$YIDOOVODJVWLIWQLQJ NRPPLVVLRQHQ YLGWDU UlWWVOLJD

Transkript

1 ,3 Bryssel den 19 december 2002 $YIDOOVODJVWLIWQLQJ NRPPLVVLRQHQ YLGWDU UlWWVOLJD nwjlughuprwqlrphgohpvvwdwhu ) U DWW VN\GGD (XURSDV PLOM KDU (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ LQOHWW YHUWUlGHOVHI UIDUDQGHQ PRW QLR PHGOHPVVWDWHU VRP LQWH HIWHUOHYW (8V DYIDOOVODJVWLIWQLQJ,WDOLHQ)UDQNULNH RFK /X[HPEXUJ NRPPHU DWW XSSPDQDV DWWHIWHUOHYD(XURSHLVNDGRPVWROHQVEHVOXWLIRUPHOODXQGHUUlWWHOVHUGYVHQ I UVWDVNULIWOLJYDUQLQJHQOLJWDUWLNHOL(*I UGUDJHW'HVVXWRPKDU,WDOLHQ RFK *UHNODQG L WYn VNLOGD PnO RFK 6YHULJH GUDJLWV LQI U (XURSHLVND GRPVWROHQ0RWLYHUDGH\WWUDQGHQVLVWDVNULIWOLJDYDUQLQJHQKDUVNLFNDWVWLOO,WDOLHQ*UHNODQG6SDQLHQgVWHUULNH,UODQGRFK%HOJLHQ7LOOGHEHU UGD(8 ODJDUQD K U HQ I URUGQLQJ RP DYIDOOVWUDQVSRUW RFK GLUHNWLY RP DOOPlQ DYIDOOVKDQWHULQJIDUOLJWDYIDOOGHSRQLHUVSLOOROMDSRO\NORUHUDGHELIHQ\OHURFK SRO\NORUHUDGH WHUIHQ\OHU 3&%3&7 VDPW I USDFNQLQJVDYIDOO, UlWWVDNWHUQD I UHVNULYVGHWDWWDOOWERUWVNDIIDQGHDYDYIDOOVNDOOVNHSnHWWVlNHUWVlWWDWW GHWNUlYVWLOOVWnQGI UKDQWHULQJDYDYIDOORFKDWWDYIDOOVKDQWHULQJHQLQWHInU PHGI UD ULVNHU I U PlQQLVNRUV KlOVD HOOHU PLOM Q 'HVVXWRP LQJnU EHVWlPPHOVHU RP VlNHU WUDQVSRUW DY DYIDOO RFK VWUlQJD UHJOHU I U DYIDOOVGHSRQLHU VDPW PnOVlWWQLQJHQ DWW PLQVND I USDFNQLQJVDYIDOOHW.RPPLVVLRQHQ IUXNWDU DWW RP PHGOHPVVWDWHUQD LQWH JHQRPI U GHQQD ODJVWLIWQLQJ NRUUHNW NRPPHU GHW DWW XSSVWn SUREOHP VRP LOOHJDOD HOOHU LOOD VN WWD DYIDOOVGHSRQLHU 6nGDQD GHSRQLHU PHGI U VYnUD SUREOHP I U ORNDOVDPKlOOHQ EODQG DQQDW L IRUP DY DYIDOOVEHUJ VRP NDQ YDUD IDUOLJD I U PlQQLVNRUV KlOVD RFK I U PLOM Q RFK JHQRP RWLOOUlFNOLJW NRQWUROOHUDGH DYIDOOVWUDQVSRUWHU I en kommentar om dessa beslut sade miljökommissionär Margot Wallström att EU:s avfallslagstiftning ska garantera att avfallet inte skadar miljön eller människors hälsa. Om medlemsstaterna inte efterlever dessa bestämmelser, som de själva skrivit under, kan detta viktiga mål inte uppnås. 0nOPRWHQVNLOGDPHGOHPVVWDWHU,WDOLHQ Den 24 januari 2002 fastställde Europeiska domstolen att Italien inte hade lämnat in de uppgifter som krävs om landets planer för hantering av normalt och farligt avfall i Sicilien och Basilicata till kommissionen. Italien hade inte heller lämnat de uppgifter som krävs om de nationella planerna för förpackningar och förpackningsavfall (mål C-466/99). Sedan dess har Italien skickat en del uppgifter till kommissionen om de åtgärder som vidtagits, men det saknas fortfarande en avfallshanteringsplan för Sicilien. Dessutom har många italienska regioner ännu inte antagit eller anmält de avfallshanteringsplaner som krävs i bestämmelserna om förpackningar och förpackningsavfall.

