med (Hansson 2003, s. 317). Utifrån konstruktion och byggnadsdetaljer gick det att utläsa och fastslå att mittendelen av huvudbyggnaden mot Adelsgatan, av skiftesverkskonstruktion (så kallat bulhus), är samma byggnad husklassifikationen tar upp och bör ha uppförts någon gång mellan cirka Förrådsbyggnaden är av allt att döma från det sena 1800-talet då inga handlingar förtäljer annat. Den går vidare att spåra i Börrings stadskarta från 9

10 Fig Ritningar från 1935 samt 1906 visandes förändringarna på huvudbyggnaden. Ursprungshusets enkel eller parstuga markerad med grönt. Bygglovshandlingar från Region Gotlands arkiv. Fig Plan-, sektions- samt fasadritningar från 1906 och Ritningen till vänster från 1906 visar planerna på en takhöjning samt utbyggnad innåt gården i byggnadens norra delar. Bygglovshandlingar från Region Gotlands arkiv. 10

11 1906 där boden har samma storlek och placering. Tack vare bygglovsritningar på huvudbyggnaden gick det att följa bebyggelseutvecklingen och genom att titta på de äldsta ritningarna kunde man även spåra bulhusets konstruktion. Det kan ha varit uppbyggt på två sätt. Antingen som en enkelstuga eller möjligen en parstuga. Tittar man på en ritning från år 1906 ses en förstuga mot Adelsgatan. Genom denna fanns en trapp upp på vinden. Bakom förstugan fanns en stor skorsten med härd samt ett kök. Söderut fanns en vardagsstuga samt en bakomliggande kammare. Norr om eldstaden fanns ytterligare två rum som möjligen även de kan ha tillhört ursprungshuset. Tittar man på en fasadritning från 1920 bekräftas bilden ytterligare i den symmetri som syns mot Adelsgatan (se fig. 9-12). Denna planlösning kan också bekräftas genom att titta på det hammarband som sticker ut på innergården och talar om var huset tagit slut. Även den ålderdomliga källaren med en liten nisch som närmast påminner om en medeltida konstruktion skvallrar om dess ålder. I källarnedgången syns för övrigt syllens två stockar och den första bulan (se fig. 16). Vidare förstärks dateringen av att det på vinden finns en synlig takstol som är handhuggen. I de södra delarna av huset är takstolarna som kan ses mot nock cirkelsågade. Utöver detta finns faktiskt delar av det äldre bulhusets södra nockgavel bevarad under tak och utgörs av ett par ramsågade och tjärade fasadbräder samt vindskivor. Hur vinden var inredd är svårt att utläsa under det äldsta skedet, men vi vet att det fanns en trapp upp och en takkupa mot innegården syns redan på ett fotografi ur Falcks arkiv från cirka 1895 (se fig 13, 14 och 4). Av det ovanstående kunde det utläsas att den södra gaveln alltså varit en senare tillbyggnad med två rum som troligen tillkom under 1800-talets andra hälft. De norra delarna är betydligt mer komplicerade att spåra då det dels inte gått att besiktiga lokalen och dels att dessa delar blivit kraftigt ombyggda ett flertal gånger med mycket stora förändringar. Den verkstadsliknande tegeltillbyggnaden åt norr kan förklaras genom att stenhuggare Müller bedrev sin verksamhet på gården kring sekelskiftet 1900 och lär ha hållit till i dessa lokaler (Falck 1988, s. 235). Fig. 13. Förrådsboden är i dag till stora delar förvanskad från sitt ursprungliga utseende. Foto mot norr. 11

