ATC-information från balisgruppen kan innebära: kör... (lägst 40) vänta 00 / vänta 000 Målpunkten kan även vara en slutpunkts stopplykta

Transkript

1 JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Signaler - System H 19 Signalbild ATC-huvudbesked ATC-information från balisgruppen kan innebära: ATC-förbesked rött Balisgruppen lämnar ATC-informationen stopp tre gröna två gröna kör... (lägst 40) vänta 00 / vänta 000 Målpunkten kan även vara en slutpunkts stopplykta i stopp, en S-tavla eller en stoppbock. Om ATCförbeskedet vänta 00 / vänta 000 inte visas sedan huvudljussignalen har passerats, eller om det försvinner senare, kan föraren räkna med att nästa signal visar kör. kör... (lägst 40) vänta 00 / vänta 000 Målpunkten kan även vara en slutpunkts stopplykta i stopp, en S-tavla eller en toppbock. Om ATCförbeskedet vänta 00 / vänta 000 inte visas sedan huvudljussignalen har passerats, eller om det försvinner senare, kan föraren räkna med att nästa signal visar kör. en grön en grön och grön blink kör... (lägst 80) kör... (lägst 80) vänta 00 / vänta 000, om huvudljussignalen följs av en fristående försignal.om ATC-förbeskedet vänta 00 / vänta 000 försvinner sedan huvudljussignalen har passerats, kan föraren räkna med att nästa signal visar kör. vänta... (lägst 80) vänta 0P vänta 00 / (vänta 000), Om ATC-förbeskedet vänta 00 / vänta 000 inte visas sedan huvudljussignalen har passerats, eller om det försvinner senare, kan föraren räkna med att nästa signal visar kör. vänta 0P Kan bara förekomma om nästa huvudljussignal föregås av en huvuddvärgsignal. Målpunkten är nästa huvudljussignal en grön och två gröna blinkar en grön och vit blink kör... (lägst 80) vänta... (lägst 40) vänta 0P kör... (lägst 80) vänta... (lägst 80) vänta 0P Obs! Detta rättelseblad ersätter sidorna 19 och 20 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser tabellen på sidan 19. Raẗtelseblad Sign H s19-20.indd

2 20 Signaler - System H JvSFS 2008:7 bilaga 3 H 1.6 HUVUDDVÄRGSIGNAL En huvuddvärgsignal är en ljussignal som är både en huvudsignal och en dvärgsignal. Den kan användas i stället för en huvudljussignal och en medgivandedvärgsignal placerade invid varandra. Avståndet från en huvuddvärgsignal till nästa huvudsignal i stopp eller till tågfärdvägens slutpunkt kan i vissa fall vara mycket kort, dock minst 100 meter. Regler om huvuddvärgsignalers betydelse vid växling samt mer information om deras utformning och placering finns i avsnittet 4 Dvärgsignal. Betydelse vid tågfärd och spärrfärd Betydelse Signalen får inte passeras utan särskilt medgivande av tågklareraren enligt reglerna för respektive färd. rött och vågrätt stopp rött och lodrätt stopp rött och snett vänster stopp rött och snett höger stopp Kör 40 km/tim eller den hastighet som ATC medger. en grön blink till vänster kör 40, varsamhet Räkna med att nästa huvudsignal visar stopp och kan stå på mycket kort avstånd att tågfärdvägen kan sluta vid en slutpunktsstopplykta i stopp, S-tavla eller stoppbock som kan stå på mycket kort avstånd. Obs! Detta rättelseblad ersätter sidorna 19 och 20 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser tabellen på sidan 19. Raẗtelseblad Sign H s19-20.indd

3 72 Signaler - System H JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Vid 10-övervakning Betydelse Räkna med stopp vid målpunkten. Bromsningen övervakas ned till frisläppningshastigheten 10 km/tim. När fordonssättets hastighet är lägre än frisläppningshastigheten visas små nollor. fast eller blinkande 000 i förindikatorn eller blinkande 000 i huvudindikatorn vänta 000 Släckt förindikator anger att ATC-systemet som takhastighet övervakar frisläppningshastigheten plus 9 km/tim. Kombinerat med P-bortflyttning Betydelse Räkna med stopp vid målpunkten, som är belägen bortom nästa huvudsignal, vid en av de följande huvudsignalerna. fast eller blinkande 0P i förindikatorn. Blinkande 0P i huvudindikatorn vänta 0P Obs! Detta rättelseblad ersätter sidorna 72 och 73 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser figurerna i tabellerna. Raẗtelseblad Sign H s72-73.indd

4 JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Signaler - System H 73 ATC-förbesked, flera restriktioner Betydelse Räkna med att det finns andra mer restriktiva hastighetsbegränsningar utöver den angivna målhastigheten. fast eller blinkande siffra med L i förindikatorn vänta...l (här vänta 7L ) Obs! Detta rättelseblad ersätter sidorna 72 och 73 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser figurerna i tabellerna. Raẗtelseblad Sign H s72-73.indd

5 JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Signaler - System H 81 Signal från rangersignal Betydelse Samma som handsignal framåt. Rangersignal framåt 3.2 BACK Handsignal Dagsignal Nattsignal Ena armen förs sakta fl era gånger fram och åter i sidled back Lykta med vitt sken förs sakta fl era gånger fram och åter i sidled Betydelse Motorvagnssätt ska gå åt det håll varåt dess bakände är riktad. För andra växlingssätt gäller att drivfordonet ska skjuta övriga fordon. Om drivfordonet är ensamt eller har fordon kopplade till båda ändar ska drivfordonet gå åt det håll varåt dess bakände är riktad. (Bakänden är den ände där rött sken visas.) I tveksamma fall ger signalgivaren muntligt besked om i vilken riktning växlingssättet ska gå. Obs! Detta rättelseblad ersätter sidorna 81 och 82 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser bilden för dagsignal på sidan 81. MJ Signaler Bil H 08.indd Raẗtelseblad Sign H s81-82.indd

