KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Möte nr 4 Sida 1 (5) Regionfullmäktige Elin Lindskog Till regionfullmäktiges ledamöter Till ersättare för kännedom Regionfullmäktige Datum Plats Brofästet, Kalmar Tidplan 28 november Sammanträde med valberedning Sammanträdets öppnande Kaffe Val av ombud till Sveriges Kommuner och Landstings kongress 2019 Därefter fortsatt sammanträde Lunch samt utdelning av Kulturstipendium Fortsatt sammanträde Kaffe Fortsatt sammanträde Tidplan 29 november Sammanträdets öppnande Kaffe Fortsatt sammanträde Lunch Fortsatt sammanträde Kaffe Fortsatt sammanträde, eventuella interpellationer Regionfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgängligt för allmänheten på landstingets kansli och på landstingets webbplats, Ltkalmar.se. Mötet är öppet för allmänheten. Föredragningslista 1. Godkännande av tidplan och föredragningslista 2. Val av justerare och tid för justering Regionfullmäktige utser Ulf Friberg (S) och Monica Ljungdahl (M) att tillsammans med ordföranden justera protokollet senast den 13 december Anmälan av inkomna interpellationer och frågor 4. Reglemente Samverkansnämnden Diarienummer Förslag till beslut Regionfullmäktige godkänner reviderat reglemente för Samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen.

2 2 5. Inkallelseordning för ersättare i styrelser, nämnder, beredningar m.m. Diarienummer Förslag till beslut Regionfullmäktige antar inkallelseordning för ersättare i styrelser, nämnder och beredningar med flera under mandatperioden Avveckling av Regionförbundet i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige beslutar för sin del att - Regionförbundet i Kalmar län ska avvecklas från och med den 1 januari 2019 och träda i likvidation, - godkänna föreslagna ändringar i förbundsordningen för Regionförbundet i Kalmar län, att gälla från och med den 1 januari 2019 samt - godkänna föreslagna ändringar i reglementet för styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län att gälla från och med den 1 januari Regionfullmäktige utser Anders Henriksson (S) till ledamot och Malin Sjölander (M) till ersättare för Regionförbundets styrelse som ska hantera årsredovisning för 2018 samt likvidationen av Regionförbundet i Kalmar län. Besluten överlämnas till Regionförbundet i Kalmar län. 7. Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) Diarienummer Förslag till beslut Regionfullmäktige antar bestämmelser gällande Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18), att gälla från och med fullmäktiges beslut. Regionstyrelsens personalutskott är pensionsmyndighet för Landstinget i Kalmar län (Region Kalmar län) och svarar därmed för lokala tillämpningsanvisningar, tolkning och tillämpning av bestämmelserna i OPF-KL i enlighet med arbetsordning för regionstyrelsens arbetsutskott. Till följd av detta ska Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden m.m. under mandatperioden kompletteras under rubriken Pensionsbestämmelser. 8. Offentlighet vid nämndsammanträden Diarienummer Förslag till beslut Regionfullmäktige medger att kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden får besluta om att nämndernas sammanträden ska vara offentliga. Protokollsanteckning, regionstyrelsen Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade följande protokollsanteckning. Syftet med att göra kollektivtrafiknämndens och regionala utvecklingsnämndens sammanträden offentliga är att ge allmänheten större insyn i frågor som berör dem. Då bör allmänheten rimligen ges samma möjligheter när det gäller hälsooch sjukvården i länet. Regionfullmäktige bör därför medge att beredningen för hälso- och sjukvård och beredningen för hållbarhet och hälsa får besluta om att beredningarnas sammanträden ska vara offentliga. 9. Medborgarförslag 6/2018 om hantering och service av hjälpmedel via internet och app Diarienummer Förslag till beslut Regionfullmäktige överlåter beslutanderätten i ärendet till regionstyrelsen.

3 3 10. Medborgarförslag 7/2018 om bokning av färdtjänst via Internet och app Diarienummer Förslag till beslut Regionfullmäktige överlåter beslutanderätten i ärendet till kollektivtrafiknämnden. 11. Regionplan Diarienummer Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige fastställer förslaget till Regionplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2019, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör resultatbudget bilaga 2 driftramar bilaga 3 kassaflödesbudget bilaga 4 balansbudget bilaga 5 A och B investeringsbudget bilaga 6 Ekonomiskt partistöd Regionfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2019 till 11:37 kronor per skattekrona (en skattekrona motsvarar 100 kronor). 3. Regionfullmäktige fastställer Taxa Kalmar läns trafik, att gälla från och med den 1 januari 2019, bilaga Regionfullmäktige fastställer Taxa Folktandvården, att gälla från den 15 januari 2019, bilaga 8. Överläggning regionstyrelsen, Moderaternas och Kristdemokraternas föreslog bifall till deras förslag Linda Fleetwood (V) föreslog bifall till Vänsterpartiets förslag Sverigedemokraternas ledamöter föreslog bifall till Sverigedemokraternas förslag 1-36 Regionstyrelsen avslog Moderaternas och Kristdemokraternas förslag Regionstyrelsen avslog Vänsterpartiets förslag 2-16, Regionstyrelsen avslog Sverigedemokraternas förslag 1-36 Reservationer Mot beslutet reserverade sig Moderaternas, Kristdemokraternas, Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas ledamöter till förmån för egna förslag. 12. Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2018 Diarienummer Förslag till beslut Regionfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden till handlingarna. 13. Sammanträdesplan 2019 Diarienummer Förslag till beslut 1. Med ändring av tidigare beslut fastställer regionfullmäktige sammanträdesdagar för regionfullmäktige 2019 enligt följande: 31 januari, 27 mars, 4 juni, 25 september och den 3-4 december. 2. Regionfullmäktige beslutar i övrigt att vardera nämnd och beredning får besluta om sin sammanträdesplan med redovisat förslag som inriktning. Ärendet behandlas på regionstyrelsens extra sammanträde den 29 november.

4 4 14. Regionsamverkan Sydsverige reviderade stadgar och handlingsplan 2019 Diarienummer Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige godkänner för sin del stadgar för Regionsamverkan Sydsverige att gälla från 1 januari Regionfullmäktige godkänner Regionsamverkan Sydsveriges handlingsplan 2019 med utblickar för 2020 och 2021 inklusive budget. 3. Regionfullmäktige utser Anders Henriksson (S) samt Malin Sjölander (M) till ledamöter i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige samt xx (x) och xx (x) till ersättare i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige. 4. Regionfullmäktige utser xx (x) till ledamot till årsmötena för Regionsamverkan Sydsverige. 5. Regionfullmäktige överlåter beslutanderätt i fråga om nomineringar till utskotten i Regionsamverkan Sydsverige till regionstyrelsen. Ärendet behandlas på regionstyrelsens extra sammanträde den 29 november. 15. Verksamhetsövergång, mottagande av aktier, tillgångar i pensionsstiftelse m.m. i samband med upphörande av Regionförbundet i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige godkänner att Regionförbundet i Kalmar län överlämnar verksamhet gällande regional utvecklingsverksamhet till Region Kalmar län 1 januari 2019 till följd av att landstinget övertar det regionala utvecklingsansvaret och bildar Region Kalmar län från och med 1 januari överlåter pågående projekt med aktuellt saldo med regionförbundet som projektägare till respektive ny huvudman senast 31 december överlåter hela ansvaret för pensionsskuld och ansvarsförbindelse till Region Kalmar län, både avseende förtroendevalda och anställda från 1 januari 2019 samt att Region Kalmar län övertar Regionförbundets ansvar som pensionsmyndighet från och med den 1 januari överlåter Regionförbundets i Kalmar län tillgångar i SKL-pensionsstiftelse till Region Kalmar län. Äganderätten övergår 1 januari överlåter Regionförbundets i Kalmar län aktier för IT Plattform Småland & Öland AB, E22 AB och Industriellt Utvecklingscentrum, IUC Träcentrum i Nässjö AB till Landstinget i Kalmar län till bokfört värde senast 31 december överlåter inventarier, undantaget teknisk utrustning som datorer som finns på Småland-Blekinges-Hallands Europakontor i Bryssel till Landstinget i Kalmar län, utan kostnad senast 31 december Regionfullmäktige beslutar att Region Kalmar län ska ansöka om medlemskap i Sweden China Trade Council. Ärendet behandlas på regionstyrelsens extra sammanträde den 29 november. 16. Val av nio ledamöter samt ordförande och vice ordförande i regionfullmäktiges beredning för invånarfrågor för tiden 1 januari december Val av nio ledamöter samt ordförande och vice ordförande i regionfullmäktiges beredning för hållbarhet och folkhälsa för tiden 1 januari december Val av elva ledamöter och fem ersättare samt ordförande och vice ordföranden i regionfullmäktiges beredning för hälso- och sjukvård för tiden 1 januari december 2022

5 5 19. Val av sju ledamöter och sju ersättare samt ordförande och vice ordförande i Region Kalmar läns patientnämnd för tiden 1 januari december Val av elva ledamöter och fem ersättare samt ordförande och vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden för tiden 1 januari december Val av sju ledamöter och tre ersättare samt ordförande och vice ordförande i kollektivtrafiknämnden för tiden 1 januari december Val av tre ledamöter och tre ersättare i Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen för tiden 1 januari december Val av tre ledamöter och tre ersättare samt sammankallande i styrelsen för stiftelsen Kalmar läns museum för tiden 1 januari december Val av en revisor och en ersättare för att utföra granskning av stiftelsen Kalmar läns museums räkenskaper och förvaltning avseende Val av fem ledamöter och fem ersättare samt sammankallande i styrelsen för Kalmar läns musikstiftelse för tiden 1 januari december Val av en lekmannarevisor och en ersättare för att utföra granskning av Kalmar läns musikstiftelses räkenskaper och förvaltning avseende Val av ett ombud och en ersättare vid årsmöte med NTF-förbunden i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län för tiden 1 januari december Val av en ledamot och en ersättare i styrelsen för NTF-förbunden i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län för tiden 1 januari december Val av ett ombud och en ersättare att företräda regionen vid bolagsstämma för Kalmar Länstrafik AB för tiden 1 januari december Val av en lekmannarevisor och en ersättare för granskning av Kalmar Länstrafik AB:s räkenskaper och förvaltning för tiden från 2019 års ordinarie bolagsstämma till och med 2022 års ordinarie bolagsstämma 31. Val av ett ombud och en ersättare att företräda regionen vid bolagsstämma i Kalmar läns Beställningscentral AB för tiden 1 januari december Val av en lekmannarevisor och en ersättare för granskning av Kalmar läns Beställningscentral AB:s räkenskaper och förvaltning för tiden från 2019 års ordinarie bolagsstämma till och med 2022 års ordinarie bolagsstämma 33. Val av ett ombud och en ersättare att företräda regionen vid bolagsstämma för Almi Företagspartner Kalmar län AB för Nominering av fyra ledamöter till styrelsen för Almi Företagspartner Kalmar län AB för tiden från och med 2019 års ordinarie bolagsstämma till och med 2023 års ordinarie bolagsstämma 35. Val av en lekmannarevisor och en ersättare för granskning av Almi Företagspartner Kalmar län AB:s räkenskaper och förvaltning för tiden från och med 2019 års ordinarie bolagsstämma till och med 2020 års ordinarie bolagsstämma 36. Val av en styrelserepresentant och en ersättare i Regionalt riskkapitalbolag Almi för tiden 1 januari december Val av tre ledamöter och tre ersättare i styrelsen för Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län för tiden 1 januari december Val av en revisor och en ersättare för att utföra granskning av Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län räkenskaper och förvaltning avseende 2019

6 6 39. Val av två ledamöter och två ersättare i Övervakningsnämnden i Kalmar län för tiden 1 januari december Val av en ledamot i styrelsen för Familjen Danielssons stiftelse för kulturella ändamål i Kalmar för tiden 1 januari december Val av två fullmäktige och två ersättare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) för tiden 1 januari december Val av ett ombud och en ersättare att företräda regionen vid bolagsstämma i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) för tiden 1 januari december Val av en lekmannarevisor och en ersättare för granskning av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB:s räkenskaper och förvaltning för tiden från och med 2019 års ordinarie bolagsstämma till och med 2023 års ordinarie bolagsstämma 44. Val av tre ledamöter och tre ersättare i styrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län för tiden 1 april mars Val av en revisor och en ersättare för att utföra granskning av Samordningsförbundet i Kalmar läns räkenskaper och förvaltning avseende Val av en revisor för att utföra granskning av Stiftelsen Samfonden för patienter vid Länssjukhuset i Kalmar räkenskaper och förvaltning avseende Nominering av fem ledamöter och fem ersättare i Länsstyrelsen i Kalmar läns Viltförvaltningsdelegation för tiden 1 januari december Val av två ledamöter och en ersättare i styrelsen för Euroregion Baltic för tiden 1 januari december Val av en representant i Euroregion Baltic Youth Board för tiden 1 januari december Val av en ledamot och en ersättare till fullmäktige för kommunalförbundet för Svenskt Ambulansflyg för tiden 1 januari december Anmälningsärenden Leif Larsson (C) ordförande

7 Ärende 4

8 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Datum Diarienummer Regionfullmäktige Reglemente för Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Förslag till beslut Regionfullmäktige godkänner reviderat reglemente för Samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen. Bakgrund Samverkansnämnden är en gemensam politisk nämnd för regionerna i Sydöstra sjukvårdsregionen: Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland. Reglementet i sin nuvarande form har sin giltighet från På grund av regionbildning i Landstinget i Kalmar län, utvidgat uppdrag för nämnden mot regionala utvecklingsfrågor, revidering av nuvarande regionsamverkansavtal samt en del organisatoriska förändringar i samband med nationell kunskapsstyrningsstruktur, sker en anpassning av reglementet till dessa förhållanden. Samverkansnämnden beslutade den 28 september 2018 att föreslå respektive regionfullmäktige att godkänna reviderat reglemente för Samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen. Karl Landergren Ordförande Regionsjukvårdsledningen Bilaga Reglemente Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

9 Reglemente för Samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen Samverkansnämnden

10 1 Uppdrag Samverkansnämnden är en gemensam politisk nämnd för regionerna i Sydöstra sjukvårdsregionen: Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland. Ledamöternas uppdrag i nämnden utgår från det mandat de fått av regionfullmäktige i respektive region. Nämndens beslut ska fattas så att de tre samverkande regionerna har samma inflytande. Samverkansnämnden har ett övergripande ansvar för den samverkan som regionerna kommer överens om i regionsamverkansavtalet. Samverkansnämnden beslutar om vilken sjukvård som ska samordnas inom Sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilka enheter den ska samordnas. Nämnden får besluta att viss regionsjukvård ska bedrivas vid enhet utanför Sydöstra sjukvårdsregionen. Nämnden får besluta om fördelning av tilldelad budget från respektive region för gemensam verksamhet. Samverkansnämnden kan hantera samverkansfrågor inom andra områden än hälso- och sjukvård. Det kan till exempel vara frågor om kompetensförsörjning, digitalisering, regional utveckling och dialog med statliga myndigheter. Samverkansnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller en viss grupp av ärenden till nämndens presidium, som då utgör ett sådant utskott som avses i 3 kap. 5 kommunallagen. 2 Behörighet Samverkansnämnden företräder de samverkande regionerna. Samverkansnämnden är formellt placerad inom Region Östergötland och underställd dess regionfullmäktige. Nämnden ansvarar därför för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige i Region Östergötland beslutat. Samverkan bedrivs inom ramen för de medel som respektive regionfullmäktige, utifrån länsinvånarnas behov, ställer till Samverkansnämndens förfogande. Respektive regionfullmäktige beslutar om ekonomiska ramar för den gemensamma regionsjukvården i samband med sitt beslut om treårsbudget. Samverkansnämnden beslutar årligen om fördelning av budgeten för den gemensamma regionsjukvården. Vid större avvikelser från budget kan nämnden inleda överläggningar om reglering av avvikelsen med berörda regioner. Samverkansnämndens budget upprättas av Region Östergötland efter samråd med de samverkande regionerna. Regionsstyrelsen i Region Östergötland ansvarar för budgetprocessen och beslutar när nämndens medelsförvaltning ska redovisas. Samverkansnämnden kan inte ingå avtal eller anställa personal i eget namn. Sådana beslut träffas å samtliga regioners vägnar av Region Östergötland. Samverkansnämnden kan delegera beslut som rör regionsjukvårdsstaben, anlitande av expertis och andra förvaltningsfrågor till nämndens presidium, till en av nämndens ledamöter 2

11 eller till tjänsteperson i Regionsjukvårdsledningen. Samverkansnämndens presidium utgör då ett sådant utskott som avses i 3 kap 5 kommunallagen. Regionstyrelsen i Region Östergötland är arkivmyndighet för Samverkansnämnden. 3 Ordförande och ledamöter Samverkansnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Inför varje mandatperiod väljer respektive regionfullmäktige vardera tre ledamöter och tre ersättare. Ordförande och minst två vice ordförande utses av regionfullmäktige i Region Östergötland. Ordförandeskapet roterar i intervaller om två år. Regionerna som inte upprätthåller ordförandeskapet representeras genom vice ordförande. Från och med 2018 har en representant för Region Kalmar län utsetts till ordförande. För nästa tvåårsperiod utses en representant för Region Östergötland och för nästa tvåårsperiod därefter utses en representant för Region Jönköping län. 4 Presidium Samverkansnämndens presidium utgörs av ordförande och vice ordförande. Samtliga samverkande regioner ska vara representerade i presidiet. 5 Sammanträden Samverkansnämnden sammanträder minst fyra gånger per år och däremellan så ofta som ordföranden finner nödvändigt. Nämnden kan även sammanträda på begäran från minst tre ledamöter i nämnden. Regionsjukvårdsledningen bereder ärendena till nämnden. Regionsjukvårdsledningens sammankallande ansvarar för beredningen. Regionerna utser vardera en tjänsteperson som kallas till nämndens sammanträden. Tjänstepersonerna har rätt att yttra sig under sammanträdena. En sekreterare, som utsetts av nämnden, för protokoll. Ledamot som inte kan delta fysiskt vid ett sammanträde får delta i nämndens sammanträden på distans. Deltagandet ska ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra samt delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande. 3

12 6 Regionsjukvårdsledning och Stab Regionsjukvårdsledningen tar fram beslutsunderlag till Samverkansnämnden avseende strategisk utveckling, samverkansprojekt, resursfördelning, investeringar och förändringar av regionsjukvården. Regionsjukvårdsledningen verkställer och följer upp nämndens beslut. Regionsjukvårdsledningen består av tjänstepersoner från de samverkande regionerna. Regionsjukvårdsledningens stab biträder Regionsjukvårdsledningen inför nämndens sammanträden. Staben är en utrednings- och uppföljningsresurs åt nämnden och Regionsjukvårdsledningen. Staben består av tjänstepersoner från de samverkande regionerna. 7 Övriga stödfunktioner Regionala kunskapsråd utgör ledningsstöd i den sjukvårdsregionala kunskapsorganisationen. Kunskapsråden bemannas med ledningsrepresentanter från de samverkande regionerna. Regionala medicinska programområdena (RMPO) och regionala samverkansgrupper (RSG) säkerställer sjukvårdsregionens representation i nationella programområden och samverkansgrupper. RMPO skapar sjukvårdsregionala tillämpningar av nationella kunskapsoch beslutsstöd, tar emot, anpassar och omsätter nationell kunskap för användning i patientmötet. RMPO är sakkunniga i samverkan, följer upp medicinsk kvalitet och åtgärdar kvalitetsskillnader. 8 Kostnader Varje region bär sina kostnader för respektive ledamöters och tjänstepersoners deltagande i sammanträden, beredningar och annan verksamhet som är knuten till Samverkansnämnden. För särskilda utredningsuppdrag med anledning av den sjukvårdsregionala samverkan kan regionerna besluta om annan kostnadsfördelning. 9 Revision och ansvarsutkrävande Samverkansnämnden ska granskas av revisorerna i respektive samverkande regionerna. Nämndens ansvarsfrihet prövas av respektive regionfullmäktige. 10 Övrigt I frågor som inte uttryckligen regleras i detta reglemente gäller Region Östergötlands reglemente (RS ) och bestämmelserna i kommunallagen (2017:725). Reglementet har antagits av respektive regionfullmäktige. Reglementet gäller från och med

13 Ärende 5

14 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Regionfullmäktige Sida 1 (2) Inkallelseordning för ersättare i styrelser, nämnder och beredningar med flera under mandatperiod Förslag till beslut Regionfullmäktige antar inkallelseordning för ersättare i styrelser, nämnder och beredningar m.fl. under mandatperioden Bakgrund Enligt 6 kap 16 kommunallagen (2017:725) ska fullmäktige besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnder och styrelser. Det är lämpligt att samma inkallelseordning för ersättares tjänstgöring ska gälla i såväl regionstyrelsen som övriga nämnder, styrelser och beredningar samt att samma princip ska gälla övriga politiska uppdrag, till vilka regionfullmäktige och regionstyrelsen med flera utser ledamöter och ersättare under mandatperioden. A. I första hand ska utsedd ersättare (personlig ersättare) inkallas för tjänstgöring vid förfall för ordinarie ledamot. B. Kan personlig ersättare inte inträda i ordinarie ledamots ställe gäller följande inkallelseordning: För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp inträder ersättare i nedan angiven partigruppsordning. Socialdemokraterna (S) S, C, L, V, M, KD Centerpartiet (C) C, L, S, KD, M Liberalerna (L) L, C, S, KD, M Moderata samlingspartiet (M) M, KD, C,,L, S, SD, V Kristdemokraterna (KD) KD, M, C, L, S, SD, V Vänsterpartiet (V) V, S, C, L, M, KD Sverigedemokraterna (SD) SD Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

15 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Inom partigrupp inträder ersättare i den ordning efter vilken ersättarna blivit valda. Det angivna tillvägagångssättet ska tillämpas, såvida det inte i lag eller förordning föreskrivs något annat beträffande ersättares inkallelse till tjänstgöring. Elin Lindskog Landstingssekreterare

16 Ärende 6

17 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Regionfullmäktige Avveckling av Regionförbundet i Kalmar län samt val av ledamot och ersättare till regionförbundets styrelse Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige beslutar för sin del att - Regionförbundet i Kalmar län ska avvecklas från och med den 1 januari 2019 och träda i likvidation, - godkänna föreslagna ändringar i förbundsordningen för Regionförbundet i Kalmar län, att gälla från och med den 1 januari 2019 samt - godkänna föreslagna ändringar i reglementet för styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län att gälla från och med den 1 januari Regionfullmäktige utser Anders Henriksson (S) till ledamot och Malin Sjölander (M) till ersättare för Regionförbundets styrelse som ska hantera årsredovisning för 2018 samt likvidationen av Regionförbundet i Kalmar län. Besluten överlämnas till Regionförbundet i Kalmar län. Bakgrund Från och med den 1 januari 2019 tar landstinget över det regionala utvecklingsansvaret och bildar Region Kalmar län. Detta innebär att Regionförbundet i Kalmar län ska avvecklas från och med den 1 januari För att hantera avslutet av regionförbundet behöver det finnas en styrelse även under en del av 2019 med uppdrag att hantera regionförbundets årsredovisning 2018 och likvideringen av förbundet. I skrivelse från regionförbundet ska respektive huvudman besluta om att regionförbundet ska avvecklas och träda i likvidation, godkänna ändringar i förbundsordningen samt i reglementet för styrelsen för Regionförbundet i Kalmar. Som en följd av detta ska regionfullmäktige utse en ledamot och en ersättare till regionförbundets styrelse med uppgift att hantera årsredovisningen för 2018 samt likvidationen av Regionförbundet i Kalmar län. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

18 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Marie Nilsson Sekreterare Bilagor 1. Skrivelse från Regionförbundet i Kalmar län daterad den 26 september Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län. 3. Reglemente för styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län.

19

20

21 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets ändamål Regionförbundets ändamål är att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kalmar län för att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Regionförbundet handhar uppgifter av regional karaktär. 2 Förbundets uppgifter Det regionala utvecklingsuppdraget har övergått till Region Kalmar län. 3 Förbundets medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna i Kalmar län: Borgholms, Emmaboda, Hultsfreds, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamns, Torsås, Vimmerby och Västerviks kommun, samt Region Kalmar län. 4 Förbundets namn Förbundets namn är REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN. 5 Förbundets säte Regionförbundets säte är i Kalmar. 6 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. I det följande benämns direktionen styrelse. För förbundet gäller reglemente enligt bilaga 1 till förbundsordningen. 7 Styrelse Styrelsen skall bestå av 13 ledamöter och 13 ersättare vilka utses av medlemmarna enligt följande.

22 2(5) Medlem Ledamöter Ersättare Region Kalmar län 1 1 Borgholms kommun 1 1 Emmaboda kommun 1 1 Hultsfreds kommun 1 1 Högsby kommun 1 1 Kalmar kommun 1 1 Mönsterås kommun 1 1 Mörbylånga kommun 1 1 Nybro kommun 1 1 Oskarshamns kommun 1 1 Torsås kommun 1 1 Vimmerby kommun 1 1 Västerviks kommun 1 1 Mandattiden utgör tiden tills att likvidationen för Regionförbundet i Kalmar län är genomförd. Styrelsen utser inom sig ordförande och en eller två vice ordförande. 8 Nämnder, rapportörer och beredningar Styrelsen äger att därutöver utse de nämnder, rapportörer och beredningar som behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter. Sammansättning, antal ledamöter och mandattid beslutas av styrelsen. 9 Revision Regionförbundet skall ha tre förtroendevalda revisorer. Dessa väljs för samma period som motsvarar styrelsens mandattid. Samtliga revisorer skall utses av Region Kalmar län. Två av revisorerna bör ha uppdrag som revisor i primärkommun. Genom de valda revisorernas försorg skall sakkunnigt biträde utses. Revisorerna skall för granskning av styrelsens verksamhet avge berättelse till medlemskommunernas fullmäktige. Dessa beslutar om ansvarsfrihet. För av styrelsen tillsatta nämnder skall revisorerna avge berättelse till styrelsen. Styrelsen beslutar om ansvarsfrihet för nämnderna. 10 Anslag Kungörelser samt justerade protokoll och andra meddelanden skall tillkännages på anslagstavlorna hos Region Kalmar län.

23 3(5) 11 Rätt att väcka ärenden Ärenden i styrelsen får väckas av - ledamot i styrelsen - fullmäktige och styrelsen hos en förbundsmedlem - nämnd, rapportör eller beredning inom Regionförbundet. 12 Närvaro- och yttranderätt Styrelsens sammanträden skall vara offentliga om styrelsen så bestämmer. Behandlingen av ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos styrelsen omfattas av sekretess enligt sekretesslagen skall alltid ske inom stängda dörrar. Styrelsens sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall enligt 8 kap 22 kommunallagen vara offentligt. Styrelsen beslutar i varje särskilt fall vem eller vilka, som utöver styrelsens ledamöter, ersättare eller nedanstående personer, får yttra sig vid styrelsens sammanträden. Regionstyrelsens ordförande i Kalmar län samt kommunstyrelsens ordförande i länets kommuner, som inte är ledamot i styrelsen, har yttranderätt vid sammanträden med Regionförbundets styrelse. 13 Om fast egendom, skuldsättning m.m. Förbundet har inte rätt att ingå borgen. Förbundet får inte heller ta upp långfristiga lån utan medlemmarnas medgivande. Förbundet får dock: - ta upp kortfristiga lån för att täcka tillfälliga behov av rörelsekapital, - efter medlemmarnas medgivande, ta upp långfristiga lån för att förskottera statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen, samt svara för räntekostnader. Förbundet har rätt att förvärva fast egendom för ändamål som ligger inom förbundets kompetens. Förbundet har också rätt att starta och förvärva aktier i bolag som har till ändamål att tillgodose behov inom förbundets kompetensområde. Förbundet får även avhända sig sådan egendom. Utan hinder av vad som sägs i första stycket äger förbundet uppta långfristiga lån för här angivna ändamål. För beslut om förvärv eller avyttring av fast egendom eller aktier krävs kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna.

24 4(5) 14 Grunderna för förbundsmedlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet Kommunerna och landstinget ska täcka de kostnader för Regionförbundet som inte täcks på annat sätt genom en årligen bestämd avgift som förankrats hos medlemmarna. Avgiften ska bestämmas som, ett för alla lika, promilletal på respektive medlems avgiftsunderlag. Avgiftsunderlaget utgörs av summan av respektive medlems skatteintäkter och statsbidrag enligt gällande bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Avgiften ska beräknas på 103 % av avgiftsunderlaget för landstinget och 100 % av avgiftsunderlaget för kommunerna. 15 Upprättande av budget Ingen ny budget upprättas. 16 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder Medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad som tillskjutits i bidrag till förbundets verksamhet enligt Uppsägning och utträde m.m. Regionförbundet är bildat för obestämd tid. Medlem har rätt att utträda ur förbundet. För uppsägning gäller kommunallagens bestämmelser (3 kap. 26 ). Förbundet kan hos regeringen begära att det befrias från sina uppgifter enligt lagen om samverkansorgan i länen (2002:34, 9 ). Om medlem utträder skall förbundet anmäla detta till regeringen. 18 Förbundets likvidation Om medlem utträtt ur förbundet, eller om medlemmarna beslutat att förbundet skall avvecklas, skall förbundet träda i likvidation. Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Styrelsen ges rätt att bemyndiga en person att hantera de uppgifter som styrelsen i egenskap av likvidator har att utföra. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen skall den i 14 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. Se dock undantag i 19 nedan. När förbundet trätt i likvidation skall förbundets egendom, i den mån det behövs för likvidationen, förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

25 5(5) När styrelsen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall den avge slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen skall ske genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen skall fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingar har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 19 Särskilt om Kommunernas hus i Kalmar AB Kommunernas hus i Kalmar AB ägs till 100 % av Regionförbundet i Kalmar län, men ägdes tidigare av Kalmar läns kommunförbund. Om Regionförbundet träder i likvidation, eller förbundets tillgångar av annan anledning skall fördelas mellan medlemmarna, skall aktierna i Kommunernas hus i Kalmar AB undantas från den i 18 nämnda fördelningsgrunden och delas enbart mellan kommunerna. Landstinget skall således inte delta i fördelningen. Denna skall ske proportionellt efter den grund som gäller för kommunernas avgift till Regionförbundet för det år som fördelningen äger rum. 20 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar skall, om parterna inte kan nå frivillig uppgörelse, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande (1999:116). 21 Ändringar i förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen föreslås av styrelsen och beslutas av medlemmarnas fullmäktige. Medlem kan genom framställning till styrelsen också påkalla ändring av förbundsordningen.

26 Reglemente för Regionförbundets styrelse (Fastställt av styrelsen 2018/105, därefter godkänt av samtliga huvudmän) Allmänna bestämmelser 1 Styrelsen är regionförbundets beslutande och verkställande organ. Styrelsen är i kommunallagens mening en direktion. Den har ansvar för Regionförbundets verksamhet och utveckling. 2 För styrelsen gäller vad som stadgas i Lag om samverkansorgan i länen (2002:34), övriga lagar och författningar, regeringens föreskrifter, förbundsordningen för Regionförbundet i Kalmar län samt detta reglemente. Styrelsen skall särskilt verka för att den regionala verksamheten får en stark demokratisk förankring och att regionens resurser utnyttjas effektivt. Ansvar och rapporteringsskyldighet 3 Styrelsen skall till fullmäktige i kommuner och landsting minst en gång per år rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Styrelsens sammanträden 4 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall normalt minst en vecka före sammanträdesdagen utsändas till varje ledamot och ersättare. Med kallelsen skall följa ärendeförteckning, erforderliga handlingar eller föredragningspromemorior, om möjligt med förslag till beslut. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som hör till ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. Kallelsen kan sändas som e-post eller som vanligt brev.

27 2 5 Om både ordföranden och vice ordförandena är förhindrade att närvara vid sammanträde väljer styrelsen bland de närvarande ledamöterna och tjänstgörande ersättarna en att för tillfället föra ordet. Den till levnadsåldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfälliga ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Anmälan av förhinder 6 En ledamot eller ersättare, som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till styrelsens kansli. Ersättarnas tjänstgöring 7 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige (i kommun eller landsting) mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas, får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 8 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan handläggningen av ärendet slutförts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna.

28 3 Yttranderätt vid sammanträde 9 Ersättare som ej tjänstgör i ledamots ställe har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Delgivning 10 Delgivning med förbundsstyrelsen sker förutom med ordföranden även med regiondirektören eller annan som styrelsen bestämmer. Ärendeberedning 11 Ordföranden tillser att de ärenden som skall behandlas vid styrelsens sammanträden blir vederbörligt beredda och föredragna. Styrelsens ärenden skall beredas av ordförande och vice ordförande. Undantag från denna beredning får ske om särskilda skäl talar för detta. Protokoll, justering och reservation 12 Protokollet skall för varje ärende innehålla en kortfattad redogörelse för ärendets beskaffenhet. 13 Styrelsen utser för varje sammanträde en ledamot eller tjänstgörande ersättare att jämte ordföranden justera styrelsens protokoll. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. 14 Om en ledamot reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om särskilt yttrande till protokollet gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om reservation.

29 4 Expediering 15 Utdrag ur styrelsens protokoll skall tillställas dem som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll skall tillställas regionförbundets revisorer och revisorsersättare. Arkiv 16 För vården av styrelsens arkiv gäller av styrelsen fastställt arkivreglemente.

30 Ärende 7

31 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab HR-enheten Datum Diarienummer Regionfullmäktige Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) Förslag till beslut Regionfullmäktige antar bestämmelser gällande Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18), att gälla från och med fullmäktiges beslut. Regionstyrelsens personalutskott är pensionsmyndighet för Landstinget i Kalmar län (Region Kalmar län) och svarar därmed för lokala tillämpningsanvisningar, tolkning och tillämpning av bestämmelserna i OPF- KL i enlighet med arbetsordning för regionstyrelsens arbetsutskott. Till följd av detta ska Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden m.m. under mandatperioden kompletteras under rubriken Pensionsbestämmelser. Bakgrund Sveriges kommuner och landsting har utarbetat ett förslag till bestämmelser gällande omställningsstöd och pension för förtroendevalda hos kommun och landsting. OPF-KL18 gäller för förtroendevalda som tidigare omfattats av OPF-KL14 eller som tillträder vid valet 2018 och inte tidigare omfattats av PBF eller PRF-KL i kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet. OPF-KL18 gäller, i likhet med OPF14, inte för förtroendevalda som avgått eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla OPF-KL18 är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. OPF-KL18 omfattar reviderade bestämmelser för förtroendevalda gällande omställning, pension och familjeskydd. Utgångspunkten för OPF-KL18 har varit OPF-KL (nedan kallat OPF-KL14), som antogs av SKL:s styrelse 20 oktober OPF-KL 14 antogs av landstingsfullmäktige den 5 mars I OPF-KL18 har delar om familjeskydd, samt till viss del möjlighet till aktiva omställningsinsatser tillförts. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

32 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Magnus Ivarsson Förhandlingschef Bilagor 1. Förändrade bestämmelser för omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) 2. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18)

33 Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab HR-enheten Datum Diarienummer Förändrade bestämmelser för omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) OPF-KL 18 är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda hos kommun och landsting som nytillträder ett (eller) flera uppdrag efter valet 2018 eller senare. Bestämmelserna gäller också de som tidigare omfattats av OPF-KL-14. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Förändringar i OPF-KL 18 i jämförelse med OPF-KL 14 OPF-KL 14 Aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte uppnått 65 års ålder när hon eller han lämnar sitt/sina uppdrag. OPF-KL 18 Aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte uppnått i 32 a LAS angiven ålder (i dagsläget 67 år) när hon eller han lämnar sitt/sina uppdrag. OPF-KL 14 Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldas årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalda fyller 65 år. OPF-KL 18 Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldas genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalda uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder (i dagsläget 67 år). Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

34 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) OPF-KL 14 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalda fyller 65 år. OPF-KL 18 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalda uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder (i dagsläget 67 år). OPF-KL 14 Familjeskydd (pension till efterlevande vuxen och barn) betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Bestämmelser om familjeskydd är inte fastställda utan utarbetas senare och tills vidare gäller därför PBF:s regler för efterlevandepension i händelse av dödsfall. OPF-KL 18 Bestämmelser om familjeskydd enligt 1-8, Kapitel 4 i OPF-KL 18 träder i kraft vid den tidpunkt då OPF-KL 18 antas av fullmäktige eller den tidigare tidpunkt som fullmäktige beslutar.

35 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) Allmänt om bestämmelserna OPF-KL18 innehåller omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 kommunallagen. OPF- KL18 antas lokalt av fullmäktige inom kommun, landsting/region eller kommunalförbund. OPF-KL18 indelas i fyra kapitel: 1. Inledande bestämmelser Pensionsmyndighet Ändringar av och tillägg till bestämmelserna 2. Omställningsstöd Aktiva omställningsinsatser Ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd 3. Pensionsbestämmelser Avgiftsbestämd pensionsbehållning Sjukpension Efterlevandeskydd 4. Familjeskydd

36 Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Pensionsmyndighet I anslutning till att OPF-KL18 antas ska en pensionsmyndighet utses. Pensionsmyndigheten har i uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF- KL18. 2 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att följa de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet från tid till annan beslutar.

37 Kapitel 2 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt, även förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. 3 Aktiva omställningsinsatser Möjlighet till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder när han eller hon lämnar sitt (sina) uppdrag. Respektive kommun, landsting/region och kommunalförbund har att utifrån den förtroendevaldes individuella förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Rätt till ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid.

38 För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommun, landsting/region eller kommunalförbund, får uppdrag i Riksdagen eller regeringen eller får förvärvsarbete i minst motsvarande omfattning. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommun, landsting/region eller kommunalförbund, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges.

39 Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. 7 Uppgiftsskyldighet En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras i anslutning till att den förtroendevalde lämnar/minskar sitt (sina) uppdrag. 9 Utbetalning av ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd Om rätt till ekonomiskt eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd föreligger bör den förtroendevalde få sådant omställningsstöd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

40 Kapitel 3 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet. Bestämmelserna gäller för förtroendevalda som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt, även förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas för förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av sitt (sina) uppdrag har uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetsskada eller

41 föräldraledighet och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har uppnått motsvarande i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid med sammanlagt minst 40 procent av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet endast om den för kalenderåret är högre än 3 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Belopp understigande 200 kr avseende ett kalenderår utbetalas inte. Från och med år 2019 uppräknas nivån 200 kr årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet.

42 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun, landsting/region eller kommunalförbund, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun, landsting/region eller kommunalförbund. Pensionsbehållningen innehåller ett efterlevandeskydd enligt 11. Den förtroendevalde kan erbjudas möjlighet att välja bort efterlevandeskyddet i anslutning till ansökan om uttag. 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes pensionsbehållning, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och pensionsmyndigheten. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp återkrävas eller avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.

43 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 kommunallagen från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras på motsvarande sätt som i de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjukeller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd enligt 6 innebär att den förtroendevaldes pensionsbehållning betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till barn. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn.

44 Vid dödsfall utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 13 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun, landsting/region och kommunalförbund. 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

45 Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om familjeskydd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna om familjeskydd träder ikraft vid den tidpunkt då OPF-KL18 antas av fullmäktige, eller från den tidigare tidpunkt som fullmäktige beslutar. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. 2 Rätt till familjeskydd En förtroendevalds efterlevande har rätt till Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande vuxen och Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall till efterlevande barn. 3 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall En förtroendevalds efterlevande har rätt till familjeskydd om den förtroendevalde avlider: a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt 1, b) under tid då han eller hon får sjukpension enligt Pensionsbestämmelser 10 Rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den förtroendevalde avlider: c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b) c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande.

46 4 Familjeskydd till efterlevande vuxen Familjeskydd till efterlevande vuxen betalas ut till den förtroendevaldes make, maka, sambo och registrerad partner som den avlidne hade vid tidpunkten för dödsfallet. 5 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande vuxen En efterlevande vuxen, med rätt till familjeskydd till efterlevande vuxen enligt ovan, har rätt till förmån i fem års tid. Från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år motsvarar den månatliga förmånens värde 1,1 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Familjeskydd till efterlevande vuxen ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. 6 Familjeskydd till efterlevande barn Familjeskydd till efterlevande barn betalas ut till den förtroendevaldes arvsberättigade barn till och med månaden innan barnet fyller arton år. Rätten till familjeskydd till efterlevande barn gäller även för den tid då barnet har rätt till barnpension enligt SFB. Rätt till familjeskydd till efterlevande barn har även det barn som den förtroendevalde med socialnämndens medgivande tagit emot i sitt hem för vård och fostran i adoptionssyfte. 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp, det år dödsfallet inträffade, delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet.

47 Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar. 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån, anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. När anmälan inkommit, anses kommun, landsting/region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 första stycket FAL.

48 Ärende 8

49 Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Referens Regionfullmäktige Offentlighet vid nämndsammanträden Förslag till beslut Regionfullmäktige medger att kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden får besluta om att nämndernas sammanträden ska vara offentliga. Bakgrund Enligt 6 kap 25 kommunallagen (2017:725) ska en nämnds sammanträden hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. Landstingsfullmäktige fastställde den 3 oktober 2018, 80, reglementena för kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden. Regionfullmäktige föreslås medge att kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden får besluta om att nämndernas sammanträden ska vara offentliga. Elin Lindskog Landstingssekreterare Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

50 Ärende 9

51 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Referens Regionfullmäktige Medborgarförslag 6/2018 om hantering och service av hjälpmedel via internet och app Förslag till beslut Regionfullmäktige överlåter beslutanderätten i ärendet till regionstyrelsen. Bakgrund I medborgarförslag 6/2018 föreslås att Landstinget i Kalmar län tar fram en app för kommunikation och service kring hjälpmedel. Elin Lindskog Landstingssekreterare Bilagor Medborgarförslag 6/2018 om hantering och service av hjälpmedel via internet och app. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

52

53 Ärende 10

54 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Referens Regionfullmäktige Medborgarförslag 7/2018 om bokning av färdtjänst via Internet och app Förslag till beslut Regionfullmäktige överlåter beslutanderätten i ärendet till kollektivtrafiknämnden. Bakgrund I medborgarförslag 7/2018 föreslås att Landstinget i Kalmar län tar fram en app för bokning av färdtjänst. Elin Lindskog Landstingssekreterare Bilagor Medborgarförslag 7/2018 om bokning av färdtjänst via Internet och app. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

55

56 Ärende 11

57 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Regionfullmäktige Sida 1 (2) Diarienummer Diarienummer Regionplan Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige fastställer förslaget till Regionplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2019, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör resultatbudget bilaga 2 driftramar bilaga 3 kassaflödesbudget bilaga 4 balansbudget bilaga 5 A och B investeringsbudget bilaga 6 Ekonomiskt partistöd Regionfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2019 till 11:37 kronor per skattekrona (en skattekrona motsvarar 100 kronor). 3. Regionfullmäktige fastställer Taxa Kalmar läns trafik, att gälla från och med den 1 januari 2019, bilaga Regionfullmäktige fastställer Taxa Folktandvården, att gälla från den 15 januari 2019, bilaga 8. Bakgrund Landstinget ska enligt kommunallagen upprätta en budget för kommande kalenderår. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

58 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Diarienummer Sida 2 (2) Regionplan är ett strategiskt plan- och styrdokument som binder samman vision och strategiska mål med den operativa verksamheten och ska vara vägledande och styrande för verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Lars Mattsson Ekonomidirektör Bilagor Regionplan med bilagor

59 Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv Regionplan Till regionfullmäktige november 2018 Regionplan Region Kalmar län 1(83)

60 Innehåll 1 Region Kalmar läns uppdrag Utmaningar under planperioden Vision, strategi och mål Region Kalmar läns policy Invånare och kund Nöjda invånare och samarbetspartners Bra bemötande och delaktighet Hälsa och välbefinnande Medverkan i hälso- och sjukvården Köfri vård Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Stärkt samverkan Mått Uppdrag Verksamhet Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet God tillgänglighet och stärkt konkurrenskraft Kompetensförsörjning Folkhögskolor Kultur i hela länet Hållbar utveckling i länet Hållbar verksamhet Välfungerande kollektivtrafik Uppföljning Mått Uppdrag Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet God och nära hälso- och sjukvård Hälsa genom hela livet Jämlikhet och jämställdhet Utveckling av nära vård Digital förnyelse för en köfri vård Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Regionplan Region Kalmar län 2(83)

61 6.2.8 Mått Uppdrag Medarbetare En av Sveriges bästa arbetsplatser Strategisk personal- och kompetensförsörjning Attrahera och rekrytera medarbetare Utveckla och behålla medarbetare En hälsofrämjande arbetsplats Ett stärkt ledarskap Mått Uppdrag Ekonomi: God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Regionens ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt utgångsläge Underlag för planering Samhällsekonomin och skatteunderlaget Förändringar i patientavgifter och regelverk Finansiella kostnader och intäkter inklusive pensionsåtagande Antaganden för pris- och löneutveckling Uppdrag och överenskommelser Resultatbudget (bilaga 1) Driftramar (bilaga 2) Verksamhets- och ramförändringar Kassaflödesanalys och balansbudget (Bilaga 3 och 4) Investeringar (Bilaga 5A och B) Mått Bilagor Bilaga 1. Resultatbudget i Mkr Bilaga 2, Driftramar i Tkr Bilaga 2, Driftramar i Tkr forts Bilaga 3, Kassaflödesbudget i Mkr Bilaga 4, Balansbudget i Mkr Bilaga 5 A Investeringsbudget fastigheter i Tkr Bilaga 5 B Investeringsbudget inventarier i Tkr Bilaga 6, Ekonomiskt partistöd Regionplan Region Kalmar län 3(83)

62 Bilaga 7 Taxa Kalmar läns trafik Bilaga 8 Taxa Folktandvården Bilaga 9 Styrmodell för Region Kalmar län Region Kalmar läns politiska organisation Ansvar och befogenheter Förslag till budgetprocess och verksamhetsuppföljning Struktur för Region Kalmar läns verksamhetsuppföljning Bilaga 9.1 Politisk organisation Bilaga 9.2 Verksamhetsorganisation Regionplan Region Kalmar län 4(83)

63 1 Region Kalmar läns uppdrag Den 1 januari 2019 bildades Region Kalmar län med uppdraget hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, folkhögskolor, kultur samt regional utveckling och tillväxt. Det regionala utvecklingsansvaret innebär beslut om den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kalmar län. Målet för det regionala tillväxtuppdraget är att skapa hållbar utveckling i länet. Det regionala tillväxtuppdraget består av tre delar: utarbeta och fastställa en regional utvecklingsstrategi samt samordna insatser för att genomföra denna besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen Genom särskilda regeringsbeslut har Region Kalmar län dessutom uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken samt ansvar för att främja kompetensförsörjning och utbildningsplanering genom en regional kompetensplattform. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ger riktningen för hur Kalmar län ska fortsätta att utvecklas. För att alla länets aktörer ska kraftsamla mot ett gemensamt mål finns den gemensamt beslutade målbilden Klimat att växa i. Strategin innehåller dessutom fyra prioriterade utvecklingsområden: delaktighet, hälsa och välbefinnande, god miljö för barn och unga, hållbar samhällsplanering samt stärkt konkurrenskraft. I den regionala utvecklingsstrategin finns också tre områden som påverkar samtliga på ett bredare plan: kompetensförsörjning, digital omställning och internationalisering. De 17 globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 utgör ramen för utvecklingsarbetet i regionen. Genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin är ett ansvar som vilar på många aktörer. Utifrån olika uppdrag har alla ansvar för att genomföra strategin och bidra till att göra Kalmar län till en plats där människor, företag och organisationer kan växa på ett hållbart sätt. De insatser som krävs för att uppnå målbilden beskrivs i ett antal handlingsprogram. Region Kalmar län har nu ansvar för att leda den regionala utvecklingen och för att följa det särskilda ansvaret regionen har kommer mål och mått att utvecklas under planperioden. I den här redovisade Regionplanen presenteras de insatser Regionen har särskilt ansvar för. Regionbildning har pågått i hela landet och Kalmar län var sist ut tillsammans med sex andra län. Regionbildningen har gjort att invånarna i länet nu har direkt möjlighet att påverka den regionala utvecklingen. Frågorna om regional utveckling är nu samlade i en organisation med direktvalda politiker. Det gör att invånarna kan välja de politiker som ska styra länets utveckling och därmed påverka hur det är att leva och verka i Kalmar län. Styrmodell för Region Kalmar län Styrmodellen för Region Kalmar län redovisas i Bilaga 1. Regionplan Region Kalmar län 5(83)

64 FAKTA Det regionala utvecklingsansvaret regleras i en lag, som tillsammans med bestämmelser om länsplaner för regional transportinfrastruktur ger ramar för verksamheten. Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630) Förordning om regionalt tillväxtarbete (2017:583) Förordning om länsplaner för regional transportinfrastruktur (1997:263) Regionplan Region Kalmar län 6(83)

65 2 Utmaningar under planperioden Region Kalmar län har både utmaningar och möjligheter när det gäller bland annat att bidra till ökad tillgänglighet, integration, bättre innovationsförmåga och kompetensförsörjning. Den demografiska utvecklingen de kommande 20 åren kommer att innebära en stor ökning av åldersgrupperna yngre och äldre. Detta innebär en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård och därmed ett stigande kostnadstryck. Utmaningen ligger i att klara större volymer utan att antalet anställda ökar i samma takt och utan att kvaliteten försämras. Ny teknik och nya arbetssätt kommer att vara avgörande för att klara välfärden. Befolkningstillväxt liksom kompetensförsörjning är ytterligare nyckelfrågor för länet. För att kunna erbjuda vård som både bättre motsvarar patienternas behov och samtidigt är kostnadseffektiv krävs en vård närmare invånaren tillsammans med nya sätt att bedriva verksamheten. Mycket av den vård som idag bedrivs på vårdavdelning kan bedrivas i hemmet eller i anslutning till särskilt boende. Digital omställning kommer att krävas, det handlar om att ta tillvara den potential som ny teknik ger. Med rätt tekniska förutsättningar kan viss behandling skötas av patienten själv eller av vårdpersonal i hemmet. Hälso- och sjukvårdssystemet behöver reformeras till att mer resurser styrs till de delar i systemet som har bäst förutsättningar att hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjukdomstillstånd. Utvecklingen kommer att innebära en långsiktig omställning till en modern nära vård i Kalmar län. Utmaningen ligger också i att utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation. Här behövs nytänkande kring hur vi bäst använder våra resurser. Medarbetarna i Region Kalmar län ska även fortsättningsvis erbjudas ett utvecklande och meningsfullt arbete varje dag. Strategin är fortsatt tydlig: systematisk förbättring av verksamheten, som bygger på allas insats och engagemang ska möta framtida utmaningar. Varje dag kraften hos många har lett till mycket goda resultat inom många områden. Våra processer ska ha hög kvalitet och vara effektiva ur invånarens perspektiv. Att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser är en fortsatt målsättning. Kalmar läns tillgångar och styrkor är en plattform för utveckling och profilering. Genom att bygga vidare på dessa kan konkurrenskraften stärkas både nationellt och internationellt. E- hälsa är ett område där länet har stor potential och Region Kalmar län kommer att ta initiativ för att utveckla kluster inom e-hälsoområdet. Tillgång till god infrastruktur både inom och utanför länet är en förutsättning för länets attraktivitet och möjlighet att locka till sig ny kompetens. Ett underlag för diskussioner med staten om infrastruktursatsningar kommer att tas fram under planperioden. Kopplingarna mellan områdena i organisationens nya uppdrag är tydliga och nu gäller det att tillsammans få genomförandekraft. Invånarnas hälsa och social och ekonomisk tillväxt i länet hänger ihop. Tillväxt och innovation i länet ger förutsättningar för att bedriva en god verksamhet. Det finns skillnader mellan länets kommuner vad gäller såväl hälsa, tillväxt och socioekonomi som behöver uppmärksammas. Med Region Kalmar län skapas nya möjligheter att bidra till ett rikt och hälsosamt län där människor, företag och organisationer växer. Regionplan Region Kalmar län 7(83)

66 3 Vision, strategi och mål Organisationen Region Kalmar län har visionen Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv. I allt vi gör är vårt förhållningssätt öppet, engagerat och kunnigt. Region Kalmar län arbetar för livskvalitet och god hälsa för länets alla invånare. Vi arbetar för att länet ska vara en plats där både människor, företag och organisationer kan växa på ett hållbart sätt. Allt för att Kalmar län ska vara ett län där man vill bo, arbeta och utvecklas. Region Kalmar län är en politiskt styrd organisation som erbjuder hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, utbildning samt förutsättningar för kulturliv och regional tillväxt. Tillsammans med länets kommuner, lärosäten, näringsliv och andra aktörer vill vi skapa de bästa förutsättningarna för invånare, företag och organisationer i länet. Bildtext: Genom regionbildningen och det nya uppdraget har visionen uppdaterats och breddats. Bilden visar exempel på vilka områden som associeras till den nya visionen. Strategi Region Kalmar län ska arbeta för att ständigt förbättra verksamhetens kvalitet. Det gör vi genom strategin Varje dag lite bättre kraften hos många! Strategin bygger på kraften i allas engagemang och insatser. Att involvera, stötta och motivera medarbetarna är en av våra chefers viktigaste uppgifter. Våra medarbetare förväntas i sin tur ta ansvar för att förbättra och utveckla verksamheten. Det är självklart för oss alla att vi har två uppdrag att lösa dagens uppgifter och att ta sig an framtidens utmaningar. I en lärande organisation är både de små förbättringarna och de större kliven betydelsefulla. Förbättringar i vardagen är ofta steget till något större. Vi förbättrar verksamheten kontinuerligt och metodiskt. Detta gör vi genom att mäta och utvärdera resultat, identifiera förbättringsområden, sätter mål, genomföra förbättringar, följa upp och ge feedback. Fokus i förbättringsarbetet är alltid att öka värdet för dem vi är till för. Därför involverar vi invånare, patienter, närstående, resenärer eller organisationer i våra förbättringsarbeten. Det är den tänkta målgruppens behov som styr vår utveckling och det är där vi mäter om vi lyckas. Region Kalmar län har chefer som skapar förutsättningar för ett klimat där alla kan bidra på sitt sätt. Våra ledare ska inspirera, ta ansvar, visa omtanke och tro på medarbetarnas vilja och förmåga. Cheferna ska ha goda förutsättningar för att känna tillit i sin roll och vardag. Med stöd i ledarskapet och medarbetarnas engagemang bygger vi en kultur som andas möjligheter och uppmuntrar till utveckling. Regionplan Region Kalmar län 8(83)

67 Mål Regionplan är det övergripande styrdokument som omsätter Region Kalmar läns vision och värdegrund till långsiktiga mål inom fyra målområden: Invånare och kund, Verksamhet, Medarbetare och Ekonomi. Nöjda invånare och samarbetspartners (Invånare och kund) Invånare ska uppleva god hälsa, livskvalitet samt bra bemötande och god tillgänglighet. Människor, organisationer och näringsliv ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan i både utvecklingen av länet och i utvecklingen av Region Kalmar läns verksamhet. Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet (Verksamhet) Region Kalmar län ska vara en samlande kraft för länets utveckling. Hållbarhet och innovationsförmåga ska bidra till tillväxt i länet. Regionen ska arbeta för att höja länets utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och bidra till kultur i hela länet. Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet (Verksamhet) Region Kalmar län ska erbjuda en säker och tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad, sammanhållen och ha patienten i fokus. En av Sveriges bästa arbetsplatser (Medarbetare) Region Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare. God ekonomisk hushållning (Ekonomi) Regionen ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Regionplan Region Kalmar län 9(83)

68 4 Region Kalmar läns policy Region Kalmar läns policy innehåller grundprinciperna för verksamheten och det som ska vägleda oss i vårt dagliga arbete. Policyn beskriver hur vi arbetar och tar beslut för att nå våra uppsatta mål. Region i Kalmar län har visionen Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från våra invånares behov och erbjuder tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, utbildning och bildning. Vi fungerar som en samlande och pådrivande kraft för länets kultur och utveckling. I allt vi gör är vårt förhållningssätt öppet, engagerat och kunnigt. Region Kalmar län skapar förutsättningar för och inspirerar till goda möten, inom den egna organisationen samt inom och utanför vårt län. Samarbete, dialog och öppen kommunikation är kännetecknande för vår verksamhet. Genom att mötas bygger vi relationer och samhörighet som ger oss kraft att utveckla oss själva och länet. Därför tar vi initiativ till samarbete internt, externt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det hälsofrämjande perspektivet präglar både våra möten med invånare och vår vardag kollegor emellan. Utifrån vår vision arbetar vi för att skapa en god och jämlik hälsa och livskvalitet hos alla kvinnor och män, flickor och pojkar i länet. Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län får bra bemötande och god service. Vårt arbete präglas av lyhördhet och öppenhet inför våra målgruppers upplevelser och behov. Varje människa möts med respekt och utifrån sina förutsättningar. De vi möter behandlas likvärdigt oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Regionens verksamhet ska vara känd, tillgänglig och anpassad för barn. Region Kalmar län arbetar med systematiska förbättringar och innovativa lösningar för att utveckla verksamheten. Varje dag lite bättre kraften hos många är vår huvudstrategi som genomsyrar allt vi gör. Genom att öppet lära av vad vi gör, av varandra och av andra förbättras verksamheten steg för steg. Ett innovativt internt klimat ska uppmuntra och ta tillvara på förbättringsidéer och innovationer från såväl medarbetare som chefer för att gynna invånare, patienter och medarbetare. Regionen verkar för en hållbar utveckling och tar ett långtgående ansvar när det gäller miljö, etik och ekonomi. Vi tar initiativ och verkar för att långsiktigt förebygga ohälsa och minska påverkan på människa och miljö. De 17 globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 utgör ramen för arbetet. Kemikalier, avfall, transporter, energi, läkemedel, hållbara upphandlingar och klimat står för den betydande miljöpåverkan i den egna verksamheten. Verksamheten utgår från lagstiftning och andra krav som ställs på verksamheten. All verksamhet präglas av ett systematiskt och förebyggande arbetssätt med tydliga mål och uppföljning av arbetet. Ansvar och befogenheter är definierade och dokumenterade. Information liksom kvalitets- och säkerhetsarbetet utgår från gemensamma etiska värderingar och lagar, regler och interna riktlinjer. Alla som kommer i kontakt med oss känner sig trygga med att vi finns här när de behöver oss och att informationen om dem hanteras korrekt. Våra arbetsplatser präglas av jämställdhet och mångfald. Cheferna är engagerade och tydliga ledare som leder genom att kommunicera, utveckla goda relationer och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett effektivt arbete. Medarbetarna tar ansvar för sin egen, arbetsgruppens och verksamhetens utveckling. Kompetensutveckling sker varje dag och vi arbetar för att trivas och växa tillsammans. Förbättringsförslag och idéer uppmuntras genom ett öppet klimat med högt i tak. Genom att öka delaktigheten, inte acceptera kränkande Regionplan Region Kalmar län 10(83)

69 särbehandling och verka för en hälsosam arbetssituation når vi ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. Regionplan Region Kalmar län 11(83)

70 5 Invånare och kund Nöjda invånare och samarbetspartners Invånare ska uppleva god hälsa, livskvalitet samt bra bemötande och god tillgänglighet. Människor, organisationer och näringsliv ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan i både utvecklingen av länet och i utvecklingen av Region Kalmar läns verksamhet Bra bemötande och delaktighet Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län ska känna sig sedda, få bra bemötande och god service. Utgångspunkten är helhetsupplevelsen av ett möte med någon av verksamheterna. Invånarna ska ha ett fortsatt högt förtroende för hälso- och sjukvården och för detta är ett bra bemötande, delaktighet och upplevelsen av att vara välkommen viktiga delar. Värdegrunds- och bemötandearbetet ska fortsätta att utvecklas utifrån invånarnas upplevelse av bemötande och respekt. Idéerna om demokratiska fri- och rättigheter samt övertygelsen om alla människors lika värde måste erövras varje dag. Sverige har snart haft demokrati i 100 år och det är lätt att ta detta för givet. Utvecklingen de senaste åren i Sverige och i andra länder visar att demokratins kärnvärden måste värnas aktivt. Det är viktigt att Region Kalmar län arbetar på ett sätt som stärker länsinvånarnas tilltro till det demokratiska systemet. Under planperioden ska Regionen involvera invånarna i ett levande dialogarbete om utvecklingen av länet. Ett särskilt arbete ska initieras för att skapa en fördjupad dialog med civilsamhälle och företag. Ungdomar i länet ska ges bättre möjligheter att påverka politiken för att stärka de ungas insikter i demokratiskt arbete och öka intresset för Regionens uppdrag. Regionen ska ta tillvara invånares och andra samarbetspartners erfarenheter och önskemål för att utveckla verksamheterna. Metoder för delaktighet ska utvecklas ytterligare och patientrepresentation fortsätta i lednings- och utvecklingsarbete. Ett konkret exempel på detta är utveckling av medborgardialogen. Invånare som medverkar för att förbättra verksamheten ska få stöd för att kunna göra en bra insats. Invånare i länet ska uppleva en sammanhållen hälso- och sjukvård. För att skapa trygghet krävs att patienter känner tillit till att bedömning, behandling och råd, är säker och av bästa kvalitet. Det krävs också att vården upprätthåller en hög kontinuitet samt tar ansvar för patienternas väg. För detta behöver vården se hela människan och ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, vilket också inbegriper patientens sammanhang och närstående. Alla invånare ska få stöd i att ta del av digitala tjänster och möjligheter. Detta för att få kunskap och förståelse för dagens och framtidens digitala samhälle. Region Kalmar län ska göra insatser för att minska det digitala utanförskapet genom samverkan med länets kommuner Hälsa och välbefinnande Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livskvalitet, oavsett kön, förutsättningar och bakgrund. En jämställd och jämlik hälsa är grunden för människans välbefinnande och utveckling. Under planperioden ska Region Kalmar län bli en ännu starkare samhällsaktör inom preventiva hälsofrågor och initiera nya arbetssätt och vägar för att förbättra invånarnas hälsa. För att utveckla välfärden och skapa ett socialt hållbart samhälle krävs aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet. Regionplan Region Kalmar län 12(83)

71 Strategi för hälsa har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting och innebär att alla välfärdsverksamheter, skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård ska styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det övergripande nationella målet är en god och jämlik hälsa för alla. Att förbättra hälsan i befolkningen är nödvändigt för att klara de demografiska utmaningar vi har framför oss, där fler behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen och därmed skatteintäkterna minskar. I strategin formuleras gemensamma mål och indikatorer fram till Under 2019 ska mål och indikatorer arbetas in i det gemensamma styrdokumentet för Länsgemensam ledning för socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Genom att ha gemensamma mål och indikationer inom alla verksamheter; skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård skapas samsyn kring hur alla kan arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa för invånarna i Kalmar län Medverkan i hälso- och sjukvården Patientens upplevelse är centralt i arbetet för en mer person- och familjecentrerad vård. Patienter ska bli tagna på allvar, bli respekterade och ha möjlighet att påverka sin vård och behandling. Mötet med hälso- och sjukvården ska vara individanpassat och ske utifrån patientens behov och förutsättningar. Patienters synpunkter på vården är en viktig källa för att ständigt förbättra vården. Som patient ska man känna sig trygg med att veta vad nästa steg är. Kontinuiteten ska stärkas genom erbjudande om fast vårdkontakt och fast läkarkontakt. För en fungerande samordning mellan olika vårdgivare ska vårdplanering och samordnade individuella planer (SIP) användas. Patientkontrakt ska fortsätta utvecklas för att patienter ska känna delaktighet i planeringen av vård och behandling. Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA) är en del av Region Kalmar län. Uppdraget till NKA från Socialstyrelsen är att utveckla framtidens anhörigstöd. Under planperioden ska NKA kopplas tydligare till Region Kalmars övriga verksamhet för att skapa ytterligare möjlighet till samarbete och synergier. Ett arbete pågår för att öka invånarmedverkan vid utvecklingsprojekt, här kan även anhörigperspektivet, och särskilt barn som anhöriga, utvecklas och stärkas genom samverkan med NKA Köfri vård Region Kalmar län har målet att ha Sveriges bästa tillgänglighet till hälso- och sjukvård och invånarna ska uppleva att vården finns där när de behöver den. Arbete enligt handlingsplanen för en köfri vård fortsätter och tillgängligheten till alla verksamheter ska prioriteras. Tillgänglighet dygnet runt är en viktig faktor för att skapa trygghet för invånarna. Det ska också vara tydligt vilket utbud som finns och hur man kontaktar vården i olika situationer. Öppettider och service ska anpassas till sökmönster och vårdbehov och inom hälsovalsenheterna ska öppettiderna utökas Vårdguiden ska fungera som en startpunkt som ger överblick över alla kontakter med hälso- och sjukvården. Med hjälp av webbplatsen 1177.se ska invånaren själv kunna bedöma om det räcker med egenvård eller om det krävs telefonrådgivning, digitala vårdmöten, besök på hälsocentral eller akutbesök. Målet är att 1177 Vårdguiden ska erbjuda invånaren ett sammanhängande flöde, oavsett vilka vårdgivare som blir involverade i ett ärende. Digitala tjänster och verktyg ska vara ett stöd för invånaren på vägen genom vården och till ett mer hälsosamt liv. Tjänsterna ska upplevas användbara, funktionella och ska kunna Regionplan Region Kalmar län 13(83)

72 användas oavsett kunskapsnivå. Syftet är att verktygen ska göra patienten mer delaktig och samtidigt få stöd att hantera mer uppgifter på egen hand. När invånare väljer att ringa in till 1177 skall väntetiden vara minimal. Den långsiktiga målbilden är en väntetid på högst fem minuter. För att nå detta behöver verksamheten förstärkas och utvecklas. Förstärkning i bemanning vid kvällar och helger är en viktig del men framförallt behöver arbetssätten utvecklas och digitaliseringens möjligheter nyttjas bättre Vårdguiden på telefon ingår sedan några år i en samverkan med andra regioner. Region Kalmar län ska verka för att fler regioner ska ingå i nationell samverkan för att öka tillgängligheten. En förstärkt vårdgaranti för primärvården införs 1 januari Detta innebär att alla som har behov av vård ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar. Målet är att öka tillgängligheten och samtidigt skapa ett mer resurseffektivt arbetssätt som använder resurser från olika yrkeskategorier. Hälsovalsmodellen ska utvecklas för att möjliggöra fler entreprenörsdrivna mottagningar. Minst 90 procent av alla patienter ska få vård enligt vårdgarantin inom Region Kalmar läns vårdinstanser. När vårdgarantin inte går att uppfylla ska invånaren hänvisas till annan vårdgivare. Där väntetiderna är långa ska vårdval införas efter politiskt beslut. Under planperioden ska förutsättningarna utredas för införa vårdval vid utprovning av hörapparat Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt och naturligt alternativ och kunden ska känna trygghet under hela resan, från dörr till dörr. Som ett led i detta ska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning öka. Ökad trygghet, tillgänglighet och tydlighet är utgångspunkten för hållplatser och busstationer. Visionen är att bli Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska ge invånare i Kalmar län goda förutsättningar att resa. Detta förutsätter snabba transporter såväl inom länet som över länsgränserna. Länets kollektivtrafik ska möjliggöra pendling från landsbygd och mindre orter till arbete eller studier i större orter, eller omvänt. Detta har bland annat formulerats i uppdrag för sydosttriangeln som innefattar Kalmar Karlskrona Växjö. Ett övergripande förslag till trafikering på kort och lång sikt som även inkluderar parallella tågtrafiksystem ska tas fram. För att möta kundernas behov ska ett modernt och kundvänligt trafiksystem fortsätta att utvecklas. Samordning mellan linjelagd trafik, anropsstyrd närtrafik, skoltrafik och serviceresor ska fortsätta att prioriteras för att ge kunderna ett större utbud av kollektivtrafik. Närtrafiken är ett sätt att hitta anpassningar och flexibla lösningar för olika målgrupper och orter. Under planperioden ska insatser för att öka nyttjandet göras genom att synliggöra närtrafiken bättre Stärkt samverkan Samverkan, samhandling och samsyn är ett måste för att skapa tillväxt och hållbar utveckling i länet. Region Kalmar län ska vara drivande i regionala nätverk för att skapa förankring, delaktighet och engagemang hos länets aktörer. Regionen ska ha fortsatt närhet till länets kommuner, till länsstyrelsen, Linneuniversitetet och andra regionala aktörer. Det gäller också näringslivet, branschorganisationer, till civilsamhället samt lärosäten i närliggande län. Samverkan mellan olika regioner är en viktig del av uppdraget, främst med grannlänen men också inom olika geografiska och tematiska områden, till exempel Regionsamverkan Sydsverige, inom strukturfondsarbetet och Forum Sydost. Region Kalmar län samverkar med Region Jönköpings län och Region Östergötland för att säkra god och jämlik vård för Regionplan Region Kalmar län 14(83)

73 invånarna i sydöstra sjukvårdsregionen. Samarbetet har fokus på medicinska och strukturella frågor som kunskapsstyrning, kompetensförsörjning, läkemedel, upphandling, IT-struktur och vårddokumentation, e-hälsa och forskning. Samarbetet inom sydöstra sjukvårdsregionen ska utökas inom fler områden under planperioden. Samarbetet mellan akademi, sjukvård och näringsliv ska intensifieras för att verksamhetsnära forskning ska fortsätta utvecklas. Region Kalmar län är tillsammans med Region Kronoberg och Linnéuniversitetet en viktig aktör i utvecklingen av Linnéregionen. Organisationerna har sedan många år omfattande samarbeten inom bland annat ökad innovationsförmåga och stärkt entreprenörskap. I arbetet med regional utveckling är internationalisering ett perspektiv som ska genomsyra alla insatser. Som ett led i detta ska Region Kalmar län vara fortsatt aktiv i internationella samarbeten, med fokus på Östersjöregionen, Brysselsamarbetet samt Kina. Småland- Blekinges-Hallands Europakontor är Regionens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att bevaka regionens intressen i EU-relaterade frågor, att bevaka EU:s olika plattformar för samverkan och att överföra kunskapen till hemmaplan. Region Kalmar län finns tillsammans med Linnéuniversitetet och Region Kronoberg också på plats i Shanghai med syftet att stödja företag från regionen som vill etablera affärskontakter Kina. För att växla upp och finansiera utvecklingsprojekt i länet ska Region Kalmar län arbeta för att dra nytta av externa projektmedel, både nationella och EU-medel. Inom hälso- och sjukvården ska nyttjandet av nationella medel och EU-medel öka, främst inom e- hälsoområdet. Regionen ska också ta initiativ till att söka EU-medel för utvecklingsprojekt i samverkan med kommuner i länet. För att möjliggöra detta behöver Regionen stärka förmågan att matcha utvecklingsbehov inom hälso- och sjukvården med möjlig finansiering och samarbetspartners. Kunskap och erfarenhet från andra projekt ska tas tillvara Mått Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långsiktigt målvärde Länets invånare ska uppleva god livskvalitet på lika villkor Självskattad hälsa hos invånarna >80 % Invånarna ska vara nöjda, uppleva en tillgänglig och jämlik verksamhet samt ha stort förtroende för Region Kalmar län Invånarnas uppfattning om att de har tillgång till hälso- och sjukvård >95 % Invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet >80 % Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård >80 % Invånarnas uppfattning om att vården ges på lika villkor >80 % Regionplan Region Kalmar län 15(83)

74 Invånarnas nöjdhet med Kalmar länstrafik > 60 % Patienternas helhetsintryck av vården > 95 % Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering i vården > 95 % Patienternas upplevelse av tillgänglighet i vården > 95 % Patienternas upplevelse av respekt och bemötande i vården > 95 % Andel resenärer som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken > 95 % Studerandes upplevelse och nöjdhet med utbildningen på folkhögskola > 95 % De mått som kan/är relevanta att följa utifrån jämställdhet kommer att följas upp i delår/årsredovisning könsuppdelat Uppdrag Redovisa ett förslag till utökad medborgardialog med särskilt fokus på civilsamhället, näringsliv samt ungdomar Utreda förutsättningar för införa vårdval vid utprovning av hörapparat Redovisa ett förstärkt kunskapsunderlag som stöd inför kommande regionplan Regionplan Region Kalmar län 16(83)

75 6 Verksamhet Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet Region Kalmar län ska vara en samlande kraft för länets utveckling. Hållbarhet och innovationsförmåga ska bidra till tillväxt i länet. Regionen ska arbeta för att höja länets utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och bidra till kultur i hela länet God tillgänglighet och stärkt konkurrenskraft Region Kalmar län ska arbeta för utvecklingskraft i alla delar av länet och att konkurrenskraften stärks lokalt och regionalt. För ökad konkurrenskraft krävs förutsättningar för innovation, förnyelse och långsiktigt hållbar tillväxt. Det krävs att länet tar vara på idéer och innovationer samt mötesplatser mellan akademi och näringsliv. En del i detta är att arbeta för att öka kunskapsinnehållet i de varor och tjänster som produceras. Arbetet ska fortsätta för att skapa innovationsmiljöer som kan bidra till ökad konkurrenskraft och förnyelse. Detta ska göras inom områden där länet har starka naturliga förutsättningar och en särskild konkurrenskraft, såsom gröna näringar, besöksnäring, livsmedelsindustri, trä- och glasindustri. Smart specialisering är en metod för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Under planperioden ska Region Kalmar län ta fram en strategi för smart specialisering för att stärka dessa områden ytterligare. Detta ska ligga till grund för att utveckla kunskapsmiljöer i samverkan med Linnéuniversitetet. Under planperioden påbörjas även revidering av länets innovationsagenda samt livsmedelsstrategi. Under planperioden ska förutsättningar för ett koncept som särskilt lyfter och sammanför länets matproducenter utredas. Sverige har höga ambitioner när det gäller utveckling av e-hälsa. Regeringens vision är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitalisering och e-hälsans möjligheter till Kalmar län har en stark profilering mot e-hälsa och detta ska utvecklas ytterligare under planperioden. E-hälsokluster ska byggas upp som inkluderar inkubatorsverksamhet, testbäddar samt kunskapsmiljöer på Linnéuniversitetet. Syftet är att skapa tillväxt, bidra till forskning på nationell och internationell nivå kring e-hälsa och skapa en grund för kommersialisering. För stärkt konkurrenskraft krävs bättre tillgänglighet, såväl digitalt som för transportinfrastrukturen. Arbetet fortsätter för större och mer robusta arbetsmarknadsregioner där målsättningen är att minska länets funktionella regioner från fyra till två. Samverkan inom och utanför länet krävs för att skapa starka samband med tillväxtmotorer och regionala kärnor i grannlänen. Upprustning och höjning av standard för främst järnvägsnätet behöver göras inom och utanför länets gränser. Det gäller även vägar samt nationella och internationella flygförbindelser till och från Kalmar. Ett underlag ska tas fram för diskussion med staten om infrastruktursatsningar i sydöstra Sverige. Under planperioden ska även ett handlingsprogram för infrastruktur i länet tas fram. För att länet ska gå i jämn takt med den digitala omställningen behöver moderna tekniska lösningar användas och nya innovationer utvecklas. Möjligheterna för digital kommunikation i länet behöver förbättras för att nå målet att alla hushåll ska ha tillgång till en hastighet på minst 100 Mbit/s år Arbetet utgår från länets digitala agenda och en reviderad bredbandsstrategi som kommer att antas under En regional investeringsmodell ska tas fram för att påskynda utbyggnaden av bredband i länet. Under planperioden ska även en reviderad regional digital agenda tas fram. Regionplan Region Kalmar län 17(83)

76 En av Kalmar läns stora tillgångar är landsbygden. Länets basnäringar, de gröna näringarna och besöksnäringarna, har sin grund i landsbygden. I arbetet med landsbygdsutveckling är det lokala engagemanget och drivkrafterna avgörande. Region Kalmar läns roll är att stimulera och uppmuntra engagemang genom att stödja lokala initiativ, bidra till kunskapsspridning och ha en vägledande roll. Arbetet med service och länets prioriteringar kring servicefrågorna utgår från ett tillväxtperspektiv och anges i Regionalt Serviceprogram (RSP). Ottenby fågelstation ska utvecklas till europeiskt centrum för luftburna sjukdomar. En förstudie ska göras tillsammans med bland annat Linnéuniversitetet. Arbetet kommer att bilda en modell för hur insatser kan göras som ger synergier mellan regional utveckling och hälsooch sjukvård. Region Kalmar län ska aktivt arbeta för att förbättra företagsklimatet i hela regionen. Ett sätt är att utveckla upphandlingsförfarandet så att även mindre företag kan lägga anbud Kompetensförsörjning Tillgång till rätt kompetens är grundläggande för att länet ska utvecklas. Utbudet av utbildning ska stämma överens med arbetsmarknadens behov, men även driva länet framåt. Behovet av arbetskraftsinvandring är stort och människor med utländsk bakgrund kommer att vara betydelsefulla för länets utveckling. Utmaningen för Kalmar län handlar om bättre matchning mellan utbud och efterfrågan samt om ökad attraktivitet för yrkesutbildningar. I länet finns idag brist på kompetens till bland annat hälso- och sjukvården samt näringslivet. Region Kalmar län ska arbeta för fler eftergymnasiala utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov tillsammans med bland annat länets kommuner och Linnéuniversitetet. Ökad samordning och gemensamma insatser kommer att krävas. En viktig del i arbetet är att skapa miljöer för möten mellan näringsliv, lärosäten, utbildningsanordnare och offentlig sektor. Region Kalmar län har ett övergripande ansvar för länets kompetensförsörjning och ska ta fram mål och strategier för arbetet tillsammans med övriga aktörer i länet. Ett handlingsprogram för länets kompetensförsörjning ska tas fram under planperioden. Under planperioden ska även ett djupare analysunderlag tas fram för bättre matchning i länet. Detta underlag ska ligga till grund för att utveckla länets yrkesutbildningar. Utveckling av den akademiska miljön och den kliniska forskningen är en viktig strategisk fråga. Linköpings universitet driver från och med 2019 en decentraliserad läkarutbildning med studieort Kalmar. Läkarprogrammet kommer att stärka Region Kalmar län som akademisk utbildnings- och forskningsmiljö och underlätta förutsättningarna för att rekrytera läkare till länet. Efter tre år kommer utbildningen att vara fullt utbyggd med över hundra läkarstudenter på plats i Kalmar. För att kunna uppnå en väl fungerande kollektivtrafik måste rätt yrkeskompetens för branschen finnas i tillräcklig omfattning. Bussföraryrket kommer att ha stora pensionsavgångar under flera år framöver. Förutsättningar för ett kompetenscenter för kollektivtrafikens yrken i länet ska utredas Folkhögskolor Kalmar län har en låg formell utbildningsnivå, vilket gör det viktigt att fler länsbor får möjlighet till en bra grundutbildning. Det finns ett stort behov av utbildningar som kortar vägen till arbete. Folkhögskolorna är en viktig aktör för att motivera till studier och bidra till att höja den formella utbildningsnivån. Folkhögskolorna ska fortsätta att erbjuda både yrkesutbildningar samt studiemotiverande folkhögskolekurser, de senare för personer som Regionplan Region Kalmar län 18(83)

77 saknar gymnasieutbildning och varit arbetssökande under en längre tid. Mer än 30 procent av kursplatserna på Region Kalmar läns folkhögskolor prioriteras för deltagare som vill läsa in allmän behörighet för högskolestudier. Insatser för förbättrad integration av utrikesfödda behövs för att få in fler i arbete. Idag erbjuder folkhögskolorna svenska och samhällsorientering, etableringskurser, svenska för sjukvårdsutbildade samt allmänna kurser med olika inriktningar som ger behörighet vill högre studier. Under planperioden ska folkhögskolorna fortsätta att utveckla kurserna för att kunna erbjuda bredd i utbildningar som ingång till det svenska samhället och för att utbildningsprocessen ska fungera utan avbrott Kultur i hela länet Kultur bidrar till kreativitet, nya tankesätt och samhällsutveckling. Länets kulturverksamheter har stor betydelse för attraktionskraft och identitet, för människors hälsa och välbefinnande och för en socialt hållbar utveckling. Kulturen har ett ansvar att tydligt medverka till ett jämställt och jämlikt utbud i innehåll och tilltal och ska spegla, företräda och möta alla olika människor. Framförallt har kulturen ett stort egenvärde som fortsatt ska värnas. Region Kalmar län har ansvar för kultur, folkbildning och föreningsliv och arbetar för att alla invånare ska ha tillgång till offentligt finansierad kultur. För att öka den regionala kulturens närvaro i hela länet ska samverkan mellan regional kultur, kommuner och arrangörsföreningar stödjas och nya arbetssätt utvecklas. Region Kalmar län ska arbeta tvärpolitiskt med näring-, kultur och besöksnäring vid utveckling av kulturella, kreativa näringar. För att erbjuda en likvärdig kultur som ger alla samma möjligheter kommer områdena kultur i hela länet, kultur till barn och unga, jämställd, jämlik och tillgänglig kultur samt kreativt klimat för kulturskapare att prioriteras i enlighet med den regionala kulturplanen Kultur att växa i Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter är prioriterat och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. Tillgången till kultur ska vara likvärdig för alla barn och unga oavsett var i länet de bor. Den regionala kulturen ska samverka och stödja skolor och utbildningar på alla stadier. Alla skolklasser ska erbjudas möjligheter att besöka regional eller kommunal kulturverksamhet genom kulturresor med Kalmar länstrafik. Region Kalmar län ökar stödet till Byteatern Kalmar Länsteater för att ge förutsättningar för ökat utbud av scenkonst av hög konstnärlig kvalité för länets invånare. Den önskade effekten av bättre anpassade lokaler och höjda anslag är att Byteatern ska kunna erbjuda mer teater till en bred publik i hela länet. Folkhögskolornas konst- och kulturutbildningar har blivit en allt viktigare väg in till högre estetiska utbildningar. Folkhögskolorna ska stärka sin samverkan med regionala kulturaktörer och kulturutbildning. De ska också ta en aktiv roll till stöd för konst- och kreativa utövare som vill etablera sig i länet efter högre studier. Samtidigt ska alla studerande, oavsett utbildning, möta kultur och själv utveckla sin förmåga till kreativitet. Erfarenheterna från Hälsa & Kultur-projektet ska implementeras i samverkan med kommuner och kulturverksamheter Hållbar utveckling i länet Kalmar län ska vara en fossilbränslefri region enligt No Oil-begreppet, vilket betyder att länet år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid. Redan år 2020 ska alla samhällsbetalda resor i Kalmar län vara klimatneutrala och arbetet inriktas på att effektivisera länets energianvändning, ersätta fossila bränslen med förnybara, samt verka för utökad Regionplan Region Kalmar län 19(83)