2 Därför har kommissionen beslutat att inleda en andra omgång rättsliga förfaranden mot Italien, i enlighet med artikel 228 i EG-fördraget, för försummelse att efterleva domstolens beslut. Sådana förfaranden kan leda till höga böter för de medlemsstater som inte efterlever domstolens beslut. I ett annat mål har Italien dragits inför domstolen för att landet inte till fullo har efterlevt en bestämmelse i ramdirektivet om avfall. I den bestämmelsen föreskrivs det att avfallstransportföretag som antingen samlar in eller transporterar avfall, eller företag som yrkesmässigt ombesörjer bortskaffande eller återvinning av avfall för annans räkning (exempelvis handlare och mäklare), skall registreras hos de behöriga myndigheterna, om de inte omfattas av tillståndsplikt. Enligt italiensk lagstiftning behöver företagare som samlar in eller transporterar eget avfall inte registeras (för farligt avfall anges övre gränser för vad som tillåts). Kommissionen anser att detta leder till mindre stränga kontroller av avfallsinsamling och -transport än vad som föreskrivs i direktivet. Italien har också fått en sista skriftlig varning för sin nationella lagstiftning som undantar schaktad jord och sten avsedd för återanvändning i landåtervinning, fyllnad, vallar och för slipning från definitionen av avfall. Detta är inte förenligt med EU:s avfallslagstiftning, och i synnerhet inte med ramdirektivet om avfall. )UDQNULNH Den 6 juni 2002 fastställde Europeiska domstolen att Frankrike hade underlåtit att meddela kommissionen om de åtgärder som krävs för att genomföra direktivet om bortskaffande av PCB/PCT. Dessa åtgärder består av en sammanfattning av inventarier av utrustning som innehåller stora mängder PCB (polyklorerade bifenyler), en saneringsplan för den utrustning som ingår i inventarierna, och riktlinjer för hur utrustning som inte behöver tas med i inventarierna, men som omfattas av direktivet, kommer att samlas in och bortskaffas (mål C-177/01). Kommissionens granskning av de åtgärder som Frankrike har anmält sedan domstolens beslut visar att Frankrike visserligen har lagt fram den sammanfattning som begärts, men att landet ännu inte har antagit någon saneringsplan eller några riktlinjer för insamling och bortskaffande (trots att utkast har lagts fram). Därför har kommissionen beslutat att inleda en andra omgång rättsliga förfaranden mot Frankrike i enlighet med artikel 228 i EG-fördraget, för försummelse att efterleva domstolens beslut. /X[HPEXUJ Den 15 januari 2002 fastställde Europeiska domstolen att Luxemburg underlåtit att anta den Europeiska avfallsförteckning som föreskrivs i direktivet om farligt avfall (mål C-196/01). Sedan domstolens beslut har inga ytterligare uppgifter inkommit från Luxemburg. Kommissionen har därför inlett ett förfarande enligt artikel 228 i EGfördraget för underlåtenhet att efterleva domstolens beslut genom att skicka en formell underrättelse till landets regering. 2

3 *UHNODQG Kommissionen har beslutat att vidta rättsliga åtgärder mot Grekland eftersom man är bekymrad över de stora mängder illegala eller okontrollerade avfallsdeponier som förekommer i landet. De grekiska myndigheterna håller på att införa nya regionalplaner för att minska det stora antalet deponier som fortfarande bedrivs illegalt, och har meddelat att de redan har minskat antalet illegala deponier i drift från sammanlagt i slutet av 2001 till i maj Men trots de grekiska myndigheternas insatser är problemet fortfarande inte löst. Stora mängder avfall deponeras olagligt och hotar därför människors hälsa och miljön. Kommissionen kommer därför att skicka en sista skriftlig varning (motiverat yttrande) till Grekland. I ett annat mål dras Grekland inför domstolen för att landet inte har infört adekvata planer för hantering av farligt avfall i regionen Thriassio Pedio (nära Aten). Dessutom handlar målet om att landet inte har lyckats undvika att grundvatten förorenats av farligt avfall, vilket krävs i direktivet om farligt avfall. Grekland kommer också att dras inför domstolen för att landet har underlåtit att till fullo efterleva olika bestämmelser i direktivet om spilloljor. Bland annat har Grekland inte gjort tillräckligt för att se till att spilloljor samlas in och bortskaffas på ett säkert sätt, och har inte prioriterat regenerering av spillolja i de fall där inga tekniska, ekonomiska eller organisatoriska skäl talar emot detta. 6YHULJH Sverige kommer att dras inför domstolen för att landet inte har tillämpat bestämmelserna i direktivet om spilloljor korrekt. I bestämmelserna föreskrivs det att regenerering av spilloljor skall prioriteras. Andelen spillolja som regenererats i Sverige mellan 1995 och 2000 är 0 %, och det finns inga regenereringsanläggningar i drift i dag. Ingen ersättning har betalats ut och inga bidrag har givits för att främja regenerering av spilloljor. De svenska myndigheterna håller på att undersöka frågan, men hittills har inga konkreta åtgärder vidtagits. 6SDQLHQ Spanien kommer att få en sista skriftlig varning i form av ett motiverat yttrande beträffande en avfallsdeponi i Olvera, Cadiz, där det ännu saknas avfallsbehandlingssystem och vatten sipprar ned i Salado-floden genom håligheter i marken. Det har visat sig att detta även hotar kvaliteten på grundvattnet. Dessutom förekommer det problem med de tillstånd och inspektionskrav som omfattas av ramdirektivet om avfall. Kommissionen anser att deponin bör stängas och att en saneringsplan måste genomföras. Detta överträdelseförfarande inleddes till följd av ett klagomål. I ett annat mål kommer Spanien att få en sista skriftlig varning avseende en illegal avfallsdeponi på ön La Gomera i Kanarieöarna, som också har tagit emot farligt avfall. Detta överträdelseförfarande har också inletts till följd av ett klagomål. 3