6 82 Signaler - System H JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Signal från rangersignal Betydelse Samma som handsignal back. Rangersignal back 3.3 SAKTA Handsignal sakta Dagsignal Nattsignal Ena armen hålls uppsträckt Lykta med grönt sken hålls stilla sakta Betydelse Hastigheten ska minskas så länge signalen ges. När signaleringen med handsignal upphör ska hastigheten hållas oförändrad tills nästa signal ges. Om sakta ges muntligt gäller följande: Hastigheten ska minskas tills nästa signal ges. Om därefter ett muntligt be sked lagom ges ska hastigheten hållas oförändrad tills nästa signal ges. Signalgivaren kan efter signalbeskedet sakta muntligt ange avståndet till stoppunkten. Exempel: Sakta meter meter meter. Hastigheten ska då minskas successivt i förhållande till avståndet. Obs! Detta rättelseblad ersätter sidorna 81 och 82 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser bilden för dagsignal på sidan 81. Raẗtelseblad Sign H s81-82.indd

7 JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Signaler - System H TAVLA GRÄNS MOT DRIFTPLATSDEL Tavla gräns mot driftplatsdel finns vid en driftplats som är uppdelad i driftplatsdelar. Den är placerad dels vid driftplatsgränsen, dels vid gränsen mellan två driftplatsdelar. Den anger signaturen för den driftplatsdel som är belägen bortom tavlan. Abc dpd Tavla gräns mot driftplatsdel Avvikelse från normala placeringsregler Tavla gräns mot driftplatsdel kan avse flera bredvidliggande spår utan att det utmärks särskilt. 1.4 TAVLOR FÖR ATC Tavlor markerar var ett ATC-område och ett ATC-arbetsområde börjar och slutar. Betydelse ATC börjar Ett område utan ATC slutar och ett ATC-område börjar. Tavla ATC börjar ATC slutar Ett ATC-område slutar och ett område utan ATC börjar. Tavla ATC slutar ATCarbete börjar Ett ATC-arbetsområde börjar. Tavla ATC-arbete börjar ATCarbete slutar Ett ATC-arbetsområde slutar. Tavla ATC-arbete slutar Starta ATC Tavla Starta ATC Plats där ATC får göras verksam trots att platsen är belägen inom ett ATC-arbetsområde. Obs! Detta rättelseblad ersätter sidorna 93 och 94 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser bilden för tavla gräns mot driftplatsdel på sidan 93. Raẗtelseblad Sign H s93-94.indd

8 94 Signaler - System H JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Tavlorna kan vara placerade tillsammans med hastighetstavlor. När gränsen mot ett ATC-arbetsområde sammanfaller med gränsen mot ATC-område, gäller följande: Både tavla ATC börjar och tavla ATC-arbete börjar finns vid gränsen i riktning in mot området. I motsatt riktning finns endast tavla ATC slutar. ATC-information Vid tavla ATC slutar finns en balisgrupp som lämnar motsvarande ATCinformation. Om gränsen mot ett område utan ATC går omedelbart före en huvudsignal (som alltså då saknar balisgrupp) kan gränsbalisgruppen dock i stället vara placerad strax bortom huvudsignalen. Vid tavla ATC-arbete börjar och tavla ATC-arbete slutar finns balisgrupper som lämnar motsvarande ATC-information. 1.5 KILOMETERTAVLA Kilometertavlor finns för lägesbestämning längs banan. 24 Kilometertavla Betydelse Det tal som finns på tavlan anger banans längdmätning i kilometer, räknat från längdmätningens utgångspunkt. Mellan kilometertavlorna finns tavlor som utmärker var 200:e meter. Dessa tavlor är mindre än kilometertavlorna och försedda med en siffra som utmärker hundratalet meter ( 2 för 200, 4 för 400 och så vidare). Avvikelse från normala placeringsregler En kilometertavla är placerad på banans ena sida. Vid dubbelspår och flerspår samt på driftplatser med parallella spår finns det i regel bara en kilometertavla. Raẗtelseblad Sign H s93-94.indd

9 JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Signaler - System H 101 Frontsignalens utseende Frontsignal består av något av följande alternativ: 1. Två vita sken på vågrät linje och däröver två vita sken placerade vågrätt nära varandra centralt eller ett centralt placerat vitt sken. Se exempel. 2. Två vita sken på vågrät linje. Används om inte övre sken kan visas enligt alternativ Ett eller flera vita sken placerade på annat sätt. Får endast användas om fordonet inte är utrustat för att visa sken enligt alternativ 1 eller 2 eller vid fel på en eller flera strålkastare. Exempel på frontsignal Följande indelning används med avseende på ljusstyrkan: Helljus är icke avbländat ljus från nedre och övre strålkastare. Halvljus är icke avbländat ljus från nedre strålkastare och avbländat eller inget ljus från övre strålkastare. Markeringsljus är avbländat ljus från alla strålkastare eller avbländat ljus från bara nedre strålkastare. När ett tåg eller spärrfärdssätt är i rörelse ska om möjligt helljus eller halvljus användas. När det står stilla ska i regel markeringsljus användas. Slutsignalens utseende Slutsignal består av något av följande alternativ: Fasta slutsignallyktor: rött sken, fast eller blinkande, från en lykta eller från två vågrätt placerade lyktor. Flyttbara slutsignalskärmar eller lyktor, gula och röda eller vita och röda: två slutsignalskärmar eller slutsignallyktor uppsatta på den bakre delen av fordonet. Se exempel. För att gälla som nattsignal ska en slutsignalskärm vara reflekterande. I första hand ska skärmarna eller lyktorna placeras på fordonets bakre gavel. På fordon med sidoplacerade hållare ska de sättas upp i den på vardera sidan bakersta hållaren. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 101 och 102 av tidigare utgivna bilaga 3 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser punkterna 1 och 2 i avsnittet Frontsignalens utseende på sidan 101. Raẗtelseblad Sign H s indd