78 produktion av förnybar energi. Under planperioden ska ett handlingsprogram tas fram för fossilbränslefri region. Länet ska utvecklas för att på sikt utgöra en del av en nationell nod för flytande biogas och Region Kalmar län ska verka för att det ska finnas minst ett tankställe för biogas i varje kommun. En miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling handlar om att utveckla länets naturresurser på ett cirkulärt och effektivt sätt. Utvecklingsinsatser behöver göras för att långsiktigt säkerställa god tillgång på vatten av bra kvalitet i länet samt minska belastningen på Östersjön. Nya arbetsmetoder, ny teknik samt samverkan på lokal, regional och internationell nivå är viktiga delar i arbetet Hållbar verksamhet Region Kalmar län som organisation ska stå för en god miljö och ta ett långtgående ansvar för hållbar utveckling, både när det gäller miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Agenda 2030 utgör ramen för arbetet. Som länets största arbetsgivare är Region Kalmar län en viktig aktör som ska ligga i framkant, verka för ett ökat miljömedvetande och en hållbar utveckling i hela länet. Arbetet fortskrider utifrån verksamhetsplan Miljö och hållbar utveckling En stor del i arbetet innebär hållbara upphandlingar där ekonomi, miljö och sociala aspekter alltid beaktas. Klimatomställningen i verksamheten ska fortgå. Koldioxidutsläpp från transporter som kollektivtrafik, ambulans samt tjänsteresor, lustgas, köldmedium, avfall och energi skall minska. Resor med flyg ska klimatkompenseras som en del i arbetet för en fossilbränslefri region och i enlighet med målet om klimatneutrala samhällsbetalda resor till år Klimatkompensationsmodellen ska bidra till att öka takten i övergången från fossila till förnyelsebara bränslen samt minska Regionens koldioxidutsläpp. De största utsläppsposterna är kollektivtrafik, tjänsteresor, lustgas och ambulanstransporter. Region Kalmar län ska så långt det är möjligt ersätta energikällor, drivmedel och material från fossila produkter med förnyelsebara alternativ. Inom regionens egen verksamhet ska biobaserade engångsmaterial ersätta fossilbaserade i enlighet med fastställd klimatstrategi. Region Kalmar län ska hushålla med naturens resurser och matavfallet ska fortsätta att minska. Arbetet för en klokare hantering av vatten och energi som resurs vid ny- och ombyggnation fortsätter. Region Kalmar län ska i samarbetet med länsstyrelsen, grannlänen och kommunerna initiera en utredning och åtgärder som långsiktigt tryggar sydöstra Sveriges vattenförsörjning till såväl hushållen som till industrin och de gröna näringarna. Byggnader ska även uppfylla kraven på SundaHus, samt anpassas för ett förändrat klimat i enlighet med framtagen klimatanpassningsplan. Läkemedel ska förskrivas, omhändertas och återvinnas på ett ansvarsfullt sätt. Region Kalmar län arbetar aktivt för att bromsa spridning av antibiotikaresistenta bakterier och fortsätter arbeta för att minska antalet CMR-kemikalier (cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska) i produkter och varor för att främja hälsa och en bättre arbetsmiljö i enlighet med kemikaliestrategin. Hälsosam, ekologisk och klimatsmart kost serveras på sjukhus och folkhögskolor och andelen närproducerad och ekologisk mat ska öka under planperioden. Alla regioner och landsting ska under perioden genomföra de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig. Regioner och landsting, Länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Trafikverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska arbeta Regionplan Region Kalmar län 20(83)

79 tillsammans för att öka samhällets robusthet och beredskap. Åtgärder kommer att genomföras för att bygga det civila försvaret på befintligt krisberedskapsarbete Välfungerande kollektivtrafik En väl utbyggd kollektivtrafik berikar människors liv och utvecklar regionen genom att möjliggöra pendling till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Strategiplan 2050, trafikförsörjningsprogrammet, den regionala utvecklingsstrategin samt positionspapper för kollektivtrafiken för södra Sverige är styrande och fungerar som målbilder för den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken i länet. För att målsättningarna ska kunna infrias krävs omfattande förbättringar och utveckling av infrastrukturen för både vägar och järnväg. För att nå målet om att minska länets funktionella regioner från fyra till två krävs stärkta samband med tillväxtmotorer och regionala kärnor i grannlänen. Detta förutsätter korta och tidssäkra restider längs de stråk människor färdas mellan hemmet, arbetet eller fritidsaktiviteter. Trafiken i starka kollektivtrafikstråk ska utvecklas, vilka i de flesta fall har en av sina ändpunkter i en ort utanför länet. Personer som pendlar över länsgränsen är en viktig målgrupp för att öka resandet. För södra delen av länet är inriktningen att förbättra nåbarheten till Kalmar samt från Kalmar till Karlskrona och Växjö. På motsvarande sätt ska trafikutvecklingen i den norra delen av länet knyta samman kommunerna inbördes men även ge bra nåbarhet till regionala kärnor och tillväxtmotorer utanför länet. Här är Tjustbanan en viktig del. Längs Stångådalsbanan behöver en pendeltågslösning utvecklas. Det är inte möjligt att skapa effektiva tågsystem för alla i länet, på vissa stråk är superbussystem att föredra. Sådana tydliga stråk är Östersjöexpressen längs E22 och Oskarshamn Högsby Växjö. Stråk för dessa strukturer ska utredas och redovisas som en möjlighet att skapa regionförstoring med en större arbetsmarknad. En annan viktig del för länets attraktivitet och tillväxt är bra flygförbindelser. Kollektivtrafiken ska genom utökade samarbetsformer med flygplatsen i Kalmar på olika sätt bidra med strukturer som gynnar koppling mellan flyg, tåg, buss. En fortsatt utveckling av täta och snabba direktförbindelser i riktning mot Malmö och Köpenhamn är viktigt för hela den södra delen av Kalmar län. På motsvarande sätt är kopplingen mot Jönköping/Linköping/Norrköping viktig för den norra delen av länet. Arbetet med framtidens biljetter pågår i en gemensam process mellan länen i södra Sverige och västra Götaland. Syftet är att kunden ska kunna köpa biljetter som kan användas vid resor i olika län och över länsgräns. I det fortsatta arbetet med prissättning över länsgränserna ska Region Kalmar län verka för att reslängden avgör priset, inte korsandet av en länsgräns. Dagens tågfordon närmar sig sin maximala livslängd och kommer att behöva ersättas med nya fordon. Det gäller samtliga fordon i Krösatrafiken och Kustpilentrafiken. Under 2018 startade ett projekt för inköp av nya fordon som har i uppdrag att se till att nya fordon finns tillgängliga för trafik senast Det finns ledig kapacitet i dagens kollektivtrafik under delar av dagen som kan utnyttjas på bättre sätt. Olika prissättning kan vara ett sätt att sprida resandet och spara produktionskostnader. Under 2018 testades detta genom att ett erbjuda om resor till lågt pris för invånare över 65 år, det så kallade det, som nu permanentas. Från och med 1 januari kommer satsningen utökas till att även innefatta invånare med sjukersättning. Arbetet fortsätter för att ge kunderna ett större utbud av kollektivtrafik genom fortsatt samordning mellan den allmänna linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor och Regionplan Region Kalmar län 21(83)

80 serviceresor. Närtrafiken ska fortsätta att utvecklas med fokus på enklare bokning av resor och informationen till allmänheten ska förbättras. Kollektivtrafiken ska tillsammans med hälso- och sjukvården arbeta för att uppnå effektivare kundflöde och därmed också uppnå kostnadseffektivare resor, från länets olika delar till länets sjukhus. Införande av länsfärdtjänst ska utredas under planperioden Uppföljning Uppföljning av målet Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet kommer att ske i samband med uppföljning av den regionala utvecklingsstrategin. Målet kommer att följas upp årligen genom ett antal utvalda indikatorer som ger en bild av utvecklingen i länet och inom fyra prioriterade utvecklingsområdena Mått Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långsiktigt Region Kalmar län ska bidra till en hållbar och hälsofrämjande miljö Uppdrag Mängden koldioxidutsläpp inom region Kalmar län Redovisa ett förslag till strategi för smart specialisering målvärde < ton Utreda förutsättningarna för att skapa ett e-hälsokluster i Kalmar län I samverkan med andra aktörer utreda förutsättningarna för Matens hus, ett koncept som lyfter fram och sammanför lokala matproducenter Utreda en länsgemensam finansieringsmodell för att påskynda utbyggnaden av bredband i länet Redovisa ett underlag för prioriteringar i länet inför diskussioner med staten om infrastruktursatsningar i sydostregionen Under planperioden redovisa ett handlingsprogram för länets kompetensförsörjning Utreda införande ett kompetenscenter för yrken inom kollektivtrafiken inom länet Redovisa ett förslag för införande av länsfärdtjänst Utreda införande av pendeltågstrafik på Stångådalsbanan Utreda behov av utvecklad busstrafik som komplement till tågsystemet Redovisa ett förslag till en samverkan med flygplatsen i Kalmar för att stärka infrastrukturen och samtidigt gynna kopplingen mellan flyg, tåg och buss. Redovisa ett förslag till mål och mått för det regionala utvecklingsarbetet inför kommande regionplan Regionplan Region Kalmar län 22(83)

81 Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet Region Kalmar län ska erbjuda en säker och tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad, sammanhållen och ha patienten i fokus God och nära hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården står inför förändring. Om vi ska kunna öka kvaliteten i hälso- och sjukvården och samtidigt möta framtida demografiska förändringar kan inte vård och omsorg organiseras på samma sätt som idag. För att kunna erbjuda vård som bättre motsvarar patienternas behov och samtidigt är kostnadseffektiv krävs nya sätt att bedriva verksamheten. Hälso- och sjukvården behöver se hela människan ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, vilket också innefattar en människas hela livssituation. Begreppet na ra va rd är ett synsätt som utgår från patientens individuella behov och förutsättningar. Patientens hälsa ska främjas så långt det går, liksom den egna kraften och möjligheten till att själv ta ansvar. Det finns stor potential i att stärka patientens möjlighet att påverka innehållet i vården och ansvara för olika delar själv. Kontinuitet och trygghet är viktiga delar i omställningen liksom att alla vårdaktörer runt patienten både samverkar och tar gemensamt ansvar. Som en del i denna omställning ska hälso- och sjukvården röra sig från ett starkt fokus på specialiserad sjukhusvård och akutvård, till att i första hand möta invånaren i öppna och nära vårdformer. Det innebär dels en förflyttning från sjukhus till primärvård, kommunal hälsooch sjukvård och patientens egna hem, dels en förflyttning inom sjukhusen från vårdavdelning till öppen mottagning. Det innebär också ett ökat samarbete med civilsamhället för att öka det förbyggande hälsoarbetet Hälsa genom hela livet Region Kalmar län ska arbeta för att stärka hälsan hos länets alla invånare och all hälso- och sjukvård ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Arbetet utgår från den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Tobaksfrihet, fysisk aktivitet och psykisk hälsa är prioriterade områden för att främja invånarnas hälsa. Region Kalmar län är en del av opinionsbildningsprojektet Tobacco endgame - rökfritt Sverige Strategin är att sprida kunskap om risker med tobak och ge stöd till dem som Regionplan Region Kalmar län 23(83)

82 vill sluta röka eller snusa. I samverkan med andra aktörer i samhället görs ett förebyggande arbete för att hindra att unga börjar med tobak. All form av rörelse påverkar hälsan positivt. Regionen arbetar för att öka länsinvånarnas fysiska aktivitet i vardagen i samverkan med länets kommuner och ideella organisationer och kommuner där invånare rör sig mindre är prioriterade. Strategin är att inspirera till eget ansvar för sin hälsa, till exempel genom att visa på hur man kan öka sin vardagsmotion. Regionen ska särskilt verka för att barn och unga samt seniorer ska vara fysiskt aktiva. Psykisk hälsa är grundläggande för att uppleva hälsa och livskvalitet. Införandet av vårdval för psykisk hälsa i primärvården innebär ökad tillgänglighet till första bedömning hos psykosocial resurs på hälsocentralerna. Behandlingar som är särskilt anpassade för primärvården ska införas som innebär stegvis vård och insatser. Dessa sträcker sig från råd om egenvård, via assisterad självhjälp, gruppverksamhet och föreläsningar till individuella behandlingsinsatser efter individuella behov. Kompetensutveckling och metodutveckling för medarbetare ska genomföras för att förebygga och behandla den ökande psykiska ohälsan. Barn och unga är prioriterade i arbetet för psykisk hälsa. En gemensam överenskommelse mellan Region Kalmar län och länets kommuner för barn och unga med psykisk ohälsa har tagits fram. Överenskommelsen gäller oavsett organisationsformer och berör samtliga verksamheter som riktar sig till barn och unga. För att underlätta en väg in för barn och deras närstående ska samarbetet mellan samtliga aktörer öka. För att ge ytterligare stöd till medarbetare som arbetar med barn och unga kommer praktiska anvisningar att tas fram. Insatser ska också göras för att tydliggöra uppdraget för länets ungdomsmottagningar. Målet är att stärka länets ungdomsmottagningar och ge förutsättningar för att främja fysisk och psykisk hälsa med fokus på sexuell hälsa och rättigheter hos länets unga. Region Kalmar län ska ta initiativ till fördjupad samverkan mellan elevhälsan och barn- och ungdomshälsan för att skapa helhetssyn på barn och ungas hälsa. De förebyggande och hälsofrämjande insatserna ska utvecklas, liksom kunskap och metoder för att tidigt upptäcka, behandla och vårda barn och unga med psykisk ohälsa, självskadebeteende och missbruk. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin ska förstärkas, särskilt med avseende på tid till utredning genom särskilda insatser. Region Kalmar län ska åter initiera en dialog med kommunerna i mellersta och norra länsdelen om inrättande av ett Barnahus. God munhälsa grundläggs i tidiga åldrar och förebyggande insatser ska därför göras redan under de första levnadsåren. Insatser ska också göras i förskolor och skolor för att stärka tandhälsan och påverka attityder. Genom ökad samverkan mellan tandvården och övrig hälsooch sjukvård samt kommuner uppnås en högre effekt. För att uppnå en god tandhälsa i vuxen ålder är det viktigt att barn och ungdomar tidigt etablerar regelbundna besök hos tandvården. Den kostnadsfria tandvården utökas från och med den 1 januari 2018 till att gälla för den fast boende befolkningen i länet till och med det år en person fyller 22 och från och med 1 januari 2019 till och med det år de fyller 23. Nyanlända, ensamkommande barn, barn som lever under sviktande omsorg samt äldre är prioriterade i det förebyggande arbetet. Region Kalmar län ska fortsätta att arbeta för ett hälsosamt åldrande. God samverkan är en förutsättning eftersom insatser för äldre ofta sker av både hälso- och sjukvården samt kommunala omsorgen. Proaktiva och förebyggande insatser ska utvecklas för att förlänga tiden för ett självständigt liv och initiativ till ett äldrevårdsprogram ska tas genom samtal med länets kommuner. Det är särskilt prioriterat att främja psykisk hälsa hos länets äldre invånare. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga missbruk, riskbruk och beroende. Vårdkedjan för personer med missbruk eller riskbruk ska förbättras. Länets hälsocentraler ska utveckla arbetet för att tidigt kunna stödja individer som befinner sig i ett riskbruk. Regionplan Region Kalmar län 24(83)

83 Människor som drabbas av sjukdom med sjukskrivning som följd ska erbjudas aktiva, samordnade och individanpassade insatser för att förbättra sin hälsa och få ett fortsatt hållbart arbetsliv. Funktionen rehabiliteringskoordinator fungerar som ett stöd som patienten. Denna funktion ska fortsätta att utvecklas och tydliggöras utifrån ny lagstiftning. Psykisk ohälsa och smärta i rygg, nacke och axlar är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. För att skapa effektivare flöden för patienter med smärta pågår samverkan med andra aktörer. En del av detta är ett länsövergripande förhållnings- och arbetssätt vid smärta som tas fram i samarbete med Försäkringskassan och Samordningsförbundet. Livsstilsmottagningarna ska fortsätta att utvecklas i samverkan med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer och i förlängningen bli levnadsvanemottagningar. Detta är ett sätt att bättre spegla verksamhetens innehåll. De certifierade hälsocentralerna har ett tydligt uppdrag när det gäller att arbeta förebyggande som omfattar samtliga patienter. Hälsocentraler i områden med socioekonomisk utsatthet ska fokusera än mer på förebyggande arbete och nya arbetssätt. Screening för tjock- och ändtarmscancer ska införas genom samverkan med övriga regioner i sydöstra sjukvårdsregionen. Prostatacancer är en annan vanlig cancerform där tidig upptäckt kan vara avgörande för rätt behandling. Även om tillräckligt träffsäker metod för screening saknas idag så finns ett stort värde i att förtydliga den information som ges om prostatacancer samt att organisera denna provtagning på ett mer enhetligt sätt. Ett projekt har därför inletts i samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen Jämlikhet och jämställdhet En god och jämlik hälsa är grunden för människans välbefinnande och utveckling. Personer som har svårt att komma till hälso- och sjukvården, som har ett vårdbehov större än genomsnittsbefolkningens eller som har svårt att föra sin egen talan ska särskilt uppmärksammas. För att undvika svåra sjukdomsförlopp ska förebyggande åtgärder och åldersbaserade kontroller göras. Under planperioden påbörjas ett erbjudande av hälsosamtal vid 40, 50 och 60 års ålder. Genusperspektivet ska bli tydligare och jämställdhet ska vara en naturlig del av Region Kalmar läns verksamhet. Arbetsplatserna ska präglas av jämställdhet och kulturell mångfald i enlighet med CEMR-deklarationen, den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Region Kalmar län ska anmäla intresse för att delta som modellregion i Sveriges kommuner och landstings utvecklingsarbete. Detta för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering och för att säkra jämställda välfärdstjänster. Genom att öka kunskapen om kvinnors hälsa ökar förutsättningarna för en mer jämställd vård. Regionen ska satsa ytterligare på kvinnosjukvård genom att förbättra vården för kvinnor som drabbas av kvinnosjukdomar och samtidigt höja kunskapen kring dessa. Idag är screening för livmoderhalscancer och mammografi avgiftsfri och insatser ska göras för att alla kvinnor ska genomgå dessa undersökningar. Förlossningsvården behöver få en mer sammanhållen vårdkedja mellan mödrahälsovård, förlossning och barnhälsovård. Det handlar om kvinnans men också hela familjens behov både före, under och efter förlossningen. Barnkonventionen blir lag 2020 vilket bland annat innebär krav på ungas delaktighet, rätt till god hälsa och icke diskriminering. Kunskapshöjande insatser om barnets rättigheter ska genomföras. Familjecentraler finns för att erbjuda barnfamiljer lättillgänglig och god service och samtidigt främja föräldrars och barns psykiska hälsa och sociala förankring. Familjecentraler bygger på samarbete mellan yrkesgrupper, samordning av resurser och samverkan mellan huvudmän Regionplan Region Kalmar län 25(83)

84 och verksamhetsområden. För att maximera effekten av samverkan görs en överenskommelse mellan kommun och landsting kring samverkan via länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område Kalmar län. Arbetet med att etablera en familjecentral i länets samtliga kommuner och kommundelar fortsätter. Pågående projekt finns i Torsås, Emmaboda, Mönsterås och Högsby och samtal pågår med Vimmerby kommun. En förstudie pågår för ny lokal för familjecentralen i Norrliden i Kalmar. Insatser ska göras för att skapa goda förutsättningar att utveckla hälsosamma levnadsvanor hos asylsökande och nyanlända. Detta ska göras i samverkan mellan vårdvalsenheter för psykisk hälsa, hälsocentraler, psykiatrin och kommunen. Kunskapshöjande insatser ska också göras för höja medarbetarnas transkulturella kompetens. Arbetssätt ska utvecklas när det gäller barn och vuxna med svårare psykiatrisk problematik inom grupper som nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande med traumatiska upplevelser. Särskilda insatser ska göras för att minska tobaksbruk och främja god munhälsa hos nyanlända. Region Kalmar län ska förebygga psykisk ohälsa och somatisk sjukdom hos personer med funktionsnedsättning. Invånare med funktionsnedsättning ska vara delaktiga och ha inflytande samtidigt som ett funktionshinderperspektiv integreras i verksamhetsområden och beslutsfattande. Alla verksamheter ska ha kunskap om personer med olika funktionsnedsättningars särskilda behov och samverkan med länets funktionshinderorganisationer ska stärkas ytterligare genom samverkansavtal. Våld i nära relation drabbar oftast kvinnor och vissa grupper som hbtq-personer, yngre och äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblem eller utländsk bakgrund. Arbetet för att bemöta och omhänderta våldsutsatta människor ska fortsätta att utvecklas. Arbetet utgår från handlingsplanen för våld i nära relationer. En del i planen är att alla som söker hälso- och sjukvård eller tandvård inom Region Kalmar län ska få frågan om psykisk och fysisk våldsutsatthet. Hbtq-personers situation ska uppmärksammas och deras rättigheter garanteras. Det gäller även kunskapen kring olika funktionshinder Utveckling av nära vård Begreppet nära vård innebär ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Nära syftar på både geografi, tid eller/och relation och bygger på ett sammanhållet system där patienten är i fokus och där alla delar av vården tar gemensamt ansvar. Nya arbetssätt kommer att innebära att resurserna kan användas bättre, vilket i sin tur banar väg för ökad delaktighet och tillgänglighet för invånarna. Under planperioden ska arbetsformer där primärvård, psykiatri, somatisk vård och kommun ingår fortsätta att utvecklas, liksom former för att patienten själv kan ta ansvar för delar av sin vård. Arbetssättet innebär en helhetssyn på patientens situation, behov och förutsättningar. Personcentrering och delaktighet ska förbättras för att underlätta koordinering och stödja patienter vid långvariga och kroniska sjukdomar. Erfarenheter från tidigare utvecklingsprojekt, som till exempel Hemsjukhuset i Borgholm, ska användas för att fortsätta omställningsarbetet. Resan mot en mer nära vård kommer att kräva förändrade uppdragsstrukturer och stora satsningar. Arbetet är långsiktigt och kräver uthållighet och ett modigt ledarskap. Alla delar av hälso- och sjukvården ska tillsammans sträva efter förflyttning mot öppna och nära vårdformer i varje sammanhang och beslut. Detta innebär en förändring av arbetssätt inom samtliga vårdande förvaltningar och ett krafttag utifrån helheten. Primärvården är det området som av naturliga skäl omnämns mest, men flera delar av psykiatrin och sjukhusets verksamheter behöver ingå i de kommande förändringarna. Regionplan Region Kalmar län 26(83)

85 Omställningen måste ske i dialog och genom samverkan och ordnat införande där ekonomi, resurser och kompetens beaktas. Det pågående arbetet med kompetensförsörjning och digitalisering ska stödja arbetet mot målbilden. Hälso- och sjukvården ska ha ett mycket tätt samarbete med kommunens sjuksköterskor och hembesök av läkare ska göras både planerat och akut efter patientens behov. Hälso- och sjukvården ska finnas på plats fysiskt och digitalt samt ha en hög tillgänglighet utifrån patientens behov. På de tre sjukhusen ska strukturer skapas för konsultation, mottagningar och möjlighet till hembesök. Digitala arbetssätt kan användas som en del i dessa arbetssätt. Hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda personcentrerade och integrerade hälsotjänster, något som primärvården är bäst lämpad för. En stärkt primärvård kan bidra till mer jämlik hälsa och ökad resurseffektivitet. Att hitta hållbara, stabila och långsiktiga lösningar för att bemanna primärvården på mindre orter är prioriterat. I takt med att primärvårdens uppdrag utökas ska ytterligare resurser tillföras. Målet är 100 miljoner under mandatperioden. Erfarenheter från Hemsjukhuset visar att en fast läkarkontakt och en tät samverkan med kommunen leder till en tryggare och mer nära vård för invånarna. Detta arbetssätt implementeras inom resten av primärvården så att patienten upplever en sammanhållen vård. En fast vårdkontakt kan även finnas för en begränsad insats under en period, för patientens trygghet. Primärvården är navet som ska samspela både med specialistvård på och utanför sjukhusen, med kommunal hälso- och sjukvård samt omsorg. Detta innebär ett förändrat arbetssätt för primärvården med tydligare stöd till kommunens sjuksköterskor. Arbetet med patientkontrakt, en gemensam överenskommelse mellan patient och vårdgivare som ska öka samskapande och ge bättre resultat för hälsa och vård, ska fortsätta. Patientkontraktet visar tydligt på vad nästa steg i är patientens vård och behandling. För att undvika besök på akutmottagningen om det inte behövs, ska ambulanssjuksköterskor erbjuda patienter, där det är lämpligt, att stanna kvar i hemmet och bli kontaktad av sin hälsocentral dagen efter för att bestämma ytterligare åtgärder. Hälsocentralen ska aktivt följa upp kontakten med sjukhuset om patienten hamnar där. Ambulansverksamheten har en viktig roll i utvecklingen av den nära vården. Ett särskilt fokus ska ligga på ambulansverksamhetens framtida uppdrag och kompetensbehov. Under planperioden ska ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil genomföras. Primärvårdsjourernas uppdrag ska vara likvärdiga över hela länet och primärvården ska vara ett ännu tydligare stöd till kommunens sjuksköterskor. Det är viktigt att även hembesök till de med störst behov ska kunna utföras på jourtid för att öka tillgängligheten och tryggheten för de mest sjuka Digital förnyelse för en köfri vård Region Kalmar län har målet att ha Sveriges bästa tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Tillgänglighet till alla verksamheter ska fortsatt prioriteras och en stor del innebär satsningar på digitalisering. Under planperioden ska en strategi tas fram för invånarens digitala vårdkontakter tillsammans med en digital vårdgaranti. Principen ska vara att invånaren ses som huvudaktör i sitt eget ärende genom att kunna göra så mycket som möjligt själv. Det innefattar exempelvis att söka information, lämna uppgifter om hälsostatus, boka tid för konsultation och följa upp sina resultat. Ett konkret exempel är Internetbaserad kognitiv beteende terapi som är en behandlingsmetod som erbjuds via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Under planperioden planeras metoden att breddinföras inom barn- och ungdomspsykiatrin. Regionplan Region Kalmar län 27(83)

86 I kontakt med första-linjens-vård ska invånaren både kunna klicka in, ringa in eller gå in för en första kontakt. Den egna informationen ska föras vidare i vårdprocessen oavsett kanal och samma information ska inte behöva lämnas mer än en gång. Den digitala tekniken ska vara användbar, säker och skapa nytta för både patienter och medarbetare. Strategin för att uppnå en sammanhållen vårdkedja är att sammanlänka befintliga verktyg som 1177 Vårdguiden, webtidbok och digitalt vårdmöte. Samtidigt ska nya delar byggas in och utvecklas, som chatt, växling mellan telefon och video samt automatisk bedömning och guidning till rätt vårdnivå eller egenvård. Digitala kanaler för vårdmöten ska utvecklas för att underlätta vårdkontakter för patienter och närstående men även för att underlätta samordning med andra vårdaktörer. Genom 1177 Vårdguidens e-tjänster finns nu möjlighet för patienter att delta i digitala vårdmöten med sin hälsocentral. Under planperioden ska användandet öka och tekniken ska införas inom all verksamhet. Försök pågår även för en virtuell mottagning som är en enhet som erbjuder digitala besök utan fysisk adress. En virtuell mottagning kan bemannas av personal från olika delar av organisationen för att möjliggöra besök vid enklare behov. Den virtuella mottagningen erbjuder endast digitala tjänster, till exempel besök via video, och inga fysiska besök. Rehabiliteringen har idag en virtuell mottagning, digital rehabilitering. Mottagningen är länsövergripande och erbjuder videomöten vardagar. Under planperioden fortsätter satsningen på att öka kännedom om 1177.se och webbplatsen ska tydliggöras som förstahandsval för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården. Ett basutbud av e-tjänster ska införas inom hela verksamheten samtidigt som tjänster ska utvecklas och fortsätta att breddas. Formulärtjänster med möjlighet att lämna uppgifter innan ett besök samt webtidbok med möjlighet att boka eller ändra tid skall byggas ut. Under 2018 har en funktion för att komplettera pågående telefonsamtal med 1177 med video testats på ett par hälsocentraler. Detta innebär att ett telefonsamtal snabbt och enkelt vid behov kan bli ett videosamtal. Under planperioden skall denna teknik breddas till samtliga hälsocentraler samt till andra lämpliga enheter. För invånare med kroniska sjukdomar är kontinuitet och trygghet en viktig del av vårdprocessen. Här kan digitala hjälpmedel stödja och ge egenkraft. Regionen kommer under planperioden pröva och utvärdera en ny vårdprocess för invånare med kronisk sjukdom. Detta för att patienten ska kunna göra egna mätningar i hemmet som sedan skickas in till hälso- och sjukvården och följs upp. På så sätt kan invånaren få stöd i sin situation och proaktiva insatser kan göras vid behov. Målet skall vara en god kontinuitet för invånaren samt ett proaktivt arbetssätt. Erfarenheter ska göras från projekt inom till exempel Hemsjukhuset. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi är en behandlingsmetod som erbjuds via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Under planperioden ska metoden breddinföras inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den digitala arbetsmiljön ska vara ett stöd i mötet med invånarna samt underlätta beslut och kommunikation genom att ge tillgång till rätt information och rätt person vid rätt tillfälle. Med väl utvecklade vårdsystem ges mer tid för patientmöten samt flexiblare och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Genom ökad automatisering och ett situationsorienterat IT-stöd ges medarbetarna möjlighet att utföra en mer effektiv vård. En del i detta är arbete med gemensam vårddokumentation och fler automatiska datauttag till kvalitetsregister, ett arbete som fortsätter under planperioden. Ett annat exempel är det pågående arbetet med en enhetlig Regionplan Region Kalmar län 28(83)

87 och strukturerad hantering av patienters bildjournal, till exempel ultraljudsundersökningar och bilder på hudförändringar. Under görs en gemensam satsning på vårdinformationssystemet COSMIC där åtta landsting och regioner medverkar. Den övergripande målbilden är att COSMIC ska vara ett sammanhållet vårdinformations- och processtöd som syftar till att skapa ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet, effektivitet och patientdelaktighet. Utvecklingen kommer att ske inom fyra fokusområden: patientens väg, vårdens stöd, gemensam verksamhetsutveckling och plattform för innovation Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Det systematiska förbättringsarbetet kring Varje dag lite bättre kraften hos många! har över tid förbättrat kvaliteten i den hälso- och sjukvård som erbjuds länets invånare. Detta arbete stärks genom koppling till det gemensamma system för kunskapsstyrning som Sveriges regioner och landsting har etablerat under den gemensamma visionen Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Region Kalmar län ska även fortsättningsvis erbjuda Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet. I systemet byggs samverkan och kopplingar så att regionerna stärker varandra ytterligare i kvalitetsarbetet. Förutsättningar skapas också för att etablera nya, mer effektiva och ändamålsenliga former för samverkan med staten och den del av hälso- och sjukvården som drivs i primärkommunal regi. Arbetet omfattar bland annat riktlinjer, förbättringsarbete och uppföljning. Ett konkret exempel är det kliniska kunskapsstöd för primärvård som lanserats som ett stöd i patientmötet och som ett förtydligande av samverkansytor mellan primärvård och den specialiserade vården. Det pågående nationella arbetet om kunskapsstyrning och etablering av regionala centra för psykisk hälsa kommer att vara centralt i det fortsatta arbetet med standardiserade vårdprocesser inom psykiatrin. För att möta framtidens behov krävs ökad specialisering men också utökad samverkan för att nå en sammanhållen vårdkedja över hela länet. Ortopediverksamheten i Oskarshamn ska utvecklas så att fler utomlänspatienter kan tas emot. Satsningar för att utveckla kvaliteten och tillgängligheten inom cancervården ska fortsätta. Genom standardiserade vårdförlopp har vårdflödena förändrats till att patienter med uttalad misstanke om cancer prioriteras. Detta arbete permanentas under planperioden. Cancersjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen fortsätter att utvecklas med Regionalt cancercentrum som drivande kraft. En utredning om cancer är gjord som pekar på flera utvecklingsområden. Målsättningen är att patienten ska ges större delaktighet under hela vårdförloppet och få ett förbättrat stöd under rehabilitering. Här ses flera möjligheter genom bättre nyttjande av ny teknik, till exempel vidareutveckling av Min vårdplan. Det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering ska implementeras. Med tanke på att antalet cancerfall ständigt ökar behöver Region Kalmar län ha en hög utredningskapacitet när det gäller cancerdiagnoser. Bland annat etableras ett tätare samarbete med klinisk genetik i Linköping för utredning av ärftliga sjukdomar. Nya metoder och ny teknik inom området behöver ständigt bevakas. Invånarna i norra länet ska uppleva en god tillgång till akut kirurgisk vård. Västerviks sjukhus ska fortsätta vara ett sjukhus med akut kirurgisk verksamhet. För att upprätthålla uppdraget krävs en tillräckligt bred elektiv verksamhet. En handlingsplan för hur den akutkirurgiska kompetensen långsiktigt ska säkras och utvecklas vid Västerviks sjukhus ska tas fram genom att bland annat pröva att återföra kolorektalcancerkirurgin. Handlingsplanen ska även redogöra för hur sjukhusens upptagningsområden kan utformas för att tydliggöra och Regionplan Region Kalmar län 29(83)

88 säkerställa det akutkirurgiska uppdraget. Handlingsplanen ska utarbetas gemensamt inom de kirurgiska verksamheterna i länet. Eventuella ytterligare beslut om lokal nivåstrukturering ska alltid föregås av risk- och konsekvensbeskrivning för det akuta uppdraget och kompetensförsörjningen. Kartläggning av den psykiatriska öppenvården ska fortsätta för att säkerställa god vård för patienter med psykisk sjukdom. Inom ramen för arbete runt bättre vård mindre tvång fortsätter arbetet för att minska behovet av tvångsvård. Terapiformer för behandling av patienter med självskadebeteende såväl för barn och vuxna ska spridas för ökad jämlikhet. Självvald inläggning inom specialistpsykiatrin kommer att testas som pilot under planperioden. Metoden kommer därefter att utvärderas. Socialstyrelsen har tagit med metoden repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms), i de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångest. Förutsättningar för ett införande av behandlingsmetoden har utretts och ambitionen är att lägga till rtms till psykiatrins behandlingsutbud under Suicidprevention är fortsatt prioriterat och under planperioden ska ett standardiserat vårdförlopp för suicidnära personer införas. Insatser ska göras för att öka kunskapen om suicidnära personer och för att uppmärksamma och upptäcka dessa patienter. En ökning ses av barn som insjuknar i typ 1 diabetes. För att stödja barn som drabbas av diabetes ska Region Kalmar län utreda införandet av diabeteskonsulenter på länets barn- och ungdomskliniker. En diabeteskonsulent fungerar som en länk mellan sjukvård, förskola och skola. Under planperioden inrättas en sammanhållen palliativ enhet på Västerviks sjukhus. Enhet ska fungera som ett komplement till hemsjukvården, för att skapa en större trygghet och förbättra kvaliteten på vården i livets slutskede Säker hälso- och sjukvård Region Kalmar län ska erbjuda en god och säker vård och arbeta systematiskt och förebyggande för en nollvision när det gäller undvikbara vårdskador. Brister i patientsäkerhet orsakar skador som innebär ett lidande för patienten, höga kostnader samt bristande förtroende för hälso- och sjukvården. Arbetet ska fortsätta utifrån ett vårdpreventivt arbetssätt inom riskområden som trycksår, vårdrelaterade infektioner, säker läkemedelsbehandling och läkemedelshantering. Det vårdpreventiva arbetet ska identifiera risker, analysera och följa upp avvikelser samt arbeta med förebyggande åtgärder utifrån evidensbaserad kunskap. Ett konkret exempel är markörbaserad journalgranskning som är ett verktyg för att upptäcka undvikbara vårdskador. Detta har implementerats inom vuxen- och rättspsykiatrin och resultaten ska nu bidra till utveckling av verksamheten. Ungefär en tredjedel av alla vårdskador utgörs av vårdrelaterade infektioner. Ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete planeras för att kartlägga och ta fram underlag för rätt åtgärder. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler behöver förbättras med en målsättning på 100 procent eftersom ökad följsamhet leder till minskning av vårdrelaterade infektioner. Region Kalmar län har lägst förekomst av trycksår i Sverige, men trots det finns förbättringsmöjligheter. Genom att tidigt identifiera patienter med ökad risk för trycksår och sätta in förebyggande åtgärder kan andelen patienter med trycksår uppkomna på sjukhus minska. Regionen ska ha fortsatt fokus på långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för att nå målet att inga inneliggande patienter ska få trycksår. Regionplan Region Kalmar län 30(83)

89 Grunden för säker hälso- och sjukvård är systematiskt arbete och goda kunskaper i patientsäkerhetsfrågor på alla nivåer. Arbetet ska därför inriktas på att stärka patientsäkerhetskulturen vilket innebär att vårdens alla nivåer ska engageras i arbetet för att bygga långsiktiga strukturer, god arbetsmiljö och säkra processer. För att bibehålla hög patientsäkerhet behöver både patient och medarbetare vara delaktiga i arbetet. Regionen ska fortsätta att arbeta för att behålla och förbättra kunskap och kompetens. Ökad antibiotikaresistens hos bakterier utgör ett hot mot patientsäkerheten. Regionen arbetar långsiktigt för att bromsa utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier genom optimering av antibiotikaanvändningen. Inriktningen är att följa resistensutvecklingen, verka för följsamhet till behandlingsrekommendationer samt uppföljning och återkoppling av förskrivning på förskrivarnivå. Alkoholfrihet under tiden före och efter operationer minskar påtagligt risken för komplikationer. Arbetssätt som stödjer patienter till alkoholfrihet i samband med operation har därför arbetats fram och ett gemensamt införande i hela sydöstra sjukvårdsregionen planeras med start under Mått Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långsiktigt målvärde Region Kalmar län ska arbeta för att främja hälsa, förebygga och behandla sjukdom Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9) 100 % Andelen invånare i länet som använder tobak dagligen Andel invånare med fysisk aktivitet 150 min/vecka < 10 % > 80 % Andel kariesfria 19-åringar > 40 % Antal fallskador äldre <50/100 0 inv. >80 år Relativ femårsöverlevnad vid cancersjukdom >65 % Överlevnad tjugoåtta dagar efter hjärtinfarkt >75 % Region Kalmar län ska erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård Andel vårdtillfällen där patienten har fått en vårdskada (undvikbar skada) 0 % Andel trycksår sjukhusförvärvade 0 % Vårdrelaterade infektioner <4 % Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar < 9 % Regionplan Region Kalmar län 31(83)

90 Region Kalmar län ska erbjuda Sveriges bästa tillgänglighet Tillgänglighet 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter 95 % Kontakt med primärvården samma dag 100 % Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar Fast läkarkontakt i primärvården (av de som sökt primärvård) Förstabesök i den specialiserade hälso- och sjukvården inom 90 dagar (somatik och psykiatri) Operation/behandling inom 90 dagar 100 % 75 % 90 % 90 % i den specialiserade hälso-och sjukvården Allmänna Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska uppgå till 50 % Folkhögskolorna ska öka bildnings- och utbildningsnivån i länet Psykisk hälsa inom primärvård -14 dagar till bedömning Förstabesök inom 30 dagar till barn- och ungdomspsykiatrin Andel barn och ungdomar som erbjuds en tid till Barn och ungdomshälsan inom 14 dagar Fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar vid barn- och ungdomspsykiatrin Allmänna kollektivtrafikens självfinansieringsgrad Andel studerande som uppnår allmän behörighet på folkhögskolornas allmänna kurser 100 % 90 % 80 % 80 % 50 % >75 % De mått som kan/är relevanta att följa utifrån jämställdhet kommer att följas upp i delår/årsredovisning könsuppdelat Uppdrag Utreda förutsättningarna för att införa diabeteskonsulenter Utreda förutsättningarna för hälsosamtal för 40, 50, och 60-åringar Redovisa en långsiktig handlingsplan för omställningen till nära vård Redovisa en handlingsplan för stärkt tillgänglighet på länets akutmottagningar Redovisa en strategi för invånarens digitala vårdkontakter tillsammans med en digital vårdgaranti Redovisa en handlingsplan för hur den akutkirurgiska kompetensen långsiktigt ska säkras och utvecklas vid Västerviks sjukhus. Handlingsplanen ska pröva att återföra kolorektalcancerkirurgin samt redogöra för hur sjukhusens upptagningsområden kan utformas för att tydliggöra och säkerställa det akutkirurgiska uppdraget Utreda förutsättningarna för att genomföra ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil Redovisa ett reviderat program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden Regionplan Region Kalmar län 32(83)

91 7 Medarbetare En av Sveriges bästa arbetsplatser Region Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare Strategisk personal- och kompetensförsörjning Regionens samlade kompetens hos medarbetare och chefer är den viktigaste och avgörande tillgången för att nå mål och framgång. Region Kalmar län står inför stora utmaningar som betydande generationsväxling och en alltmer rörlig arbetsmarknad. Det ställer krav på bättre resursutnyttjande, att kunna attrahera rätt kompetens, bedriva en patientsäker vård och en effektiv verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Målsättningen är därför högt satt - att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser. Det gör att vi måste kraftsamla på alla nivåer i organisationen. Att arbeta i Region Kalmar län ska vara meningsfullt och utvecklande, varje dag. Minskade kostnader för hyrpersonal ger ökade förutsättningar för en god arbetsmiljö. Detta kan i sin tur öka möjligheterna att både attrahera och behålla kompetens. För att tillgodose verksamheternas kompetensbehov och därmed beroendet av bemanningsföretag inom hälsooch sjukvården krävs insatser på flera nivåer på kort och lång sikt. Syftet är att kunna bedriva en patientsäker hälso- och sjukvård som medverkar till kontinuitet och trygghet, bättre arbetsmiljö och minskade kostnader. Arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag är högt prioriterat och fortsätter med stor kraft både i länet och nationellt. Bland åtgärderna finns satsning på decentraliserad läkarutbildning, särskilda satsningar på AT-tjänster och PTP-tjänster, arbetsgivarfinansierad utbildning samt tydliggörande kring när och hur hyrbolag ska användas. En effektiv resursanvändning och fortsatt kompetensutveckling av medarbetare har avgörande betydelse för kompetensförsörjningen, liksom ett gott ledarskap och tydliga lokala verksamhetsknutna målsättningar. Verksamheten behöver prova nya arbetssätt, utveckla befintliga yrkesroller, arbeta med digital omställning och förbättra samverkan för att ta tillvara på medarbetarnas tid, kunskap och engagemang Attrahera och rekrytera medarbetare För att rekrytera nya medarbetare sker både kort- och långsiktiga insatser. Det långsiktiga arbetet handlar om att utveckla Region Kalmar läns arbetsgivarvarumärke. Målsättningen är att bli än offensivare och skapa nya öppningar via sociala medier och målgruppsanpassade aktiviteter. Den som söker anställning vid Region Kalmar län möts av arbetsgivarlöftet Ett meningsfullt och utvecklande arbete, varje dag. Tidiga kontakter med skolan ökar möjligheterna att presentera Region Kalmar län som en framtida arbetsgivare och att visa spännvidden av yrken. Ett samarbete med länets syofunktioner ska inledas för att öka deras kunskap om Regionen, liksom att möta skolungdomar för att knyta värdefulla kontakter för framtiden. Samverkan med lärosätena i regionen fortsätter och går in i en ny fas i samband med den decentraliserade läkarutbildningen via Linköpings universitet. Läkarutbildningen kommer även att innebära en stärkt akademisk utbildnings- och forskningsmiljö samt på sikt en förbättrad personal- och kompetensförsörjning av läkare. Den kommande läkarutbildningen blir en viktig del i detta arbete men bör även som en synergieffekt leda till en allmän Regionplan Region Kalmar län 33(83)

92 kompetensutveckling inom fler områden. Delfinansiering av sjuksköterskeutbildningen inom mellersta och norra länsdelen fortsätter i samarbete med Linnéuniversitetet. Satsningen på utlandsutbildad personal med legitimationskrav inom hälso- och sjukvården utvidgas genom att ge möjlighet till svenskutbildning och praktik även inom andra yrkesområden Utveckla och behålla medarbetare Förbättringsstrategin Varje dag lite bättre kraften hos många ligger bakom många goda resultat och får verksamheten att ständigt ta steg framåt och möta framtida utmaningar. Strategin grundar sig på att alla medarbetare har ett ansvar för både dagens arbete och för att utveckla verksamheten framåt. Regionen ska värna om denna förbättringskultur genom att ge förutsättningar för och inspirera till ständiga förbättringar. För att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser krävs medarbetare som är stolta över sin arbetsplats och det arbete man utför. Alla medarbetare ska känna sig sedda och lyssnade till. Större verksamhetsförändringar ska ske i nära dialog och samverkan. Medarbetarna är de viktigaste ambassadörerna för att stärka arbetsgivarvarumärket och attrahera nya medarbetare. De medarbetarundersökningar som genomförts visar att medarbetarna trivs, är engagerade och känner sig sedda. För att behålla befintliga medarbetare genomförs satsningar på förbättrade arbetsvillkor, långsiktig löneutveckling, möjlighet till kompetensutveckling och karriärutveckling, ökad delaktighet och stimulans till nya, innovativa arbetssätt. Region Kalmar län har i flera år arbetat med sin lönestrategi för att stimulera erfarenhet och goda arbetsinsatser. Satsningar har särskilt gjort på vissa yrkeskategorier exempelvis specialistutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. Satsningar ska fortsätta ske inom grupper som i verksamhets- och löneanalysen bedöms aktuella. En möjlighet att premiera med trohetsbonus för medarbetare med lång erfarenhet och goda arbetsinsatser ska prövas. Olika modeller ska prövas för att skapa bättre arbetsvillkor och för att erbjuda medarbetare hälsosamma arbetstider med möjlighet till nödvändig vila. Sedan 1 januari 2018 kan samtliga medarbetare ansöka om heltidsanställning. Erbjudande om heltid bidrar till bilden av Region Kalmar län som en modern organisation och en attraktiv arbetsgivare. Möjligheten att arbeta heltid är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv och ett sätt att möta medarbetares önskemål. Lediga tjänster är i stor utsträckning heltidstjänster eller med tillägg om heltidsmöjligheter. Andelen medarbetare med heltidsanställning ökar. För att nya oerfarna medarbetare inom vården ska få en bra introduktion till sitt arbete har ett introduktionsår för sjuksköterskor utvecklats. Detta har uppmärksammats positivt och har också utvidgats till andra yrkesgrupper, såsom fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Introduktionsåret utvärderas för att vidareutvecklas. För medarbetare med längre erfarenhet kan utveckling och nya utmaningar vara viktigt. Regionen ska skapa en utveckling som bidrar både till verksamhetens bästa och till medarbetarens utveckling. Ett exempel är utbildningsanställningar för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker som ges specialistutbildning. Det sker en årlig prioritering kring vilka specialiteter det bör satsas extra på. Satsningar på specialistutbildning inom andra yrkesgrupper kan också komma att bli aktuella. Ett annat exempel är kombinationstjänster med inriktning på kvalitet/forskning som inrättas för att bidra till vårdnära forskning och öka akademiseringen i våra verksamheter. Medarbetarnas tid, kunskap och engagemang ska tas tillvara på bästa möjliga sätt och för detta krävs rätt kompetens på rätt plats och utveckling av yrkesrollerna. Vårdadministrativa Regionplan Region Kalmar län 34(83)

93 GOD HÄL SA H OS I N VÅNARNA uppgifter ska ske på rätt nivå och bemanningen optimeras utifrån patientens behov. En arbetsmodell har tagits fram för detta och fungerar som ett verktyg för att uppnå ett bättre resursutnyttjande samt att effektivisera och utveckla yrkesroller. Modellen bidrar till att kartlägga flöden ur ett patientperspektiv, att identifiera flaskhalsar och dubbelarbete samt belysa vilka yrkeskategorier som utför de vårdadministrativa uppgifterna. Målet är att arbetsuppgiften ska utföras av den yrkeskategori som är bäst lämpad och att öka tiden för arbete som är värdeskapande för patienten. Det ger mer patienttid och bättre användning av medarbetarnas kompetens. Erfarenheterna från arbetet med bättre resursutnyttjande ska spridas så fler kan ta dra nytta av lärdomarna och arbetet ska utvärderas kontinuerligt. För att minska vårdadministration ska bland annat vårdnära service och digitalisering utvecklas ytterligare. En ökad digitalisering öppnar för både effektivare verksamhet och bättre kvalitet. Verksamheten inom regionens kliniska träningscentrum ökar snabbt och ska under planperioden förstärkas och utvecklas till ett länsövergripande kompetenscentrum. Ett sådant kompetenscentrum kan bidra till samverkan och gemensamma utbildningsinsatser med kommuner och andra aktörer. Här kan exempelvis utbildningar i grundläggande och fördjupad förbättringskunskap, metodutbildningar samt hälsofrämjande utbildningar hållas. Innovationsslussen, som ingår i det regionala innovationssystemet, ska fortsätta att utvecklas för att vara ett stöd för både interna och externa parter. Via innovationsslussen ska ges stöd att förverkliga sina idéer, från idé till prototyp, testbädd och kommersialisering En hälsofrämjande arbetsplats En god arbetsmiljö är grunden för medarbetarnas trivsel och hälsa. Medvetenhet hos medarbetare när det gäller en hälsosam livsstil och ett hållbart arbetsliv är viktiga parametrar för en god arbetsmiljö. Region Kalmar län har nolltolerans mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Handlingsplanen för hälsosammare arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro är styrande i det hälsofrämjande arbetet. I planen anges bland annat att Region Kalmar län särskilt ska uppmärksamma medarbetare som riskerar en längre sjukskrivning. En fortsatt satsning på arbetslivsinriktad rehabilitering med individuellt anpassade arbetsuppgifter ska ske med personliga tjänster med målet lägre sjukskrivningstal. Ambitionen är att öka antalet medarbetare med lönebidragsanställningar. Region Kalmar län ska genom att till exempel stödja hälsoinspiratörernas arbetsplatsarbete erbjuda en hälsofrämjande arbetsmiljö där medarbetarnas hälsa och ett förebyggande arbete prioriteras. Friskvårdsbidraget höjs med 200 kronor per år för att stimulera till olika friskvårdsinsatser som i sin tur kan leda till minskade sjuktal. Ett hälsobokslut som ger möjlighet till bättre uppföljning inom arbetsmiljöområdet ska utvecklas. Medarbetar- och säkerhetsenkät genomförs vartannat år. Resultaten från enkäten används till att stärka och utveckla arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet på arbetsplatserna. Utvecklingsområden är till exempel ökad delaktighet och förbättrad arbetsrelaterad hälsa. Möjligheten att komplettera den större enkäten med en förenklad variant kommer att prövas. Företagshälsovårdens uppdrag och dimensionering har utretts för att öka insatserna på alla nivåer. Särskilt fokus kommer att läggas på hälsofrämjande arbete, men även på att minska den psykiska ohälsan. Medarbetarnas kunskap om hur man kan påverka miljön i det dagliga arbetet ska öka, bland annat genom miljöombudens arbete. Verksamheten ska präglas av jämställdhet och kulturell mångfald i enlighet med CEMRdeklarationen, den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I enlighet med den nya diskrimineringslagen kommer arbetet mot Regionplan Region Kalmar län 35(83)

94 diskriminering att fortsätta utvecklas och efterlikna det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den årliga lönekartläggningen genomförs och eventuella osakliga löneskillnader åtgärdas. Utbildning i jämställdhet är påbörjad för politiker, nyckelpersoner och ledningsgrupper. Arbetet utvecklas vidare för att täcka hela diskrimineringsområdet. Ett digitalt förslagsystem för idéer har implementerats. Detta gör det möjligt för varje medarbetare att lyfta förbättringsidéer och även att se och bygga vidare på andras idéer. Förbättringsprogrammen har tematiseras och riktats mot specifika områden. Utbildning i förbättringskunskap ges via kliniskt träningscenter/kompetenscenter som regelbundet återkommande kurser Ett stärkt ledarskap Ett gott chef- och ledarskap utgör en viktig del i att nå målet att vara en av landets bästa arbetsplatser. För att skapa ett enhetligt ledarskap och förtydliga chefsrollen satsar Region Kalmar län på konceptet Utvecklande ledarskap (UL) sedan Med ett utvecklande ledarskap baserat på en gemensam värdegrund kan utmaningar hanteras och möjligheter tas tillvara. Till konceptet tillförs även en utbildning i indirekt ledarskap (IL) för ledningsgrupper och chef som leder genom annan chef. Satsningen på att stödja chefer med lagutveckling, handledning och mentorskap fortsätter. För att förtydliga Regionens syn på ledarskapet ska en ledarskapsstrategi utvecklas. Chefernas uppdrag, ansvar och roll förtydligas och en revidering av nuvarande chefsriktlinje göras. Chefers arbetsmiljö är särskilt utsatt och ett riktvärde på högst 35 medarbetare per chef rekommenderas för att öka möjligheterna till bättre arbetsmiljö och verksamhetsnära chefskap. Antalet medarbetare ställs i relation till organisation, struktur, geografi med mera, och kan därför bli både högre och lägre än riktvärdet. Målet är att ytterligare minska antalet medarbetare per chef till Mått Region Kalmar läns långsiktiga inriktning Mått Långsiktigt målvärde Region Kalmar län ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosamarbetsplats Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i region Kalmar län Sjukfrånvaron inom region Kalmar läns alla verksamheter > 75 (indexvärde) < 4,2 % Hållbart medarbetar engagemang (HME)- Motivation, ledarskap och styrning >80 (indexvärde) De mått som kan/är relevanta att följa utifrån jämställdhet kommer att följas upp i delår/årsredovisning könsuppdelat Uppdrag Redovisa en ledarskapsstrategi Redovisa ett årligt hälsobokslut Regionplan Region Kalmar län 36(83)

95 I samverkan med kommunerna redovisa en analys av kompetensbehov i länet av hälso- och sjukvårdspersonal såsom sjuksköterskor och undersköterskor och kommunala omsorgsverksamheter i länet Regionplan Region Kalmar län 37(83)

96 8 Ekonomi: God ekonomisk hushållning Regionen ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. God ekonomisk hushållning God hushållning skapas genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. En del i det ekonomiska ansvaret innebär att säkerställa att Region Kalmar län har en god ekonomi på lång sikt. En ekonomi som ska präglas av medvetna beslut för att möta förändringar. Framtidens utmaningar inom framförallt hälso- och sjukvården kräver ifrågasättande av befintliga strukturer och anpassning till nya arbetssätt. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för det utbud som generationen beslutar om och själv konsumerar. En hållbar ekonomi ska ge möjlighet att klara anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. För att hantera konjunktursvängningar och skapa handlingsfrihet är det viktigt att över tid ha ett positivt resultat (överskott). Detta ställer krav på att nämnder och förvaltningar inte förbrukar mer resurser än de som finns tillgängliga. Det ekonomiska resultatet ska vara tillräckligt stort för att säkerställa framtida behov av pensionsutbetalningar, ny- och återinvesteringar i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås. Resultatet ska respektive år uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Investeringarna ska finansieras med egna medel Ett självklart krav är att Region Kalmar län förvaltar skattemedlen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för att bedriva hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av privata utförare. Nya metoder, verksamheter, projekt och investeringar ska införas med medvetna beslut där hänsyn är tagen till regionens prioriteringar och ekonomi. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering av både ekonomi och verksamhet är också en nödvändig förutsättning för att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Regionens ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt utgångsläge Ekonomin är i grunden stark och sedan 2005 har resultatet varit positivt. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Det egna kapitalet uppgår till Mkr vilket ger en trygghet inför framtiden. Region Kalmar län ska över tid ha ett resultat som gör att finansiella risker och förändringar av skattekraften kan hanteras. Likviditeten ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god betalningsberedskap. I årsredovisningen 2017 uppgick likviditeten till Mkr. I prognosen för 2018 (efter juli) beräknas ett nollresultat vilket innebär att resultatmålet inte kommer att nås. Kostnadsutvecklingen är hög och förvaltningarnas underskott beräknas öka jämfört med föregående år. För att bibehålla en stark ekonomi och klara finansiering av pensioner och kommande investeringar, med ökade driftskostnader, måste åtgärder vidtas för Regionplan Region Kalmar län 38(83)

97 att minska kostnader och ha en budget i balans. Arbetet med effektiviseringar och kostnadssänkande åtgärder följs upp i dialoger och i rapportering till nämnder och styrelse. För samtliga verksamheter i Region Kalmar län måste nya behov främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna. I Regionplan beslutas om de ekonomiska ramarna i ett treårsperspektiv. Det ger en långsiktighet i regionens verksamheter och en god grund för regionstyrelse, nämnder, delegationer och regionledning att följa verksamheterna i dialog med verksamhetsföreträdare. I verksamhetsdialogerna ingår ett resonemang kring måluppfyllelse, ekonomiska förutsättningar, handlingsplaner och aktiviteter. Inom ramen för dialogerna hanteras även riktade statsbidrag som årligen fördelas via överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och som riktar in sig på särskilda områden inom främst hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården pågår ett långsiktigt arbete med aktiviteter kopplade till handlingsplanen för att minska beroendet av bemanningspersonal. Arbetet utgår från den nationella samordning som nu sker för att även fortsättningsvis bedriva en patientsäker hälsooch sjukvård som medverkar till kontinuitet och trygghet, bättre arbetsmiljö och minskade kostnader för bemanningsföretag. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan en längre tid en obalans mellan budget och ekonomiskt utfall. Kostnaderna för köpt vård och läkemedel svarar för del av hälso- och sjukvårdsförvaltningens budgetavvikelse och årligen sker avstämning med målsättning av säkerställa budgetramen för läkemedel och köpt vård. Flera aktiviteter pågår för att minska kostnadsutvecklingen och på alla nivåer förs dialog om åtgärder för ökad kostnadseffektivitet. Under planperioden kommer en ny modell för verksamhetsplanering på sjukhus- och basenhetsnivå att successivt införas. Syftet är att stärka och tydliggöra chefernas ansvar och förbättra förutsättningarna för målstyrning avseende produktion och kvalitet, kopplat till de ekonomiska förutsättningarna. En viktig förutsättning för att klara uppdraget är att ha en välfungerande dialog mellan verksamhetsföreträdare och ledning, samt att det finns en systemförståelse och kostnadsmedvetenhet i organisationen. Arbetsmodellen kommer innan breddinförande att prövas i mindre skala under 2019 och sedan utvärderas. Utvärderingen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Utöver ovanstående kommer fortsatt arbete pågå för att utveckla den ekonomiska styrningen i syfte att nå en budget i balans. Region Kalmar län står inför stora utmaningar då de demografiska förändringarna med framförallt fler äldre innebär en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård och därmed ett ökat kostnadstryck. Utöver de demografiska behoven beräknas kostnaderna också öka som en följd av bl.a. bättre behandlingar och nya läkemedel. Allt mer aktivt är arbetet med att ta tillvara digitala lösningar som ger stöd för förändrade arbetssätt och ett mer effektivt resursutnyttjande. Förenklingar genom nya tjänster och verktyg, ökad automatisering med hög patientsäkerhet är några delar som kommer patienten tillgodo och samtidigt ger hälso- och sjukvården förutsättningar att ge en effektiv vård. Många införanden ger möjlighet till ekonomiska effektiviseringar oftast i kombination med förbättrad kvalitet. För perioden planeras investeringar för närmare 3,7 miljarder kronor. Det avser lokaler för specialistpsykiatri i Kalmar, Oskarshamn och Västervik, neonatalverksamheten i länet men också tidigare beslut om lokaler. I samband med att lokaler färdigställs ökar Regionplan Region Kalmar län 39(83)

98 kostnaderna för avskrivningar och drift. Under de kommande åren ökar också kostnader för externa lokaler. Region Kalmar län följer och deltar aktivt i det nationella arbetet om ett oberoende av bemanningsbolag 1 januari Prognosen för 2018 visar att kostnaderna ökar jämfört med året innan. Arbetet med att minska beroende av bemanningsbolag är fortsatt prioriterat inom hälso- och sjukvården och det har såväl ekonomisk betydelse som det har vad gäller kvalitet, arbetsmiljö och kontinuitet. För att det ska vara möjligt att bedöma hälso- och sjukvårdens effektivitet är det nödvändigt att tillgänglighet, kliniska resultat, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla metoder för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Kunskap om kostnad för resultat, diagnos-/sjukdomsgrupp och för enskilda prestationer är nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma om en verksamhet, process eller en prestation är kostnadseffektiv. Resultatutjämningsreserv I kommunallagen regleras god ekonomisk hushållning (från 2005) samt resultatutjämningsreserv (från 2013). Avsättning till resultatutjämningsreserv (RUR) är frivillig men när detta får ske framgår av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Syftet med RUR är att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Region Kalmar län har gjort avsättningar vid tre tillfällen sedan 2013 och värdet uppgick till 145 Mkr i årsredovisningen Storleken på RUR maximeras till totalt 5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Riktvärdet för att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat, d.v.s. så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Enligt den nya redovisningslagen som träder i kraft 1 januari 2019 ska finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring värderas till verkligt värde. Det innebär att de egna riktlinjerna för avsättning till resultatutjämningsreserven kommer att ses över under Underlag för planering Regionens ekonomiska förutsättningar för att tillgodose medborgarnas behov är i huvudsak beroende av: samhällsekonomins tillväxt och dess påverkan på skatteunderlaget befolkningsutvecklingen i länet kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag skattesats patientavgifter och regelverk Regionplan Region Kalmar län 40(83)

99 Samhällsekonomin och skatteunderlaget Den samhällsekonomiska bedömningen inklusive utveckling av skatteunderlag och bidrag är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Ekonomirapport maj 2018 och EkonomiNytt som presenterades i augusti SKL bedömer att skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren i jämförelse med de senaste åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Den främsta utmaningen på kort sikt för landsting och regioner är att bromsa kostnadsutvecklingen och få en ekonomi i balans. En dämpad skatteunderlagsutveckling kommer leda till betydande behov av effektiviseringar de närmaste åren. Andra stora utmaningar är rekryteringsbehoven, höga investeringsnivåer och omställning av vården. Samhällsekonomins tillväxt Svensk ekonomi är i högkonjunktur med stark tillväxt och högt resursutnyttjande. Konjunkturen bedöms nå sin topp under år 2019 och försvagas därefter när bostadsbyggande och offentliga investeringar beräknas avta. Samtidigt förväntas svensk export gynnas av tillväxt i omvärlden och initialt dämpa konjunkturnedgången. Men när antal arbetade timmar under nästa år inte alls förväntas öka sker en snabb inbromsning av skatteunderlagstillväxten. Med den befolkningsökning som har skett och de demografiska förändringarna som bedöms ske förväntas behov av vård och omsorg öka. Sammantaget riskerar det skapa ett betydande ekonomiskt underskott i sektorn. Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under flera år. Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten minskat och bedöms fortsätta minska ytterligare innan den når ett jämviktsläge. Trots det har löneutvecklingen varit dämpad och inhemskt inflationstryck lågt. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring BNP* 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6 Arbetade timmar* 2,0 1,9 0,3-0,3 0,3 Arbetslöshet nivå 6,7 6,1 6,2 6,7 7,0 Timlön 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5 KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8 * Kalenderkorrigerad utveckling Källa: EkonomiNytt, SKL augusti 2018 Skatteunderlagets utveckling Skatteunderlagstillväxten har under flera år varit hög. Det har varit möjligt tack vare en lång period av sysselsättningsökning. SKL bedömer att den starka skatteunderlagstillväxten dämpas från och med Det främsta skälet är en lägre utveckling av arbetade timmar. Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med Tabell 2. Olika skatteprognoser Procentuell förändring Regionplan Region Kalmar län 41(83)

100 SKL augusti 4,5 3,7 3,3 3,3 3,9 20,1 SKL april 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 19,6 Regeringen april 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8 ESV april 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8 Källa; Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL Kommuner och landsting har under de senaste årens långa konjunkturuppgång, som bedöms plana ut under det närmaste året, kunnat vänja sig vid en stark real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år. Under kommande år förväntas den reala skatteunderlagstillväxten ligga på mellan 0 och 0,5 procent per år. Befolkningsutveckling Beräkningarna vad gäller befolkningsutveckling baseras på SKL:s prognos. Befolkningen i Kalmar län beräknas årligen öka med ca invånare under perioden Tabell 3. Befolkningsutveckling Kalmar län Verklig Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos SKL Årlig förändring Årlig procentuell förändring 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 % Källa: SKL augusti 2018 Statsbidrag Det osäkra parlamentariska läget innebär att budgetpropositionen för 2019 är försenad. Som en konsekvens av detta baseras nivån på statsbidragen på tidigare budgetbeslut. I Regionplan förutsätts däremot att statsbidragen avseende profession samt cancer fortsätter i någon form. Bidrag består i huvudsak av Kommunalekonomisk utjämning Generella statliga bidrag Riktade statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag Översyn kostnadsutjämningssystemet I november 2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Ett slutbetänkande presenterades den 1 oktober Uppdraget har varit att överväga hur större samhällsförändringar fångas upp av det nuvarande kostnadsutjämningssystemet, men också utreda möjligheter till förenklingar. Utredaren föreslår ett ikraftträdande 1 januari Regleringar enligt finansieringsprincipen Inför 2016 tillfördes kommuner och landsting 10 miljarder kronor för mer resurser i välfärden. Pengarna fördelas dels via det kommunalekonomiska utjämningssystemet dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och Regionplan Region Kalmar län 42(83)

101 nyanlända under perioden Från och med 2021 kommer hela tillskottet fördelas via utjämningen som ett generellt statsbidrag. Tabell 4. Fördelade medel Regionen i Kalmar län I Mkr Enligt flyktingvariabler 39,0 23,2 0 Enligt befolkningsfördelning 36,2 50,7 72,4 Summa 75,2 73,9 72,4 *Fördelningen utgår från antalet kommunmottagna (t.o.m. maj) samt antal asylsökande 31 maj Läkemedelsbidraget Enligt fastställd överenskommelse för år 2018 erhåller landsting och regioner 27,8 miljarder kronor i bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. I bidraget ingår: läkemedelsförmånerna på 25,1 miljarder kronor 1,6 miljarder kronor för vissa läkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen, vissa överföringar av läkemedel till slutenvården, vissa överföringar av förbrukningsartiklar, samt visst bidrag för dostjänsten läkemedel för behandling av hepatit C ingår i beloppet, ett bidrag på 70 procent av den beräknade kostnaden för år 2018, vilket motsvarar Mkr På samma sätt som tidigare regleras större avvikelser från de kostnadsprognoser avtalet bygger på med en särskild risk- och förlustdelningsmodell. När det gäller återbäring under 2018 ska 60 procent tillfalla regionerna och 40 procent tillfalla staten. Bidraget beräknas för 2018 uppgå till 715 Mkr. SKL:s bedömning är att förmånskostnaderna ökar i långsammare takt framöver jämfört med de senaste åren. För beräknas bidraget på samma nivå som Riktade statsbidrag Riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården Förlossningsvård, kvinnors hälsa samt barnhälsovård Jämställd hälso- och sjukvård genom insatser för förlossningsvården och kvinnors hälsa, 400 Mkr per år I budgetpropositionen 2018 utökades satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa med en miljard kronor per år Medel som ska stärka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön. Medel inom satsningen får även användas för insatser inom neonatalvården. Förstärkning av primärvårdens insatser för kvinnors hälsa, 130 Mkr per år Öka tillgängligheten inom barnhälsovården för grupper som har sämre hälsa och tandhälsa samt förstärka information och kommunikation om vaccinationer med 137 mkr per år Regionplan Region Kalmar län 43(83)

102 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna förstärktes den befintliga satsningen inom området psykisk ohälsa med ytterligare 280 Mkr per år fördelat på att stärka ungdomsmottagningarnas verksamhet och för att stötta nya initiativ inom till exempel självinläggningsverksamheter eller första linjens psykiatri. Barn- och ungdomspsykiatrin och förstalinjens psykiatri för barn och unga i primärvården ska stärkas, med 100 Mkr per år under I budgetpropositionen 2018 fortsätter satsningen på psykisk hälsa barn och vuxna med 500 mkr 2018 och 1 miljard kronor Satsningen ska stärka första linjens vård samt den specialiserade vården för barn och vuxna. En miljard kronor per år under perioden för att stödja att rätt vård ges i rätt tid, den så kallade patientmiljarden. Köerna ska kortas och samordningen mellan olika delar i vården ska förbättras samtidigt som den medicinska kvaliteten bibehålls. Bidraget ska också stimulera landstingen att införa patientkontrakt. Goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Två miljarder per år till att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter under De riktade statsbidragen inom En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (tidigare benämnda sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin) kommer att upphöra fr.o.m En ny lagstiftning förväntas träda i kraft gällande koordineringsinsatser. Statsbidrag övriga verksamheter Näringsdepartementet beslutar årligen om regionala utvecklingsmedel, s.k. 1:1-medel och medlen fördelas till aktörer i länet som bedriver regionala utvecklingsprojekt. I takt med att nya statliga uppdrag tillkommer söks finansiering för dessa. Till nuvarande uppdrag med bredbandssamordning utgår också statliga medel. Till folkhögskolorna bidrar staten med ordinarie statsbidrag till kärnverksamheten och extra bidrag till särskilda insatser. Utöver ordinarie anslag söker folkhögskolorna förstärkningsbidrag och bidrag för språkligt stöd. Sammantaget under 2018 verksamheten drygt 55 mkr i statsbidrag. Statsbidrag till regional kultur fördelas inom kultursamverkansmodellen. Regionen fattar beslut om prioriteringar och fördelningen av statliga och regionala medel inom modellen. Det har sin grund i den regionala kulturplanen Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län 2022 som är framtagen i dialog med kommuner, regionala kulturverksamheter, kulturskapare och civilsamhället. Det statliga stödet 2018 till Kalmar län inom kultursamverkansmodellen var 31.3 mkr. Staten ger bidragsstöd till trafik på olönsamma järnvägsbanor och enligt genomförd studie är Stångådalsbanans trafik berättigad av stöd. Tjustbanan är sedan 2014 inte berättigad, men erhåller under innevarande avtalsperiod ett avvecklingsbidrag. Innevarande avtal gäller fram till december 2020 och ger ett stöd på 21 mkr per år. Skattesats År 2019 fastställs till 11:37 per skattekrona. Regionplan Region Kalmar län 44(83)

103 8.3.1 Förändringar i patientavgifter och regelverk Höjning högkostnadsskydd Från och med 1 januari 2019 höjer SCB prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) till kr. I och med detta föreslås en förändring av högkostnadsskyddet för öppenvård och tandvårdsstöd i enlighet med det som står skrivet i Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) kring Högkostnadsskydd för avgifter till landsting. Detta ska fortsättningsvis ligga till grund för beräkningen av högkostnadsskyddet för öppenvård och tandvårdsstöd över tid. Hälso- och sjukvårdslagen utgår från att ingen årligen ska betala mer än högst 0,025 prisbasbelopp i avgift, vilket innebär en höjning med 50 kronor till kronor. Hälsoundersökning Smittsamma sjukdomar identifieras ibland inte förrän flera år efter det att man kommit till Sverige. Ofta fördröjs diagnosen av kroniska infektioner först när patienten utvecklat sena symtom på exempelvis tuberkulos eller blodsmitta. För att ta bort eventuella oklarheter kring kostnaden för hälsoundersökningen inkluderas även arbetskraftsinvandrade och s.k. kärleksinvandrade, där man bedömer att behov föreligger. Avgifter för självträning och hyror av bassäng Inför 2019 sker en justering och anpassning av avgifter för självträning i egna lokaler med 150 kr samt en justering med 100 kronor när föreningar utöver patientföreningar hyr bassänger. Övriga hyreskostnader är oförändrade, enligt nedan. Avgifter för självträning i egna lokaler Träningskort 10 gånger för självträning i bassäng Träningskort 10 gånger för självträning i träningslokal 600 kr/kort 500 kr/kort Hyror för bassäng Patientföreningar Andra föreningar eller motsvarande I stor bassäng I medelstor bassäng Externa hyresgäster vid engångstillfällen I stor bassäng I medelstor bassäng Hyra av gymnastiksal 250 kr/tim 800 kr/tim 700 kr/tim kr/tim 800 kr/tim 250 kr/tim Biljettpriser KLT I målsättningen om självfinansieringsgrad har tidigare ingått samtliga trafikslag (d v s även serviceresor) och har då uppgått till 50 procent. I Trafikanalys definition av självfinansieringsgraden innefattas endast den allmänna kollektivtrafiken. Utfallet av självfinansieringsgraden för den allmänna kollektivtrafiken i Kalmar län har legat på procent de senaste åren. Målet om självfinansieringsgrad kvarstår till 50 procent men gäller för den allmänna kollektivtrafiken. Utvecklingen av självfinansieringsgraden påverkas av hur intäkter från trafiken utvecklas i jämförelse med kostnaderna för densamma. Viktiga komponenter för att uppnå den uppställda subventionsgraden är dels en ökning av antalet Regionplan Region Kalmar län 45(83)

104 resenärer i kollektivtrafiken (målsättning om 3 %) och dels att taxan följer den generella kostnadsutvecklingen i branschen. Från och med 2019 höjs priset på enkelbiljetter, periodkort och egenavgifter i färdtjänsten med i genomsnitt 2,5 procent. Detta innebär en prisjustering för enkelbiljetter och egenavgiften i färdtjänsten med 1 2 kr beroende på reslängd. Periodkorten (inkl. färdtjänst) justeras i snitt med 2,5 procent. Justerad tandvårdstaxa Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som fastställer de nationella referenspriserna, har justerat sina priser inför 2019 på ett antal åtgärder där också Folktandvården följer justeringen vilket innebär en genomsnittlig höjning med 0,3 procent. Ny kommunal redovisningslag Riksdagen beslutade den 16 maj 2018 om en ny kommunal bokförings- och redovisningslag utifrån förslagen i utredningen En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24). Lagen träder i kraft den 1 januari 2019 och kvarstår som ramlag, men vissa nya bestämmelser har föreslagits och delar av nuvarande normering förs in i lagtexten. Utredningen föreslog att pensionsförpliktelser skulle redovisas enligt fullfonderingsmodellen, dvs. att samtliga pensionsförpliktelser ska tas upp i balansräkningen som skuld eller avsättning. I propositionen föreslår regeringen istället att nuvarande modell för redovisning, den s.k. blandmodellen, kvarstår i avvaktan på vidare utredning vilket också beslutats i riksdagen. Regeringen bedömer att det bör utredas vidare vilka konsekvenser en ändrad redovisningsmodell får på ekonomin samt hur en sådan ändring påverkar balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning. Enligt den nya lagen ska finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring värderas till verkligt värde. Vid övergången kommer skillnaden mellan bokfört och verkligt värde hanteras som byte av redovisningsprincip och redovisas direkt mot eget kapital. Löpande förändringar från införandet kommer sedan att redovisas över resultaträkningen vilket kommer att medföra större fluktuationer i resultatet. Orealiserade vinster och förluster ska undantas vid beräkningen av årets balanskravsresultat Finansiella kostnader och intäkter inklusive pensionsåtagande Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Avkastningen beräknas årligen till fyra procent. Finansiella kostnader avser kostnader för värdesäkring av pensioner. Den finansiella kostnaden består av ränte- och basbeloppsuppräkningar. Beräkning av pensionskostnader sker enligt blandmodellen. Det innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som en avsättning i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionskostnaderna består av dagens intjänande av pensioner, utbetalningar från ansvarsförbindelsen samt värdesäkring. De kommande åren beräknas pensionskostnaderna öka vilket beror på att avsättningen för de anställdas förmånsbestämda tjänstepension växer. Största bidraget här är från lägre inkomstbasbelopp som ger lägre inkomsttak och därmed fler och större förmånsbestämda pensioner. Den finansiella kostnaden som tillkommer för värdesäkring av pensioner ökar betydligt. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbetalningar. Riktlinjerna, som styr hur pensionsskulden ska värderas finns beskrivna i RIPS 17. Regionplan Region Kalmar län 46(83)

105 8.3.3 Antaganden för pris- och löneutveckling I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av prisutveckling. Det baseras på ekonomiska antaganden och justeras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. I indexet ingår inga volymförändringar. I prognosen från april bedömer SKL att läkemedelspriserna minskar med 0,7 procent de kommande två åren. Ökade kostnader för nya läkemedel ingår inte i SKLs prognos. Landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedel beräknas till 2,8 procent för 2019, 3,4 procent 2020 och 3,4 procent Tabell 5. Antaganden Årlig procentuell förändring Löner inklusive lönekartläggning 2,9 3,2 3,3 Sociala avgifter 2,6 5,2 3,5 Läkemedel 0,7 0,8 0,8 Övriga driftskostnader och intäkter 2,7 2,4 2,4 Landstingsprisindex, exklusive läkemedel 2,8 3,4 3,4 SKL, april 2018 Löner inklusive lönekartläggning samt övriga driftskostnader och intäkter Region Kalmar län utgår från SKL:s generella bedömning, men särskild hänsyn tas till lokala förutsättningar där den svaga intäktsutvecklingen är en faktor att ta hänsyn till. Indexuppräkning för löner bedöms till 2,4 procent och för övriga kostnader till 1,7 procent. Sociala avgifter Den förmånsbestämda delen i arbetsgivaravgiften beräknas preliminärt ligga på samma nivå som föregående år, till 46,00 procent för I december varje år får Regionen via SKL besked om den slutliga arbetsgivaravgiften. Läkemedel Årligen görs en analys som ligger till grund för omfördelning mellan förvaltningarna inom den totala budgetramen för läkemedel utifrån introduktion av nya läkemedel och beräknade volym- och kostnadsförändringar. En särskild pott avsätts för finansiering av nya läkemedel inom ramen för processen för Ordnat införande av nya läkemedel. Bedömningen inför 2019 är att kostnaderna för nya läkemedel fortsätter att öka med ca 5 procent (35 Mkr) jämfört med 2018 och det gäller i huvudsak inom områdena smittskydd och cancer. Regionsjukvård Region Kalmar län har tillsammans med Region Jönköping och Region Östergötland en överenskommelse om samverkan och vård i Sydöstra sjukvårdsregionen och vid Universitetssjukhuset i Linköping. Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarstagande för verksamheter som är av regional karaktär. Avtalskonstruktionen bygger på en fast (65 %) respektive rörlig del (35 %) för att säkra långsiktig finansiering samtidigt som kostnadskompensationen på kort sikt blir rimlig vid förändrade volymer. Från och med 2019 tillämpas denna avtalsmodell, med en fast och en rörlig del, på all såld och köpt vård mellan dessa tre regioner. Regionplan Region Kalmar län 47(83)

106 Avstämning sker årligen där hänsyn tas till volym i relation till kostnad för den senaste treårsperioden. För 2019 beräknas kostnaden för köpt vård på US i Linköping öka med 23,0 Mkr. Hälsoval och övrig beställd vård Ersättningen i Hälsoval och övrig beställd vård räknas upp enligt landstingsprisindex, LPIK, exklusive läkemedel, med 2,8 procent. Ersättningen för allmäntandvård 3-23 år uppgår till en fast del på 692 kronor per listad och en rörlig del på kronor per listad med möjlighet till extra ersättning enligt särskilda bestämmelser. Det utgår särskild ersättning till Folktandvården för specifika uppdrag gällande; behandlingsansvar för barn 0 2 år, sistahandsansvar för barn, ungdomar och unga vuxna 3 23 år, kollektiva preventiva insatser, samt utbildningsinsatser för privata vårdgivare. Index kulturverksamhet och organisationsstöd Bidrag till kulturverksamhet och organisationsstöd räknas upp med 2,8 procent. Index för trafik Nettobudgetramen för beställningstrafik, buss och tågtrafik uppräknas med 2,5 procent. Avskrivningar och internränta Internräntan, som följer rekommendationen från SKL, beräknas till 1,50 procent. Internräntan används för beräkning av kapitaltjänstkostnader och påverkar bl.a. den interna hyresprissättningen. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till beräknade investeringar, fastställd investeringsplan samt modellen för komponentavskrivning Uppdrag och överenskommelser Överenskommelse om finansiering inför regionbildning 2019 Behov av finansiering av den del som kommer att ingå Region Kalmar län har beslutats i särskild överenskommelse. Främst kommer verksamheten ingå i den nya Regionala utvecklingsförvaltningen, men även andra delar av Region Kalmar län kommer att innefattas. Finansieringen från kommunerna kommer fortsättningsvis ske via årliga bidrag som baserar sig på nuvarande medlemsavgift till Regionförbundet i Kalmar län, med avdrag för den del som finansierar det kommande kommunförbundet. Bidraget ska ses som en del i grundfinansieringen av verksamheten och är ovillkorat. Den årliga uppräkningen av bidraget sker på samma sätt som uppräkningen av medlemsavgiften i Regionförbundet räknats upp. Uppräkningen baserar sig därmed på utvecklingen av respektive kommuns skatteintäkt och statsbidrag enligt gällande bidrags- och utjämningssystem. Fördelning av det egna kapitalet vid avvecklingen stipuleras i förbundsordningen och omställningsbidraget delges Region Kalmar län som ett engångsbelopp uppgående till samma belopp som regleras till respektive kommun vid avvecklingen av Regionförbundet i Kalmar län. Det egna kapitalet uppgick vid utgången av 2017 till totalt ca 28 Mkr, men kommer att påverkas av resultatet för Kommunernas andel av det egna kapitalet uppgår till drygt 65 %, eller drygt 18 Mkr vid utgången av Därmed möjliggörs en omställningsperiod om 2-3 år för Region Kalmar län att anpassa verksamheten. Denna överenskommelse gäller mellan och parterna har en gemensam ambition att överenskommelsen därefter förlängs med samma avtalslängd. Ramen för den regionala utvecklingsnämnden exklusive kultur och bildning baseras på landstingets tidigare avgifter och bidrag samt nivån på kommunernas bidrag till regional Regionplan Region Kalmar län 48(83)

107 utveckling. Det återstår i dagsläget ett arbete att säkerställa den slutliga ramen för den regionala utvecklingsnämnden, varför omställningsbidragets storlek justeras årligen under omställningsperioden. Folktandvårdens uppdrag Uppdraget för Folktandvården framgår i den årliga överenskommelsen som även ligger till grund för den ersättning som Folktandvården erhåller för sitt uppdrag. Tandvård ska erbjudas samtliga som är bosatta i länet och målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Kvalitén i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och följas upp. Folktandvården skall svara för avgiftsfri barn- och ungdomstandvård enligt LOV avseende specialisttandvård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa grupper, tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling, tandvård för asylsökande samt övrig tandvård för vuxna i den omfattning som bedöms lämplig. Folktandvården skall även tillgodose behovet av akuttandvård till dem som vistas i länet. Vårdval inom primärvård Inom primärvård finns två beslutade vårdval, Hälsoval och vårdval psykisk hälsa. En av grundprinciperna i vårdval är att ersättningen till vårdenheterna följer patientens val. Hälsovalsuppdraget innebär att vårdenheterna ansvarar för att grundläggande hälso- och sjukvård inom området allmänmedicin för alla åldersgrupper kan ske på vårdenheten. Vårdval psykisk hälsa innebär att leverantören svarar för behandling inom området psykisk hälsa. Målgrupp för detta uppdrag är patienter som är 18 år eller äldre och som har behov av primärvårdens insatser inom området. Vårdvalens uppdrag beslutas årligen av regionstyrelsen och ligger till grund för den ersättning som utbetalas till vårdgivaren/leverantören. Uppdragen ska främja en personcentrerad vård genom en välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna som kan vara inblandade i en patients behandling. Ersättningsmodellen stödjer detta med hjälp av prestationsbaserade besöksersättningar för de besök som kräver en större tidsåtgång, till exempel hembesök, vårdplanering mm. Primärvården har en utmaning när det gäller vård i glesbygd och ersättningsmodellerna ska i möjligaste mån främja en jämlik vård över länet. Vårdenheten/leverantören ska ge planerad och oplanerad vård i form av utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, rådgivning och uppföljning. Uppdraget innebär också att enheterna ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom landstingsprisindex (LPIK) och uppräkningen kan riktas mot olika delar i ersättningsmodellen beroende på vilka satsningar/prioriteringar som beslutas. Uppdragen följs upp genom en löpande uppföljning enligt en modell som är baserad på SKLs så kallade basuppföljning för primärvården. Utöver detta sker en årlig fördjupad uppföljning där samtliga vårdenheter revideras. Revisonen är baserad på ett analysunderlag och utförs i dialog med respektive enhet. Ett syfte är att ge vårdenheterna/leverantörerna stöd i sitt kvalitet- och förbättringsarbete. Vårdval inom tandvård Inom tandvård finns ett beslutat vårdval kallat Vårdval Tandvård i Kalmar Län. En av grundprinciperna i vårdval är att ersättningen till vårdenheterna följer patientens val. Regionplan Region Kalmar län 49(83)