12 Fig. 14. Foto från ca taget från granntomten mot norr där huvudbyggnadens takkupa syns tydligt. bakom trädet till vänster i bild. Notera att det på granntomt då stod ett mindre bostadshus. Fotot taget åt väster. Negativ på glasplåt. Falcks fotoarkiv, löpnr. 509, Negativ 113. På de äldsta ritningarna finns ritkontor utmärkt på ett av rummen på en bygglovsansökan från 1906 då byggnaden fick sin nuvarande form. Det var i samband med dessa ändringar som takkonstruktionen också ändrades, innertaket höjdes och hela huskroppen byggdes ut mot innergården. På innergården finns än idag huggna byggnadsdetaljer från Müllers verksamhet. Under 1920-talet togs de stora skyltfönsterna upp mot Adelsgatan. Under 1930-talet revs den äldre stenskorstenen och ersattes av en i tegel då försvinner även flertalet kakelugnar (se fig. 9-12). De kulturhistoriska värdena och nybyggnationens påverkan Av ovanstående historik kan sammanfattas att 1700-talshuset inte verkar ha genomgått några större förändringar förrän mot slutet av 1800-talet vilket direkt speglade Adelsgatans utveckling mot handel och att bli en affärsgata. Mycket av denna utveckling gick i takt med järnvägens etablering i Visby år Utvecklingen har gått från bostäder till butiker och hantverk med verkstäder (Falck 1988, s.234). Efter denna utveckling kom denna att mer och mer koncentreras åt enbart handeln längs Adelsgatan under 1900-talets första hälft vilket tydligt speglas i de stora skyltfönsterna samt lokalernas skiftande utformning under hela 1900-talet. Innergården kom att spela mindre och mindre roll i verksamheterna och mot 1900-talets slut hade handeln i stora delar övertagits av Visbys yttre områden. Tomtens karaktär av innergård speglar äldre bebyggelse som visar på kvarterets historiska utveckling från talet hyser stora kulturhistoriska värden. Väldigt lite 12

13 av 1700-talsbebyggelsen finns kvar i kvarteret. Mycket av det småskaliga finns dock kvar på denna fastighet som skapar ett stort värde. Det är därmed av största vikt att utvecklingen av tomten görs på ett för kvarteret lämpligt sätt för att inte inverka negativt på de kulturhistoriska värdena. Med tiden har det ursprungliga 1700-tals huset kraftigt förvanskats. Få detaljer skvallrar om dess ursprung för det otränade ögat och i de norra delarna finns inget kvar överhuvudtaget. Det är därför mycket viktigt att de få detaljer som finns kvar tas tillvara. Vad gäller de norra delarna av huvudbyggnaden där 1700-tals huset övergår i en verkstadsbyggnad från sekelskiftet 1900, tillför de inte något för det miljöskapande rummet. Ur kulturhistorisk synvinkel uppfattas därför anslutningen av en nybyggnation enligt förslaget inte negativt. Förrådsboden har varit svår att följa i arkivmaterialet. I sitt nuvarande utförande och skick där den med moderna byggnadsdetaljer förvanskats till att mer likna en fritidsbyggnad från 1900-talets senare hälft kan den i sammanhanget inte längre ses hysa något större kulturhistoriskt värde som byggnad i sig. Dess funktion inom fastigheten har också tillkommit under ett senare skede än både bostadshus och andra äldre uthus, vilka är de byggnader som givit störst avtryck i bebyggelseutvecklingen. Det kunde mot denna bakgrund inte motiveras att spara boden då den kommit att sakna förankring till sitt förflutna. Däremot bör det göras stora ansträngningar så att en nybyggnation kan uppfattas som ett gårdshus på tomten. En förutsättning för att nybyggnationen inte skall inverka negativt på kvarteret är att den också måste smälta in i sin omgivning. Detta kan tillgodoses genom att ta upp intrycket av en småskalig gårdsbebyggelse vilket gjorts på flera sätt i förslaget. Små ljusinsläpp bryter upp de stora takytorna mot innergården liksom de mindre takkuporna som båda tidigare funnits på fastigheten. Takbeläggningen av falsad plåt passar också väl in på ett tillbyggt gårdshus. Ett annat sätt att gestalta småskaligheten är lämp- Fig Huvudbyggnadens ligen genom att införliva nya större byggnader i gårds- karaktärsdetaljer med bilden genom uppdelning av huskroppen. Ett bra ex- hammarbandet och knut samt empel på detta är förslagets trapphus som bryter på nat- källarnedgången där bulhusets urligt sätt. I övrigt får byggnationen samma takhöjd vil- konstruktion tydliggörs. Nedersta ket ses som avgörande för att inte synas från Adels- bilden visar nischen i källaren. Se fig. 4 för orientering. 13