10 102 Signaler - System H JvSFS 2008:7 bilaga 3 H Exempel på slutsignal Exempel på slutsignal På flyttbara slutsignalskärmar kan indelningen i gula och röda fält eller vita och röda fält vara olika. 3.4 FramändeSSignal och bakändessignal vid växling Vid växling ska framändessignal och bakändessignal visas på växlingssätt som består av motorvagnar samt på andra verksamma drivfordon. Syftet är att utmärka framänden och bakänden, så att man i vissa situationer kan avgöra vad signalerna framåt eller back innebär att fordonet ska kunna uppmärksammas i mörker. Framändessignal består av vita sken med samma utseende som frontsignal. Bakändessignal består av ett eller två fasta eller blinkande röda sken från en eller två fasta slutsignallyktor. Dessutom kan samtidigt två vita sken visas på en vågrät linje. Framändessignal Bakändessignal Raẗtelseblad Sign H s indd

11 JvSFS 2008:7 bilaga 3 M Signaler - System M 11 atc-information vid s-tavla med signalbaliser Om det finns en växlingsdvärgsignal invid en S-tavla med signalbaliser gäller följande: När växlingsdvärgsignalen visar rörelse tillåten, fri väg (signalbild lodrätt ) lämnar balisgruppen ATC-information som innebär att ATChuvudbesked kör ges sedan S-tavlan har passerats. Om det inte finns någon växlingsdvärgsignal lämnar balisgruppen denna ATC-information när växlarna i tågfärdvägen ligger rätt och nästa huvudsignal visar kör. I övriga fall lämnar balisgruppen ATC-informationen stopp. 2.7 handsignal körtillstånd Vid vissa bevakade driftplatser i system M ger tågklareraren handsignal körtillstånd till tågfärder. Dagsignal Nattsignal Signalstav förs fl era gånger fram och åter Lykta med grönt sken förs fl era gånger fram och åter körtillstånd Betydelse Ett stillastående tåg får sättas igång. Säkrad rörelse gäller om inte tågklareraren har angett något annat. Om det fi nns en S-tavla får den passeras. Den närmast följande huvudsignalen visar kör. För stillastående tåg gäller detta inte om tågklareraren har lämnat medgivande att passera den närmast följande huvudsignalen i stopp. På en driftplats utan utfartssignal eller utfartsblocksignal betyder signalen dessutom att tåget får lämna driftplatsen. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 11 och 12 av tidigare utgivna bilaga 3 M till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser bilderna för handsignal körtillstånd på sidan 11. Raẗtelseblad Signal 3M s11-12.indd

12 12 Signaler- System M JvSFS 2008:7 bilaga 3 M 2.8 Uppfattad handsignal körtillstånd Föraren på det tåg som har getts handsignal körtillstånd kan, om det inte framgår av situationen, visa att han har uppfattat handsignalen på något av följande sätt: signalera uppfattat med tyfonen (en kort tonstöt) blinka med strålkastare två gånger till eller från helljus. Om tåget står stilla innebär ett blinkande gult sken från en indikeringslampa på sidan av ett drivfordon eller manövervagnar en bekräftelse på att föraren har uppfattat ett körtillstånd som getts med handsignal körtillstånd av tågklareraren. Raẗtelseblad Signal 3M s11-12.indd

13 JvSFS 2008:7 bilaga 3 S Signaler - System S 3 Innehåll Inledning 5 Tillåta och styra rörelser 7 1 Huvudsignal och försignalering av huvudsignal OlIka kategorier av HuvudsIgnaler kontrollbekräftelse av linjeplats Märkskylt HuvudljussIgnal HuvudsIgnaltavla I stället för InfartssIgnal eller linjeplatssignal 8 Skydd av punkter på banan 11 1 signaler för vägskyddsanläggning vägskyddssignal (v-signal) OrIenterIngstavla för vägskyddsanläggning 12 Äldre signaleringsformer 13 1 äldre signaleringsformer för att tillåta och styra rörelser tavla stopp för vut OcH a-fordon I stället för HuvudsIgnaltavla 14 OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 3 och 4 av tidigare utgivna bilaga 3 S till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser rubrikerna 1 och 1.2 på sidan 3. Raẗtelseblad Sign 3s s3-4.indd

14 Raẗtelseblad Sign 3s s3-4.indd

15 JvSFS 2008:7 bilaga 3 S Signaler - System S 11 Skydd av punkter på banan OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 11 och 12 av tidigare utgivna bilaga 3 S till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser rubriken 1.2 på sidan 12. Raẗtelseblad Sign 3s s11-12.indd

16 12 Signaler - System S JvSFS 2008:7 bilaga 3 S 1 Signaler för vägskyddsanläggning 1.1 VägSkyddSSignal (V-Signal) Vid plankorsningar i system S förekommer plankorsningar med vägskyddsanläggningar utan V-signal, så kallad förenklad bevakning. 1.3 OrienteringStaVla för VägSkyddSanläggning I system S kan det i vissa fall förekomma en orienteringstavla stopp vid plankorsning i stället för en orienteringstavla för vägskyddsanläggning. En sådan tavla finns då på huvudspår där den största tillåtna hastigheten är 40 km/tim eller lägre och är placerad cirka 300 meter före en plankorsning vars vägskyddsanläggning sätts igång så sent att V-signalen riskerar att inte gå om till passera i tid. Betydelse Spärrfärdssättet måste eventuellt stanna före plankorsningen, innan V-signalen växlar till passera. Stopp vid plankorsning Orienteringstavla stopp vid plankorsning Raẗtelseblad Sign 3s s11-12.indd

17 26 Uppgift till förare (Ej resandetåg) Tåg/spärrfärd Datum 1 Från trafikplats Verksamt drivfordon Övriga fordon Längd meter Vikt ton Bromsvikt ton Längd meter Vikt ton Bromsvikt ton Summa Tillgänglig bromsprocent Långsammaste fordon km/tim km/tim 2. axellast högre än 20 ton medförs inte axellast ton medförs sträckan - 3. Farligt gods medförs ej medförs 4. Overksamt drivfordon littera medförs, sth km/tim närmast lok inuti tågsättet sist 5. Övriga uppgifter forts, vänd Plats Uppgiftslämnare Obs! Detta rättelseblad ersätter blankett 26 i tidigare utgivna bilaga 5 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser Bromsprocent och dragfordon i tabellen på framsidan av blanketten. Raẗtelseblad Blankett s26.indd