108 Vårdvalet innebär att vårdenheterna ansvarar för att erbjuda länets barn, ungdomar och unga vuxna, 3-23 år en regelbunden fullständig tandvård. Vårdvalets uppdrag beslutas årligen av regionstyrelsen och ligger till grund för den ersättning som utbetalas till vårdgivaren/leverantören. Uppdraget ska främja en personcentrerad vård genom en välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna som kan vara inblandade i en patients behandling. Ersättningsmodellen stödjer detta med hjälp av en differentierad ersättningsmodell som styr ersättningen så att kliniker med ett mer krävande patienter får extra stöttning. Vården ska vara lika för alla, av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande insatser. All behandling ska syfta till att avbryta pågående sjukdom och förhindra att ny sjukdom uppkommer. Uppdraget innebär också att enheterna ska arbeta hälsofrämjande. Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom landstingsprisindex (LPIK) och uppräkningen kan riktas mot olika delar i ersättningsmodellen beroende på vilka satsningar/prioriteringar som beslutas. Uppdragen följs upp genom en löpande uppföljning och en årlig fördjupad uppföljning där samtliga vårdenheter revideras. Revisonen är baserad på ett analysunderlag och utförs i dialog med respektive enhet. Ett syfte är att ge vårdenheterna/leverantörerna stöd i sitt kvalitet- och förbättringsarbete. Regional kulturverksamhet och organisationsstöd Under 2018 har kulturnämnden lämnat bidrag till regional kulturverksamhet med motsvarande 77,4 Mkr. Av detta utgör landstingsbidrag 46,0 Mkr och resterande 31,4 Mkr utgörs av ett statligt bidrag till regional kulturverksamhet. I kulturnämndens ansvarsområde ingår även bidrag till studieförbund, Smålands Idrottsförbund och SISU samt regionala ungdomsorganisationer som motsvarade 16,8 mkr för Inför 2019 sker en uppräkning av bidragen för kultur och organisationsstöd med landstingsprisindex, LPIK exklusive läkemedel. ALMI Företagspartner Kalmar län AB Regionen finansierar ALMI Företagspartner Kalmar län AB till 49 % motsvarande 5,6 Mkr. ALMI:s verksamhetsidé är att verka för ett dynamiskt näringsliv genom att stimulera och stödja företag och företagare så att de satsar på tillväxt. Tillsammans med länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor. Medlemsavgift Samordningsförbundet Samordningsförbundet i Kalmar län bildades Förbundet som är ett kommunalförbund där medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Regionen i Kalmar län samt länets 12 kommuner. Samordningsförbundets uppdrag består i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, för att om möjligt implementeras i egen organisation, dvs. skapa förutsättningar så att samhällets resurser används på ett bättre sätt och till större nytta för den enskilde invånaren i Kalmar län. Samordningsförbundets intäkter styrs av Försäkringskassans tilldelning av statens medel till förbundet. Försäkringskassan svarar för halva kostnaden, Regionen för en fjärdedel och kommunerna tillsammans för en fjärdedel. Avgiften för Regionen uppgår för 2019 till 4,1 Mkr, en ökning med 0,1 Mkr i jämförelse med föregående år. Regionplan Region Kalmar län 50(83)

109 Resultatbudget (bilaga 1) Resultatbudgeten visar nettokostnaderna för samtliga verksamheter och hur dessa finansieras genom skatteintäkter och finansnetto. Summan av dessa poster utgör årets resultat för respektive år under planperioden. Budgeterat resultat för uppgår till 122,2 Mkr, 101,6 Mkr och 41,1 Mkr vilket innebär att det finansiella målet om 2 procent inte nås för planperioden. Tabell 6. Resultatbudget Resultatbudget, i Mkr Ramar styrelse och nämnder , , ,8 Ram regionsjukvård, läkemedel samt indexuppräkning, finansiell resurs mm , , , , , ,0 Pensioner -218,0-227,0-237,0 Patientförsäkringar -33,0-40,0-40,0 Avskrivningar -310,0-310,0-307,0 Riktade statsbidrag 180,2 164,5 161,6 Verksamhetens nettokostnader , , ,4 Finansiering Skatter, utjämning och och generella statsbidrag 7 849, , ,0 Finansiella intäkter 67,5 67,5 67,5 Finansiella kostnader -86,0-86,0-131,0 Summa finansiering 7 830, , ,5 Budgeterat resultat 122,2 101,6 41,1 Finansiellt mål 2 procent 157,0 162,0 167,0 Avvikelse från det finansiella målet -34,7-60,4-125,9 Procent 1,6% 1,3% 0,5% Regionplan Region Kalmar län 51(83)

110 Driftramar (bilaga 2) Regionstyrelsen och nämndernas ramar för 2019 uppgår till 5 642,0 Mkr exklusive köpt vård, läkemedel, avskrivningar och indexuppräkningar mm som fördelas separat. Nedan redovisas budgetramar per styrelse och nämnder. Driftramarna per styrelse och nämnder är i fastvärde 2018 d.v.s. exklusive indexuppräkningar, samt ramen för köpt vård och läkemedel. Tabell 8 Driftramar per förvaltning och nämnder i Mkr Budget Plan Plan Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , , ,8 Primärvårdsförvaltningen, exklusive Hälsova -131,3-131,3-131,3 Psykiatriförvaltningen -401,8-402,8-402,8 Folktandvården -101,2-102,2-102,2 IT-förvaltningen -230,0-230,0-230,0 Landstingsservice -405,7-405,7-405,7 Landstingsrevisionen -4,5-4,5-4,5 Centralt administrerad verksamhet Förtroendevalda -36,3-36,3-36,3 Landstingsdirektörens stab -178,6-178,6-178,6 Beställd vård -661,3-661,3-661,3 Övrig centraladministrerad verksamhet -113,7-119,1-124,3 Summa Regionstyrelsen , , ,7 Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5-131,5-131,5 varav bildning -37,3-37,3-37,3 varav kultur -67,4-67,4-67,4 Summa Regionala utvecklingsnämnden -131,5-131,5-131,5 Kollektivtrafiknämnden Trafikförvaltningen -581,5-581,7-581,7 Total , , ,8 Ram köpt vård -545,7-545,7-545,7 Ram läkemedel -881,7-881,7-881,7 Pris- och löneuppräkning, finansiell resurs mm -258,1-480,4-727, , , ,0 * i övrig centraladministrerad verksamhet ingår bl.a. allmäntandvård för barn och unga, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, privata specialister samt centrala anslag för kompetensutveckling och personliga tjänster. I Budget och flerårsplan beslutas om mål, mått och aktiviteter för den kommande planperioden. Ett mål är god ekonomisk hushållning som bland annat innebär en ekonomi i balans dvs. utfall inom beslutade ekonomiska ramar. Det innebär att nämnder och förvaltningar i sina verksamhetsplaner ska beskriva åtgärder för att uppfylla målet. Verksamhetsplanerna redovisas i regionstyrelse och nämnder. Uppföljning sker i verksamhetsdialoger, månadsrapporter och verksamhetsberättelser, som ligger till grund för uppföljning i delårsrapporter och i samband med årsredovisning. Verksamhets- och ramförändringar Verksamhets- och budgetramförändringar, tidigare beslut Tidigare beslut som påverkar verksamhet och budgetramar för planperioden avser Förstärkt palliativ vård på Västerviks sjukhus som ett komplement till hemsjukvården 2,5 Mkr Regionplan Region Kalmar län 52(83)

111 Nationellt beslut om fri tandvård för barn och unga t.o.m. det år då de fyller 21 år från 2017, t.o.m. det år de fyller 22 år från 2018 och slutligen t.o.m. det år då de fyller 23 år från Kostnadsökningar för införande av fri tandvård för barn och unga 23 år, 3,4 Mkr I samband med att Byteaterns lokaler byggs ut utökas regionens verksamhetsbidrag. Utöver tidigare beslut om utökning från 2016 om 1 Mkr, sker en utökning med ytterligare 2 Mkr från 2018 och från 2019 med ytterligare 2 Mkr vilket innebär en utökning med 5 Mkr från och med 2019 I planen beräknas intäkter från statsbidrag till bl.a. kvinnosjukvård, förstärkning av primärvårdens insatser för kvinnors hälsa, psykisk hälsa för barn och unga samt vuxna. Inom ramen för överenskommelserna mellan SKL och regeringen kommer handlingsplaner med aktiviteter och riktade insatser tas fram. Verksamhets- och budgetramförändringar i Regionplan En nationell satsning inom cancervården med standardiserade vårdförlopp (SVF) och med ekonomiska incitament har stimulerat landstingen att delta. Satsningen har pågått mellan och arbetssätten är nu inarbetade i ordinarie verksamhet. För att behålla uppnådda resultat och fortsätta utveckla arbetssätt med SVF för cancer avsätts 6,7 Mkr från För att möjliggöra ytterligare hembesök och öka primärvårdens möjlighet att vara ett stöd för kommunernas sjuksköterskor liksom för ambulansens personal, avsätts 8 mkr till ett utökat jouruppdrag. Syftet är att höja tillgängligheten och öka tryggheten för de mest sjuka. Pengarna kommer även att finansiera extra resurser på jouren för att möjliggöra ett ökat nationellt samarbete inom 1177 vilket i sin tur kommer att öka tillgängligheten till För att stärka primärvårdens roll som ett nav i samverkan med specialistvård på och utanför sjukhusen, med kommunal hälso- och sjukvård samt dess omsorg, avsätts 15 mkr till hälsovalsuppdraget. Dessa medel ska även möjliggöra för de mest sjuka att få en fast läkarkontakt och en fast vårdkontakt. Handledning av läkarstudenter kommer även att finansieras via dessa medel. Utökningen ska även finansiera anpassningen till, de i skrivande stund, planerade förändringar som kunskapsstödet innebär. En satsning görs för den fortsatta digitaliseringen. Medarbetarna ska ha en digital arbetsmiljö som stödjer dem i att utföra sina arbetsuppgifter effektivt genom exempelvis stöd för mobilt arbetssätt i vårdens alla processer, beslutsstöd som är integrerat i vårdprocessen och automatisering av rutinuppgifter. Digitaliseringen gör det möjligt med ett förändrat fokus från vård på sjukhus till att underlätta för invånarna att själva kunna ta ansvar för och engagera sig i sin hälsa. Nya digitala lösningar ska utvecklas för att tillgodose särskilt äldres behov av avancerad vård i hemmet. För invånarna i Region Kalmar län ska de digitala tjänsterna vara ett naturligt val i kontakt med Regionen. För satsningen avsätts 7,5 Mkr I de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångest har Socialstyrelsen tagit med metoden repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms), Förutsättningar för ett införande av behandlingsmetoden har utretts och ambitionen är att lägga till rtms till psykiatrins behandlingsutbud med 1 Mkr 2019, 2 Mkr 2020 och 3 Mkr från För att korta väntetiderna till rådgivande samtal 1177 under kvällar och helger avsätts 1,0 Mkr från Regionplan Region Kalmar län 53(83)

112 Enligt fastställd modell för vårdvalet för tandvård avseende barn, ungdomar och unga vuxna, 3-23 år, avsätts 1,7 Mkr från Inom området kompetensförsörjning och rekrytering fortsätter tidigare beslutade satsningar inom ramen för Region Kalmar läns fokusarbete En av Sveriges bästa arbetsplatser. Ett flertal aktiviteter pågår för att ytterligare öka attraktiviteten och skapa goda förutsättningar för den framtida personal- och kompetensförsörjningen. Exempelvis erbjudande om heltid, översyn av arbetstider, utbildningsanställningar, introduktionsår för sjuksköterskor, utökningar av AT, ST- och PTP-tjänster samt särskilda satsningar på chef- och ledarskapet. Under planperioden avsätts anslag för en utökning med ytterligare sex AT-tjänster, 0,6 Mkr 2019, 3,7 Mkr 2020 och från och med ,6 Mkr. Kombinationstjänster med inriktning på kvalitet/forskning ska inrättas för att bidra till vårdnära forskning och öka akademiseringen i våra verksamheter med 0,4 Mkr 2019, 0,7 Mkr 2020 och med 1 Mkr från För uppdragsutbildningar för specialisttandläkare avsätt 1 Mkr 2019 och 2 Mkr från Friskvårdsbidraget höjs med 200 kronor till en beräknad kostnad med 0,5 Mkr från och med Verksamheternas budget för telefoni justeras med 4 Mkr För licensavtal (Microsoft), underhålls- och utvecklingsavtal (Cambio), säkerhetslösningar mm avsätts 9,7 Mkr Strategi för klimatkompensation för flygresor där beräknad kostnad för 2019 års åtgärder uppgår till 1,7 Mkr Ny politisk organisation i Region Kalmar län med 0,9 Mkr från 2019 Seniorkortet permanentas och från och med 1 januari kommer satsningen utökas till att även innefatta invånare med sjukersättning, beräknad kostnad 2,7 Mkr från Anpassningar till Sydtaxan med 0,2 Mkr 2019 och 0,4 Mkr från 2020 Regionplan Region Kalmar län 54(83)

113 Kassaflödesanalys och balansbudget (Bilaga 3 och 4) Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur likviditeten förändras under planperioden. Här redovisas inoch utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. De likvida medlen beräknas minska under planperioden, vilket beror på ökade investeringsnivåer. Balansbudget Balansbudgeten visar regionens förväntade tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder respektive år. Anläggningstillgångarna består av aktier, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändringen under perioden orsakas av nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångarna består av förråd, kortfristiga fordringar, placerade pensionsmedel och likvida medel. Förutom förändringen av likvida medel påverkas omsättningstillgångarna av avkastningen på pensionsmedel samt förändringar i skattefordringar på staten. Förändringen av eget kapital motsvarar budgeterat resultat respektive år. Avsättningen för pensioner ökar årligen till största delen beroende på värdesäkring och nyintjänad förmånsbestämd ålderspension. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag som fördelas linjärt i likhet med avskrivningstiden på aktuella objekt. Kortfristiga skulder består bland annat av leverantörsskulder, semesterlöneskuld samt skuld till personal för outtagen kompensationsledighet och för den avgiftsbestämda delen i pensionsavtalet. Förändringarna under planperioden beror på beräknade nivåer för den avgiftsbestämda delen. Investeringar (Bilaga 5A och B) Fastigheter (bilaga 5 A) Region Kalmar län planerar och genomför omfattande investeringar vad gäller både ny- och ombyggnationer. Det avser bland annat lokaler för specialistpsykiatri i Kalmar, Oskarshamn och Västervik, neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus, gemensamma landstingslokaler i Emmaboda samt energi- och teknikinvesteringar enligt fastställda planer. Det är väsentligt hur vårdens lokaler utformas för att få lokaler som bidrar till vårdens effektivitet. Ur ett patientperspektiv ska vårdens lokaler utformas utifrån evidensbaserade studier och forskningsresultat med bl.a. en-patientrum, familjefokuserad omvårdnad samt möjliggör för personalen att vara närmare patienten. Ur ett medarbetarperspektiv ska miljöerna vara stödjande och funktionella utifrån såväl multidisciplinära som vårdprofessionella arbetssätt. En högre grad av integration mellan vårdforskning och utbildning ställer krav på olika typer av mötesplatser, vilket gagnar utveckling av nya samarbetsformer. Byggnaderna planeras och byggs utifrån ett hållbarhetsperspektiv, det vill säga de måste vara flexibla och förändringsbara för att kunna möta framtida okända krav. Det ska finnas möjlighet att använda byggnaden för olika funktioner utifrån byggnadens fysiska förutsättningar, möjlighet att förändra lokalen samt att kunna expandera och minska utifrån verksamhetens behov. Den stora volym av lokalförändringsbehov som framförs, tillsammans Regionplan Region Kalmar län 55(83)

114 med de objekt som är i planerings- och byggskede, kräver kvalificerade resurser i en omfattning som är problematisk att såväl rekrytera som att köpa i en bristyrkesbransch. Regionens byggnader och verksamheter ställer större krav på kompetens än vad som är standard för andra fastighetsägare i regionen. Fastigheter Samtliga kalkyler anges i 2018 års prisnivå. Investeringsutgifter för byggnationer för de kommande tre åren uppgår till 2 Mdkr inklusive konstnärlig utsmyckning och verksamhetsutrustning. Samtliga behovsanalyser och förstudier genomför Landstingsservice i samarbete med berörda förvaltningar. Länsövergripande specialistpsykiatri Byggnation av lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar beräknas vara klar år Den totala investeringsramen uppgår till 937,8 Mkr. Byggnation av lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Oskarshamns sjukhus beräknas vara klar Den totala investeringsramen uppgår till 193,5 Mkr. Programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Västerviks sjukhus pågår. Underlag för genomförandebeslut som inkluderar en reviderad investeringsram och tidplan beräknas vara klart första halvåret Under tiden fram till att de nya lokalerna kan tas i bruk kommer nödvändiga underhållsåtgärder genomföras av befintliga lokaler. Lokaloptimering av rättspsykiatrins befintliga lokaler pågår i syfte att tillskapa två platser. Neonatalverksamhet Efter genomförd förstudie avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Länssjukhuset i Kalmar kommer programarbete att påbörjas våren 2019 och underlag för genomförandebeslut beräknas vara klart under hösten Investeringsram enligt förstudien uppgår till 105,6 Mkr. Efter genomförd förstudie avseende lokaler för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus kommer programarbete att genomföras under våren 2019 och underlag för genomförandebeslut beräknas vara klart i april Investeringsram enligt förstudien uppgår till 41,9 Mkr. Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Oskarshamns sjukhus Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för inriktningsbeslut tagits fram avseende ombyggnad av lokaler för klinisk kemi och transfusionsmedicin för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas på ett medicinsk säkert sätt och med god arbetsmiljö. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till 21 Mkr. Folktandvården Lindsdal Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för inriktningsbeslut tagits fram avseende tillskapande av fler behandlingsrum och utökade personalutrymmen för att kunna möta befolkningens efterfrågan av tandvård samt förbättra arbetsmiljön. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till 1,5 Mkr. Stora Trädgårdsgatans hälsocentral, Västervik Regionplan Region Kalmar län 56(83)

115 Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för inriktningsbeslut tagits fram avseende ombyggnad av hälsocentralens lokaler för att åtgärda de mest akuta problemen med trångboddhet och förbättra och optimera inneklimatet i hela byggnaden. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till 9,5 Mkr. Cykelparkering vid sjukhusen i Kalmar, Västervik och Oskarshamn Efter genomförd behovsanalys och förstudie har underlag för inriktningsbeslut tagits fram avseende ny- och ombyggnad för cykelparkering vid länets tre sjukhus. Med framtaget förslag tillgodoses säkrare och fler cykelplatser för både regionens anställda och patienter/besökare till sjukhusen och understödjer en hälsofrämjande aktivitet samt främjar en långsiktigt hållbar stadsmiljö. Kostnadsberäkning uppgår enligt förstudien till 6,5 Mkr. Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar Landstinget förvärvade fastigheten Lärlingen 6 den 1 februari I förvärvet ingick en ombyggnad av fastigheten. Under hösten 2017 genomfördes programarbete avseende ombyggnation enligt konceptet Flexkontor. Ombyggnaden påbörjades 2018 och kommer att pågå tom Regionens del av ombyggnaden är kostnadsberäknad till 11,6 Mkr. Tekniska reinvesteringar Sjukhusbyggnader innehåller verksamheter med snabb utveckling, både medicinskt och tekniskt. Det innebär att lokaler och teknisk försörjning måste uppgraderas ofta och utformas med generalitet och flexibilitet, allt för att säkerställa hög tillgänglighet, ökad redundans samt en optimerad ekonomisk driftkostnad sett ur livscykel- och hållbarhetsperspektiv. En väl fungerande teknisk infrastruktur är en förutsättning för att kunna bedriva en säker och effektiv vård. Genom kontinuerlig reinvestering inom varje planperiod kan vårdens försörjningsbehov säkras samtidigt som rekommendationer enligt MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) uppnås på ett önskvärt sätt. Den totala investeringsramen uppgår till 254,4 Mkr. Nuvarande vägledning om robusta sjukhus är från 2008 och uppdatering och revidering pågår för att motsvara dagens och morgondagens behov (Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt MSB). Förändrade standarder för att uppnå robusthet enligt nya riktlinjer måste framgent beaktas, såväl gällande kravställning vid byggnation som vid förvaltning. Energiplan Energiplanen beskriver regionens plan för att uppfylla lagkrav på energieffektiviseringar enligt EU:s direktiv. Genomförande av energieffektiviserande åtgärder pågår och kommer fortsätta under planperioden Den totala investeringsramen uppgår till 106,5 Mkr. Lokaler för ambulansstationer i länet Ett antal av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Ombyggnation av ambulansstationerna i Torsås och Hultsfred pågår. Under planperioden kommer en förstudie genomföras för alternativ till befintlig ambulansstation i Virserum samt kommer processen fortsätta avseende ambulansstationerna i Oskarshamn, Emmaboda, Nybro, Borgholm och Högsby för att tillskapa ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler. Externa lokaler, primärvård, familjecentraler och folktandvård Om- och tillbyggnad för hälsocentralen Berga Centrum i Kalmar pågår. Förstudie pågår avseende nybyggnation av hälsocentraler i Högsby, Mönsterås och Gamleby. Regionplan Region Kalmar län 57(83)

116 Detaljplanearbete pågår med målsättning att skapa byggrätt för nybyggnation av hälsocentral i Norrlidens centrum. Ombyggnation pågår avseende familjecentraler i Torsås, Högsby och Mönsterås och samtal pågår med Vimmerby kommun. En förstudie pågår för ny lokal för familjecentralen i Norrliden i Kalmar. Behovsanalyser och förstudier Sjukhusens lokalstrategiska planer har ett tidsperspektiv om ca år och är en sammanställning av aktuella verksamheters uppskattade framtida behov med logistiska krav samt befintliga byggnaders möjligheter att tillgodose responderande lokalbehov. Det samlade greppet över behov och disponering av tomt och byggnader visar hur planering och genomförande av ny-, om- och tillbyggnader kan ske på ett systematiskt sätt inom respektive fastighet. Nedan redovisas ett antal objekt enligt sjukhusens lokalstrategiska planer, med hög prioritet där fortsatt process kommer pågå under planperioden. Om- till- nybyggnation för radiologen, Länssjukhuset i Kalmar Tillbyggnad för ny accelerator, Länssjukhuset i Kalmar Nybyggnad av landstingsgemensamt arkiv, Länssjukhuset i Kalmar Om- tillbyggnad av centralförråd inklusive lokaler för sterilt gods, Länssjukhuset i Kalmar Rivning av hus 08, Länssjukhuset i Kalmar Ombyggnation för behandlingsenhet, Västerviks sjukhus Plan för lokalbehovet inom Oskarshamns sjukhus Utökning av MR-kapacitet i länet Konstnärlig utsmyckning Vid nybyggnation eller större ombyggnationer av egna eller hyrda lokaler har Regionen ansvar för att lokalerna utsmyckas. För egenägda lokaler reserveras 1 % av byggkostnaden för konstnärlig utsmyckning, vilket ska finnas med i beslutsunderlaget. Vid förhyrning eller större ombyggnation av förhyrda lokaler anslås medel efter särskilt beslut och ingår i beslutsunderlaget. Investeringsramen för konstnärlig utsmyckning uppgår till totalt 23,9 Mkr. Utredningar/uppdrag Behandlingsbad Kalmar och Västervik Landstingsstyrelsen beslutade den 6 december 2017 att landstinget, i samverkan med Kalmar kommun, ska utreda möjligheterna för en ny rehabiliteringsbassäng i samband med nybyggnation av ny simhall i Kalmar. Dialog med kommunen pågår. Motsvarande dialog pågår med Västerviks kommun avseende möjlighet till samverkan i en gemensam simhall. Fysisk tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet grundar sig i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det som enligt lag ska gälla i Sverige för fysisk tillgänglighet i lokaler och utemiljö föreskrivs i Plan- och bygglagen och i Plan- och byggförordningen (Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd). Dessutom ingår tillgänglighet i diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringslagen från och med Slutligen ställer även Arbetsmiljölagen vissa krav på tillgänglighet i arbetsmiljöer. Regionplan Region Kalmar län 58(83)

117 Regionen i Kalmar län var tidiga med att göra inventering och vidta åtgärder enligt Lagen om enkelt avhjälpta hinder. En del brister kvarstår eftersom kraven höjts och förändring skett i bedömning av vilka åtgärder som anses som rimliga och enkelt avhjälpta. Under planperioden kommer en inventering att genomföras för att identifiera brister. En åtgärdsplan kommer att tas fram för att åtgärda identifierade brister för att skapa en god tillgänglighet för våra medborgare och för anställda med olika funktionsnedsättningar. Inventarier (bilaga 5 B) Investeringsutgifter för inventarier uppgår till 475 Mkr under planperioden. I budgeten ingår årliga anslag för återinvestering när det gäller röntgen- och laboratorieutrustning, ambulanser, övrig medicinteknisk utrustning, tekniska hjälpmedel, IT-utrustning samt förvaltningarnas anslag för ospecificerade inventarier och utrustning. För större investeringar vad gäller röntgen- och laboratorieutrustning tar hälso- och sjukvården fram långsiktiga planer för åter- och nyinvestering. I anslaget för laboratorieplan 2019 finns upptaget 9 Mkr för ny gammakamera och för ny automationsbana 2020 motsvarande 22 Mkr. För Centraltvätteriet planeras investeringar i nya maskiner under 2019 och 2020 motsvarande 2,3 Mkr. På centralförrådet planeras investeringar avseende lagerautomater och övervakningssystem Beslut om tilläggsavtal till underhållsavtal för vårdinformationssystemet COSMIC Sedan hösten 2017 har diskussioner förts inom kundgrupp COSMIC (8 landsting/regioner och Capio St Göran) om en gemensam utvecklingsplan Utvecklingen kommer att ske inom fyra fokusområden, patientens väg, vårdens stöd, gemensam verksamhetsutveckling och plattform för innovation. Investeringen beräknas för kundgrupp COSMIC till 500 Mkr För Region Kalmar län innebär det en investering på 50 Mkr under samma period Mått Regionens inriktning God ekonomisk hushållning Mått Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Investeringar ska finansieras med egna medel (självfinansiering) Målvärde 2 % 100 % Regionplan Region Kalmar län 59(83)

118 Bilagor Bilaga 1. Resultatbudget i Mkr i Mkr Budget Plan Plan Regionstyrelsen Hälso och sjukvårdsförvaltningen , , ,8 Primärvårdsförvaltningen -131,3-131,3-131,3 Psykiatriförvaltningen -401,8-402,8-402,8 Folktandvården -101,2-102,2-102,2 IT-förvaltningen -230,0-230,0-230,0 Landstingsservice -405,7-405,7-405,7 Landstingsrevisionen -4,5-4,5-4,5 Centralt adm verksamhet Landstingsdirektörens stab -178,6-178,6-178,6 Förtroendevalda -36,3-36,3-36,3 Beställd vård -661,3-661,3-661,3 Övrig centraladministrerad verksamhet -113,7-119,1-124,3 Summa Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5-131,5-131,5 varav bildning -37,3-37,3-37,3 varav kultur -67,4-67,4-67,4 Summa -131,5-131,5-131,5 Kollektivtrafiknämnden Trafikförvaltningen -581,5-581,7-581,7 Summa Köpt vård -545,7-545,7-545,7 Läkemedel -881,7-881,7-881,7 Lön, pris och indexuppräkningar mm -248,3-471,4-718,2 Finansiell resurs -9,8-9,0-9,7 Summa Riktade statsbidrag 180,2 164,5 161,6 Pensionsutbetalningar -218,0-227,0-237,0 Patientförsäkring -33,0-40,0-40,0 Avskrivningar -310,0-310,0-307,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,4 Skatteintäkter och finansnetto Skatteintäkter 5 778, , ,0 Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 1 356, , ,0 Statsbidrag läkemedel 715,0 715,0 715,0 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,5 1,5 1,5 Avkastning pensionsmedel 66,0 66,0 66,0 Finansiella kostnader Värdesäkring pensionsskulden -86,0-86,0-131,0 Summa skatteintäkter och finansnetto 7 830, , ,5 Summa resultat 122,2 101,6 41,1 Resultatmål 2 procent 157,0 162,0 167,0 Avvikelse i Mkr -34,7-60,4-125,9 Regionplan Region Kalmar län 60(83)

119 Bilaga 2, Driftramar i Tkr Driftramarna per styrelse och nämnder är i fastvärde 2018 d.v.s. exklusive indexuppräkningar, samt ramen för köpt vård och läkemedel Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Utgångsläge Förändringar Landstingsplan Palliativa vårdplatser Västervik Förändringar Standardiserat vårdförlopp cancer Ram efter förändringar Primärvårdsförvaltningen Utgångsläge Förändringar Förstärkning Ram efter förändringar Psykiatriförvaltningen Utgångsläge Förändringar RTMs Ram efter förändringar Folktandvården Utgångsläge Förändringar Landstingsplan Fri specialisttandvård barn och unga, år Förändringar Uppdragsutbildning specialisttandlkare Ram efter förändringar IT-förvaltningen Utgångsläge Förändringar Digitalisering, utveckling Licenser, avtal, mm Ram efter förändringar Landstingsservice Utgångsläge Telefoni Ram efter förändringar Landstingsrevisionen Utgångsläge Ram efter förändringar Regionplan Region Kalmar län 61(83)

120 Bilaga 2, Driftramar i Tkr forts Ramar Centraladministrerad verksamhet Landstingsdirektörens stab Utgångsläge Förändringar Landstingsplan Ram efter förändringar Förtroendevalda Utgångsläge Politisk organisation Ram efter förändringar Beställd vård Utgångsläge Förändringar Nära vård Utökat jouruppdrag Ram efter förändringar Övrig verksamhet Utgångsläge Förändringar Landstingplan Läkarutbildning Förändringar Klimatkompensation enligt fastställd modell Barntandvård Kombinationstjänster AT-tjänster Ram efter förändringar Regional utvecklingsnämnd Regional utvecklingsförvaltning varav kultur Utgångsläge Förändringar Landstingsplan Byteatern, utökad verksamhet Summa kultur varav bildning Kollektivtrafiknämnd Trafikförvaltningen Förändringar Anpassning till Sydtaxa Seniorkort inkl personer med sjukersättning Regionplan Region Kalmar län 62(83)

121 Bilaga 3, Kassaflödesbudget i Mkr Prognos Budget Plan Plan Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 122,2 101,6 41,1 + ej likviditetspåverkande avskrivningar 304,0 310,0 310,0 307,0 + ej likviditetspåverkande avsättningar 254,0 256,3 275,8 339,1 +/- justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -185,0-103,5-58,9-59,3 Medel från den löpande verksamheten 373,0 585,0 628,5 627,8 Investeringsverksamhet Immateriella anläggningstillgångar Byggnader -641,0-567,5-634,5-786,3 Inventarier -149,6-156,0-168,8-148,3 Finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -790,6-723,6-803,3-934,6 Finansieringsverksamhet Ökn(+)/minskn(-) av långfristiga skulder -0,1-0,1-0,1-0,1 Ökn(-)/minskn(+) av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten -0,1-0,1-0,1-0,1 Förändring likvida medel -417,7-138,7-174,8-306,9 Likvida medel vid årets slut 923,5 784,8 610,0 303,1 Bilaga 4, Balansbudget i Mkr Prognos Budget Plan Plan Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 3 136, , , ,9 Omsättningstillgångar 3 092, , , ,7 SUMMA TILLGÅNGAR 6 229, , , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2 333, , , ,1 Därav årets resultat 0,0 122,2 101,6 41,1 Därav resultatutjämningsreserv 145,1 145,1 145,1 145,1 Därav övrigt eget kapital 2 188, , , ,0 Avsättningar och skulder 3 896, , , ,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 229, , , ,6 Regionplan Region Kalmar län 63(83)

122 Bilaga 5 A Investeringsbudget fastigheter i Tkr Investeringsobjekt B Beslutad Beslutad fördelade på byggnader B, inventarier/utrustning I, I budgetram budgetram Utgifter varav och konstnärlig utsmyckning K K Fast värde 2018 Löp värde tom Länsjukhuset Kalmar Specialistpsykiatri - nybyggnad B , , , , , , ,0 - konstnärlig utsmyckning K 8 428, ,4 500,0 500, , , ,0 - verksamhetsutrustning I , ,2 500,0 500,0 255, , ,6 Neonatal - tillbyggnad B , , , , ,2 - konstnärlig utsmyckning K 877,2 926,6 212,2 714,4 - verksamhetsutrustning I , , ,3 Ny reservkraft för serverhall - ombyggnad B , , ,6 Oskarshamns sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B , , , , , ,1 - konstnärlig utsmyckning K 1 608, , ,9 732,9 408,0 - verksamhetsutrusning I 5 832, ,7 412, ,2 636,7 Renovering av behandlingsbad B 9 450, ,8 115, ,0 Västerviks sjukhus Specialistpsykiatri - nybyggnad B , , , , , , ,6 - konstnärlig utsmyckning K 9 432, ,2 51,0 262, ,4 - verksamhetsutrustning I , ,0 270,0 270,0 510,0 520, ,4 Neonatal - ombyggnad B , , , ,3 - konstnärlig utsmyckning K 367,2 380,0 104,0 275,9 - verksamhetsutrustning I 3 774, ,9 728, ,6 Emmaboda, landstingsgemensamma lokaler - nybyggnad B , , , , ,0 500,0 - konstnärlig utsmyckning K 1 309, ,0 759,0 612,7 561,0 Vimmerby Renovering av behandlingsbad B 8 400, ,5 110, ,2 Gemensamt Teknikinvesteringar B , , , , , , ,0 Energiplan etapp 1-3 B , , , , , , ,0 Reinvestering planerat underhåll B , , , , , , ,3 Ospecificerade fastighetsförbättringar B , , , , , , ,3 Administrativa lokaler, Strömgatan 13, Kalmar - ombyggnation B , , , , ,0 - konstnärlig utsmyckning K 466,1 472,1 166,1 166,1 306,0 Folktandvården Lindsdal - Lokalanpassning B 1 500, , ,0 Oskarshamns sjukhus Klinisk kemi och transfrusionsmedicin - ombyggnad hus 01 och 05 B , ,5 500,0 500, , ,5 - verksamhetsutrustning I 2 000, , , ,4 Stora Trädgårdsgatan, Västervik - ombyggnad för HC B 9 000, , ,0 - verksamhetsutrustning I 450,0 459,0 459,0 Cykelparkering, länets sjukhus - ny- och ombyggnad B 6 500, ,0 100,0 100, , ,0 Förhyrda lokaler, konstnärlig utsmyckning "Gripen" HC och FTV, Oskarshamn K 663,0 676,3 676,3 Berga centrum HS K 306,0 312,1 312,1 Gamleby HC K 306,0 324,7 324,7 Familjecentral Norrliden K 75,0 76,5 76,5 Familjecentral Högsby K 40,8 41,6 41, , , , , , , ,1 Regionplan Region Kalmar län 64(83)

123 Bilaga 5 B Investeringsbudget inventarier i Tkr Budget 2019 Fördelning av utgift - fast värde Anslag Total Löp värde utgift Specificerad utrustning - Röntgenplan Laboratorieplan DC Hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Ambulanser Övrig medicinteknisk utrustning IT-förvaltningen - IT-utrustning Cosmic tilläggsavtal, utveckling Landstingsservice - Tekniska hjälpmedel Centraltvätteri, Västervik Summa för specificerad utrustning Ospecificerade inventarier - Psykiatriförvaltningen Primärvårdsförvaltningen Regional utvecklingsförvaltning Folktandvården Centraladministrerad verksamhet Landstingsservice Summa för ospecificerade inventarier Summa totalt för inventarier m m Bilaga 6, Ekonomiskt partistöd Grundas på månadsarvode för riksdagsledamot Mandat Grundstöd Mandatbundet Totalt 2019 Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Liberalerna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Miljöpartiet 3 mån Totalt Regionplan Region Kalmar län 65(83)

124 Bilaga 7 Taxa Kalmar läns trafik PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK ENKELBILJETT VUXEN 20 år och äldre Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning % tom 31/12 Reskassa , , , , , , , , , ,8 ENKELBILJETT BARN/UNGDOM 7-19 år Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning % tom 31/12 Reskassa , , , , , , , , , ,5 ENKELBILJETT DUO/FAMILJ Upp till 5 personer - max 2 vuxna Zoner Nuv pris Nytt pris Nytt pris Höjning % tom 31/12 Reskassa , , , , , , , , , ,5 Köp ombord kan endast betalas med Reskassa och bankkort. Regionplan Region Kalmar län 66(83)

125 Bilaga 8 Taxa Folktandvården Prislista för allmän- och specialisttandvård Kod Åtgärd Pris allmäntandvård Referens -pris allmäntandvård Pris specialisttandvård Referenspris specialisttandvård Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 101 Basundersökning och diagnostik, tandläkare 895 kr 845 kr 895 kr 845 kr 103 Kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare 380 kr 370 kr 470 kr 470 kr 107E Omfattande kompletterande eller akut undersökning kortare tid,tdl 107 Omfattande kompletterande eller akut undersökning,tdl 108 Utredning inklusive undersökning utförd av tdl. 108K 600 kr kr 900 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Utredning inklusive undersökning utförd av tdl, komplicerad kr kr kr kr 111 Basundersökning utförd av tandhygienist 650 kr 635 kr Bas-us med fullständig parod-us. Utförd av tandhygienist 855 kr 825 kr Akut eller annan us utförd av tandhygienist 270 kr 270 kr Kompletterande parod us eller kariesutredning utförd av tandhygienist 545 kr 510 kr - 115E Konsultation spec, enklare 115 Konsultation spec. 116 Konsultation spec.omfattande kr 920 kr 920 kr 920 kr kr kr 121 Röntgenundersökning av enskild tand 55 kr 55 kr 65 kr 95 kr 123 Röntgenundersökning, helstatus 795 kr 805 kr kr kr 124 Panoramaröntgen 565 kr 525 kr 800 kr 825 kr 125 Röntgenundersökning, extraoral 510 kr 515 kr 780 kr 960 kr 126 Röntgenundersökning, omfattande 965 kr 985 kr kr kr Regionplan Region Kalmar län 67(83)

126 127 Röntgenundersökning, delstatus 250 kr 195 kr 375 kr 330 kr 128 Röntgenundersökning, större delstatus 335 kr 335 kr 495 kr 495 kr 131 Tomografius, en kvadrant eller tandposition kr kr kr 132 Tomografius, två kvadranter eller sinus kr kr kr 133 Tomografius, tre kvadranter eller käkleder kr kr kr 134 Tomografius, fyra kvadranter kr kr kr 141 Studiemodell för behandlingsplanering 700 kr 595 kr 700 kr 595 kr 161 Salivsekretionsmätning 570 kr 600 kr 570 kr 600 kr 162 Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk undersökning 600 kr 330 kr 600 kr 330 kr 163 Biopsi 955 kr 980 kr kr kr 164 Lab.kostnader vid patologanatomisk diagnostik(pad) 525 kr 545 kr 525 kr 545 kr Sjukdomsförebyggande åtgärder 201 E Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, kortare tid 200 kr 415 kr 300 kr 415 kr 201 Information eller instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem 435 kr 415 kr 435 kr 415 kr 204 Profylaxskena, per skena 765 kr 795 kr 765 kr 795 kr 205 Fluorbehandling, kortare behandlingstid. 170 kr 170 kr 170 kr 170 kr 206 Fluorbehandling 340 kr 340 kr 340 kr 340 kr 207 Mekaniskt avlägsnande av supra gingival tandsten, < 15 min. 270 kr 270 kr 270 kr 270 kr 208 Mekaniskt avlägsnande av supra gingival tandsten, > 15 min. 500 kr 500 kr 500 kr 500 kr 209 Mekaniskt avlägsnande av supra gingival tandsten, särskilt tidskrävande 795 kr 795 kr 795 kr 795 kr Sjukdomsbehandlande åtgärder 301 Sjukdoms- eller smärtbehandling, mindre omfattande 400 kr 405 kr 485 kr 505 kr 302 Sjukdoms- eller smärtbehandling 760 kr 760 kr 925 kr 960 kr 303 Sjukdoms- eller smärtbehandling, omfattande kr kr kr kr 304 Sjukdoms- eller smärtbehandling, särskilt tidskrävande kr kr kr kr 311 E Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem.kortare tid. 200 kr 415 kr 300 kr 415 kr Regionplan Region Kalmar län 68(83)

127 311 Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem. 450 kr 415 kr 450 kr 415 kr 312 Uppföljande info el instr vid munhälsorel.sjukdomar el problem 175 kr 165 kr 175 kr 165 kr 313 Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer. 980 kr kr kr kr 314 Beteendemedicinsk behandling 455 kr 480 kr 960 kr kr 321 Icke-operativ behandling av kariessjukdom 485 kr 420 kr 485 kr 420 kr 322 Stegvis exkavering kr kr kr kr 341 E Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning. Kortare tid. 250 kr 500 kr 300 kr 715 kr 341 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning. 500 kr 500 kr 715 kr 715 kr 341K Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, tidskrävande. 980 kr 500 kr kr 715 kr 342 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, omfattande kr kr kr kr 342K Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, omfattande. Större omfattning kr kr kr kr 343 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling kr kr kr kr 362 Lustgassedering, per gång 825 kr 825 kr 825 kr 825 kr Kirurgiska åtgärder 401 Tanduttagning, en tand 402 Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand 403 Tanduttagning tillkommande enkel kr kr kr kr kr kr kr kr 180 kr 185 kr 225 kr 235 kr 404 Kirurgiskt avläsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle kr kr kr kr 405 Omfattande dentoalveolär kirurgi kr kr kr kr 406 Tanduttagning, övertalig tand kr kr kr kr 407 Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle kr kr kr kr Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck kr kr kr kr 421 Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat kr kr kr kr 422 Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik kr kr kr kr Regionplan Region Kalmar län 69(83)

128 423 Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat kr kr kr kr 424 Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik kr kr kr kr 425 Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat kr kr kr kr 426 Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik kr kr kr kr 427 Benaugmentation med egen benvävnad i en kvadrant kr kr kr kr 428 Benaugmentation med benersättningsmaterial i en kvadrant 429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle kr kr kr kr 430 Benaugmentation med egen vävnad i en kvadrant i samband med benaugmentation i annan kvadrant, tilläggsåtgärd, per kvadrant 431 Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med benaugmentation eller implantatoperation i annan kvadrant, tilläggsåtgärd, per kvadrant kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 432 Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med implantatinstallation, tilläggsåtgärd, per kvadtrant kr kr kr kr 435 Avlägsnande av ett implantat kr kr kr kr 436 Avlägsnande av ett implantat, enkel 180 kr 185 kr 225 kr 235 kr Parodontalkirurgiska åtgärder 441 Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle 442 Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle kr kr kr kr kr kr kr kr 443 Kirurgisk behandling av peri-implantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle kr kr kr kr Regionplan Region Kalmar län 70(83)

129 444 Omfattande parodontalkirurgisk behandling av parodontit vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 446 Rekonstruktiv behandling med membran eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle 447 Rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 448 Fritt bindvävstransplantat vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstilfälle 735 kr 745 kr 910 kr 945 kr 480 Kontroll av koagulation,tilläggsåtgärd 315 kr 325 kr 315 kr 325 kr Rotbehandlingsåtgärder 501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal kr kr kr kr 502 Rensning och rotfyllning, två rotkanaler kr kr kr kr 503 Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler kr kr kr kr 504 Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler kr kr kr kr 520 Akut endodontisk behandling, annan behandlare kr 905 kr kr kr 521 Akut trepanation och kavumextirpation kr 800 kr kr kr 522 Komplicerad kanallokalisation kr 805 kr kr kr 523 Stiftborttagning kr kr kr kr 541 Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle kr kr kr kr 542 Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tilläggsåtgärd kr kr kr kr Bettfysiologiska åtgärder 601 Bettskena i hård akrylat i överkäken, per skena kr kr kr kr 602 Bettskena i hård akrylat i underkäken, per skena kr kr kr kr 603 Reponeringsskena, per skena kr kr kr kr 604 Mjukplastskena, lab.framställd, utförd på bettfysiologiska indikationer, per skena kr kr kr kr Regionplan Region Kalmar län 71(83)

130 606 Motorisk aktivering 480 kr 510 kr 600 kr 625 kr 607 Bettslipning för ocklusal stabilisering 735 kr 750 kr 915 kr 950 kr Reparativa åtgärder 701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand 620 kr 605 kr 620 kr 605 kr 702 Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand kr 960 kr kr 960 kr 703 Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand kr kr kr kr 704 E Fyllning av en yta på molar eller premolar, enkel 600 kr 775 kr 600 kr 775 kr 704 Fyllning av en yta på molar eller premolar 995 kr 775 kr 995 kr 775 kr 705 Fyllning av två ytor på molar eller premolar kr kr kr kr 706 Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar kr kr kr kr 707 Krona i plastiskt material, klinikframställd kr kr kr kr 708 Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi 625 kr 545 kr 625 kr 545 kr Protetiska åtgärder 800 Permanent tandstödd krona, en per käke 800K kr kr kr kr Permanent tandstödd krona, en per käke, komplicerad kr kr kr kr 801 Permanent tandstödd krona, flera i samma käke kr kr kr kr 801K Permanent tandstödd krona, flera i samma käke,komplicerad kr kr kr kr 802 Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift kr kr kr kr 803 Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift kr kr kr kr 804 Hängande led vid tandstödd protetik, per led kr kr kr kr 805 Emaljretinerad konstruktion, per stöd kr kr kr kr 806 Radikulärförankring vid avtagbar protes kr kr kr kr 807 Semipermanent krona eller hängande led, per led kr kr kr kr 808 Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner kr kr kr kr 809 Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led kr kr kr kr Reparation av tandstödd protetik Regionplan Region Kalmar län 72(83)

131 811 Cementering av lossad tand- eller implantatstödd protetisk konstruktion, per stöd. 550 kr 560 kr 685 kr 710 kr 812 Reparation av krona eller bro,utan tandteknisk insats kr kr kr kr 813 Broreparation med tandteknisk insats kr kr kr kr 814 Broreparation med tandteknisk insats,omfattande kr kr kr kr 815 Sadelkrona kr kr kr kr 820 Avtagbar protetik 822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder kr kr kr kr 823 Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder kr kr kr kr 824 Partiell protes med metallskelett, klammerförankrad kr kr kr kr 825 Komplicerad partiell protes med metallskelett som förankras med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments kr kr kr kr 826 Attachments, per styck, material 95 kr 95 kr 95 kr 95 kr 827 Hel underkäksprotes kr kr kr kr 828 Hel överkäksprotes kr kr kr kr 829 Immediatprotes, hel käke kr kr kr kr Reparation av avtagbar protetik 831 Justering av avtagbar protes 370 kr 375 kr 455 kr 475 kr 832 Lagning av protes eller tillsättning av protestand kr kr kr kr 833 Rebasering av protes kr kr kr kr 834 Lagning av protes där avtryck krävs kr kr kr kr 835 Rebasering och lagning av protes 835K kr kr kr kr Rebasering och lagning av protes, ssk tidskrävande kr kr kr kr 836 Komplicerad lagning av protes kr kr kr kr 836K Komplicerad lagning av protes., ssk tidskrävande kr kr kr kr 837 Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes kr kr kr kr 837K Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes, ssk tidskrävande kr kr kr kr 839 Inmontering av förankringselement, per käke kr kr kr kr Övriga åtgärder vid bettrehabilitering, behandling av käkfunktionsstörning eller bettavvikelse Regionplan Region Kalmar län 73(83)

132 845 Ocklusionskorrigerande bettslipning 846 Skena, hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller bettstabilisering 847 Klammerplåt kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 848 Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per tandposition 535 kr 545 kr 670 kr 695 kr Implantatprotetiska åtgärder 850 Implantatförankrad krona, en per käke 850K Implantatförankrad krona, en per käke. Merkostnad helkeramisk krona kr kr kr kr kr kr kr kr 852 Implantatförankrad krona, flera i samma käke kr kr kr kr 852K Implantatförankrad krona, flera i samma käke. Merkostnad helkeramisk krona kr kr kr kr 853 Hängande led vid implantatförankrad bro kr kr kr kr 854 Semipermanent krona el hängande led på implantat, per led kr kr kr kr 855 Fästskruv/broskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat,per implantat 435 kr 540 kr 435 kr 540 kr 856 Långtidstemporär labkrona el hängande led på implantat, per led kr kr kr kr 857 Fästskruv/broskruv och cylinder vid långtidstemp.labkrona på implantat,per implantat 380 kr 490 kr 380 kr 490 kr 858 Distans inklusive distansskruv, per styck kr kr kr kr 858K Distans inklusive distansskruv, per styck. Tillägg Zirkon samt cem. på lab kr kr kr kr 859 Integrerad distans/kopplingskomponent vid separat implantatstödd krona, per styck, tilläggsåtgärd kr kr kr kr 861 Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat kr kr kr kr 862 Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat kr kr kr kr 863 Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat eller fler kr kr kr kr Regionplan Region Kalmar län 74(83)

133 865 Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat eller fler Täckprotes på implantat 871 Implantatstödd täckprotes, överkäke, två implantat eller implantatstödd täckprotes, underkäke, oavsett antal implantat kr kr kr kr kr kr kr kr 872 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat kr kr kr kr 873 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat eller fler kr kr kr kr 874 Tillägg för alveolarbar på två implantat kr kr kr kr 875 Tillägg för alveolarbar på tre implantat kr kr kr kr 876 Tillägg för alveolarbar på fyra implantat kr kr kr kr 876K Tillägg för alveolarbar på fyra implantat, ssk tidskrävande kr kr kr kr 877 Implantatstödd täckprotes, exklusive distanser och förankringselement 878 Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck kr kr kr kr 280 kr 280 kr 280 kr 280 kr Reparation av implantatstödd protetik 880 Av- och återmontering av implantatförankrade konstuktioner på ett till två implantat kr kr kr kr 881 Reparation av fast implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande 882 Av- och återmontering av implantatförankrade konstruktioner på sammanlagt tre eller flera implantat kr kr kr kr kr kr kr kr 883 Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats kr kr kr kr 884 Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs 884K Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs,komplicerad kr kr kr kr kr kr kr kr 888 Fästskruv/broskruv, per styck 180 kr 180 kr 180 kr 180 kr 889 Distansskruv, per styck 625 kr 370 kr 625 kr 370 kr Regionplan Region Kalmar län 75(83)

134 Tandreglering 900 Tandreglering, aktiv behandling högst 6 mån kr kr kr kr 901 Tandreglering, en käke, aktiv behandling 6 mån till 1 år kr kr kr kr 902 Tandreglering, en käke,aktiv behandling 1 år till 1,5 år kr kr kr kr 903 Tandreglering, en käke,aktiv behandling 1,5 år till 2 år kr kr kr kr 904 Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år kr kr kr kr 905 Tandreglering, båda käkar, aktiv behandling 6 mån till 1 år kr kr kr kr 906 Tandreglering, båda käkar, aktiv behandling 1 år till 1,5 år kr kr kr kr 907 Tandreglering, båda käkar,aktiv behandling 1,5 år till 2 år kr kr kr kr 908 Tandreglering, båda käkar, aktiv behandling mer än 2 år kr kr kr kr Utbytesåtgärd krona 921 Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand Utbyte sker mot åtgärd K Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand Utbyte sker mot åtgärd Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar. Utbyte sker mot åtgärd K 925E kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar. Utbyte sker mot åtgärd kr kr kr kr Utbytesåtgärder implantat i entandslucka Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för erättningsberättigande tandstödd bro, kirurgisk del/implantatoperation. Enstegsteknik.Utbyte sker mot åtgärd kr kr kr kr Regionplan Region Kalmar län 76(83)

135 925 Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för erättningsberättigande tandstödd bro, kirurgisk del/implantatoperation. Utbyte sker mot åtgärd Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för erättningsberättigande tandstödd bro, protetisk del/implantatförankrad krona Utbyte sker mot åtgärd 801 och kr kr kr kr 926K Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för erättningsberättigande tandstödd bro, protetisk del/implantatförankrad krona. Helkeramisk krona Utbyte sker mot åtgärd 801 och kr kr kr kr kr kr kr kr 928E Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för ersättningsberättigande tandstödd bro när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på, kirurgisk del/implantatoperation. Enstegs-teknik. Utbyte sker mot åtgärd kr kr kr kr 928 Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för ersättningsberättigande tandstödd bro när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på, kirurgisk del/implantatoperation. Utbyte sker mot åtgärd Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för ersättningsberättigande tandstödd bro när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på,protetisk del/implantatförankrad krona. Utbyte sker mot åtgärd kr kr kr kr kr kr kr kr Regionplan Region Kalmar län 77(83)

136 929K Utbytesåtgärd. Implantatbehandling i entandslucka istället för ersättningsberättigande tandstödd bro när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på,protetisk del/implantatförankrad krona.helkeramisk krona. Utbyte sker mot åtgärd kr kr kr kr Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka 940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka istället för ersättningsberättigande tandstödd bro. Utbyte sker mot åtgärd 804 och två åtgärd Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka istället för ersättningsberättigande tandstödd bro när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Utbyte sker mot åtgärd 801 och åtgärd kr kr kr kr kr kr kr kr Egna åtgärder 52 Enytsfyllning med amalgam 470 kr Finns ej 470 kr Finns ej 53 Flerytsfyllning med amalgam 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej 57 Amalgamkrona kr Finns ej kr Finns ej 951 Sedering med kortverkande preparat på kliniken, per tillfälle 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej 952 Narkostillägg, per tillfälle kr Finns ej kr Finns ej 9001 Merkostnad, material Enl faktura Finns ej Enl faktura Finns ej 9002 Övrig behandling, per timma, tandläkare kr Finns ej kr Finns ej 9017 Övrig behandling, per timma,tandhygienst kr Finns ej Finns ej 9003 Tandskydd kr Finns ej kr Finns ej 9004 Snarkskena kr Finns ej kr Finns ej 9005 Skriftligt intyg, enkel 680 kr Finns ej 680 kr Finns ej 9005a Skriftligt intyg, omfattande kr Finns ej kr Finns ej 9012 Munskärm kr Finns ej kr Finns ej 9013 Gomplatta kr Finns ej kr Finns ej 9014 Tillägg för metallkeramisk helkäksbro kr Finns ej kr Finns ej 9015 Tandhälsokontroll utförd av tandsköterska, barntandvård. Regionplan Region Kalmar län 78(83)

137 9016 Orosanmälan på barn och ungdomar till kommunens socialförvaltning Statistikåtgärd 9018 Besök asyl,barn Statistikåtgärd 9019 Munhälsoundersökning barn placerade enligt socialtjänstlagen Statistikåtgärd 9028 Inskolning inom barntandvården Statistikåtgärd 904UB 905UB 905UBa 905SUB 905SUB a 888BT Uteblivande Uteblivande, sent återbud, barntandvård Uteblivande, sent återbud, vuxentandvård, per tillfälle 30 min Uteblivande, sent återbud, vuxentandvård, per tillfälle,planerad behandlingstid längre än 30 min. 250 kr Finns ej 250 kr Finns ej 350 kr Finns ej Finns ej 700 kr Finns ej Finns ej Uteblivande, sent återbud, hos specialist, vuxentandvård, per tillfälle 30 min Finns ej 500 kr Finns ej Uteblivande, sent återbud, vuxentandvård, per tillfälle,planerad behandlingstid längre än 30 min. Finns ej kr Finns ej Borttappad tandställning/bettskena, första gången 889BT Borttappad tandställning/bettskena, andra gången hela tt-fakturan 600 kr Finns ej 600 kr Finns ej Enl faktura Finns ej Enl faktura Finns ej Vid akuttandvård som tandläkare meddelar på obekväm tid utan samband med sin ordinarie mottagningstid får arvodet höjas med 50%. Med obekväm tid förstås lör- söneller helgdag samt tid efter klockan på vardag. Med helgdag jämställs påsk- pingstmidsommar- jul- och nyårsafton. Regionplan Region Kalmar län 79(83)

138 Bilaga 9 Styrmodell för Region Kalmar län Region Kalmar län bildas den 1 januari 2019 genom att Landstinget i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län går samman i en ny organisation. Region Kalmar län ansvarar därmed för hälso- och sjukvård, tandvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik samt regional utveckling. Det införs en ny politisk organisation som bland annat innefattar nya driftsnämnder. Nedan följer en beskrivning av processen för beredning av budget och verksamhetsplan, samt uppföljningen av verksamheten Region Kalmar läns politiska organisation Region Kalmar läns politiska organisation är uppdelad på ett regionfullmäktige, en regionstyrelse som tillika är driftsnämnd för hälso- och sjukvård, två ytterligare driftsnämnder (Regionala utvecklingsnämnden och Kollektivtrafiknämnden), patientnämnd, en samverkansnämnd samt ett antal utskott och beredningar, se bilaga 1.1. Förvaltningen speglar den politiska organisationen med en regionstab och förvaltningar kopplade till regionstyrelsen eller berörd nämnd, se bilaga Ansvar och befogenheter Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av Region Kalmar läns angelägenheter och har uppsikt över övriga två driftnämnders verksamhet. Nämnderna ansvarar för att verksamheten inom nämndens ansvarsområde bedrivs i enlighet med Regionfullmäktiges mål samt anvisningar och direktiv från regionstyrelse. Nämnderna ansvarar också för att efter regionstyrelsens anvisningar utarbeta förslag till verksamhetsplan för verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Förslag till budgetprocess och verksamhetsuppföljning Kännetecken för budgetprocess och verksamhetsstyrning Region Kalmar läns budgetprocess ska kännetecknas av hög delaktighet och bra beslutsunderlag. Processen ska vara tydlig, enkel att förstå och ska utgå från en analys av omvärld, behov, ekonomi och verksamhet. Budget med flerårsplan med tillhörande verksamhetsplaner: ger en strategisk inriktning i hela verksamheten ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål översätter regionfullmäktiges mål i konkreta handlingsplaner styr så att vi använder våra resurser rätt Struktur för Region Kalmar läns budgetprocess Budget med flerårsplan beslutas i Regionfullmäktige i november för de kommande tre åren och är utgångspunkt för Regionstyrelsens och respektive nämnds årliga verksamhetsplaner. Regionstyrelsen och respektive nämnd upprättar därefter årliga verksamhetsplaner och budget och som redovisas i respektive styrelse/nämnd i januari för innevarande budgetår och är ett planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret. I verksamhetsplanen bryts regionfullmäktiges mål ned i verksamhetsmål som verksamheten ska uppnå under året. Regionplan Region Kalmar län 80(83)

139 Regionstyrelsen och nämndernas verksamhet skall bedrivas inom befintlig budgetram. Inom driftramen har nämnden rätt att prioritera för att nå uppsatta resultatmål. Den budgeterade driftsramen ska hållas. Struktur för Region Kalmar läns verksamhetsuppföljning Månadsrapporter Regionstyrelsen och nämnderna upprättar kortfattade ekonomiska månadsrapporter i enlighet med upprättad plan för uppföljning. Nämndernas månadsrapporter överlämnas till regionstyrelsen för information och eventuella åtgärdande Delårsrapporter Regionstyrelsen och nämnder upprättar två delårsrapporter under året. Delårsrapporten för april månad innehåller en uppföljning av respektive nämnds verksamhetsplan. Regionstyrelsens delårsrapport per april ger en övergripande och samlad uppföljning av regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. De nedbrutna målen i regionstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner följs upp i upprättade delårsrapporter. Delårsrapporten per augusti månad innehåller samma information som ovan, kompletterad med en redogörelse för sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av Region Kalmar läns resultat eller ställning, och händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut. Delårsrapporten för augusti redovisas till Regionfullmäktige Avvikelser Innan nämnden tar ställning till månadsrapporter och delårsrapporter skall avvikelser i förhållande till budget och mål skriftligen förklaras. Detta är ett led i regionstyrelsens uppsiktsplikt över nämnderna. I de fall månadsrapporten eller delårsrapporten visar på prognostiserat underskott eller avvikelser i förhållande till budget ska nämnden vidta åtgärder för att nå ett budgeterat resultat. Dessa skall vara så utformade att nämnden, senast till utgången av innevarande budgetår åter når ett resultat i överensstämmelse med budget Årsredovisning Regionstyrelsen och nämnderna upprättar årsredovisningar utifrån de anvisningar som regionstyrelsen lämnar och enligt vad som anges i lagen om kommunal redovisning. Årsredovisningen innehåller resultatredovisning i form av måluppfyllelse. Årsredovisningen redovisas till fullmäktige. Regionplan Region Kalmar län 81(83)

140 Bilaga 9.1 Politisk organisation Regionplan Region Kalmar län 82(83)

141 Bilaga 9.2 Verksamhetsorganisation Regionplan Region Kalmar län 83(83)

142 REGIONPLAN

143 Inledning... 2 Stora utmaningar under mandatperioden... 3 Ordning i ekonomin... 3 Att skapa ordning i ekonomin... 3 Satsningar på förebyggande och nära vård... 5 M&KD-Alliansen vill:... 6 Kortare vårdköer och närmare vård... 7 Förebyggande vård... 7 Sjukvård som brådskar... 7 Primärvård nära vård... 8 Sjukhusvård efter behov... 8 Vård för psykisk hälsa... 9 Framtidens sjukvård... 9 Patientens rätt Stimulans och utveckling i arbetet Tillväxt och välfärd i hela länet Förstärkt regional utveckling Kultur för hälsa och utveckling Infrastruktur, kollektivtrafik och serviceresor M&KD-Alliansens yrkanden Uppdrag Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet Uppdrag Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet Uppdrag Medarbetare Uppdrag Uppdrag och överenskommelser Verksamhets- och ramförändringar

144 M&KD-Alliansen lägger härmed följande tilläggs- och ändringsförslag till majoritetens Regionplan : Inledning M&KD-Alliansen vill bygga ett starkare Kalmar län där ett bättre näringslivsklimat, tillväxt och fler jobb skapar resurser till välfärdssatsningar som ökar folkhälsan, förbättrar hälso- och sjukvården och gör länet ännu mer attraktivt att bo och verka i. Vi vill skapa en lättillgänglig och modern sjukvård, utan köer och så nära patienterna som möjligt. Det ska vara enkelt och smidigt att hitta rätt i vården. Nära vård, som M&KD-Alliansen kallar det, innebär bland annat fler mottagningar på mindre orter, mer vård som utförs på hälsocentraler eller i hemmet istället för på sjukhuset som idag, fler förebyggande insatser och ökat fokus på e-hälsolösningar. Så kan sjukvården jobba effektivare och klara sitt uppdrag i framtiden när vårdbehovet ökar. Detta förutsätter att Region Kalmar län lägger stor kraft på att trygga kompetensförsörjningen, både för att kunna garantera länets invånare god och trygg vård i tid och för att uppnå en stabil ekonomi, utan årliga underskott på grund av bemanningskostnader. Som Allianspartierna samfällt utlovade i valrörelsen prioriterar M&KD-Alliansen att satsa en del av överkostnaden på att förbättra arbetsvillkoren för att kunna behålla befintliga medarbetare och rekrytera nya. M&KD-Alliansen vill att arbetet med regional utveckling i den nya regionen ska ha ett tydligare syfte att gynna befolknings- och sysselsättningsutvecklingen för att skapa mer resurser till ytterligare satsningar på infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och utbildning. Ett särskilt fokus behöver läggas på att förbättra näringslivsklimatet i länets kommuner, där nio av tolv kommuner hamnar på nedre halvan i Svenskt Näringslivs senaste ranking. Andra viktiga områden är bättre infrastruktur samt färre och större arbetsmarknadsregioner i länet. Landstinget i Kalmar län har sedan många år ett budgetsystem i stor obalans. Det innebär att de stora förvaltningarna redan från första dagen på året vet att budgeten kommer att spräckas. Dessa obalanser har vuxit alltmer de senaste åren och innebär att till exempel Hälsosjukvårdsförvaltningen från första dagen saknar ett par hundra miljoner kronor. Detta måste rättas till, vilket också revisorerna påpekat otaliga gånger och senast i en specifik rapport om landstingets budgetsystem. Därför måste det i budgetunderlaget för finnas en plan för hur budgetar i balans ska kunna skapas under planperioden

145 Stora utmaningar under mandatperioden M&KD-Alliansen har identifierat två stora utmaningar för regionen de kommande fyra åren: Region Kalmar län måste hitta en ny roll som arbetsgivare som gör det enklare att behålla befintliga medarbetare och rekrytera nya. Detta för att komma tillrätta med de bemanningsproblem som leder till växande vårdköer och ökande kostnader för hyrbemanning. Regionen måste på allvar inleda den stora och nödvändiga förskjutningen av vårdens tyngdpunkt från slutenvård till primärvård, för att kunna ge alla invånare vård i rätt tid och på rätt nivå. Ordning i ekonomin Ekonomin för landstingets verksamheter har de senaste åren utvecklats i fel riktning. Kostnadsutvecklingen är alltjämt för hög och budgetunderskotten fortsätter att öka. Samtidigt står en lågkonjunktur för dörren, med kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar som en direkt följd. För första gången på över tio år går landstinget mot ett nollresultat år Enda anledningen att man klarar sig från ett negativt resultat är finansiella intäkter. Under 2018 har underskotten i verksamheterna eskalerat till historiska rekordnivåer. Sjukvårdsförvaltningarna gör ett samlat underskott på över 300 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens prognostiserade underskott går till exempel mot 270 miljoner kronor. Merparten av detta utgörs av bemanningskostnader. Under det gångna året har vi kunnat se spåren av majoritetens ansvarslösa politik. Snabba lösningar med omorganisationer som inte är förankrade hos personalen leder till högljudda protester, hård kritik och larm om missförhållanden och risk att känsliga patientgrupper skulle komma till skada, följt av ytterligare personalflykt. Tilliten till den politiska ledningen minskar. Den 1 januari 2019 blir landstinget en ny organisation, Region Kalmar län. M&KD-Alliansen avser nu att ta ett omtag kring arbetet med budgeten. År efter år har förvaltningarna fått orealistiska budgetar, helt utan förutsättningar att klara ekonomin, vilket även revisionen uppmärksammat som ett stort problem. M&KD-Alliansen vill att denna budgetprincip nu förpassas till historien. Med en välfärdssektor som ska finnas för allt fler och för allt äldre invånare, måste stora reformer påbörjas för att skattekronorna ska räcka och vara så effektiva som möjligt. Den nära vården är en pusselbit, som handlar om att ge vård på den mest effektiva nivån, som samtidigt ger störst värde för patienterna. En annan är att på allvar digitalisera det vårdarbete som går att digitalisera. Tiden för enstaka digitaliseringsprojekt är över. Nu måste det till stora digitala reformer för att frigöra värdefull vårdpersonal. Digitalisering ska samtidigt alltid ske med eftertänksamhet för att bevara det mellanmänskliga mötet i vården, och i medvetenhet om att en stor del av befolkningen av olika skäl inte är datoriserade. Att skapa ordning i ekonomin Majoritetens strategi, där inga kostnadsbesparande åtgärder redovisas eller beslutas politiskt, har för länge sedan kommit till vägs ände. Statsbidrag är idag en betydande del av regionernas ekonomi. I budgeten för 2018 valde majoriteten att lägga riktade statsbidrag under en post i resultatbudgeten för löne- och prisuppräkningar, istället för att tydligt redovisa hur dessa ska användas i de olika sjukvårdsförvaltningarna. De tilldelade statsbidragen kan därmed, helt utan politisk insyn och behandling, användas till att täcka vilka

146 kostnader som helst under året. I de verksamhetsplaner som redovisats under det gångna året har det heller inte framgått hur statsbidragen ska användas i verksamheten. Detta sätt att budgetera strider mot intentionerna med de olika statsbidragen som på olika sätt är ämnade att användas till åtgärder som ökar tillgängligheten till vård i länet och stärker landstingets attraktivitet som arbetsgivare. Det är särskilt olyckligt i ett läge där vårdköerna i länet har ökat och bemannings- och rekryteringsproblem har föranlett sjukvårdspersonal och fackförbund att slå larm i medierna. I realiteten härrör sig merparten av obalansen i hälso- och sjukvårdsförvaltningarna till ökande bemanningskostnader. Att då inte använda statsbidrag som är avsedda till personalförbättrande åtgärder till just det är både kortsiktigt och direkt stötande. M&KD-Alliansen anser att risken är överhängande att statsbidragen istället går åt till att täcka svarta hål i budgeten för att majoriteten ska kunna förbättra årets resultat. Vi anser att det är en självklarhet att beslut om dessa medel ska fattas efter en politisk diskussion och att användningen av dem återredovisas i regionstyrelsen. M&KD-Alliansens bedömning är att det, utöver de vardagsrationaliseringar som görs i förvaltningarna, måste tas fram en handlingsplan med kostnadsbesparande förslag och en balansering mellan centrala anslag och förvaltningar så att budgetar mer rimligt motsvarar förväntade kostnader. Vi inser också att en del av underskotten består i otillräckliga anslag, då vi kan konstatera att hälso- och sjukvården i Kalmar län håller hög kostnadseffektivitet. Det behövs alltså mer resurser in i systemet. Vi infriar därför vallöftet att skjuta till mer pengar till att förbättra arbetsvillkor och löner, som en del av en långsiktig satsning för att stegvis bygga upp realistiska budgetar för förvaltningarna. Hur mycket av kostnadssänkande åtgärder som behövs måste analyseras och vi förordar därför en grundläggande ekonomisk analys och en handlingsplan för realistiska budgetar. Ett särskilt fokus bör finnas på åtgärder inom administration och service samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Dessutom måste rationaliseringar och effekter av digitaliseringen tydliggöras och redovisas för regionstyrelsen regelbundet. Förvaltningarna bör i det samlade arbetet redovisa hur man över en treårsperiod kan komma i balans. Det finns ett gammalt beslut om att allt som inte är kärnverksamhet inom landstinget ska konkurrensprövas. M&KD-Alliansen vill ge nuvarande landstingsservice ett ännu tydligare uppdrag att verkställa detta beslut. KLT ska utarbeta en strategi för att all trafik, förutom serviceresor, ska nå en självfinansieringsgrad på 60 procent. Samtidigt som konkreta åtgärdsplaner utarbetas och redovisas måste en plan för en moderniserad vård tas fram. Det innebär större anslag till primärvården parallellt med ett utökat uppdrag. Vidare måste sjukhusen anpassas till nya förutsättningar. Det är nödvändigt att omgående inleda förskjutningen av vård från dyr sjukhusvård till mer kostnadseffektiv primärvård nära patienten. För att möta det behovet behövs avsevärt fler distriktsläkare och andra professioner i teamet runt patienten. En stegvis uppbyggnad av större läkartäthet i primärvården inleds redan under Åtgärdsområden Den ekonomiska analys- och åtgärdsplan som regiondirektören får i uppdrag att utarbeta ska särskilt titta på och sätta ekonomiska krav på bland annat följande områden och åtgärder: Redovisa åtgärder för en mer kostnadseffektiv administration och förvaltningsstruktur. Följsamhet till gjorda upphandlingar. Åstadkomma mer effektiv vård genom att större andel av vården utförs i primärvård istället för på sjukhus. Minskat tryck på akuten och slutenvården genom utvecklad och förstärkt Nära vård. Fokus på att minska undvikbar slutenvård, arbeta med förstärkt utskrivning och följa inskrivningsnivåerna från akutmottagningarna

147 Jämlik fördelning av vårdplatser och personaltäthet i länet utifrån vårdbehov och vårdtyngd. Reducering av kostnaden för bolagsbemanning genom satsningar på den egna personalen. Förbättra möjligheterna att sälja vård till andra landsting och regioner för att bättre utnyttja kapaciteten vid länets sjukhus. Gäller särskilt ortopedin i Oskarshamn. Ställa krav på att ta vara på ekonomiska effekter av arbetet "Rätt vårdadministration på rätt nivå. Använda personalens kompetens till rätt uppgifter genom bland annat införandet av vårdnära tjänster. Krav på att införande av digitala lösningar tas hem som besparingar och rationaliseringar. Sänkta kostnader för uteblivna besök med möjliga avgiftsåtgärder för patienter som uteblir utan att avboka i tid. Skapa jämlika kostnader per patient i länet. En politiskt förankrad plan för hur de riktade statsbidragen ska användas under året. Satsningar på förebyggande och nära vård Det är alltid bättre för den enskilde och billigare för samhället att förebygga ohälsa, än att bota en sjukdom i ett senare skede. I en tid av ekonomiska svårigheter behöver därför ännu större satsningar än tidigare göras för att åstadkomma förbättringar. För M&KD-Alliansen är en satsning på primärvården helt avgörande. Vi ser primärvården som en nyckel till god ekonomisk hushållning, där tyngdpunkten av hälso- och sjukvården ska ligga för att förhindra att svårare och kostsammare sjukdomstillstånd uppstår. Det behövs ett medvetet strategiskt arbete fokuserat på hälsa där regionens insatser blir mer målinriktade och bredare och görs tillsammans med kommunerna i länet. Alliansen i landstinget har i sina senaste två budgetförslag sammantaget satsat mer än 50 miljoner kronor mer än majoriteten på primärvården. Om våra förslag gått igenom, hade det förebyggande arbetet redan kunnat vara bättre och möjligheterna att öka den nära vårdens insatser betydande. Majoriteten säger sig vilja satsa mer pengar på primärvården under mandatperioden. Det är medel vi anser ska användas till att höja läkartätheten och andra medarbetare i teamet runt patienten, införa äldremottagningar och öka tillgängligheten på Under planperioden ska antalet läkare i den regiondrivna primärvården höjas så att varje distriktsläkare ansvarar för omkring 1250 patienter. På längre sikt ska målet vara 1000 patienter per läkare. Socialstyrelsen har i Öppna jämförelser 2018 visat att Landstinget i Kalmar län på flera punkter har stora förbättringsområden när det gäller patienter med kroniska sjukdomar och nedsatt autonomi. Uppenbarligen behöver vårdkedjan mellan primärvård och slutenvård förbättras. Den ökade psykiska ohälsan bland äldre, med bland annat kraftigt ökat antal självmord, kräver också ökade förebyggande insatser. De riktade statsbidrag som tilldelas länet behöver fördelas ut till förvaltningarna. Det är visserligen problematiskt att en så stor mängd statsbidrag är riktade och oklarheter råder i vad mån de efter 2021 kommer inarbetas som generellt statsbidrag. Intentionerna att förstärka den nära vården och förbättra anställningsvillkoren är dock absolut nödvändiga för att långsiktigt klara regionens uppdrag. En strategisk planering för långsiktigt hållbar finansiering av den nära vården ska därför tas fram. Som ett första steg kan den överkostnad som idag läggs på bemanningsbolag inom Primärvårdsförvaltningen användas till att istället förbättra arbetsvillkoren för regionens egen personal

148 M&KD-Alliansen vill: Att en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna ska utarbetas för att skapa arbetsro och långsiktighet. Ge primärvården större andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. Skapa en primärvård och ett vårdval som gynnar tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och konkurrensneutralitet och där de mest sköra äldre, patienter med kroniska sjukdomar och de med nedsatt beslutsförmåga prioriteras. Ta fram plan för att öka intäkterna från såld vård

149 Kortare vårdköer och närmare vård Sjukvården i Kalmar län har blivit allt mer centraliserad de senaste mandatperioderna och vårdköerna har ökat dramatiskt med sittande rödgröna regering. Många patienter får åka allt längre och stå allt längre i kö för att få vård. Det är till exempel fullständigt oacceptabelt när människor får vänta mer än ett år på att få hörapparat eller när starroperationer skjuts på framtiden på grund av att styrande rödgröna politiker inte har velat pröva alternativa lösningar som fungerar på andra håll i landet. M&KD-Alliansen vill föra vården närmare patienterna och skärpa kraven för att medborgarna ska kunna komma i kontakt med sjukvården snabbt och få vård i tid. De flesta åkommor, även akuta som inte behöver ambulanssjukvård, kan behandlas av primärvårdens allmänmedicinska specialister. På grund av bristande tillgänglighet i primärvården strömmar dock ett stort antal patienter över till sjukhusens akutmottagningar. För att ge vård på rätt nivå och förtydliga för patienterna bemannar vi upp i primärvården och inrättar närakuter för dem som inte är akut eller livshotande sjuka, enligt Region Jönköpings modell. Under kontorstid söker patienten vård vid närakuten på den hälsocentral där man är listad. På kvällar och helger ska närakut för större geografiskt område finnas vid nuvarande primärvårdsjourmottagningar i Kalmar, Oskarshamn och Västervik, som byter namn till närakuten. Lördagar och söndagar ska närakut finnas även i Vimmerby, Nybro och Borgholm. Förebyggande vård M&KD-Alliansen vill: Ta fram en plan för att vända utvecklingen av barn och ungas tandhälsa som försämrats på senare år. Familjecentralerna och förskolorna involveras i undervisningen om goda tandhälsovanor. Genomföra riktade hälsosamtal till 40-, 50- och 60-åringar enligt modellen Hälsokurvan. Inleda ett arbete med en nollvision för skadligt alkoholbruk och drogmissbruk. Inleda ett projekt för att förbättra folkhälsan i de mest utsatta kommunerna. Att alla äldre i hemsjukvård eller särskilt boende erbjuds munhälsobedömning. Utarbeta förslag till hur folkhälsoarbetet kan stärkas i hela länet. Stärka och samordna folkhälsoarbetet i länet genom en särskilt ansvarig person på utvecklings- och folkhälsoenheten. Göra sjukhusområden och regionens övriga inrättningar, såsom perronger och busshållplatser, helt rökfria. Att regionen ska vara i framkant avseende screeningprogram och vaccinationer. Ta fram en modell för hur barnkonventionen kan följas upp i alla verksamheter. Utvärdera barn- och ungdomshälsan samt dimensionera den för de verkliga behoven i antal och geografiskt. Sjukvård som brådskar M&KD-Alliansen vill: Göra det lättare att få akut sjukvård på rätt nivå genom att tidigt få rätt kontakt med sjukvården, öka tillgänglighet inom primärvården och nya mobila lösningar. Införa närakut i primärvården. Förtydliga och säkra upp akutuppdraget på sjukhusen. Under 2019 påbörja försöksverksamhet med bedömningsbilar som avlastar ambulansen och akutmottagningen. Starta en digital barnakut som kompletterar barnakuten i Kalmar och Västervik och barnavdelningarna

150 Primärvård nära vård M&KD-Alliansen vill: Ge mer resurser till primärvården, grunden i hälso- och sjukvården. Det är nödvändigt för att mer vård ska kunna ges nära patienten. På sikt minskar det trycket på akutsjukvården med minskade kostnader som följd. Anställa fler distriktsläkare för bättre tillgänglighet i primärvården. Målet den här mandatperioden ska vara 1250 patienter per distriktsläkare istället för 1650 som idag och på längre sikt 1000 patienter per distriktsläkare. Förbättra tillgängligheten för 1177 och skärpa målet till svar inom fem minuter i snitt. För att förbättra kvaliteten på rådgivningen ska ett videomöte enkelt kunna genomföras. Förbättra vården för patienter med kroniska sjukdomar. Kontroller och återbesök prioriteras. Primärvården och slutenvårdsspecialiteterna ska komma överens om vårdplaner och vårdkedja så att inga luckor uppstår. Stimulera till ökade öppettider i primärvården, för att minska trycket på sjukhusens akut- och jourmottagningar. Öka invånarnas tillgänglighet till primärvården genom att införa närakut på flera håll i regionen. Utreda möjligheten till filialer och nya enheter inom ramen för hälsovalet. Införa intraprenad på försök på två eller tre ställen inom regionens verksamhet. Skapa möjlighet att få enklare sjukvårdsinsatser utförd på mindre orter i samverkan med kommunerna, genom att använda till exempel lokal på särskilda boenden som mottagning. Införa digitala vårdrum på hälsocentralerna där patienten kan komma i kontakt med och få vård av sjukhusspecialister, vid behov med stöd av exempelvis kommunanställd undersköterska, med digital direktuppkoppling mot journal och hälsocentral. Etablera en familjecentral i Vimmerby under Stimulera införande av äldremottagningar med mer tid avsatt för varje patient. Att ordnat införande ska gälla när primärvården får nya uppgifter. Ge privata utförare samma förutsättningar som offentliga. Införa ett stegvist etableringsstöd för nya hälsocentraler. Att Region Kalmar län ska öka tempot för införande av nya lösningar. - Digital hudkonsult införs i hela länet. - Akutteam införs på alla regiondrivna hälsocentraler. Ta fram en plan för att i samverkan med kommunerna inrätta en tillnyktringsenhet som ett led i en sammanhållen vårdkedja för missbrukare. Sjukhusvård efter behov M&KD-Alliansen vill: Att det ska finnas tillräckligt med vårdplatser för att klara vården efter operationer och andra typer av behandlingar. Den sjukhusvård som kan bedrivas i öppen vård ska göra det. En modell för öppenvårdsersättning ska tas fram för att stimulera sjukhusspecialister att verka i öppenvård/primärvård. Motsvarande andel av budgeten ska följa med. Utarbeta program för de mest vårdintensiva procenten av patienterna så att vården blir mer personcentrerad och sömlös. Utveckla teamsjukvård för grupper med särskilt stora vårdbehov. Införa standardiserade vårdförlopp inom fler diagnosområden och lägga till rehabilitering i ett eller flera förlopp under planperioden. Införa ett utökat vårdval för områden med dålig tillgänglighet, till exempel utprovning av hörapparater och gråstarrsoperationer