4 gvwhuulnh Österrike kommer att få en sista skriftlig varning för att landet inte har anpassat sin lagstiftning om organisk materialåtervinning till direktivet om förpackningsavfall. I avsaknad av en definition i den österrikiska lagstiftningen utesluts deponering inte uttryckligen som möjlighet för biologisk behandling, medan det i direktivet tydligt anges att deponering inte räknas som organisk materialåtervinning. Deponering är en form av bortskaffande, och därigenom den lägst prioriterade möjligheten för hantering av avfallsflöden. Om man deponerar organiskt avfall i avfallsdeponier uppstår dessutom en rad nackdelar för miljön, bland annat att man inte på ett säkert sätt kan ta hand om de gaser (t.ex. metan och vätesulfid) som uppstår när organiskt material bryts ned i deponier, medan det medför stora miljöfördelar om organiskt avfall återvinns, t.ex. genom kompostering. Därför är det viktigt att se till att denna definition införlivas korrekt och till fullo, så att organiskt förpackningsavfall hanteras korrekt vid rapporteringen av hur de återvinningsmål som anges i direktivet har uppnåtts. %HOJLHQ Belgien kommer att få en sista skriftlig varning för sin vägran att tillåta avfallstransporter över landets gränser. Ärendet gäller den föreslagna exporten av biologiskt avfall från Flandern till Nederländerna. De skäl som de flamländska myndigheterna givit för sin vägran att tillåta transporten är inte förenliga med förordningen om avfallstransporter, som omfattar bestämmelser om gränsöverskridande avfallstransporter. De är inte heller förenliga med EG-fördraget. Sådana transporter kan stoppas om det bevisligen föreligger ett hot mot folkhälsan eller miljön.,uodqg Irland kommer att få en sista skriftlig varning för att landet inte har genomfört vissa bestämmelser i direktivet om förpackningsavfall, och för att det finns brister i den irländska lagstiftning som införlivar EU-bestämmelserna om förpackningsavfall. I direktivet föreskrivs minimimål för återvinning av förpackningsavfall, som skall uppnås till Om Irland vill uppnå dessa mål måste landet fördubbla sin nuvarande återvinning av förpackningsavfall, men ännu har inte all nödvändig nationell lagstiftning införts. 4