18 26 Uppgift till förare (Ej resandetåg) 6. Farligt gods UN nr UN nr UN nr UN nr UN nr UN nr UN nr UN nr UN nr UN nr Vagnar med Klass På sträckan Placering från lok 7. Anteckningar Obs! Detta rättelseblad ersätter blankett 26 i tidigare utgivna bilaga 5 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser Bromsprocent och dragfordon i tabellen på framsidan av blanketten. Raẗtelseblad Blankett s26.indd

19 Bromsvikt ton Bromsvikt ton Obs! Detta rättelseblad ersätter blankett 27 i tidigare utgivna bilaga 5 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser Bromsprocent i tabellen. Raẗtelseblad Blankett s27.indd

20

21 JvSFS 2008:7 bilaga 9 H Spärrfärd - System H 23 Tågklareraren repeterar de uppgifter som tillsyningsmannen har uppgett undersöker om och när spärrfärdssträckan kan upplåtas för spärrfärden meddelar spärrfärdens beteckning samt starttid och sluttid dokumenterar uppgifterna. Tillsyningsmannen repeterar de uppgifter som tågklareraren har uppgett dokumenterar dessa uppgifter i körplanen. Tågklareraren bekräftar de repeterade uppgifterna. Den direktplanerade spärrfärden följer i övrigt de ordinarie reglerna för spärrfärd, med samråd och starttillstånd som nästa moment. 5.2 ÅTERTA SIGNALBESKEDET KÖR I HUVUDSIGNAL Tågklareraren får inte återta signalbeskedet kör i en huvudsignal eller upphäva en tågvägslåsning för en spärrfärd i rörelse som kan ha nåtts av signalens försignalering utan att först samråda med spärrfärdens tillsyningsman. Om tillsyningsmannen då kan avgöra att spärrfärdssättet kan stanna före den aktuella huvudsignalen får tågklareraren återta kör i huvudsignalen. Om en akut fara hotar får dock tågklareraren alltid återta kör i en huvudsignal utan att först samråda med tillsyningsmannen. Tågvägslåsningen får inte upphävas förrän tågklareraren har förvissat sig om att spärrfärdssättet har stannat. Om kör i en huvudsignal återtas framför ett stillastående spärrfärdssätt får tågvägslåsningen inte upphävas förrän tågklareraren genom samtal med tillsyningsmannen har försäkrat sig om att denne har uppfattat att signalen inte längre visar kör. 5.3 STOPP SIGNALERAS TILL SPÄRRFÄRDEN Om stopp signaleras med A-signal, rangersignal, blinkande frontljus eller rörlig stoppsignal ska tillsyningsmannen genast stoppa spärrfärdssättet och undersöka förhållandena. Om stopp signaleras på något annat sätt får spärrfärdssättet fortsätta fram till signalen. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 23 och 24 av tidigare utgivna bilaga 9 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser första stycket under rubriken 5.4 på sidan 24. Raẗtelseblad Spa rr s23-24.indd

22 24 Spärrfärd - System H JvSFS 2008:7 bilaga 9 H Vid säkrad rörelse har föraren skyldighet att kunna stanna spärrfärdssättet före en signal som visar stopp bara om stoppsignalen har försignalerats. Skulle stopp visas oväntat vid säkrad rörelse ska spärrfärdssättet om möjligt stannas före stoppsignalen och annars snarast möjligt därefter. För fortsatt rörelse gäller då samma regler som om föraren hade lyckats stanna före stoppsignalen. Vid siktrörelse ska spärrfärdssättet kunna stannas före en signalinrättning eller signaltavla som visar stopp. Om signalbeskedet ändras till stopp när spärrfärdssättet är så nära att det inte är möjligt att stanna före stoppsignalen ska det stannas snarast möjligt därefter. För fortsatt rörelse gäller då samma regler som om spärrfärdssättet hade stannats före stoppsignalen. 5.4 ANMÄLAN VID SIGNAL SOM VISAR STOPP När ett spärrfärdssätt har stannat vid en signal som visar stopp ska tillsyningsmannen anmäla detta till tågklareraren. Om orsaken till stoppsignalen är uppenbar för tillsyningsmannen får han avvakta med anmälan. xx är spärrfärdens beteckning. yy är signalens beteckning. Tillsyningsmannen kontaktar tågklareraren när spärrfärdssättet står stilla och anmäler: Spärrfärd xx står vid signal yy som visar stopp. Tågklareraren utför en av följande åtgärder: - ger besked om att avvakta - uppmanar tillsyningsmannen att ta fram blankett 21 Passage av signal i stopp 5.5 HUVUDSIGNAL SOM VISAR STOPP Om villkoren i kapitlet Signal i stopp i bilaga 17 Trafikledning, är uppfyllda får tågklareraren lämna medgivande för spärrfärden att passera en huvudsignal som visar stopp. Medgivandet får bara ges för en huvudsignal i taget om inte annat anges. Om ett spärrfärdssätt står vid en mellanblockssignal som visar stopp får tågklareraren i samma medgivande ge medgivande för spärrfärden att passera samtliga mellanblocksignaler på spärrfärdssträckan. Detta är dock endast tillåtet då spärrfärdssättet ska gå mot den inställda blockriktningen eller då bevakningssträckan är avspärrad på grund av någon annan trafikverksamhet och då bevakningssträckan är fri från tåg. Raẗtelseblad Spa rr s23-24.indd