151 Ta fram en plan för att snabbt utöka kapaciteten för magnetkamera-undersökningar (MR) i länet. Nuvarande kapacitetsbrist leder till att många undersökningar, som borde göras för säker diagnos, inte kan genomföras. Utveckla och stärka onkologin i länet genom att skapa cancercentrum i Kalmar och Västervik och gör vården mer patient- och anhöriganpassad. Utreda och utveckla hur rehabiliteringen i länet ska svara mot de ökade behoven i framtiden. Utveckla Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Vård för psykisk hälsa M&KD-Alliansen vill: Skapa En väg in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Vid somatisk åkomma ringer patienten Inom psykiatrin finns ingen liknande vägvisning till hjälp. Inrätta vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Västerviks sjukhus. Göra riktade insatser i geografiska områden som har störst psykisk ohälsa och därmed störst behov. Införa standardiserade vårdförlopp inom fler psykiatriska diagnosområden. Bättre möta de behov som finns i åldersgruppen år. Bygga upp en särskild äldrepsykiatrisk enhet för att förbättra den psykiska hälsan och livskvaliteten hos våra äldre. Åtgärda brister inom arbetet med sammanhållna individuella planer (SIP) inom psykiatrin och missbruksvården. Framtidens sjukvård Behovet av sjukvård fortsätter öka på grund av att befolkningen blir äldre, samtidigt som sjukvården kan behandla och förebygga fler och fler sjukdomar. Regionen kan bara klara av denna utmaning långsiktigt genom att förändra sjukvårdens organisation och arbetssätt, bland annat med hjälp av nya digitala lösningar. Då krävs det också en politisk ledning som tar ansvar och fattar de nödvändiga och långsiktiga besluten som gör förändringen möjlig. M&KD-Alliansen vill: Ta fram en långsiktig utvecklingsplan, Sjukvården i Kalmar län år Den ska utgå från noggranna prognoser om patienternas framtida behov, diagnoser som omfattar stora grupper och nya tekniska lösningar. Rusta de tre sjukhusen för framtiden. Utred möjligheten att pröva nya slags vårdplatser för att tillhandahålla vård som svarar mot patienternas behov och ger ett bättre, mer patientanpassat flöde genom sjukvården. Exempel är vårdplatser för livshotande akut sjuka som inte längre behöver intensivvård men ännu inte är redo att föras över till en vanlig vårdavdelning, så kallade intermediärplatser. I den andra sidan av spektrumet bör det finnas närvårdsplatser för dem som ännu inte är redo att skrivas ut direkt till hemmet, men inte längre behöver sjukhusvård. Detta utvecklingsarbete kan ske i samverkan med kommunerna. Projekt som Oskar, i Oskarshamn med kringliggande kommuner, och Hemsjukhuset i Borgholms kommun införs där det är möjligt, för att göra vården tryggare och flödet mellan region och kommuner smidigare. Kvalitet och resultat, till exempel ekonomi och oplanerade återinläggningar, ska följas upp regelbundet. Inför bättre möjligheter att boka tider på webben, efter så kallad digital triagering, där patienten fyller i ett frågeformulär på webben för att komma fram till vilken vårdnivå som rekommenderas. I ett första steg kan 20 procent av tidböckerna vara bokningsbara digitalt. Gör det möjligt för all personal att jobba i realtid i den digitala journalen enligt modell från geriatriska kliniken i Kalmar, och inför fler digitala lösningar så att patienter blir mer delaktiga i sin vård

152 Stärka regionens utvecklingsarbete genom en starkare koppling mot akademisk forskning och tillskapande av en sammanhållen och fristående utvecklingsenhet som granskar och utvärderar regionens olika projekt och utreder hur dessa kan införas brett. Regionens e-tjänster måste utvecklas i mer jämn takt jämfört med privata aktörer. Vi måste dra nytta av de positiva resultat som de privata har. Öka tillgängligheten på 1177 för patienterna genom att låta andra aktörer gå in och ta samtal efter en viss tid om 1177 inte själva svarar, så kallad utmanarrätt. Utveckla ambulanssjukvården med fler typer av transporter anpassade efter behoven. Region Kalmar län ska omgående inleda planering för att bygga helikopterplattor i anslutning till länets tre sjukhus. Under mandatperioden ska beslut fattas om att skaffa en ambulanshelikopter tillsammans med övriga län i sjukvårdsregionen

153 Patientens rätt Patienten måste känna sig trygg i att få vård av god kvalitet i rätt tid. M&KD-Alliansen slår vakt om patientens rätt att själv välja och påverka sin egen vårdsituation. Vården ska vara transparent och det ska vara lätt att hitta information om kötider i den egna och andra regioner, samt hos alternativa utförare. Patienten ska enkelt kunna bilda sig en uppfattning om hur han eller hon snabbt får tillgång till den bästa vården. Vi står upp mot byråkrati och krångliga regelverk och sätter patienten före systemet. M&KD-Alliansen vill: Öka fokus på att korta vårdköerna i länet. Förbättra informationen om rätten att söka vård i andra landsting/regioner med kortare vårdköer. All nödvändig information om detta ska samlas på regionens hemsida under en lättillgänglig patientportal. Det ska vara lätt hitta information om bäst kvalitet Göra det enklare att boka om vårdbesök genom en webbtidbok på 1177.se med tillgängliga alternativa tider. Utvidga vårdvalet. Det ger bättre kvalitet, men stärker även patientens rätt. I första hand ska vårdvalet vidgas till områden där köerna är särskilt långa, som till exempel inom hörselvården och gråstarrsoperationer, men det kan också omfatta den öppna specialiserade psykiatrin. Att fast läkarkontakt i primärvården ska vara en rättighet och att det ska vara enkelt att lista sig på läkare/läkarteam. Det förbättrar kontinuiteten i vårdmötena och skapar en god relation mellan patient och läkare. Att du ska kunna lista dig på en hälsocentral inom fyra mils radie från din kommun och få sjukresa dit. Idag gäller den möjligheten bara för hälsocentraler inom din kommun

154 Stimulans och utveckling i arbetet Medarbetarnas engagemang och yrkeskunnande är en förutsättning för att kunna erbjuda en hälsooch sjukvård med god tillgänglighet och hög kvalitet. Stort fokus har lagts på rekrytering av nya medarbetare men det är lika viktigt att behålla den kompetens och erfarenhet som redan finns. Detta sker bland annat genom en långsiktig lönepolitik, där kompetensutveckling, erfarenhet och ansvarstagande värderas högt men även genom en god arbetsmiljö, karriärmöjligheter, attraktiva arbetstider och möjlighet till delaktighet och inflytande. Som en engångssatsning höjs alla sjuksköterskors löner med 1000 kronor. Utöver det tas ett paket med riktade satsningar fram till strategiskt viktiga personalgrupper. M&KD-Alliansen vill: Genomföra en total översyn av grundbemanningens volym och kompetensbehov inom hälsooch sjukvården för att trygga patientsäkerhet och en god arbetsmiljö. Använd delar av kostnaderna som nu läggs på hyrpersonal till aktiva åtgärder för att förbättra anställningsvillkor för regionens egna medarbetare och göra särskilda lönesatsningar inom bristyrken. Ta fram en lönemodell som värdesätter erfarenhet, ansvarstagande och kompetensutveckling hos den enskilde medarbetaren. En del i denna modell är en särskild trohetsbonus för att belöna medarbetare med erfarenhet. En annan del kan vara ett landsbygdstillägg. Verka för konkurrenskraftiga löner inom vårdyrken där kommunerna och många andra landsting/regioner idag ofta erbjuder högre löner. Som engångssatsning höjs alla sjuksköterskelöner med 1000 kr. Utveckla karriärtjänster med en särskild lönetrappa för att stimulera medarbetare till kompetensutveckling. Utveckla regionens verktyg för rekrytering på nätet genom en särskild rekryteringsportal. Redovisa löpande hur arbetsbelastningen för medarbetarna ser ut, till exempel i form av övertid, flextid och antal arbetade dubbelpass, och formulera tydliga målsättningar för att förbättra arbetsmiljön. Minska veckoarbetstiden vid nattarbete, för att ge tid för återhämtning efter nattpass. Pröva olika arbetstidsmodeller för att skapa bättre arbetsvillkor och utvärdera den treskiftsmodell som används på många håll inom vården för att upptäcka och åtgärda brister i arbetsmiljön. Utveckla och systematisera arbetet för hur andra yrkesgrupper kan avlasta läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Målsättningen är att öka patienttiden för medarbetarna i den direkta vården. Utbilda fler medicinska sekreterare vid regionens folkhögskolor. Inför ett riktmärke på 25 medarbetare per chef för att förbättra möjligheterna till ett bra chefskap. Att alla ofrivilliga deltider ska vara avskaffade under planperioden och att det analyseras och tas fram åtgärder för hur det blir möjligt att orka arbeta heltid. Årligen mäta nöjdhet hos medarbetarna men även regionens attraktionskraft hos studenter på olika vårdutbildningar. Utveckla flexibla anställningsformer för studenter och seniorer. Erbjuda sjuksköterskestudenter som utbildas i länet anställningsgaranti. Samordna och ta fram en plan för utlandsrekryteringar. Utveckla cheferna i vården för att skapa delaktighet och leda vård- och processarbetet. Ta initiativ till att skapa YH-utbildningar för specialistutbildningar av undersköterskor i länet

155 Tillväxt och välfärd i hela länet När Region Kalmar län blir verklighet 1 januari 2019 ökar möjligheterna att driva på och stötta alla delar av den regionala utvecklingen. I regionplanen för måste regionens närvaro i hela länet säkerställas för att ta vara på kraften som finns runt om i länet. Goda villkor för företagen att växa och skapa jobb är en förutsättning för tillväxt och mer resurser till välfärden i länet. Därför är det särskilt viktigt att lyfta regionens arbete med företagsklimatet inom de områden regionen kan påverka, som till exempel kollektivtrafiken, infrastrukturen och kompetensförsörjning. I Svenskt Näringslivs senaste rankning av företagsklimatet i kommunerna, hamnar nio av tolv kommuner i länet på den nedre halvan av rakningen. Här behöver regionen ta ett ledande ansvar för att vända utvecklingen uppåt. Förstärkt regional utveckling M&KD-Alliansen vill: Utveckla en modell för regionalt arbete med förbättring av företagsklimatet. Ta fram koncept för regional inkubatorverksamhet för nya företag. Göra det möjligt för fler att läsa på folkhögskolorna genom utlokaliserad verksamhet samt digitala lösningar som möjliggör distansstudier. Utveckla ett program för hur sjukvården ska bli en stark del av den regionala utvecklingen. Intensifiera arbetet med att minska antalet arbetsmarknadsregioner. Att kulturen, besöksnäringarna och upplevelsesektorn på ett tydligare sätt ska användas som verktyg i den regionala utvecklingen. Ta fram en strategi för hur utbildning och kompetensutveckling ska bli mer tillgänglig i hela länet och utveckla möjligheterna till bättre kompetensförsörjning för arbetsmarknaden, tillsammans med kommunerna och berörda universitet. Skapa en strategisk plan för hur fler YH-utbildningar ska bli tillgängliga i länet. Förstärka folkhögskolornas roll i det regionala utvecklingsarbetet och att de går i spetsen i arbetet för att integrera nyanlända. Bättre anpassa folkhögskolornas lokaler utifrån fysisk tillgänglighet och arbetsmiljökrav. Kultur för hälsa och utveckling M&KD-Alliansen vill: Redovisa hur kulturens tillgänglighet i hela länet kan öka utifrån fastslagen kulturplan. Stärka besöksnäringarna i länet. Ta fram en plan för hur regionen kan stötta även de små museer i länet som drivs av privatpersoner och föreningar. Utveckla möjligheterna till kulturresor så att betydelsefulla kulturinstitutioner i länet, även de privata, blir tillgängliga för skolelever från hela länet. Att regionen tar ett tydligt ansvar för att väcka liv i arbetet med hälsa och kultur i länets kommuner. Ta fram en plan för vilka av regionens lokaler och ytor runt dessa som kan användas för kulturella aktiviteter och konstnärliga installationer. Starta ett e-kulturprojekt för ökad tillgänglighet i länet. Infrastruktur, kollektivtrafik och serviceresor M&KD-Alliansen vill: Avveckla länsgränsavgifterna i kollektivtrafiken. Skapa ett sammanhållet modernt biljettsystem i samverkan med grannregionerna och som helst täcker hela Sydsverige

156 Tydliggöra kollektivtrafikens kostnadstäckning så att självfinansieringsgraden successivt höjs till 57 procent under mandatperioden, med ett första steg till 52 procent under år 2019 för allmän kollektivtrafik. Serviceresor ska inte inkluderas i den nya målsättningen. Förenkla regelverket för sjukresor och färdtjänst och tydliggör regelverket så att till exempel personer som har behov av permobil och andra hjälpmedel som kräver specialfordon kan ta med dessa vid resa. Utveckla närtrafiken så att den bättre svarar mot de behov som finns i olika delar av länet och så att vi kan nå en ökad jämlikhet mellan olika kommuner när det gäller service via närtrafik. Införa en modell för länsfärdtjänst som knyter ihop länet. Driva på och arbeta aktivt för fungerande och utvecklade järnvägar i länet. Det avser både infrastrukturen och trafikeringen med fungerande underhåll på Kust-till-kust-, Stångådalsoch Tjustbanan och utvecklad Kröstatågstrafik. Säkerställa att pendeltågstrafiken Kalmar-Växjö kommer igång och planera för pendeltågstrafik även på Stångådalsbanan på längre sikt. Agera starkare för statliga satsningar på vägarna i länet. Detta gäller särskilt den för näringslivet så viktiga E22. Utarbeta en modell för mobilt samåkningssystem

157 M&KD-Alliansens yrkanden M&KD-Alliansen lägger följande yrkanden att arbeta in i majoritetens budget under angivna rubriker. Majoritetens texter anpassas därefter, där så är lämpligt och av M&KD-Alliansen föreslagna uppdrag utvecklas i text i de fall det bedöms nödvändigt Uppdrag Yrkande 1 Regionen ska: Utreda möjligheten till filialer och nya enheter inom ramen för hälsovalet. Införa intraprenad på försök på två eller tre ställen inom regionens verksamhet. Införa ett utökat vårdval för områden med dålig tillgänglighet, till exempel utprovning av hörapparater och gråstarrsoperationer. 6.1 Stärkt innovationsförmåga och ökad förnyelse i länet Yrkande 2 Regionen ska: Göra det möjligt för fler att läsa på folkhögskolorna genom utlokaliserad verksamhet samt digitala lösningar som möjliggör distansstudier. Intensifiera arbetet med att minska antalet arbetsmarknadsregioner. Integrera kulturen, besöksnäringarna och upplevelsesektorn på ett tydligare sätt som verktyg i den regionala utvecklingen. Förstärka folkhögskolornas roll i det regionala utvecklingsarbetet och skapa förutsättningar för dem att gå i spetsen i arbetet för att integrera nyanlända. Bättre anpassa folkhögskolornas lokaler utifrån fysisk tillgänglighet och arbetsmiljökrav. Utveckla möjligheterna till kulturresor så att betydelsefulla kulturinstitutioner i länet, även de privata, blir tillgängliga för skolelever från hela länet. Ta ett tydligt ansvar för att väcka liv i arbetet med hälsa och kultur i länets kommuner. Verka för att avveckla länsgränsavgifterna i kollektivtrafiken. Skapa ett sammanhållet modernt biljettsystem i samverkan med grannregionerna och som helst täcker hela Sydsverige. Utveckla närtrafiken så att den bättre svarar mot de behov som finns i olika delar av länet och så att vi kan nå en ökad jämlikhet mellan olika kommuner när det gäller service via närtrafik. Driva på och arbeta aktivt för fungerande och utvecklade järnvägar i länet. Det avser både infrastrukturen och trafikeringen med fungerande underhåll på Kust-till-kust-, Stångådalsoch Tjustbanan och utvecklad Kröstatågstrafik. Säkerställa att pendeltågstrafiken Kalmar-Växjö kommer igång och planera för pendeltågstrafik även på Stångådalsbanan på längre sikt. Agera starkare för statliga satsningar på vägarna i länet. Detta gäller särskilt den för näringslivet så viktiga E Uppdrag Yrkande 3 Regionen ska: Utveckla en modell för regionalt arbete med förbättring av företagsklimatet. Ta fram koncept för regional inkubatorverksamhet för nya företag. Ta fram en strategi för hur utbildning och kompetensutveckling, däribland fler YHutbildningar, ska bli mer tillgänglig i hela länet och utveckla möjligheterna till bättre kompetensförsörjning för arbetsmarknaden, tillsammans med kommunerna och berörda universitet

158 Ta fram en plan för hur regionen kan stötta även de små museer i länet som drivs av privatpersoner och föreningar. Starta ett e-kulturprojekt för ökad tillgänglighet i länet. Införa länsfärdtjänst under planperioden. Förenkla regelverket för sjukresor och färdtjänst och tydliggör regelverket så att till exempel personer som har behov av permobil och andra hjälpmedel som kräver specialfordon kan ta med dessa vid resa. 6.2 Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet Yrkande 4 Regionen ska: Ge primärvården större andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. Det är nödvändigt för att mer vård ska kunna ges nära patienten. På sikt minskar det trycket på akutsjukvården med minskade kostnader som följd. Anställa fler distriktsläkare för bättre tillgänglighet i primärvården. Målet för mandatperioden ska vara 1250 patienter per distriktsläkare istället för 1650 som idag. Under nästa mandatperiod är målet 1000 patienter per distriktsläkare. Förbättra tillgängligheten för 1177 och skärpa målet till svar inom fem minuter i snitt. För att förbättra kvaliteten på rådgivningen ska ett videomöte enkelt kunna genomföras. Förtydliga och säkra upp akutuppdraget på sjukhusen, samt införa närakut som förstainstans på flera håll i regionen. Starta en digital barnakut som stöttar barnakuten i Kalmar och barnavdelningarna. Göra det lättare att få akut sjukvård på rätt nivå genom att tidigt få rätt kontakt med sjukvården, öka tillgänglighet inom primärvården och nya mobila lösningar. Tillse att det ska finnas tillräckligt med vårdplatser för att klara vården efter operationer och andra typer av behandlingar. Skapa möjlighet att få enklare sjukvård utförd på mindre orter i samverkan med kommunerna, genom att använda till exempel lokal på äldreboende för mottagning. Införa digitala vårdrum på hälsocentralerna där patienten kan komma i kontakt med och få vård av sjukhusspecialister. I glesbygd ska digitala vårdrum möjliggöra såväl egenkontroller och enklare undersökning med stöd av exempelvis kommunanställd undersköterska, med digital direktuppkoppling mot journal och hälsocentral. Stimulera införande av äldremottagningar med mer tid avsatt för varje patient. Förbättra vården för patienter med kroniska sjukdomar. Kontroller och återbesök prioriteras. Primärvården och slutenvårdsspecialiteterna ska komma överens om vårdplaner och vårdkedja så att inga luckor uppstår. Tillämpa ordnat införande när primärvården får nya uppgifter. Ge privata utförare samma förutsättningar som offentliga. Införa akutteam införs på alla regiondrivna hälsocentraler. Utveckla teamsjukvård för grupper med särskilt stora vårdbehov. Utveckla och stärka onkologin i länet genom att skapa cancercentrum i Kalmar och Västervik och göra vården mer patient- och anhöriganpassad. Utarbeta program för de mest vårdintensiva procenten av patienterna så att vården blir mer personcentrerad och sömlös. Utreda och utveckla hur rehabiliteringen i länet ska svara mot de ökade behoven i framtiden. Utveckla fysisk aktivitet på recept. Införa standardiserade vårdförlopp för fler diagnoser och lägga till rehabilitering i ett eller flera förlopp under planperioden. Rusta de tre sjukhusen för framtiden

159 Utreda möjligheten att pröva nya slags vårdplatser för att tillhandahålla vård som svarar mot patienternas behov och ger ett bättre, mer patientanpassat flöde genom sjukvården. Exempel är intermediärplatser och närvårdsplatser i samverkan med kommunerna. Införa projekt som Oskar och Hemsjukhuset där det är möjligt, för att göra vården tryggare och flödet mellan region och kommuner smidigare. Kvalitet och resultat, till exempel ekonomi och oplanerade återinläggningar, ska följas upp regelbundet. Stärka regionens utvecklingsarbete genom en starkare koppling mot akademisk forskning och tillskapande av en sammanhållen och fristående utvecklingsenhet som granskar och utvärderar regionens olika projekt och utreder hur dessa kan införas brett. Tillse att regionens e-tjänster utvecklas i mer jämn takt jämfört med de e-tjänster privata aktörer tillhandahåller. Öka tillgängligheten på 1177 för patienterna genom att låta andra aktörer gå in och ta samtal efter en viss tid om 1177 inte själva svarar, så kallad utmanarrätt. Utveckla ambulanssjukvården med fler typer av transporter anpassade efter behoven. Öka fokus på att korta vårdköerna i länet. Tillse att fast läkarkontakt i primärvården ska vara en rättighet och att det är enkelt att lista sig på läkare/läkarteam. Att patienten ska kunna lista sig på en hälsocentral inom fyra mils radie från sin kommun och få sjukresa dit Uppdrag Yrkande 5 Regionen ska Ta fram en långsiktig utvecklingsplan, Sjukvården i Kalmar län år Den ska utgå från noggranna prognoser om patienternas framtida behov, diagnoser som omfattar stora grupper och nya tekniska lösningar. Redovisa en strategi för invånarnas vårdkontakter tillsammans med en digital vårdgaranti samt kontinuerligt återredovisa resultat och ekonomiska effekter. Ta fram en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna, för att skapa arbetsro och långsiktighet. Under 2019 påbörja försöksverksamhet med bedömningsbilar som avlastar ambulansen och akutmottagningen. Etablera en familjecentral i Vimmerby under Införa ett stegvist etableringsstöd för nya hälsocentraler. Införa digital hudkonsult i hela länet. Ta fram en plan för att i samverkan med kommunerna inrätta en tillnyktringsenhet som ett led i en sammanhållen vårdkedja för missbrukare. Ta fram en plan för att snabbt utöka kapaciteten för magnetkamera-undersökningar (MR) i länet. Ta fram en modell för öppenvårdsersättning som stimulerar sjukhusspecialister att verka i öppenvård/primärvård. Motsvarande andel av budgeten ska följa med. Införa bättre möjligheter att boka tider på webben, efter så kallad digital triagering. I ett första steg kan 20 procent av tidböckerna vara bokningsbara digitalt. Göra det möjligt för all personal att jobba i realtid i den digitala journalen enligt modell från geriatriska kliniken i Kalmar, och inför fler digitala lösningar så att patienter blir mer delaktiga i sin vård. Omgående inleda planering för att bygga helikopterplattor i anslutning till länets tre sjukhus. Under mandatperioden ska beslut fattas om att skaffa en ambulanshelikopter tillsammans med övriga län i sjukvårdsregionen

160 Förbättra informationen om rätten att söka vård i andra landsting/regioner med kortare vårdköer och information om bäst kvalitet. All nödvändig information om detta ska samlas på regionens hemsida under en lättillgänglig patientportal. Göra det enklare att boka om vårdbesök genom en webbtidbok på 1177.se med tillgängliga alternativa tider. Inleda ett arbete med att utveckla en nollvision för skadligt alkoholbruk och drogmissbruk. Inleda ett projekt tillsammans med regionens kommuner för att alla äldre i hemsjukvård eller särskilt boende erbjuds munhälsobedömningar. Stärka och samordna folkhälsoarbetet i länet genom en särskilt ansvarig person på utvecklings- och folkhälsoenheten. Göra sjukhusområden och landstingets övriga inrättningar, till exempel perronger och busshållplatser, helt rökfria. Ta fram och redovisa en plan senast 2020 som belyser och föreslår hur barn och ungdomar åter ska få en god tandhälsa. Utvärdera barn- och ungdomshälsan, speciellt angående organisation, mål, tillgänglighet och innehåll i förhållande till den efterfrågan som finns och efterfrågas. Skapa en väg in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa motsvarande Inrätta vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Västerviks sjukhus. Bygga upp en särskild äldrepsykiatrisk enhet för att förbättra den psykiska ohälsan och livskvaliteten hos våra äldre. Åtgärda brister inom arbetet med sammanhållna individuella planer (SIP) inom psykiatrin och missbruksvården. 7 Medarbetare Yrkande 6 Regionen ska: Använda delar av kostnaderna som nu läggs på hyrpersonal för att förbättra regionens anställdas villkor samt till särskilda lönesatsningar inom bristyrken. Verka för konkurrenskraftiga löner inom vårdyrken där kommunerna och många andra landsting/regioner idag ofta erbjuder högre löner. Som engångssatsning höjs alla sjuksköterskelöner med 1000 kr per månad. Erbjuda sjuksköterskestudenter som utbildas i länet anställningsgaranti. Utveckla arbetet kring hur andra yrkesgrupper kan avlasta läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Avskaffa alla ofrivilliga deltider under planperioden och prova olika arbetstidsmodeller för att skapa bättre arbetsvillkor samt införa ett nytt mått i regionplanen: Andelen heltidsarbetande. Införa ett riktmärke på 25 medarbetare per chef för att förbättra möjligheterna till ett bra chefskap samt införa detta som ett nytt mått i regionplanen Uppdrag Yrkande 7 Genomföra en total översyn av grundbemanningsvolymen och kompetensbehov inom hälsooch sjukvården. Utveckla karriärtjänster och införa trohetsbonus, landsbygdstillägg samt en särskild lönetrappa för att stimulera medarbetare till kompetensutveckling. Samordna och ta fram en plan för utlandsrekryteringar. Utveckla flexibla anställningsformer för studenter och seniorer. Ta initiativet till att det skapas YH-utbildningar för specialistutbildningar av undersköterskor. Utveckla regionens verktyg för rekrytering på nätet genom en särskild rekryteringsportal

161 8.3.4 Uppdrag och överenskommelser Yrkande 8 Göra en ekonomisk analys- och åtgärdsplan som särskilt tittar på och sätter ekonomiska krav på bland annat följande områden och åtgärder: Redovisa åtgärder för en mer kostnadseffektiv administration och förvaltningsstruktur. Fokus på att minska undvikbar slutenvård, arbeta med förstärkt utskrivning och följa inskrivningsnivåerna från akutmottagningarna. Reducering av kostnaden för bolagsbemanning genom satsningar på den egna personalen. Ställa krav på att ta vara på ekonomiska effekter av arbetet "Rätt vårdadministration på rätt nivå. Krav på att införande av digitala lösningar tas hem som besparingar och rationaliseringar med kontinuerliga uppföljningar. Tydliggöra kollektivtrafikens kostnadstäckning så att självfinansieringsgraden successivt höjs till 57 procent under mandatperioden, med ett första steg till 52 procent under år 2019 för allmän kollektivtrafik. Serviceresor ska inte inkluderas i den nya målsättningen. Sänka regionens kostnader för uteblivna besök med möjliga avgiftsåtgärder för de patienter som orsakar merkostnaden. Åstadkomma mer effektiv vård genom att större andel av vården utförs i primärvård istället för på sjukhus. Minskat tryck på akuten genom utvecklad och förstärkt Nära vård och bättre tillgänglighet på En politiskt förankrad plan för hur de riktade statsbidragen ska användas under året som regelbundet följs upp. 8.6 Verksamhets- och ramförändringar Yrkande 9 Besparingar och intäktsökningar 2019 Kostnadsbesparande åtgärder inom administration, service: KLT, ökad kostnadstäckning: Såld vård: Minskat beroende av hyrbemanning: Totalt: 5 Mkr 18,8 Mkr 5 Mkr 80 Mkr 108,8 Mkr Satsningar 2019 Särskild satsning på sjuksköterskor, allmän lönehöjning: Riktade, rekryteringsbefrämjande åtgärder: Primärvård, nya resurser för ökad personaltäthet i den nära vården: Regional utveckling, förbättrat näringslivsklimat: Totalt: 35 Mkr (inkl. sociala avg.) 22 Mkr 50 Mkr 1,8 Mkr 108, 8 Mkr

162 Trygghet och tradition Sverigedemokraternas budgetförslag 2019 samt verksamhetsplan för Region Kalmar län

163 Innehåll Sammanfattning... 3 MEDBORGARNAS VÅRD OCH HÄLSA... 4 Patientnytta skapas i det personliga mötet... 4 Små steg i rätt riktning för en sammanhållen vård... 4 Patientsäkerhet i ett helhetsperspektiv... 5 Psykisk hälsa... 6 Svenska medborgare ska ha den oinskränkta rätten till svensk sjukvård... 6 ÄLDRE... 8 Avgiftsfri tandvård över Utökning av Hemsjukhuset... 9 Cancer... 9 Ett liv med kronisk sjukdom... 9 FOLKHÄLSA De goda exemplens makt Tandhälsa och förebyggande insatser Barn- och ungdomars psykiska hälsa Missbruk och beroende ett hot mot våra ungdomars hälsa och livsvillkor Utmaningarna Obligatorisk hälsoundersökning för asylsökande och nyanlända Kvinnors hälsa VÅRA MEDARBETARE - förutsättningen för att sjukvård ska gå att Uppskattning och lönevillkor Hot och våld mot personal Nej till kvotering och diskriminering Möjlighet till forskning och innovationer för medarbetarna REGIONAL UTVECKLING Storregioner och lokal identitet Infrastruktur och kollektivtrafik Kulturens inriktning Folkhögskolornas fortsatta roll Sverigedemokraternas förslag till finansiering Fastigheter IT-samhället Energi till lägsta möjliga pris Miljö och säkerhet Yrkanden till majoritetens regionbudget och plan Förslag till ramar Förslag till ramar Förslag till ramar Våra besparingar och satsningar

164 SAMMANFATTNING Region Kalmar län befinner sig i ett inledningsskede där utrymme finns till eftertanke och konstruktiva lösningar inför framtiden. Den viktigaste frågan för oss Sverigedemokrater är hur skattemedlen skall fördelas för att mesta möjliga nytta skall tillfalla invånarna, våra skattebetalare. Med utgångpunkt för detta lägger vi målsättningar och förslag till budget för en sjukvård som är jämlik och till för alla. Medarbetarna gör sitt yttersta för att upprätthålla en god sjukvård, trots en alltmer tilltagande brist på personal och ett allt större arbetstryck. Kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor ökar dramatiskt. Den nuvarande ökningen av hyrpersonal orsakar att många, inte minst äldre, inte får träffa samma läkare från besök till besök. Patientsäkerheten hotas då kontinuiteten i sjukvården blir lidande. Underskotten i verksamheten galopperar, vilket minskar utrymmet för nödvändiga investeringar. Samtidigt belastas sjukvården av asyl- och anhöriginvandringen, som till vårt län varit särskilt omfattande. Sverigedemokraterna presenterar i denna budget ett antal kraftfulla åtgärder för att skyndsamt börja vända den negativa spiral som landstinget hamnat i. Det handlar först och främst om att slå vakt om och vidareutveckla kärnverksamheten: varje skattekrona ska användas till bästa och mest effektiva sjukvård för medborgarna. En första förutsättning för att kunna satsa tillräckligt med resurser och för att lätta den hårda belastningen på sjukvården, är att Region Kalmar län aktivt agerar för att medverka till ett stopp för ytterligare asylinvandring. För att kunna upprätthålla hälso- och sjukvårdslagens krav på en god hälso- och sjukvård är det nödvändigt att nu kraftigt minska inflödet. Det är för oss Sverigedemokrater en självklarhet att det är svenska medborgarna som har den oinskränkta rätten till svensk skattefinansierad sjukvård. Rätt förutsättningar ska ges för att våra medarbetare ska känna sig uppskattade och ha goda möjligheter att utvecklas i sitt arbete. Regionen måste vara en attraktiv arbetsgivare och antalet karriärvägar ska öka. Vårdpersonal måste ges tid att verkligen vara vårdpersonal. Pappersarbetet för vårdpersonalen och den tid som åtgår för dokumentation måste minska. Dokumentation får aldrig bli ett självändamål. Antalet administratörer och handläggare som inte arbetar direkt i sjukvården ska hållas på ett minimum. Personalfrämjande satsningar måste till, både inom arbetsmiljö och inom lönesättning, för att Region Kalmar län ska kunna bli en mer attraktiv arbetsgivare. Primärvården ska ges ökade resurser för att kunna utföra sitt utvidgade uppdrag. Digitaliseringen ska utnyttjas till sin fulla potential och tekniska innovationer ska användas för att underlätta medborgarnas tillvaro, t.ex. genom att fler prov och tester kan göras av patienten själv hemma och därmed minska antalet sjukresor. Modellen med hemsjukhuset ska spridas över länet. Folkhälsoarbetet ska stärkas och sjukvården ska stötta medborgarna i ansvaret för sin egen hälsa och i att anamma en hälsofrämjande livsstil. Den nybildade Region Kalmar län har en svår uppförsbacke framför sig för att nå långsiktig balans i ekonomin och för att kunna upprätthålla en god och jämlik sjukvård till alla. Sverigedemokraterna kan satsa betydligt mer på bättre sjukvård än de andra partierna, därför att vi vågar göra de prioriteringar som krävs. För Sverigedemokraternas regiongrupp i Kalmar län Martin Kirchberg Bo Karlsson Britt-Marie Sundqvist Claus Zaar 3

165 MEDBORGARNAS VÅRD OCH HÄLSA Sverigedemokraternas vision av en god sjukvård är en sjukvård där ett helhetsansvar tas för att det är patientens behov som ska styra. Detta innebär att ansvar tas för att patienten och medborgaren har en fast läkarkontakt att vända sig till, att man inte behöver återkomma för varje ny undersökning och att man inte bollas mellan olika huvudmän. Patientnytta skapas i det mellanmänskliga mötet. Den vårdsökandes delaktighet i den egna vården är här avgörande. Vårdplan och vårdöverenskommelse ska alltid upprättas och korrekt läkemedelsgenomgång ska alltid göras. Resurser måste frigöras till det patientnära arbetet och primärvården ska ha en samordnande roll i förhållande till både kommuner och specialistvård. Medborgarna i vårt län beskriver ofta en verklighet som står långt från denna målbild. Det handlar om svårigheter att få tid till läkarbesök och om oacceptabelt långa väntetider till planerade operativa ingrepp och behandlingar. Medborgarna saknar fast förankring och känner otrygghet då de möter olika läkare i stort sett varje gång de uppsöker vården. Många känner också att språket är en viktig faktor för att undvika missförstånd och felaktig medicinering. Känslan av att inte bli sedd och få förståelse för sin situation är vanlig. Våra akutmottagningar är hårt belastade och våra äldre multisjuka får ibland ligga på bårar i korridorerna. Medarbetarna tvingas arbeta under pressade förhållanden och verksamheten präglas av att styra över patienterna till någon annan i organisationen då arbetssituationen är ohållbar. Fokus och prioriteringar görs ofta kring de lindrigt sjuka, så att de snabbt ska få kontakt med sin vårdcentral. Detta är en helt oacceptabel situation och kan ses som ren vanvård av våra allra svagaste och mest behövande. Det finns mycket att önska och tillföra i debatten om vår fungerande eller inte fungerande sjukvård. Det som verkligen bör komma fram i ljuset för diskussion och åtgärder är de stora utmaningarna i vår framtida sjukvård, där tillgänglighet, delaktighet och säkerhet är nyckelord. Patientnytta skapas i det personliga mötet Den patientnytta som skapas i det mellanmänskliga mötet har avgörande betydelse för det fortsatta omhändertagandet av vårdsökande. En viktig förutsättning är också den vårdsökandes delaktighet i den egna vården och att en samordnad individuell plan skrivs, en s k vårdöverenskommelse. Delaktighet skapar säkerhet och är en viktig faktor för tilliten mellan patient och läkare. Den samordnade individuella planen leder till kontinuitet i kontakten med sjukvården och skapar ett kvalitativt och säkert omhändertagande. Patienter som har återkommande vårdbehov träffar då samma vårdgivare vilket sparar inläsningstid, och minskar behovet av såväl överrapportering som onödiga återupprepningar i samtalet med patienten. Sverigedemokraternas förslag Vårdplan och vårdöverenskommelse ska alltid upprättas när uppföljning eller ytterligare besök förväntas eller krävs. Små steg i rätt riktning för en sammanhållen vård Vi anser att den tudelade vården framdeles måste styras med många små åtgärder som leder åt samma håll. Nuvarande situation, med olika huvudmän för specialiserad somatisk vård, primärvård respektive kommunala insatser är i längden ohållbar. Resurserna Professionen ska ha den tid som behövs för uppdraget 4

166 måste omfördelas så att vården ges på rätt nivå efter behov, genom samverkan och överlappning av gränser. Primärvården måste ha en sammanhållande och samordnande funktion i förhållande till specialistvården, så att patienten inte behöver återkomma gång på gång för olika undersökningar. I andra änden ska primärvården systematiskt samverka med kommunernas vård och omsorg. Ett både mer samordnat och effektivare sätt att arbeta krävs för att uppfylla målet med att vara befolkningens första kontakt med vården. Den strukturella förändringen ska leda till ansvar för det förebyggande arbetet, diagnostik, behandling och rehabilitering för ett stort antal vårdbehov. Det nya sättet att arbeta ska göra sjukvården mer tillgänglig, behovsbaserad och geografiskt nära för medborgarna, där förnyade arbetssätt ska minska ojämlikheten i hälsa och välbefinnande. Till detta krävs att professionen ska ha den tid som behövs för deras uppdrag: att göra insatser för att förbättra invånarnas livsvillkor. Patientsäkerhet i ett helhetsperspektiv Helhetsperspektivet i patientsäkerhetsarbetet är avgörande. Åtgärder som genomförs får inte utföras isolerat utan ska alltid ske samordnat. Resultat och ändringar i system och rutiner ska kommuniceras till alla berörda vårdenheter. Incidentrapportering får inte bli ett mål i sig själv utan ska leda till genomtänkta uppföljningar och åtgärdsprogram. Elektroniska journalsystem ska användas till sin fulla potential. Samtliga patienter ska alltid få en läkemedelsgenomgång och läkemedelslistor ska alltid vara uppdaterade och helt överensstämma med de läkemedel som patienten tar. Kommunikationen mellan olika vårdenheter och läkare är av central betydelse för att undvika felmedicinering och att patienten utsätts för risk eller skada. Patientmedverkan och samordnad individuell plan (SIP) i vård- och behandling är en viktig del för ett framgångsrikt resultat och även ur ett säkerhetsperspektiv. Det är känt att de tydligaste förbättringarna sker när patienten själv är med och informerar om det som han/hon upplever. Sjukvårdens förutsättningar att tillgodogöra sig patientens erfarenheter ska alltid säkerställas och kontinuerligt förbättras. Språket är en viktig del av vårdsamtalet. Många äldre patienter upplever problem med att förstå vad vårdpersonal säger, vilket är helt oacceptabelt. Tolkning till fullgod svenska ska erbjudas om en patient så önskar. Det får aldrig ske att en läkare eller annan vårdpersonal inte förstår, eller missförstår, vad en patient säger. Detta kan leda till felbehandling eller patientskada. Inom regionens verksamheter får inte förekomma att vårdpersonal anställs som inte kan skriva eller tala god svenska är en viktig länk in till sjukvården där behövande kan få rådgivning samt hålla sig informerade på regionens webbplats. Webben kan i många fall också vara ett medel för att fånga upp flera som annars skulle dra sig för direkt kontakt med sjukvården. Det är av stor betydelse att tjänsten 1177 håller högsta kvalitet och säkerhet. Regionen ska därför göra kontinuerliga utvärderingar av tjänsten. Sverigedemokraternas förslag Det ska säkerställas att regionen har rutiner där alla analyser och åtgärdsprogram som tas fram som en följd av händelse- och incidentrapportering också kommuniceras ut och implementeras vid alla relevanta mottagningar och avdelningar. Samtliga patienter ska alltid få en läkemedelsgenomgång och läkemedelslistor ska alltid vara uppdaterade och helt överensstämma med de läkemedel som patienten tar. Kontinuerliga utvärderingar av 1177 ur patientsäkerhetssynpunkt ska ske. 5

167 Inom regionens verksamheter får inte förekomma att vårdpersonal anställs som inte kan skriva eller tala god svenska. Psykisk hälsa Sverigedemokraterna ser med stor oro på att psykisk ohälsa breder ut sig. Patienter och anhöriga ska känna trygghet i att de bemöts med respekt, att de hörs och att deras upplevelser tas på allvar, oavsett psykiskt tillstånd. Den massiva invandringen av ensamkommande har inneburit att stora resurser har lagts på den gruppen inom BUP, vilket har inneburit att antalet vårdplatser inte räcker till. Många av dem som fått PUT kommer sannolikt inom kort tid att visa symptom på posttraumatisk stress. Detta kommer att medföra att vuxenpsykiatrin kommer att belastas hårdare, speciellt då antalet utbildade läkare inom posttraumatisk stress inte finns i tillräckligt antal. Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Äldre med psykisk ohälsa är dessutom ofta multisjuka, vilket ställer stora krav på geriatrisk kunskap inom primärvården samt inom psykiatrin. Vi vill utveckla första linjens psykiatri med kompetens inom både barn- och ungdomspsykiatri samt inom geriatrik. Svenska medborgare ska ha den oinskränkta rätten till svensk sjukvård Enligt socialstyrelsens rapport Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända har den omfattande asylinvandringen i hög grad påverkat hälso- och sjukvården, främst inom primärvård, mödrahälsovård, förlossningsvård, barnhälsovård, barnpsykiatri och tandvård. Generellt söker asylsökande och nyanlända sig oftare till akut sjukvård och tandvård än vad som är fallet med den övriga befolkningen. Socialstyrelsen påpekar att påverkan på hälso- och sjukvården är särskilt stor i glesbygdslän med många boenden. Kalmar län hör till de län som de senaste åren tagit emot flest asylsökande och nyanlända i relation till befolkningen i övrigt. Ovanpå detta har vi ett stort antal personer som befinner sig illegalt i Sverige och som likväl enligt nuvarande lagstiftning har rätt till i praktiken gratis sjukvård och tandvård. Därtill kommer att den invandrade befolkningen i genomsnitt under livet har betydligt lägre inkomster än den övriga befolkningen, varför en ökad andel utlandsfödda medför minskade skatteintäkter i förhållande till de offentliga utgifterna. Den pågående omfattande asyl- och anhöriginvandring kommer även fortsättningsvis att innebära en stor belastning på vår redan hårt ansträngda hälso- och sjukvård. Detta illustreras av att utanförskapsområden har betydligt högre kostnader per listad patient. I t.ex. ett utanförskapsområde i Västsverige är kostnaden kronor per listad patient, att jämföra med en genomsnittlig kostnad vid Region Kalmar läns större hälsocentraler på kronor per listad patient. Det är dock självklart så att liknande genomsnittliga skillnader är underliggande även i vår region, men inte redovisas separat. De visar dock den relativt sett tyngre belastningen på vårdapparaten som den omfattande asyl- och anhöriginvandringen medför. Tiden för ett läkarbesök förlängs dessutom ofta av dålig kontinuitet och brister i språkförståelse mellan läkare och patient. Omfattningen av asyl- och anhöriginvandringen står i uppenbar konflikt med hälso- och sjukvårdslagens krav på att regionen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till befolkningen i länet. Att agera för att minska asyl- och anhöriginvandringen är en de av de viktigaste förutsättningarna både för att frigöra finansiella resurser och för att minska belastningen på sjukvården. Därför ska Region Kalmar län tillskriva regeringen om att regionen med nuvarande asyl- och anhöriginvandring inte kommer att garantera att vi kan upprätthålla en god hälso- och sjukvård för medborgarna i länet. Vad som krävs är istället ett stopp för ytterligare asylinvandring. Det är nödvändigt att regionen i handling visar att det är oacceptabelt att våra egna medborgares rätt till en god hälso- och sjukvård 6

168 riskeras genom en ansvarslös nationell invandringspolitik. Det är för oss Sverigedemokrater en självklarhet att det är svenska medborgare som har den oinskränkta rätten till svensk sjukvård. Sverigedemokraternas förslag Region Kalmar län ska tillskriva regeringen om att regionen med nuvarande asyl- och anhöriginvandring inte kommer att garantera att vi kan upprätthålla en god hälso- och sjukvård för medborgarna i länet. 7

169 ÄLDRE Drabbade äldre patienter berättar dagligen om sin erfarenhet av besök i sjukvården i vår region. Under-sökningar har visat att många är missnöjda med väntetiderna till besök och att inte få tala med samma läkare från gång till annan. Därtill förekommer problem, när man inte i samtalet förstår vad inhyrda läkare med annan bakgrund säger. När äldre kommer i kontakt med sjukvården har deras hälsotillstånd i regel genomgått en försämring av olika grad. Detta medför ökat behov av vård än om de åtnjutit insatser i förebyggande vårdprogram. Multisjuka har ofta svårt att hinna med och tala om alla sina problem i samtalet med läkaren även om de många gånger har hjälp av medföljande anhöriga. Genom mer hälsosamma levnadsvanor och medicinska insatser lever många i vårt land längre än förr. Varannan av våra äldre medborgare mellan 65 och 74 år har dock minst två kroniska sjukdomar vilket medför komplexa behov av vård. Många har dessutom ett stort antal mediciner som ökar risken för biverkningar. Detta medför ökad risk för att behandlingar gör mer skada än nytta. I samverkan med kommunerna ska därför regionen göra en översyn och utvärdering av förskrivningen av läkemedel för äldre multisjuka. För många äldre är måltiden en källa till glädje, men det är också vanligt att man ändrar sitt ätande och att kanske maten inte smakar. Det är mycket viktigt att äldre i sjukvården får individuell hjälp med nutrition, både inom slutenvården och genom samarbete med kommunerna. Ett annat problem är långa mellanrum från middag till frukost. När äldre har timmars nattfasta börjar kroppen ta energi från sig själv. Förtvining av muskler samt viktnedgång och orolig nattsömn drabbar äldre. God näringstillförsel behöver dessa patienter för att kunna förebygga sjukdom och ge intagna mediciner bästa effekt. Brist på aptit försämrar immunförsvaret och leder till olika sjukdomar. Sverigedemokraternas förslag En översyn och utvärdering av förskrivningen av läkemedel för äldre multisjuka ska göras En översyn ska göras över vilken inverkan nattfastan får för äldre patienter vid sjukhusen och lämpliga åtgärder ska tas fram för att nattfastan aldrig överstiger 11 timmar för denna grupp. Avgiftsfri tandvård över 85 Tänderna ska ses som en del av kroppen eftersom sjuka tänder riskerar att hela kroppen blir sjuk. T.ex. kan tandköttsinflammationer leda till hjärt- och kärlsjukdomar, liksom dålig tandstatus kan leda till undernäring. Det är därför ett stort misslyckande och ett stort lidande för många äldre att de inte får den hjälp med sina tänder som de har rätt till. För äldre patienter finns olika stöd, men det saknas enkla sätt som äldre klarar av, för att få ekonomisk hjälp. Merparten av bidragen når inte de drabbade. Komplicerade ansökningar med dokumentation klarar många äldre inte av att fylla i. Många sköra äldre som bor hemma blir på så sätt utan de tandvårdsbidrag som de egentligen ska ha. För att bidra till att avhjälpa missförhållandet att många äldre inte får den tandvård de behöver, avsätter Sverigedemokraterna från och med mnkr för att göra tandvården avgiftsfri för personer över 85 år. Förutom att förbättra de äldres tandhälsa och höja livskvaliteten, kan denna reform även leda till en avlastning i sjukvården. Sverigedemokraternas förslag Medel ska avsättas för att från och med 2019 införa avgiftsfri tandvård för alla över 85. 8

170 Utökning av Hemsjukhuset Ett framgångsrikt sätt att arbeta för en mer sammanhållen vård av sköra äldre är Borgholms hälsocentrals projekt, Hemsjukhuset, som drivs i samarbete med Borgholms kommun. I denna modell erbjuds patienter som befinner sig i den kommunala hemsjukvården en fast läkarkontakt på hälsocentralen. Läkaren följer patienten genom alla steg i vården och vid behov görs hembesök. I projektet vårdas 280 medborgare i sin hemmiljö. Under året har kontinuiteten i Borgholm varit hög och man har klarat bemanningen, inklusive de 4 extra "läkarlinjer" som utökas under turistsäsongen Förutom den självklara vinsten för patienten i form av bättre och tryggare sjukvård och en förbättrad hälsa, ger modellen med Hemsjukhuset färre sjukhusbesök och en mindre belastning på sjukvården. Detta leder också till lägre kostnad per vårdtillfälle, vilket i sin tur frigör resurser till andra nödvändiga satsningar inom hälso- och sjukvården. Detta exemplifieras av analyser, som visar att ett läkarbesök på sjukhus, för gruppen äldre sköra patienter i snitt medför 56 gånger högre sjukvårdskostnad totalt än ett primärvårdsbesök. Stegvis vill Sverigedemokraterna utöka modellen med Hemsjukhuset till hela vår region. Vi avsätter 2019 medel för att, som ett första steg, utöka modellen till hela Öland samt uppstart vid den nya hälsocentralen i Emmaboda. Sverigedemokraternas förslag 4,5 mnkr ska anslås för att från 1 juli 2019 införa Borgholmsmodellen på hela Öland samt uppstart av denna modell vid den nya hälsocentralen i Emmaboda. Påverkan uppskattas ge spareffekt ett år efter uppstart. Besparingen på Länssjukhuset beräknas till 13,5 mnkr under Cancer Cancer är en sjukdom som drabbar många äldre. Det är en av de sjukdomar som skapar mest lidande, såväl fysiskt som psykiskt, både för den sjukdomsdrabbade själv och för de anhöriga. Cancerfallen behöver snabbare vård. Det är därför viktigt att kommunikationen mellan primärvård och specialister fungerar optimalt vid tillämpandet av de standardiserade vårdförloppen. Det är, både ur medicinsk och också mänsklig synpunkt, helt avgörande att behandlingen av en misstänkt cancer påbörjas snabbt. I princip ska väntetid för behandling av misstänkt cancer anses som lång när den överstiger två veckor. Många av de biverkningar som ofta följer med behandlingen av cancer kommer ofta som något oväntat för de patienter som drabbas. Det är viktigt att biverkningar som framkommer efter behandlingar på ett systematiskt sätt följs upp för att analysera hur patienter drabbas. Ett liv med kronisk sjukdom De kroniskt sjuka medborgarna måste redan nu och framdeles tillförsäkras en god och säker vård och ett kvalitativt omhändertagande. Problemen i vården av multisjuka äldre är kända sedan länge. De multisjuka åker in och ut på akutmottagningarna, vilket skapar en massa onödigt lidande. En viktig orsak till att denna grupp har svårt att få tillgång till kvalificerat omhändertagande är platsbristen både inom slutenvården och i särskilda boenden. Tillika är ansvarsfrågan otydlig och där måste förändringar tillkomma, så att det klart och tydligt framgår vem som är huvudansvarig för patientens vård. Detta kan också behöva kompletteras med en ansvarig geriatriker inom slutenvården. 9

171 Den samordnade individuella planen kan ge förutsättningar för ett mycket bättre omhändertagande av våra mest sjuka äldre när den skapas i första linjens vård i samspel med sjukhus och kommunala insatser. Man kan då följa den vårdsökande som en röd tråd i vårdkedjan. Vi kan inte längre acceptera revirtänkande mellan specialister, mellan tjänstemän och mellan politiker när det gäller våra svagaste, mest fördragsamma och behövande av kvalitativt omhändertagande i närhet till vård. Vi kan heller inte bortse från att denna grupp även framdeles är kostnadsdrivande, varför det är av vikt att inrätta vården efter de behov som finns med eventuella äldrevårdscentraler och mobila vårdenheter som värnar om de behövande i sin närhet. Sverigedemokraterna vill att regiondirektören ska ges i uppdrag att utreda hur samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommunerna kan effektiviseras och hur samverkan och kontinuitet kan förbättras när det gäller kroniskt sjuka och multisjuka. Sverigedemokraternas förslag Regiondirektören ska ges i uppdrag att utreda hur samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommunerna kan effektiviseras och hur samverkan och kontinuitet kan förbättras när det gäller kroniskt sjuka och multisjuka. 10

172 FOLKHÄLSA Folkhälsan i vårt land, sett ur ett internationellt perspektiv, anses vara god. Likväl är fortfarande det mesta arbetet ogjort. Samhällsutvecklingen har medfört att en ökad andel av befolkningen blivit alltmer stillasittande och problemen med dåliga kostvanor är alltjämt stora, liksom att barnfetman ökat. Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i vårt samhälle. Folkhälsoarbetet ska vara inriktat på att avhjälpa dessa skillnader. Hälsan påverkas av faktorer som levnadsvanor, livsvillkor och utbildning. Bestämningsfaktorerna är också arv, miljö och individens tilltro till framtiden. Jämlik och jämställd hälsa ses som ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Problematiskt är att de människor som det är mest nödvändigt att nå oftast är de som har den längsta vägen fram till en sundare och mer hälsofrämjande livsstil. Sverigedemokraterna anser att denna grupp måste ha särskilt fokus. Mycket står att vinna om fler människor lyckas omsätta vunnen kunskap om ett hälsosammare liv i praktisk handling. Det krävs ett långsiktigt, kunskapsinriktat arbete för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i vår region. Denna viljeinriktning är beroende av samverkan och samsyn mellan olika aktörer inom Region Kalmar län. Samverkan är också behövligt med andra regioner, som Region Jönköping och Region Östergötland och med våra grannlän. Syftet med denna samverkan och delad samsyn är att säkra en god och jämlik vård och hållbar miljö för invånarna. Utmaningen är att alla aktörer tillsammans ska stärka hälsan och livskraften hos länets invånare i alla åldrar, med särskilt fokus på barn och unga samt kvinnors och äldres hälsa. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet skall omfatta alla människor i regionen, var än de befinner sig i livet. Folkhälsoarbetets uppgift är att motverka missbruk och beroende, värna om våra barn och ungdomars och äldres hälsa och livsvillkor. Ett grundläggande arbete är också att motverka den psykiska ohälsa som kan drabba både gammal och ung. Denna utmaning kräver resurser, liksom medicinsk och medicinteknisk utveckling och tillgång till professionella medarbetare som skall ges en utvecklande och jämställd arbetsmiljö. Det processinriktade arbetssättet måste utvecklas mot ett mer kunskapsbaserat system om vi ska ro iland kommande samhällsutveckling. De goda exemplens makt Det pågår i vårt län åtskilliga projekt och verksamheter som befrämjar folkhälsan, genom föreningar, region, kommuner och skola, till exempel kom-igång-plattformar, hitta ut, hälsodagar, livsstil på recept, föreläsningar om levnadsvanor med mera. Det är viktigt att bygga vidare på detta genom att engagera företag, fack och företagshälsan i ett aktivt folkhälsoarbete. Goda exempel visar att det är när även dessa aktörer engageras som chanserna att nå ut med praktiskt folkhälsoarbete är störst. Positiva inslag, även tävlingsmoment och belöningsinstrument, har visat sig öka den enskildes engagemang för den egna hälsan. Hälso- och sjukvården bör också informera patienter och medborgare om vilka aktiviteter som kan passa i det enskilda fallet och vart man kan vända sig i det egna närområdet Tandhälsa och förebyggande insatser Från tidig ålder ska barn få hjälp i hemmet med att sköta sina tänder. Om så inte är fallet måste insatser göras tidigt för att informera och stödja familjen för att motverka uppkomst av karies. Insatser som görs i förskolor och skolor i förebyggande syfte skall vidareutvecklas. Barn- och ungdomars psykiska hälsa Den psykiska ohälsan bland barn och unga skall prioriteras och motverkas genom tydliga uppdragsbeskrivningar till ungdomsmottagningar och att samverkan ska ske med elevhälsan och 11

173 andra aktörer för att underlätta vägen in till stöd och hjälp. Det är viktigt att en samlad bild skapas om ohälsa inträder. Familjen är tryggheten och ett första steg i en behandling är att skapa trygghet och tillit för att kunna gå vidare Missbruk och beroende ett hot mot våra ungdomars hälsa och livsvillkor Stora insatser ligger framför alla aktörer inom regionen, speciellt inom hälso- och sjukvården. Missbruksproblematiken har ökat och närmar sig de allt yngre. Föräldrar, skola och elevhälsa samt andra närstående känner en maktlöshet över tillgängligheten på narkotiska preparat och tobak. Alla medborgare måste i vardagen vara uppmärksamma på det ökade missbruket och inte vika undan och tycka att man lägger sig i andras liv. För att få bukt med dessa missförhållanden runt skolor och i uteliv måste samhällskrafterna verka med bestämdhet ingen tolerans. Ekonomiska resurser måste tillföras till det förebyggande arbetet. Utmaningarna Det ligger stora utmaningar framför oss, demografin, personaltillgången, förändrade arbetssätt och behov av ekonomiska tillskott. Allt kan inte göras på en gång, utan långsiktighet och strategiskt tillvägagångssätt får leda fram till olika lösningar under planperioden där kunskapsstyrning med förändrade arbetssätt och samverkan bör utgöra grunden för fortsatt gott omhändertagande. Sverigedemokraternas förslag Det ska förtydligas hur arbetet från processinriktat arbetssätt till kunskapsstyrning skall genomföras. Resurser ska tillskapas för att hälsosamtal genomförs i åldrarna 40,50 och 60 år. Från och med 2020 tillför vi 5 mnkr för uppstart av hälsosamtal. Samspelet mellan olika aktörer i folkhälsoarbetet ska fördjupas, inkluderat primärvårdens aktiva deltagande. Primärvården ska i högre grad informera patienter om vilka aktiviteter som kan passa i det enskilda fallet och vart man kan vända sig i det egna närområdet. Obligatorisk hälsoundersökning för asylsökande och nyanlända Kalmar län tar alltjämt emot ett stort antal asylsökande. Fortfarande finns i Sverige tyvärr ingen lag som gör det obligatoriskt för alla asylsökande att genomgå hälsoundersökning. Vi har i länet exempel på då tuberkulossmitta spridits på grund av att asylsökande inte genomgått någon hälsoundersökning. Att vi inte har kontroll på de asylsökandes hälsostatus utgör dessutom en stor risk för regionens egen personal. Region Kalmar län ska därför tillskriva regeringen och socialstyrelsen och meddela att fortsatt asylhälsovård i vår region inte kommer att kunna garanteras om inte obligatorisk hälsoundersökning för alla asylsökande och nyanlända snarast implementeras. Sverigedemokraternas förslag Samtliga asylsökande och nyanlända ska genomgå hälsoundersökning. Kvinnors hälsa Sverigedemokraterna vill avsätta medel för en riktad satsning för kvinnors hälsa. Det finns här flera eftersatta områden, som behöver resursförstärkning. 12

174 Kvinnor ska ta makt över sina liv och inte någonsin acceptera våld och hot i sociala sammanhang eller i hemmet. Hot och våld är psykiskt nedbrytande och tillståndet försämras sakta men säkert även ur kroppslig synpunkt. Särskilt undergrävande är att bli misshandlad inför sina barn. Barnen får med sig en asocial bild av hemmiljön, vilket kan ta sig i uttryck på många olika sätt. Satsningar ska ske under planperioden för att motverka våld i nära relationer. De fruktansvärda konsekvenserna av könsstympningar och oskuldskontroller av flickor är ett annat exempel på område som kräver särskilt fokus. Ifjol presenterades studier som tyder på att uppemot kvinnor i Sverige kan vara könsstympade. Detta är, liksom det i flera invandrade kulturer vanligt förekommande religiösa och hedersrelaterade våldet och förtrycket, främst mot kvinnor, totalt oacceptabelt. Sverigedemokraterna vill stärka det förebyggande arbetet för att förhindra könsstympning, vi vill också undersöka möjligheten att stödja fler könsstympade kvinnor och flickor som önskar genomgå rekonstruktionskirurgi, som de senaste åren blivit möjlig. Sverigedemokraternas förslag Utökade resurser ska avsättas för riktade satsningar för att förbättra kvinnors hälsa, inkluderat motverkan av våld i nära relationer, liksom hedersrelaterat våld och tvång. Från och med 2019 anslår Sverigedemokraterna 5 mnkr extra för detta ändamål. 13

175 VÅRA MEDARBETARE - förutsättningen för att sjukvård ska gå att bedriva Region Kalmar läns tidigare deklarerade mål om oberoende av hyrpersonal 2019 är långt borta från verkligheten. Kostnaderna för hyrpersonal galopperar i själva verket, trots löftena om motsatsen. Prognosen för helåret pekar på 200 mnkr, d.v.s. en ökning med 50 mnkr. jämfört med Detta sker trots att ett stort antal vårdplatser stängts på länets tre sjukhus, först sommartid och sedan permanent. Inom primärvården står idag flera vårdcentraler helt utan fasta läkare. Det är väl dokumenterat att många byten av sjukvårdspersonal ökar riskerna för patienterna. Att hela tiden konfronteras med nya läkare och sjuksköterskor leder också till att känslan av otrygghet ökar för många människor. Att hela tiden behöva relatera sin sjukdomsbild för en ny läkare innebär också en tidsspillan, både för sjukvården och för den enskilde patienten. Därtill kommer problemet att hyrpersonal är dyrt och drar bort resurser från andra satsningar som är nödvändiga inom sjukvården. Detta innebär i sin tur en ökad risk för patienten. Vid sjukhusen leder de stängda vårdplatserna till större risker vid extraordinära händelser, längre köer och att fler patienter vårdas vid andra avdelningar än de som deras tillstånd kräver. Slutligen leder bruket av hyrpersonal, dels genom bristen på kontinuitet, dels genom att det drar bort resurser för annat, till en sämre arbetsmiljö för den fasta personalen. Stress, avsaknad av vila mellan arbetspassen och avbruten semester bäddar för en dålig arbetsmiljö och dålig personalpolitik. Läget då det gäller bemanning är nu så svårt att det på kortare sikt handlar om att kunna vidmakthålla verksamheten. För att komma ur den onda cirkel som regionen hamnat i krävs att man nu vågar satsa på våra medarbetare. Det handlar om att ge dem goda arbetsvillkor och skapa förutsättningarna för en god arbetsmiljö. Detta är den grundläggande förutsättningen för att sjukvård ska gå att bedriva framdeles. En behovsanpassad verksamhet lämnar inget åt slumpen Det krävs långsiktig planering och grundläggande insikt om vilken typ av medarbetare som krävs för att hålla olika verksamheter i gång. En behovsanpassad verksamhet lämnar inget åt slumpen, där finns medarbetare med olika kompetenser, som strävar mot samma målsättning, vilket är att ge patienterna den bästa vård för tillskapade resurser. Det är ledningens uppgift att samspela med sina medarbetare och visa inriktningen utan att behöva peka med hela handen. Det är viktigt att det finns ett kvalitativt administrativt stöd för sjukvårdspersonalen. Allt fler administratörer styr över allt färre i den patientnära verksamheten Idag ser vi tyvärr en motsatt utveckling där legitimerad vårdpersonal lägger för mycket tid på administrativa arbetsuppgifter som medicinska sekreterare med fördel kan utföra. Hit hör arbetsuppgifter som tidsbokning, provsvar, remiss- och journalhantering. Antalet administratörer och handläggare som inte arbetar vårdnära har däremot på senare år ökat kraftigt, samtidigt som dokumentationsbördan för läkare och sjuksköterskor också ökat. Mellan 2008 och 2018 har antalet tillsvidareanställda handläggare i Region Kalmar län (utom KLT) ökat från 151 till 245, en ökning med 62 %. Detta kan jämföras med antalet tillsvidareanställda läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, som sammantaget ökat från till 3 647, en ökning med 8 % under samma period. Antalet medicinska sekreterare har ökat från 417 till 451, d.v.s. även de med 8 %. Detta belyser ett dilemma där allt fler administratörer styr över allt färre i patientnära verksamheter. När läkare och sjuksköterskor tvingas lägga tid på sådant som inte hör till deras patientnära arbetsuppgifter leder deras arbetssituation till stress och känsla av att inte räcka till. I den långsiktiga 14

176 planeringen med ledorden varje dag lite bättre ingår att ständigt söka nya vägar så att olika professioner vill arbeta i regionen. Det är centralt att regionen tar ställning till vad som ska dokumenteras och av vem. Dokumentation ska vara saklig och grundad på kunskap och beprövad erfarenhet. Det administrativa arbetet ska präglas av effektivitet, med utnyttjande av digitaliseringens fulla potential. Det ska också säkerställas att allt administrativt arbete som kan utföras av medicinska sekreterare också utförs av dessa. Vi Sverigedemokrater vill ge regiondirektören i uppdrag att från och med 2019 ompröva nuvarande administrativa strukturer och effektivisera administrations- och handläggararbetet i regionen. Detta ska vara första prioritet. Uppskattning och lönevillkor Det ska vara lönande att arbeta i regionen. Med detta menar vi att bra lönevillkor, uppskattning i vardagen, delaktighet och påverkansmöjlighet leder till en sund arbetsmiljö, fri från repressalier när man framför sina åsikter. Öppenhet mellan arbetsgivaren och medarbetarna ger arbetsro och idérikedom till förbättringar, som lönar sig i vardagen och i lönekuvertet. Kritiskt tänkande och insikter i arbetsprocessen bör uppmuntras. En öppen och tillåtande arbetsplats behöver aldrig oroa sig för att det inte finns medarbetare, de söker sig dit frivilligt. Det krävs ett långsiktigt tänkande när det gäller både behovet av att behålla de medarbetare vi har och att rekrytera nya. I linje med detta avsätter Sverigedemokraterna från och med mnkr extra för personalbefrämjande åtgärder, för att sedan öka till 55 respektive 60 mnkr 2020 och Avgörande är att strategiska satsningar görs för att förbättra arbetsmiljön. Friskvårdssatsningar och större personalinflytande över schemaläggning är två andra viktiga områden. Möjligheten att kombinera vidarestudier med fortsatt arbeta ska öka. Lönevillkor måste vara rimliga och lönesatsningar måste styras av en långsiktig strategi, där utbildning och erfarenhet premieras. Utan satsningar på personalen kan man långsiktigt inte hoppas komma till rätta heller med beroendet av hyrpersonal. Sverigedemokraterna anser det vara särskilt viktigt att satsa på de unga för att tillförsäkra sig en långsiktig rekrytering till sjukvårdsyrkena. I vår personalsatsning ingår även att få skolungdomar att på ett tidigt stadium få kontakt med de olika vårdyrkena under sin prao-tid. Målsättningen är att alla niondeklassare, i god tid innan linjevalet, ska ges möjlighet att träffa ett team av vårdpersonal som kommer till skolan för att informera om sjukvården som arbetsplats, med möjlighet till prova-påveckor för intresserade elever. Sverigedemokraterna är väl medvetna om att möjligheten till bostad är helt avgörande för möjligheten att rekrytera ny sjukvårdspersonal. Vi vill därför undersöka möjligheten att regionen disponerar ett visst antal bostäder för nyanställd sjukvårdspersonal, inklusive möjligheten att använda befintliga lokaler. Regionens möjlighet att genom anvisning av bostad uppnå ökad attraktivitet vid rekrytering eller för att behålla nyckelpersonal ska utredas. Sverigedemokraterna vill att regionen i samråd med berörda kommuner undersöker möjligheter till förturslistning till de bostäder som blir lediga. Detta gäller också nyproduktion och attraktiv tomtmark. De ofta återkommande problemen med stor belastning på akutmottagningarna vill vi bland annat avhjälpa genom att samtliga primärvårdsläkare i regionen ges möjlighet att tjänstgöra två veckor per år vid någon av länets akutmottagningar. Specialister kan på så sätt i högre grad frigöras, så att de i första hand kan ägna sig åt sina egna kompetensområden. Specialister i allmänmedicin är dessutom ofta bäst skickade att remittera patienter till rätt specialist när så erfordras. 15

177 Hot och våld mot personal Ett växande problem inom svensk sjukvård är de allt vanligare förekommande hoten och våldet mot personalen, både inom den prehospitala vården och inom akutvården. Personalen i den prehospitala vården tvingas gradvis se hur den utsätts för allt större risker. Sverigedemokraterna prioriterar denna fråga och investerar under planperioden 10 mnkr i inrättandet av säkerhetsklassade vårdplatser, med uppstart på Länssjukhuset i Kalmar. Det är också nödvändigt att regionen upprättar en handlingsplan för att möta och förebygga de ökade riskerna med hotbilden mot personal i sjukvården. Nej till kvotering och diskriminering Vår region ska som arbetsgivare vara fri från alla former av kvotering och från alla typer av diskriminering, till exempel i form av gynnande av vissa grupper genom skattesubventionerade anställningsformer. Det är också centralt att regionen inte kapitulerar för bemanningsproblemen genom att lätta på kraven på personalens utbildning och kompetens. Det är oroande när mellan 75 och 91 % av de utländska läkarna får sin medicinska kompetens underkänd vid kunskapsprov. Snabbspår som innebär att utländska läkare efter ett par års vistelse i Sverige kan läsa in 11 terminer på 20 veckor plus kunskapsprov med kryssfrågor ser vi som en metodik som leder till dålig diagnostisk säkerhet för äldre multisjuka patienter. Det är viktigt att man som patient i regionen inte möts av personal som genom sin klädsel alltför tydligt signalerar viss religiös eller kulturell tillhörighet. Ingen personal i regionen ska i sitt arbete bära iögonfallande religiösa symboler eller religiöst betingade kläder. Vi anser att patientsäkerhet och jämlikhet kräver neutrala och praktiska arbetskläder för hela professionen. Möjlighet till forskning och innovationer för medarbetarna I samverkan med lämpligt universitet ska unga forskare få ett heltäckande ansökningsstöd att söka stipendier för sin forskning. Målsättningen ska vara att ansökningsverksamhetens tidsomfattning ska minimeras genom detta stöd och hjälp ges så att forskaren kan fokusera på sin kärnverksamhet. Alla medarbetare som uppfinner förbättringar av hjälpmedel och metoder ska få ökad hjälp och uppskattning av regionen. Regionen ska ta tillvara och uppmuntra de anställdas idéer och nya innovativa lösningar. Många medarbetare upplever extra stimulans i sina arbetsuppgifter genom att få delta i forskning. Regionen ska använda den nya läkarutbildningen till att öka möjligheten för dem som är intresserade av forskning. SD vill verka för att alla anställda ska få möjlighet att få sina kreativa idéer provade och bedömda. Sverigedemokraternas förslag Nuvarande administrativa strukturer och processer ska omprövas så att de bättre tillvaratar digitaliseringens möjligheter att effektivisera. Effektiviseringen av det mycket omfattande administrations- och handläggararbetet i Region Kalmar län ska ha hög prioritet Det ska säkerställas att allt administrativt arbete som kan utföras av medicinska sekreterare också utförs av dessa Sverigedemokraterna avsätter mnkr, mnkr och mnkr som ska användas för personalbefrämjande åtgärder, både när det gäller friskvård, arbetsmiljö, schemalagda utbildningsmöjligheter, löner samt ökat personalinflytande över schemaläggning, styrt av en långsiktig strategi för att göra regionen till en attraktiv arbetsgivare. 16

178 Samarbete med skolan ska utredas, så att alla niondeklassare i god tid innan val av program ges möjlighet att träffa ett team av vårdpersonal som informerar om sjukvården som arbetsplats, med möjlighet till prova-på-veckor för intresserade elever Regionen ska utreda möjligheten att disponera ett visst antal bostäder för nyanställd sjukvårdspersonal. Även möjlighet till förturslistning till de bostäder som blir lediga ska undersökas, liksom möjligheten att använda befintliga lokaler. Samtliga primärvårdsläkare i regionen ges möjlighet att tjänstgöra två veckor per år vid någon av länets akutmottagningar. Säkerhetsklassade vårdplatser ska inrättas, med uppstart på Länssjukhuset i Kalmar. En handlingsplan ska upprättas för att möta och förebygga de ökade riskerna med hotbilden mot personal i sjukvården Ingen kvotering eller annan typ av diskriminering, till exempel i form av gynnande av vissa grupper genom skattesubventionerade anställningsformer, får förekomma i regionen Ingen personal i regionen ska i sitt arbete bära iögonfallande religiösa symboler eller religiöst betingade kläder. 17

179 REGIONAL UTVECKLING Storregioner och lokal identitet Sverigedemokraterna har ställt sig bakom sammanslagningen av regionen och regionförbundet i länet genom bildandet av en regionkommun. Vi menar att det är en stor fördel att även de regionala utvecklingsfrågorna behandlas av ett direktvalt parlament. Sverigedemokraterna värnar de lokala identiteterna och den nära kontakten med folket. Vi ställer oss därför skeptiska till att efter skapandet av en regionkommun gå vidare med sammanslagning med andra regioner. Vi ser risker med ett system som centraliserar makt och brister i kommunikationen med och förankringen hos medborgarna. Därför noterar vi med tillfredställelse att frågan om storregionbildning för närvarande inte är aktuell för Kalmar län. Infrastruktur och kollektivtrafik Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktigt för Sverigedemokraterna. Vi vill kunna garantera medborgare i alla delar av landet en godtagbar nivå av samhällsservice och tillgänglighet till en rimlig kostnad. En viktig del i detta är en god och miljövänlig kollektivtrafik som alla kan nyttja. Oavsett var de bor, vilken ålder de har eller om de lever med funktionsnedsättning bör kollektivtrafiken fungera tillfredsställande för länets invånare. Tillgängligheten, tryggheten, punktligheten och komforten för passagerare är viktiga för att fler ska känna att kollektivtrafiken är ett alternativ till bilen. Miljökraven får dock inte leda till att kostnaden för kollektivtrafik blir betydligt högre än andra alternativ. De teknikkrav som kravställs vid upphandlingar måste vara rimlig att uppnå även för lokala, mindre anbudsgivare. Även godstrafiken är av stor betydelse för länet. En väl fungerande och underhållen transportinfrastruktur är en förutsättning för näringslivets fortsatta konkurrenskraft och därmed den regionala arbetsmarknadens utveckling. Det är av stor vikt att kollektivtrafik som tåg och bussar kommer och avgår i tid, då det ofta är en förutsättning till nya resebeteenden och arbetskraftspendling. Kulturens inriktning Kulturen är en grundläggande del av mänsklig verksamhet. Den är central för vår identitet som en del av en större gemenskap. Kultur ska vara tillgänglig för alla. Därmed sammanhänger också att kultur och kulturutövning är mycket större än det som ryms inom ramen för offentligfinansierad verksamhet. Sverigedemokraternas uppfattning är att det offentligas främsta ansvar på kulturområdet är att värna vårt gemensamma svenska kulturarv, både nationellt och regionalt. Kulturarvet är den del av vår nationella kultur som överlevt det tillfälliga och modemässiga, som visat sig ha ett bestående värde över generationerna. Offentligt kulturstöd ska primärt användas för att både förvalta och vidareutveckla kulturarvet. Det är viktigt att påpeka att det inte finns någon motsättning mellan å ena sidan kvalitet och å andra sidan stort allmänintresse och folklig förankring. Kulturen ska vara tillgänglig för alla och kulturpolitiken ska stimulera medborgare, enskilda människor, föreningar och företag att engagera sig i kulturella verksamheter och satsningar. Det är därför centralt att offentligstödd kultur till sitt innehåll inte blir tummelplats för aktiviteter som i själva verket är uttryck för diverse politiska 18

180 ideologier. En rimlig grad av egenfinansiering ska också, där det är tillämpligt, ha betydelse för möjligheten att erhålla kulturstöd. Sverigedemokraterna vill upprätta en ny kulturplan för Region Kalmar län, där fokus ligger på det svenska kulturarvet. Hit hör t.ex. länsmuseum, arkiv, hemslöjd. Vår grundinställning är att kulturstödet till denna typ av verksamheter ska öka, men då hälso- och sjukvården lider av en allt större resursbrist bedömer vi tyvärr inte detta vara möjligt i nuläget. Vi satsar dock 2 mnkr extra på stöd till hembygdsrörelsen regionalt och på föreningar som på andra sätt arbetar med det svenska kulturarvet. Kulturella institutioner som i sin policy och verksamhet arbetar för mångkultur eller genuspedagogik, liksom institutioner med alltför få besökare i förhållande till sin omsättning, ska inte erhålla skattefinansierat stöd. Sverigedemokraterna drar från och med 2019 in det regionala stödet till Byteatern, Reaktor Sydost, Dans i Sydost och Kalmar konstmuseum. Sverigedemokraterna ser positivt på kulturverksamheter som en del av sjukvård och friskvård. Oavsett om kulturella aktiviteter sker direkt i sjukvården eller som Kultur på recept ska fokus ligga på patientens / medborgarens aktiva deltagande i den kulturella aktiviteten. Det ska dock alltid säkerställas att kultur som en del av sjukvården präglas av professionalitet och står på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sverigedemokraternas förslag: Det regionala kulturstödet ska primärt reserveras för det svenska kulturarvet, där en rimlig grad av egenfinansiering, där det är tillämpligt, ska vara ett krav En ny kulturplan ska tas fram för Region Kalmar län, där fokus ligger på det svenska kulturarvet Stödet till hembygdsrörelsen regionalt och till föreningar som på andra sätt arbetar med det svenska kulturarvet ska utökas. Från och med 2019 anslår Sverigedemokraterna 2 mnkr för detta ändamål. Folkhögskolornas fortsatta roll Folkhögskolorna är en mycket viktig bildnings- och utbildningsresurs i vår region som vi Sverigedemokrater vill vidareutveckla. När vi nu står inför en omvandling till regionkommun är det viktigt att vi säkerställer att folkhögskolornas utbildningar är kopplade till den regionala utvecklingen och arbetsmarknaden, både inom och utom sjukvårdens hägn. Det är också viktigt att de utbildningar som finns för funktionsnedsatta fortsätter att vara en del av folkhögskolornas verksamhet. Sverigedemokraterna ser det som centralt att regionen gör en översyn av folkhögskolornas verksamhet. Syftet med en sådan översyn är att säkerställa en optimering av skolornas roll i den regionala utvecklingen och arbetsmarknaden. Det är viktigt att maximera den andel av utbildningarna som är konkret inriktade som meningsfulla yrkesutbildningar eller som förberedelseutbildningar för sådana högre studier som ökar möjligheterna på arbetsmarknaden. Genom en sådan översyn stärks folkhögskolornas ställning i den regionala utvecklingen. Det måste säkerställas att de omfattande satsningarna på integration av nyanlända inte får en så dominerande roll att de tar resurser från folkhögskolornas övriga verksamhet. En alltför stor andel nyanlända vid folkhögskolorna försvårar också integrationen. 19

181 Sverigedemokraternas förslag En översyn av folkhögskolornas verksamhet ska göras för att stärka folkhögskolornas roll i den regionala utvecklingen. 20

182 Sverigedemokraternas förslag till finansiering Sverigedemokraterna avsätter 2019, 2020 och , 55 resp. 60 mnkr, som ska användas för personalbefrämjande åtgärder, både när det gäller friskvård, arbetsmiljö, löner, schemalagda utbildningsmöjligheter samt ökat personalinflytande över schemaläggning, styrt av en långsiktig strategi för att göra regionen till en attraktiv arbetsgivare. Som resurs till vår folkhälsosatsning resp. satsning på kvinnohälsan avsätter vi 5 mnkr vardera. Vi satsar från och med mnkr på att införa gratis tandvård för alla över 85 år. Vi avsätter från och med ,5 mnkr för uppstart av Hemsjukhuset på hela Öland och i Emmaboda, samt från och med mnkr på hälsosamtal för dem som fyller 40, 50 och 60 år. Vi avsätter vidare från mnkr för drift av säkerhetsklassade vårdplatser. Vi lägger ett besparingsuppdrag på administrationen på 50 miljoner kronor från och med 2019, vilket ökas till 90 mnkr 2020 och 110 mnkr Det som framför allt ska ses över i detta är den de senaste åren våldsamt svällande icke direkt vårdrelaterade administrationen. Vi minskar från och med 2019 kulturanslagen med 17,5 mnkr., men lägger i gengäld en extra satsning på hembygdsrörelse och kulturarvsföreningar med 2 mnkr. Vi minskar ramen för förtroendevalda med 9 mnkr från och med Se en sammanfattning av våra satsningar och besparingar på s. 32. Fastigheter Vi anser att regionens fastigheter ska användas för kärnverksamheten. Vi vill säkerställa att det ska finnas platser för utbildnings- och rekryteringssatsningar. Även möjligheten att befintliga lokaler används till bostäder för rekryterad personal ska undersökas. I övrigt ska tomma lokaler och fastigheter avyttras. Vid investeringar i nya lokaler ska miljö- och klimathänsyn tas. SD är positiva till regionens planerade och pågående byggnationer men vi ser med oro på nuvarande snabbt stigande byggkostnader. Sverigedemokraterna vill också uppmärksamma att kostnader för ändringar och tillägg måste minimeras. Vi vill att det ska göras utförliga granskningar av byggmodeller och konstruktörers förslag innan byggstart. Eftersom en byggnad ska fungera under lång tid vill Sverigedemokraterna att en parlamentarisk styrgrupp bildas och att produktions- och kostnadskontroller ska ske fortlöpande varje månad. Det motiveras av att sjukvården har ett komplext behov av utrustning som medför särskilt omsorgsfull byggplanering för framtida behov. IT-samhället Olika IT-lösningar spelar en alltmer central roll i regionens verksamheter. Centralt är då att stor vikt fästs vid användarvänlighet, säkerhet, integritet, långsiktighet och kompatibilitet. Detta kan exempelvis ske genom ökat användande av så kallade öppna standarder, såväl som programvara med öppen källkod. En exakt definition av begreppet öppna standarder saknas, men huvudsakligen åsyftas en standard som är öppen och fritt tillgänglig samt kan implementeras fritt utan restriktioner. En övergång till öppna standarder, likväl som till programvara med öppen källkod, kan således möjliggöra kostnadsbesparingar samtidigt som regionen blir mindre beroende av specifika leverantörer. Vid valet av standard bör regionen väga in möjligheten att för regionens medborgare tillhandahålla allmänna handlingar i filformat som kan läsas utan att vara beroende av licenser som medför kostnader. Takten behöver ökas på bredbandssatsningar för våra invånare som lever på landsbygden. En levande landsbygd är en stor tillgång för alla. 21

183 Energi till lägsta möjliga pris Sveriges tre produktionsben inom energi med vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebart har lett till att man i det närmaste har en elproduktion som är helt fri från koldioxidutsläpp. Regionens långsiktiga målsättning ska vara att bidra till att vidmakthålla detta förhållande. Det är mot denna bakgrund beklagligt att regionen valde att fullfölja sin satsning på egenproducerad vindkraft så att avtal tecknades om att för 41 mnkr, 11 mnkr mer än vad som budgeterats, inköpa ett vindkraftverk i Långmarkens vindpark i Kristinehamns kommun. Sverigedemokraterna hade tidigare varnat för denna satsning och yrkade på att investeringen skulle strykas ur budgeten, bland annat med hänvisning till att den var helt beroende av de kraftiga subventioner vindkraften hittilldags åtnjutit. När sedan befrielsen från energiskatt på egenproducerad vindkraftsel från och med den 1 juli 2016 försvann, så innebar detta, med en beräknad livslängd av tjugo år för verket, en beräknad minskad subvention motsvarande totalt 58 miljoner kronor under denna period. Våra farhågor och varningar besannades tyvärr. Sverigedemokraterna anser att regionen ska fokusera på sin kärnverksamhet. Vi vill därför utreda en försäljning av nämnda vindkraftverk. Sverigedemokraternas förslag: Regionen ska för skattebetalarnas räkning upphandla så billig elenergi som möjligt från vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebart, istället för att med mycket dåligt resultat leka elproducenter. En försäljning av regionägda vindkraftverk ska utredas Miljö och säkerhet Regionens arbete skall präglas av stort miljömedvetande. Vi behöver fortsätta arbeta för en övergång från fossila till förnybara bränslen och minska våra totala utsläpp från trafik och energianvändning från industrin samt från bostäder och lokaler. Åtgärder i denna riktning måste dock vara vetenskapligt grundade och analyserade ur ett helhets- och livscykelperspektiv för att säkerställa att de får önskad effekt. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, varför det är oerhört viktigt att säkra dess kvalitet och tillgång. Tillgången till råvatten för dricksvattenproduktion måste ha ett starkt skydd i all samhällsplanering och samverkan måste ske med andra aktörer för att skydda vattentäkter, sjöar och åar. Regionen skall aktivt rensa ut miljöstörande kemikalier och arbeta för att minska mängden farligt avfall och svårrenade miljöfarliga utsläpp. Andelen lokalproducerad mat skall öka under planperioden. Det är viktigt att säkerställa att det inte köps in livsmedel av Region Kalmar län, som inte är uppfödda och slaktade eller odlade på sätt som inte motsvarar de höga djurskydds- och växtodlingskrav vi ställer i Sverige. Hälso- och sjukvården måste involveras mer och samverka med viktiga funktioner i länet såsom Länsstyrelsen, kommunerna och Trafikverket. I samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska krisberedskapen ses över, liksom hur verksamheterna har förmåga att fullgöra sina uppgifter i händelse av störningar, attentat eller krig. 22