5 %DNJUXQG (8VDYIDOOVODJVWLIWQLQJ I ramdirektivet om avfall fastställs de grundläggande kraven för medlemsstaternas hantering av avfall. Medlemsstaterna skall se till att bortskaffande och återvinning av avfall inte medför risker för vatten, luft, jord, växter eller djur. Dessutom får bortskaffande av avfall inte medföra olägenheter genom buller eller lukt, eller negativt påverka landskapet och områden av särskilt intresse. Medlemsstaterna måste förbjuda dumpning och okontrollerat bortskaffande av avfall. De skall upprätta ett gemensamt, ändamålsenligt utformat nätverk av anläggningar för bortskaffandet, upprätta planer för avfallshanteringen, se till att de som lagrar avfall hanterar detta avfall korrekt samt se till att avfallshanteringsinrättningar erhåller tillstånd. De som samlar in avfall måste ha ett särskilt tillstånd för sin verksamhet, eller vara registrerade. Företag som sysslar med avfallsinsamling eller bortskaffande av avfall skall inspekteras regelbundet. De skall också dokumentera det avfall de hanterar. Tidsfristen för genomförande av det ursprungliga direktivet löpte ut Ändringar som förstärker och förtydligar 1977 års direktiv trädde i kraft I direktivet om farligt avfall anges ramarna för EU:s normer för hantering av farligt avfall. Detta direktiv kompletterar ramdirektivet om avfall, som utgör den rättsliga ramen för alla sorters avfall, både farligt och ofarligt. Det innehåller bland annat den avgörande definitionen av termerna avfall, bortskaffande och återvinning. Begreppet farligt avfall definieras i direktivet om farligt avfall, och detta är i sin tur kopplat till en bindande förteckning över farligt avfall. I direktivet om deponering av avfall fastställs i detalj alla krav som avfallsdeponier måste uppfylla. Direktivet syftar till att förebygga eller minska de negativa effekter på miljön som uppkommer genom illegala och illa skötta avfallsdeponier. Till sådana negativa effekter hör förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft. Deponier kan också inverka negativt på den globala miljön, till exempel genom att bidra till växthuseffekten eller genom deras hot mot människors hälsa. Genom direktivet förbjuds deponering av vissa typer av avfall, bland annat begagnade däck. Medlemsstaterna blir dessutom skyldiga att minska det biologiskt nedbrytbara kommunala avfallet till 35 % av 1995 års mängd. Därigenom kan deponeringens negativa effekter minskas, och återvinning av avfall främjas. Tidsfristen för genomförandet av direktivet löpte ut den 16 juli Direktivet om spilloljor syftar till att skapa ett harmoniserat system för insamling, behandling, lagring och destruktion av spilloljor, till exempel smörjoljor för fordon och maskiner. Direktivet skall dessutom skydda miljön mot de negativa effekterna av sådan verksamhet. Spilloljor är farliga eftersom de är cancerframkallande, och i floder, sjöar och vattendrag kan de utgöra ett hot mot alla levande organismer i vattnet. Om de spills ut på marken kan de förorena jorden. Enligt direktivet är medlemsstaterna skyldiga att prioritera regenerering av spilloljor över andra metoder för destruktion. Rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, ändrat genom direktiv 91/156/EEG. Rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall. Rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall. Rådets direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor, ändrat genom direktiv 87/101/EEG. 5

6 Direktivet om PCB/PCT omfattar flera farliga kemikalier som utgör ett särskilt miljöhot på grund av att de är mycket giftiga och långlivade och har en tendens att bioackumuleras (lagras i levande organismer). Direktivet syftar till att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning om dekontaminering eller bortskaffande av utrustning som innehåller PCB så att de kan elimineras helt. Direktivet om förpackningsavfall syftar till att minska förpackningars och förpackningsavfalls miljöeffekter. I direktivet fastställs mål för insamling och återvinning av förpackningsavfall, och det föreskrivs att medlemsstaterna skall inrätta system för insamling, materialutnyttjande och återvinning av detta avfallsflöde. I förordningen om avfallstransporter föreskrivs det att stränga, gemensamma miljökriterier skall tillämpas på övervakning och kontroll av avfallstransporter till, från och inom EU. Syftet är att garantera en hög skyddsnivå för miljön och människors hälsa, och att samtidigt skydda handelsrätter på den inre marknaden. I förordningen om avfallstransporter skiljs det mellan sådant avfall som är avsett för bortskaffande och sådant som är avsett för återvinning. 5lWWVOLJJUXQG Enligt artikel 226 i fördraget har kommissionen behörighet att vidta rättsliga åtgärder mot medlemsstater som inte respekterar sina skyldigheter. Om kommissionen misstänker ett brott mot gemenskapslagstiftningen som motiverar att ett överträdelseförfarande inleds skickar den först en formell underrättelse (eller första skriftlig varning) till den berörda medlemsstaten, i vilken medlemsstaten uppmanas inkomma med sina synpunkter inom en viss tidsfrist, normalt sett två månader. Mot bakgrund av medlemsstatens svar, eller avsaknaden av svar, kan kommissionen besluta att skicka ett motiverat yttrande (eller sista skriftlig varning) till medlemsstaten. I den anges det tydligt och slutgiltigt varför kommissionen anser att ett brott mot gemenskapslagstiftningen föreligger, och medlemsstaten uppmanas att efterleva bestämmelserna inom en viss tidsfrist, normalt sett två månader. Om medlemsstaten inte efterlever det motiverade yttrandet kan kommissionen besluta att dra målet inför Europeiska domstolen. Enligt artikel 228 i fördraget har kommissionen behörighet att vidta åtgärder mot medlemsstater som inte efterlever Europeiska domstolens beslut. I den artikeln fastställs det också att kommissionen kan uppmana domstolen att utdöma böter till den berörda medlemsstaten. Aktuell allmän statistik om överträdelser finns på följande webbsida: - infractions Rådets direktiv 96/59/EG om bortskaffande av polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler (PCB/PCT). PCB hör till en grupp syntetiska kemikalier som brukar kallas för långlivade organiska föroreningar. PCB tillverkades kommersiellt i stor skala över hela världen mellan och 1980-talet. De användes mycket ofta i elektrisk och hydraulisk utrustning och i smörjmedel. Sedan 1985 är användningen och marknadsföringen av PCB mycket starkt begränsad i EU. Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall. Rådets förordning nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen. 6