23 JvSFS 2008:7 bilaga 9 H Spärrfärd - System H 25 Infartssignal och mellansignal På en driftplats får tågklareraren kombinera ett medgivande att passera en infartssignal eller mellansignal i stopp med ett medgivande att passera enstaka eller samtliga växlingsdvärgsignaler, skyddsstopplyktor och slutpunktsstopplyktor som finns före nästa huvudsignal och som visar stopp. Om det är möjligt ska tågklareraren lägga en växlingsväg för spärrfärden. Om tågklareraren vet att växlarna ligger rätt och är i kontroll samt att deras läge inte oavsiktligt kan ändras får medgivandet kombineras med beskedet växlarna ligger rätt. Detta besked lämnas även när växlar saknas. I annat fall ska tågklareraren ge beskedet kontrollera växlarna. Tillsyningsmannen kontaktar tågklareraren när spärrfärdssättet står stilla och anmäler att signalen visar stopp. xx är spärrfärdens beteckning. yy är signalens beteckning. x och y är antalet växlingsdvärgsignaler respektive stopplyktor. Om det vid huvudsignalen finns en medgivandedvärgsignal krävs det inget särskilt medgivande för att få passera medgivandedvärgsignalen. Tågklareraren kontrollerar att det inte finns något som hindrar spärrfärden att passera signalen på ett säkert sätt fyller i blankett 21 Passage av signal i stopp meddelar tillsyningsmannen: Spärrfärd xx får passera signal yy. meddelar tillsyningsmannen: Kontrollera växlarna, om växlarna inte är i kontroll Växlarna ligger rätt, om växlarna ligger rätt och är i kontroll meddelar i förekommande fall vilka lägen respektive motväxel ska inta medger i förekommande fall passage av övriga signaler: x växlingsdvärgsignaler och y stopplyktor får passeras i stopp. Tillsyningsmannen repeterar och dokumenterar medgivandet på blankett 21 Passage av signal i stopp repeterar och dokumenterar på blanketten de växellägen som tågklareraren eventuellt har angett uppger sitt namn. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 25 och 26 av tidigare utgivna bilaga 9 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser dialogslingan på sidan 25 och ändrat ord från föraren till tillsyningsmannen på sidan 26. Raẗtelseblad Spa rr s25-26.indd

24 26 Spärrfärd - System H JvSFS 2008:7 bilaga 9 H Tågklareraren bekräftar att medgivandet och eventuella växellägen är rätt uppfattade dokumenterar tillsyningsmannens namn uppger sitt namn. Tillsyningsmannen dokumenterar tågklarerarens namn kontrollerar att signalen har den angivna beteckningen meddelar föraren att signaler får passeras och att spärrfärdssättet får framföras i - hel siktfart, om tillsyningsmannen har fått beskedet växlarna ligger rätt - halv siktfart på spåravsnitt där tillsyningsmannen med säkerhet kan konstatera att det varken finns växlar eller spårspärrar, om han har fått beskedet kontrollera växlarna - krypfart genom växlar och förbi spårspärrar, om tillsyningsmannen har fått beskedet kontrollera växlarna stannar före varje motväxel och kontrollerar från plats på marken att den sluter i rätt läge, om tillsyningsmannen har fått beskedet kontrollera växlarna kontrollerar att varje medväxel ligger i rätt läge, om tillsyningsmannen har fått beskedet kontrollera växlarna. Hastighetsrestriktionen gäller fram till nästa huvudsignal. En motväxel får om siktförhållandena medger det kontrolleras från förarhytten sedan spärrfärdssättet har stannats omedelbart före motväxeln. En medväxel får kontrolleras under gång om tillsyningsmannen tydligt kan se växelläget. Om en dvärgsignal visar signalbilden lodrätt eller snett vänster behövs inte någon kontroll av växlar eller spårspärrar på dvärgsignalsträckan, även om tågklareraren har meddelat kontrollera växlarna. Hastigheten får vara hel siktfart bortom signalbilden lodrätt och halv siktfart bortom signalbilden snett vänster. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 25 och 26 av tidigare utgivna bilaga 9 H till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser dialogslingan på sidan 25 och ändrat ord från föraren till tillsyningsmannen på sidan 26. Raẗtelseblad Spa rr s25-26.indd

25 JvSFS 2008:7 bilaga 9 M Spärrfärd - System M 11 När spärrfärden har passerat driftplatsgränsen får föraren stanna spärrfärdssättet på lämpligt ställe och starta om ATC. Utfartssignal med linjeplatsfunktion Om en utfartssignal på en bevakad eller obevakad driftplats har linjeplatsfunktion och visar stopp ska spärrfärdssättet framföras med halv siktfart vid den berörda linjeplatsen. Tillsyningsmannen ska då kontrollera växellägen eller brosignal. Kontrollen av växlarna eller brosignalen får göras under gång om tillsyningsmannen tydligt kan se dem. Linjeplatssignal Sedan spärrfärdssättet har stannat vid en linjeplatssignal som visar stopp får det passera signalen och fortsätta med halv siktfart tills det har passerat den berörda växeln eller bron. Tillsyningsmannen ska kontrollera växellägen eller brosignal. Kontrollen av växlarna eller brosignalen får göras under gång om tillsyningsmannen tydligt kan se växelläget respektive brosignalen. Efter att de berörda växlarna eller den berörda bron har passerats får föraren stanna spärrfärden på en lämplig plats och starta om ATC. Tillsyningsmannen ska vid lämpligt tillfälle meddela tågklareraren att signalen visade stopp och om särskilda iakttagelser gjordes vid de berörda växlarna eller den berörda bron SPÄRRFÄRD MED HJÄLPFORDON Körplanen ska innehålla uppgifter om mellan vilka driftplatser eller linjeplatser eller på vilken obevakad driftplats som det hjälpbehövande tåget finns, men tågets exakta position får inte uppges med större noggrannhet än så. Hjälpfordonets tillsyningsman får inte försöka att på annat sätt få närmare besked om det hjälpbehövande tågets position. När spärrfärden förs in på den sträcka eller obevakade driftplats där det hjälpbehövande tåget finns får spärrfärden inte framföras med högre hastighet än hel siktfart MEDGIVANDE ATT RESANDE FÅR MEDFÖLJA VID SPÄRRFÄRD Tillfälliga researrangemang Resande får inte medfölja om spärrfärden är spärrfärd efter tåg. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 11 och 12 av tidigare utgivna bilaga 9 M till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser första stycket i avsnittet Linjeplatssignal på sidan 11. Raẗtelseblad Spa rrfa rd 3M s11-12.indd