184 Yrkanden till majoritetens regionbudget och plan Regionfullmäktig föreslås besluta att som ett nytt sista stycke under avsnitt 2 läggs till texten: Att agera för att minska asyl- och anhöriginvandringen är en de av de viktigaste förutsättningarna både för att frigöra finansiella resurser och för att minska belastningen på sjukvården. Därför ska Region Kalmar län tillskriva regeringen om att regionen med nuvarande asyl- och anhöriginvandring inte kommer att garantera att vi kan upprätthålla en god hälso- och sjukvård för medborgarna i länet. Vad som krävs är istället ett stopp för ytterligare asylinvandring. Det är nödvändigt att regionen i handling visar att det är oacceptabelt att våra egna medborgares rätt till en god hälso- och sjukvård riskeras genom en ansvarslös nationell invandringspolitik. Det är en självklarhet att det är svenska medborgare som har den oinskränkta rätten till svensk sjukvård. Regionfullmäktige föreslås besluta att under avsnitt 4 Region Kalmar läns policy, i första meningen i åttonde stycket orden och mångfald stryks. Regionfullmäktige föreslås besluta: att under i andra stycket som en ny tredje respektive fjärde mening läggs Vårdplan och vårdöverenskommelse ska alltid upprättas när uppföljning eller ytterligare besök förväntas eller krävs. Samtliga patienter ska alltid få en läkemedelsgenomgång och läkemedelslistor ska alltid vara uppdaterade och helt överensstämma med de läkemedel som patienten tar. Regionfullmäktige föreslås besluta: att under 5.1.4, som ett nytt sjätte stycke läggs till texten Det är av stor betydelse att säkerställa att 1177 alltid håller högsta kvalitet och säkerhet. Därför ska kontinuerliga utvärderingar av tjänsten göras. Regionfullmäktige föreslås besluta: att under läggs ett nytt uppdrag: Kontinuerliga utvärderingar av tjänsten 1177 ska göras. Regionfullmäktige föreslås besluta att hela avsnittet stryks och ersätts med texten: Folkhögskolorna är en mycket viktig bildnings- och utbildningsresurs i vår region ska vidareutvecklas. När vi nu står inför en omvandling till regionkommun är det viktigt att vi säkerställer att folkhögskolornas utbildningar är kopplade till den regionala utvecklingen och 23

185 arbetsmarknaden, både inom och utom sjukvårdens hägn. Det är också viktigt att de utbildningar som finns för funktionsnedsatta fortsätter att vara en del av folkhögskolornas verksamhet. Det är centralt att en översyn av folkhögskolornas verksamhet görs. Syftet med en sådan översyn är att säkerställa en optimering av skolornas roll i den regionala utvecklingen och arbetsmarknaden. Det är viktigt att maximera den andel av utbildningarna som är konkret inriktade som meningsfulla yrkesutbildningar eller som förberedelseutbildningar för sådana högre studier som ökar möjligheterna på arbetsmarknaden. Genom en sådan översyn stärks folkhögskolornas ställning i den regionala utvecklingen. Det måste också säkerställas att de omfattande satsningarna på integration av nyanlända inte får en så dominerande roll att de tar resurser från folkhögskolornas övriga verksamhet. En alltför stor andel nyanlända vid folkhögskolorna försvårar också integrationen. Regionfullmäktige föreslås besluta att nuvarande hela stycket under stryks och ersätts med texten: Kulturen är en grundläggande del av mänsklig verksamhet: Den är central för vår identitet som en del av en större gemenskap. Kultur ska vara tillgänglig för alla. Därmed sammanhänger också att kultur och kulturutövning är mycket större än det som ryms inom ramen för offentligfinansierad verksamhet. Sverigedemokraternas uppfattning är att det offentligas främsta ansvar på kulturområdet är att värna vårt gemensamma svenska kulturarv, både nationellt och regionalt. Kulturarvet är den del av vår nationella kultur som överlevt det tillfälliga och modemässiga, som visat sig ha ett bestående värde över generationerna. Offentligt kulturstöd ska primärt användas för att både förvalta och vidareutveckla kulturarvet. Det är viktigt att påpeka att det inte finns någon motsättning mellan å ena sidan kvalitet och å andra sidan stort allmänintresse och folklig förankring. Kulturen ska vara tillgänglig för alla och kulturpolitiken ska stimulera medborgare, enskilda människor, föreningar och företag att engagera sig i kulturella verksamheter och satsningar. Det är därför centralt att offentligstödd kultur till sitt innehåll inte blir tummelplats för aktiviteter som i själva verket är uttryck för diverse politiska ideologier. En rimlig grad av egenfinansiering ska också, där det är tillämpligt, ha betydelse för möjligheten att erhålla kulturstöd. Sverigedemokraterna vill upprätta en ny kulturplan för Region Kalmar län, där fokus ligger på det svenska kulturarvet. Hit hör t.ex. länsmuseum, arkiv, hemslöjd. Vår grundinställning är att kulturstödet till denna typ av verksamheter ska öka, men då hälso- och sjukvården lider av en allt större resursbrist bedömer vi tyvärr inte detta vara möjligt i nuläget. Vi satsar dock 2 mnkr extra på stöd till hembygdsrörelsen regionalt och på föreningar som på andra sätt arbetar med det svenska kulturarvet. Kulturella institutioner som i sin policy och verksamhet arbetar för mångkultur eller genuspedagogik, liksom institutioner med alltför få besökare i förhållande till sin omsättning, ska inte erhålla skattefinansierat stöd. Sverigedemokraterna drar från och med 2019 in det regionala stödet till Byteatern, Reaktor Sydost, Dans i Sydost och Kalmar konstmuseum. Sverigedemokraterna ser positivt på kulturverksamheter som en del av sjukvård och friskvård. Oavsett om kulturella aktiviteter sker direkt i sjukvården eller som Kultur på recept ska fokus ligga på patientens / medborgarens aktiva deltagande i den kulturella aktiviteten. Det ska dock alltid säkerställas att kultur som en del av sjukvården präglas av professionalitet och står på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 24

186 Regionfullmäktige föreslås besluta: att som ett nytt första stycke under fogas texten Sveriges tre produktionsben inom energi med vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebart har lett till att man i det närmaste har en produktion som är helt fri från koldioxidutsläpp. Regionens långsiktiga målsättning är att bidra till att vidmakthålla detta förhållande och ska därför köpa el till ett så lågt pris som möjligt från dessa kraftkällor. Regionfullmäktige föreslås besluta att under läggs till uppdraget att under 2019 påbörja en utökad satsning på hembygdsrörelsen regionalt och till föreningar som på andra sätt arbetar med att förvalta, utveckla och medvetandegöra det svenska kulturarvet. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ytterligare uppdrag under läggs Göra en översyn av folkhögskolornas verksamhet, vars syfte är att säkerställa en optimering av skolornas roll i den regionala utvecklingen och arbetsmarknaden. Regionfullmäktige föreslås besluta att under som ett nytt uppdrag läggs att utreda en försäljning av regionägda vindkraftverk. Regionfullmäktige föreslås besluta att under avsnitt som en ny sista mening i åttonde stycket läggs texten Från och med 2019 ska tandvård vara avgiftsfri för alla över 85 år. Regionfullmäktige föreslås besluta att under avsnitt i andra stycket orden...och kulturell mångfald... stryks. Regionfullmäktige föreslås besluta att avsnitt 6.2.3, sjätte stycket, meningen Kunskapshöjande insatser ska också göras för höja medarbetarnas transkulturella kompetens stryks. Regionfullmäktige föreslås besluta att under som ett nytt sjunde stycke läggs in texten Fortfarande finns i Sverige tyvärr ingen lag som gör det obligatoriskt för alla asylsökande att genomgå hälsoundersökning. Att vi inte har 25

187 kontroll på de asylsökandes hälsostatus utgör en stor risk för spridning av farliga sjukdomar, både bland de asylsökande själva, bland allmänheten och bland regionens egen personal. Region Kalmar län ska därför tillskriva regeringen och socialstyrelsen och meddela att fortsatt asylhälsovård i vår region inte kommer att kunna garanteras om inte obligatorisk hälsoundersökning för alla asylsökande och nyanlända snarast implementeras. Regionfullmäktige föreslås besluta: att under som ett nytt sista stycke läggs in texten God kommunikation är en förutsättning för en säker sjukvård. Regionen ska endast anställa vårdpersonal som skriver och talar så god svenska att risk för missförstånd inte föreligger. Regionfullmäktige föreslås besluta att under läggs till uppdraget Redovisa en plan för hur det ska säkerställas att regionen har rutiner där alla analyser och åtgärdsprogram som tas fram som en följd av händelse- och incidentrapportering också kommuniceras ut och implementeras vid alla relevanta mottagningar och avdelningar. Regionfullmäktige föreslås besluta att under läggs till uppdraget att från och med den 1 juli 2019 införa Borgholmsmodellen Hemsjukhuset över hela Öland samt att det startas upp vid den nya hälsocentralen i Emmaboda. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ytterligare uppdrag under läggs Analys av vilken inverkan nattfastan får för äldre patienter vid sjukhusen och framtagande av lämpliga åtgärder för att nattfastan aldrig överstiger 11 timmar för denna grupp. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ytterligare uppdrag under läggs Att utreda hur samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommunerna kan effektiviseras och hur samverkan och kontinuitet kan förbättras när det gäller kroniskt sjuka och multisjuka. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ytterligare uppdrag under läggs Redovisa en analys av förskrivningen av läkemedel för äldre multisjuka. Regionfullmäktige föreslås besluta 26

188 att under läggs till uppdraget att det under 2020 påbörjas hälsosamtal med dem som fyller 40, 50 och 60 år. Regionfullmäktige föreslås besluta att under läggs till uppdraget att satsningar under 2019 påbörjas för att förbättra kvinnors hälsa, inkluderat motverkan av våld i nära relationer, liksom hedersrelaterat våld och tvång. Regionfullmäktige föreslås besluta: att under till andra stycket fogas texten Alla niondeklassare ska i god tid innan val av program ges möjlighet att träffa ett team av vårdpersonal som informerar om sjukvården som arbetsplats, med möjlighet till prova-på-veckor för intresserade elever. Regionfullmäktige föreslås besluta: att under sjunde stycket läggs till en ny sista mening: Det ska säkerställas att allt administrativt arbete som kan utföras av medicinska sekreterare också utförs av dessa. Regionfullmäktige föreslås besluta att under avsnitt i sjätte stycket orden...och kulturell mångfald... stryks. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ett nytt sjunde stycke under läggs texten Ingen kvotering eller annan typ av diskriminering, till exempel i form av gynnande av vissa grupper genom skattesubventionerade anställningsformer, får förekomma i regionen. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ett nytt åttonde stycke under läggs texten Ingen personal i regionen ska i sitt arbete bära iögonfallande religiösa symboler eller religiöst betingade kläder. Regionfullmäktige föreslås besluta att under som ett nytt uppdrag läggs till att det ska utredas möjligheten att disponera ett visst antal bostäder för nyanställd sjukvårdspersonal, liksom möjligheten till förturslistning till de bostäder som blir lediga, likaså möjligheten att använda befintliga lokaler. Regionfullmäktige föreslås besluta 27

189 att under som ett nytt uppdrag läggs till att det inrättas säkerhetsklassade vårdplatser vid Länssjukhuset i Kalmar. Regionfullmäktige föreslås besluta att under som ett nytt uppdrag läggs Att redovisa en handlingsplan för att möta och förebygga de ökade riskerna med hotbilden mot personal i sjukvården. Regionfullmäktige föreslås besluta att under avsnitt läggs till uppdraget Nuvarande administrativa strukturer och processer ska omprövas så att de bättre tillvaratar digitaliseringens möjligheter att effektivisera. Effektiviseringen av det mycket omfattande administrations- och handläggararbetet i Region Kalmar län ska ha hög prioritet. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ett nytt uppdrag under läggs Redovisa en plan så att samtliga primärvårdsläkare i regionen ges möjlighet att tjänstgöra två veckor per år vid någon av länets akutmottagningar. Regionfullmäktige föreslås besluta att som ett nytt tredje stycke under avsnittet Vårdval inom tandvård under läggs till texten Från och med 2019 ska tandvård vara avgiftsfri för alla över 85 år. Regionfullmäktige föreslås besluta: att ersätta resultatbudget, avsnitt 8.9, med ramarna på s i detta förslag till budget. Regionfullmäktige föreslås besluta: att tillföra 5 mnkr för inrättande av säkerhetsklassade vårdplatser i investeringsbudgeten i avsnitt

190 Förslag till ramar 2019 Resultatbudget 2019 i Mkr Majoriteten SD Skillnad Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , ,2 26,6 Primärvårdsförvaltningen -131,3-130,0 1,3 Psykiatriförvaltningen -401,8-397,8 4,0 Folktandvården -101,2-100,2 1,0 IT-förvaltningen -230,0-226,9 3,1 Landstingsservice -405,7-400,2 5,5 Landstingsrevisionen -4,5-4,5 Centralt adm verksamhet Landstingsdirektörens stab -178,6-176,2 2,4 Förtroendevalda -36,3-27,3 9,0 Beställd vård -661,3-661,3 Övrig centraladministrerad verksamhet -113,7-112,2 1,5 Summa Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5-112,7 18,8 varav bildning -37,3-37,3 varav kultur -67,4-49,9 17,5 Summa Kollektivtrafiknämnden Trafikförvaltningen -581,5-575,7 5,8 Summa Köpt vård -545,7-545,7 Läkemedel -881,7-881,7 Lön, pris och indexuppräkningar -248,3-248,3 Finansiell resurs -9,8-9,8 Sverigedemokraternas satsningar -78,5 78,5 Summa Riktade statsbidrag 180,2 180,2 Pensionsutbetalningar -218,0-218,0 Patientförsäkring -33,0-33,0 Avskrivningar -310,0-310,0 Verksamhetens nettokostnader , ,9 1 Skatteintäkter och finansnetto Skatteintäkter 5 778, ,0 Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 1 356, ,0 Statsbidrag läkemedel 715,0 715,0 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,5 1,5 Avkastning pensionsmedel 66,0 66,0 Finansiella kostnader Värdesäkring pensionsskulden -86,0-86,0 Summa skatteintäkter och finansnetto 7 830, ,5 0 Summa resultat 122,0 122,6 1 Resultatmål 2 procent 156,6 156,6 Avvikelse i Mkr -34,6-34,0 1 29

191 Förslag till ramar 2020 Resultatbudget 2020 i Mkr Majoriteten SD Skillnad Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , ,2 26,6 Primärvårdsförvaltningen -131,3-130,0 1,3 Psykiatriförvaltningen -402,8-398,8 4,0 Folktandvården -102,2-101,2 1,0 IT-förvaltningen -230,0-217,1 12,9 Landstingsservice -405,7-382,9 22,8 Landstingsrevisionen -4,5-4,5 Centralt adm verksamhet Landstingsdirektörens stab -178,6-168,6 10,0 Förtroendevalda -36,3-27,3 9,0 Beställd vård -661,3-661,3 Övrig centraladministrerad verksamhet -119,1-112,4 6,7 Summa Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5-112,7 18,8 varav bildning -37,3-37,3 varav kultur -67,4-49,9 17,5 Summa Kollektivtrafiknämnden Trafikförvaltningen -581,7-575,9 5,8 Summa Köpt vård -545,7-545,7 Läkemedel -881,7-881,7 Lön, pris och indexuppräkningar -471,4-471,4 Finansiell resurs -9,0-9,0 Sverigedemokraternas satsningar -88,5 88,5 Summa Riktade statsbidrag 164,5 164,5 Pensionsutbetalningar -227,0-227,0 Patientförsäkring -40,0-40,0 Avskrivningar -310,0-310,0 Verksamhetens nettokostnader , ,5 31 Skatteintäkter och finansnetto Skatteintäkter 5 953, ,0 Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 1 422, ,0 Statsbidrag läkemedel 715,0 715,0 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,5 1,5 Avkastning pensionsmedel 66,0 66,0 Finansiella kostnader Värdesäkring pensionsskulden -86,0-86,0 Summa skatteintäkter och finansnetto 8 071, ,5 0 Summa resultat 101,4 132,0 31 Resultatmål 2 procent 161,4 161 Avvikelse i Mkr -60,0-29,

192 Förslag till ramar 2021 Resultatbudget 2021 i Mkr Majoriteten SD Skillnad Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , ,2 26,6 Primärvårdsförvaltningen -131,3-130,0 1,3 Psykiatriförvaltningen -402,8-398,8 4,0 Folktandvården -102,2-101,2 1,0 IT-förvaltningen -230,0-212,2 17,8 Landstingsservice -405,7-374,4 31,3 Landstingsrevisionen -4,5-4,5 Centralt adm verksamhet Landstingsdirektörens stab -178,6-164,8 13,8 Förtroendevalda -36,3-27,3 9,0 Beställd vård -661,3-661,3 Övrig centraladministrerad verksamhet -124,3-114,7 9,6 Summa Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsförvaltningen -131,5-112,7 18,8 varav bildning -37,3-37,3 varav kultur -67,4-49,9 17,5 Summa Kollektivtrafiknämnden Trafikförvaltningen -581,7-575,9 5,8 Summa Köpt vård -545,7-545,7 Läkemedel -881,7-881,7 Lön, pris och indexuppräkningar -718,2-718,2 Finansiell resurs -9,7-9,7 Sverigedemokraternas satsningar -93,5 93,5 Summa Riktade statsbidrag 161,6 161,6 Pensionsutbetalningar -237,0-237,0 Patientförsäkring -40,0-40,0 Avskrivningar -307,0-307,0 Verksamhetens nettokostnader , ,1 46 Skatteintäkter och finansnetto Skatteintäkter 6 179, ,0 Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 1 443, ,0 Statsbidrag läkemedel 715,0 715,0 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,5 1,5 Avkastning pensionsmedel 66,0 66,0 Finansiella kostnader Värdesäkring pensionsskulden -131,0-131,0 Summa skatteintäkter och finansnetto 8 273, ,5 0 Summa resultat 40,8 86,4 46 Resultatmål 2 procent 165,5 165,5 Reslutatmål 1 procent 82,7 82,7 Avvikelse i Mkr -124,7-79,

193 Våra besparingar och satsningar översikt (mnkr) Besparingar Icke vårdnära administration Offentligfinansierad kultur -17,5-17,5-17,5 Politisk organisation och arvoden Hemsjukhus - besparingar på länssjukhuset -13,5 Summa -76,5-116,5-150 Satsningar Folkhälsosatsning Varav uppstart hälsosamtal 40, 50, 60 år 5 5 Kvinnors hälsa Tandvård Hembygdsrörelsen Hemsjukhuset 4,5 4,5 4,5 Säkerhetsklassade vårdplatser Personalbefrämjande åtgärder Summa 78,5 88,5 93,5 32

194 För ett rödare Kalmar län Vänsterpartiets yrkanden till regionplan Vänsterpartiet Kalmar län 2018

195 Avsnitt 5 Yrkande 1 Ändring i stycke fem. Äldre Alla invånare ska få stöd i att ta del av digitala tjänster och möjligheter. Detta för att få kunskap och förståelse för dagens och framtidens digitala samhälle. Region Kalmar län ska göra insatser för att minska det digitala utanförskapet genom samverkan med länets kommuner. Yrkande 2 Tillägg i stycke ett. Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län ska känna sig sedda, få bra bemötande och god service. Utgångspunkten är helhetsupplevelsen av ett möte med någon av verksamheterna. Invånarna ska ha ett fortsatt högt förtroende för hälso- och sjukvården och för detta är ett bra bemötande, delaktighet och upplevelsen av att vara välkommen viktiga delar. Värdegrunds- och bemötandearbetet ska fortsätta att utvecklas utifrån invånarnas upplevelse av bemötande och respekt. SKL:s checklista för jämställdhetsanalys ska användas vid all beredning, beslutsfattande och uppföljning. Yrkande 3 Tillägg i stycke två. Som patient ska man känna sig trygg med att veta vad nästa steg är. Kontinuiteten ska stärkas genom erbjudande om fast vårdkontakt och fast läkarkontakt. Vården och rehabiliteringen för personer med mer eller mindre omfattande funktionsvariationer behöver förbättras och kvalitetssäkras. Habilitering och rehabilitering liksom hjälpmedel ska ses som delar av vården. För en fungerande samordning mellan olika vårdgivare ska vårdplanering och samordnade individuella planer (SIP) användas. Patientkontrakt ska fortsätta utvecklas för att patienter ska känna delaktighet i planeringen av vård och behandling. Yrkande 4 Tillägg och ändring i stycke sex. En förstärkt vårdgaranti för primärvården införs 1 januari Detta innebär att alla som har behov av vård ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar. Målet är att öka tillgängligheten och samtidigt skapa ett mer resurseffektivt arbetssätt som använder resurser från olika yrkeskategorier. För att kunna erbjuda mesta möjliga sjukvård i patientens närhet ska primärvården ha bred kompetens och arbeta med ett brett uppdrag. Glesbygd står ofta inför

196 särskilda utmaningar då befolkningsunderlaget är litet och avstånden stora. Hälsovalsmodellen ska utvecklas för att möjliggöra mobila lösningar. fler entreprenörsdrivna mottagningar. Yrkande 5 Tillägg och strykning i stycke sju. Minst 90 procent av alla patienter ska få vård enligt vårdgarantin inom Region Kalmar läns vårdinstanser. När vårdgarantin inte går att uppfylla ska invånaren hänvisas till annan vårdgivare. Där väntetiderna är långa ska behovet av ökade resurser och ändrade arbetsmetoder utredas. vårdval införas efter politiskt beslut. Under planperioden ska förutsättningarna utredas för införa vårdval vid utprovning av hörapparat. Yrkande 6 Under läggs följande uppdrag till: Regionplanen ska årligen genomgå en granskning ur jämlikhetsoch jämställdhetsperspektiv Yrkande 7 Under stryks följande uppdrag: Utreda förutsättningar för införa vårdval vid utprovning av hörapparat Avsnitt 6.1 Yrkande 8 I läggs nya stycken till, mellan stycke ett och två. Jämlikhet och jämställdhet är en förutsättning för hållbar regional tillväxt, bland annat genom bättre resursutnyttjande, stärkt innovationsförmåga och ökad attraktivitet för regionen. För att öka kvinnors tillgång till tillväxtresurserna behövs en större medvetenhet om jämställdhet och om hur jämställdhet kan bidra till ökad tillväxt hos alla som jobbar med regional tillväxt och företagsfrämjande. Jämlikhets- och jämställdhetssträvande ska vara en integrerad del av allt regionalt tillväxtarbete och prägla arbetssätt, rutiner analyser och uppföljningar för att säkerställa att kvinnor och män ges samma förutsättningar att få tillgång till resurser och inflytande oavsett bakgrund. Att kvinnor och män i hög grad arbetar i olika sektorer och yrken gör arbetsmarknaden trögrörlig och försvårar matchningen på arbetsmarknaden. Region Kalmar län ska arbeta för att kvinnor och män breddar sina utbildnings- och yrkesval utan att hindras av normer, fördomar och diskriminering, vilket gör att

197 kunskap och kompetens används maximalt. Kvinnor och män arbetar i genomsnitt lika många timmar per dygn, men män ägnar mer av den tiden åt förvärvsarbete och kvinnor mer tid till hemarbete. För att öka antalet arbetade timmar ska regionen verka för att kvinnors deltidsarbete minskas och mäns hemarbete ökas så att kvinnor och män deltar på arbetsmarknaden i samma utsträckning. Yrkande 9 Tillägg i stycke åtta. Region Kalmar län ska aktivt arbeta för att förbättra arbetsvillkoren och företagsklimatet i hela regionen. Ett sätt är att kollektivavtal eller motsvarande ska vara ett krav när så är möjligt samt att utveckla upphandlingsförfarandet så att även mindre företag kan lägga anbud. Yrkande 10 I läggs ett nytt stycke till, innan stycke ett. Regionens bidrag till folkbildningen är viktig. Det är en del av det regionala folkhälsoarbetet och bidrar till människors lika värde, jämställdhet och kulturellt utbyte. Folkhögskolornas kunskaper och kompetens ska aktivt användas för att förstärka landstingets arbete med kultur och hälsa och användas som ytterligare ett spår inom den gröna rehabiliteringen. Folkhögskolorna är en viktig resurs som ska användas och ses som en utvecklingskraft för landstinget och regionen. Folkhögskolorna är en unik utbildningsform som ger möjlighet att kombinera kreativ verksamhet, demokratiskt engagemang och hälsa med att samtidigt komplettera tidigare skolgång och förberedelser för högre studier. Folkbildningens roll, att ge människor en andra chans och vara en viktig del i det livslånga lärandet, ska framhållas. Yrkande 11 Stycke sex under flyttas i sin helhet till Yrkande 12 Tillägg i stycke sju. Kultur berikar människors liv. Kultur bidrar även till att främja hälsoarbetet i Kalmar län och är en del i att den enskilda människan får ett friskare, tryggare och rikare liv. Erfarenheterna från Hälsa & Kultur-projektet ska implementeras i samverkan med kommuner och kulturverksamheter. Kultur på recept ska breddinföras på samtliga hälsocentraler. Regionen ska också tillskapa en kulturpott varifrån kliniker och vårdavdelningar ska kunna söka pengar för att finansiera kulturupplevelser för sina patienter.

198 Yrkande 13 I läggs nya stycken till innan första stycket. Att arbeta med folkhälsa är att arbeta med utveckling och hållbarhet. Folkhälsa lägger grunden för befolkningens välmående. Det är inom det förebyggande och uppsökande arbetet som regionen kan öka jämlikheten. Ett gott folkhälsoarbete sker främst genom samhälleliga insatser. Faktorer som påverkar hälsa är många, t.ex. arbetslöshet, utbildning, inkomst, inflytande och boende. Att ha en god eller dålig hälsa beror ofta på vilken klass man tillhör och vilka förutsättningar som samhället skapar. Därför måste folkhälsoperspektivet genomsyra all verksamhet i Region Kalmar län. Det finns stora klasskillnader i Kalmar län. De ekonomiska och sociala livsvillkoren är av mycket stor betydelse för människors liv och hälsa. Region Kalmar län ska verka för arbete och sysselsättning åt alla, ersättningsnivåer i socialförsäkringssystem som ger inkomster som går att leva på och andra åtgärder för att skapa en jämnare inkomstfördelning, förbättra arbetsmiljöer och en bostadspolitik som bidrar till att skapa bra bostadsområden och levnadsmiljöer. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har antagit en strategi för långsiktig hälsa. I Strategi för hälsa stakar SKL ut en väg för hur Sveriges viktiga välfärdsverksamheter; skola, socialtjänst, vård och omsorg, hälso- och sjukvård ska kunna styras och samordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta genom att arbeta mot gemensamma mål, oavsett verksamhet. Det arbetet ska vara vägledande för regionens utveckling. Yrkande 14 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke ett och två. Region Kalmar län skall tillämpa vita jobb-modellen som innebär att entreprenörer och underentreprenörer förbinder sig att följa kollektivavtal (eller villkor i enlighet med kollektivavtal), och att detta följs upp systematiskt. Kommande stora upphandlingar skall kopplas till sociala krav gentemot de företag som vill lämna anbud. Goda exempel kan ses i t.ex. Örebro där man ställt krav på anställning av människor boende i närområdet som tidigare stått långt från arbetsmarknaden. Yrkande 15 Tillägg och ändring i stycke tre. Klimatomställningen i verksamheten ska fortgå. Koldioxidutsläpp från transporter som kollektivtrafik, ambulans samt tjänsteresor, lustgas, köldmedium, avfall och energi skall minska. Resor med flyg ska klimatkompenseras Resandet med flyg ska minskas som en del i arbetet för en fossilbränslefri region och i enlighet

199 med målet om klimatneutrala samhällsbetalda resor till år De flygresor som inte kan undvikas ska klimatkompenseras. Klimatkompensationsmodellen ska bidra till att öka takten i övergången från fossila till förnyelsebara bränslen samt minska Regionens koldioxidutsläpp. De största utsläppsposterna är kollektivtrafik, tjänsteresor, lustgas och ambulanstransporter. Region Kalmar län ska så långt det är möjligt ersätta energikällor, drivmedel och material från fossila produkter med förnyelsebara alternativ. Inom regionens egen verksamhet ska biobaserade engångsmaterial ersätta fossilbaserade i enlighet med fastställd klimatstrategi. Avsnitt 6.2 Yrkande 16 Tillägg i stycke två. Hälso- och sjukvården behöver se hela människan ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, vilket också innefattar en människas hela livssituation. Begreppet nära vård är ett synsätt som utgår från patientens individuella behov och förutsättningar. Patientens hälsa ska främjas så långt det går, liksom den egna kraften och möjligheten till att själv ta ansvar. Det finns stor potential i att stärka patientens möjlighet att påverka innehållet i vården och ansvara för olika delar själv. Alla kan dock inte, eller vill inte, ta ett stort eget ansvar för sin vård och hälsa. Ingen ska behöva känna sig utlämnad att ta viktiga, kanske livsavgörande och medicinska beslut på egen hand. Vården ska på ett professionellt sätt möta varje enskild individ och anpassa information, rådgivning och behandling efter patientens livssituation, så att alla tillförsäkras god vård på lika villkor. Kontinuitet och trygghet är viktiga delar i omställningen liksom att alla vårdaktörer runt patienten både samverkar och tar gemensamt ansvar. Yrkande 17 Ändring i stycke tre. Som en del i denna omställning ska hälso- och sjukvården röra sig från ett starkt fokus på specialiserad sjukhusvård och akutvård, till att i första hand möta medborgaren invånaren i öppna och nära vårdformer. Det innebär dels en förflyttning från sjukhus till primärvård, kommunal hälso- och sjukvård och patientens egna hem, dels en förflyttning inom sjukhusen från vårdavdelning till öppen mottagning. Det innebär också ett ökat samarbete med civilsamhället för att öka det förbyggande hälsoarbetet.

200 Yrkande 18 I läggs ett nytt stycke läggs till innan stycke ett. I jämlika samhällen förbättras folkhälsan när fler människor känner trygghet, får möjlighet att utvecklas och leva ett friskt liv. Bästa möjliga hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en bra, jämlik hälsa är det viktigaste målet för vården. En god folkhälsa är en angelägenhet för hela samhället och förutsätter jämlikhet, jämställdhet och en utbyggd välfärd. Yrkande 19 Tillägg och ändring i stycke fem. Barn och unga är prioriterade i arbetet för psykisk hälsa. En gemensam överenskommelse mellan Region Kalmar län och länets kommuner för barn och unga med psykisk ohälsa har tagits fram. Överenskommelsen gäller oavsett organisationsformer och berör samtliga verksamheter som riktar sig till barn och unga. För att underlätta en väg in för barn och deras närstående ska samarbetet mellan samtliga aktörer öka. En bättre vägledning och tillgång till de olika verksamheternas insatser ska skapas, liksom ett tydliggörande av kontaktvägarna. Barn och unga och deras anhöriga ska alltid komma rätt, det ska vara de olika aktörerna som ska lotsa dem till rätt nivå. För att ge ytterligare stöd till medarbetare som arbetar med barn och unga kommer praktiska anvisningar att tas fram. Yrkande 20 Tillägg och ändring i stycke sex. Insatser ska också göras för att tydliggöra uppdraget för länets ungdomsmottagningar. Målet är Fler kuratorer ska anställas med målet att stärka länets ungdomsmottagningar och ge förutsättningar för att främja fysisk och psykisk hälsa med fokus på sexuell hälsa och rättigheter hos länets unga. Riktade och uppsökande åtgärder ska göras för att få pojkar att i högre grad besöka ungdomsmottagningar. Yrkande 21 Tillägg och ändring i stycke sju. Region Kalmar län ska ta initiativ till fördjupad samverkan mellan elevhälsan och barn- och ungdomshälsan för att skapa helhetssyn på barn och ungas hälsa. De förebyggande och hälsofrämjande insatserna ska utvecklas, liksom kunskap och metoder för att tidigt upptäcka, behandla och vårda barn och unga med psykisk ohälsa, självskadebeteende och missbruk. Barn- och ungdomshälsan har idag inte den kapacitet som krävs för att möta det behov som finns. För att möta de ökade behoven ska barn- och ungdomshälsans kapacitet fördubblas. Tillgängligheten till Kvalitén på barn- och ungdomspsykiatrin ska förstärkas, liksom tillgängligheten, särskilt med avseende på tid till utredning genom särskilda

201 insatser. Region Kalmar län ska åter initiera en dialog med kommunerna i mellersta och norra länsdelen om inrättande av ett Barnahus. Yrkande 22 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke åtta och nio. Ofrivillig ensamhet är en riskfaktor för ökad ohälsa och inte minst äldres ohälsa är ofta till stor del kopplad till en ökad ensamhet. Staden Frome i England har tagit fram en modell för att framgångsrikt möta detta. Regionen ska med inspiration från detta ta initiativ för att tillsammans med Västerviks kommun och det lokala föreningslivet starta ett samarbetsprojekt för att bryta ensamheten och motverka dess skadliga effekter. Yrkande 23 Tillägg i stycke nio. Region Kalmar län ska fortsätta att arbeta för ett hälsosamt åldrande. God samverkan är en förutsättning eftersom insatser för äldre ofta sker av både hälso- och sjukvården samt kommunala omsorgen. Proaktiva och förebyggande insatser ska utvecklas för att förlänga tiden för ett självständigt liv och initiativ till ett äldrevårdsprogram ska tas genom samtal med länets kommuner. Det är särskilt prioriterat att främja psykisk hälsa hos länets äldre invånare. Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom anses vara ett av de vanligaste hälsoproblemen under åldrandet och är oftast en del i en mer komplex ohälsa. Det ska mötas genom att de geriatriska teamen förstärks med psykiatrisk kompetens. Yrkande 24 Tillägg i stycke tio. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga missbruk, riskbruk och beroende. Vårdkedjan för personer med missbruk eller riskbruk ska förbättras. Länets hälsocentraler ska utveckla arbetet för att tidigt kunna stödja individer som befinner sig i ett riskbruk. En effektiv missbruks- och beroendevård måste utgå från en helhetssyn på människan. Det behövs ett mycket mer konkret samarbete i form av gemensamma mottagningar där sjukvård och socialtjänst samverkar och som kan erbjuda ett brett urval av behandlingsmetoder och även andra insatser av medicinsk, psykologisk och social art. Vård och behandling måste ske utan dröjsmål och det behövs ett större utbud av både läkemedelsassisterad behandling och psykosociala behandlings- och stödinsatser. Sprututbyte är ett självklart verktyg för att minska smittspridning men är också en hälsopolitisk åtgärd för att erbjuda alla övriga medicinska, sociala med flera insatser som människor med missbruk kan ha behov av. Under mandatperioden ska

202 möjligheten till sprututbyte erbjudas på fler orter i länet med start i Västervik. Yrkande 25 Tillägg i stycke tolv. Livsstilsmottagningarna ska fortsätta att utvecklas i samverkan med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer och i förlängningen bli levnadsvanemottagningar. Detta är ett sätt att bättre spegla verksamhetens innehåll. De certifierade hälsocentralerna har ett tydligt uppdrag när det gäller att arbeta förebyggande som omfattar samtliga patienter. Hälsocentraler i områden med socioekonomisk utsatthet eller med ett större patientunderlag som lever i socioekonomisk utsatthet ska fokusera än mer på förebyggande arbete och nya arbetssätt. Yrkande 26 Tillägg i stycke tre. Genom att öka kunskapen om kvinnors hälsa ökar förutsättningarna för en mer jämställd vård. Regionen ska satsa ytterligare på kvinnosjukvård genom att förbättra vården för kvinnor som drabbas av kvinnosjukdomar och samtidigt höja kunskapen kring dessa. Idag är screening för livmoderhalscancer och mammografi avgiftsfri och insatser ska göras för att alla kvinnor ska genomgå dessa undersökningar. Bland annat ska öppettiderna utökas och riktade insatser göras mot kvinnor med utländsk bakgrund. Förlossningsvården behöver få en mer sammanhållen vårdkedja mellan mödrahälsovård, förlossning och barnhälsovård. Det handlar om kvinnans men också hela familjens behov både före, under och efter förlossningen. Yrkande 27 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke tre och fyra. Synen på hälsa som en rättighet innebär att människors behov, inte privata vinstintressen, ska vara styrande för sjukvårdens utformning och inriktning. Det innebär också att alla i Sverige, även de av oss som är asylsökande och papperslösa, måste omfattas av denna rättighet. Yrkande 28 Tillägg och ändring i stycke nio. Hbtq-personers situation ska uppmärksammas och deras rättigheter garanteras. En jämlik vård skall också kunna arbeta mot diskriminering av sexuell läggning eller identitet och ha respekt för Hbtq-personers behov. Det är av stor vikt att HBTQ-certifiering av regionens vårdinrättningar i regionen uppmuntras. Regionen ska se över vilka problem transpersoner möter i hälso- och sjukvården, inte

203 minst vad gäller könskorrigerande åtgärder, för att komma till rätta med dessa. Det gäller även kunskapen kring olika funktionshinder. Yrkande 29 I läggs ett nytt stycke till efter stycke nio. Människor med funktionsnedsättningar ska ges möjligheter till goda levnadsvillkor och att kunna vara delaktiga i samhällslivet på lika villkor som andra. En viktig förutsättning för att vården ska bli mer jämlik är att personer med funktionsnedsättning får ett bra bemötande. Kunskapen kring variationer i funktionalitet ska bli bättre så att funktionshinder i möjligaste mån elimineras. Regionen och sjukvården ska uppmärksamma att människor med funktionsnedsättningar är en riskgrupp för sämre hälsoläge med högre andel av de riskfaktorer som ökar risken för ohälsa: Arbetslöshet, dålig ekonomi, låg utbildningsnivå, begränsade möjligheter till motion samt även lågt socialt deltagande och ensamhet. Detta måste mötas med samhällsinsatser och särskilt riktade insatser för olika grupper ska göras. Regionen ska ständigt arbeta med att ta fram fler aktiva åtgärder för att barn och unga med funktionsnedsättningar ska ha samma möjlighet att delta i samhället som andra barn och unga. Tillgång till bra hjälpmedel är för många med funktionsnedsättning nödvändigt för att klara det dagliga livet och möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället. Brukarorganisationernas viktiga roll i att bevaka och föra fram de funktionsnedsattas intressen och krav ska säkras. Yrkande 30 Tillägg och strykning i stycke tio. Ambulansverksamheten har en viktig roll i utvecklingen av den nära vården. Ett särskilt fokus ska ligga på ambulansverksamhetens framtida uppdrag och kompetensbehov, inte minst med beaktande av behovet av psykiatrisk kompetens. Under planperioden ska ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil genomföras. Yrkande 31 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke tio och elva. För att möta upp fler sjuka i tid och förhindra akuta inläggningar eller återinläggningar ska mobil psykiatrivård införas. Det innebär en förstärkning av den övriga psykiatriska vården. Dessa kan erbjuda hembesök vid akuta psykiatriska tillstånd för stödjande samtal till patienter och anhöriga och för akuta bedömningar. Yrkande 32 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke tio och elva. Patienter som får dialys tillbringar lång tid i behandling och måste dialysera upp till fyra timmar tre gånger per vecka. De som

204 dessutom inte har sin dialysklinik på nära håll måste också spendera mycket av sin tid på väg till och från behandlingen. För många är behandlingen och sjukdomen tröttande och det finns därför en stor fördel om dialyskliniken kommer till patienten i stället för tvärt om. Möjligheten att införa en mobil dialysenhet ska därför utredas. Yrkande 33 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke tio och elva. Äldre och sköra människor har ofta behov av att vården kommer till dem istället för att de ska behöva uppsöka läkare och kanske utsättas för onödig väntan. En mobil röntgen och mobilt ultraljud underlättar för patienter som är äldre eller har funktionsnedsättning och bor i särskilda boenden. Fördelarna med mobil röntgen och mobilt ultraljud är att patienten kan vara kvar i en trygg och känd miljö, slipper påfrestande resor till och från sjukhus samt att akutsjukhusen avlastas. Möjligheten att införa en mobil röntgen ska därför utredas. Yrkande 34 Tillägg i stycke tre. I kontakt med första-linjens-vård ska invånaren både kunna klicka in, ringa in eller gå in för en första kontakt. Det gäller givetvis även första linjens psykiatri och barn- och ungdomshälsan. Den egna informationen ska föras vidare i vårdprocessen oavsett kanal och samma information ska inte behöva lämnas mer än en gång. Yrkande 35 Tillägg i stycke nio. För invånare med kroniska sjukdomar är kontinuitet och trygghet en viktig del av vårdprocessen. Här kan digitala hjälpmedel stödja och ge egenkraft. Många av dagens kroniska sjukdomar kan förebyggas och behandlas. En förbättrad sjukvård för personer med dessa sjukdomar är därför viktig både för patientens välbefinnande och för samhällsekonomin. Regionen kommer under planperioden pröva och utvärdera en ny vårdprocess för invånare med kronisk sjukdom. Detta för att patienten ska kunna göra egna mätningar i hemmet som sedan skickas in till hälso- och sjukvården och följs upp. På så sätt kan invånaren få stöd i sin situation och proaktiva insatser kan göras vid behov. Målet skall vara en god kontinuitet för invånaren samt ett proaktivt arbetssätt. Långsiktigt ska antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar minska. Erfarenheter ska göras från projekt inom till exempel Hemsjukhuset. Yrkande 36 Tillägg i stycke fyra. Satsningar för att utveckla kvaliteten och tillgängligheten inom cancervården ska fortsätta. Genom standardiserade vårdförlopp har

205 vårdflödena förändrats till att patienter med uttalad misstanke om cancer prioriteras. Cancersjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen fortsätter att utvecklas med Regionalt cancercentrum som drivande kraft. En utredning om cancer är gjord som pekar på flera utvecklingsområden. Målsättningen är att patienten ska ges större delaktighet under hela vårdförloppet och få ett förbättrat stöd under rehabilitering. Här ses flera möjligheter genom bättre nyttjande av ny teknik. Mötesplatser för cancerpatienter och deras anhöriga ska etableras på de tre sjukhusorterna. En plan för fortsatt utveckling av länets cancervård tas nu fram. Ett område som särskilt behöver stärkas är den patientnära forskningen och en klinisk prövningsenhet kommer att starta under planperioden. Yrkande 37 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke åtta och nio. Allvarliga psykiska besvär ska ses som akut sjukdom på samma sätt allvarliga fysiska besvär. De som uppsöker vården för akut psykisk ohälsa, exempelvis självmordstankar eller psykostillstånd, ska få omedelbar hjälp eftersom det är livshotande tillstånd. De ska få hjälp direkt oavsett var de sökt hjälp. Yrkande 38 Under ändras följande mått. Psykisk hälsa inom primärvård -14 dagar till bedömning -> Psykisk hälsa inom primärvård - 3 dagar till bedömning Yrkande 39 Under ändras följande mått. Andel barn och ungdomar som erbjuds en tid till Barn och ungdomshälsan inom 14 dagar -> Andel barn och ungdomar som erbjuds en tid till Barn och ungdomshälsan inom 3 dagar Yrkande 40 Under läggs följande uppdrag till: Förvaltningarnas verksamhetsplaner ska genusgranskas och könsskillnader vad gäller vårdresurser och resultat kartläggas och åtgärdas Yrkande 41 Under läggs följande uppdrag till: Självtest för screening av livmoderhalscancer ska prövas genom att ett självprovtagningspaket skickas hem till alla kvinnor som inte gjort någon kontroll de senaste fyra åren.

206 Yrkande 42 Under läggs följande uppdrag till: Sprututbyte ska erbjudas på fler orter i länet med start i Västervik Yrkande 43 Under läggs följande uppdrag till: Mobil psykiatrivård ska införas Yrkande 44 Under läggs följande uppdrag till: Utreda förutsättningarna för att införa mobil dialys Yrkande 45 Under läggs följande uppdrag till: Utreda förutsättningarna för att införa mobil röntgen Yrkande 46 Under läggs följande uppdrag till: Bidragen till länets funktionshinderorganisationer ska värdesäkras genom årliga uppräkningar Yrkande 47 Under stryks följande uppdrag: Utreda förutsättningarna för att genomföra ett pilotprojekt med psykiatrisk akutbil Avsnitt 7 Yrkande 48 Tillägg i stycke ett. Regionens samlade kompetens hos medarbetare och chefer är den viktigaste och avgörande tillgången för att nå mål och framgång. Region Kalmar län står inför stora utmaningar som betydande generationsväxling och en alltmer rörlig arbetsmarknad. Det ställer krav på bättre resursutnyttjande, att kunna attrahera rätt kompetens, erbjuda en hållbar arbetsmiljö och arbetssituation, bedriva en patientsäker vård och en effektiv verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Målsättningen är därför högt satt - att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser. Det gör att vi måste kraftsamla på alla nivåer i organisationen. Att arbeta i Region Kalmar län ska vara meningsfullt och utvecklande, varje dag.

207 Yrkande 49 Tillägg i stycke tre. För att behålla befintliga medarbetare genomförs satsningar på förbättrade arbetsvillkor, långsiktig löneutveckling, möjlighet till kompetensutveckling och karriärutveckling, ökad delaktighet och stimulans till nya, innovativa arbetssätt. Region Kalmar län har i flera år arbetat med sin lönestrategi för att stimulera erfarenhet och goda arbetsinsatser. Satsningar har särskilt gjort på vissa yrkeskategorier exempelvis specialistutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. Satsningar ska fortsätta ske inom grupper som i verksamhets- och löneanalysen bedöms aktuella. En möjlighet att premiera med trohetsbonus för medarbetare med lång erfarenhet och goda arbetsinsatser ska prövas. Olika modeller ska prövas för att skapa bättre arbetsvillkor och för att erbjuda medarbetare hälsosamma arbetstider med möjlighet till nödvändig vila. Ett försök med sex-timmars arbetsdag med bibehållen lön ska genomföras på minst en avdelning på något av länets sjukhus. Projektet ska pågå under minst två år för att därefter utvärderas. Yrkande 50 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke sju och åtta. Erfarna patienter ska anställas inom psykiatrin till att stödja och lotsa andra patienter i tillfrisknandeprocessen. Tanken är att personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller kognitiva funktionsnedsättningar kan erbjuda patienter hjälp som kompletterar den befintliga vården. Yrkande 51 I läggs ett nytt stycke till mellan stycke två och tre. Städpersonalen är en grupp som sällan uppmärksammas men som fyller en viktig roll för att vården ska fungera på ett bra och patientsäkert sätt. Förutom ett fysiskt tungt och krävande jobb med ständigt ökande krav så upplever dessa, oftast kvinnor, att de inte hinner städa rent på avsatt tid och känner ökad stress. Bakom detta ligger att priset ständigt pressas när städningen upphandlas. Förutom att kvalitén, och därmed patientsäkerheten, riskerar bli lidande, så innebär den ständiga oron att förlora jobbet vid nästa upphandling ett stort arbetsmiljöproblem. Regionen ska därför upphöra med upphandlingarna av städningen och fortsättningsvis driva den helt i egen regi. Yrkande 52 Tillägg i stycke fem. En bra arbetsmiljö är en förutsättning för en patientorienterad och säker sjukvård. Utan frisk och engagerad personal kommer landstingets verksamhet att snabbt försämras.

208 Medarbetarnas kunskap om hur man kan påverka miljön i det dagliga arbetet ska öka, bland annat genom miljöombudens arbete. Inom ramen för en offentlig skattefinansierad vård ska enskilda vårdenheter ha en hög grad av självständighet att utforma sin verksamhet. Lagarbete och samarbete mellan olika personalgrupper ska vara normen. Yrkande 53 Tillägg i stycke sex. Verksamheten ska präglas av jämställdhet och kulturell mångfald i enlighet med CEMR-deklarationen, den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I enlighet med den nya diskrimineringslagen kommer arbetet mot diskriminering att fortsätta utvecklas och efterlikna det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den årliga lönekartläggningen genomförs och eventuella osakliga löneskillnader åtgärdas. Utbildning i jämställdhet är påbörjad för politiker, nyckelpersoner och ledningsgrupper. Satsningen ska fortsätta så att alla medarbetare genomgår en jämställdhetsutbildning. Arbetet utvecklas vidare för att täcka hela diskrimineringsområdet.

209 Ärende 12

210 Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Datum Diarienummer Regionstyrelsen/Regionfullmäktige Delårsrapport 1 januari-31 augusti 2018 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut till och med augusti 2018 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2018 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet skall detta föreläggas regionstyrelsen för beslut. 2. Regionstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i budget med flerårsplan Regionstyrelsen lämnar följande förslag till regionfullmäktige: Regionfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden 1 januari-31 augusti 2018 till handlingarna. Bakgrund För kommuner och landsting gäller lag om kommunal redovisning. I lagen stadgas bland annat att kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapport avseende perioden har upprättats. Rapporten finns som bilaga till denna framställning. Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs årets första åtta månader med utgångspunkt från de fyra strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. Allt siffermaterial redovisas därefter under rubriken Landstinget i siffror. Landstinget uppvisar i delårsbokslutet ett positivt resultat, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna, med 14 Mkr. För helåret 2018 beräknas ett nollresultat, vilket är 151 Mkr sämre än det budgeterade resultatet. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

211 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Helårsprognosen för förvaltningarna visar ett underskott mot budget på totalt 315 Mkr, medan landstingsgemensamma poster under rubriken Finansiering visar ett budgetöverskott på 164 Mkr. De största budgetunderskotten uppvisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 269 Mkr, Primärvårdsförvaltningen med 42 Mkr samt Landstingsservice med 14 Mkr. Förvaltningar som uppvisar budgetunderskott i prognosen arbetar kontinuerligt med handlingsplaner för att minska kostnaderna. Verksamhetsdialoger förs kontinuerligt med samtliga förvaltningar. Landstingets revisorer ska behandla delårsbokslutet inför regionfullmäktiges behandling av ärendet. Lars Mattsson Ekonomidirektör Gunnar Jonsson Ekonom Bilaga Delårsrapport.

212 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Delårsrapport

213 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGET I KALMAR LÄN DELÅRSRAPPORT PRODUKTION: KOMMUNIKATIONSENHETEN 2

214 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll Inledning 4 Landstingets vision, värdegrund och mål 5 Sammanfattning av måluppfyllnad för andra tertialet Nöjda invånare med hög livskvalitet 8 God hälsa hos invånarna 12 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats 21 God ekonomisk hushållning 25 3

215 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Inledning Delårsrapporten är en uppföljning av landstingets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat för årets andra tertial samt en prognos för helårsutfall för Uppföljningen följer landstingets fyra målområden, Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. 4

216 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets vision, värdegrund och mål LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV VILKET ÄR UTGÅNGSPUNKTEN I ALLT ARBETE. Verksamhetens värdegrund vilar på öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden bygger på principen om alla människors lika och unika värde, FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och Agenda 2030 för en hållbar utveckling. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet. Öppet Rätt kvalitet God ekonomisk hushållning Kunnigt Engagerat 5

217 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sammanfattning av måluppfyllnad för andra tertialet 2018 Enligt kommunallagen ska kommuner, landsting och regioner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Landstinget i Kalmar län innebär det att de finansiella målen ska vara uppfyllda och landstinget ska uppnå goda verksamhetsresultat. Verksamhetsmålen är högt ställda och fullständig måluppfyllelse är därför ofta svår att uppnå. Medborgare och kund - Nöjda invånare med hög livskvalitet Under andra tertialet har landstinget fortsatt att arbeta för att länets invånare ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet och för alla ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan efter var och ens behov. Arbetet med värdegrund och bemötande har vidareutvecklats. Landstingets senaste resultat från Hälso- och sjukvårdsbarometern är liksom tidigare år mycket goda. Förtroendet för hälso- och sjukvården är högst i landet och har varit så under en lång rad år. När det gäller tillgången till vård är invånarna i Kalmar län bland de mest nöjda i landet. När det gäller väntetiderna till hälsocentralerna och till sjukhusen för besök eller behandling rankas Landstinget i Kalmar län högst av samtliga landsting och regioner. Vården på länets sjukhus rankas bland de högsta i landet enligt den senaste undersökningen från Nationell Patientenkät inom hälso- och sjukvårdens öppen- och slutenvård samt inom primärvården. Invånarna i Kalmar län anser i hög utsträckning att vården ges på lika villkor. Såväl allmänhetens som resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken har ökat. Nya bussar och mer frekvent trafik upplevs som positivt. Verksamhet och process God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län har under perioden haft fortsatt fokus på att uppnå en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Landstingets arbete med tillgänglighet och patientsäkerhet är högt prioriterat. Både invånarnas användande av e-tjänster och besöken på 1177.se fortsätter att öka under Sett i ett nationellt perspektiv står sig resultaten i tillgänglighetsmätningar väl i förhållande till andra landsting, även om de högt ställda målen inte uppnås. Vid den senaste nationella mätningen av sjukhusrelaterade trycksår hade Landstinget i Kalmar län bäst resultat. Ett arbete pågår kring hur hälso- och sjukvården ska förflytta sig från fokus på specialiserad sjukhusvård till att vården ska utföras så nära patienten som möjligt. Det handlar bland annat om hur primärvården ska utvecklas, hur digitala vårdformer och tjänster kan utvecklas och hur samverkan mellan vårdgivare kan förbättras. Landstinget har fortsatt en viktig roll i arbetet med integration där man bidrar med att fler kommer i arbete, genom att erbjuda utbildning i sjukvårdssvenska vid folkhögskolorna och språkpraktik inom hälso- och sjukvården. Landstinget har bidragit till en levande kultur i hela länet genom att samordna, utveckla och verka för att den regionala kulturen når alla. Fler invånare tar del av det regionala kulturutbudet. Medarbetare En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget i Kalmar län har stolta och engagerade medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsgivare. Ur ett nationellt perspektiv är medarbetarengagemanget högt och ett fortsatt fokus ligger på att ha friska arbetsplatser med målet lägre sjukfrånvaro. Utmaningen är, liksom för andra landsting och regioner, att attrahera, rekrytera och behålla kompetens. Flera satsningar har gjorts för att få en mer hållbar kompetensförsörjning. Arbetet för ett utvecklande och tydligt chefskap, som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat pågår. Landstinget arbetar både på kort och lång sikt med att minska beroendet av bemanningsbolag. Detta arbete tillsammans med en nationell strategi för att minska kostnaderna och med syfte att skapa ett oberoende senast den 1 januari 2019 av inhyrd personal har fortsatt under året. Under de två första tertialen har kostnaderna ökat jämfört med föregående år. Ökningen återfinns främst inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen, medan kostnaderna i Primärvårdsförvaltningen har minskat något. Inom Psykiatriförvaltningen har kostnaderna för inhyrd personal ökat något, men de ligger under nivån för Arbetet med att erbjuda rätt till heltid inom sex månader från det att medarbetarens ansökan inkommit har fortsatt och andelen som har heltid på sin grundtjänst har ökat. En fortsättning med breddinförande av erbjudandet till hela landstinget är gjord och från årsskiftet gäller detta hela landstinget. 6

218 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi God ekonomisk hushållning Landstinget i Kalmar län ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Årets prognos visar ett nollresultat och självfinansieringsgraden uppgår till 38 procent. Sammanfattningsvis präglas årets första åtta månader av en hög kostnadsutveckling inom flera kostnadsslag. Detta tillsammans med en svag intäktsutveckling återspeglas i resultatförsämringen jämfört med föregående år. Det är därför av största vikt att landstingets verksamheter har fortsatt fokus på att vidta åtgärder för att dämpa nettokostnadsutvecklingen under resten av året. Den nyligen beslutade kommunala redovisningslagen innebär en förändrad princip avseende värderingar av finansiella omsättningstillgångar. För att minska engångseffekterna av den nya lagstiftningen kommer delar av de finansiella tillgångarnas övervärde att realiseras under hösten. Detta är den huvudsakliga anledningen till prognosen avseende finansiella poster har förbättrats jämfört med tidigare under året. Baserat på årets prognos kommer de finansiella målen inte att uppnås. I nationella jämförelser visar dock landstinget fortsatt hög kostnadseffektivitet genom låga kostnader kombinerat med god medicinsk kvalitet. SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLNAD FÖR FÖRSTA TERTIALET

219 LANDSTINGSPLAN DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I I KALMAR LÄN Medborgare och kund Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet och alla ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan efter var och ens behov. 8

220 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Bra bemötande Alla som kommer i kontakt med landstinget ska mötas med respekt och god service. Hög kvalitet, bra bemötande och god tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Värdegrundsarbetet ger förutsättningar för utveckling av verksamheten som utgår från den enskilde patientens behov. Det övergripande arbetet med värdegrund och bemötande, som bland annat innehåller Varje-dag-berättelser fortsätter för att stärka verksamheternas redan pågående arbete. Under året har utbildningar i bemötande genomförts inom flera verksamheter, bland annat genom fortbildning kring bemötandefrågor på folkhögskolorna och inom folktandvården i samband med medarbetardagar. Vården på länets sjukhus rankas bland de högsta i landet enligt den senaste undersökningen från Nationell Patientenkät inom hälso- och sjukvårdens öppen- och slutenvård samt inom primärvården. Landstinget i Kalmar län placeras näst högst bland landets 21 landsting och regioner. När det gäller kontinuitet och koordinering är landstinget nummer ett. När det gäller de fyra dimensionerna emotionellt stöd, delaktighet och involvering, tillgänglighet och helhetsintryck hamnar sjukhusen i länet på en andra plats. Också när det gäller mottagningsverksamheterna ger patienterna länets sjukhus och privata specialistmottagningar höga betyg. Konkreta exempel på förbättringsområden har identifierats såsom att samarbetet mellan särskilda boenden, kommunsköterska och sjukhus skulle kunna fungera bättre vid utskrivning samt att man fått träffa allt för många läkare. Dessa synpunkter är värdefulla för verksamheterna i det fortsatta arbetet. Landstinget i Kalmar län behåller sin position för tredje året i rad och har fortsatt Sveriges bästa sjukhusmat. Över 83 procent av de patienter som varit inlagda tycker att maten är bra, mycket bra eller utmärkt. Sveriges bästa tillgänglighet God service och tillgänglighet till hälso- och sjukvård är angeläget för länets invånare och stärker förtroendet för landstinget. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete för att invånarna ska uppleva en god tillgänglighet till landstingets verksamheter. Senaste undersökningen i Nationell Patientenkät visar på en positiv upplevelse av tillgängligheten för såväl sjukhusens verksamheter som inom primärvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården är högst i landet och för hälsocentraler och sjukhus är Landstinget i Kalmar län på tredje respektive andra plats. Förtroendet för 1177 Vårdguiden i länet är detsamma som rikssnittet. Kvinnor har något högre förtroende än män, vilket gäller både 1177 per telefon och 1177.se. Invånarna upplever mycket god tillgänglighet till den vård de behöver. När det gäller väntetiderna till hälsocentralerna och till sjukhusen för besök eller behandling rankas Kalmar län högst av samtliga landsting och regioner. Det pågående arbete med införandet av nya digitala verktyg skapar möjligheter för en ökad delaktighet och tillgänglighet. Invånarna ska stödjas till hälsosamma levnadsvanor och till egen kraft och engagemang för sin hälsa med hjälp av digitala tjänster. En sammanhållen vård Länets invånare, särskilt personer med många sjukvårdskontakter såsom äldre och personer med kroniska sjukdomar, ska uppleva en sammanhållen hälso- och sjukvård. Landstinget har beslutat om en handlingsplan som innefattar två delar, dels förstärkt vårdgaranti i primärvården och dels förberedelser för införande av patientkontrakt. Syftet med patientkontrakt är att skapa mer trygghet och delaktighet för patienten i kontakten med vården. Patientkontraktet är ett koncept som bidrar till att stärka patientens roll och som skapar förutsättningar för en samordnad vård. Uppdraget har startat i liten skala med några piloter som kommer utvecklas vidare under hösten. Den nya lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård visar ett ökat fokus på landstingets öppna vård och därmed främst insatser runt vårdplan. Landstinget arbetar därför med att erbjuda alla patienter, som önskar eller har behov, en fast vårdkontakt, vårdplan eller en vårdöverenskommelse. Fast vårdkontakt ger ökad trygghet och bidrar till en samlad vård. En ökning av fast vårdkontakt och vårdplaner noteras inom flera verksamheter. Kultur för alla Den regionala kulturen verkar för att alla får möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av konst och kultur. Unga är en prioriterad målgrupp. Deras uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället och då framförallt skola, fritid och kultur. Kalmar länstrafik har tecknat en överenskommelse med kommunerna när det gäller nyttjandet av ledig kapacitet i regional kollektivtrafik för att genomföra kulturresor för barn och unga i Kalmar län. Antalet besök av unga (0-18 år) inom regionalt kulturutbud, det vill säga Kalmar läns museum, Kalmar Konstmuseum, Byteatern och Länsmusiken, har minskat sedan föregående år. En utvärdering och analys görs för att öka nyttjandet och bidra till målet om kultur i hela länet. Antal besök för samtliga invånare ökar i jämförelse med föregående år. Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Arbetet med att locka nya resenärer till kollek- NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET 9

221 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN tivtrafiken har under flera år byggt på att hitta bra och snabba trafikförbindelser. Invånarnas önskemål är en viktig del i arbetet med att utveckla trafiken. Under perioden januari till och med augusti har nöjdheten ökat i jämförelse med motsvarande period Den nya trafikstarten i augusti 2017 har varit ett startskott för en positiv utveckling och i och med detta ökar kundernas nöjdhet med kollektivtrafiken successivt. Erbjudandet ombord, vid hållplats, informationen före, under och efter resan ligger mer i fas med kundernas behov och uppfattning. Mest nöjda är åldersgrupperna år respektive år där också den största positiva förändringen i nöjdheten finns hos gruppen år. Resandeutvecklingen i stadstrafiken i Kalmar och i vissa regionstråk är starkt bidragande till ett återvunnet förtroende för kollektivtrafiken. Förekomsten av ungdomars sommarkort har bidragit till många resor. Nya tekniska funktioner ombord eller i trafikmiljön har lockat till ett större intresse. För serviceresorna fortsätter den höga nöjdheten för både färdtjänst- och sjukresor. Kvinnor är generellt sett mer positiva till kollektivtrafiken än män. De som genomför en färdtjänst- eller sjukresa är nöjda med allt från beställning, bemötande och den utförda resan med transportören Dialog och medverkan Landstinget ska kontinuerligt föra en god och öppen dialog med länets invånare. Patienter och närstående medverkar i allt högre grad i olika utvecklingsaktiviteter och i ledningssammanhang. En mer systematisk dialog med brukare- patient- och närståendeorganisationerna håller på att etableras. I de länsgemensamma frågorna som hanteras av Länsgemensam ledning i samverkan för socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län har patienter, närstående och brukare inflytande genom representation från länets Utvecklingsråd. Samordning av brukare, patient och närstående sker i utvecklingsrådet inom länsgemensam ledning i samverkan i samarbete med Regionförbundet i Kalmar län. Dialog pågår med brukarorganisationerna för en mer systematisk delaktighet i aktuella frågor. Utvärdering av patienter och närståendes upplevelse av att medverka i dessa sammanhang har genomförts liksom utvärdering av medarbetares upplevelse när de anlitat patient eller närstående för medverkan. Resultatet visar på att medverkan är värdefullt för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Mål och mått: Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet och alla ska ges möjlighet till delaktighet och medverkan efter var och ens behov. Mått Målvärde Utfall tertial Utfall 2017 Utfall 2016 Självskattad hälsa (Källa: Hälsa på lika villkor) 80 % - 73 % (K 71 %, M 76 %) 73 % (K 71 %, M 76 %) Invånarnas uppfattning om att de har tillgång till hälso- och sjukvård (Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern) 90 % - 89 % (K 90 %, M 89 %) 89 % (K 91 %, M 88 %) Invånarnas förtroende för hälso- och sjukvården (Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern) 80 % - 72 % (K 71 %, M 74 %) 73 % (K 73 %, M 72 %) Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via telefon, 1177 (Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern) 80 % - 62 % (K 62 %, M 63 %) 66 % (K 69 %, M 62 %) Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via webben, 1177.se (Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern) 80 % - 65 % (K 66 %, M 63 %) 63 % (K 67 %, M 58 %) Invånarnas uppfattning om att vården ges på lika villkor (Källa:Hälso- och sjukvårdsbarometern) 80 % - 64 % (K 58 %, M 69 %) 61 % (K 58 %, M 64 %) Invånarnas nöjdhet med KLT (Källa: KLT (Kolbar) Patienternas helhetsintryck - somatisk öppen- och slutenvård (Källa: Nationell Patientenkät) Utfallet 2018 för öppenvården är 92 %. M 92 %, K 91 % Utfallet 2018 för slutenvården är 91 %. M 92 %, K 91 % Patienternas helhetsintryck - primärvård (Källa: Nationell Patientenkät) 60 % 95 % 95 % 50 % (K 53 %, M 49 %) 91 % - 46 % (K 50 %, M 44 %) Ingen mätning % (K 81 %, M 84 %) 40 % (K 41 %, M 39 %) 92 % 84 % (K 83 %, M 85 %) 10

222 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN F O R T SÄT T N I N G M Å L O C H M ÅT T: N Ö J DA I N VÅ N A R E M E D H Ö G L I V S K VA L I T E T Mått Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering somatisk öppen- och slutenvård Målvärde Utfall tertial % 87 % Ingen mätning % 95 % - 79 % (K 78 %, M 80 % 81 % (K 81 %, M 83 %) 95 % 90 % Ingen mätning % 95 % - 84 % (K 84 %, M 85 % 86 % (K 86 %, M 87 %) 95 % 87 % Ingen mätning % 95 % - 85 % (K 83 %, M 85 % 88 % (K 87 %, M 89 %) Utfall 2017 Utfall 2016 (Källa: Nationell Patientenkät) Utfallet 2018 för öppenvården är 89 %. M 89 %, K 89 % Utfallet 2018 för slutenvården är 84 %. M 85 %, K 84 % Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering primärvård (Källa: Nationell Patientenkät) Patienternas upplevelse av tillgänglighet somatisk öppenoch slutenvård (Källa: Nationell Patientenkät) Utfallet 2018 för öppenvården är 90 %. M 91 %, K 90 % Utfallet 2018 för slutenvården är 89 %. M 90 %, K 88 % Patienternas upplevelse av tillgänglighet - primärvård (Källa: Nationell Patientenkät) Patienternas upplevelse av respekt och bemötande - somatisk öppenoch slutenvård (Källa: Nationell Patientenkät) Utfallet 2018 för slutenvården är 85 %. M 86 %, K 84 % Patienternas upplevelse av respekt och bemötande primärvård (Källa: Nationell Patientenkät) 95 % Andel resenärer som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken (Källa: KLT (Kolbar) Studerandes upplevelse och nöjdhet med utbildningen på folkhögskola 75 % 83 % 83 % (K 85 %, M 80 %) (K 75 %, M 75 %) (K 84 %, M 83 %) 95 % (Källa: Enkät folkhögskolorna) Måtten från nationella patientenkäten inom psykiatrisk öppen och slutenvård presenteras senare under året. K= Kvinna M=Man % 92 % - N Ö J DA I N VÅ N A R E M E D H Ö G L I V S K VA L I T E T Utfallet 2018 för öppenvården är 90 %. M 90 %, K 90 %

223 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för att höja länets bildnings- och utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och en levande kultur i hela länet. 12

224 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Tillsammans för en god och nära vård Ett arbete pågår kring hur hälso- och sjukvården ska förflytta sig från fokus på specialiserad sjukhusvård till att vården ska utföras så nära patienten som möjligt. Det handlar bland annat om hur primärvården ska utvecklas, hur digitala vårdformer och tjänster kan utvecklas och hur samverkan mellan vårdgivare kan förbättras. Den nya lagen om samverkan började gälla den 1 januari Processer och arbetsmetoder för att skapa trygghet och kontinuitet för de personer som har behov av samordnad sjukvård har setts över på olika sätt under året för att anpassas till den nya lagstiftningen. Landstinget i Kalmar län ligger bäst i landet när det gäller antal utskrivningsklara dagar. Det innebär att patienterna i länet som är färdigbehandlade på sjukhus och är i behov av samordning av landstingsvården och den kommunala vården kommer hem så fort det är möjligt. Målet är att man ska komma hem samma dag som man är färdigbehandlad. Landstinget ligger på ett snitt runt 1,5-2 dagar. Flera nya arbetssätt har införts i nära samverkan med kommunerna, till exempel modell Oskar i Oskarshamn som innebär en vardaglig avstämning mellan samtliga inblandade vårdgivare. En samordnad individuell plan (SIP) ska göras när det finns behov av samordning mellan olika organisationer. Andelen samordnade individuella planer ökar och uppföljningar sker regelbundet. Ett tobaksfritt län 2025 Landstinget bidrar till lägre tobaksbruk genom att sprida kunskap om risker med rökning, ökad tillgång till rökfria miljöer samt genom att hjälpa människor att sluta med tobak. Landstinget är en del av opinionsprojektet Tobacco endgame rökfritt Sverige 2025 och den regionala ANDT (Alkohol, Tobak, Narkotika, Doping) strategin. Hittills har, förutom landstinget och länsstyrelsen, Borgholms kommun beslutat att stötta opinionsbildningen. Landstinget har målet att alla elever i åk 9 ska vara tobaksfria år Implementering av metoden Tobaksfri utmaning pågår i länets gymnasieskolor och Tobaksfri Duo fortsätter på länets alla högstadieskolor. Under perioden har arbetet fortsatt med att utveckla och förbättra material till föreläsningar och workshops. Primärvårdens verksamheter fortsätter arbetet med att stödja invånarna i processen för hälsosammare levnadsvanor genom bland annat tobaksinformation på skolor, tobaksavvänjning gentemot riktade grupper samt hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården. Några av de opererande klinikerna på länssjukhuset i Kalmar deltar i projekt där SMS-stöd används vid tobaksavvänjning i samband med planerad kirurgi. På Oskarshamns sjukhus har ett projekt påbörjats där syftet är att förutom tobaksfrihet arbeta med övriga levnadsvanor. Landstinget arbetar med utbildning och kompetensutveckling för tobaksavvänjare och tobaksavvänjning är kostnadsfri i landstinget. Fysiskt aktiva invånare Fysisk aktivitet främjar vår fysiska hälsa, vårt psykiska välmående och bidrar till att minska ohälsa och sjukdom. Landstinget arbetar för att stärka människors fysiska aktivitet i vardagen efter var och ens förutsättningar. Genom landstingets aktiva arbete med fysisk aktivitet får invånarna ökad kännedom om vilket stöd landstinget erbjuder för att förändra och förbättra levnadsvanor. Arbete pågår med att stödja invånarna till mer fysisk aktivitet med fokus på egenvård och människors egna möjligheter att påverka sin hälsa, bland annat genom Kom igång rörelsesatsningar i Kalmar län. Olika aktiviteter har genomförts där landstinget samarbetar med flera andra aktörer. Kursen Sund smart stark senior i Västervik, Hultsfred och Vimmerby kommuner har genomförts och är påbörjat i Borgholm och Torsås kommuner. Ett projekt för daglig rörelse i skolorna är under genomförande. Kom igång aktivitet med särskolan i Kalmar län har genomförts tillsammans med inspirationsföreläsning om Hälsofrämjande skolutveckling för personal på berörda skolor. För att stödja fler personer att bli fysiskt aktiva pågår arbete med att skapa nätverk mellan fysioterapeuter, hälsokoordinatörer, hälsoinspiratörer, föreningsliv och Linnéuniversitetet. Inspirationsträffar om fysisk aktivitet ska inspirera och ge kunskap till fler medarbetare, ledare och föreningar som vill hjälpa andra att röra på sig. Främja psykisk hälsa Under 2018 har verksamheten inom psykisk hälsa i primärvården förstärkts genom att ett nytt vårdval tätt sammankopplat med Hälsoval infördes. Inom vårdvalet finns sex privata och en offentlig aktör vilka ska täcka befolkningens behov av vård och behandling inom primärvården. Det nya vårdvalet bygger på en tät samverkan med aktörer inom hälsovalsuppdraget. Samverkan pågår med länets skolhälsovård och barnoch ungdomspsykiatrin för att bättre kunna hjälpa familjen till rätt vårdnivå genom direktkontakt med berörd enhet. Under andra tertialet har asyl- och flyktinghälsovården öppnat en mottagning för samtalsstöd och behandling med fokus på lättare psykisk ohälsa kopplad till migrationsstress. Att förebygga och förhindra suicid och suicidförsök är en prioriterad fråga inom hälso- och sjukvården. Arbetet med en gemensam vårdprocess för suicidnära personer har fortsatt och ett pilotprojekt planeras i norra länet under hösten. Flera insatser har gjorts för att höja kunskapen om psykisk ohälsa och suicid bland annat genom utbildning i MHFA, Första hjälpen till psykisk hälsa. God munhälsa En god munhälsa har stor betydelse för livskvalitet, självkänsla och det sociala livet. Folktandvården har fortsatt sitt preventiva arbete för att ge alla länsinvånare bättre förutsättningar för en god tandhälsa. Socioekonomisk tillhörighet är GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 13

225 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN den faktor som har störst betydelse för munhälsan. Därför fokuserar Folktandvården på att hjälpa dessa grupper att utveckla bättre tandhälsa genom standardiserade vårdprogram. Särskild kraft ägnas åt vård till barn som lever under sviktande omsorg. Implementering av planen för omhändertagande av gruppen sköra äldre pågår. Under året har Folktandvårdens mobila klinik placerats så att äldre har kunnat behandlas i sin närmiljö. Ett projekt med daglig floursköljning på äldreboenden har också startat. En frisktandvårdskampanj, som riktar sig till den seniora delen av befolkningen, är förberedd och kommer att implementeras under hösten. Folktandvården samarbetar med Studiefrämjandet i Kalmar för att öka kunskaperna om tandhälsa för asylsökande. Det pågår ett arbete med att skapa kontakt med gode männen till ensamkommande barn för att ge dessa kunskap om tandhälsa och tandvård. Kliniker och asylsamordnare i Folktandvården samverkar också med SFI-undervisningen för att informera om tandhälsa. Flera satsningar har gjorts för barn och ungdomar. Ett exempel är daglig tandborstning i förskolorna som fortsätter att införas i alla länets kommuner. Hälsa och kultur Samverkan mellan kultur, hälso- och sjukvård och omsorg har utvecklats genom projektet Hälsa & Kultur. Många olika kulturella uttryck och metoder provades och en rad goda exempel visar hur kultur berikar människors liv och främjar hälsa. Erfarenheterna från Hälsa & Kultur-projektet sprids nu till övriga delar av landstinget. Ett gemensamt grepp kring hälsofrämjande skolprogram kommer att tas i länet tillsammans med länsstyrelsen och utvecklingsledare från kommunernas utbildningsnämnder. Kommunerna har börjat inventera behov och har påbörjat förankring i respektive verksamhet. Utveckling pågår på livsstilsmottagningarna genom spridning av bland annat kultur på recept, viktnedgång inför operation samt tobaksavvänjning. I samverkan med kommunerna utvecklas kulturens roll som komplement i rehabilitering av sjukskrivna och för att stärka äldres hälsa. och beroende påbörjat ett arbete med att till samverkansöverenskommelsen mellan landsting och kommun kring personer med riskbruk, missbruk och beroende ta fram praktiska anvisningar som stöd till verksamheterna. Inom ramen för hälso- och sjukvårdens sammanhållna kunskapsstyrning kommer ett nationellt Vård- och Insatsprogram (VIP) för Missbruk och beroende tas fram. Arbetet tar sin utgångspunkt i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Genom den struktur som byggt i sydöstra sjukvårdsregionen kommer detta arbete kopplas till pågående utvecklingsarbete. Inom primärvårdens certifierade livsstilsmottagningar pågår utbildningar för att kunna använda MET, Motivational Exhancement Therapy, Motivationshöjande behandling vid alkoholproblem. Tillbaka till arbete efter sjukdom Invånare som drabbas av ohälsa ska snabbt få aktiva, samordnade och individanpassade insatser för att förbättra sin hälsa och kunna återgå i arbete. Landstinget arbetar för att en koordineringsfunktion finns på varje sjukskrivande enhet. Förberedelse pågår inför ny lagstiftning när det gäller rehabiliteringskoordinering. En utbildning är genomförd för alla rehabiliteringskoordinatorer som en del i denna process. Psykisk ohälsa och smärta i rygg, nacke och axlar är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Ett projekt pågår för att skapa effektivare flöden för patienter med smärta. Projektet bygger på gränsöverskridande samverkan och utgår från patientens behov. Ett nytt länsövergripande gemensamt förhållnings- och arbetssätt håller på att tas av Landstinget och Försäkringskassan. En översyn av processen för patienter med smärta har genomförts. Denna visar på goda resultat när det gäller minskning av sjukskrivningar på grund av smärta samt ett bättre flöde för patienterna med kortare väntetider till sjukhus. Sjukskrivningskollen är ett digitalt stödprogram utvecklat av landstinget som kan nås via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Programmet fungerar som ett verktyg i rehabiliteringskoordinatorns arbete och riktar sig till patienter som sjukskrivs för psykisk ohälsa och/eller muskelrelaterad smärta. Utbildningsinsatser kring programmet pågår. Missbruk och beroende Vid psykisk ohälsa är risken för missbruk eller beroende förhöjd och risken är också högre att utveckla psykisk ohälsa till följd av missbruk eller beroende. De vanligaste psykiska hälsoproblemen hos personer med missbruk eller beroende är ångest, depression och personlighetsstörning. Personer med missbruk eller beroende och samtidig psykisk ohälsa har ofta även fysiska sjukdomar. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för personer med missbruk eller beroende och samtidig psykisk eller fysisk ohälsa vilket innebär krav på samordning. Under året har den samordnande gruppen för missbruk Utveckling av nära vårdformer Möjligheten till videomöten mellan vårdpersonal och patient har införts under Landstinget har skapat en egen lösning för att genomföra videomöten, där vårdpersonal ansluter via vårdsystemet och patienten via 1177:s e-tjänster. På länsövergripande sjukhuskliniker har en process påbörjats för att möjliggöra för invånarna att boka tid via webben. Ett projekt pågår kring tidig vårdplanering samt omvänd vårdplanering, för de patienter som läggs in på sjukhus, på hälsocentral. Projektet sker i samverkan med kommun, ambulans och sjukhus och kommer utvärderas kontinuerligt med målsättningen att kunna implementera de delar som är 14

226 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN värdeskapande till andra hälsocentraler. Projektet Oskar har utvecklat en snabb och effektiv kommunikation med så kallade Pulsmöten via video varje morgon mellan sjukhuset, primärvården och kommunerna i mellersta länet. Planering inför utskrivning påbörjas, fast kontakt i primärvården bestäms och tid för en samordnad individuell plan bokas. Projektet Hemsjukhuset i Borgholm har inneburit ökade möjligheter för äldre att få hembesök av läkare och sjuksköterska från hälsocentralen. Även ambulansen kan efter bedömning och behandlingar erbjuda hembesök av läkare nästkommande vardag. Detta har inneburit att färre har behövt åka till akutmottagningen. Ett projekt pågår också med ett Virtuellt Hemsjukhus för hjärtsviktpatienter. Jämställd och jämlik hälsa Landstinget arbetar för att främja hälsa genom hela livet hos länets alla invånare. Vård ska ges efter behov och på lika villkor för hela befolkningen. Kommissionen för jämlik hälsa har fokus på barn och unga i Kalmar län och har under första halvåret 2018 arbetat med en kartläggning på distriktsnivå över hälsan. Arbetet har gjorts i samverkan med Regionförbundet, Linnéuniversitetet och Länsstyrelsen. Det pågår ett nationellt förbättringsarbete via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kring nationella kunskapsstöd med innehåll av diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården och som ska införas under hösten. Målsättningen är att stärka förutsättningarna för en god och jämlik hälso- och sjukvård via bästa möjliga tillgängliga kunskap vid varje patientmöte. Arbetet med att etablera en familjecentral i länets samtliga kommuner/kommundelar fortsätter. Pågående projekt finns i Torsås, Emmaboda, Mönsterås och Högsby. Förstudie pågår avseende ny lokal för familjecentralen i Norrliden i Kalmar. Hälsa för barn och unga Ett inriktningsbeslut om en gemensam överenskommelse kring barn och ungas hälsa har tagits fram. Länsgemensam ledning för socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län har också tagit beslut om utveckling av ungdomsmottagningarna för att säkra en bättre samverkan inom respektive kommun i länet. En handlingsplan för arbete med barns rätt enligt Barnkonventionen är framtagen som bland annat innebär en struktur för det strategiska arbetet för barns rätt och möjlighet att medverka. Det har också arbetats fram en strategi för att upptäcka könsstympade barn inom barnsjukvården. En kom-igång-satsning i skolan testas i två skolor i samverkan med kommun, skola och föreningsliv. Vårdvalet inom barntandvården startade i april och i och med det implementerades den differentierade barntandvårdsersättningen som i stora drag innebär att störst andel resurser utbetalas till de barn som har störst vårdbehov. Kvinnors hälsa Det långsiktiga arbetet för att förbättra kvinnosjukvården har gett resultat. I Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade i juni, rankas Kalmar län bland de bästa inom området. En utmaning finns i att stärka och behålla befintlig kompetens i verksamheten, exempelvis genom utbildning inom specifika områden och satsning på kontaktsjuksköterskor, projekt kring samverkan, och yrkesrollsutveckling. Arbete med resurssäkring pågår baserat på det rekryteringsbehov som finns främst av barnmorskor. Satsningar görs för att vidareutbilda sjuksköterskor till barnmorskor. Primärvården arbetar med insatser som främjar kvinnors hälsa, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden där ohälsotalet för kvinnor är fortsatt högt. Målsättningen är en upplevd ökad psykisk hälsa och minskad sjukskrivning hos kvinnor. Insatserna består bland annat i att stärka sjukskrivningsprocessen genom ett ökat stöd. Hälsa för äldre Den nya lagen om samverkan vid utskrivning sluten hälsooch sjukvård, Projektet Oskar, Hemsjukhuset och Geriatriska rådgivningsteamet har bidragit till bättre samverkan mellan sluten- och öppen vård i landstinget samt länets kommuner. Det har även inneburit ett förändringsarbete internt inom respektive huvudman för att få till en snabb, men samtidigt trygg utskrivning från slutenvården. Fler äldre har fått en fast vårdkontakt i öppenvården och en samordnad individuell plan vilket bidrar till att öka delaktigheten hos den äldre och dennes anhöriga. Det geriatriska rådgivningsteamet på akutvårdsavdelningen har varit en lyckad satsning. Fler äldre patienter kan direkt komma till den geriatriska avdelningen för vård. För de som inte behöver vårdas på sjukhuset sker planering tillsammans med primärvården och kommunen så att de tryggt kan åka hem. Det görs även en läkemedelsgenomgång samt bedömning av behov av hjälpmedel. Både mottagningar och avdelningar på sjukhuset, primärvård samt kommun kan ta kontakt med det geriatriska rådgivningsteamet för konsultation. Arbetet med att införa en riskbedömning med geriatrisk riskprofil och hälsosamtal i hela primärvården fortsätter. Äldre personer med risk för undernäring och fall vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård erbjuds ett hälsosamtal. Den nationella fallkampanjveckan uppmärksammas bland annat med information på väntrumsskärmar och på sociala medier. Vård- och omsorgsprogrammet för personer i Kalmar län är reviderat utifrån Socialstyrelsens nya Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom och kommer att presenteras för medarbetare i landstinget och kommunerna i oktober. GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 15