14 gatan. Det är vidare viktigt att vid nybyggnation inte låta den nya huskroppen påverka den äldre genom en uppfräschning av denna som kan inverka negativt på synintrycket. Stor hänsyn skall tas till att spara de detaljer som visar på dess ursprung. Man skall heller inte försöka få båda huskropparna att smälta ihop. Här är det snarare bättre att exempelvis låta den nya huskroppen ha en egen, eller något avvikande, färgsättning eller nyansskillnad. Inspiration för färgsättning kan hämtas ur talets materialval samt kulörer på gårdshus. Värdebärare Av ovan kan de enskilda värdebärarna definieras enligt följande: Den långsmala fastighetens småskalighet med låg bebyggelse och flertalet gårdshus. Detaljer som tidigare karaktäriserat den äldre bebyggelsen mot Adelsgatan, till exempel stor mittplacerad skorsten, hammarband eller utstickande bjälklag, syllar och bulor. Gavelns 1800-tals fönster, källarnedgången med dörr och dörrkarm med handsmidda gångjärnstappar. Huskroppens äldre estetiska utryck som takhöjd, takvinkel och takbeläggning mot Adelsgatan. Riktlinjer för nybyggnationen Av analysen ovan kan nedanstående riktlinjer skissas upp för att säkerställa att fastighetens kulturhistoriska värden inte påverkas negativt: Nybyggnationen skall anpassas så den tar uttryck av att vara ett gårdshus. Huskroppen bör brytas upp i flera mindre delar med hjälp av färgsättning. Väljs spritputs skall den vara grovkornig. Färgsättning bör ske enligt regionens Byggnadsordning för Visby innerstad. Stora helglasade partier som fönsterdörrar bör döljas genom utvändig träport alternativt ändras till spröjsade alternativ. Nedervåningens fönsterbågar skall delas upp i tre glas per lufter för ett äldre småskaligt utryck. 14

15 Takavvattningen bör bli av äldre typ med raka vinklar och falsade rör. Om dagens skorsten av tegel tas bort för att ersättas med imkanal skall denna utformas så den bildar samma synintryck (stor, låg och nockplacerad, gärna med krona, jämför omslgets fig. x). Innergårdens beläggning kan tillföra stora miljöskapande värden och höja intrycket. Här bör väljas till exempel kalkstensflis istället för moderna material. Där så är möjligt är kullersten också lämplig för denna miljö. Små ljusinsläpp på vinden som idag finns mot Adelsgatan vore positivt att åter ta upp. Referenser, uppgifter & bilagor Referenser Falk, W, Visby förr i tiden. En kulturhistorisk sammanställning i ord och bild. Visby. Hansson, J, Visby innerstad. En bebyggelseinventering. Del II. Visby Arkiv Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Gotlands museums arkiv Landsarkivet, Visby Regionen Gotlands arkiv Lantmäteristyrelsens arkiv Lantmäterimyndighetens arkiv Tekniska och administrativa uppgifter C.H.A.B:s projektnr: 2017:1 Län/kommun: Gotland Socken/stad: Visby RAÄ nr: Visby 107:1 Typ av uppdrag: Antikvarisk förundersökning Ansvarig för undersökningen: Peter d Agnan Beställare: Micke Hanna Anledning till uppdraget: Nybyggnation, ändring samt rivning av byggnad 15

16 Typ av byggnad/er: Affärsfastighet Byggnadsår: ca tal Konstruktion: Skiftesverk, ramverk, tegelstomme Undersökningstid: Januari 2017 Reviderad: 2/ Underkonsulter: - Prov: - Bilaga 1. Ritningsförslag 16

17 Anteckningar 17