26 12 Spärrfärd - System M JvSFS 2008:7 bilaga 9 M 5.18 SPÄRRFÄRD EFTER TÅG I system M får spärrfärd efter tåg anordnas, utom om det är förbjudet enligt linjeboken eller om det aktuella tåget har pålok. Spärrfärd med hjälpfordon räknas inte som spärrfärd efter tåg, utan anordnas enligt särskilda regler under rubriken 5.15 Spärrfärd med hjälpfordon. Spärrfärd efter tåg genomförs enligt de ordinarie reglerna för spärrfärd med de skillnader som anges nedan. Om spärrfärden ska anordnas efter tåg ska detta anges i körplanen. Vid akuta situationer får spärrfärd efter tåg direktplaneras. Reglerna nedan gäller då i tillämpliga delar. Spärrfärd efter resandetåg får bara anordnas om följande villkor är uppfyllda: Det är medgivet i linjeboken. Spärrfärdssträckan omfattar bara en del av bevakningssträckan. Tågets förare har en uppgift i körplanen eller en säkerhetsorder att lämna ankomstanmälan vid den trafikplats som ska vara gräns för spärrfärdssträckan. Om spärrfärden börjar på linjen eller på en obevakad driftplats och spärrfärden ska gå i motsatt riktning mot tåget, ersätts ankomstanmälan från föraren på tåget av att tillsyningsmannen anmäler att han har sett tåget passera med slutsignal. Trafikledningen får besluta att tillämpa rutinen med ankomstanmälan för föregående tåg även för tåg som inte medför resande. Raẗtelseblad Spa rrfa rd 3M s11-12.indd

27 JvSFS 2008:7 bilaga 10 Växling - System H 25 melse mellan tillsyningsmannen och tågklareraren. Ett växlingssätt får under de villkor som beskrivs nedan passera en huvudsignal i stopp. Huvudljussignal i stopp på linjen Vid växling på linjen krävs det medgivande från tågklareraren för att växlingssättet ska få passera en mellanblocksignal i stopp. Huvudljussignal i stopp på en driftplats Vid växling på en driftplats får en huvudljussignal i stopp passeras under förutsättning att det intill huvudljussignalen finns en medgivandetavla eller en medgivandedvärgsignal som visar rörelse tillåten. Om det inte finns någon medgivandetavla eller medgivandedvärgsignal som visar rörelse tillåten intill huvudljussignalen i stopp och tågklareraren inte tidigare har lämnat något muntligt medgivande att passera huvudljussignalen i stopp, ska växlingssättet stannas framför huvudljussignalen. Tillsyningsmannen ska därefter anmäla till tågklareraren att huvudljussignalen visar stopp. xx är växlingens beteckning. yy är huvudljussignalens beteckning. Tillsyningsmannen kontaktar tågklareraren: Växling xx vid huvudsignal yy i stopp. Tågklareraren förvissar sig om att växlingssättet utan fara kan fortsätta förbi huvudljussignalen i stopp meddelar tillsyningsmannen: Växlingen xx får passera huvudsignal yy i stopp. Tillsyningsmannen repeterar medgivandet. Tågklareraren bekräftar att medgivandet är rätt uppfattat. Tillsyningsmannen vidarebefordrar medgivandet till föraren och till den som beslutar om igångsättning. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 25 och 26 av tidigare utgivna bilaga 10 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser tredje och fjärde stycket på sidan 26. Raẗtelseblad Vaẍling s25-26.indd

28 26 Växling - System H JvSFS 2008:7 bilaga 10 Om infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser så anger får tågklarerarens medgivande gälla flera på varandra följande huvudljussignaler i stopp. Tågklareraren ska i så fall ange beteckningen på alla huvudljussignaler som medgivandet omfattar: Växlingen xx får passera huvudsignalerna yy och zz i stopp. Om tågklareraren har lokalfrigett växlar i samband med medgivandet att passera en huvudljussignal i stopp får han inte återta lokalfrigivningen förrän växlingen har anmälts avslutad. Tågklareraren får dock återta lokalfrigivningen av växlar utan att växlingen har anmälts avslutad om han behöver lägga en tågväg för ett avgående tåg och det inte finns andra spårfordon som kan komma in i tågvägen. Tågklarerarens medgivande får också omfatta samtliga mellansignaler på driftplatsen, under förutsättning att tågklareraren först har förvissat sig om att det kan ske utan fara och att växlingsområdet är lokalfrigivet. Tågklareraren ger i så fall växlingen medgivandet: Växling tillåten förbi alla mellansignaler i stopp. Detta medgivande gäller för att passera mellansignalerna upprepade gånger tills växlingen har avslutats. Medgivandet får även innefatta innerplacerade utfartssignaler. Lokalfrigivningen får inte återtas förrän växlingen har anmälts avslutad. Om infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser så anger får tågklarerarens medgivande att passera mellansignaler flera gånger begränsas till att omfatta endast en viss grupp mellansignaler på en driftplats. Tågklareraren ska då i sitt medgivande precisera vilka mellansignaler som avses, till exempel genom att ange vilket eller vilka spår det gäller: Växlingen tillåten förbi mellansignalerna på spår x och y i stopp. 5.3 DVÄRGSIGNAL ELLER STOPPLYKTA SOM VISAR STOPP Om en dvärgsignal, en slutpunktstopplykta eller en skyddsstopplykta visar stopp ska växlingssättet stannas före signalen. Tillsyningsmannen ska därefter anmäla till tågklareraren att signalen visar stopp. Tågklareraren kan medge att växlingen får passera signalen. Detta ska ske enligt reglerna för passage av en huvudsignal i stopp. Ett medgivande från tågklareraren att passera en dvärgsignal, en slutpunktstopplykta eller en skyddsstopplykta i stopp får endast omfatta en signal i taget. Raẗtelseblad Vaẍling s25-26.indd