227 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN En god och kunskapsbaserad vård För att skapa förutsättningar för en mer kunskapsstyrd och jämlik vård etableras ett samlat nationellt system för kunskapsstyrning. Systemet omfattar samtliga delar av vården och hela vårdkedjan. Läkemedelsfrågorna integreras i den samlade kunskapsstyrningen. I sydöstra sjukvårdsregionen pågår arbetet med att utveckla och anpassa dagens struktur med koppling mot nationella och lokala system. Inom landstinget pågår också utvecklingsarbete för att dra största möjliga nytta av det nationella och regionala arbetet samt för att säkra att länets behov påverkar arbetet i stort. Som ett led i detta utvecklas landstingets mångåriga arbete med att särskilt följa utvalda kliniska processer. Fokus är nu att identifiera vilka aktuella processer inom det sammanhållna systemet för kunskapsstyrning som innefattar särskilda utmaningar. Ett utvecklingsprojekt har varit arbetet med lokal tilllämpning av det Nationella kliniska kunskapsstödet för primärvård. I detta arbete har primärvård och specialiserad vård i samverkan skapat tydliga överenskommelser inom cirka 360 olika sjukdomsområden. Från hösten 2018 är det kliniska kunskapsstödet publicerat och det kommer från 2019 att vara en del av hälsovalsuppdraget. Nationella riktlinjer har publicerats för stroke, levnadsvanor, schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Sveriges säkraste hälso- och sjukvård Vid senaste mätningen av trycksår hade landstinget det bästa resultatet i landet och andel sjukhusförvärvade trycksår var den lägsta sedan trycksårsförekomst började mätas. Mätningen av följsamheten till klädregler visar vid senaste mätningen ett försämrat resultat, 86,4 procent mot rikets snitt på 93,4 procent. Däremot är följsamheten till hygienrutinerna bättre än föregående mätning med nära 80 procent (riket 77,9 procent). Jämfört med trenden för tidigare år är detta ett sämre resultat då Landstinget i Kalmar län brukar ligga över 90 procent när det gäller följsamhet till hygienrutiner. Landstingets förskrivning av antibiotika fortsatte att minska från 309 till 301 recept per 1000 invånare. Denna minskning beror främst på en minskning inom Hälsoval. Antalet recept från slutenvården visar inte någon påtaglig minskning. Under våren har prioriterade kliniker satt diagnoskopplade mål som mer handlar om rätt antibiotikaval vid enskilda diagnoser. Inom tandvården ses en svag ökning av antalet antibiotikarecept. Tillgänglighet Landstingets arbete för en köfri vård har fortsatt och tillgängligheten är högt prioriterad. Både invånarnas användning av e-tjänster och besöken på 1177.se fortsätter att öka. Till och med augusti i år har webbplatsen haft en ökning med 19 procent jämfört med samma period förra året. Över länsinvånare är hittills anslutna till e-tjänsterna vilket är ett stadigt ökande antal. I augusti gjordes inloggningar, vilket är 53 procent mer än förra året. Den genomsnittliga väntetiden för besvarade samtal till 1177 Vårdguiden på telefon har under en längre period varit hög, framförallt på helger. Flera insatser är gjorda, dels ökad bemanning och dels samverkan med andra landsting och regioner. Samverkan har lett till att det inte längre är några överbelastade samtal dagtid på vardagar. Några av insatserna är förstärkt grundbemanning, översyn av scheman och en ökad samverkan. Handlingsplanen för förbättrad tillgänglighet följs upp månadsvis. Från och med 2018 främjas en ökad tillgänglighet på vårdenheterna inom Hälsoval genom en extra ersättning till de som har öppet 45 timmar eller mer per vecka. Detta har åtta enheter, relativt väl fördelade över länet, anammat. Under året införs vårdsamordnare på samtliga hälsocentraler i syfte att öka tillgängligheten för de mest sjuka. Vårdsamordnaren ska ha särskilt ansvar för de mest sjuka samt vara en nyckelperson för att förbättra omhändertagande och för att förhindra undvikbar slutenvård. Under tertial två tillkom många barn till Folktandvårdens kliniker. Köerna inom allmäntandvården har inte minskat som prognosticerats främst beroende på tandläkarvakanser. Under året har ett flertal tandläkare anställts och detta ger goda förhoppningar om att öka tillgängligheten på alla kliniker. Inom ramen för projektet Reception 2021 startar delprojektet Digitalisering under Projektet innefattar sms-kallelser, betalkiosker och e-tjänster via 1177.se. Landstinget når inte målet att 80 procent ska erbjudas operation eller behandling inom 60 dagar i den specialiserade hälso- och sjukvården och detsamma gäller förstabesök inom 60 dagar. För att förbättra tillgängligheten har insatser gjorts inom bland annat ögon-, öron-näsa-hals- och smärtverksamheten och där har tillgängligheten förbättrats. Följsamheten till målet för tillgänglighet med ett förstabesök inom 30 dagar till barn- och ungdomspsykiatrin samt tid till fördjupad utredning och behandling har försämrats under tidsperioden. Kartläggning för bättre resursutnyttjande är genomfört och planering av förbättringar pågår. Ännu bättre cancervård Standardiserade vårdförlopp för cancer följer den nationella utvecklingen och ledtiderna har fortsatt förbättrats inom flertalet av dem. 31 standardiserade vårdförlopp inom cancer är i drift och hittills har över patienter ingått i något förlopp. Standardiserade vårdförlopp är sammanfört med landstingets processarbete inom cancer och sker i samverkan med Regionalt Cancercentrum Sydöst. Den Nationella patientenkäten för patienter som utretts inom ett standardiserat vårdförlopp i vårt län visar fortsatt bra resultat. Samordningen på lokal och sjukvårdsregional nivå går enligt plan och visar sig vara god mellan sjukhus i länet och 16

228 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN regionen. Det är av största vikt att den fortsätter även efter projekttidens slut. Arbete med att skapa robusthet i varje enskilt vårdförlopp samt att validera data har intensifierats. Validering av data pågår såväl lokalt, regionalt som nationellt. Arbetet med cancerrehabilitering pågår med stöd av Regionalt Cancercentrum Sydöst. Implementering av det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering har stöttas av att Landstinget i Kalmar läns processledare inom området genomfört länsövergripande dialoger tillika uppsökande verksamhet. I handlingsplanen anges att återkommande träffar med kontaktsjuksköterskor ska genomföras. Utvecklingen av fysiska och digitala mötesplatser för cancerpatienter och närstående har testats men fick inte det genomslag som förväntades och ny planering är initierad. Hälso- och sjukvården har ansvaret för att patient- och närståendeutbildningen Lära sig leva med cancer får spridning till flera platser i länet. Vård vid psykisk sjukdom Personer med behov av specialistpsykiatrisk vård ska ha tillgång till en jämställd jämlik kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Psykiatrin fortsätter att arbeta långsiktigt utifrån handlingsplan för mindre tvångsvård för vuxna samt för att helt kunna undvika tvångsvård för barn och unga. Bland annat genomförs uppföljningssamtal med patienter i samband med tvångsvård. Samverkan med kommuner och andra aktörer har fortsatt genom bland annat gemensamma överenskommelser. Självvald inläggning ska införas och testas nu i form av ett pilotprojekt. Metoden främjar samarbetet öppenvård/ slutenvård, stärker patientens autonomi och minskar risken för inläggning på sjukhus. Patienter inom psykiatrisk vård har ofta komplexa vårdbehov och därmed behov av fast vårdkontakt. Under 2018 fortsätter arbetet med att aktivt införa fast vårdkontakt. Samverkan pågår när det gäller barn och vuxna med svårare psykiatrisk problematik inom grupper som nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande med traumatiska upplevelser. Förberedelser är gjorda kring kommande kompetenshöjande aktiviteter. Arbetet med att göra patienter och närstående delaktiga i den individuella vårdplanen pågår. Arbetet behöver ske i samklang med det nationella arbetet för individuell vårdplan via plattformen för stöd och behandling. Från och med september 2018 finns e-tjänsten Journalen tillgänglig inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hållbar utveckling Landstinget ska stå för en god miljö och ta ett långtgående ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet. Det omfattar såväl ekonomi som sociala och miljömässiga aspekter. Hållbarhetsarbetet gör avstamp i Agenda 2030 och landstinget har konkretiserat mål, mått och aktiviteter i en verksamhetsplan som sträcker sig fram till Flertalet upphandlingar har genomförts där miljö- och hållbarhetskrav har fått större utrymme. För att öka kunskapen om biobaserade sjukvårdsprodukter ytterligare görs en marknadsundersökning. Dialog med leverantörer pågår och några produkter köps nu in för att testas runt om i verksamheten. Ett samarbete kring hållbar utveckling har introducerats inom Sydöstra sjukvårdsregionen i syfte att gemensamt utreda innehållet i vanligt förekommande sjukvårdsprodukter i barns närmiljö. Landstingets senaste klimatbokslut har färdigställts och visar en minskning av koldioxidutsläpp med 18 procent sedan En ökning ses jämfört med 2016 vilket bland annat beror på ett läckage av lustgas vid länssjukhuset samt en ökad bränsleförbrukning för busstrafiken. Klimatklivet har erhållits för installation av laddstolpar för tjänstebilar som en del av övergången till att bli fossilbränslefria. Äldre fossildrivna fordon ersätts nu med biogasdrivna fordon på platser där tillgång till biogas finns. Arbetet med att installera laddstolpar har påbörjats ute i verksamheten. I takt med att laddstolpar finns tillgängliga kommer även elbilar att introduceras ute i verksamheten. Arbete för ökat nyttjande av digitala mötesformer fortgår för såväl medarbetare som för patienter. En omställning till mer cirkulära flöden av material är viktigt för att minska miljöpåverkan och göra skillnad socialt och etiskt. Landstinget har samverkan med Human Bridge för återbruk. Utbildning av landstingets miljöombud har genomförts för att tydliggöra möjligheter att minska vattenförbrukningen. Arbetet med att öka utsortering av matavfall från verksamheter fortgår. Andra kvartalet visar en fortsatt minskning av el- och vattenförbrukning i våra egenägda lokaler. Landstinget ska ha fastigheter och lokaler som är miljömässigt och hälsomässigt sunda. Nya byggnader som nu planeras byggs enligt SundaHus och hänsyn tas till klimatanpassning för att säkerställa att verksamheterna står rustade mot exempelvis värmeböljor och häftiga skyfall. Solceller och gröna ytor beaktas i alla byggprojekt för att säkerställa att takytor används effektivt. Landstinget arbetar för att minska antibiotikaresistens genom att aktivt följa och där det är möjligt minska förskrivning av antibiotika. Användningen av kinoloner ökade med 7,1 procent under kvartal två 2018 (jämfört med kvartal två 2017). Ökningen ses både inom sluten och öppen vård. Det finns utrymme för en ytterligare minskning där man i stället i större omfattning följer rekommendationer. Arbetet med att sänka förbrukningen av kinoloner fortgår, redan nu har landstinget bland den lägsta förbrukningen i landet. Andelen ekologisk mat har fortsatt att öka och når upp till cirka 47 procent. Även mål om minskad klimatpåverkan från livsmedel fortgår genom att förutom erbjuda vegetariska alternativ blanda in mer grönsaker i kötträtter. Koldioxidutsläppen har minskat med 200 ton för livsmedel vid senaste mätningen. GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 17

229 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Utveckling i hela länet Den 1 januari 2019 bildas Region Kalmar län när landstinget och regionförbundet går samman till en organisation. Arbete pågår fortlöpande under 2018 för att förbereda för regionbildningen. Syftet med regionbildningen är att stärka och utveckla länet. Genom regionbildningen skapas förutsättningar för politiker på regional och lokal nivå att samverka för länsinvånarnas bästa. Region Kalmar län kommer att ha ansvar för områden som bidrar till den regionala utvecklingen i hela Kalmar län. Hälso- och sjukvård är den största verksamheten, andra områden är kollektivtrafik, infrastruktur, kompetens- och utbildningsfrågor, hållbarhet, samhällsplanering, innovation och näringslivsutveckling, internationella frågor, folkhälsa och kultur. En ny regional utvecklingsstrategi är framtagen och den ger den övergripande färdriktningen för hur Kalmar län ska utvecklas. Många aktörer runt om i länet har deltagit i framtagandet. Integration och mångfald Genom att erbjuda utbildning i sjukvårdssvenska vid landstingets folkhögskolor och språkpraktik inom hälso- och sjukvården, har landstinget gett förutsättningar för nyanlända att snabbare kunna få sin utländska läkarlegitimation godkänd. Flera olika verksamheter har varit involverade vilket bidragit till att satsningen varit väldigt framgångsrik. Vid årsskiftet hade 16 läkare genomfört eller genomför sin provtjänstgöring. Fyra har gått vidare till ST-tjänstgöring varav en har fått sin specialistlegitimation klar. Första sjuksköterskan som genomfört landstingets utbildning i sjukvårdssvenska har slutfört sin utbildning efter sin språkpraktik. Sedan satsningen startade har ett 80-tal nyanlända med utländsk sjukvårdsutbildning deltagit. Tillsammans med Region Kronoberg har landstinget även anordnat förberedande kurs för de läkare som ska skriva medicinska kunskapsprov. Landstinget har genomfört en preparandutbildning för läkare i samarbete med Kronoberg, Blekinge och Arbetsförmedlingen. Hälsokommunikatörer med språklig kompetens på arabiska, dari och persiska har anställts på Asyl- och flyktinghälsovården och de lärs under hösten upp i att hålla hälsoutbildningar. En kollektivtrafik för alla Kollektivtrafikstrategi 2050 tillsammans med trafikförsörjningsprogrammet utgör strategiplan för länet. Dessa två är nära knutna till den regionala transportplanen och den regionala utvecklingsstrategin för att skapa bred samsyn och gemensamma mål för länet. En väl utbyggd kollektivtrafik är avgörande för utveckling av geografiska områden. Utfallet för självfinansieringsgraden har de senaste åren legat runt procent vilket också är fallet efter andra tertialet Arbetet med att höja självfinansieringsgraden är beroende av långsiktiga åtgärder inom trafikutveckling och trafikstyrning, biljett- och betalsystem kombinerat med aktiv marknadsföring. Det nya trafikavtalet för buss 2017 tillsammans med utveckling av stödsystem för trafikplaneringen kommer att ge bättre förutsättningar för uppföljning av trafikkostnaderna vilket i sin tur leder till ökad självfinansieringsgrad. Utfallet för busstrafiken har under året legat på en bra nivå. Punktligheten i stadstrafiken i Kalmar fortsätter att öka och ligger över målvärdet. Punktligheten för övrig busstrafik har en förbättrad punktlighet, men har påverkats av trafikstörningar vid vägarbeten runt om i länet. Krösatågen och Kustpilen visar bra punktlighet men Stångådalsbanan visar fortsatt låg punktlighet med stora spårfel som den främsta orsaken. Under augusti månad har även Tjustbanan drabbats av spårfel. Kalmar länstrafik har en fastställd plan för hur länets kollektiva transporter ska kunna bli fossilbränslefria till år Arbetet följer plan och innebär en bedömd minskning av utsläppen från vägtrafiken med 30 procent per år. Målet att alla fordon är tillgänglighetsanpassade är nu uppfyllt i samband med de nya trafikavtalen. Ett projekt pågår för att ta fram framtida biljett- och betallösningar. Med digitalisering av alltfler tjänster efterfrågar kunden oftare sömlös betalning för till exempel kollektivtrafikresor. Projektet drivs tillsammans med Kronoberg, Jönköping och Halland. En utredning om trafik- och pristaxor har genomförts med två syften: prisdifferentiering i syfte att sprida ut resor i rusningstrafik och att få fler så kallade sällanresenärer att åka mer frekvent. Seniorkort som införts som test har fallit väl ut. Kultur för utveckling och livskvalitet En välutbyggd kulturverksamhet kan ge livskvalitet och gör regionen attraktiv att bo och leva i. Landstinget ansvarar för stödet till kultur, folkbildning och föreningsliv och arbetar för att alla invånare ska ha tillgång till offentligt finansierad kultur. Beslut om kulturplan för har fattats under våren Den regionala kulturplanen är en beskrivning av de prioriteringar som landstinget gör inom de regionala kulturverksamheterna. Planen beskriver prioriteringarna i förhållande till de nationella kulturpolitiska målen och prioriteringar för regional utveckling på kulturområdet. Den regionala kulturplanen har utarbetats i samverkan med länets kommuner, professionella kulturliv och det civila samhället. Kulturplanen ger möjlighet till att teckna överenskommelser för kultur till alla i hela länet. Planeringen för nya lokaler för Byteatern Kalmar Länsteater fortskrider parallellt med planeringen för det utökade uppdraget. Enligt planen ska lokalerna vara klara i mars

230 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Höjd utbildningsnivå För att stärka folkbildningen i Kalmar län ger landstinget stöd till studieförbund. Syftet med regionalt stöd till studieförbunden är att stärka invånarnas möjligheter till bildning och kultur. Arbetet på folkhögskolorna siktar på att varje enskild deltagare ska uppleva att de är nöjda med utbildningen. Insatser har riktats både till personal och studerande för att stärka ett gott bemötande. Fortbildningsinsatser har prioriterats för att fler lärare ska utbildas i fortbildningens idé och pedagogik. Folkhögskolorna har tillsammans en stor bredd när det gäller estetiska utbildningar som förberedelse för högre studier. Alla folkhögskolorna erbjuder studiemotiverande folkhögskolekurser för deltagare som saknar gymnasiekompetens och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till dessa kurser. Folkhögskolorna erbjuder även yrkesutbildningar med tydlig samverkan med arbetslivet där utbildningarna i mycket hög grad leder till arbete. Den första kursen i Företagsam framtid med inriktning på företagande som drivs med projektmedel från Europeiska Socialfonden har avslutats och en ny påbörjades i augusti. Erfarenheterna från kursen ska spridas till övriga skolor. Ett starkt innovationsklimat Ett starkt innovationsklimat skapar förutsättningar för fler jobb och ett samhälle med livskvalitet och tillväxt. Landstinget har fortsatt att arbeta för att vara en aktör i regionens innovationsagenda som utvecklar innovationssystemet inom den offentliga sektorn. Arbetet med innovationssluss och innovationsrådet fortsätter. Utvecklingen av den akademiska miljön och den kliniska forskningen är en viktig strategisk faktor. Under andra tertialet har de nya lokalerna för läkarprogrammet på Länssjukhuset i Kalmar invigts. Från och med januari 2019 kommer studenter från den decentraliserade läkarutbildningen via Linköpings universitet att vara placerade i Kalmar. Mål och mått: God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för att höja länets bildnings- och utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik och en levande kultur i hela länet Mått Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9) (Källa: Folktandvården) Målvärde 100 % Utfall tertial Utfall 2017 Utfall % 86 % GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA Andel invånare i länet som använder tobak dagligen (Källa: Folkhälsomyndigheten) 10 % - 21 % (K 13 %, M 29 %) 20 % (K 12 %, M 28 %) Andel kariesfria 19-åringar (Källa: Folktandvården) 40 % - 36 % (K 37 %, M 34 %) 35 % (K 31 %, M 33 %) Antal fallskador äldre (per inv. 80 år och äldre som vårdats på sjukhus.) (målvärdet justerat då det tidigare avsåg 65 år och äldre) (Källa: Kolada stategi för hälsa) 5000 fallskador fallskador Antal antibiotikarecept (per 1000 invånare) (Källa: Folkhälsomyndigheten) 250 recept 301 recept 309 recept 313 recept Relativ femårsöverlevnad vid cancersjukdom (Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen) 65 % (Målvärdet justerat då måttet ändrats nationellt) - 59,3 % ( ) (K 60,5 %,M 58 %) 54,7% ( ) (K 57,4 %, M 52,2 %) Överlevnad efter hjärtinfarkt (Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen) 75 % - 71,7 % ( ) 70,8 % ( ) (K 73,5 %, M 71 %) (K 72,5 %, M 70,2 %) Andel trycksår sjukhusförvärvade (Källa: Punktprevalensmätning två gånger per år) 0 % 1,6 % (K 1,7 %, M 1,4 %) 3,8 % (K 3,6 %, M 3,9 %) 3,2 % (K 3 %, M 3,4 %) Vårdrelaterade infektioner (Källa: Landstingets infektionsverktyg) 5 % - 4,99 % 5,38 % K= Kvinna M=Man 19

231 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING MÅL OCH MÅTT: GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA Mått Målvärde Utfall tertial Utfall 2017 Utfall 2016 Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar (Källa: Landstingets journalsystem, Cosmic) 9 % 12,5 % 12,6 % 12,4 % Tillgänglighet 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter (Källa: Primärvårdsförvaltningens statistik) 95 % 29 % 48 % 66 % Kontakt med primärvården samma dag (Källa: Statistik från hälsoval) 100 % 95 % 97 % 97 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården (Källa: Statistik från hälsoval) 100 % 80 % 78 % 80 % Förstabesök i den specialiserade hälso- och sjukvården inom 60 dagar (psykiatri och hälso- och sjukvård) (Källa: Vantetider.se) 80 % 73 % 71 % 78 % Operation/behandling inom 60 dagar i den specialiserade hälso-och sjukvården (Källa: Vantetider.se) 80 % 71 % 74 % 79 % Andel patienter med total vistelsetid under 4 timmar på akutmottagningar (Källa: Uppgifter registreras i akutliggaren i samband med besök på akutmottagning) 80 % 80 % 81 % 82 % Förstabesök inom 30 dagar till barn- och ungdomspsykiatrin (Källa: Vantetider.se) 90 % 69 % 89 % 94 % Fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar vid barn- och ungdomspsykiatrin (Källa: Vantetider.se) 80 % 59 % 55 % 86 % Andel vuxna som får kallelse till allmäntandvården i tid (med maximalt 6 månaders försening) (Källa: Folktandvården) 90 % 85 % 86 % - Busstrafiken ska hålla tidtabellen med maximalt 3 minuters avvikelse (Källa: Hogias trafikledningssystem) 80 % 76 % 77 % 76 % Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad (Källa: KLT Kolbar) 40 % 26 % (K 27 %, M 24 %) 27 % (K 29 %, M 20 %) 30 % (K 29 %, M 30 %) Mängden koldioxidutsläpp inom landstinget (Källa: Klimatbokslut som följer Green House Gas (GHG) Protocol Standard (global standard för koldioxid-beräkningar) ton ton ton Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad (Källa: Landstingets ekonomisystem) 50 % 42 % 43 % 43 % Andel studerande som uppnår allmän behörighet på folkhögskolornas allmänna kurser (Källa: Inrapportering från respektive folkhögskolas administration) 75 % 62 % 67 % 69 % Antal besök inom regionalt kulturutbud (Källa: Kulturdatabasen) Antal besök av barn och unga (0-18 år) inom regionalt kulturutbud (Källa: Kulturdatabasen) Data tillgängligt först i slutet av 2018 för måttet Andel invånare med fysisk aktivitet, 30 min/dag Data för Vårdrelaterade infektioner (infektionsverktyget) är ej tillgängligt under tertial på grund av uppdatering Cosmic R81. K= Kvinna M=Man 20

232 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medarbetare En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare. 21

233 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN En av Sveriges bästa arbetsplatser Den senaste genomförda medarbetarskaps- och säkerhetsenkäten visar att Landstinget i Kalmar län har stolta och engagerade medarbetare med högt ställda mål. Medarbetarna anser att Landstinget i Kalmar län är en attraktiv arbetsgivare. Ur ett nationellt perspektiv är medarbetarengagemanget högt och fortsatt fokus ligger på att ha friska arbetsplatser med lägre sjukfrånvaro. Utmaningen är, liksom för andra landsting och regioner, att attrahera, rekrytera och behålla kompetens. Flera satsningar som till exempel introduktionsår för sjuksköterskor har gjorts för att få en mer hållbar kompetensförsörjning och för ett oberoende av bemanningsföretag. Arbete för ett utvecklande och tydligt chefskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat pågår kontinuerligt. Strategisk personal- och kompetensförsörjning God bemanning med rätt kompetens är en förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet. Personal- och kompetensförsörjning är därför ett fortsatt prioriterat område. Från den tidigare framtagna personal- och kompetenförsörjningsstrategi arbetas nu med olika åtgärder. Ett IT-stöd för personal- och kompetensförsörjning har införts med bland annat en Kompetensportal. Strategins nio områden har omsatts i praktiken, till exempel genom ett annat synsätt kring rekryterings- och annonssatsningar. Arbetet med att få fler lärandeenheter/utbildningsavdelningar för studenter pågår och inom flera förvaltningar har praktikplatser för gymnasieelever anordnats. Vård- och omsorgscolleges arbete med att skapa en enhetlig utbildning för undersköterskor är en viktig del i landstingets framtida personalförsörjning. Landstinget arbetar både på kort och lång sikt med att minska beroendet av bemanningsbolag. Detta arbete tillsammans med en nationell strategi för att minska kostnaderna och med syfte att skapa ett oberoende senast den 1 januari 2019 av inhyrd personal har fortsatt under året. Under de två första tertialen har kostnaderna ökat jämfört med föregående år. Ökningen återfinns främst inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, medan kostnaderna i Primärvårdsförvaltningen har minskat något. Inom Psykiatriförvaltningen har kostnaderna för inhyrd personal ökat något, men de ligger under nivån för Attrahera och rekrytera medarbetare Åtgärder har gjorts för att rekrytera och behålla svårrekryterade personalgrupper, bland annat genom en satsning på PTP-psykologer. En utvecklad samverkan med olika lärosäten är en nyckelfaktor i rekryteringen av nyutbildade medarbetare till en attraktiv arbetsplats. Besök och mässor på skolor och universitet har genomförts. Psykiatrin och primärvården har arbetat med utlandsrekryteringar av läkare och sjuksköterskor. Tillsammans med Vårdförbundet i Kalmar län har landstinget enats i en avsiktsförklaring kring gemensamma och långsiktiga mål för att klara en framtida personal- och kompetensförsörjning. Ett introduktionsår med utbildningsinsatser, reflektionstid och mentorstöd har, förutom för sjuksköterskor, även startat för andra grupper. Utbildningscentralen i Vimmerby, som riktar sig till läkare med utländsk utbildning, används av primärvården. Pågående utbildningsanställningar till specialistsjuksköterskor genomförs enligt plan. Till andra tertialet beräknas drygt 70 sjuksköterskor ha utbildats inom ramen för utbildningsanställningar. Utveckla och behålla medarbetare Medarbetardagar, utbildningar och olika chefsforum med syfte att stärka medarbetar- och chefskapet har genomförts under året. Den nya Kompetensportalen samlar utbildningar på ett mer överskådligt vis. En satsning på lagutveckling med interna handledare har påbörjats. Arbetet med att erbjuda rätt till heltid inom sex månader från det att medarbetarens ansökan inkommit har fortsatt. Andelen med heltid på grundtjänst har ökat från 76,7 procent till 84,6 procent. Erbjudandet gäller hela landstinget från årsskiftet. Ett stärkt ledarskap Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en viktig förutsättning för att landstinget ska utvecklas och effektiviseras. För att säkerställa tillgången på chefer arbetar landstinget systematiskt och långsiktigt med chefsförsörjning. Ett sjätte chefstraineeprogram pågår. Programmet bygger bland annat på landstingets ledarfilosofi och gemensamma värdegrund. Satsning på utvecklingsinsatser för chefer som Chefsdagar, Gröna kortet och utbildningen Utvecklande ledarskap som en del i chef- och ledarskapsstrategin har fortsatt. En arbetsgrupp ser över förutsättningar för chef- och ledarskapet tillsammans med en översyn av chefsriktlinjen och mot riktvärdet högst 35 medarbetare per chef. Ett projekt för att se över chefers ansvar, roll och uppdrag har påbörjats. En hälsofrämjande arbetsplats Landstingets strategiska hälsofrämjande arbete handlar om att tillvarata och stärka de möjligheter som finns i arbetsmiljön. Samverkan med Landstingshälsan och fackliga parter är viktig för att främja hälsa. Landstingshälsans och arbetsplatsernas arbete kring den hälsofrämjande arbetsplatsen syftar till att hitta friskfaktorer och främja en god arbetsmiljö för att motverka sjukskrivningar. Arbetsmiljöutbildningar för samverkansråd genomförs vid fyra tillfällen under året tillsammans med fackliga företrädare. 22

234 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sjukfrånvaron minskade under perioden från 5,34 procent i augusti 2017 till 5,29 procent augusti Kvinnors sjukfrånvaro har stigit något, från 5,89 procent till 6,01 procent, medan mäns sjönk från 3,41 procent till 2,85 procent. Arbetet med handlingsplanen för friskare och hälsosammare arbetsplatser med målet att minska sjukfrånvaron har fortsatt med till exempel försäkringsutbildning och uppföljning av Landstingshälsans uppdrag. Landstingshälsan arbetar efter en ny uppdragsbeskrivning som tagits fram. I planen finns bland annat förslag om ökade rehabiliteringsåtgärder vid sjukdom och olycksfall. Det finns också förslag på hur medarbetarnas engagemang och stimulans till hur eget ansvar ska tas tillvara. Uppföljningsarbetet från Medarbetarskaps- och säkerhetsenkäten har fortsatt för att förverkliga åtgärder från de hand- lingsplaner som tagits fram. Arbetet med att genomföra en ny enkät 2019 har påbörjats. Varje dag lite bättre - kraften hos många Forskning, förbättrings- och utvecklingsarbeten är viktiga delar i arbetet med att utveckla landstinget. Arbetet med kvalitetsutveckling sker strukturerat med stöd av förbättringsprogram. Det femtonde programmet startar i oktober. Inom ramen för den landstingsövergripande FoU-organisationen stimuleras möjligheter till forskningsarbeten med klinisk inriktning som kommer landstinget till nytta. n E N AT T R A K T I V, U T V EC K L A N D E O C H H Ä L S O FR Ä M JA N D E A R B E T S PL AT S 23

235 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått: En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade medarbetare. Mått Målvärde Utfall tertial Utfall 2017 Utfall 2016 Medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län (Källa: Landstingets medarbetarenkät) 75 % Ingen mätning % Ingen mätning 2016 Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter (Källa: Landstingets personal- och löne-administrativa system) 4,2 % 5,3 % (K 6 %, M 2,9 %) 5,4 % (K 6 %, M 3,4 %) 5,4 % (K 6 %, M 3,4 %) Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Motivation, ledarskap och styrning (Källa: Landstingets medarbetarenkät) 80 (indexvärde) Ingen mätning Ingen mätning 2016 K= Kvinna M=Man 24

236 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 25

237 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. God ekonomisk hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. En stark och uthållig ekonomi är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälsooch sjukvård och övrig service. En av hörnpelarna i en stark och uthållig ekonomi är att kostnadsutvecklingen är under kontroll och att det varje år genereras tillräckligt stora överskott för att landstinget ska klara framtida investeringar och pensionsåtagande. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås. Respektive års resultat ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Landstingets finansiella mål att nå ett resultat på minst 2 procent av skatter och statsbidrag motsvarar ett resultat på 151 Mkr. Prognosen för helåret visar att målet inte kommer att uppnås. Investeringarna ska finansieras med egna medel Målet om egenfinansiering av investeringar förutsätter ett resultat som tillsammans med avskrivningar täcker årets investeringar, nyckeltalet som används benämns självfinansieringsgrad. Om självfinansieringsgraden uppgår till 100 procent eller mer innebär det att samtliga investeringar har kunnat skattefinansieras och landstinget har inte behövt använda likvida medel. Baserat på årets investeringsprognos beräknas självfinansieringsgraden för 2018 uppgå till 38 procent. Även om självfinansieringsgraden följs upp årligen är det viktigt att se till utfallet över längre tid. Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar Landstingets intäkter påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Ökad tillväxt internationellt ger Sverige goda förutsättningar till ekonomisk tillväxt som kommer landstinget till del via statsbidrag och utjämningssystem. Utvecklingen på arbetsmarknaden är en viktig faktor som påverkar skatteunderlaget och därmed landstingets intäkter. Den samhällsekonomiska bedömningen hämtas från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Ekonominytt publicerad i augusti. Svensk ekonomi går fortfarande på högvarv. Konjunkturinstitutet gör en upprevidering av BNP-tillväxten i år och deras återkommande enkäter till företagen pekar på fortsatt tydlig optimism. Arbetsgivarna planerar fortfarande för fler anställda men svårigheten att få tag i personal och bristen på utbildad arbetskraft håller tillbaka utvecklingen. Som tidigare prognos under året pekat på går högkonjunkturen in i en fas med lägre tillväxttal och små förändringar i antalet arbetade timmar. Det är en naturlig utveckling när konjunkturen kulminerar. Löneutvecklingen antas bli fortsatt dämpad och de löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. Räntor som påverkar hushållens ekonomi beräknas stiga under Jämfört med tidigare prognos har SKL nedreviderat skatteunderlagets ökningstakt 2018 men reviderat upp det för åren Revideringarna förklaras främst av ändrad bedömning avseende sysselsättning och pensionsinkomster. Skatteunderlagstillväxten beräknas till 3,3 procent för år Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva landstingets finansiella styrka och klargöra om landstinget, ur finansiell synvinkel, har en god ekonomisk hushållning. Den finansiella analysen bygger på fyra viktiga aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Mer information om siffror och tabeller som hänvisas till i nedanstående analys finns under rubriken Landstinget i siffror. Resultat och kapacitet Resultat Delårsresultatet efter augusti visar ett överskott, dvs. intäkterna överstiger kostnaderna, med 14 Mkr. Motsvarande period för 2017 redovisades ett överskott med 270 Mkr. Baserat på förvaltningarnas beräkning för helåret och med de senaste prognoserna för skatteintäkter, pensionsberäkning och finansiella poster är bedömningen att landstinget når ett nollresultat för Resultatprognosen är därmed oförändrad jämfört med föregående prognos efter juli och 26

238 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN motsvarar ett negativt budgetutfall på 151 Mkr. Helårsresultatet för 2017 uppgick till +187 Mkr. Sammanfattningsvis präglas både utfallet efter augusti och helårsprognosen av en hög kostnadsutveckling för såväl egen som inhyrd personal, samt för köpt högspecialiserad vård, läkemedel och övriga kostnader för material, tjänster m m. Detta tillsammans med en lägre ökning av skatter, utjämning och generella statsbidrag återspeglas i resultatförsämringen jämfört med föregående år. Det är därför av största vikt att landstingets verksamheter har fortsatt fokus på att genomföra åtgärder för att dämpa nettokostnadsutvecklingen. Den nyligen beslutade kommunala redovisningslagen innebär en förändrad princip avseende värderingar av finansiella omsättningstillgångar. För att minska engångseffekterna av den nya lagstiftningen kommer delar av de finansiella tillgångarnas övervärde att realiseras under hösten. Detta är den huvudsakliga anledningen till prognosen avseende finansiella poster har förbättrats jämfört med tidigare under året. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Vid avstämningen mot kommunallagens balanskrav reduceras eller tillförs resultatet poster som inte härrör från den löpande verksamheten. De poster som avräknats i enlighet med kommunallagen är av marginell art och innebär att även balanskravsresultatet uppgår till Verksamhetens intäkter och kostnader Nedan redovisas intäkts- och kostnadsförändringar till och med augusti i jämförelse med samma period föregående år. Verksamhetens intäkter i form av patientavgifter, trafikintäkter, såld vård och riktade statsbidrag ökar med 8,5 procent, främst beroende på statliga tillskott avseende professions-, patient- och personalmiljarderna. Professionsmiljarden och patientmiljarden avser stöd till bättre resursutnyttjande samt insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården. Personalmiljarderna ska användas till att ge goda förutsättningar för vårdens medarbetare i form av arbetsvillkor, kompetensutveckling, ökad bemanning samt att utveckla arbetssätt i syfte att vårdpersonal ska arbeta kvar inom hälso- och sjukvården. Även trafikintäkterna inom Kalmar länstrafik har utvecklats positivt. Däremot har asylintäkterna från Migrationsverket minskat betydligt som en följd av fortsatt minskning av antalet asylsökande. Förvaltningarnas lönekostnadsökning för arbetad tid uppgår till 4,5 procent. Ökningen till följd av 2018 års löneavtal beräknas till 2,7 procent, vilket indikerar en ökad volym. Volymökningen mätt i antal arbetade timmar uppgår till 1,7 procent. Sammanfattningsvis kan konstateras att lönekostnaderna ökar mer än vad som kan förväntas utifrån träffade löneavtal och beslutade satsningar i landstingsplanen. Pensionskostnaderna ökar med 18,5 procent främst beroende på att fler medarbetare uppnått en pensionsgrundande lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, vilket berättigar till förmånsbestämd ålderspension. En annan faktor som ger högre personalkostnader är att uttaget av arbetsgivaravgifter har ökat med 1,5 procent på lönesumman. Utbildning och övriga personalkostnader ökar med 21 procent beroende på ökade kostnader för kurser och konferenser samt rekrytering av nya medarbetare. Sammantaget uppvisar personalkostnaderna en ökning med 6,5 procent. Samtidigt som lönekostnaderna för den egna personalen visar en relativt stor ökning har kostnaderna för inhyrd personal ökat med 42,7 procent. Ökningen hänför sig framför allt till den somatiska vården vid länets sjukhus och även i prognosen för helåret beräknas kostnaderna bli högre än 2017 och högre än föregående prognos. För primärvården och psykiatrin prognostiseras en kostnad i nivå med Främsta anledningen till att den prognostiserade kostnaden för inhyrd personal ökar vid sjukhusen är att bemanningen under sommaren innebar ett ökat behov medarbetare, men också att planerade rekryteringar ännu inte fallit på plats. Åtgärder pågår för att minska utnyttjandet av bemanningsföretag. På flera håll har rekryteringar gjorts, vilka kommer att vara gynnsamt för utvecklingen mot slutet av året. Den köpta högspecialiserade vården utanför länet visar GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 27

239 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN en kostnadsökning med 8 procent. Den största ökningen återfinns inom sjukhus utanför samarbetet med Region Östergötland och beror på enskilda åtgärder som varit extra stora under första kvartalet Denna typ av kostnader är svåra att förutse och kan variera mycket mellan åren. Kostnaderna för vården enligt avtal med Universitetssjukhuset i Linköping har totalt ökat med 5 procent vilket i stort sett överensstämmer med den planerade uppräkningen. Abonnemangskostnaden, den fasta delen av avtalet, står för nästan hela ökningen medan de rörliga kostnaderna är oförändrade. Antalet slutenvårdstillfällen som remitterats från Kalmar län till Linköping är ca 2 procent färre (1 506 i år jämfört med förra året). Öppenvårdstillfällena har minskat med drygt 14 procent (från till i år). Totalt antal konsumerade DRG-poäng är ca 4 procent färre i år jämfört med Läkemedelskostnaderna ökar totalt med 8,3 procent. Exklusive läkemedelsrabatter uppgår ökningen till 10 procent. 40 procent av rabatterna kommer att tillfalla staten genom en minskning av statsbidraget till läkemedelsförmånerna. De grupper som ökar mest är antineoplastiska medel (cytostatika) men också läkemedel mot Hepatit C. Ökningar redovisas också för antikoagulantia (blodförtunnande) samt diabeteshjälpmedel. Nya läkemedel prövas kontinuerligt inom ramen för ordnat införande. Övriga kostnader för köp av verksamhet, material och tjänster ökar med 8,2 procent. Den största ökningen, 8 procent, redovisas för trafikentreprenaderna inom Kalmar länstrafik, vilket dock ska ses i relation till att trafikintäkterna ökar med 14 procent. I övrigt kan noteras ökade kostnader för sjukvårdsartiklar och medicinskt material, fastighetsunderhåll, konsultkostnader samt serviceavtal för medicinteknisk utrustning. Finansnetto Prognosen för helåret visar ett positivt finansnetto med 83,4 Mkr, vilket är 82,9 Mkr bättre än budget. Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Avkastningen av de placerade pensionsmedel specificerade i not beräknas årligen till fyra procent, vilket motsvarar 65 Mkr. Pensionskapitalet visar en god utveckling och beräknas ge en avkastning i förhållande till budget på 80 Mkr. Den nyligen beslutade kommunala redovisningslagen innebär en förändrad princip avseende värderingar av finansiella omsättningstillgångar. Det innebär bland annat att finansiella instrument som huvudregel ska värderas till marknadsvärde. För att minska engångseffekterna av den nya lagstiftningen kommer delar av de finansiella tillgångarnas övervärde att realiseras under hösten. Det råder dock fortsatt osäkerhet kring hur stor påverkan kommer att bli på den finansiella intäkten fram till slutet av Landstingets räntekostnader, som beräknas bli 2 Mkr lägre än budget, består av den årliga ränte- och basbeloppsuppräkningen av pensionsskulden. Skatte- och nettokostnadsutveckling För perioden januari till augusti ökar landstingets intäkter i form av skattemedel, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag med 3,2 procent. I prognosen för helåret beräknas intäkterna öka med 3,1 procent. Prognosen grundar sig på SKL:s bedömning i augusti, vilken i stort överensstämmer med den föregående prognosen i april. Totalt för helåret beräknas intäkterna uppgå till Mkr, vilket medför en positiv budgetavvikelse med 23 Mkr. Överskottet hänför sig helt till statsbidraget avseende läkemedelsförmånen, beroende på en försiktig budgetering i avvaktan på den nya överenskommelsen för Skatteintäkterna ligger i nivå med budget medan utjämningen visar ett underskott med 15 Mkr. Den i januari träffade överenskommelsen avseende statens bidrag till läkemedelsförmånen 2018 innebar att landstinget erhåller ett bidrag på 714 Mkr, vilket är en ökning med 8,8 procent jämfört med 2017 års bidrag efter slutregleringar. För läkemedel för behandling av hepatit C ingår i beloppet ett bidrag på 70 procent av den beräknade kostnaden. I likhet med tidigare år innehåller överenskommelsen en vinst- och förlustdelningsmodell och i prognosen har läkemedelsbidraget nedräknats med 19 Mkr, vilket motsvarar 40 procent av de beräknade läkemedelsrabatterna för Efter 8 månader 2018 uppgår verksamhetens nettokostnadsökning till 7,7 procent och den senaste tolvmånadersperioden till 6,3 procent. De senaste månaderna visar ökningen en sjunkande trend, men är fortfarande för hög i förhållande till resultatmålet på 2 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag. Till viss del förklaras fortfarande ökningen, som kommenteras ovan i avsnittet Verksamhetens intäkter och kostnader, av en låg kostnadsutveckling under samma period föregående år. Vissa ej påverkbara effekter, såsom högre pensionskostnader och ökat personalomkostnadspåslag, motsvarar omkring 1,7 procent av kostnadsökningen. Flera åtgärder pågår för att minska kostnaderna och i helårsprognosen beräknas nettokostnadsökningen sjunka till 5,5 procent. För att nå resultatmålet på 2 procent (baserat på intäktsbedömningen efter 8 månader) får kostnadsökningen inte överstiga 3,4 procent. Investeringar Landstinget genomför och planerar i dagsläget för omfattande investeringar vad gäller både ny- och ombyggnationer. Det avser lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, Oskarshamn och Västervik, gemensamma landstingslokaler i Emmaboda, lokaler för neonatalverksamheten i Kalmar och Västervik samt energi- och teknikinvesteringar enligt fastställda planer. Projektet med ombyggnad av lokaler för nya läkarutbildningen som pågått sedan december 2016 har färdigställts och en officiell invigning hölls den 28 augusti Verksamheten är ny, läkarutbildningen startar vårterminen 2019 och antalet ordinarie studenter kommer att uppgå till

240 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN I Emmaboda pågår sedan maj 2017 nyproduktion av landstingsgemensamma lokaler i Emmaboda som beräknas vara klara för inflyttning under våren Landstinget förvärvade i början av 2018 fastigheten Lärlingen 6 i Kalmar. Under 2018 och 2019 genomförs ombyggnation i fastigheten. Energiplanen beskriver landstingets plan för att uppfylla lagkrav på energieffektiviseringar. Genomförande av energieffektiviserande åtgärder pågår och kommer att fortsätta under 2018 till Fastighetsinvesteringarna 2018 beräknas uppgå till 641 Mkr vilket är lägre än beräknat. Den största förklaringen är tidsförskjutningar i projekten där främsta orsakerna är den stora byggvolym som hanteras samt läget inom byggmarknaden. Investeringsutgifter för inventarier beräknas uppgå till 150 Mkr. Det avser framförallt återinvestering när det gäller röntgenutrustning, ambulanser, laboratorieutrustning, tekniska hjälpmedel samt IT-utrustning. Soliditet Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. För att skapa långsiktigt stabila förutsättningar bör soliditetsmålet över tid utvecklas positivt så att tillgångarna är större än skulderna. Soliditeten kan beskrivas enligt blandmodellen, med enbart pensionsåtagande intjänade från och med 1998, eller enligt fullfonderingsmodellen då samtliga pensionsåtagande inklusive ansvarsförbindelsen ingår. Soliditeten enligt blandmodellen har varit stabil de senaste åren och beräknas 2018 uppgå till 37 procent. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen beräknas vid årets slut ha ökat från -27 procent till -25 procent. Mellan åren förbättrades soliditeten med sjutton procentenheter, vilket till största delen förklaras med att ansvarsförbindelsens ökningstakt varit väsentligt lägre än ökningstakten för eget kapital. Risk och kontroll Likviditet Landstingets likviditet ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god betalningsberedskap. I årsredovisningen 2017 uppgick likviditeten till Mkr och per sista augusti i år till 989 Mkr, en minskning under andra tertialet med 352 Mkr. Helårsprognosen visar ett negativt kassaflöde med 418 Mkr. Att kassaflödet blir negativt under året förklaras delvis av en högre investeringsnivå med bland annat köp av fastigheten Lärlingen i Kalmar i början av året. Kassalikviditeten är en indikation på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. När kassalikviditeten är större än 100 procent innebär det att de kortfristiga skulderna kan betalas direkt under förutsättning att de kortfristiga fordringarna kan omsättas lika snabbt. Kassalikviditeten beräknas vid årets slut uppgå till 106 procent, vilket skall jämföras med 124 procent föregående år. Placerade pensionsmedel Pensionsmedlen placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Mer information om bolaget finns under rubriken Företag, stiftelser och kommunalförbund. Utvecklingen på den finansiella marknaden är viktig då upp- och nedgångar direkt påverkar landstingets ekonomi. Hittills har bokförda ränteintäkter, vinster/förluster och utdelningar påverkat resultatet positivt med 70 Mkr. Marknadsvärdet på de förvaltade tillgångarna har hittills ökat med 5,86 procent, motsvarande jämförelseindex var 6,05 procent. Per sista augusti var marknadsvärdet Mkr, vilket är 258 Mkr över anskaffningsvärdet. Aktieandelen som enligt placeringspolicyn inte får överstiga 60 procent, uppgår till 57,3 procent av den totala portföljen. Aktiemarknaden visade på en stark utveckling under sommaren och steg närmare 6 procent. Faktorer bakom den starka uppgången är bland annat bra rapporter från börsbolagen och då framförallt en bra utveckling för bankaktier som har haft en svag inledning på året. Börsbolagens vinstutveckling är fortsatt stark och företagsinvesteringarna fortsätter att stiga. Den extremt låga räntan bidrar också till aktiemarknadens starka sommar. På den lite osäkra sidan är en oro för ett kännbart handelskrig i världen, svaga valutor i tillväxtländerna och ett osäkert parlamentariskt läge efter det svenska riksdagsvalet. Pensionsåtagande Landstingets totala pensionsåtagande beräknas enligt Skandias prognos vid årets slut till Mkr och består av tre delar; pensioner som är bokförda som avsättning och till största delen består av den förmånsbestämda ålderspensionen, den avgiftsbestämda ålderspensionen som är bokförd som kortfristig skuld och pensioner intjänade före 1998 som finns under ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbetalningar och riktlinjerna som styr hur pensionsskulden ska beräknas finns beskrivna i RIPS 17. Ansvarsförbindelsen har historiskt sett ökat varje år, då beloppet för värdesäkring varit högre än summan av utbetalningarna. En lägre värdeuppräkning på grund av låg inflation i kombination med ökande utbetalningar har medför att ansvarsförbindelsen de senaste åren istället har minskat. Den trenden ser ut att fortsätta även När det gäller avsättningen är det intjänande av den förmånsbestämda ålderspensionen och värdesäkringen som ökar skulden, medan utbetalningarna minskar den. Här är inkomstbasbeloppet en avgörande faktor för hur högt intjänandet blir. Ett lägre inkomstbasbelopp ger fler som är berättigade till förmånsbestämd ålderspension. De senaste åren har ökningen varit i nivån 8-9 procent, och i år pekar prognosen på en ökning i nivå med 10 procent. Pensionsavsättningen ökar genom bland annat fler nyanställda med rätt till förmånsbestämd pension. Landstingets förvaltade pensionsmedel har efter au- GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 29

241 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN gusti ett marknadsvärde på Mkr, vilket motsvarar 30 procent av det beräknade totala pensionsåtagandet exklusive kortfristig skuld. Medel för resterande pensionsåtagande återlånas av landstinget till investeringar och den löpande verksamheten. Borgensåtagande Landstingets borgensåtagande uppgår till 507 Mkr, varav 501 Mkr avser finansiering av tåg. Resterande åtagande avser borgensförbindelser för lån till Stiftelsen Kalmar läns museum. Verksamhetens resultat Förvaltningarnas prognos för helåret visar en negativ budgetavvikelse på 315 Mkr där huvuddelen av underskottet finns inom den somatiska vården, primärvården och specialistpsykiatrin. Kommentarer per förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens prognos efter augusti visar ett underskott i förhållande till budget på 269 Mkr. Nettokostnadsutvecklingen efter augusti uppgår till 6 procent. Kostnadsökningen återfinns främst inom personalkostnader, kostnader för inhyrd personal och medicinskt material. Daglig verksamhetsutveckling pågår ständigt med syftet att effektivisera verksamheten och frigöra resurser. Exempel på detta är digitaliseringsprojekt som pågår, men också nya behandlingsterapier. Andra områden är att utveckla och samverka bättre vid beställning och uppföljning av inhyrd personal. En genomlysning av schemaläggning pågår. Ett externt företag har anlitats för metodstödet och för att också få en jämförelse med andra landsting. Effekterna av arbetet bör kunna ses under våren Anställningsprövningar har startats i förvaltningen vilket innebär att respektive sjukhuschef godkänner alla anställningar. Ett arbete har påbörjats för att stärka processen vid mindre lokalbehovsförändringar och vid inköp av radiologi och laboratorieutrustning. En översyn av beställningsrutiner avseende medicinskt material, möbler med mera pågår. På längre sikt förväntas nya vårdformer ge en mer kostnadseffektiv hushållning av resurser och bidra till att nå det ekonomiska målet. Verksamheten fortsätter sin anpassning till nya vårdformer, med mer vård inom öppenvården. Utvecklingen förutsätter ett nära samarbete med primärvård och kommuner för att processerna ska bli effektiva För primärvårdsförvaltningen beräknas ett underskott mot budget motsvarande 42 Mkr, och av dessa avser verksamheten inom Hälsoval 40 Mkr. Primärvården har ett utökat åtagande i och med den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sjukhusen, men också att mer generellt öka tillgänglighet och kontinuitet för de mest sjuka äldre. Arbetet med att minska beroendet av hyrläkare pågår med bland annat en planeringsprocess av hyrläkarbeställningar utifrån en nyligen etablerad behovs- och fördelningsmodell. Antalet egna allmänspecialister har under perioden ökat i samma omfattning som hyrläkarna har minskat. BUDGETAVVIKELSE PER FÖRVALTNING, I MKR Budgetavvikelse i Mkr Prognos efter juli 2018 Prognos efter augusti 2018 Differens augusti-juli Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -269,1-269,5-0,4 Primärvårdsförvaltningen -42,3-42,0 0,3 Psykiatriförvaltningen -9,5-8,4 1,1 Folktandvården -3,0-3,0 0,0 Bildnings- och kulturförvaltningen 0,0 0,0 0,0 Kalmar länstrafik 0,2 0,0-0,2 IT-förvaltningen 0,0 0,0 0,0 Landstingsservice -15,0-14,5 0,5 Centraladministrerad verksamhet 19,4 21,7 2,3 varav -landstingsdirektörens stab 15,0 17,4 2,4 -förtroendevalda 0,0 0,0 0,0 -Beställd vård -4,3-2,8 1,5 -övrigt 8,7 7,1-1,6 Landstingsrevision 1,1 1,1 0,0 Summa förvaltningar -318,2-314,6 3,6 Finansiering 167,1 163,5-3,6 Total -151,1-151,1 0,0 30

242 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN På hälsocentralen i Borgholm pågår ett utvecklingsprojekt i riktning god och nära vård. Det arbetas även intensivt med frågan om digitalisering och flera utvecklingsprojekt är igång. Ett exempel är pågående försök med videoväxling i TeleQ. Den nya funktionen innebär att sköterskorna i TeleQ har möjlighet att, utifrån patientens sjukdomshistoria, växla över ett telefonsamtal till ett samtal via video. En sådan fördjupad så kallad anamnestagning kan innebära att fler patienter, på ett säkert sätt, kan hänvisas till egenvård och därmed frigöra besökstider till läkare och sjuksköterskor. Pågående utvecklingsprojekt påverkar kostnaderna och finns med som en del i det ovan redovisade totalresultatet. Den prognostiserade budgetavvikelsen för verksamheten utanför Hälsoval uppgår till -2 Mkr. Detta beror bland annat på kostnader inom externa laboratorieundersökningar och tolkkostnader som båda ökat mer än den normala kostnadsutvecklingen. Verksamhetsområdet psykisk hälsa kommer från och med september 2018 att bedrivas inom ramen för det nya vårdvalet psykisk hälsa. Psykiatriförvaltningen beräknar ett underskott mot budget motsvarande 8 Mkr. Förvaltningen har fortsatt en utmanande bemanningssituation. Det innebär ett fortsatt behov av inhyrd personal. Flera insatser pågår för att förbättra bemanningssituationen, med bland annat fortsatta satsningar på utlandsrekryteringar. Det finns även fortsatt ett behov av utplaceringar av rättspsykiatriska patienter på grund av platsbrist inom egna landstinget. Efter att förvaltningen har arbetat målmedvetet och med fokus på ekonomi har det lett till att kostnaden inte har stigit i den takt som tidigare befarats under de första åtta månaderna Arbetet med nya lokaler fortsätter, vilket långsiktigt kommer att skapa samordningsvinster med mer effektiva vårdflöden. Verksamheten inom bildnings- och kulturförvaltningen prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Det finns dock ett antal osäkerhetsfaktorer att beakta. Minskade intäkter till följd av minskad konferensverksamhet samt färre boende på internat och färre deltagare på etableringskurserna. Investeringar i teknik har gjorts under året på TV-produktionslinjen i Gamleby. Teknik som ligger i framkant krävs för att eleverna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden. Folktandvården beräknar ett negativt resultat mot budget på 3 Mkr. Flera av folktandvårdens kliniker arbetar med försenade kallelser på barnen enligt Folktandvårdens prioritetsordning, vilket resulterar i mindre barnköer och frisktandvårdsköer. Det innebär att den bokade tiden till tandläkare för vuxna har minskat, vilket medför lägre intäkter. Folktandvården är inne i ett generationsskifte vad gäller tandläkare, vilket innebär mer tid för handledning av erfarna tandläkare samtidigt som de nya tandläkarna behöver mer tid att utföra vård. Kalmar länstrafiks prognos pekar på ett utfall i nivå med budget. En god ekonomisk hushållning är väsentlig för Kalmar Länstrafik. Detta för att, inom befintlig ram, möjliggöra justeringar i trafikutbud och trafikstrukturer samt att fortsätta utveckla tekniska system för styrning av trafik samt biljett- och betalmöjligheter. Nöjdheten med verksamheten har ökat, både hos allmänhet och kunder och det har skett en viss resandeökning jämfört med Det länsöverskridande arbetet med gemensamt biljett- och betalsystem byggt på Svensk Kollektivtrafiks standard fortgår. IT-förvaltningen prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Förvaltningen arbetar fortsatt med att tydliggöra nyttohemtagning av digitalisering i kärnverksamheten och en första version av kalkylmodell är framtagen. Ett par konkreta fallstudier pågår (Nova och bildhantering) där förvaltningens delar är relativt klara och nästa steg är att definiera besparingar och effektiviseringar i kärnverksamheten på ett standardiserat sätt. Beräknat underskott på 14 Mkr inom Landstingsservice återfinns i huvudsak inom kostverksamheten där förvaltningen tillsammans med hälso- och sjukvårds- och psykiatriförvaltningen i det dagliga arbetet kommer att arbeta med ständiga förbättringar och att effektivisera processerna. Ökade ombyggnationer som är verksamhetsfinansierade och eget ägande av fastigheten Lärlingen har påverkat kostnadsutvecklingen. Energikostnader och kostnader som är relaterade till väderleken under vintern och sommaren har ökat. Inom den centraladministrerade verksamheten beräknas överskott för landstingsdirektörens stab och den övriga verksamheten vilket bland annat beror på outnyttjade särskilda anslag och vakanta tjänster. Ett underskott på totalt 3 Mkr beräknas för verksamheten inom beställd vård. LOV barntandvård beräknas få ett positivt budgetöverskott, dels beroende på att inte alla patienter i ålderskategorin 3-22 år har undersökts enligt landstingets revisionsintervall och dels att potten för särskilda grupper inte har nyttjats i så stor utsträckning. Även för privata specialister beräknas ett överskott. En negativ budgetavvikelse beräknas för Hälsoval motsvarande cirka 11 Mkr. Underskottet återfinns till största delen inom budgeten för ST/AT-läkare. Intern kontroll Kontrollplanen för 2018 omfattar åtta landstingsgemensamma kontrollmoment samt minst två förvaltningsspecifika kontrollmoment per förvaltning. Under våren har en kontroll genomförts av beslutsattesträtter gällande leverantörsfakturor. Kontrollen utgick från de beloppsbegränsningar och regler som finns enligt attestriktlinjen. Avvikelser har rapporteras och rättats. En ytterligare granskning inom området bör göras nästa år. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 31

243 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Nya kontrollmoment som kommer att genomföras är granskning av lönetillägg, samt en analys av löneverifikationer. Under hösten ska även förvaltningarna göra en fysisk kontroll av vilka datorer som utnyttjas. De förvaltningsspecifika momenten omfattar bland annat kontroll systemadministratörer, DRG-kodning sjukvårdande behandling, kravrutiner, kontroll av akutåtgärder inom Frisktandvård samt ett antal kontroller inom IT-säkerhet. Granskningarna fortlöper som planerat och respektive förvaltning avgör när under året som bäst lämpar sig för uppföljning av sina förvaltningsspecifika kontrollmoment. Uppföljning och förebyggande arbete görs ett par gånger per år inom någon del inom områdena kurser, konferenser och representation. Aktuellt område som har granskats är intern och extern representation. Granskningen har inriktat sig på att syfte med representation samt namn på deltagare eller definierad grupp står angivet i anknytning till verifikationerna. Resultat visar på att återkommande information bör förmedlas inom ämnet till berörda inom landstinget. Återrapportering med avvikelser och åtgärder sker i anslutning till årsredovisningen. Ekonomi: God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Mått Målvärde Utfall tertial Utfall 2017 Utfall 2016 Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (Källa: Landstingets ekonomisystem) 2 % 0 % 2,5 % 1,2 % Investeringar ska finansieras med egna medel (Källa: Landstingets ekonomisystem) 100 % 38 % 127 % 112 % 32

244 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2018 Budget Verksamhetens intäkter Not 1 990,3 913, , , ,4 Verksamhetens kostnader Not , , , , ,1 Avskrivningar Not 3-201,7-187,4-304,0-302,0-286,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,7 Skatteintäkter Not , , , , ,8 Utjämning och generella statsbidrag Not , , , , ,3 Resultat före finansnetto -14,3 190,4-83,4 150,6 89,3 Finansiella intäkter Not 6 93,5 122,3 169,2 66,5 161,7 Finansiella kostnader Not 7-65,1-42,6-85,8-66,0-64,2 Resultat före extraordinära poster 14,1 270,2 0,0 151,1 186,8 ÅRETS RESULTAT Not 8 14,1 270,2 0,0 151,1 186,8 Noter till resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso- och sjukvård 85,0 81,0 123,9 Patientavgifter tandvård 86,5 90,3 134,1 Trafikintäkter 266,9 239,9 405,0 Försäljning hälso- och sjukvård 139,1 154,2 205,8 Tandvårdsersättning från Försäkringskassan 30,0 31,5 47,9 Försäljning utbildningsverksamhet 9,1 8,6 11,2 Försäljning medicinska tjänster 22,7 18,6 27,0 Försäljning övriga tjänster 60,7 59,0 94,0 Försäljning material och varor 10,4 13,2 19,1 Specialdestinerade statsbidrag *) 246,2 183,0 299,8 Övriga erhållna bidrag 26,7 23,9 38,5 Realisationsvinster 0,1 0,1 0,2 Övriga intäkter 6,8 9,8 14,0 Summa verksamhetens intäkter 990,3 913, , , ,4 *) Specificering av större statsbidrag Stöd till bättre resursutnyttjande i hälsooch sjukvården - Professionsmiljard 15,3 15,4 23,1 Patientmiljard 25,4 Personalmiljard 31,7 Bildningsverksamhet 45,9 42,2 64,1 Kulturverksamhet 21,0 20,3 30,5 Asylsjukvård 22,2 35,1 46,9 Sjukskrivnings- och rehabprocess 10,4 21,4 49,9 Kalmar länstrafik 22,4 14,0 21,0 Psykisk hälsa 7,1 8,6 14,5 Cancervård SVF 6,3 6,5 9,8 Förlossningsvård/Kvinnors hälsa 28,9 12,7 19,1 Palliativregistret 2,7 2,4 3,5 Patientkontrakt 0,2 0,3 6,2 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner , , ,4 Sociala avgifter -604,8-580,1-892,8 Pensionskostnader inklusive löneskatt -480,8-405,6-584,4 Övriga personalkostnader -42,6-34,9-63,7 33

245 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2018 Budget Köpt vård Hälsoval -96,1-89,3-135,8 Köpt vård utanför länet -372,4-345,3-545,7 Trafikentreprenadkostnader -587,5-544,6-833,8 Övrig köp av verksamhet inkl privata specialister -51,4-51,8-82,5 Bemanningsföretag -135,7-95,1-152,8 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -65,9-66,0-102,4 Läkemedel inom förmånen (recept) -415,6-390,1-597,7 Läkemedel utom förmånen (rekvisition) -163,6-142,4-213,9 Sjukvårdsartiklar, material och varor -286,1-273,6-423,4 Lämnade bidrag -92,7-85,2-136,1 Lokal- och fastighetskostnader -105,6-98,5-170,2 Energikostnader -35,1-31,7-54,9 Förbrukningsinventarier/material -47,9-45,0-79,0 Reparation/underhåll inventarier -32,4-23,5-38,1 Sjukresor -43,1-41,0-63,3 Transport-, rese- och fraktkostnader -45,5-45,2-72,3 Tele- och IT-kommunikation, post -25,6-24,8-35,5 IT-program och licenser -23,1-19,5-32,5 IT-tjänster -67,0-63,9-101,7 Konsultkostnader -15,5-8,8-16,0 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -21,7-22,4-33,7 Övriga tjänster -18,5-11,9-20,7 Realisationsförluster -0,3-1,0-1,5 Övriga kostnader -33,9-29,7-45,2 Summa verksamhetens kostnader , , , , ,1 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Ändrad redovisningsprincip för statsbidraget till en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabprocess 16,1 Summa jämförelsestörande poster i verksamhet 16,1 Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år Telefoniutrustning -11,9-7,0-10,1 Fordon -1,9-2,0-2,6 Övrigt -2,3-1,7-1,7 Senare än 1 år men inom 5 år Telefoniutrustning -27,6-23,0-29,9 Fordon -0,7-1,0-1,7 Övrigt -2,3-1,5-1,2 Senare än 5 år Not 3 Avskrivningar Planmässiga avskrivningar Markanläggningar och byggnader -110,3-99,0-165,0-171,5-149,9 Maskiner och inventarier -91,4-88,4-139,0-130,5-136,1 Summa planmässiga avskrivningar -201,7-187,4-304,0-302,0-286,0 Summa avskrivningar -201,7-187,4-304,0-302,0-286,0 34

246 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2018 Budget Not 4 Skatteintäkter Preliminära kommunalskattemedel 3 748, , , , ,5 Prognos för avräkningslikvid bokslutsår 0,4-34,1 0,6-23,0-25,1 Justeringspost för slutavräkning föregående bokslutsår -17,1 10,9-17,1 8,3 Summa skatteintäkter 3 731, , , , ,8 Not 5 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 765,9 726, , , ,4 Kostnadsutjämningsbidrag 98,6 97,7 147,9 153,4 146,5 Regleringsbidrag/-avgift -49,1-63,8-73,7-73,3-95,7 Bidrag för läkemedelsförmånen 471,5 444,9 695,3 660,0 656,5 Ökade resurser till välfärden (del av), fördelning utifrån mottagande av flyktingar 36,0 41,0 54,0 54,0 61,6 Vårändringsbudget Summa utjämning och generella statsbidrag 1 322, , , , ,3 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,7 1,3 2,2 1,5 2,3 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 1,1 1,1 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,2 0,2 Pensionsförvaltning 65,0 Avkastning på aktier och obligationer 46,9 40,7 46,9 51,1 Vinster vid försäljn av aktier och obligationer 41,8 79,1 117,1 107,0 Återföring av nedskrivning av kortfristiga placeringar Övriga finansiella intäkter 3,0 3,0 Summa finansiella intäkter 93,5 122,3 169,2 66,5 161,7 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader -0,1 Ränteuppräkning av pensionsskuld -42,2-29,7-63,8-66,0-47,1 Övriga finansiella kostnader -0,8-0,8-1,2 Pensionsförvaltning Förluster vid försäljn av aktier och obligationer -21,4-9,9-21,4-13,7 Övriga finansiella kostnader -0,6-2,1-0,6-2,1 Summa finansiella kostnader -65,1-42,6-85,8-66,0-64,2 Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 14,1 270,2 0,0 151,1 186,8 - Reducering av samtliga realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -0,1-1,2-1,2 + Justering för realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet + Justering för realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet + Orealiserade förluster i värdepapper - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,0 269,0 0,0 151,1 185,6 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv -38,5 + Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 14,0 269,0 0,0 151,1 147,1 35

247 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN KASSAFLÖDESANALYS MKR Prognos Den löpande verksamheten Årets resultat 14,1 270,2 0,0 186,8 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar 201,7 187,4 304,0 286,0 Nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring pensionsavsättning 209,8 137,1 254,0 170,6 Förändring övriga avsättningar -1,4 Realisationsvinst/förlust 0,4 1,0 0,0 1,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 426,1 595,6 558,0 643,7 Ökning(-)/minskning(+) placerade pensionsmedel -119,6-157,8-34,7-192,2 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 81,6 98,2-6,9 24,8 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -0,3 0,3 0,7-0,4 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -255,5-244,0-144,1 101,9 Medel från den löpande verksamheten 132,3 292,4 373,0 577,8 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -484,4-211,9-791,0-373,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,4 0,3 0,4 0,4 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immaterialla anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,3 0,3 Medel från investeringsverksamheten -484,0-211,3-790,6-372,6 Finansieringsverksamheten Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 0,2 1,1-0,1 1,0 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar -2,2-2,2 Medel från finansieringsverksamheten 0,2-1,1-0,1-1,1 Årets kassaflöde -351,6 80,1-417,7 204,0 Likvida medel vid årets början 1 341, , , ,2 Likvida medel vid årets slut 989, ,3 923, ,2 36

248 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN BALANSRÄKNING MKR Prognos Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader Not , , , ,1 Maskiner och inventarier Not ,2 505,0 508,7 497,7 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 12 44,4 44,4 44,4 44,4 Långfristiga fordringar Not 13 14,3 14,3 14,3 14,3 Summa anläggningstillgångar 2 931, , , ,6 Omsättningstillgångar Förråd 21,1 20,1 20,1 20,8 Fordringar Not ,1 383,3 463,5 456,7 Kortfristiga placeringar Not , , , ,9 Kassa och bank 989, ,3 923, ,2 Summa omsättningstillgångar 3 156, , , ,6 SUMMA TILLGÅNGAR 6 087, , , ,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 16 Årets resultat 14,1 270,2 0,0 186,8 Resultatutjämningsreserv 145,1 106,6 145,1 145,1 Övrigt eget kapital 2 188, , , ,3 Summa eget kapital 2 347, , , ,2 Avsättningar Avsättning för pensioner Not , , , ,9 Andra avsättningar Not 18 0,0 1,4 0,0 0,0 Summa avsättningar 2 537, , , ,9 Skulder Långfristiga skulder Not 19 4,9 4,7 4,9 4,7 Kortfristiga skulder Not , , , ,4 Summa skulder 1 202, , , ,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 087, , , ,2 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not , , , ,7 Borgensåtaganden Not ,6 510,3 531,4 37

249 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Årets investeringar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Ingående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Utgående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Utgående bokfört värde immateriella tillgångar 0,0 0,0 0,0 Not 10 Mark och byggnader Ingående anskaffningsvärde 4 329, , ,8 Årets investeringar, genomförda 261,0 72,6 121,6 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 4 590, , ,4 Ingående pågående investeringsvärden 254,2 124,4 124,4 Årets utgifter 382,8 131,1 251,4 Årets genomförda -234,2-72,6-121,6 Omklassificeringar 0,0 Utgående pågående investeringsvärden 402,8 182,9 254,2 Ingående avskrivningar , , ,5 Årets avskrivningar -110,3-99,0-149,9 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående avskrivningar , , ,4 Utgående bokfört värde Mark och byggnader 2 392, , ,1 Not 11 Maskiner och inventarier Medicinteknisk apparatur Ingående anskaffningsvärde 847,5 803,2 803,2 Årets investeringar 27,3 43,9 61,1 Årets försäljningar/utrangeringar -2,2-13,8-16,7 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 872,6 833,2 847,5 Ingående avskrivningar -588,5-530,9-530,9 Årets avskrivningar -48,3-46,8-73,3 Årets försäljningar/utrangeringar 2,0 13,4 15,8 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -634,7-564,4-588,5 Utgående bokfört värde Medicinteknisk apparatur 237,9 268,9 259,1 38

250 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Tekniska hjälpmedel Ingående anskaffningsvärde 72,9 71,6 71,6 Årets investeringar 6,2 5,9 9,2 Årets försäljningar/utrangeringar -5,3-4,7-7,9 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 73,8 72,8 72,9 Ingående avskrivningar -55,0-53,8-53,8 Årets avskrivningar -5,8-5,8-8,6 Årets försäljningar/utrangeringar 4,8 4,5 7,5 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -55,9-55,0-55,0 Utgående bokfört värde Tekniska hjälpmedel 17,9 17,8 18,0 Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 676,3 632,8 632,8 Årets investeringar 41,3 31,0 51,6 Årets försäljningar/utrangeringar -0,5-5,8-8,1 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 717,1 658,0 676,3 Ingående avskrivningar -455,7-408,9-408,9 Årets avskrivningar -37,3-35,8-54,1 Årets försäljningar/utrangeringar 0,4 5,1 7,4 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -492,7-439,7-455,7 Utgående bokfört värde Övriga maskiner och inventarier 224,4 218,3 220,6 Utgående bokfört värde Maskiner och inventarier totalt 480,2 505,0 497,7 Not 12 Värdepapper, andelar och bostadsrätter Bostadsrätter, 3 st 0,2 0,2 0,2 Aktier i -Kalmar läns Trafik AB 7,0 7,0 7,0 -Samtrafiken Sverige AB 0,1 0,1 0,1 -Kust till Kust 0,0 0,0 0,0 -Öresundståg AB 0,1 0,1 0,1 -Transitio AB 1,0 1,0 1,0 -Almi Företagspartner AB 1,5 1,5 1,5 -Kalmar läns Beställningscentral AB 0,1 0,1 0,1 -Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB 0,0 0,0 0,0 -Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 34,2 34,2 34,2 -Inera AB 0,0 0,0 0,0 -Svenskt ambulansflyg 0,2 0,2 0,2 Summa 44,4 44,4 44,4 39

251 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 13 Långfristiga fordringar Lån till Kalmar kommun (länsmuseum) 12,2 12,2 12,2 Lån till Kalmar läns musikstiftelse 2,2 2,2 2,2 Summa 14,3 14,3 14,3 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 83,0 112,4 83,3 Momsfordringar 38,3 35,3 60,3 Statsbidragsfordringar 115,8 1,6 116,7 Interimsfordringar 128,3 230,9 192,8 Övriga fordringar 9,7 3,1 3,6 Summa 375,1 383,3 456,7 Not 15 Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel via KLP varav -Aktier 956,2 859,4 876,6 -Räntebärande värdepapper 734,3 707,3 727,3 -Likvida medel 80,0 49,7 46,9 Summa 1 770, , ,9 Principer för värdering beskrivs under avsnittet Redovisningsprinciper, finansiella tillgångar. Aktier Anskaffningsvärde 956,2 859,4 876,6 Marknadsvärde 1 114,3 998, ,1 Ej bokförd värdeökning 158,1 139,3 130,5 Obligationer Anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta 734,3 707,3 727,3 Marknadsvärde inklusive upplupen ränta 748,9 712,2 734,6 Ej bokförd värdeökning 14,6 4,9 7,3 Bokförd värdeminskning Fullständig förteckning över landstingets innehav finns tillgänglig på landstingets kansli. Not 16 Eget kapital I övrigt eget kapital ingår ackumulerat resultat för Folktandvården med 5 Mkr. Not 17 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 2 327, , ,2 Pensionsutbetalningar -27,3-25,5-38,2 Nyintjänad pension 151,9 113,2 142,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 23,2 28,5 34,2 Förändring löneskatt 41,0 26,8 33,3 Övrigt 21,1-5,8-1,0 Utgående avsättning 2 537, , ,9 Aktualiseringsgrad % 95,0 95,0 94,0 40

252 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension 0,8 1,7 1,3 Förmånsbestämd kompletterande pension 1 967, , ,2 Ålderspension 59,1 56,2 56,1 Pension till efterlevande 14,0 14,7 14,8 Visstidspension 0,9 0,9 1,1 Löneskatt 495,5 447,9 454,5 Summa avsatt till pensioner 2 537, , ,9 Not 18 Andra avsättningar Ingående avsättning 0,0 1,5 1,4 Miljösanering Kalmar Kungsljuset 3 0,0-0,1-1,4 Utgående avsättning 0,0 1,4 0,0 Not 19 Långfristiga skulder Långfristig förutbetald intäkt 4,9 4,7 4,7 Summa 4,9 4,7 4,7 Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 397,9 308,8 570,6 Statsbidragsskulder 38,1 45,9 15,7 Interimsskulder 669,5 662,2 784,0 varav - preliminär avräkning skatt 42,2 46,7 40,2 - skuld för pensioner, avgiftsbestämd del 95,1 91,0 135,9 - semesterlöneskuld 200,9 198,3 285,3 - okompenserad jour 54,3 52,2 51,1 - övertidsskuld 24,8 25,0 24,5 - arbetsgivaravgifter 80,4 76,3 72,8 - särskild löneskatt 43,8 41,6 41,7 - övriga interimsskulder 128,1 131,1 132,5 Skatteskulder och övr löneavdrag 77,4 72,8 70,0 Övrigt 15,1 17,8 13,1 Summa 1 197, , ,4 Not 21 Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelser Ingående pensionsförpliktelse 3 956, , ,5 Pensionsutbetalningar -116,4-113,0-169,0 Nyintjänad pension 38,3 19,8-2,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 8,2 70,6 80,0 Ändring av försäkringstekniska grunder 24,4 Förändring löneskatt -0,2-7,3-28,3 Övrigt 69,3-7,6-49,7 Utgående pensionsförpliktelse 3 955, , ,7 Aktualiseringsgrad % 95,0 94,0 94,0 41

253 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Borgensförbindelser Transitio AB*) 500,6 504,3 525,4 Stiftelsen Kalmar läns museum**) 6,0 6,0 6,0 Summa borgensförbindelser 506,6 510,3 531,4 SUMMA ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER 4 462, , ,1 *) Landstinget har, LF , ingått solidarisk borgen uppgående till maximalt 8 Mdkr till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per har 2,5 Mdkr utnyttjats. Genom avtal med regressrätt begränsas Landstinget i Kalmar läns åtagande till den del som Kalmar länstrafik finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per till 500,6 Mkr. **) Landstinget har, LF , ingått borgen för lån till Kalmar läns museum uppgående till maximalt 6 Mkr. Landstingets åtagande per uppgår enligt engagemangsbesked till 6 Mkr. Landstinget förbinder sig tillsammans med Kalmar kommun, LF , att se till att Kalmar läns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap 1 stiftelselagen. Balansomslutningen i Kalmar läns museum uppgick per till 14,7 Mkr. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 ggr den premie som landstinget har haft att erlägga för varje år som förlust uppkommit i patientförsäkringen. År 2018 uppgår premien till 32,5 Mkr. 42

254 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN INVESTERINGSREDOVISNING MKR Prognos Utgifter Mark 26,8 Markanläggningar 1,0 6,7 12,1 Till- och ombyggnation 249,8 47,4 78,8 Nybyggnation 15,9 70,1 143,2 Reinvestering 116,1 6,9 17,3 S:a Byggnader och mark 409,6 131,1 641,0 251,4 Medicinteknisk apparatur 27,3 43,9 61,1 Tekniska hjälpmedel 6,2 5,9 9,2 Övriga inventarier 41,3 31,0 51,6 S:a Inventarier 74,8 80,8 150,0 121,9 Summa utgifter 484,4 211,9 791,0 373,3 Inkomster Byggnader och mark Inventarier -0,3-0,3-0,4 Summa inkomster -0,3-0,3 0,0-0,4 Nettoutgift 484,0 211,6 791,0 372,9 43

255 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN SPECIFIKATION ÖVER STÖRRE BYGGNADSPROJEKT MKR Investeringsram/ totalkalkyl Ack investering t o m Varav investering t o m Länssjukhuset Kalmar - nybyggnad specialistpsykiatri 948,3 100,4 30,1 - ombyggnad för läkarutbildning 77,9 62,0 12,7 - ny reservkraft serverhall 7,2 0,2 0,1 - tillbyggnad av neonatal 97,5 0,0 Emmaboda - gemensamma landstingslokaler 116,7 72,4 26,6 Oskarshamns sjukhus - nybyggnad specialistpsykiatri 188,5 91,9 45,9 - renovering av behandlingsbad 10,4 Vimmerby - ombyggnad bårhus 2,1 0,1 0,0 - renovering av behandlingsbad 8,8 Västerviks sjukhus - nybyggnad specialistpsykiatri 1 390,7 13,3 1,8 - ombyggnad av neonatal 38,7 0,0 Kalmar - förvärv fastighet Lärlingen 6 inklusive mark 223,4 223,4 Länsövergripande - energiplan 112,1 49,9 5,3 - tekniska investeringar 302,6 49,3 21,6 - reinvesteringar planerat underhåll 17,8 15,9 15,9 - fastighetsförbättringar 5,4 5,2 5,2 Ej med i investeringsram LP Ej avslutade tidigare beslutade projekt 133,5 120,6 18,4 Inom HSF:s röntgenplan 22,5 12,1 2,5 Inom LTS investeringsram 0,7 0,7 0,2 Summa 3 481,6 817,3 409,6 44

256 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN SPECIFIKATION ÖVER STÖRRE INVENTARIEINKÖP MKR Investering t o m Röntgenplan 7,1 Laboratorieplan 2,7 Robot 0,5 Medicinteknik 28,1 Ambulanser 5,6 IT-utrustning 15,7 Tekniska hjälpmedel 6,2 Verksamhetsutrustning 3,5 Ospecificerade inventarier 5,4 Summa inventarier 74,8 45

257 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FEM ÅR I SAMMANDRAG 2018(p) Utdebitering Kalmar län 11,37 11,37 11,37 11,37 11,37 Genomsnitt i riket 11,39 11,36 11,35 11,29 11,20 Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, Mkr ) Verksamhetens nettokostnader, Mkr ) Intäktsutveckling, % 3,1 5,0 6,0 4,2 5,1 Nettokostnadsutveckling, % 5,5 3,4 5,4 6,2 4,1 Finansnetto Årets resultat, Mkr Justerat resultat enligt balanskrav, Mkr Eget kapital, Mkr Likviditet, Mkr Kassalikviditet exklusive placerade pensionsmedel, % Nettoinvesteringar, Mkr Pensionsavgifter Pensionsavsättning intjänade from Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse Totala pensionsförpliktelse Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, % ) Fr o m 2014 redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro som specialdestinerat statsbidrag. Redovisades t o m 2013 som generellt statsbidrag. Värdet för 2013 är anpassat till den nya redovisningsprincipen. 46

258 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATREDOVISNING FRÅN FÖRVALTNINGARNA MKR Not 1 Budgetavvikelse Budgetavvikelse Prognos Prognos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , , , ,4-269,5-198,6 Primärvårdsförvaltningen -144,4-130,8-212,0-212,9-42,0-42,0 Psykiatriförvaltningen -321,1-317,3-496,6-486,1-8,4-6,0 Folktandvården -51,7-48,8-82,7-83,4-3,0-5,0 Bildnings-och kulturförvaltningen -72,4-68,6-124,8-116,2 0,0 2,3 Kalmar länstrafik -408,5-392,2-580,1-567,6 0,0 0,5 IT-förvaltningen Not 2-149,8 4,1-237,5-25,5 0,0-5,9 Landstingsservice -155,8-142,9-265,5-248,6-14,5 3,7 Centraladministrerad verksamhet -807,7-766, , ,4 21,7 25,4 Varav - Landstingsdirektörens stab -113,3-87,7-180,9-141,5 17,4 19,6 - Förtroendevalda -22,3-21,8-37,0-35,2 0,0 0,2 - Beställd vård -570,4-556,8-911,2-854,9-2,8-3,9 - Övrigt -101,8-100,2-163,9-162,7 7,1 9,5 Landstingsrevisionen -1,1-0,6-3,3-2,4 1,1 2,1 Summa för förvaltningarna , , , ,5-314,6-223,5 Finansiering Not , , , ,4 163,5 265,3 Totalt för landstinget 14,1 270,2 0,0 186,8-151,1 41,8 Not 1 Värden för 2017 är anpassade till 2018 års organisation Not 2 Fr o m 2018 har debiteringen av förvaltningarna avseende IT-kostnader upphört utom för Folktandvården Not 3 I värdet för 2017 ingår 16,1 Mkr avseende ändrad redovisningsprincip för statsbidraget till en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabprocess. 47