29 JvSFS 2008:7 bilaga 13 L-skydd - System H 11 Tågklareraren kontrollerar att tillsyningsmannens uppgifter stämmer överens med tågklarerarens uppgifter påtalar eventuella avvikelser för tillsyningsmannen och kommer överens med honom om vad som ska gälla undersöker om L-skyddsområdet kan upplåtas för L-skyddet. 2.3 SAMRÅD Samråden ska klarlägga om andra trafikverksamheter kan påverka L-skyddet och hur detta i så fall ska hanteras. Alla som deltar i ett samråd ska dokumentera samrådets innehåll. Samråden ska omfatta avstämning av trafikverksamheternas art, sluttider och positioner eventuella risker för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara spänningslös, se figur 1 förhållanden som minskar banans farbarhet hantering av vägskyddsanläggningar andra faktorer som enligt tillsyningsmannens bedömning är av betydelse för trafiksäkerheten. Figur 1. Vid arbete på eller i närheten av kontaktledningen ska denna vara frånkopplad, spänningsprovad och arbetsjordad för att inte orsaka livsfara. Men en spänningslös kontaktledning kan plötsligt göras spänningssatt av ett elfordon genom överbryggning. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 11 och 12 av tidigare utgivna bilaga 13 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser dialogslingan för starttillstånd på sidan 12. LG korr BLAD feb 09 L-skydd.indd

30 12 L-skydd - System H JvSFS 2008:7 bilaga 13 Det är alltid den senast tillkommande tillsyningsmannen som kontaktar de övriga tillsyningsmännen för samråd. Tågklareraren uppmanar tillsyningsmannen till samråd uppger de berörda tillsyningsmännens namn och telefonnummer. Tillsyningsmannen genomför samråden dokumenterar samrådens innehåll. 2.4 STARTTILLSTÅND Omedelbart innan L-skyddet startar ska tillsyningsmannen begära starttillstånd från tågklareraren. Innan tågklareraren får ge L-skyddet starttillstånd ska bevakningssträckan avspärras. Spårledningen ska kortslutas tillfälligt för att tågklareraren ska få en indikering som visar att tillsyningsmannen befinner sig på den avspärrade bevakningssträckan och på rätt spår när L-skyddet anordnas. Avspärrningen ska göras först och kortslutningen därefter, så att avspärrningen ger ett skydd åt den som måste beträda banan för att utföra kortslutningen. Tillsyningsmannen kontaktar tågklareraren, meddelar vilka samråd som har hållits och begär starttillstånd för L-skyddet. Tågklareraren stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits kontrollerar att den bevakningssträcka som ska avspärras är fri från tåg avspärrar den bevakningssträcka som innefattar L-skyddsområdet och meddelar tillsyningsmannen att så har skett. xx är L-skyddets beteckning Tillsyningsmannen kortsluter spårledningen tillfälligt och meddelar tågklareraren att så har skett. Tågklareraren kontrollerar om möjligt att kortslutningen har utförts på rätt bevakningssträcka ger starttillstånd: L-skydd xx får starta dokumenterar starttillståndet Tillsyningsmannen repeterar och dokumenterar starttillståndet utför de åtgärder som har överenskommits i samråden. LG korr BLAD feb 09 L-skydd.indd

31 JvSFS 2008:7 bilaga 20 Sidospår 33 vara tillsyningsmannen, föraren eller en av tillsyningsmannen utsedd signalgivare som har dessa arbetsuppgifter. Tillsyningsmannen ska instruera föraren och signalgivaren om hur växlingen ska gå till. Föraren ansvarar för att manövrera drivfordonet vid växlingen. Föraren och tillsyningsmannen får vara samma person om dessa båda roller går att förena. Järnvägsföretaget kan även bestämma att en växling ska bemannas med fler funktioner som har arbetsuppgifter med betydelse för trafiksäkerheten. Fördelningen av arbetsuppgifterna samt villkor för när flera funktioner behövs ska järnvägsföretaget bestämma. Grundläggande krav på fordon Innan växlingen får starta ska föraren förvissa sig om att drivfordonet är utrustat enligt järnvägsföretagets bestämmelser är utrustat med fungerande broms är försett med fram- och bakändessignal samt utrustning för att kunna ge de ljudsignaler som föreskrivs i bilaga 3H Signaler system H. Tillsyningsmannen ansvarar för att de fordon som följer med i växlingssättet får framföras på de spår som ska användas och att fordonen är i sådant skick att de kan flyttas. Tillsyningsmannen ansvarar även för att det finns fungerande broms på andra fordon i växlingssättet om det krävs enligt reglerna under rubriken 6 Broms. 5.2 AnordnA växling Om det förekommer samtidiga trafikverksamheter inom växlingsområdet ska tillsyningsmannen själv ansvara för att överenskommelser om försiktighetsåtgärder och samråd genomförs med de trafikverksamheter som krävs. På sidospår där omfattningen av trafikverksamheterna motiverar det ska infrastrukturförvaltaren se till att det finns en funktion som kan upplysa om vilka växlingar och A-skydd som pågår. Det ska framgå av infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser för vilka sidospår infrastrukturförvaltaren har beslutat att en sådan funktion finns. Vid växling på sådana sidospår ska tillsyningsmannen kontakta den funktion som infrastrukturförvaltaren har utsett. Denne ska då upplysa om vilka växlingar och A-skydd som finns inom växlingsområdet samt kontaktvägar till dem. Tillsyningmannen OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 33 och 34 av tidigare utgivna bilaga 20 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser texten till Figur 1 på sidan 34. Raẗtelseblad sidospa r s33-34.indd