259 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med kommunallagen, lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Det innebär att: intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta, tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges, periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed, värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde Sammanställd redovisning Enligt RKR:s rekommendation 8.2 är kommuner och landsting skyldiga att upprätta sammanställd redovisning om: Andelen av koncernföretagens omsättning uppgår till 5 procent eller mer av landstingets totala skatteintäkter och generella statsbidrag, eller om andelen av koncernföretagens balansomslutning uppgår till 5 procent eller mer av landstingets balansomslutning. Inget av dessa villkor är uppfyllda och någon sammanställd redovisning behöver därför inte upprättas. Bedömningen är att en konsolidering inte tillför väsentlig information i förhållande till landstingets resultat- och balansräkning. En beskrivning av verksamheten i landstingets samtliga bolag finns under rubriken Företag och kommunalförbund. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Jämförelsestörande poster särredovisas i not 2 till resultaträkningen. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats. Statsbidrag Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemet i posten utjämning och generella statsbidrag. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. Specialdestinerade statsbidrag avser bidrag som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Övriga intäkter Intäktsredovisningen följer RKR 18. Det innebär att bidrag redovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och bidraget bedöms som säkert. De bidrag som är knutna till anläggningstillgångar redovisas som långfristig skuld och periodiseras som intäkt över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning för utrustning bokförs anskaffningsmånaden medan avskrivning för fastigheter beräknas i samband med att fastigheten tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll används en modell för komponentavskrivning inom fastighetsområdet. Modellen bygger på en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Totalt ingår åtta olika huvudgrupper som i sin tur indelats i 32 anläggningstyper med olika avskrivningstider. Nedanstående avskrivningstider tillämpas normalt för olika typer av anläggningstillgångar. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp. Byggnader år Markanläggningar år Byggnads- och markinventarier år Tekniska hjälpmedel 3 och 5 år IT-utrustning 3 och 5 år Fast inredning och utrustning 10 och 15 år Övriga inventarier 5, 7 och 10 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Gränsdragning mellan kostnad och investering Materiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till kr. När det gäller immateriella tillgångar bör en viss försiktighet tillämpas. Landstinget har därför valt att tillämpa en beloppsgräns på 3 Mkr. Av samma skäl prövas att immateriella tillgångar kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Detta får till följd att programvarulicenser och andra typer av rättigheter oftast kostnadsförs 48

260 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN direkt i resultaträkningen. Finansiella tillgångar Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i en placeringspolicy som antagits av KLP Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Aktie- respektive obligationsportföljen har värderats var för sig. Leasingavtal Landstinget har enligt definition endast operationell leasing. Klassificeringen beror på i vilken omfattning de ekonomiska riskerna och fördelarna med ägandet finns hos leasingtagaren eller inte. Om avtalets värde är av mindre belopp eller avtalstiden är högst tre år redovisas det alltid som operationell leasing. Under 2017 har ett nytt 5-årigt funktionsavtal tecknats avseende telefoni-växel. Telia Finans har inte kunnat specificera hur stor del av hyran som avser utrustning respektive tjänst, därför redovisas hela hyreskostnaden som utrustning telefoni i not 2 till resultaträkningen. fortfarande gäller. Ett eventuellt plussaldo ska regleras med utlägg av flexledighet innan anställningen upphör. I undantagsfall kan flextiden betalas ut i pengar. Beslut ska ha fattats av närmaste chef i god tid innan anställningen upphör. Undantagsfall kan vara en pressad arbetssituation med svårigheter att rekrytera ersättare. Någon skuld för flextidssaldo tas inte upp i balansräkningen då utbetalning endast sker i undantagsfall och bedöms vara av ringa omfattning. Konkurrensneutralitet/tandvårdsverksamhet Tandvårdsverksamheten särredovisas utifrån konkurrenssynpunkt enligt en gemensam modell för samtliga landsting/regioner för mer öppen redovisning. Resultatet kommer att presenteras i årsredovisningen. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en förpliktelse som följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Pensioner Det totala pensionsåtagandet för anställda i landstinget beräknas av pensionsbolaget Skandia enligt RIPS17 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld), på grundval av uppgifter som lämnas av landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad med mera. Beräkningen bygger på gällande pensionsavtal och att antal antaganden om bland annat löneutveckling, realränteutveckling, pensionstidpunkt och medellivslängd. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade fr.o.m redovisas i balansräkningen och att pensionsförmåner intjänade före 1998 återfinns under ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden i balansräkningen redovisas dels under avsättningar och dels som en kortfristig skuld. Det som redovisas under avsättningar är intjänande av förmånsbestämd ålderspension (FÅP) som beräknas på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp samt särskild avtalspension enligt överenskommelse. Det som redovisas som en kortfristig skuld, intjänat i år men utbetalas till vald förvaltare nästa år, är den avgiftsbestämda ålderspensionen. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Flextidssaldo Landstinget och de fackliga organisationerna tecknade i inledningen av 2000 ett lokalt flextidsavtal (ramavtal) som 49

261 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Företag, stiftelser och kommunalförbund Kalmar Läns Trafik AB, , ägarandel 100 procent Som kollektivtrafikmyndighet för länet har landstinget från och med 2012 tagit över ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst. Den kvarvarande verksamheten i bolaget omfattar sedan dess framförallt uthyrning av spårfordon till landstinget enligt upprättat hyresavtal. Bolaget äger sex tåg där huvudinriktningen är att dessa ska överlåtas till AB Transitio. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 7 Mkr. Kalmar läns Beställningscentral AB, , ägarandel 100 procent Landstingsfullmäktige beslöt 2011 att KLB skulle avvecklas som juridisk enhet för att övergå i förvaltningsform. Samtliga bilar har därefter avyttrats till kommunala verksamheter och Autoplan, dotterbolag till Swedbank. Från och med 2015 har ingen verksamhet bedrivits, aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), , ägarandel 14,3 procent KLP AB bildades 1996 med uppgift att förvalta länets kommuner och landstingets avsättningar för pensionsändamål. Ägarnas kapitalavsättningar ska i första hand vara avsedda att täcka uppkommande förpliktelser att utbetala tjänstepensioner. Aktierna i bolaget innehas av följande kommuner med 100 aktier var; Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby samt Kalmarsunds Gymnasieförbund. Landstinget i Kalmar län och Mönsterås kommun innehar 200 aktier var. Portföljförvaltningen har under året fortsatt att bedrivas i egen regi. De redovisade kostnaderna för bolagets verksamhet motsvarar en förvaltningskostnad på 0,081 procent på portföljvärdet vid årets utgång. I bolagets placeringspolicy anges att verksamheten är inriktad på att skapa bästa möjliga avkastning på de avsättningar som gjorts. Verksamheten ska grundas på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. Placeringar i aktier får inte överstiga 60 procent och ska inte understiga 25 procent av de totala tillgångarna. Placeringspolicyn prövas årligen och godkänns vid det konsortiemöte som äger rum inför årsstämman i bolaget. Den totala avsättningen per 31 augusti 2018 uppgår till 637 Mkr med ett marknadsvärde på Mkr. I samband med fastställande av årsredovisningen 2017 fattades beslut att under 2018 avsätta ytterligare 50 Mkr. Samtrafiken Sverige AB, , ägarandel 1,8 procent Bolagets uppdrag är att genom samverkan inom planering, biljetter, stationer, information, trafikstörning och tillgänglighet medverka till att öka det kollektiva resandet i Sverige. Kust till Kust AB, , ägarandel 12,5 procent Aktiebolaget ska bedriva verksamhet som syftar till att värna och utveckla järnvägstrafiken till, från och inom Kust till Kustbanans trafiksystem. Öresundståg AB, , ägarandel 12 procent Bolagets uppdrag är att samordna och driva gemensamma frågor för Öresundstågstrafiken i Sverige, inom avtalsfrågor, trafikplanering, fordons- och underhållsfrågor, marknad, försäljning, kvalitet och utveckling. AB Transitio, , ägarandel 5 procent Landstinget i Kalmar län äger tillsammans med andra svenska trafikhuvudmän AB Transitio som är ett samverkansorgan vars uppgift är att anskaffa spårfordon för främst regional järnvägstrafik åt svenska trafikhuvudmän. Syftet är att genom den samordnade anskaffningen minimera kostnaderna för fordonsförsörjningen. AB Transitio har även en mäklarroll när det gäller omfördelningar av fordon mellan användare för att nå ett effektivt fordonsutnyttjande. Inera AB, , ägarandel 0,1 procent Inera AB har funnits sedan 1999 och har på uppdrag av landsting och regioner utvecklat gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och andra stöd för digitalisering inom hälso- och sjukvården. Idag ansvarar Inera för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och produkter, bland annat 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och journal via nätet. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Genom att bredda ägandet ska bolaget kunna främja och stödja utvecklingen av digitala tjänster inom fler verksamhetsområden än hälso- och sjukvård, t.ex. skola, omsorg och samhällsbyggnad. SKL har därför i början av året köpt merparten av aktierna från landsting och regioner och är nu majoritetsägare i bolaget. Alla landsting och regioner äger efter försäljningen fem aktier vardera. 50

262 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN ALMI Företagspartner Kalmar län AB, ägarandel 49 procent Landstinget i Kalmar län äger Almi Kalmar tillsammans med majoritetsägaren ALMI Företagspartner AB, det nationella moderbolaget. Landstinget utser ombud till bolagsstämman medan Regionförbundet nominerar styrelseledamöter. Bolagets verksamhetsidé är att genom riskfinansiering och affärsutveckling stärka företagande och konkurrenskraften i företag och därigenom medverka till ett växande och dynamiskt näringsliv. Tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor. Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan som är politiskt styrd och ägs av länets kommuner samt landstinget. Arbetet innefattar uppdrag från olika statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling. Det övergripande målet är att vara en gemensam organisation med syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Landstinget betalar under 2018 sammanlagt 17,6 Mkr till Regionförbundet, varav medlemsavgift 9,7 Mkr och anslag 8,0 Mkr. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets kommuner. Medlemmarna finansierar gemensamt den verksamhet som Samordningsförbundet bedriver i länet. Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg År 2015 tog samtliga landsting/regioner beslut om förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (KSA) som bildades i januari Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg. Förbundet ska bland annat upphandla, äga och finansiera egna ambulansflyg, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst samt tillhandahålla sjukvårdspersonal. Investeringarna i flygplanen kommer att finansieras genom lån från medlemmarna efter andelstal. Landstingsfullmäktige har därför i mars 2017 tagit beslut om att låna ut högst 14,4 Mkr till KSA. Slutgiltigt belopp fastställs när investeringen är fullgjord och lånet finansieras genom ianspråktagande av landstingets likviditet. Länsmusiken - Kalmar läns Musikstiftelse, Stiftelsen bildades 1988 av Landstinget i Kalmar län. Verksamheten finansieras av statens kulturråd, landstinget, några av länets kommuner, samarbetande företag och de intäkter som kommer av försäljning av konserter och andra tjänster. Stiftelsens huvudsakliga uppgifter är att producera konserter åt skolor, föreningar och företag i Kalmar län. Stiftelsen arbetar inom tre verksamhetsområden; barn- och ungdomsproduktion, samverkan och produktioner med och till musiklivet i hela länet samt kammarorkestern Camerata Nordica där Kalmar länsmusikstiftelse är huvudman. Länsmusiken har som mål att vara tillgängliga i hela länet och att ge alla lika möjlighet att delta i ett mångsidigt och rikt musikliv av god kvalitet. Stiftelsen Kalmar läns Museum, Kalmar läns museum är regionalt museum för historia och kulturarv. Museet drivs i stiftelseform med Landstinget i Kalmar län, Kalmar kommun och Kalmar läns hembygdsförbund som huvudmän. Stiftelsens ändamål är att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet, förvalta länsmuseets föremålssamlingar och arkivalier och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Samordningsförbundet i Kalmar län Samordningsförbundet bildades Förbundet, som är ett kommunalförbund, är bildat med stöd av Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Medlemmar är 51

263 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ordlista ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Tillgång avsedd för stadigvarande innehav, såsom fastigheter och inventarier. KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter balansdagen. AVSKRIVNING Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång för att kunna fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. AVSÄTTNING De förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias t.ex. avsättning för pensioner. BALANSRÄKNING Visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. LIKVIDITET Betalningsberedskap på kort sikt. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. MEDELVÅRDTID Antalet vårddagar dividerat med antalet inskrivna patienter under perioden. MEDELSKATTEKRAFT Beräknat genomsnitt av skattekronor per invånare. BELÄGGNING Förhållandet mellan antal vårddagar och antal disponibla vårdplatser uttryckt i procent. NETTOKOSTNADER Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. EGET KAPITAL Skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder enligt balansräkningen. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar. EXTRAORDINÄRA INTÄKTER/KOSTNADER Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp. INTERNRÄNTA Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Viktiga händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder och mellan olika landsting. KASSAFLÖDESANALYS Visar kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten samt förändring av rörelsekapital. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av eget kapital. RESULTATRÄKNING Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en viss period till exempel verksamhetsåret. SKATTEUNDERLAG Totalt beskattningsbara inkomster. Uttrycks vanligen i skattekronor, det vill säga skatteunderlaget delat med 100. SKATTEUTJÄMNINGSBIDRAG Bidrag från staten för utjämning av skatteinkomster i olika delar av landet. Beräkningen baseras på medelskattekraften. SOLIDITET Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. VÅRDTID Vårddagar med tillägg för patienter som är inneliggande del av dag, till exempel på intensivvårdsavdelning. KASSALIKVIDITET Omsättningstillgångar exklusive varulager i procent av kortfristiga skulder. ÅRSARBETARE Arbetade timmar dividerat med 1700.

264 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN 53 Landstinget i Kalmar län Box 601, Kalmar Telefon Ltkalmar.se

265

266

267 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Terese Bengtsson Elin Freeman Landstinget i Kalmar län Oktober 2018

268 Granskning av delårsrapport 2018 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Avgränsning och metod Iakttagelser och bedömningar Lagens krav och god redovisningssed Iakttagelser Bedömning Förvaltningarnas budgetuppföljning och prognos Iakttagelser Bedömning God ekonomisk hushållning Iakttagelser Bedömning... 8 Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

269 Granskning av delårsrapport Sammanfattning PwC har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer översiktligt granskat landstingets delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de finansiella mål som landstingsfullmäktige fastställt. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Resultatet för perioden uppgår till 14 mnkr, vilket är 256 mnkr sämre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett nollresultat, vilket innebär en resultatförsämring med 187 mnkr jämfört med föregående år. Jämfört med budget innebär prognosen en negativ avvikelse på 151 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas för år I likhet med tidigare år upprättas inte någon sammanställd redovisning i delårsrapporten enligt RKR rek 8:2. Avvikelsen redovisas och motiveras i avsnittet redovisningsprinciper. Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Vi bedömer att det prognostiserade resultat inte är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan fastställt två finansiella mål. Prognosen pekar på att målen inte kommer att uppnås. Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

270 Granskning av delårsrapport Inledning 2.1. Bakgrund Kommuner och landsting är, enligt lag om kommunal redovisning, skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början och i revisorernas uppgift ingår att granska kommunens eller landstingets delårsrapport. Delårsrapporten ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret och den ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Kommuner och landsting skall formulera verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning i budgeten. Dessa mål ska sedan följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Revisionsobjekt är styrelsen som är ansvarig för delårsrapportens upprättande Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att ge revisorerna underlag för sin skriftliga bedömning vilken skall biläggas delårsrapporten i samband med fullmäktiges behandling av densamma. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? 2.3. Revisionskriterier Följande kriterier används i granskningen: Kommunallag (KL), kap 9:9 a Lag om kommunal redovisning (KRL), kap 9 Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22, Delårsrapport Fullmäktiges beslut avseende god ekonomisk hushållning Fullmäktiges anvisningar avseende delårsrapport 2.4. Avgränsning och metod Granskningen av delårsrapporten avgränsas till följande: översiktlig granskning av det siffermässiga bokslutet per , förvaltningsberättelsens innehåll, Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

271 Granskning av delårsrapport 2018 hur landstinget redovisar hur väl det prognostiserade resultatet är förenligt med målen för god ekonomisk hushållning. Denna granskning avgränsas till resultaten avseende de, av fullmäktige fastställda, finansiella målen och omfattar inte de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning. Granskningen utgår från Vägledning 4, Granskning av delårsrapport, utgiven av Sveriges kommunala yrkesrevisorer (SKYREV). Granskningen sker genom analytisk granskning och intervjuer med nyckelpersoner som är ansvariga för delårsrapportens upprättande. Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen till den information som ingår i delårsrapporten. Detta utesluter inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god revisionssed i övrigt har. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till delårsrapport som presenterades Regionstyrelsen fastställer delårsrapporten Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomidirektör och redovisningschef. Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

272 Granskning av delårsrapport Iakttagelser och bedömningar 3.1. Lagens krav och god redovisningssed Iakttagelser Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till 14 mnkr, vilket är 256 mnkr sämre jämfört med motsvarande period föregående år. Det prognostiserade resultatet är ett nollresultat, vilket innebär en försämring med 187 mnkr jämfört med föregående år. Jämfört med budget innebär prognosen en avvikelse med -151 mnkr. Delårsrapporten består av en förvaltningsberättelse samt resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Någon sammanställd redovisning, i enlighet med RKR rek 8.2.,har inte upprättas i delårsrapporten. Avsteget, som inte innebär någon förändring, redovisas och motiveras i avsnittet redovisningsprinciper. Översiktlig förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innehåller uppgift om händelser av väsentlig betydelse som inträffat under eller efter delårsperiodens slut, men innan delårsrapporten upprättas. Upplysningar om landstingets förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet beskrivs. En samlad, övergripande redovisning av landstingets investeringsverksamhet framgår av förvaltningsberättelsen. En redovisning av hur helårsprognosen förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten görs. En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen lämnas. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas för år Det prognostiserade balanskravsresultatet beräknas till ett nollresultat. Landstinget har inga underskott att återställa sedan tidigare år. Upplysningar om hur landstingets kommunala koncern definierats, vilka juridiska personer den består av och hur den förändrats i sin sammansättning under delårsperioden framgår. I förvaltningsberättelsen lämnas kortfattad information om de juridiska personer som ingår i den kommunala koncernen. Finansiella rapporter Delårsrapporten innehåller resultat- och balansräkningar samt noter. Räkenskaperna omfattar periodens utfall samt jämförelsetal i enlighet med gällande rekommendation. Vi har granskat ett urval av poster bl.a. avseende periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten. Granskningen är inriktad på större poster som skatteintäkter, statsbidrag, personalkostnader, pensionskostnader, särskild löneskatt, sociala avgifter samt Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

273 Granskning av delårsrapport 2018 förutbetalda respektive upplupna intäkter och kostnader. Periodiseringarna har i huvudsak skett enligt god redovisningssed. De avvikelser som noterats har ingen väsentlig påverkan på delårets resultat. Vissa andra upplysningar Redovisningsprinciper för delårsrapporten anges som ett eget avsnitt i delårsrapporten. Det framgår att principerna är densamma som vid föregående års årsbokslut Bedömning Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas för år Förvaltningarnas budgetuppföljning och prognos Iakttagelser Driftredovisning per förvaltning, mnkr Utfall Budget 2018 Prognos 2018 Budgetavvikelse prognos 2018 Budgetavvikelse utfall 2017 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , , ,0-269,5-198,6 Primärvårdsförvaltningen -144,4-170,0-212,0-42,0-42,0 Psykiatriförvaltningen -321,1-488,2-496,6-8,4-6,0 Folktandvården -51,7-79,7-82,7-3,0-5,0 Bildnings- och kulturförvaltningen -72,4-124,8-124,8 0,0 2,3 Kalmar länstrafik -408,5-580,1-580,1 0,0 0,5 IT-förvaltningen -149,8-237,5-237,5 0,0-5,9 Landstingsservice -155,8-251,0-265,5-14,5 3,7 Centraladministrerad verksamhet -807, , ,0 21,7 25,4 Landstingsrevisionen -1,1-4,4-3,3 1,1 2,1 Summa förvaltningarna , , ,5-314,6-223,5 Finansiering 5 034, , ,5 163,5 265,3 Totalt för landstinget 14,1 151,1 0,0-151,1 41,8 Förvaltningarna prognostiserar sammantaget en budgetavvikelse med -315 mnkr (föregående år -224 mnkr). Huvuddelen av underskottet finns inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (-270 mnkr), Primärvårdsförvaltningen (-42 mnkr), Psykiatriförvaltningen (-8 mnkr) samt Landstingsservice (-14,5 mnkr). Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en betydligt högre kostnadsutveckling än vad som kompenserats i budget. Främst är det personalkostnader, inhyrd personal samt medicinskt material som ökat. Samtidigt har statsbidragen för asylvård minskat. Tillsammans ger dessa områden ett ökat budgetunderskott med 72 mnkr. Av Primärvårdsförvaltningens underskott avser -40 mnkr verksamheten inom hälsoval. Ökade kostnader för egen Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

274 Granskning av delårsrapport 2018 och inhyrd personal förklaras delvis med utökat åtagande i och med den nya lagen om samverkan vid utskrivning men också att mer generellt öka tillgänglighet och kontinuitet för de mest sjuk äldre. Psykiatriförvaltningen har ett fortsatt behov av inhyrd personal för att klara verksamheten. Beräknat underskott inom Landstingsservice återfinns i huvudsak inom kostverksamheten. Verksamhetens nettokostnadsökning för perioden januari till augusti uppgår till 7,7 %. Beräknad på rullande 12 mån är nettokostnadsökningen 6,3 %. I helårsprognosen beräknas nettokostnadsökningen sjunka till 5,5 %. Inom förvaltningarna pågår olika åtgärder och utvecklingsprojekt med syfte att bromsa kostnadsutvecklingen. Exempel på detta är digitaliseringsprojekt, nya vårdformer, anställningsprövningar samt åtgärder för att minska utnyttjandet av bemanningsföretag. Sedan år 2015 har landstinget en särskild handlingsplan för att minska behovet av inhyrd personal från bemanningsföretag. Under 2017 har handlingsplanen kompletterats, i linje med SKL:s nationella samordning, med målet att nå ett oberoende av bemanningsföretag senast I delårsrapporten framgår att kostnaderna för inhyrd personal har ökat med 41 mnkr (42,7 %) i jämförelse med samma period I delårsbokslutet 2017 redovisades minskade kostnader med 19 mnkr (16,4 procent) i jämförelse med samma period Bedömning Enligt vår bedömning är det viktigt att beslutade åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen genomförs och följs upp inom de verksamheter som inte klarar att hålla budget God ekonomisk hushållning Landstingsfullmäktige har fastställt ett måldokument, Landstingsplan, för perioden innehållande ett antal finansiella mål och verksamhetsmål Iakttagelser Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot landstingets finansiella mål som fastställts i budget 2018: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2018 Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Investeringarna ska finansieras med egna medel. Prognos 2018 Bedömningen är att landstinget når ett nollresultat för Utifrån investeringsprognosen beräknas självfinansieringsgraden för 2018 uppgå till 38 %. Prognostiserad måluppfyllelse Prognosen pekar på att resultatmålet inte kommer att uppnås. Prognosen pekar på att finansieringsmålet inte kommer att uppnås. Av redovisningen framgår att inget av de finansiella målen prognostiseras att uppfyllas. Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

275 Granskning av delårsrapport Bedömning Vi bedömer att det prognostiserade resultatet inte är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. I delårsrapportens avsnitt God ekonomisk hushållning kommenteras de mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet. För att helt överensstämma med kravet i RKR 22, att delårsrapporten ska innehålla en samlad bedömning om huruvida målen för god ekonomisk hushållning uppnås, rekommenderar vi att de verksamhetsmässiga målen och de finansiella målen kommenteras i ett sammanhang i avsnittet God ekonomisk hushållning Rebecka Hansson Uppdragsledare Kerstin Sikander Projektledare Oktober av 8 Landstinget i Kalmar län PwC

276 Ärende 13

277 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Regionfullmäktige Sammanträdesplan 2019 Förslag till beslut 1. Med ändring av tidigare beslut: Fastställer regionstyrelsen sammanträdesplan 2019 för regionstyrelsen samt regionstyrelsens arbetsutskott, personalutskott samt budgetberedning enligt redovisat förslag. Föreslår regionstyrelsen att regionfullmäktige fastställer sammanträdesdagar för regionfullmäktige 2019 enligt följande: 31 januari, 27 mars, 4 juni, 25 september och den 3-4 december. 2. Regionfullmäktige beslutar i övrigt att vardera nämnd och beredning får besluta om sin sammanträdesplan med redovisat förslag som inriktning. Bakgrund Sammanträdesplanen fastställdes av landstingsstyrelsen den 19 september 2018, 128, samt av landstingsfullmäktige den 3 oktober 2018, 75. Därefter har vissa justeringar gjorts och sammanträdesplanen behöver därför tas upp för beslut igen. Nytt förslag till sammanträdesplan för 2019 avseende regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionstyrelsens arbetsutskott, personalutskott samt budgetberedning har upprättats inom kanslienheten, regiondirektörens stab. Förslag på sammanträdesdatum för övriga instanser, förutom pensionärsrådet, funktionshinderrådet, patientnämnden samt beredningen för forskning, utveckling och e-hälsa, har tagits fram av kanslienheten. Respektive instans tar beslut om slutliga sammanträdesdatum utifrån förslaget. Moa Rosholm Handläggare Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

278 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Bilaga Sammanträdesplan 2019 daterad den 5 november 2018.

279 Sammanträdesplan 2019 Dag Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Måndag 1 1 Tisdag 1 Nyårsdagen Onsdag Första maj 3 2 RS** Torsdag 3 4 BerINV Fredag Alla helg af Lördag 5 Trettondaft Alla helg d Söndag 6 Trettondag Måndag Tisdag BB RF KTN 3 RF Onsdag 9 6 RS 6 RS 10 SKL 8 RS 5 BerHS RS 9 6 RUN F.sty 4 RF Torsdag KTN 11 SKL 9 6 Sv nat.dag SKL 5 Fredag RUN F.sty 12 SKL SKL 6 Lördag Pingstafton Söndag Pingtsdag Måndag Tisdag RS AU BB år 16 PN BerINV BerHS 10 RS Onsdag 16 BerINV 13 RS AU 13 SKL PU SKL PU 12 BerHB SKL RS AU BB 16 RS AU BB 13 RS AU 11 SKL PU Torsdag 17 KTN SKL SKL 13 SKL KTN 17 Länsber. 14 BerINV 12 SKL Fredag 18 RUN F.sty 15 länsg.ledning 15 SKL 19 Långfredag 17 SKL 14 SKL RUN F.sty 18 länsg.ledning 15 BerHB 13 SKL Lördag Påskafton Söndag Påskdagen Måndag 21 BerHS Annand p Tisdag 22 RS AU (vp rs) 19 PN 19 SKL BB 18 RS PN Onsdag 23 BerHB SKL 20 PN RS AU BB 22 KTN 19 PN RS AU 18 SKL PU 23 SKL Torsdag 24 SKL SVN RUN F.sty SKL 24 SKL 21 Regiondagar 19 Fredag 25 SKL SVN SVN 21 Mids afton SKL 25 SKL 22 Regiondagar 20 Lördag Mids dag Söndag Måndag Tisdag 29 RS AU (vp rs) Valborg SKL PN 24 Julafton Onsdag RF 29 RS AU 26 LD-möte BerHS 25 RF (skattesats SKL 25 Juldagen Torsdag 31 RF 28 Länsber. 28 BerHS 30 Kris.him.f BerINV RS 28 SKL 26 Annand Jul Fredag 29 BerHB BerHB 27 SVN 29 SVN 27 Lördag Söndag Måndag Tisdag 31 Nyårsafton RF, Regionfullmäktige Regional utvecklingsnämnd, RUN Senast ändrad RS, Regionstyrelse KTN, Kollektivtrafiknämnd RS AU, Regionstyrelsens arbetutskott PN, Patientnämnd (sätter egna datum) BB, Budgetberedning Funktionshinderrådet (sätter egna datum) Presidiekonf Länsgemensam ledning Pensionärsrådet (sätter egna datum) BerINV, Beredningen för invånarfrågor Regiondagar BerHB, Beredningen för hållbarhet och folkhälsa FSH, Folkhögskolestyrelse BerHS, Beredning för hälso- och sjukvård SVN, Samverkansnämnd Beredning för forskning, utveckling och e-hälsa (sätter egna datum) SKL, styrelse, beredning, kongress PU, Personalutskott Rf s Länsberedning ** Denna styrelse är avsedd för kunskapsseminarium

280 Ärende 14

281 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer Regionfullmäktige Regionsamverkan Sydsverige Reviderade stadgar och handlingsplan Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige godkänner för sin del stadgar för Regionsamverkan Sydsverige att gälla från 1 januari Regionfullmäktige godkänner Regionsamverkan Sydsveriges handlingsplan 2019 med utblickar för 2020 och 2021 inklusive budget. 3. Regionfullmäktige utser Anders Henriksson (S) samt Malin Sjölander (M) till ledamöter i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige samt xx (x) och xx (x) till ersättare i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige. 4. Regionfullmäktige utser xx (x) till ledamot till årsmötena för Regionsamverkan Sydsverige. 5. Regionfullmäktige överlåter beslutanderätt i fråga om nomineringar till utskotten i Regionsamverkan Sydsverige till regionstyrelsen. Bakgrund Regionsamverkan Sydsverige bildades 1 januari 2016 och har under den korta tid samarbetet funnits fått till stånd flera viktiga insatser. Redan 2015 genomfördes en systemanalys som kompletterades 2016 och ledde till ett positionspapper inom infrastruktur, under 2017 konkretiserades detta och Sydsveriges prioriteringar förmedlades till den nationella planen för infrastrukturplanering , där 28 av 34 objekt prioriterades av den nationella nivån. Inom kultur har ett sydsvenskt samarbete utvecklats inom professionell dans för att stärka dansen som konstform samt för att öka tillgängligheten till dans för invånarna. Under 2018 beslutades om ett positionspapper för kultur samt gjordes en överenskommelse med Arbetsförmedlingen kring kompetensförsörjning för regional utveckling. Arbete pågår med synkronisering av biljett- och betallösningar inom kollektivtrafiken i södra Sverige, en gemensam sydtaxa med gemensam princip för gränsavdrag, positionspapper för kollektivtrafiken som kommer att följas av en aktivitetsplan. Hösten 2018 beslutades om ett positionspapper för arbetsmarknad och kompetensförsörjning som tydliggör vad regionerna vill inom dessa områden och framöver kommer lösningsfokuserade avtal med andra aktörer och strategier för påverkan, vilket innebär genomförande

282 Datum Diarienummer (2) av det som uttalats i positionspapperet. Vidare förs en fördjupad dialog med marknadsaktörerna kring bredband, genomförs gemensam kompetensutveckling inom bland annat kultur och övergripande fortsätter dialoger med nationella utredningar och kommittéer, myndigheter och departement, liksom man även fortsättningsvis kommer att lämna gemensamma remissvar och skriva debattartiklar som leder till ett bättre Sydsverige. Regionsamverkan är på god väg att etablera sig som en betydelsefull arena. I de sex regioner som samarbetar i Sydsverige bor 2,6 miljoner invånare vilket representerar 26 procent av Sveriges befolkning vilket gör att Regionsamverkan Sydsverige är en kraft att räkna med och en röst andra aktörer lyssnar till. Det handlar om samverkan med grannregioner, men även med regering och riksdag, nationella myndigheter och kommuner samt andra aktörer för att nå insatser som gynnar Skåne, Sydsverige och Sverige. Landsting och region slås samman i Blekinge och Kalmar från 1 januari 2019, erfarenheter har gjorts under de tre år Regionsamverkan funnits vilket föranleder att stadgarna har setts över. Styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige beslutade om stadgar och handlingsplan 2021 vid sitt möte den 27 september 2018 samt vid representantskapets möte och därpå styrelsemöte den 19 oktober Region Kalmar län avsätter kronor för år 2019, kronor för år 2020 samt kronor för år 2021 för Regionsamverkan Sydsverige. Finansiering ryms inom beslutad budget. Ann-Sofie Dejke Kanslidirektör Bilagor 1. Stadgar och överenskommelse för Regionsamverkan Sydsverige från 1 januari 2019 (beslutade av styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige 27 september och 19 oktober 2018). 2. Handlingsplan 2019 med utblickar för 2020 och 2021 (beslutad av representantskapet för Regionsamverkan Sydsverige 19 oktober 2018).

283 STADGAR OCH ÖVERENSKOMMELSE FÖR REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE från 1 januari Namn Regionsamverkan Sydsverige med organisationsnummer existerar i nuvarande form sedan 1 januari 2016 och benämndes före 2016 Sydsvensk regionbildning ideell förening. Verksamheten drivs i den juridiska formen allmännyttig ideell förening vilket innebär att föreningen inte har några skattepliktiga intäkter och därmed inte heller bedriver någon momspliktig verksamhet. 2 Ändamål Syftet är att, med medborgarnas bästa för ögonen, utveckla samarbetet mellan verksamheterna i Region Blekinge, Region Halland, Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Kronoberg och Region Skåne. Målsättningen är att skapa en grund för ökad tillväxt i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Grunden för denna ambition ska vara en strävan efter en helhetsorienterad och långsiktigt hållbar utveckling. 3 Uppdrag Uppdrag och uppgifter som till sin karaktär vinner på en gemensam beredning och beslutsfattande ur ett sydsvenskt perspektiv hanteras inom ramen för samarbetet. Uppdragen handlar framförallt om strategisk och övergripande planering, framtagande av gemensamma positionspapper, påverkansarbete genom bland annat dialog med relevanta aktörer samt gemensamma remissyttranden. Konkret och lösningsorienterat samarbete genomförs där det ger mervärde för organisationerna eller medborgarna. 4 Mandat och roll Samarbetet i Regionsamverkan Sydsverige har beslutande, rådgivande och rekommenderande funktioner. Den ideella organisationens beslutsfattande är aldrig överordnat respektive huvudmans beslutsfattande utan beslut som berör respektive huvudmans verksamhet måste fattas i medlemsorganisationernas politiska församlingar, enligt gällande besluts- och delegationsordning, för att vara giltiga. 5 Medlemskap Medlemmar i föreningen Regionsamverkan Sydsverige är Region Blekinge, Region Halland, Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Kronoberg och Region Skåne. Inträde eller utträde av medlemmar innebär ändring av stadgar som hanteras av styrelsen (se 10). beslutade av styrelsen 27 september och 19 oktober (3)

284 6 Årsmöte Högsta beslutande organ för samarbetet är årsmötet som beslutar om årsberättelse samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Årsmötet väljer även revisorer. Ordinarie årsmöte ska hållas varje kalenderår före juni månads utgång. Kallelse till årsmötet skickas per mail senast 10 dagar före mötet. Varje medlem har i förväg valt en ledamot som har rösträtt på årsmötet. 7 Kostnader och finansiering En årlig handlingsplan inklusive budget med respektive medlems avgift till föreningen fastställs av styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige och godkänns därefter i varje medlemsorganisation. Verksamhetsåret är 1 januari till 31 december. För särskilda insatser och initiativ kan ansökas om ytterligare bidrag eller tillskott från medlemsorganisationerna, andra intressenter, fonder eller offentliga myndigheter. Varje medlemsorganisation bär sina kostnader för respektive ledamöters och tjänstemäns deltagande i sammanträden, utskott och annan verksamhet som är knuten till samarbetet. 8 Organisation 8.1 Styrelse Styrelsen inom Regionsamverkan Sydsverige fastställer handlingsplan, identifierar och beslutar om uppdrag till utskott och arbetsgrupper, styr och ger vägledning under arbetets gång samt får rapport efter slutfört uppdrag. Styrelsen utgörs av tolv ledamöter samt tolv ersättare. Ordinarie ledamot är styrelseordförande i respektive medlemsorganisation. Övriga ledamöter och ersättare bestämmer varje medlem själv vilka som utses. Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år överensstämmande med regionernas mandatperiod. Både ordinarie ledamöter och ersättare bjuds in till styrelsens möten. Ordförandeskapet är permanent med ordförande från Region Skåne, uppdraget som vice ordförande roterar på ett år mellan de övriga regiondelarna har Kronoberg vice ordförande-uppdraget, 2020 Blekinge, 2021 Halland, 2022 Jönköping och 2023 Kalmar. Styrelsen möts efter behov, dock minst fyra gånger per år. Varje ledamot har en röst, röstningen avgörs med enkel majoritet. Är rösterna lika är ordförandes röst avgörande. Anteckningar förs vid styrelsemöte och undertecknas av ordförande samt justeras av ytterligare en närvarande. 8.2 Utskott Utskott bildas kring särskilda områden och / eller uppgifter för att förbereda beslut som ska tas i styrelsen. Fokus för samarbetet är inom områdena regional utveckling, infrastruktur och kollektivtrafik samt kultur. För vardera område etableras ett utskott med minst en ledamot från varje regiondel som i medlemsorganisationen har ledande ansvar för sakområdet. Uppdragen beslutas av och återrapporteras till styrelsen, liksom sammansättning och val av ordförande. Ordförande i de olika utskotten fördelas mellan de olika regiondelarna. Ärenden ska beredas av respektive utskott före beslut i styrelsen. Till varje utskott knyts tjänstemannastöd med en tjänsteman från vardera region som i sin hemmaorganisation arbetar med frågan. Uppdrag kan vara under kortare eller under längre tid. 8.3 Ledningsgrupp En ledningsgrupp bestående av regiondirektörerna samt regionala utvecklingsdirektörerna möts med samma regelbundenhet som styrelsen för att bereda ärenden och säkerställa frågornas hantering inom respektive organisation. 8.4 Sekretariat och gemensamma arbetsinsatser Den ideella föreningen har till sitt förfogande ett från medlemmarna organisatoriskt fristående sekretariat. Sekretariatet ska bland annat - svara för den formella hanteringen av föreningens ärende - ge administrativ service till föreningens olika politiska organ och beredningsgrupper beslutade av styrelsen 27 september och 19 oktober (3)

285 - ansvara för genomförandet av utrednings-, utvecklings- och uppföljningsprojekt. Chefen för sekretariatet är organisatoriskt direkt underställd styrelsens ordförande. Styrelsen fastställer de sekretariatsresurser som krävs för fullgörande av föreningens uppgifter. För de medarbetare som utför tjänster i sekretariatet fullgör den medlemsorganisation där medarbetaren är formellt anställd de skyldigheter som enligt lagar och avtal ankommer på en arbetsgivare. För att säkra högsta kompetens och en stark förankring i, samt synkronisering med arbetet hos medlemsorganisationerna utser respektive organisation relevanta kompetenser för att bistå styrelsen, utskotten och ledningsgruppen för beredning och verkställighet av fattade beslut. Medlemsorganisationerna har det huvudsakliga ansvaret för genomförande av det gemensamma arbetet varför tydligt identifierade kompetenser är en framgångsfaktor. 8.5 Firmateckning Styrelsen, ordförande och vice ordförande samt chefen för sekretariatet har rätt att var för sig skriva under i föreningens namn med rättslig bindande verkan. 9 Revision Föreningen skall ha minst tre revisorer varav en auktoriserad revisor, som utses av årsmötet. Revisorerna väljs för en mandatperiod om fyra år överensstämmande med regionernas mandatperiod. 10 Stadgeändringar Ändringar av stadgarna och överenskommelsen för regionsamverkan i Sydsverige kräver beslut vid två på varandra följande möten i styrelsen för att däremellan godkännas i medlemsorganisationerna. 11 Upplösning Föreningen upplöses när en majoritet av på styrelsen närvarande röstberättigade medlemmar beslutar om upplösning. 12 Likvidation Vid föreningens upplösning skall föreningens behållning, efter att skulder betalats, fördelas enligt samma grund som finansieringen. 13 Ikraftträdande Stadgarna träder i kraft den 1 januari beslutade av styrelsen 27 september och 19 oktober (3)

286 Handlingsplan 2019 med utblickar för 2020 och beslutad 19 oktober (16)

287 Sydsverige befolkning 31/ % av Sydsverige % av Sverige Blekinge % 2% Halland % 3% Jönköping % 4% Kalmar % 2% Kronoberg % 2% Skåne % 13% Sydsverige % 26% Sverige % De större städerna i Sydsverige är (antal invånare i kommunen 31/3 2018) beslutad 19 oktober (16) Tranås (18 891) Jönköping ( ) Nässjö (31 273) Värnamo (34 249) Västervik (36 546) Oskarshamn (26 929) Nybro (20 426) Kalmar (67 528) Kungsbacka (82 382) Varberg (62 928) Falkenberg (44 300) Halmstad (99 932) Alvesta (20 022) Växjö (91 251) Ljungby (28 353) Karlskrona (66 623) Ronneby (29 621) Karlshamn (32 229) Hässleholm (52 023) Kristianstad (84 211) Helsingborg ( ) Landskrona (45 427) Lund ( ) Malmö ( ) Trelleborg (44 645) Ystad (29 903)

288 Inledning Regioners och samhällets utveckling är komplext, det finns vinster i att se till en större geografi än den egna regionens inom vissa verksamhetsområden, det finns vinster i att föra en dialog med andra som är berörda av en fråga och i Sydsverige är erfarenheten att vi blir starkare och det är lättare att påverka om vi agerar tillsammans. Regionsamverkan Sydsverige bildades 1 januari 2016 och har under den korta tid samarbetet funnits fått till stånd flera viktiga insatser. Redan 2015 genomfördes en systemanalys som kompletterades 2016 och ledde till ett positionspapper inom infrastruktur, under 2017 konkretiserades detta och Sydsveriges prioriteringar förmedlades till den nationella planen för infrastrukturplanering Inom kultur har ett sydsvenskt samarbete utvecklats inom professionell dans för att stärka dansen som konstform samt för att öka tillgängligheten till dans för invånarna. Under 2018 beslutades om ett positionspapper för kultur samt gjordes en överenskommelse med Arbetsförmedlingen kring kompetensförsörjning för regional utveckling. Arbete pågår med synkronisering av biljett- och betallösningar inom kollektivtrafiken i södra Sverige, en gemensam sydtaxa med gemensam princip för gränsavdrag, positionspapper för kollektivtrafiken som kommer att följas av en aktivitetsplan. Hösten 2018 beslutades om ett positionspapper för arbetsmarknad och kompetensförsörjning som tydliggör vad regionerna vill inom dessa områden och framöver kommer lösningsfokuserade avtal med andra aktörer och strategier för påverkan, det vill säga genomförande av det som uttalats i positionspapperet. Vidare förs en fördjupad dialog med marknadsaktörerna kring bredband, genomförs gemensam kompetensutveckling inom bland annat kultur och övergripande fortsätter dialoger med nationella utredningar och kommittéer, myndigheter och departement, liksom vi kommer fortsätta lämna gemensamma remissvar och skriva debattartiklar som leder till ett bättre Sydsverige. Sammanfattningsvis kan konstateras att Regionsamverkan Sydsverige är på god väg att etablera sig som en betydelsefull arena. Tydlighet i styrning, ledning och prioriteringar är framgångsfaktorer liksom närvaron, medverkan i de gemensamma mötena såväl som förankring och ökad kännedom i hemmaorganisationerna. I de sex regioner som samarbetar i Sydsverige bor 2,6 miljoner invånare vilket representerar 26% av Sveriges befolkning. Detta faktum gör att Regionsamverkan Sydsverige är en kraft att räkna med, en röst att lyssna till och möjlighet finns att genomföra förändringar. Detta är en handlingsplan, Regionsamverkan Sydsverige ska samverka, med varandra men även söka samverkan med regering och riksdag, nationella myndigheter och kommuner, allt som kan leda till insatser som gynnar Sydsverige och Sverige. beslutad 19 oktober (16)

289 INNEHÅLL Förord 1. Övergripande syfte och målsättning med Regionsamverkan Sydsverige 2. Mandat, roll, struktur och organisation inför en ny mandatperiod 3. Prioriteringar för Uppdrag till utskott och arbetsgrupper 4.1 regional utveckling arbetsmarknad och kompetensförsörjning bredband 4.2 infrastruktur och kollektivtrafik 4.3 kultur 4.4 hälso- och sjukvård 4.5 internationella frågor inklusive omvärldsbevakning 5. Utvecklat uppdrag för den regionala politiska nivån 6. Kommunikationsplan 7. Övrigt 8. Finansiering beslutad 19 oktober (16)

290 1. Övergripande syfte och målsättning med Regionsamverkan Sydsverige Medlemmar i föreningen Regionsamverkan Sydsverige med organisationsnummer är Region Blekinge, Region Halland, Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Kronoberg, och Region Skåne. Syftet är att, med medborgarnas bästa för ögonen, utveckla samarbetet mellan verksamheterna i de sex regionerna. Målsättningen för Regionsamverkan Sydsverige är att skapa en grund för ökad tillväxt i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Grunden för denna ambition ska vara en strävan efter en helhetsorienterad och långsiktigt hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling syftar på en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. FN har antagit 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. I FN-resolutionen om agendan uttalade FNs medlemsstater att Vi har stakat ut vägen mot hållbar utveckling. Det är upp till oss alla att se till att resan blir framgångsrik. Sverige har åtagit sig att bidra och har ambitionen att vara ledande i genomförandet av hållbarhetsmålen, på hemmaplan och globalt. Målen ska ses som ett övergripande och framåtsyftande åtagande, för Regionsamverkan Sydsverige att vägledas av, och är att: 1. avskaffa fattigdom i alla dess former överallt 2. avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk, 3. säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar, 4. säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla, 5. uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, 6. säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla, 7. säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla, 8. verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla, 9. bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation, 10. minska ojämlikheten inom och mellan länder, 11. göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara, 12. säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster, beslutad 19 oktober (16)

291 13. vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser, 14. bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling, 15. skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald, 16. främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer samt 17. stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Alla målen är inte uppdrag som direkt ligger inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige, men där vi upplever att vi kan göra en insats ska vi bidra till att förverkliga målsättningarna. Genomförandet sker och ska ske genom beslut och åtgärder i den ordinarie verksamheten och genom befintlig styrning och processer. I Sveriges handlingsplan för Agenda betonas vikten av samarbete och samverkan mellan aktörer och mellan den internationella, nationella, regionala och lokala nivån. Arbetsförmedlingen lyfts som exempel på en myndighet som arbetar aktivt med att utveckla olika typer av partnerskap. Samarbete och samverkan är viktiga ledord såväl inom Agenda 2030, inom EU som i Sverige. I förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) tydliggörs att regionernas utvecklingsstrategier ska utarbetas och genomföras i samverkan med berörda kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Även näringslivet och det civila samhällets organisationer ska erbjudas möjligheter till samverkan. Den pekar också på att ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska vara en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet. Detta synsätt stämmer väl överens med Regionsamverkan Sydsveriges arbetssätt. Det handlar om att utveckla processer med nytänkande kring strategisk och operativ styrning. Plattformar, partnerskap och samarbeten har skapats och nya kan tillföras, mellan regionerna men även med nationella myndigheter och andra aktörer i samhället. 2. Mandat, roll, struktur och organisation inför en ny mandatperiod Samarbetet i Regionsamverkan Sydsverige har beslutande, rådgivande och rekommenderande funktioner. Den ideella organisationens beslutsfattande är aldrig överordnat respektive huvudmans beslutsfattande utan beslut som berör respektive huvudmans verksamhet måste fattas i medlemsorganisationernas politiska församlingar, enligt gällande besluts- och delegationsordning, för att vara giltiga. Det som är gränsöverskridande och det som görs bättre tillsammans bör vara vägledande för all verksamhet i Regionsamverkan Sydsverige. Styrelsen är högsta beslutande organ inom Regionsamverkan Sydsverige, denna identifierar och beslutar om uppdrag till utskott och arbetsgrupper, styr och ger vägledning under arbetets gång samt får rapport efter avslutat uppdrag. Uppdragen till utskotten kan vara under kortare eller under längre tid, det är uppdragen som styr och styrningen sker från styrelsen. I utskott och arbetsgrupper deltar minst en ledamot från varje region som i hemmaorganisationen har ledande ansvar för sakområdet. Ordförande för utskott och sammankallande för arbetsgrupperna kommer från olika medlemsorganisationer och kan rotera för att minska arbetsbelastningen för den enskilde. 3. Prioriteringar för 2019 Styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige vill för 2019 att följande uppdrag ska ges hög prioritet: A. kommunikation och påverkansarbete kring Sydsverige som en stark region med möjlighet att göra skillnad beslutad 19 oktober (16)

292 B. genomförande av arbetsmarknadsinsatser och kompetensförsörjning utifrån positionspapperets skrivningar C. slutförande av positionspapper för kollektivtrafik samt insatser för samverkande biljett- och betallösningar inom kollektivtrafiken i Sydsverige D. verka för att Sydsverige ska få ett större ansvar för nationella kulturpolitiska uppdrag E. samordning av insatser när det gäller bredbandsutbyggnad och digitalisering 4. Uppdrag till utskott och arbetsgrupper Styrelsen är den som ger uppdrag till utskott och utskotten rapporterar tillbaka till styrelsen. Det kan finnas tillfälliga utskott och fasta utskott. Det finns en öppenhet för förändringar och styrelsen har möjlighet att ompröva vilka samarbetsområden Regionsamverkan Sydsverige ska fokusera på, nya utskott och arbetsgrupper kan tillkomma och andra kan utgå. Under har funnits utskott och arbetsgrupper inom regional utveckling, infrastrukturplanering, kollektivtrafik, kultur samt hälso- och sjukvård. Fokus för samarbetet i Regionsamverkan Sydsverige har inledningsvis varit framtagande av positionspapper inom områdena infrastruktur, kultur, kollektivtrafik samt arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Positionspapperen tydliggör vad regionerna vill inom respektive område. När den övergripande bilden är beslutad var man vill komma så handlar det om att tydliggöra prioriteringar utifrån positionspapperen och därefter förverkliga genom insatser. Internationellt arbete och omvärldsbevakning ingår som en naturlig del inom samtliga områden som Regionsamverkan Sydsverige arbetar med. 4.1 Regional utveckling Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Under har Regionsamverkan Sydsverige fört dialog med arbetsmarknadsutredningen, departementet, Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan. Arbetet syftar till regionalt anpassade insatser för bättre kompetensförsörjning och fler i jobb. Det handlar om arbetsgivares möjlighet att få tillgång till rätt kompetens, fler i arbete, tydligare regionalt mandat samt nationell påverkan inte minst på nationella utredningar. En övergripande överenskommelse mellan Regionsamverkan Sydsverige och Arbetsförmedlingen med syftet att främja strategisk samverkan skrevs under i maj Hösten 2018 beslutades om ett positionspapper för att tydliggöra vad regionerna vill inom områdena arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Det finns fyra prioriteringar för den nationella politiken för kompetensförsörjning som Regionsamverkan Sydsverige vill se genomförda: stärkt regionalt inflytande över regional utbildningsplanering en arbetsförmedling med flexibla regionala uppdrag kring samverkan och dimensionering ökade insatser för det livslånga lärandet på en föränderlig arbetsmarknad en stärkt rekrytering till utbildningar som leder till yrken med brist på personal Framöver handlar arbetet om lösningsfokuserade avtal och strategier för påverkan för att genomföra det som uttrycks i positionspapperet. Bredband och digitalisering Bredband och digitalisering är en grundförutsättning för att nå mål inom övriga verksamheter, för den regionala utvecklingen, för hållbar tillväxt och för att vi ska kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Målet är inte bredbandet i sig utan att öka förutsättningarna för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter och leverans av samhällstjänster. Det nationella målet är att år 2025 bör 98% av alla hushåll och företag ha tillgång till snabbt bredband (1 Gbit / sek). Utgångspunkten beslutad 19 oktober (16)

293 är en marknadsdriven utbyggnad i samklang med det offentligas behov och ansvar för långsiktigt hållbar tillgång till viktig infrastruktur. Syftet är att kunna tillgodose samhällsservice och hållbar tillväxt. Inom Regionsamverkan Sydsverige handlar det om att samordna och koordinera insatser i Sydsverige så att de nationella målen nås. Målsättningen är att alla ska få erbjudande om bredband, att de som får efteranslutningserbjudande ska anta erbjudandet och att få alla att bli digitalt aktiva. Utmaningarna handlar om samverkan, att det är en komplex marknad och att marknadens intresse ska fångas. Utbyggnadstakten har bromsats in, tätorterna är i stort sett tagna, det som återstår är dyra fragmenterade området som kostar mer och ger mindre marginaler. I syfte att nå bredbandsmålen har aktörer som Telia, Telenor, ComHem / Tele 2, IP-Only, Trafikverket och Teracom bjudits in till dialog. Region Kalmar län har ordföranderollen i regionala utvecklingsutskottet och Region Jönköpings län är sammankallande i arbetsgruppen. Det finns en beredningsgrupp för arbetsmarknad och kompetensförsörjning samt en för bredband och digitalisering. 4.2 Infrastruktur och kollektivtrafik När förslaget till positionspapper för kollektivtrafik diskuterats blir det tydligt att kollektivtrafik och infrastrukturplanering är nära sammankopplade och att det finns vinster att ta ett samlat grepp om dem. Den flerkärniga strukturen i Sydsverige är en tillgång som ska tas tillvara genom bra tillgänglighet mellan tillväxtmotorer och regionala kärnor. De gränsöverskridande resorna i en storregional kontext blir både vanligare och viktigare. Nya resmönster ökar vårt behov av samverkan. beslutad 19 oktober (16)

294 Från 2019 finns ett gemensamt utskott för kollektivtrafik och infrastrukturplanering där frågorna ses utifrån ett samlat perspektiv. Arbetet med ett positionspapper för kollektivtrafik fortsätter och kommer att slutföras under Positionspapperet ska ha en hög ambitionsnivå med en målbild som tydligt binder samman kollektivtrafikresandet mellan tillväxtmotorerna i Sydsverige, gör det möjligt att arbets- och studiependla men även utvecklar kultur- och fritidsresandet. Det gemensamma positionspapperet för kollektivtrafik ska vara väl synkroniserat med positionspapperet och prioriteringarna för infrastruktur som Regionsamverkan Sydsverige enats om. Positionspapperets intentioner ska arbetas in i kommande trafikförsörjningsprogram. Genom trafikförsörjningsprogrammen planerar och beslutar regionerna bland annat hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Trafikförsörjningsprogrammen är nära kopplade till genomförandet av trafiken men även till investeringar och underhåll av infrastrukturen. Programmen innefattar vissa frågor som är regionövergripande och gränsregionala. Arbetsgruppen och utskottet för kollektivtrafik och infrastrukturplanering arbetar i nära samarbete med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som ansvarar för framtagande av trafikförsörjningsprogrammen. Så snart styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige beslutat om positionspapperet för kollektivtrafik påbörjas arbetet med aktivitetsplanen för genomförande av intentionerna i positionspapperet. Säkerställande av nya biljett- och betallösningar fortsatt sömlöst resande Regionerna i södra Sverige har sedan början av 1990-talet samarbetat, vilket för kollektivtrafikens kunder möjliggör sömlösa resor och biljettgiltigheter över länsgränserna. Nuvarande biljettsamverkan har legat i den ekonomiska föreningen ASCAN (Användarföreningen för taxesystem Scanprint ekonomisk förening) som avvecklades hösten 2016 och arbetet överfördes till arbetsgruppen för kollektivtrafik. De gemensamma resevillkoren i Sydtaxan och ett gemensamt (ej Kalmar) tekniskt kortbaserat biljettsystem har skapat förutsättningar för ett smidigt resande. Projektet har under de senaste åren handlat om synkronisering mellan de nya biljett- och betallösningarna mellan Skåne Blekinge och Halland Kalmar Jönköping Kronoberg. De bakomliggande skälen till initieringen av detta projekt är dels behov av att hitta nya enkla och attraktiva lösningar som kan bidra till ett ökat resande i kollektivtrafiken och dels behov av att ersätta nuvarande kortbaserade biljettsystem. Gemensamma tester har påbörjats för samverkan mellan de båda biljettsystemen och detta fortsätter i olika former fram till sommaren Skåne, Halland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar medverkar i ett nationellt projekt i Samtrafikens regi för framtagande av specifikationer för en så kallad ID-baserad biljettlösning som avses implementeras i de båda biljettsystemen. Tester kommer även att genomföras med bland andra Västtrafik och SJ vilka även följer den nationella standarden. Styrelsen beslutade under 2018 om en gemensam princip för gränsavdrag, Storleken på gränsavdraget är vid starten 25% för enkelbiljett och 35% för periodbiljett. Regionsamverkan Sydsveriges långsiktiga ambition är att utöka gränsavdraget framöver. Arbetet framöver inom kollektivtrafiken i Sydsverige handlar om - gemensam prioritering mellan olika kollektivtrafikstråk - fortsatt översyn av prissättningen - gemensam identitet i marknadsföring av sydsvensk kollektivtrafik - bredda synen på kollektivtrafikens samhällsnytta Infrastrukturplanering Infrastrukturarbetet utgår både ifrån statens specifika uppdrag till regionerna att upprätta regionala transportinfrastrukturplaner och det bredare uppdraget att medverka i det nationella arbetet, företräda regionernas intressen samt att verka för att den statliga planeringen samordnas med de beslutad 19 oktober (16)

295 regionala och kommunala utvecklingsinsatserna. I detta är dialogen mellan parterna i Sydsverige viktig, men också med de nationella beslutsorganen och Trafikverket. Inom infrastrukturområdet har ett gemensamt underlag i form av en systemanalys för Sydsveriges infrastruktur tagits fram Under 2016 utarbetades ett positionspapper, Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige, vilket redovisar gemensamma prioriteringar i Sydsveriges transportsystem. I samband med åtgärdsplaneringen för nationell plan och regionala planer konkretiserades positionspapperet i dokumentet Sydsvenska prioriteringar, som pekade ut de prioriterade insatserna under planperioden. Dessa dokument utgör en grund för fortsatt arbete. I fokus föregående år har varit att visa på och få gehör för de sydsvenska behoven av insatser inom transportinfrastrukturen kopplat till översynen av infrastrukturplaner för perioden Detta arbete slutfördes när den planeringsprocessen gick in i sin slutfas och beslut om planerna togs i juni Av de 34 objekt som lyfts fram i Sydsvenska prioriteringar har inga objekt som låg med i föregående plan tagits bort och 11 av de 17 nya objekt som föreslagits har kommit med i den plan som regeringen tog beslut om Samtidigt är denna återkommande process för översyn av infrastrukturplaner bara en del i arbetet med att få till en önskad utveckling inom transportsystemet. Efter att planerna är beslutade finns flera andra frågor inom infrastrukturområdet som bidrar till att stärka utvecklingen i södra Sverige att arbeta med och samverka kring. Arbetet med den nya nationella planen för transportsystemet påbörjas nu. Utifrån uppdraget och de nationella och regionala processerna föreslås följande aktiviteter: Utvärdering av arbetet och insatserna kopplade till planeringsprocessen för den nationella planen för perioden Framtagande av gemensamt kunskapsunderlag avseende godstransporter och godshantering i södra Sverige. Insatser för att förbättra regionernas insyn och möjlighet att påverka Trafikverkets planering och prioritering av drift- och underhållsinsatser inom järnvägssystemet. Arbete med frågan hur man från regionernas sida kan jobba med steg 1- och 2-åtgärder inom ramen för de regionala planerna. Planering för arbetet med den nationella planen för perioden Därtill finns det ett antal aktiviteter inom området som är av mer löpande karaktär och som sker utifrån behov eller uppkomna situationer. Dialog och långsiktig utveckling av Sydsveriges kollektivtrafik och dess krav på tillhörande insatser i infrastrukturen i samverkan med utskottet för kollektivtrafik. Ömsesidigt informationsutbyte och dialog kring regionalt, nationellt och internationellt arbete med transportpolitiska frågor. Ett särskilt fokus sätts på internationellt samarbete avseende utvecklingen av TEN-T, interregionala samarbetsorganisationer och nätverk, de pågående interregprojekten TENTacle och Scandria2Act m.m. Dialog och avstämning kring remisser i transportpolitiska frågor av gemensamt intresse. Efter 2019 finns följande förslag på uppdrag inom infrastrukturområdet : Nyttoanalyser sammanknutet Sydsverige Utifrån arbetet med positionspapper för kollektivtrafik och ambitionen för trafikeringen görs nyttoanalyser som beskriver förväntade effekter och nyttor som uppstår till följd av en ökad tillgänglighet och ett mer sammanknutet Sydsverige. I detta analyseras effekter inom t ex arbetsmarknad, sysselsättning, produktivitetstillväxt, kompetensförsörjning, bostadsbyggande, etc. beslutad 19 oktober (16)

296 Storregional tågtrafik på nya stambanor för höghastighetståg Man kan förvänta sig stora restidsvinster om den storregionala tågtrafiken, med fordon för 250 km/t, kan köras på höghastighetsbana (HHB) för att sammanbinda de regionala kärnorna i södra Sverige. För att detta ska vara möjligt krävs kopplingar mellan HHB och anslutande regionala banor, ett sammanhängande järnvägssystem. Analyser och underlag bör tas fram som pekar på restidsvinster och andra samhällsnyttor som kan uppnås i syfte att påverka systemutformningen av HHB. Ett första steg är att ta fram ett möjligt systemupplägg och dess restidseffekter och ett andra steg skulle vara att utifrån detta göra bredare analyser som beskriver samhällsnyttor inom sysselsättning, kompetensförsörjning, bostadsbyggande etc. Revidering av Sydsvenska prioriteringar Utifrån de underlag som tas fram inom främst kollektivtrafik- och godsområdet görs en översyn av de åtgärder som ligger med i Sydsvenska prioriteringar. En ambition kan vara att RSS även lägger fast en prioritering av de viktigaste objekten för att uppnå positionspapperets prioriteringar. Region Kronoberg har ordföranderollen i infrastruktur- och kollektivtrafikutskottet och Region Skåne är sammankallande i arbetsgruppen. 4.3 Kultur Konst och kultur är förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling och för samhällets och enskilda invånares möjlighet att skapa en identitet, känna tillhörighet och gemenskap. Konst och kultur skapar sammanhang och mening och kan få människor att se världen och sig själva genom andras ögon. Yttrandefrihet, konstnärlig frihet och varje människas rätt till kultur är kulturpolitikens grund. En mångfald av uttryck, verksamheter och aktörer är basen för ett rikt kulturliv som måste värnas, lyftas fram och utvecklas. Regionsamverkan Sydsverige genomför, tillsammans med staten, de nationella kulturpolitiska målen och verkar för att Sydsverige ska få ett större ansvar för nationella kulturpolitiska uppdrag. Genom att överbrygga administrativa gränser och samverka tar vi tillvara kulturens potential och betydelse för utveckling och en god välfärd. För att nå målen har Regionsamverkan Sydsverige enats kring tre kulturpolitiska prioriteringar för framtida kultursamverkan. Vi utgår från dessa i vår planering, våra regionala styrdokument samt i dialog med nationella aktörer. Sydsverige lockar Konst marknadsföring Sydsverige är en av de ledande regionerna inom bild- och formkonsten Regionsamverkan Sydsverige gör gemensamma insatser för att synliggöra den professionella bild- och formkonsten i södra Sverige nationellt och internationellt. KKN-utbildning Regionerna samordnar och erbjuder kommunerna (ansvariga för näringsliv och kultur tillsammans) att delta i en utbildning om Kulturella och kreativa näringar, framtagen i samverkan med akademin. Tidigare har det omfattats av Skåne och Blekinge, framöver kommer även övriga regioner att omfattas. Sydsverige samverkar Film Inleda arbetet med att utreda filmområdets organisering i Sydsverige. En förstudie där vi förutom film, främjande uppdraget samt filmproduktion, också beaktar tv-produktion, dataspelsutveckling samt rörlig bild. Form, design och arkitektur Sydsverige utvecklar samarbetet för form, design och arkitektur Form design Center Malmö erbjuder kompetenssamverkan i södra Sverige. beslutad 19 oktober (16)

297 Glas Glasriket vill ta ett nationellt ansvar för glasets arkiv och samlingar. Fem aktörer har bildat nätverket Swedish Glass Net. Visionen är att Swedish Glass Net ska vara en kreativ utvecklingsarena för det svenska glasets historia, process och framtid med fokus på innovation och tillväxt. Bibliotek litteratur och läsfrämjande Regional biblioteksverksamhet ska samverka kring metodutveckling inom litteratur- och läsfrämjande samt medverka till att den aviserade bibliotekssatsningen på "Digitalt först" utformas så att den passar olika bibliotekstyper men även garanterar en jämlik biblioteksservice för alla. Sydsverige tillgängliggör Dans Fortsätta och fördjupa Danssamverkan Sydsverige genom att stärka samarbetet på ledningsnivå, genomföra gemensamma publika aktiviteter, utveckla turnésamarbeten samt anordna kompetensutveckling inom teknik, marknad, produktion och dansutveckling. Kulturvaneundersökning Som en del i att utveckla samverkan mellan regionerna genomförs med regelbundenhet kulturvaneundersökningar, för att uppnå en större kunskap om skillnader och gemensamheter bland invånarnas kulturvanor. Informationen som framkommer i undersökningarna utgör en god grund för nya prioritering inom och mellan regionerna för att möta invånarnas behov. Övrigt Gemensam intern kompetensutveckling kring det kulturpolitiska positionspapperet (målgrupp nämndsledamöter) Dialog med statlig nivå avseende utveckling av kultursamverkansmodellen. (t.ex. gemensam förberedelse inför nationellt möte med kulturdepartementet, gemensam förberedelse inför dialog med Kulturrådet och andra berörda myndigheter), undersöka möjliga gemensamma skrivningar i förhandlingsframställan Region Halland har ordföranderollen i kulturutskottet och Region Blekinge är sammankallande i arbetsgruppen. 4.4 Hälso- och sjukvård Region Halland har ett uppdrag att lämna förslag till hälso- och sjukvårdsarbete. 4.5 Internationella frågor inklusive omvärldsbevakning Sydsveriges utveckling är starkt kopplad till vad som sker i vår omvärld. Samarbete och samverkan är viktiga ledord såväl inom FN, EU, Sverige som inom Regionsamverkan Sydsverige och för våra regioner. Genom att samarbeta med andra regioner förbättras förutsättningarna att möta framtidens utmaningar. Våra regioner och Regionsamverkan Sydsverige är en del i ett större sammanhang. FNs globala mål eller Agenda 2030, diskussionen om Framtidens Europa, EUs långtidsbudget med bland annat sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationspolitiken påverkar våra verksamheter liksom globaliseringen och den ökade migration vi sett de senaste åren. Det gemensamma transportsystemet i Öresundsregionen, Fehmarnbelt-förbindelsen, Östersjöregionen och andra europeiska infrastrukturinvesteringar inom det transeuropeiska transportsystemet (TEN-T) skapar nya möjligheter som Sydsverige måste ta tillvara. Internationellt arbete och omvärldsbevakning föreslås för närvarande ses som en naturlig del inom samtliga verksamhetsområden som Regionsamverkan Sydsverige arbetar med och inte som ett eget område med utskott och arbetsgrupp. beslutad 19 oktober (16)

298 5. Utvecklat uppdrag för den regionala politiska nivån Under 2017 inledde styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige en diskussion som syftar till en dialog om ett överförande av uppdrag från den nationella till den regionala politiska nivån. Näringslivsutveckling, turism, infrastruktur och kommunikationer, kultur, miljö, utbildning och forskning, arbetsmarknadspolitik, folkhälsa samt hälso- och sjukvård är de viktigaste verksamhetsområdena för den regionala utvecklingen. Dessa frågor har en regional logik där man ser till helheten, avväger intressen, sätter mål, prioriterar, fördelar resurser och är drivande för utvecklingen. De bör därför helt eller delvis hanteras av den regionala politiska nivån. Med hänvisning till olika uppgifters regionala logik är frågan om regionerna har ett mandat som motsvarar behoven. I de fall den regionala politiska nivån saknar eller har ett för svagt mandat bör överföring av uppgifter och resurser från den nationella nivån till den regionala nivån diskuteras. Det kan också handla om kompletterande uppgifter till den regionala nivån. Ett bra samarbete mellan alla olika aktörer som arbetar för den regionala utvecklingen är av stor betydelse. Det regionala utvecklingsarbetet handlar i hög grad om samverkan kring gemensamma visioner, mål och handlingsplaner. Vissa politikområden har en struktur som innebär att flera olika nivåer och geografier är inblandade i beslut och implementering. Beslutsprocesser handlar i hög utsträckning om nätverksbyggande och samverkansprocesser. Beslutsfattande och implementering kräver ett samspel mellan nivåerna. De områden som Regionsamverkan Sydsverige valt att börja diskutera kring utvidgat mandat handlar om arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Dialog har förts med regeringen, arbetsmarknadsutredningen samt med representanter för berörda myndigheter. Under 2019 är fokus framförallt på genomförande och samverkan med nationella nivån kring arbetsmarknadspolitiken men även kring kultur och infrastruktur. 6. Kommunikationsplan Ett av syftena med Regionsamverkan Sydsverige handlar om påverkansarbete. Sydsveriges regionala politiska församlingar representerar 26% av Sveriges befolkning. Regionsamverkan Sydsverige är en stark röst med möjlighet att göra skillnad. Kommunikationsarbetet är därför ett prioriterat område att arbeta med. Syfte Syftet med kommunikationen är att stötta de gemensamma prioriterade verksamhetsmålen. Strategi Regionsamverkan Sydsveriges enskilda medlemsorganisationer har kommunikationsresurserna och de har samtidigt samarbetets starkaste varumärken. Organisationsnamnet Regionsamverkan Sydsverige ska användas av respektive medlem när det ger nytta och mening för att uppnå de gemensamma målen med verksamheten. Den största nyttan med samarbetet är att den ger de gemensamma frågorna större tyngd när de kommuniceras samlat gentemot beslutsfattare på nationell nivå. Organisationsnamnet Regionsamverkan Sydsverige ska därför endast användas i kommunikationssyfte samlat, samordnat och planerat. Regionsamverkan Sydsveriges huvudmän är regionerna i Sydsverige. Arbetet ska genomföras med öppenhet och transparens vilket innebär att uttalanden och utlämnande av handlingar sker i enlighet med offentlighetsprincipen. Budskap En fjärdedel av Sveriges befolkning bor i Sydsverige. När vi agerar gemensamt får vi tillräcklig tyngd för att kunna påverka. Regionsamverkan Sydsverige vill nå resultat genom gränsöverskridande samverkan och nytänkande samhällsreformer genom bland annat flernivåstyrning. Målgrupper valda företrädare för de ingående organisationerna i Regionsamverkan Sydsverige beslutad 19 oktober (16)

299 medarbetare i de ingående organisationerna i Regionsamverkan Sydsverige som arbetar med de sakfrågor som Regionsamverkan Sydsverige lyfter regering och riksdag statliga myndigheter kommunerna i Sydsverige media invånare i Sydsverige Kommunikationsmål Regionsamverkan Sydsveriges kommunikationsmål är: Att uppmärksamma de som arbetar med respektive sakfråga inom respektive medlemsorganisation att Regionsamverkan Sydsverige finns och att medlemsorganisationerna arbetar med sakfrågorna gemensamt. Att förse de som arbetar med respektive sakfråga inom respektive medlemsorganisation med relevant information och handlingar. Att bevaka Sydsveriges intressen på nationell nivå inom ramen för de prioriterade verksamhetsområdena. Att informera Sydsveriges invånare om konkreta resultat som en följd av samarbetet. Kommunikationsformer Internkommunikation Regionsamverkan Sydsverige har ett stort antal förtroendevalda ledamöter och medarbetare från de ingående organisationerna. Dessa måste få relevant information om samarbetets olika verksamheter. Påverkanskommunikation Mycket av Regionsamverkan Sydsveriges verksamhet syftar till att bevaka och främja sydsvenska intressen gentemot regering, riksdag och statliga myndigheter. För detta krävs noggrant uttänkt och framförallt samordnad påverkanskommunikation. Resultatkommunikation De konkreta resultat Regionsamverkan Sydsverige kan tänkas uppnå genom sitt samarbete (exempelvis synkronisering av nya biljett- och betallösningar inom kollektivtrafiken i Sydsverige) ska kommuniceras direkt mot invånarna i Sydsverige. Resurser och arbetsfördelning Region Skåne har en kommunikationsresurs som arbetar övergripande med Regionsamverkan Sydsverige. För de enskilda sakfrågor som medlemsorganisationerna avser att lyfta inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige krävs att dessa även avdelar ordinarie kommunikationsresurser för respektive sakfråga, detta för att förhindra att respektive organisations budskap inom varje sakfråga spretar. Övergripande kommunikationsplanering görs av kommunikatören i Region Skåne i dialog och samråd med kommunikatörerna i övriga medlemsorganisationerna. Pressmeddelanden och presskonferens skickas ut respektive arrangeras av kommunikatör i den organisation som arrangerar relaterat möte. Kanaler och talespersoner den gemensamma webbplatsen utgör basen för all kommunikation kring Regionsamverkan Sydsverige. På webben publiceras all relevant information såsom anteckningar och referat från möten, presentationer och intervjuer med aktuella personer Medlemsorganisationerna i Regionsamverkan Sydsverige och deras respektive kanaler Pressmeddelanden och presskonferenser beslutad 19 oktober (16)

300 Talesperson för organisationen är i första hand ordföranden, i andra hand andra ledamöter i styrelsen. Vid oklarhet avgörs talesperson i samråd med chefen för sekretariatet. 7. Övrigt En utvärdering av det första året med Regionsamverkan Sydsverige gjordes i början av 2017 vilket gav en väldigt positiv bild av verksamheten med 91% som anser att arbetet i Regionsamverkan Sydsverige är viktigt eller mycket viktigt för södra Sverige. Övergripande synpunkter lyftes som: stora fördelar med samverkan mellan länen, stark spelare för Sydsverige, bra med gemensam front mot övriga landet, viktigt att alla är med och bidrar, viktigt, behövs tydligare mål och tydligare direktiv, det krävs att vi pratar med en röst mot staten om vi ska skörda framgång, resurseffektivt arbetssätt, har gett avtryck både bland medlemmarna själva och i omgivningen, bättre än väntat! Sammanfattningsvis kan konstateras att Regionsamverkan Sydsverige är på god väg att etablera sig som en betydelsefull arena. Närvaron och medverkan är viktigt för framgång liksom förankring och ökad kännedom på hemmaplan är central. Önskemål om tydlighet i styrning, ledning och prioriteringar är viktigt att ta med i arbetet framöver. Regionsamverkan Sydsverige fortsätter utveckla sin medverkan i Almedalsveckan för att föra fram tydliga budskap kring det sydsvenska samarbetet. 8. Finansiering Föreningens kostnader delas solidariskt av medlemmarna enligt en av styrelsen fastställd budget. Den ideella föreningen har till sitt förfogande ett från medlemmarna organisatoriskt fristående sekretariat som finansieras gemensamt. Sekretariatet svarar för den formella hanteringen av föreningens ärenden, ger administrativ service till föreningens olika politiska organ och beredningsgrupper samt ansvarar för genomförandet av utrednings-, utvecklings- och uppföljningsprojekt. För särskilda insatser och initiativ kan ansökas om ytterligare bidrag eller tillskott från medlemsorganisationerna, andra intressenter, fonder eller offentliga myndigheter. Varje medlemsorganisation bär sina kostnader för respektive ledamöters och tjänstemäns deltagande i sammanträden, utskott och annan verksamhet som är knuten till samarbetet. Verksamheten drivs i den juridiska formen allmännyttig ideell förening vilket innebär att föreningen inte är skattskyldig eller momspliktig. Föreningens budget är Intäkter Landstinget Blekinge Region Blekinge Region Halland Region Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Region Kalmar län Region Kronoberg Region Skåne Kommunförbundet Skåne Summa beslutad 19 oktober (16)

301 Regionsamverkan Sydsverige har haft ett överskott av medel vid varje årsslut, 2016 var det kronor, 2017 var det kronor och för 2018 är uppskattningen (i september) att överskottet blir 225 tkr. Uppskattningen (i september 2018) är att det per finns nästan 2 mkr på bankkontot, alltså en ingående balans Kostnader Sekretariat - samordnare 50% - 5 sammankallande x 20% - ekonom 20% - kommunikatör 20% budget budget budget budget Utredningsmedel Revision Övrigt Summa beslutad 19 oktober (16)

302 Ärende 15

303 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (3) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Regionfullmäktige Verksamhetsövergång, mottagande av aktier, tillgångar i pensionsstiftelse m.m. i samband med upphörande av Regionförbundet i Kalmar län Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige godkänner att Regionförbundet i Kalmar län överlämnar verksamhet gällande regional utvecklingsverksamhet till Region Kalmar län 1 januari 2019 till följd av att landstinget övertar det regionala utvecklingsansvaret och bildar Region Kalmar län från och med 1 januari överlåter pågående projekt med aktuellt saldo med regionförbundet som projektägare till respektive ny huvudman senast 31 december överlåter hela ansvaret för pensionsskuld och ansvarsförbindelse till Region Kalmar län, både avseende förtroendevalda och anställda från 1 januari 2019 samt att Region Kalmar län övertar Regionförbundets ansvar som pensionsmyndighet från och med den 1 januari överlåter Regionförbundets i Kalmar län tillgångar i SKL-pensionsstiftelse till Region Kalmar län. Äganderätten övergår 1 januari överlåter Regionförbundets i Kalmar län aktier för IT Plattform Småland & Öland AB, E22 AB och Industriellt Utvecklingscentrum, IUC Träcentrum i Nässjö AB till Landstinget i Kalmar län till bokfört värde senast 31 december överlåter inventarier, undantaget teknisk utrustning som datorer som finns på Småland-Blekinges-Hallands Europakontor i Bryssel till Landstinget i Kalmar län, utan kostnad senast 31 december Regionfullmäktige beslutar att Region Kalmar län ska ansöka om medlemskap i Sweden China Trade Council. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

304 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (3) Bakgrund Till följd av att landstinget övertar det regionala utvecklingsansvaret från regionförbundet den 1 januari 2019 och därmed bildar Region Kalmar län har Regionförbundets styrelse den 25 oktober 2018 beslutat att: Överlåta Regionförbundets i Kalmar län aktier för IT Plattform Småland & Öland AB, E22 AB och Industriellt Utvecklingscentrum, IUC Träcentrum i Nässjö AB till Landstinget i Kalmar län till bokfört värde senast 31 december Regionförbundet ska avsluta sitt medlemskap i Sweden China Trade Council och samtidigt förordat att Region Kalmar län ska bli medlem. (not: Det är en följd av att medlemskap i denna förening inte kan överlåtas.) Överlåta pågående projekt med aktuellt saldo med regionförbundet som projektägare till kommunförbundet respektive Region Kalmar län senast 31 december Inventarier, undantaget teknisk utrustning som datorer, som finns på Nygatan överlåts till Kommunernas Hus i Kalmar AB och det som finns i Bryssel överlåts till Landstinget i Kalmar län, utan kostnad senast 31 december Nedan följer kort information om de aktier som överlåts. E22 AB En utbyggnad av väg E22 utbyggd till motorväg/fyrfältsväg mellan Trelleborg och Norrköping skulle skapa stora vinster för både invånare och företag. För att visa på enigheten mellan politik och näringsliv bildades E22 AB hösten 2006 av Region Blekinge, Region Skåne, Regionförbundet i Kalmar län, Region Östergötland och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. E22 AB arbetar med att ta fram fakta om utbyggnaden och dess effekter samt att kommunicera dessa till beslutsfattare på alla nivåer. (200 aktier, bokfört värde kr, per ) Träcentrum Hela idén med Träcentrum bygger på samverkan mellan aktörer som kan bidra med relevant kompetens. De arbetar med företag, högskolor, branschorganisationer, myndigheter, fristående konsulter med flera. De utvecklar och erbjuder tjänster inom tre högprioriterade områden. Affärsutveckling, Produktutveckling och Produktionsutveckling. Inom dessa tre områden genomför de utvecklingsprojekt och utbildningar. (10 aktier, bokfört värde kr, per ) IT-plattform Småland Öland IT-plattform för Småland & Öland syftar till att skapa en affärsmodell och tillhandahålla ett affärssystem för en framtida lönsam och attraktiv besöksnäring i Småland och på Öland. (75 aktier, bokfört värde kr).

305 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (3) Vidare kommer Regionförbundets styrelse den 6 december att till följd av regionbildningen besluta om att: Överlämna verksamhet gällande regional utvecklingsverksamhet till Region Kalmar län 1 januari 2019 samt överlämna verksamhet gällande primärkommunala frågor till Kommunförbundet Kalmar län 1 januari Överlåta uppdraget som pensionsmyndighet till Region Kalmar län från 1 januari Överlåta hela ansvaret för pensionsskuld och ansvarsförbindelsernas värde, samt tillhörande försäkringsavtal till Region Kalmar län, både avseende förtroendevalda och anställda från 1 januari Värdet på pensionsskulden uppgår till kr och värdet på ansvarsförbindelserna uppgår till kr per Överlåta Regionförbundet i Kalmar läns tillgångar i SKLpensionsstiftelse till Region Kalmar län. Äganderätten planeras övergå den 1 januari 2019 men förutsätter en ansökan till länsstyrelsen som utvisar att regionförbundet och landstinget är överens om att ansvaret flyttas över till blivande Region Kalmar län. När det gäller pensioner har styrelsen för regionförbundet varit pensionsmyndighet. All hantering avseende pensioner föreslås gå över till Region Kalmar län. Detta innefattar även den tjänstepension som de anställda som går över till kommunförbundet har tjänat in under sin anställningstid på regionförbundet. Det innefattar också pension för förtroendevalda och personer som redan tidigare avslutat sin anställning på regionförbundet. Som en konsekvens av ovanstående överlåts regionförbundets pensionsstiftelse som helhet till Region Kalmar län. Pensionsstiftelsen redovisas som en ansvarsförbindelse. Värdet uppgår till kr per Helena Nilsson Ingeborg Eriksson Bilagor 1. Protokollsutdrag från regionförbundets styrelse den 25 oktober 2018, Årsredovisning 2017 Regionförbundet i Kalmar län.