32 34 Sidospår JvSFS 2008:7 bilaga 20 ansvarar för att kontakta berörda tillsyningsmän för överenskommelser eller samråd. Infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser kan ange vem som får lämna medgivande att passera en dvärgsignal som visar stopp. Om detta inte anges i infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser får tillsyningsmannen själv avgöra om dvärgsignalen kan passeras utan fara. Samtidiga trafikverksamheter Om växlingsområdet helt eller delvis är upplåtet för A-skydd får växlingen starta först efter samråd mellan tillsyningsmannen och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän. Om flera växlingssätt växlar samtidigt inom samma växlingsområde och växlingssätten inte är skyddade mot varandra till exempel genom växlar som är låsta i avvisande läge eller genom bromsslädar, signaler eller liknande, ska tillsyningsmännen komma överens om särskilda försiktighetsåtgärder. Tillsyningsmannen ska informera både föraren och eventuella signalgivare om försiktighetsåtgärderna. Samråd Samråden ska klarlägga om andra trafikverksamheter kan påverka växlingen och hur detta i så fall ska hanteras. Alla som deltar i ett samråd ska dokumentera samrådets innehåll. Det är alltid den senast tillkommande tillsyningsmannen som kontaktar de övriga tillsyningsmännen för samråd. Tillsyningsmannen genomför samråden dokumenterar samrådens innehåll. Samråden ska omfatta avstämning av trafikverksamheternas art, sluttider och positioner eventuella risker för överbryggning av spänning till en kontaktledning som ska vara spänningslös, se figur 1 förhållanden som minskar banans farbarhet hantering av vägskyddsanläggningar andra faktorer som enligt tillsyningsmannens bedömning är av betydelse för trafiksäkerheten. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 33 och 34 av tidigare utgivna bilaga 20 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser texten till Figur 1 på sidan 34. Raẗtelseblad sidospa r s33-34.indd

33 JvSFS 2008:7 bilaga 20 Sidospår 35 Figur 1. Vid arbete på eller i närheten av kontaktledningen ska denna vara frånkopplad, spänningsprovad och arbetsjordad för att inte orsaka livsfara. Men en spänningslös kontaktledning kan plötsligt göras spänningssatt av ett elfordon genom överbryggning. 5.3 GEnoMFÖrA växling Växling startar när växlingssättet sätts i rörelse. Växlingen ska ske med särskild försiktighet om växlingssättet medför en vagn som är skadad eller vars last inte är fullt säkrad, till exempel en vagn som inte är färdiglastad eller vagn med last som har kopplats ur ett tåg på grund av lastförskjutning. Växling ska också ske med särskild försiktighet om växlingen medför personer eller om den går mot fordon med personer. Tillsyningsmannens närvaro När växling pågår ska tillsyningsmannen befinna sig på eller intill växlingssättet. växlingens största tillåtna hastighet Växlingens största tillåtna hastighet är den lägsta av följande hastigheter: växlingssättets största tillåtna hastighet spårets största tillåtna hastighet halv eller hel siktfart, beroende på signalbesked. Hel siktfart får endast tillämpas om dvärgsignalen för dvärgsignalsträckan visade signalbeskedet rörelse tillåten, fri väg. I övrigt gäller halv siktfart. OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 35 och 36 av tidigare utgivna bilaga 20 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser flyttning av bildtext till Figur 1 från sidan 34 till sidan 35. Raẗtelseblad sidospa r s35-36.indd

34 36 Sidospår JvSFS 2008:7 bilaga 20 Föraren ansvarar för att hastigheten anpassas till de förhållanden som föraren känner till samt att växlingssättet inte överskrider spårets eller växlingssättets största tillåtna hastighet. växling med redskap som inte är spårgående Vid växling med ett vägfordon eller redskap som inte går på spåret, till exempel en traktor eller ett linspel, får växlingens hastighet inte vara högre än vanlig gånghastighet (cirka 3 km/tim eller 1 m/s). igångsättning Ett växlingssätt får inte sättas igång utan att den som ska besluta som igångsättning har gett signal eller lämnat motsvarande muntligt besked. Innan växlingssättet sätts igång ska den som beslutar om det förvissa sig om att igångsättningen kan ske utan fara. Personer som befinner sig i närheten av växlingen ska vid behov varnas. Kranar, lastutrustning och likanande ska vara i sådant läge att de inte hindrar växlingen. På fordon som medför personer ska dörrarna vara stängda. Uppsikt i rörelseriktningen Uppsikt ska hållas i rörelseriktningen både på området framför växlingssättet och på anslutande spår. Det finns dock undantag från kravet på uppsikt i rörelseriktningen, se reglerna under rubriken Växling utan uppsikt i rörelseriktningen. Om föraren är främst i rörelseriktningen ska han hålla uppsikt i rörelseriktningen vid en växling. Om det inte är möjligt för föraren att hålla uppsikt i rörelseriktningen trots att han befinner sig på drivfordonets främsta ände ska han meddela detta till tillsyningsmannen. Tillsyningsmannen eller en särskild signalgivare ska då hålla uppsikt i rörelseriktningen. Den som håller uppsikt i rörelseriktningen ansvarar för att växlingssättet inte överskrider halv eller hel siktfart beroende på signalbesked samt att andra hastighetsbegränsningar inte överskrids. Den som håller uppsikten ansvarar även för att växlar och spårspärrar kontrolleras när så krävs samt att portar, grindar och likanande inte hindrar växlingen. Kontakt med föraren Den som håller uppsikt i rörelseriktningen ska ha ständig kontakt med föraren när växlingen är i rörelse. Om kontakten bryts ska föraren stanna växlingssättet. Föraren behöver dock inte stanna växlingssättet om kontakten bryts kortvarigt, till exempel vid koppling, gång i växelkurva eller passage av föremål som tillfälligt skymmer sikten. Föraren behöver heller inte stanna växlingssättet OBS! Detta rättelseblad ersätter sidorna 35 och 36 av tidigare utgivna bilaga 20 till JvSFS 2008:7. Rättelsen avser flyttning av bildtext till Figur 1 från sidan 34 till sidan 35. Raẗtelseblad sidospa r s35-36.indd