306

307 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Uppdrag Politiskt arbete Medarbetare Ekonomisk måluppfyllelse Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Borgens- och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Verksamhetsberättelse Befolkning och välfärd Hållbarhet och kommunikationer Näringsliv och kompetens Lärande och biblioteksstöd AV-Media Kalmar län Regionbiblioteket i Kalmar län Nationellt kompetenscentrum anhöriga Administration Regionförbundet i Kalmar län 1 Årsredovisning 2017

308 Innehåll Inledning regiondirektören har ordet 3 Förvaltningsberättelse Vårt uppdrag 5 Det politiska arbetet 6 Medarbetare 7 Ekonomisk måluppfyllelse 10 Ekonomisk redovisning Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Borgens- och ansvarsförbindelser 19 Kassaflödesanalys 20 Noter 21 Verksamhetsberättelse Befolkning och välfärd 27 Hållbarhet och kommunikation 31 Näringsliv och kompetens 36 Lärande och biblioteksstöd 40 Nationellt kompetenscentrum anhöriga 44 Administration 50 Bilagor 1. Fördelning av företagsstöd Beviljade projektmedel för tillväxt Beviljade stöd kommunvis 57 Regionförbundet i Kalmar län 2 Årsredovisning 2017

309 Inledning Under det gångna året har arbetet med revideringen av länets regionala utvecklingsstrategi, RUS, avslutats. Förslaget var klart efter sommaren och under hösten gick utkastet på remiss till bland annat länets kommuner, länsstyrelsen, och Linnéuniversitet. Regionförbundet har tidigare inte använt sig av detta förfaringssätt men då Region Kalmar län bildas den 1 januari 2019 är det extra viktigt att ha RUS väl förankrat inte i länet. Även en ny regional transportplan blev klar och beslutad innan årsskiftet. Arbetet med framtagandet av denna har löpt parallellt med processen för den nationella planen för transportsystemet I det gemensamma remissvar som har lämnats för länet uppmanas departementet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att direktförhandla med Kalmar län för att ta fram en samlad plan när det gäller järnvägen i länet. Svaret föregicks av en politisk dialog med länets kommuner, landstinget och företrädare för näringslivet. Aktiviteterna kring framtida strukturfonder och inte minst de politiska diskussionerna kring EU:s långtidsbudget har intensifierats under året. Arbetet i regionerna med att påverka regeringen i frågan drivs från SKL och den så kallade 8-gruppen där samtliga ordföranden för strukturfondsdelegationerna ingår. Regeringen har inte haft någon tydlig position i frågan angående Sveriges syn på strukturfonderna vilket många regioner är starkt kritiska till. EU:s strukturfonder är ett viktigt finansiellt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Under nuvarande period, , omsluter programmen i Småland och Öarna cirka 1,2 miljarder kronor. På tjänstemannanivå sker ett påverkansarbete i Bryssel via vårt Europakontor och i samverkan med andra aktörer. Arbetet med att bilda region och kommunförbund har fortgått under året. Beslutet om den politiska organisationen för regionen fattades under hösten samtidigt som ett förslag till tjänstemannaorganisation presenterades. Arbetet med regionbildningen leds av presidierna i landstinget och regionförbundet samt landstings- och regiondirektör. Utöver det är ett antal tjänstemän är engagerade i ett olika arbetsgrupper. Processen med att bilda kommunförbund har letts av PKN:s presidium och två av länets kommunchefer. Utöver bildande av de nya organisationerna förbereds också avvecklingen av regionförbundets organisation. Arbetet har löpt på väl och fortsätter under Helena Nilsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län 3 Årsredovisning 2017

310 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE» Regionförbundet i Kalmar län 4 Årsredovisning 2017

311 Vårt uppdrag Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan och ska verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Vårt syfte är att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget för att främja länets utveckling. I egenskapen av samverkansorgan 1 har vi fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus och många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vår verksamhet ska utgå ifrån den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Enligt lagen om samverkansorgan ska vi: utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter samordna insatser för genomförande av strategin besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen. Enligt vår förbundsordning ska vi också: ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen ha möjlighet att bidra till finansiering, investeringar i och marknadsföring av infrastruktur av betydelse för regionen ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag 2 verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde ansvara för regional turismverksamhet ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde verka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter, samordnar sina verksamheter ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet. 1 Förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:713) och Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen 2 Vid regionförbundets styrelsemöte den 16 december 2015 beslutades att punkten om Kulturansvar stryks från förbundsordningen från och med 1 januari 2016 i samband med att ansvaret för kulturfrågor förs över till Landstinget i Kalmar län. Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning

312 Det politiska arbetet Styrelse Styrelsen är regionförbundets högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. Av dessa är 22 utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under 2017 har regionförbundets styrelse sammanträtt vid sex tillfällen. Ordförande i styrelsen är Ulf Nilsson (S). Vice ordförande är Akko Karlsson (MP) och Harald Hjalmarsson (M) Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet förbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid åtta tillfällen under Ordförande i arbetsutskottet är Ulf Nilsson (S). Vice ordförande är Akko Karlsson (MP) och Harald Hjalmarsson (M). Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden (PKN) består av 15 ledamöter och lika många ersättare och är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under 2017 har sex sammanträden med PKN genomförts. Ordförande i nämnden är Tomas Kronståhl (S), och vice ordförande är Henrik Yngvesson (M). Regionförbundet i Kalmar län 6 Årsredovisning 2017

313 Medarbetare Regionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet som bidrar till länets utveckling med goda resultat. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd. Kompetenta och delaktiga medarbetare är tillsammans med en väl fungerande dialog såväl internt som externt en nyckel till framgång. För medarbetarnas del innebär det bland annat kompetensutvecklingsinsatser, krav på flexibilitet och att vara delaktig i den utveckling som sker. De värderingar som präglar arbetsplatsen och som vi arbetar för att omsätta i det dagliga arbetet är: arbetet på regionförbundet ska präglas av öppenhet vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra vi är positiva och gör alltid vårt bästa bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring Regionbildning Den 1 januari 2019 kommer Region Kalmar län att bildas genom att det regionala utvecklingsansvaret, som idag ligger på Regionförbundet i Kalmar län, går över till Landstinget i Kalmar län. Regionförbundet upphör som en konsekvens av detta från och med den 31 december Länets tolv kommuner kommer parallellt att bilda ett kommunförbund för primärkommunala frågor. Under 2017 påbörjades arbetet med att bilda Region Kalmar län samt att planera för avveckling av regionförbundet. Arbetsgrupper inom områdena kommunikation, ekonomi, IT, personal, ärendehantering, samt avtal startade sitt arbete under den gemensamma ledningen för regionbildningen. Under våren 2018 intensifieras motsvarande arbete gällande kommunförbund. Under hösten startade processen med att göra en risk- och konsekvensanalys av förändring och avslut av regionförbundet, enligt Arbetsmiljöverkets regelverk, inför ovanstående förändringar. Samtliga områdesgrupper har med metoden SWOT-analys gjorts delaktiga i de förändringar som pågår. Resultaten från dessa analyser kommer tas tillvara och hanteras på olika sätt. Personalförsörjning Antal anställda Den 31 december 2017 fanns det 87 personer anställda vid regionförbundet, jämfört med 91 personer vid samma tidpunkt föregående år. Det totala antalet medarbetare var vid årsskiftet något färre än föregående år beroende på regionförbundets flexibla och projektorganiserade verksamhet som bidrar till variationer i antal anställda under året. Därutöver pågick några ersättningsrekryteringar vid årets slut. Anställningsform och medelålder Av de totalt 87 anställda hade 62 en tillsvidareanställning och 25 en tidsbegränsad anställning. Flera av de tidsbegränsat anställda arbetade med kortare och externt finansierade projekt. 10 av de 25 tidsbegränsat anställda hade en intermittent anställning, det vill säga en behovsanställning för specifika/enstaka mindre uppdrag (jämfört med 13 stycken 2016). Av de anställda var 60 kvinnor (69 procent) och 27 män (31 procent). Medelåldern hos de anställda var 47 år, både för kvinnor och män. Regionförbundet i Kalmar län 7 Årsredovisning 2017

314 Personalomsättning och pensionsavgångar Under året har 16 personer slutat sin anställning vid regionförbundet, bland annat beroende på att externt finansierade projekt avslutats. Flertalet tjänster har ersatts med nya medarbetare. Personalomsättningen var 23 procent. Två personer har gått i pension och ytterligare pensionsavgångar förväntas ske fram till årsskiftet 2018/2019. Arbetsmiljö och hälsa Frågor om medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö har alltid varit viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar och effektiv verksamhet på regionförbundet. Detta område är nu särskilt viktigt att hålla fokus på i de förändringar som vi nu står inför. Målet är att vi ska vara en arbetsplats med god arbetsorganisation gott ledarskap goda möjligheter för den anställde att påverka sin arbetssituation god balans mellan arbets- och privatliv gott socialt stöd arbetskamrater emellan god fysisk arbetsmiljö Under året har följande aktiviteter genomförts inom arbetsmiljöområdet. En hälsoundersökning gjordes av företagshälsovården bland medarbetarna (54 personer deltog) och en utbildning i hjärt- och lungräddning (26 personer deltog). När individuella behov har funnits, har företagshälsovårdens ergonom anlitats för utprovning av utrustning och arbetsanpassning av kontorsarbetsplats. För att främja medarbetarnas hälsa erbjuds ett friskvårdsbidrag på kr per kalenderår. Under 2017 utnyttjade 52 personer hela eller delar av bidraget. Handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier En handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier togs fram under hösten. Under våren 2018 kommer medarbetarna att delta i utbildning och dialog i ämnet. Vid sidan av detta arbete har Metoo-rörelsen bidragit till en ökad medvetenhet om denna typ av frågor. Nyckeltal sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har legat på en fortsatt låg nivå, och den minskade något under Sjukfrånvaron var 2,60 procent av den totala ordinarie arbetade tiden. Kvinnornas sjukfrånvaro var något högre än männens (1,43 procentenheter) och gruppen 50 år eller äldre har en något högre sjukfrånvaro än övriga grupper (2,42 procent). Att långtidssjukfrånvaron har ett så högt värde (22,50 procent) beror framför allt på att värdet beräknas som andel av den totala sjukfrånvaron som i sin tur är relativt lågt. Dessutom handlar det totalt sett om ett fåtal personer. Sjukfrånvaro i procent Total sjukfrånvaro 2,60 3,15 1,46 Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro > 60 dagar 22,50 24,22 22,10 Total sjukfrånvaro, kvinnor 2,50 3,45 1,80 Total sjukfrånvaro, män 1,07 2,46 0,57 Regionförbundet i Kalmar län 8 Årsredovisning 2017

315 Total sjukfrånvaro, 0 29 år * * 2,84 Total sjukfrånvaro, år 1,83 1,79 0,76 Total sjukfrånvaro, 50 år 2,42 4,46 1,79 * Redovisas ej p.g.a. undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Regionförbundets rutin för bevakning och uppföljning av sjukskrivningar och rehabiliteringsbehov har tillämpats i några få förekommande fall och individuella handlingsplaner har upprättats där behov funnits. Det finns också ett etablerat samarbete med företagshälsovården som, i samråd med aktuell chef, har bidragit i rehabiliteringsarbetet när en sjukskrivning bedömts vara arbetsrelaterad. Regionförbundet i Kalmar län 9 Årsredovisning 2017

316 Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter för 2017 uppgår till tkr. Årets resultat är ett överskott på tkr. INTÄKTER 2017 Statsbidrag regional kulturverksamhet (1 125 tkr) 1% Övriga ersättningar och intäkter ( tkr) 20% Medlemsavgifter ( tkr) 28% Projektbidrag ( tkr) 40% Medlemsbidrag ( tkr) 11% Medlemsavgifter och medlemsbidrag från länets kommuner och landstinget utgör tillsammans 39 % av finansieringen. Resterande 61 % består av extern finansiering i form av projektbidrag, statsbidrag och övriga ersättningar och intäkter. Fördelningen mellan olika intäktsslag framgår av diagrammet ovan. Finansiella mål och ekonomisk ställning Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål: Soliditeten mäter betalningsförmågan på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. Då soliditeten är 39 % (2016: 37 %) och målvärdet är att soliditeten ska överstiga 20 %, har det finansiella målet uppnåtts. Likviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt och har som målvärde att överstiga 100 %, vilket uppfylls med god marginal då likviditeten är 169 % (2016: 162 %). Projektfinansieringsgraden är ett mått på betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering och ska överstiga 100 %. Nyckeltalet för 2017 uppgår till 671 % (2016: %). Förändringen jämfört med 2016 beror på en kombination av en högre andel upparbetade kostnader i pågående projekt och en lägre andel projektmedel som betalats ut i förskott vid bokslutstidpunkten 2017 än vad som var fallet Regionförbundet i Kalmar län 10 Årsredovisning 2017

317 Till förbundets förfogande står: från föregående år balanserat resultat kr årets resultat kr Summa eget kapital kr Eget kapital för 2016 har justerats med kr för tidigare års avsättning till förtroendevaldas pensioner. Eget kapital per resultatenhet: Kansli kr (anm; 5,5 mkr är bundet i Kommunernas Hus AB) AV-Media kr Fokus Kalmar län kr Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på att ha balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Efter att projektverksamheten under ett par års tid har befunnit sig i glappet mellan två av EU:s programperioder har, med början under hösten 2016, flera stora projekt startat. Dessa är nu bemannade och i full drift, vilket visar sig i bokslutet där såväl intäkter som kostnader ökat jämfört med föregående år. Projekten bedrivs inom områden som integration, skolfrågor, ungdomspolitik, livsmedel och marknadsföring av regionen. Enligt verksamhetsplan och budget, och i likhet med år 2015 och 2016, belastar även i år finansiering av verksamheten kommunal praktisk samverkan socialtjänst (KOMPASS) resultatenheten Fokus med tkr. Till detta kommer avvecklingskostnader för personal med 2 tkr Intäkter Medlemsavgifter Projektbidrag Statsbidrag regional kulturverksamhet Medlemsbidrag Övriga ersättningar och intäkter Förändringen i total omsättning, men även fördelning mellan de olika intäktsslagen de senaste fem åren, illustreras i diagrammet ovan. Regionförbundet i Kalmar län 11 Årsredovisning 2017

318 Kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Avskrivningar Motsvarande förändring av rörelsekostnader framgår av ovanstående diagram. Jämförelsetalen 2016 har justerats med 531 tkr i ökade personalkostnader med anledning av avsättning för förtroendevaldas ålderspensioner. Årets resultat Regionförbundet redovisar ett positivt resultat med tkr, att jämföra med budgeterat underskott på tkr. Resultatet inkluderar underskott med tkr i resultatenheten Fokus. I jämförelsesiffrorna för 2016 har justering för förtroendevaldas pensioner gjorts, vilket innebär att resultatet för kansliet justerats med -531 tkr. Driftredovisning, tkr Budget 2017 Budgetavvikelse 2017 Kansli AV-Media Fokus Nka Räntenetto Resultat Kansliets överskott på tkr är en följd av att utfallet för projektbidrag (not 4) och övriga ersättningar och intäkter (not 6) under perioden blev högre än budgeterat, samtidigt som övriga Regionförbundet i Kalmar län 12 Årsredovisning 2017

319 rörelsekostnader (not 9) och personalkostnader (not 10) är lägre än förväntat. Projektverksamheten har bidragit med ett positivt netto på 700 tkr. AV-Media visar ett positivt resultat på 127 tkr. Under året har verksamheten periodvis haft vakanser som nu är tillsatta. Utfallet på personalkostnader blev till följd av detta lägre än budgeterat. Samtidigt överstiger övriga kostnader budget, men inte i motsvarande omfattning, vilket sammantaget förklarar den positiva budgetavvikelsen. Fokus redovisar ett underskott med tkr, vilket är 298 tkr lägre än budgeterat då kostnader för personalavveckling i stort sett uteblivit. Ingen verksamhet har bedrivits sedan 2013, men medel har nyttjats för verksamheten KOMPASS med tkr och resultatenheten bär vissa avvecklingskostnader för personal. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) redovisar ett resultat på -13 tkr och har följt budget. Verksamheten finansieras av projektmedel och statsbidrag beviljade för särskilda uppdrag. Finansnettot -12 tkr är 17 tkr lägre än budgeterat främst beroende på negativa valutakursdifferenser (not 12). Småland Blekinge Hallands Brysselkontor redovisas inte i sammanställningen ovan. Verksamheten omsatte tkr, och resultatet blev ett överskott på tkr. Under året har verksamheten utökats med en medarbetare och flyttat till större kontorslokaler. I det nya hyresavtalet förhandlades sex månaders hyresfri tid, vilket är en del av förklaringen till överskottet. Budget för 2017 rymmer kostnader för tre medarbetare på heltid under hela året, men då den nya tjänsten inte var bemannad hela året är såväl personalkostnader som övriga kostnader lägre än budgeterat. I enlighet med tidigare hantering av resultatet fonderas, i stället för att återbetalas, den del av medlemsavgiften som inte nyttjats under året. Dessa medel används för resultatutjämning. Ingående reserv 2017 var ett överskott på 369 tkr. Årets resultat fonderas till kommande år. IT Plattform Småland & Öland AB ägs till lika delar av Region Kronoberg, Smålands Turism AB och Regionförbundet i Kalmar län. Bolaget har i uppdrag av ägarna att utveckla, effektivisera och samordna den IT-plattform som har utvecklats av ägarna gemensamt. Bolaget fakturerar ägarna för drift, underhåll & support av teknisk IT-plattform. De utförda tjänsterna bedöms vara av gemensam nytta och ägarna faktureras med lika belopp, vilket för 2017 blev 350 tkr då överskott från tidigare år kunnat användas (jmf 2016: 750 tkr). Investeringsredovisning Investeringar på 103 tkr har gjorts under perioden (not 11). Beträffande kapitalkrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasing. Ekonomisk framtidsbedömning Under året har arbetet i flera stora projekt tagit fart, bland annat inom områdena livsmedel, integration, skolfrågor och ungdomspolitik. Regionförbundets omsättning har som en direkt följd av detta ökat jämfört med föregående år då projektverksamheten påverkades av att befinna sig i glappet mellan två av EU:s programperioder. Projektverksamheten förväntas fortsätta på årets nivå. För verksamheten KOMPASS och avvecklingskostnader för personal har tkr av Fokus eget kapital använts. Avtalet med länets kommuner för verksamheten KOMPASS omfattar åren , där regionförbundets del av finansiering är tkr per år. Av Fokus eget kapital återstår tkr att använda under avtalsperiodens sista år. För att regionförbundets samlade ekonomi inte heller under 2018 ska visa underskott krävs att kansliets verksamhet, genom positivt netto för projektverksamheten, tillkommande andra intäkter eller lägre övriga kostnader, genererar minst lika mycket överskott som Fokus redovisar i underskott, samt att övriga resultatenheter minst redovisar nollresultat. Regionförbundet i Kalmar län 13 Årsredovisning 2017

320 Den nya programperioden för strukturfonderna har startat. Nya regler för bidragen jämfört med föregående strukturfondsperiod innebär att vissa typer av projekt blir svårare att finansiera, och att ersättningen för de administrativa omkostnaderna blir lägre. Det kan därför bli svårare att få extern kostnadstäckning för insatser. Regionförbundet i Kalmar län kommer att avvecklas per den 31 december 2018, och verksamheten övergår till Region Kalmar län respektive Kommunförbundet i Kalmar län. Processerna medför kostnader utöver ordinarie verksamhet som kommer att belasta regionförbundet under När likvidationen avslutats kommer eventuella kvarvarande tillgångar fördelas mellan ägarna enligt förbundsordningen. Finansiella risker Den finansiella risken bedöms vara relativt liten. Projektverksamheten står för den mest känsliga delen, men ger också förutsättningar för att bedriva den verksamhet som genomförs. De enskilda projekten budgeteras på detaljnivå och uppföljning görs löpande under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i ett enskilt projekt finns det ofta handlingsutrymme för att minimera underskottet. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen skall enligt lagen om kommunal redovisning visa resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka regionförbundet har ett betydande inflytande. Kommunernas Hus AB (ägarandel 100 %) ska därför ingå i den sammanställda redovisningen. Sammanställd redovisning visar överskott på tkr. Samtliga transaktioner framgår av noterna. Intern kontroll Granskning sker i enlighet med fastställd kontrollplan. Denna är framtagen utifrån risk- och väsentlighetsanalyser års kontrollplan innehåller fyra kontrollmoment inom områdena upphandling/inköp, attesträtt, ärendeberedning och handlingars registrering. Internkontrollplanen innehåller också tre åtgärder inom områdena IT-säkerhet, rutiner för uppföljning och utvärdering av 1:1-medel samt reducera sårbarhet/kvalitetssäkrande rutinbeskrivningar. Kontrollerna avseende upphandling/inköp visar att det finns avvikelser. Utifrån uppföljningen av förra årets interna kontroll föreslogs ett antal åtgärder. Under året har dessa genomförts. De avvikelser som upptäckts ligger tidsmässigt före åtgärderna. Kontroll av attesträtt, ärendeberedning samt handlingars registrering visar att det överlag fungerat bra. I internkontrollplanen ingick tre områden för åtgärder. Rutin och processbeskrivningar har fortsatt i grupperna. Ny styrrutin angående lösenord med högre säkerhetskrav har införts. När det gäller rutiner för uppföljning och utvärdering av 1:1-medel kommer arbetet fortsätta under Detta beror på att Tillväxtverket fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram nya riktlinjer för uppföljning. Regionförbundet i Kalmar län 14 Årsredovisning 2017

321 EKONOMISK REDOVISNING» Regionförbundet i Kalmar län 15 Årsredovisning 2017

322 Resultaträkning, kr Regionförbundet Sammanställd redovisning not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Medlemsbidrag Projektbidrag Statsbidrag kultursamverkan Övriga ersättningar och intäkter Jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Jämförelsestörande poster Avskrivningar 1, Rörelseresultat Övriga finansiella intäkter Övriga ränteintäkter m m Finansiella kostnader Övriga räntekostnader m m Resultat före extraordinära poster /Resultat efter finansiella poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Regionförbundet i Kalmar län 16 Årsredovisning 2017

323 Balansräkning, kr Regionförbundet Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR not Anläggningstillgångar Immateriella Materiella varav ADB och övrigt varav byggnader och mark varav finansiell leasing Finansiella varav aktier i koncernföretag i andra företag varav fordringar fordringar i koncernföretag Omsättningstillgångar Förråd, lager Rikskuponger Övrigt Koncernfordringar Fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Interimsfordringar Kortfristiga placeringar Kassa o bank SUMMA TILLGÅNGAR Regionförbundet i Kalmar län 17 Årsredovisning 2017

324 Regionförbundet Sammanställd redovisning EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER not Eget kapital varav bundet eget kapital Reservfond justering varav ingående fritt eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensioner och liknande förpliktelser Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Interimsskulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Regionförbundet i Kalmar län 18 Årsredovisning 2017

325 Borgens- och ansvarsförbindelser Regionförbundet Sammanställd redovisning Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Bankgaranti har tecknats avseende 6 månaders hyra för hyreskontraktet i Bryssel. Tillgångar i SKL Pensionsstiftelse Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser från förutvarande Kalmar läns Kommunförbund och regionförbundet till och med juni Ansvarsförbindelse visstidspension PBF Ej säkrad förpliktelse Operationell leasing, överstigande 3 år Förfallobelopp under det närmaste året Återstående framtida förfallobelopp efter det närmaste året Hyreskontrakt med Kommunernas Hus AB är ett ettårigt kontrakt. Regionförbundet i Kalmar län 19 Årsredovisning 2017

326 Kassaflödesanalys, kr Regionförbundet Sammanställd redovisning not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för betald skatt Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Just. för övr ej likvidpåverkande poster (reavinst/förlust) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Investering i finansiell leasing Försäljning av finansiell leasing Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Övriga finansiella poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Regionförbundet i Kalmar län 20 Årsredovisning 2017

327 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) samt i likhet med föregående årsredovisning, om inte annat anges nedan. Den sammanställda redovisningen avser Regionförbundet i Kalmar län och Kommunernas Hus AB. Eget kapital för 2016 har justerats med tidigare års avsättning till förtroendevaldas pensioner års resultat har justerats med 531 tkr vilket motsvarar årets kostnad för förtroendevaldas pensioner. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Till anläggningstillgångar räknas inventarier och utrustning avsedd för stadigvarande användning i verksamheten (mer än tre år) och med ett anskaffningsvärde som överstiger kronor. Programvaror och minnesuppdateringar ses inte som anläggningstillgångar. AV-Medias datorer, TVapparater, kameror och liknande som används till produktion eller uthyrning betraktas inte som anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas: Antal år ADB-inventarier 3 Övriga inventarier 5 Leasingavtal, finansiella och operationella Samtliga leasingavtal är och redovisas som vanliga hyresavtal (operationell leasing). Tabellen nedan visar det nominella värdet av framtida leasingavgifter för avtal på mer än tre år. Antal 2018 (tkr) 2019 (tkr) Kaffemaskin Vattenkylare Kopieringsmaskin Bilar Not 2 Medlemsavgifter Avser debiterade medlemsavgifter för länets kommuner och landstinget enligt beslutad budget. Not 3 Medlemsbidrag Erhållna ersättningar och anslag från länets kommuner och landstinget. Projektbidrag ingår inte i posten. Not 4 Projektbidrag Omfattar projektbidrag där regionförbundet är projektägare (stödmottagare). Statsbidragen till verksamheten inom Nka ingår med tkr. Av totalbeloppet tkr utgör tkr EU-bidrag. Not 5 Statsbidrag regional kulturverksamhet Regionförbundet får i år tkr i statsbidrag till regionbiblioteket från Kulturrådet. Regionförbundet i Kalmar län 21 Årsredovisning 2017

328 Not 6 Övriga ersättningar och intäkter I övriga ersättningar och intäkter på tkr ingår bland annat kurs- och konferensavgifter med tkr, kansliersättning från länsstyrelsens anslag med tkr och finansiering av Brysselkontoret med tkr. Intäkterna avser såväl ordinarie verksamhet som projekt- och kursverksamhet. Kommunernas Hus AB har debiterat regionförbundet kr för hyra och städning. Regionförbundet har debiterat Kommunernas Hus AB kr för fastighetstillsyn och administration. Not 7 Jämförelsestörande poster Inga jämförelsestörande poster har förekommit under året. Not 8 Utbetalade bidrag Utbetalade bidrag uppgår till tkr. I summan ingår bidrag till ALMI med tkr och projektbidrag inom kansliets projektverksamhet där bland annat Glasrikesmiljonen 1 och 2 ingår med tkr vardera, Plug In med tkr och Träprogrammet med tkr. Not 9 Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader tkr, avser regionförbundets samtliga kostnader utöver personalkostnader och utbetalade bidrag. Kostnaderna avser såväl ordinarie verksamhet som projektoch kursverksamhet. Övriga rörelsekostnader (kr) Konsulter, föreläsare, inhyrd personal Övriga externa tjänster (konferensavgifter, revision, övriga tjänster) Lokalkostnader Resor (bilar, biljetter, logi) Annonser, utställningar, marknadsföring Förbruknings- och kontorsmaterial, förbrukningsinventarier, trycksaker Post, frakter, tele, datakommunikation Måltidskostnader och lokaler, egna kurser o konferenser mm Övrigt (medlemsavgifter, företagsförsäkring, tidningar & facklitteratur mm) Av kostnaderna för konsulter, föreläsare och inhyrd personal på totalt tkr avser tkr kansliets projektverksamhet, tkr kansliet i övrigt, tkr avser Nka medan kurs- och konferensverksamheten och samhällsorientering svarar för tkr. Kostnaden för inhyrd personal/ tjänsteköp av längre karaktär ingår i ovanstående och uppgår till totalt tkr för regionförbundet. Kommunernas Hus AB har debiterat regionförbundet kr för hyra och städning. Regionförbundet har debiterat Kommunernas Hus AB kr för fastighetstillsyn och administration. Not 10 Personalkostnader Personalkostnader tkr, avser regionförbundets samtliga personalkostnader, det vill säga såväl ordinarie verksamhet som projektverksamhet. Regionförbundet i Kalmar län 22 Årsredovisning 2017

329 Personalkostnader (kr) Medeltal anställda (avser antal årsarbetare) Löner och ersättningar har uppgått till Förtroendevaldas arvoden Övrigas arvoden Anställdas löner Övriga ersättningar Totala löner och ersättningar Pensionskostnader Sociala avgifter samt semesterlöneskuld Övriga personalrelaterade kostnader Bidrag för personal Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader I övriga ersättningar ingår bland annat traktamente och bilersättning. Övriga personalrelaterade kostnader omfattar till exempel utbildning och motionsbidrag. Pensionsavgifterna för anställda i Regionförbundet i Kalmar län regleras genom löpande betalning av avgifter debiterade av KPA och Pensionsvalet. Pensionsförpliktelser för personal från åren 2002 och tidigare, samt ansvarsförbindelse för förtroendevaldas visstidspension enligt PBF redovisas under Borgens- och ansvarsförbindelser. Jämförelsetalen 2016 har justerats med 531 tkr i ökade personalkostnader med anledning av att avsättning för förtroendevaldas ålderspensioner har lagts till. Not 11 Inventarier Inventarier (kr) Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning - Utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Investeringar i utrustning till kontorslokal i Bryssel och en ny server för totalt 103 tkr har gjorts under året. Not 12 Finansiella intäkter och kostnader Av periodens finansiella intäkter avser 25 tkr ränta på fordran (5 000 tkr) på Kommunernas Hus AB. De finansiella kostnaderna på totalt 38 tkr består huvudsakligen av valutakursförluster. Regionförbundet debiterar enligt avtal ränta på lån till Kommunernas Hus AB med 25 tkr. Regionförbundet i Kalmar län 23 Årsredovisning 2017

330 Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier (kr) Antal Aktier i Kommunernas Hus i Kalmar AB ( ) (100%) IT Plattform Småland & Öland AB (33,33%) Aktier i E22 AB (20%) Aktier i Industriellt Utvecklingscentrum IUC Träcentrum i Nässjö AB (2,5%) Sweden China Trade Council ekonomisk förening Långfristiga fordringar (kr) Långfristig fordran som förfaller till betalning Senare än fem år efter balansdagen: Regionförbundet har ett långfristigt lån till Kommunernas Hus AB. Säkerhet är fastighetsinteckning på tkr. Not 14 Fordringar och kortfristiga skulder Fordringar uppgår totalt till tkr fördelat på kundfordringar tkr, skattefordringar tkr, övriga fordringar 536 tkr och interimsfordringar tkr. Av interimsfordringar utgör i tkr fordringar på projektbidrag. Kortfristiga skulder uppgår totalt till tkr fördelat på leverantörsskulder tkr, skatteskulder 224 tkr, övriga skulder 8 tkr och interimsskulder tkr. Av interimsskulder utgör tkr förskottsbetalad projektfinansiering. Regionförbundet har en kortfristig fordran på 17 tkr på Kommunernas Hus AB. Kommunernas Hus AB har inga fordringar på regionförbundet vid årsskiftet. Not 15 Kassa och bank Regionförbundet har en (outnyttjad) checkkredit på kr. Bankbehållningen och förändringen av likvida medel framgår av balansräkning och kassaflödesanalys. Regionförbundet i Kalmar län 24 Årsredovisning 2017

331 Not 16 Avsättningar för pensioner Avsatt till pensioner Ingående avsättning Justering Ränte- och basbeloppsuppräkning Ändrad diskonteringsränta Nyintjänande PBF Nyintjänande OPF-KL Övrig post Förändring löneskatt Summa avsatt till pensioner Visstidspension betalas ut till en före detta politiker. Avsättningen 2016 har justerats med tkr på grund av tidigare års avsättning till förtroendevaldas pensioner. Not 17 Förändring av eget kapital Eget kapital (kr) Belopp vid årets ingång Justering Årets resultat, AV-Media Årets resultat, Fokus Kalmar län Årets resultat, övrigt Belopp vid årets utgång Eget kapital 2016 har justerats med tkr på grund av tidigare års avsättning till förtroendevaldas pensioner. Resultatet 2016 har justerats med 531 tkr avseende årets avsättning till förtroendevaldas pensioner. Regionförbundet i Kalmar län 25 Årsredovisning 2017

332 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE» Regionförbundet i Kalmar län 26 Årsredovisning 2017

333 Befolkning och välfärd I verksamheten ingår att samordna arbetet inom Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård. Området samordnar även utvecklingsarbetet inom socialtjänsterna i länets kommuner samt kommunernas arbetsmarknadsnätverk. Vi driver och stödjer samverkan inom samhällsorientering för nyanlända vuxna, unga och anhöriginvandrare på modersmål samt kring ungas uppväxt. Vi är också representerade i SKL:s nationella referensgrupp för arbetsmarknad och integration. Mål 1 Bidra till en jämlik och jämställd region med fokus på vård och omsorg, nyanlända och ungdomar. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 1 Samtliga ledningar i länets kommuner ska ha erbjudits utbildning i jämställdhet. Unga i samverkan ska ha genomfört åtta aktiviteter kring ungas jämlika uppväxt. Fler aktörer ska finnas med i samverkan kring vägar in på arbetsmarknaden. Utfall för indikatorerna Ej genomfört. Länsstyrelsen har under 2017 anställt en jämställdhetsstrateg som tillsammans med regionförbundet och landstinget planerar för ett erbjudande i samband med att länet antar en ny jämställdhetsstrategi den 8 mars Till strategin kommer finnas ett så kallat anslutningssystem till stöd för de kommuner och organisationer som ställer sig bakom strategin. Fem nätverksträffar hölls under året med nätverket som samverkar kring ungdomsenkäten LUPP, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Dessa möten täckte tillsammans väl upp de områden som identifierats bland annat för att kunna göra gemensamma satsningar i länet kring jämställdhet, trygghet, ungas hälsa och delaktighet. Regionförbundet deltog också i den nordiska jämställdhetskonferensen YouthEQ med särskild inriktning mot unga samt medverkande i planeringen och som föreläsare på en av Reglabs nätverksträffar inom Ung region. Regionförbundet har samordnat fyra möten för länets arbetsmarknadsenheter under året. Utöver detta har arbetsmarknadsfrågor och kompetensutveckling varit ett tema för kommunstrategiska överläggningar under hösten. I november 2017 beviljades regionförbundet 13,4 miljoner kronor från ESF för att arbeta med projektet Samverkan leder till arbete under tre år. Projektet ska medverka till att fler kvinnor och män kommer i arbete, studier eller närmare arbetsmarknaden. I projektet ska man också arbeta för en bättre samverkan mellan aktörer som ansvarar för arbetsmarknadsfrågor, utbildning och kompetens-försörjning. I projektet ingår ett fördjupat samarbete med länets företag för att öka möjligheterna till exempelvis praktik. Regionförbundet är projektägare. Regionförbundet i Kalmar län 27 Årsredovisning 2017

334 Fler aktörer ska finnas med i utvecklingsarbetet inom stöd, vård och omsorg. Samtliga av länets kommuner har påbörjat implementeringen av IBIC Individens behov i centrum. Kommungemensamma kompetensutvecklingsplanen inom Kompass Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänst ska vara genomförd i samtliga kommuner. Utvecklingsrådet har under första halvåret utökat sin representation av brukare, anhöriga och närstående samt olika intresseföreningar. Rådet ingår i den regionala samverkans- och stödstrukturen för socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beredningsgruppen för länsgemensam ledning i samverkan, har haft två möten med skolcheferna under våren 2017 vilket har medfört att nu även skolan har möjlighet att kalla socialtjänsten och landstinget till en så kallad samordnad individuell plan. Regionförbundet har under året genomfört flera länsövergripande nätverksträffar samt genomfört utbildningar i verktyget IBIC i länets kommuner. Det regionala nätverket har tagit fram en strategi för det länsövergripande arbetet med systematisk uppföljning och implementering är påbörjad i majoriteten av länets kommuner Under våren genomfördes en introduktionsutbildning för nya handläggare inom socialtjänsten i länets kommuner. Under hösten genomfördes utbildningar inom följande områden: samtal med barn, klarspråk, anknytning samt lagen om vård av unga och lagen om vård av missbrukare. Sammanlagt har 160 personer gått utbildningarna. Mål 2 Bidra till samverkan och sammanhållen vård, stöd, omsorg och välfärd i Kalmar län. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 2 Ett gemensamt samverkansavtal mellan landsting och kommunerna som inkluderar samtliga verksamheter som berör barn och unga såsom skola, socialtjänst, barnpsykiatri, habilitering. Utfall för indikatorerna Dessa återfinns i uppföljningen av styrdokumentet för länsgemensam ledning i samverkan. Arbetet pågår enligt plan och beräknas vara klart vid årsskiftet 2017/2018. En gemensam handlingsplan för framtidens mest sköra äldre i Kalmar län. En gemensam strategi- och handlingsplan är upprättad mellan kommunerna och landstinget i Kalmar län för En gemensam handlingsplan för LOB (Lagen om omhändertagande av Berusade personer). En gemensam handlingsplan för Psykisk hälsa. Länsgemensam ledning beslutade under hösten att, i en framtagen handlingsplan, ha fortsatt inriktning kring kompetensutveckling och kommungemensamma rutiner. Arbetsgruppen påbörjar planering av detta under En regional gemensam handlingsplan för Kalmar läns kommuner och landstinget är framtagen och beslutad samt inrapporterad till SKL. Regionförbundet i Kalmar län 28 Årsredovisning 2017

335 En gemensam handlingsplan för ungdomsmottagningarna i länet. En gemensam överenskommelse i linje med lagen om trygg och säker utskrivning. Genomföra utbildningar om ovanstående överenskommelser. Följa upp de samverkans- /utvecklingsprojekt där fler än 6 kommuner ingår som pågår eller startas under Ett förslag på gemensamt ramavtal för kommunerna och Landstinget i Kalmar län är framtaget och utskickat för remiss under sommaren. Beslut väntas i början på En överenskommelse är framtagen och beslut fattades på respektive kommunfullmäktige samt på landstingsfullmäktige under hösten. Möten har genomförts på de tre sjukhusen i länet samt i varje kommun. På dessa har även öppenvården deltagit. Länsgemensamma praktiska anvisningar samt handlingsplan är framtagna. En utvärdering av introduktionsutbildningen har genomförts. Utvärderingen visade på att majoriteten av deltagarna nöjda. Mål 3 Bidra till samverkan, utveckling och forskning mellan länets socialtjänster genom Kompass. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 3 Samtliga kommuner tar aktivt del i Kompass olika utvecklingsspår. Kompetensutvecklingsplanen är klar och implementeringen påbörjad. IBIC Individens behov i centrum implementeras i samtliga kommuner. Utfall för indikatorerna Arbetet går enligt plan och samtliga kommuner har tillfördelats utbildningsplatser i kompetensutvecklingsplanens olika delar och samtliga kommuner har deltagit under Med utgångspunkt från framtagen kompetensutvecklingsplan har det under våren 2017 genomförts en introduktionsutbildning för nya handläggare. Under hösten genomfördes utbildningar inom områdena: Samtal med barn, klarspråk, anknytning samt LVU och LVM. Dessa utbildningar riktade sig mot mer erfarna handläggare. Sammanlagt har 195 utbildningsplatser erbjudits och samtliga kommuner har deltagit. Det har under året genomförts flera länsövergripande nätverksträffar ledda av utvecklingsledaren. Utvecklingsledaren har också genomfört utbildningar ute i kommunerna. Det regionala nätverket har lagt upp en strategi för det länsövergripande arbetet med systematisk uppföljning och implementeringen är påbörjad i samtliga kommuner. Regionförbundet i Kalmar län 29 Årsredovisning 2017

336 Mål 4 Bidra till att bygga samverkan för en stark arbetsmarknadsregion. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Nej Indikatorer mål 4 Tydliga, delade målbilder för länets utveckling på arbetsmarknadsområdet i RUS, Regional utvecklingsstrategi. Två forum som under 2017 samlar arbetsmarknadens aktörer inom offentlig sektor. Utfall för indikatorerna Inga regionala överenskommelser eller målbilder är formulerade. Arbetet löper vidare inom projektet Samverkan leder till arbete. Fyra nätverksträffar har genomförts tillsammans med länets arbetsmarknadsenheter under 2017 och en kommunstrategisk överläggning med temat har genomförts augusti Väsentliga händelser/insatser under året IKO Vi blir fler Under 2017 har ESF-projektet Vi blir fler - IKO anordnat 17 utbildningar eller andra aktiviteter med syfte att utveckla länets interkulturella kompetens. 680 deltagare inom offentlig och idéburen verksamhet har deltagit i insatserna. Under 2018 påbörjas arbetet med ett långsiktigt strategiskt värdegrundsarbete kopplat till mångfald och interkulturellt bemötande hos medverkande aktörer. Samhällsorientering på modersmål Regionförbundet driver projektet Regional samverkan kring Samhällsorientering för nyanlända på modersmål tillsammans med länets kommuner. Syftet med projektet är att skapa ett enhetligt mottagande av nyanlända i länet samt att säkerställa att Etableringslagen (2010:12) mål efterlevs. I den regionala samhällsorienteringen erbjuds nyanlända en utbildning som omfattar 72 timmar på sitt eget språk. Under 2017 har samhällsorienteringen genomförts med 798 deltagare. Utöver det erbjuds kommunerna samhällsorientering för unga. Under första halvan av 2017 har 52 personer deltagit i dessa. Samhällsorienteringen har som mål att erbjuda samhällsorientering inom ett år. Samarbetet med länsmuseet kring kulturarv fortgår där målet är att deltagarna i samhällsorienteringen ska få en större kunskap om Sveriges samhällsutveckling ur ett historiskt perspektiv med extra fokus på familjepolitik och demokrati. Regionförbundet har också under hösten fördjupat arbetet med barn och familj med ett fokus på barn, familjeliv och psykisk ohälsa. Här har en psykolog tagit fram ett fördjupat material som har testats i samtliga grupper av samhällsorienteringen under hösten. Denna satsning kommer att fortgå under våren På uppdrag av länets Integrationsråd så har regionförbundet och landstinget ett uppdrag att ta fram en metod för hälsokommunikation i länet. Under ska vi hitta och implementera en metod för utvecklad hälsokommunikation på modersmål inom samhällsorienteringen för nyanlända i länet. Hälsokommunikatörer ska utbildas för att sedan kunna undervisa samtliga nyanlända i länet i hälsa efter framtaget koncept. Regionförbundet har under 2017 deltagit i både beredningsgrupp och Integrationsrådet med framförallt inom sitt arbete samhällsorienteringen och ESF projektet IKO. Regionförbundet i Kalmar län 30 Årsredovisning 2017

337 Hållbarhet och kommunikationer Inom området handlägger vi ansökningar om regionala utvecklingsmedel samt driver och stödjer samverkan inom bland annat ehälsa, informationssäkerhet och miljötillsyn. Vi utför nationella uppdrag inom bredbandssamordning och infrastrukturplanering samt genomför utbildnings- och informationsinsatser kring slutförvaret. Vi samordnar arbetet inom olika nätverk, bland annat Klimatsamverkan Kalmar län, nationella kommunala nätverket för informationssäkerhet samt vattenarbetsgruppen inom Euroregion Baltic. Arbets- och projektgrupper vi medverkar i är bland annat sydsvenska samarbetet för infrastrukturfrågor, E22 AB samt stambanan.com. Mål 1 Bidra till en hållbar samhällsplanering som skapar förutsättningar för ett gott vardagsliv samt fler och växande företag i hela regionen. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Regional fysisk samhällsplanering inklusive strukturbilder: Ja Plan- och byggsamverkan: Nej Bostadsförsörjning och bostadsmarknad: Ja Infrastruktur: Ja Indikatorer mål 1 Antal deltagare i aktiviteter som initierats av regionförbundet. Utfall för indikatorerna I projektet Strukturbilder Kalmar län: har cirka25 personer från kommuner, landsting, länsstyrelse och regionförbund deltagit i det inledande skedet. Arbetet fortsätter under år Under året har möjligheterna undersökts för en eventuell gemensam plan- och byggsamverkan i sydost. I arbetet har cirka15 personer deltagit från kommuner och länsstyrelser i Kalmar och Gotlands län, regionförbundet och Region Kronoberg. Man kom fram till att man i nuläget inte ser någon möjlighet att bilda en sådan samverkan. Regionförbundet ordnade under hösten 2017 två större påverkansmöten gällande infrastruktur: Forum Regionala järnvägar med 19 deltagare från bland annat länets kommuner, grannlän och Trafikverket Informationsmöte om nationella transportplanen som arrangerades tillsammans med Handelskammaren. Mötet samlade 20 deltagare från företag och offentlig sektor. Antal strukturbilder. Under året har det gjorts ett förberedande arbete, samt presenterats några exempel på strukturbilder. Ytterligare strukturbilder, samt en sammanfattande rapport, tas fram under Detta för att visa regionala samband och ge en geografisk dimension av länets regionala utvecklingsstrategi. Regionförbundet i Kalmar län 31 Årsredovisning 2017

338 Antal deltagande kommuner per tematisk länsgrupp. Tematiska länsgrupper: Samtliga kommuner deltar i länsgruppen för transportinfrastruktur, där huvuduppdraget under år 2017 har varit att ta fram en ny länstransportplan. Projektgrupper: Fem kommuner deltar förarbetet för projektet Bytespunkter för superbussar längs E22. Mål 2 Bidra till att nå, eller bibehålla god volym och kvalitet i grundvatten, ytvatten och hav och då med särskilt fokus på dricksvattenförsörjning, minskad övergödning och farliga ämnen. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 2 Utfall för indikatorerna Antal projekt med vattentema. Två nya vattenprojekt startade år 2017: Wa ternets RU är ett samarbetsprojekt mellan Kaliningrad och Kalmar län där regionförbundet är projektägare. Under året har två vattenråd i Gurjevs och Västervik bildats och åtgärdsprogram för respektive område har påbörjats. Vattenfördröjande åtgärder i landskapet är ett gemensamt initiativ tagits mellan regionförbundet, länsstyrelsen och Kalmarsundskommissionen. Syftet är att ta fram förslag till vattenfördröjande åtgärder, vilket i sin tur kan leda till bättre grundvattenbildning, minskad övergödning och ökad biologisk mångfald. Förstudien presenteras i februari Målet är att, med förstudien som underlag, initiera ett större genomförandeprojekt. Mål 3 Bidra till att Kalmar län år 2030 är en fossilbränslefri region, det vill säga till minskad klimatpåverkan, effektivare energianvändning och ett växande näringsliv. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 3 Andel slutförda aktiviteter i 2017 års handlingsplan. Utfall för indikatorerna 2017 års handlingsplan för Klimatsamverkan Kalmar län innehåller 20 aktiviteter. Minst 13 av dessa har påbörjats eller genomförts fullt ut. Flera av dem genomförs som projekt inom Energikontor Sydost, till exempel nätverk för förnybara drivmedel, energieffektivisering i små- och medelstora företag samt Biogas Sydost. Av de aktiviteter som regionförbundet ansvarar för har fem av sju genomförts. Regionförbundet och länsstyrelsen utgör gemensamt sekretariat för Klimatsamverkan Kalmar län. Arbetet med att Regionförbundet i Kalmar län 32 Årsredovisning 2017

339 ta fram ett förslag till nytt handlingsprogram för Fossilbränslefri region pågår och slutförs våren Antal deltagande kommuner i Klimatsamverkan Kalmar län. Samtliga kommuner deltar i samarbetet, liksom regionförbund, länsstyrelse och landsting. Mål 4 Bidra till en samordnad och likvärdig miljö- och livsmedelstillsyn i Kalmar län. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 4 Antal genomförda projekt. Antal deltagande kommuner per tillsynsprojekt. Utfall för indikatorerna Fyra projekt har genomförts: Enskilda avlopp, när är infiltrationen inte längre godkänd ur miljö- och hälsosynpunkt? Riktlinjer för dagvattenutsläpp. Tillsyn inom vattenskyddsområden. Provtagning av egengjorda såser och röror Enskilda avlopp, när är infiltrationen inte längre godkänd ur miljö- och hälsosynpunkt:10 kommuner Riktlinjer för dagvattenutsläpp.10 kommuner Tillsyn inom vattenskyddsområden: 6 kommuner Provtagning av egengjorda såser och röror: 9 kommuner Antal deltagare vid utbildningsdagarna. Totalt har 8 utbildningsdagar genomförts med 421 deltagare Mål 5 Länets livsmedelsstrategi har som mål att fler människor ska välja mat från Kalmar län och att livsmedelsbranschen, långsiktigt och hållbart, ska öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Regionförbundet ska ta sin del i genomförandet av denna strategi. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 5 Antal företagsbesök. Antal projektaktiviteter. Antal deltagare. Utfall för indikatorerna Livsmedelsutveckling Sydost (Livsmedelsstrategins åtgärd 3): Regionförbundet leder och samordnar projektet Livsmedelsutveckling Sydost med proteiner i fokus. Under året har projektet besökt fler än 50 unika företag och genomfört lika många behovsinventeringar som har legat till grund för en handlingsplan med prioriterade områden. Det är väl i nivå med projektets plan. Drygt 30 aktiviteter med nära 200 deltagare har genomförts, däribland ett exportseminarium och flera finansieringsträffar. Dessutom har förberedelsearbetet för ytterligare ett stort antal aktiviteter - som studiebesök, Regionförbundet i Kalmar län 33 Årsredovisning 2017

340 workshops och tematiska nätverk - inletts. Under perioden har projektet också medverkat till att ett 40-tal små och medelstora företag lotsats till stöd eller nya samarbeten. Mål 6 Den regionala digitala agendan (RDA) syftar till att länet ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Handlingsplanen är uppdelad i fem områden. Sammanlagt presenteras 13 delmål och 31 prioriterade insatser. Regionförbundet ska samordna och på skynda genomförandet av denna agenda. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 6 Antal prioriterade insatser från RDA där det finns ett tydligt ställningstagande eller beslut om hur insatsen ska genomföras. Antal deltagande organisationer (kommuner och landsting) per tematisk länsgrupp. Utfall för indikatorerna Utfall för handlingsplanens fem områden: Kompetens: Ställningstagande finns för tre av åtta insatser, nämligen inrättande av ett IT-pedagogiskt kompetenscentrum, beslut om att inte gå vidare med en gemensam tjänsteplattform samt strategi för kompetensutveckling av lärare. Näringsliv: Ställningstagande finns för fyra av sex insatser, nämligen en nedprioritering av förslaget om virtuella mötesplatser för innovation, fortsatt arbete för att stärka utbildningar i länet, att nätverket IEC bidrar till samverkan mellan befintliga aktörer samt införande av företagscheckar till Digital acceleration. E-hälsa: Länsgemensamma aktiviteter har genomförts kring fyra av fem insatser, nämligen att effektivisera verksamhetsprocesser, öka delaktighet för länsinvånare, föreslå en gemensam informationsstruktur och insatser för införandet av digitala hjälpmedel. Infrastruktur: Ställningstagande finns för två av sex insatser, nämligen insatser för att öka efterfrågan, samt utbyggnad av mobil infrastruktur. Kommunal e-utveckling: Ställningstagande finns för fyra av sex insatser, nämligen den nystartade e- tjänsteplattformen Cesam H, utredningar kring bättre kommunal samverkan, utredning kring e-arkiv samt säkerhetslösningar kopplade till Cesam H. Nätverk e-hälsa: 12 kommuner, landsting och universitet. Denna samarbetsform avslutades under år Informationssäkerhet: 10 kommuner. Denna samarbetsform avslutades under år LänsIT-rådet: 12 kommuner, landsting. Temagrupp bredband: Åtta kommuner, två stadsnät, en annan aktör. etjänstesamverkan Kalmar län: Sju kommuner Regionförbundet i Kalmar län 34 Årsredovisning 2017

341 Uppdatering Regional Digital Agenda (RDA): Uppdatering RDA kompetens: Tre kommuner, landsting, en annan aktör. Uppdatering RDA näringsliv: En kommun, en annan aktör. Uppdatering RDA ehälsa: Sex kommuner, landsting. Uppdatering RDA infrastruktur: Fyra kommuner, fyra andra aktörer. Uppdatering RDA kommunal e-utveckling: Två kommuner, en annan aktör. Andel slutförda aktiviteter i 2017 års handlingsplaner. Bredband: En förstudie kring kartläggning av investeringsbehov är genomförd och slutrapporterad. E-hälsa: Samtliga aktiviteter utom en är genomförda. Exempel på genomförda aktiviteter är en förstudie kring ökat nyttjande av videovårdsplanering samt en kravspecifikation för upphandling för digital tillsyn. Informationssäkerhet: Merparten av handlingsplanens aktiviteter har slutförts, med hjälp av extern konsult. Väsentliga händelser/insatser under året Regionförbundet driver det länsgemensamma arbetet med regionens livsmedelsstrategi i samverkan med länsstyrelsen och LRF. Regionförbundet ansvarar dessutom för att genomföra flera av de beslutade åtgärderna för att nå de önskade målen. Under året har regionförbundet tagit initiativ till ett mer strukturerat arbete med både kompetensförsörjning och företagsstödjande åtgärder för livsmedelsbranschen. Regionförbundet har också varit drivande i det pågående arbetet med etableringen av en plattform för forskning, innovation och utveckling i samverkan med flera regionala aktörer. Intresset för lokal mat växer och efterfrågan på lokalt producerad. Regionförbundet och länsstyrelsen ansvarar gemensamt för Klimatsamverkans sekretariat. Brist på personalresurser i båda organisationerna gör att energi- och klimatarbetet inte har kunnat bedrivas med full kraft. Detta innebär bland annat att förslaget till handlingsprogram för fossilbränslefri region blir klart under första halvåret 2018 istället för hösten Regionförbundet kommer att ha bättre bemanning inom områdena miljö, energi och klimat från och med år har inneburit flera förändringar inom området digitalisering. Regionförbundets styrelse har utsett två kontaktpolitiker. Avtalet om gemensam ehälsosamordnare för länets kommuner är uppsagt från och med årsskiftet 2017/2018. Detsamma gäller uppdraget som informationssäkerhetssamordnare. Funktionen som IT-strateg har saknats under hösten 2017, vilket bland annat påverkat arbetet med den regionala digitala agendan. Ett förslag till uppdaterad regional digital agenda kommer att presenteras första halvåret Regionförbundet i Kalmar län 35 Årsredovisning 2017

342 Näringsliv och kompetensförsörjning Inom verksamhetsområdet driver vi utvecklingsfrågor till exempel inom kompetensförsörjning, näringsliv, innovation, internationalisering eller utveckling av besöksnäringen. Vi fördelar regionala utvecklingsmedel till företag i form av företagsstöd eller till organisationer, kommuner eller andra aktörer i form av projektmedel. Vi ansvar också för regional samverkan inom lärande, utbildning och kompetensförsörjning. Näringslivschefer, turistchefer, företagsfrämjande aktörer, yrkeshögskoleanordnare och skolchefer är några exempel på nätverk som vi samverkar genom. Mål 1 Bidra till ökad digitalisering, (internt och externt) Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 1 Antal aktörer som är delaktiga i projektet för en digital tillgänglighetsguide. Förnyat avtal angående IT plattform Småland och Öland. Antal beviljade stöd för digitalisering Andel ansökningar om företagsstöd från underprepresenterade grupper ska ha ökat vid mätning i slutet av dec 2017 Utfall för indikatorerna Under 2017 har fokus varit att tydliggöra symboler och förankra hela projektet hos brukargrupper och beslutsfattare. En teknisk lösning har upphandlats och under 2018 kommer arbetet igång med att utbilda och involvera aktörer i den digitala tillgänglighetsguiden. Ett nytt avtal är under framtagande men då parterna inte nådde ett avslut under 2017 så kommer arbetet att fortsätta under våren st (varav 6 affärsutvecklingscheckar). Redovisning av antal ansökningar från underrepresenterade grupper Kvinnor med svensk bakgrund Kvinnor med utländsk bakgrund 2 2 Män med svensk bakgrund Män med utländsk bakgrund 13 7 Kvinnor och män med svensk bakgrund Kvinnor och män med utländsk bakgrund 0 3 Även om skillnaderna är små kan man skönja en ökning av ansökningar från företagare med utländsk bakgrund. Under hösten genomfördes en kampanj i sociala medier om regionförbundets företagsstöd. Utvärderingen av kampanjen kommer att göras under våren Vid halvårsskiftet 2017 ska vi ta emot ansökningar digitalt för projekt- och företagsstöd Under 2017 har digitala ansökningar använts gällande företagsstödet med gott resultat. Däremot har ambitionen att använda systemet Min ansökan för projekt inte fullföljts på grund av felaktigheter i systemet Nyps som Regionförbundet i Kalmar län 36 Årsredovisning 2017

343 Tillväxtverket ansvarar för. Arbetet med nästa generation, Nyps 2020, pågår och ska vara klart för implementering 2019 varför vi valt att avvakta detta istället. Mål 2 Bidra till att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja, men långsamt. Indikatorer mål 2 En gemensam och accepterad handlingsplan finns beslutad för arbetet med Kompetensförsörjning Kalmar län med koppling till reviderad RUS. Utfall för indikatorerna Arbetet med att ta fram en handlingsplan för kompetensförsörjning i Kalmar län påbörjades under hösten 2017 och planeras att slutföras i juni Arbetet påbörjade senare än planerat då revideringen av RUS blev klar först under hösten. Mål 3 Bidra till förnyelse av näringslivet. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja, men långsamt Indikatorer mål 3 Genomförd förstudie ligger som grund för kommande kompetensutvecklingsprojekt hos kommunerna kring potentialen i besöksnäringen. Antal genomförda aktiviteter (utifrån genomförd förstudie om industrins konkurrenskraft hösten 2016/våren 2017) Strategi för Äspölaboratoriets utveckling efter 2023 Handlingsplan 2017 inom Regional serviceprogram (RSP) för Kalmar län Underlag för det fortsatta arbetet och förslag på finansiering finns framme. (Avser centrumbildning för ökad innovationsförmåga natur/kulturbaserad upplevelse) Utfall för indikatorerna I december 2017 beviljades projektet Växande besöksnäring medel från Europeiska regionala fonden. Projektet som bygger på den förstudie som genomförts under 2017 syftar till att genom strategiska diskussioner med bland annat kommunerna forma det framtida arbetet med att stärka besöksnäringen. Inom ramen för projektet kommer även affärsutveckling och produkt-och tjänsteutveckling att erbjudas till näringslivet. Arbetet har påbörjats av andra aktörer än regionförbundet. Dessa är i nuläget i planerings- och ansökningsstadiet. Arbetet för att etablera en innovationsmiljö vid Äspö har utvecklats ytterligare under Flera framtida forskningsoch innovationsområden har identifierats, liksom nya möjliga intressenter och aktörer i form av lokala/regionala/nationella företag, forskningsinstitut och universitet. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta även under Arbetet har inte genomförts under I oktober anställdes en projektledare som inom ramen för arbetet med service och landsbygdsfrågor ska genomföra en uppdatering av det regionala serviceprogrammet i samverkan med berörda. Ingår i det projekt inom besöksnäringen som beviljades i december 2017, se ovan. Regionförbundet i Kalmar län 37 Årsredovisning 2017

344 Fler ansökningar och beviljade företagsstöd utifrån kontakter med befintliga och kommande innovationsmiljöer. Under 2017 började vi hitta formerna för arbetet med att koppla regionförbundets företagsstöd till pågående insatser för ökad innovation och förnyelse i näringslivet. Samverkan mellan länets företagsstödjande aktörer stärks också år från år vilket resulterar i fler vägar in och fler kontaktytor gentemot näringslivet i länet. Exempelvis har samarbetet med Kalmar Science Parkfortsatt att utvecklas och andelen ansökningar från denna innovationsmiljö ökar. Mål 4 Bidra till ökad internationalisering. Indikatorer mål 4 Ökat antal inkomna ansökningar affärsutvecklingscheckar för internationlaisering Mål i enlighet med antagen Masterplan för besöksnäringen. Antagen plan för framtida organisation och finansiering av Shanghaikontoret. Genomförd bedömning av tillgängliga nätverk/plattformar inom EU som kan vara till nytta för utveckling av arbetet inom utvalda områden. Genomföra minst 3 styrelsemöten och seminarier inom ramen för ERB:s handlingsplan för Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Utfall för indikatorerna Antalet inkomna ansökningar har ökat med ca 50 % från 2016 till (I antal handlar det om en ökning från 16 till 25 st.) Under 2017 har arbetet påbörjats med att genomföra masterplan för internationalisering av besöksnäringen i samarbete med Visit Sweden och våra grannlän, Kronoberg och Jönköping. Under året har länet exempelvis genomfört olika digitala kampanjer i Damark, Nederländerna, Tyskland och Norge tillsammans med Visit Sweden och olika mediapartners. Arbetet har inte genomförts under 2017 då pågående projekt förlängts till halvårsskiftet Tillsammans med Brysselkontoret har regionförbundet inventerat de nätverk/plattformar som är intressanta inom Brysselkontorets två prioriterade områden bioekonomi och ungdomsfrågor. I första hand kommer vi att följa ERRINnätverkets arbetsgrupp för bioekonomi, men också andra nätverk som vi bedömer av intresse. Dessutom ingår regionförbundet som partners i det svenska samarbetet Bioekonomiregioner i samverkan som också har koppling till Brysselarbetet. Vad gäller Ungdomsfrågor finns för närvarande inga intressanta Brysselbaserade nätverk/plattformar utan där handlar arbetet mer om att profilera regionen gentemot intressanta EU-institutioner. Under året har ERB haft tre styrelsemöten, i Kalmar i februari, i Elblag i maj och i Palanga i september. ERB har under året vid sidan av intensivt påverkansarbete också varit en mycket aktiv plattform för skapandet av projekt för kommunal och regional utveckling. Regionförbundet i Kalmar län 38 Årsredovisning 2017

345 Väsentliga händelser/insatser under året Kompetensförsörjning Ett antal aktiviteter har genomförts inom ramen för Talang attraktion (TAM) i samarbete mellan regionförbundet och landstinget. Regionförbundet tilldelades extra medel från regeringen för att arbeta med Jämställd regional tillväxt under Delar av dessa medel användes under året till jämställdhetsintegrering av vår nya RUS (den regionala utvecklingsstrategin). Resterande medel har använts till en riktad utlysning för att finansiera insatser för en minskad könssegregering på arbetsmarknaden. Under året har sex projekt beviljats medel för insatser som samtliga syftar till att locka nya grupper till utbildningar med sned könsfördelning, öka kunskapen om jämställda arbetsplatser med mera. Arbetet kommer att löpa under 2018 och alla projektägare kommer att samlas med syftet att följa upp deras arbete, diskutera hur vi skulle kunna jobba med erfarenhetsutbyte samt hur koppla vi ihop deras arbete med andra insatser som pågår eller kommer att starta i regionen. Under slutet av året har en rapport, Kompetensbehov inom trä och möbel industri samt en film, tagits fram inom ramen för arbetet med Träregion Småland. Rapporten kommer att användas som underlag för kommande ansökningar för att skapa resurser för kompetensutveckling i branschen men också för att synliggöra arbetstillfällen och utbildningsbehov på olika sätt i det pågående arbetet inom Träregion Småland. Inom ramen för Kompetensplattformsuppdraget har samverkan och utbyte mellan regionerna i Småland genomförts under året. Syftet är att utveckla arbetet med kompetensförsörjning i regionerna och hitta samverkansformer. Utbildning Projektet Plug In 2.0 som handlar om att minska antalet elever som inte genomgår gymnasiet med fullständiga betyg avslutade sin verksamhet den sista juni. Den lokala verksamheten i projektet, kallat verkstäder, har under hösten arbetat med implementering och slutrapportering. Regionförbundet beviljades medel för ett nytt 3-årigt ESF-projekt, Motivation leder till framgång, som startade hösten Projektet ska utveckla de metoder och arbetssätt som togs fram inom ramen för Plug In. Fem kommunala delprojekt som berör 9 av länets kommuner plus ett delprojekt som genomförs av Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga ingår i projektet Under året har flera insatser planerats in för att öka länets möjligheter till fler YH-utbildningar. Det handlar bland annat om två utbildningstillfällen för YH-anordnare samt en mässa där länets YHutbildningar ska presenteras för studenter, studie- och yrkesvägledare samt pedagoger. Dessa genomförs under Länet har även bildat tre arbetsgrupper som arbetar långsiktigt med marknadsföring, omvärldsbevakning samt kompetensutveckling kopplat till YH-utbildning. Projekt/Företagsstöd Antalet beviljade medel till medfinansiering av EU-projekt har varit lägre under 2017 jämfört med tidigare år. Detta beror till viss del på att potentiella aktörer som skulle kunna söka redan driver pågående projekt samt att kommunerna har begränsade resurser att driva EU-projekt. Ett flerårigt internt arbete med att stärka länets projektutveckling har resulterat i en projektguide. Den ska fungera som ett stöd för aktörer i arbetet med att planera och söka projekt. I november startade regionförbundet ett projekt för att möjliggöra extra resurser till projektutveckling genom den så kallade LFA-metoden (Logical Framework Approach). Arbetet kommer att pågå även under 2018 och in i Arbetet med nästa programperiod inom EU har inletts och regionförbundet deltar, tillsammans med Småland och öarna samt aktörerna inom Brysselsamarbetet, i olika tematiska arbetsgrupper under SKL:s ledning. Regionförbundet i Kalmar län 39 Årsredovisning 2017

346 Lärande och biblioteksstöd I området ingår att kompetensutveckla länets skolledare, lärare och elever inom digitala verktyg och annan media. Kurser, omvärldsbevakning samt digital mediekatalog är verktyg i detta. Vi initierar, leder och samordnar också länets gemensamma utvecklingsarbeten inom biblioteksområdet. Viktiga nätverk är bland annat Splitvision, IT-pedagogerna i Kalmar län, bibliotekscheferna, barn och unga samt skolbibliotekarienätverket. Viktiga samarbetspartners är bland annat Linnéuniversitetet, Reaktor sydost, UR, regionbibliotek i angränsande län, Sveriges kommuner och landsting samt Kungliga biblioteket. Mål 1 AV-Media ska bidra till att göra medie- och IT-användning i undervisningen i Kalmar län tydligare och effektivare genom att främja ökat samarbete och skapa en dela-kultur i Kalmar län anpassat till utmaningarna i det digitala samhället. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 1 Antal träffar dialoger, samarbeten och uppdrag. Antal skapade respektive delade lektions- och pedagogiska planeringar i PLUS-verktyget. Fortbildningsaktiviteter med nya arbets- och samarbetsformer. Utfall för indikatorerna AV-Media har genomfört 108 uppdrag och mött 2134 pedagoger och 343 elever. Verksamheten har utfört fler antal uppdrag och uppdragstimmar än föregående år. Antalet fysiska möten med pedagoger är emellertid lägre p.g.a. färre genomförda storföreläsningar jämfört med På kurssidan har kurserna digitala verktyg i förskola, fritidshem och förskoleklass dominerat tätt följd av kurser om att komma igång med programmering för förskola och skola. 9 nya teman/planeringar har tagits fram av AV-Media samtidigt som antalet delade teman/planeringar under året ökat från ca 50 till 203. Verksamheten har även bistått med omvärldsbevakning och inspiration genom 7 fokusbrev på följande teman: film, nationella IT-strategier för skolan, ljud, digital specialpedagogik, matematik, att leda digitalisering samt naturvetenskap. Kurser i programmering för grundskolan har genomförts. En distansutbildning som kombinerar metodik och digitala arbetssätt erbjuds nu och en föreläsning kring IT-säkerhet för allmänheten i samarbete med bibliotek har genomförts. Nya och bredare samarbeten har utvecklats tillsammans med lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, bland annat i form av workshops i programmering och så kallad greenscreenfilmning. Möten med mindre grupper av rektorer har genomförts för att diskutera hur man kan utveckla skolans digitalisering. En kortare presentation om skolans digitalisering gjordes i Borgholm på länets största skolledarkonferens och Regionförbundet i Kalmar län 40 Årsredovisning 2017

347 kompletterades med utdelat material och monterpresentationer. En föreläsning om källkritik på nätet riktad till allmänheten och för stadsbibliotekets personal anordnades under året. Utöver det anordnades en föreläsning om digitalt specialpedagogiskt stöd. Ett testrum i AV-Medias lokaler har skapats för att synliggöra den teknik som kan lånas samt hur den kan användas för att utveckla pedagogiken. Antal pedagogiska caféer hos kommunerna. Fem pedagogiska caféer om interaktiva tavlor, pedagogiska planeringsverktyg och programmering har genomförts av AV- Media i länets kommuner. Mål 2 AV-Media och Regionbiblioteket i Kalmar län ska agera utifrån det beslut som tas angående Regional digital agenda kompetens under Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 2 Handlingsplan utifrån beslut ska tas fram och godkännas av politiken. Utfall för indikatorerna En handlingsplan för att utveckla ett digitalt kompetenscentrum hos AV-Media godkändes under året av primärkommunala nämnden, PKN. Som ett resultat av detta har en digital skolutvecklare anställts och börjat utforma stöd till skolledande funktioner. Ett länsomfattande genomförande av en LIKAvärdering (SKL:s skattningsverktyg till stöd för rektorer och förskolechefer i deras arbete med digitaliseringen)har initierats för att få en uppfattning om hur långt digitaliseringen kommit i länets skolor samt vilket behov som finns. Utifrån detta kommer AV-Media att utveckla ett stöd till kommunerna. På Regionbiblioteket har en digital biblioteksutvecklare rekryterats för att kartlägga bibliotekens digitala utvecklingsbehov och ta fram åtgärder utifrån utredarens rekommendation för e-serviceverkstäder. Ett arbete med att revidera den Regionala digitala agendan inom kapitlet kompetens har påbörjats. En referensgrupp har träffats två gånger och en arbetsgrupp har arbetat med att bearbeta referensgruppens förslag. Revideringen planeras att vara klar 1:a kvartalet Regionförbundet i Kalmar län 41 Årsredovisning 2017

348 Mål 3 Regionbiblioteket ska bidra till att tydliggöra och utveckla det litterära och läsfrämjande arbetet i Kalmar län. Indikatorer mål 3 Kartläggning genomförd. Grad av måluppfyllelse för RELÄ-Regionen läser. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Utfall för indikatorerna Kartläggningen av det litterära landskapet i Kalmar län färdigställdes under maj månad. Ett förslag med prioriterade åtgärder presenterades för landstinget tjänstepersoner och kulturnämndens ordförande under september månad. Till projektet har det kopplats en konsult som utvärderar RELÄ. En utvärdering som gjordes under 2017 visar följande: Projektmål: att öka samverkan och öka läsförmågan hos befolkningen med fokus på barn och unga. Resultat: Genom gjorda intervjuer konstaterades att samverkan har utvecklas och man tar lättare kontakt med andra organisationer. Även läsförmågan och viljan att besöka biblioteken har ökat i majoriteten av delprojekten (fokus på barn/unga). RELÄ har förenklat samverkan. Delmål: att projektets målgrupper ska erbjudas nya vägar till läsning, genom flera samverkande aktörer och delprojekt. Resultat: Som tidigare konstaterats erbjuder RELÄ Regionen läser flera olika grupper nya vägar till läsning och använder sig av en rad olika arbetssätt som ger olika individer nya möjligheter att öka sin läslust och sin läsförmåga. Delmål: att erbjuda erfarenhetsutbyte mellan intressenterna inom de primära målgrupperna. Resultat: Erfarenhetsutbytet har bland annat skett via personliga samtal, tips, sociala medier och interna informationsmöten. 5 större erfarenhetsmöten har arrangerats under våren. Vid dessa tillfällen delade deltagarna med sig till varandra och till andra kommuner, som inte deltagit i projektinsatserna men som fick inspiration och idéer med sig till den egna verksamheten Delmål: Att genomföra identifiering och dokumentation av goda läsmetoder. En inspirationsfilm har tagits fram och spridits i sociala medier och andra nätverk. Antal genomförda aktiviteter. 167 Antal besökare. RELÄ har haft 3066 deltagare Regionförbundet i Kalmar län 42 Årsredovisning 2017

349 Mål 4 Regionbiblioteket ska erbjuda kompetensinsatser för länets folkoch skolbibliotek. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 4 Handlingsplaner utifrån medborgardialogen finns. Utfall för indikatorerna Utbildning kring medborgardialog har genomförts och handlingsplaner har tagits fram lokalt. Antal deltagare. 536 Antal utbildningsdagar 37 Mål 5 Regionbiblioteket samordnar och stödjer folk- och skolbibliotekens utvecklingsarbete för målgruppen barn och unga. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Indikatorer mål 5 Genomförda aktiviteter. Utfall för indikatorerna En kartläggning av samt efterföljande fortbildning avseende anpassningar av bibliotek för unga med funktionsvariationer har genomförts. Därutöver har ett arbete påbörjats för att utveckla bibliotekens mediehyllor som riktas till barn med olika funktionshinder. Det har även genomförts 4 nätverks- och inspirationsträffar samt anordnats ett studiebesök med fokus på skolbibliotek. Antal deltagare. 101 Antal kommuner. 12 En skolbibliotekstrategi för Kalmar län. Ett förslag till strategi har tagits fram. Arbetet fortsätter under våren Väsentliga händelser/insatser under året På AV-media avslutades under året utlåningsverksamheten av dvd. AV-Media erbjuder numera enbart strömmande filmtjänster. Länet skolor har under andra halvan av året fått möjlighet att pröva på ett nytt matematikträningsverktyg och även deltagit i ett mattemaraton. Användandet av AV-Medias egenproducerade inspirations- och instruktionsfilmer har visats över gånger under 2017 vilket troligen är till följd av att förändrade arbetssätt och paketering av digitala resurser. En arbetsmodell för arbete med integrationsfrågor på bibliotek togs fram under integrationsprojektet under året. Projektet resulterade i en gemensam kartläggningsmodell av kontaktpersoner för nyanlände, gemensamma flerspråkiga informationsbroschyrer gemensam marknadskommunikation, information om digitala verktyg på biblioteken samt ökade resurser till inköp av mångspråksböcker. Ett delprojekt ökade kunskaperna kring nyttan av flerspråkiga biblioteksvärdar. Regionförbundet i Kalmar län 43 Årsredovisning 2017

350 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Kompetenscentret utgör ett nationellt expertstöd till kommuner, landsting och enskilda avseende anhörigstödfrågor. Nka ger kunskapsstöd till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och stora medicinska behov. Arbetet handlar bland annat om att uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser i anhörigstödet, bidra till möjligheten att kombinera rollen som anhörig med arbete och god hälsa samt stödja och utveckla hälso- och sjukvården roll och ansvar kring stöd till anhöriga. Arbetet är ett regeringsuppdrag. Mål Bidra till högre kvalitet och produktivitet inom området stöd till anhöriga. Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja, i den egenutvärdering som gjordes i december 2017 svarade fyra femtedelar (81%) av de 833 som besvarade en webbenkät att Nka:s arbete kan eller kommer att leda till bestående effekter. Indikatorer Att nationell och regional data om omfattning och konsekvenser av anhörigas omsorg skapas. Konsultation från landsting, kommuner, enskilda utförare, myndigheter och idéburna organisationer. Utfall för indikatorerna En nationell befolkningsstudie har designats, enkätformulär utformats och planerats och kommer att genomföras under 2018 tillsammans med Statistiska Centralbyrån. Nka har bland annat lämnat remissvar på Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. haft presentation och diskussion med utbildningsutskottets partigrupp (S) och (MP) om Barn som anhöriga och unga omsorgsgivare, tjänstemän på Socialdepartementet för presentation och samtal om aktuell forskning och utveckling om anhöriga i ett livsloppsperspektiv medverkat i hearing i Riksdagen om personlig assistans, LSS och behov hos personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga medverkat i Socialstyrelsens, Myndigheten för delaktighets expertgrupper, arbetsgrupper och referensgrupper samt är adjungerade till Funktionshinderrådet i Kalmar län gett information och rådgivning till e-hälsoutvecklare i Halmstads kommun avseende välfärdsteknologi för att stärka och stödja anhöriga gett faktastöd till media för artiklar och reportage i Svenska Dagbladet, Expressen, TV4 och Östra Småland faktagranskat texter om anhöriga och personer med flerfunktionsnedsättning för Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala Nka får många frågor via telefonsamtal, Frågor och svar på webbsidan och via epost. Under året har Nka fått ca 400 frågor via dessa kanaler, en ökning med nästan 20 % från Det är Regionförbundet i Kalmar län 44 Årsredovisning 2017

351 en stor spännvidd i vad frågorna behandlar, mycket är emellertid kopplat till rättigheter, lagar och ekonomi, men också forskning, utveckling och aktuell litteratur. Stöd till samt medverkan i aktiviteter hos Nka:s målgrupper. Gemensamma utvecklingsarbeten. Medverkan i/vid: Nationell samverkan psykisk hälsas (NSPH) anhöriggrupp Regional konferens i Stockholm om Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Aktion psykisk ohälsa i Stockholm som arrangerades av nätverket för anhörigkonsulenter i Stockholm idékonferensen Närstående i cancervården osynliga och ovärderliga arrangerad av Regionalt cancercentrum syd och LMK-stiftelsen anhörigkonsulenterna i Västra Götalands, Göteborgs och Kalmar läns nätverksmöten Nka ingår i en samverkansgrupp mellan Socialstyrelsen (sammankallande), Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) avseende utveckling och verksamhet inom ANDT-området och Barn som anhöriga. Nka ingår i en referensgrupp för utvecklandet av en mobilapplikation för cancerpatienter och deras anhöriga. Arbetet leds av Svenskt palliativregister. Nka har medverkat i implementeringsprojekt i Södermanlands län, Region Skåne och Kalmar län. I Södermanlands län har Nka bidragit med stöd i att utveckla underlag för en strategi för anhörigstöd i samverkan mellan landsting och kommuner. I Region Skåne ingår Nka i en styrgrupp för projektet Anhörigstöd som drivs av Kommunalförbundet Skåne. I Kalmar län ingår Nka i en styrgrupp för projektet Gert (Geriatriskt rådgivningsteam). Målet är att successivt bygga upp ett geriatriskt rådgivningsteam lokaliserat på Akutvårdmottagningen. Medverkan i och administration av nätverk. Nka är involverat i nationella nätverket för länssamordnare för anhörigstöd. Nka har tillsammans med Socialstyrelsen tagit initiativ till och driver tre nätverk inom området Barn som anhöriga, ett forskarnätverk, ett nätverk för praktiker inom hälsooch sjukvården och ett nätverk för idéburna organisationer. Loggingdata från Nka:s webbsida och sociala medier. Antalet besök på webbsidan ökade under 2017 med 70 % till mer än 700 besökare per dag. Filmerna på Nka Play har strömmats 174 gånger/dag, vilket är en fördubbling från föregående år. Under året hade Nka 650 besök per dag på Facebooksidan. Antalet personer som gillade Nka:s Facebooksida har ökat med 38 % till personer. Regionförbundet i Kalmar län 45 Årsredovisning 2017

352 Visningar av korta videoklipp har nästan fördubblats till 220 per dag. Nyhetstjänsten My Newsdesk har drygt besök en drygt 40-procentig ökning från tidigare år. På Twitter har antalet följare ökat med 20 % till 460 följare. Projekt i samverkan med forskare, praktiker och idéburna organisationer. I syfte att utveckla och bidra till utveckling av metoder och verktyg för stöd till anhöriga bedriver Nka samverkansprojekt tillsammans med Linnéuniversitetet, andra universitet och högskolor, vård- och omsorgsgivare och idéburna organisationer nationellt och internationellt. Nka igår i regionförbundets treåriga projekt Motivation leder till framgång som finansieras av Europeiska Socialfonden. Projektets mål är att antalet elever med avslutade gymnasiestudier och fullständiga betyg ska öka. Stöd till unga omsorgsgivare utgör ett horisontellt delprojekt tillsammans med Mönsterås, Oskarshamn och eventuellt Nybro kommun. Tillsammans med Linnéuniversitetet ingår Nka i ett externfinansierat samverkansprojekt för utveckling av IKT-stöd till patienter och anhöriga till personer med hjärtsvikt ( ). Projektet ICT4Self Care leds av Linköpings Universitet och finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte och Vetenskapsrådet VR. Linnéuniversitetet och Nka medverkar i ett sexårigt FORTE-program UserAge om brukarmedverkan i forskning och utveckling avseende äldre ( ). Universitets och Nka:s medverkan omfattar anhöriga till äldres medverkan i forskning och utveckling och utveckling av teorier och metoder för kunskapstransformation. Programmet leds av Lunds Universitet. Samverkansparter är också Göteborgs Universitet och Högskolan i Kristianstad. Metoder som skapats och/eller vidareutvecklats för att kartlägga behov, planera och följa upp anhörigstöd. Projekt och initiativ som Nka medverkar i tillsammans med Nka:s målgrupper och idéburna organisationer, för att utveckla metoder och verktyg för stöd. Webbinarier Internationella, nationella och regionala konferenser. Nationell samverkan för uppföljning och utveckling av stöd till anhöriga är ett samverkansprojekt mellan Länssamordnarna för anhörigstöd och Nka. I samarbete med Länssamordnarna för anhörigstöd, Anhörigas Riksförbund och Hjärnkraft har Nka initierat ett tjänstedesignprojekt ( ) med syfte att stärka anhörigas roll och möjligheter under kontakt med myndigheter, handläggare och utförare. NKA har funnits med som expertstöd till idéburna organisationer och deras förarbete för projektansökningar samt i referensgrupper i beviljade projekt. Exempel på projekt är RättVisat mitt digitala kommunikationspass och Meningsfull vardag i daglig sysselsättning. Under året har 17 webbinarier genomförts med uppskattningsvis deltagare. Under året har Nka varit medarrangör vid två konferenser, medverkat med presentationer (och ibland också utställning) vid Regionförbundet i Kalmar län 46 Årsredovisning 2017

353 14 konferenser och medverkat med utställning vid fem konferenser. Kunskapsöversikter och rapporter som publicerats. Webbutbildningar riktade till Nka:s målgrupper. Filmade reportage och föreläsningar. Konsultationer av föräldrar och anhöriga till närstående med flerfunktionsnedsättning. Webbinarier som vänder sig till föräldrar och anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning. Konferenser, mötesdagar och anhörigträffar för anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning. Möten med representanter från andra länder och internationella organisationer. Engagemang i internationella organisationer och nätverk. Under året har Nka publicerat tre kunskapsöversikter, sex rapporter, ett inspirationsmaterial och fem vetenskapliga artiklar. Webbutbildningen Anhöriga i fokus Samverkan mellan offentlig verksamhet och frivillig- och intresseorganisationer är ett samverkansprojekt med Röda Korset och Anhörigas Riksförbund, som syftar till att stimulera samverkan mellan offentlig verksamhet och idéburna organisationer för att utveckla och erbjuda stöd till anhöriga. Totalt är hittills personer registrerat sig till utbildningarna. Under året har fem konferenser filmats och publicerats på Nka Play. Det gångna året har präglats av stor oro hos föräldrar och anhöriga för vad som kommer att hända med LSS och assistansen. Direktkontakt med anhöriga har skett både via mail, telefon, mötesdagar och konferenser. De har ofta rört bemötande i vården. Många upplever att man ifrågasätter personens livskvalitet och till och med uttrycker det verbalt i närhet av anhöriga. Två webbinarier, ett om sömn tillsammans med Region Norbotten och ett om epilepsi arrangerat av Nka har genomförts. Nka har varit medarrangör och medverkat med presentationer och utställningar vid 17 konferenser och mötesdagar. Vid två konferenser har Nka filmat presentationerna och publicerat på Nka Play. Nka har medverkat i ett Skandinaviskt nätverksmöte med socialstyrelserna i Sverige och Danmark, Barnsbeste i Norge och organisationer som jobbar med Barn som anhöriga-frågor i Sverige, Norge och Danmark. Tillsammans med Socialstyrelsen i Sverige, Socialstyrelsen i Danmark, Barnsbeste i Norge har Nka medverkat vid ett första möte i ett nordiskt myndighetsnätverk. Island och Finland har inbjudits att bli medlemmar. Nka har varit inbjudna till ett europeiskt expertmöte i Berlin. Ett 30-tal utvalda experter från flera olika länder var inbjudna av det tyska regeringsorganet Ministeriet för familje-, äldre-, kvinno-, och ungdomsfrågor för att diskutera stöd och insatser för förvärvsarbetande anhöriga. Nka deltog med symposium, presentationer och poster i den 21:a världskonferensen inom gerontologi och geriatrik i San Francisco, Kalifornien som fokuserade på globalt åldrande och hälsa och betydelsen av att knyta samman vetenskap, policy och praktik. Nka är medlem i Eurocarers som är en paraplyorganisation i EU med 70 anhörigorganisationer och FoU-centra inom anhörigområdet. FoU-ledaren vid Nka, Elizabeth Hanson, är vice ordförande avseende forskning och ledare av Eurocarers Regionförbundet i Kalmar län 47 Årsredovisning 2017

354 forskningsnätverk. Vidare är Nka medlem i International Association Caregiver Organisations (IACO), Skandinaviskt nätverk Barn som anhöriga, Nordiskt myndighetsnätverk - Barn som Anhöriga och PIMD Profund Intellectual and Multiple Disabilities special interest group. Gemensamma aktiviteter och/eller projekt. Konferenser i samverkan med andra länder och internationella organisationer. Nka har i samarbete med Linnéuniversitetet beviljats medel för EU Horizon 2020-projektet Psychosocial Support for Promoting Mental Health and Well-being among Adolescent Young Carers in Europe ME-WE ( ). För att bidra till kompetensutveckling för personal och anhöriga är Nka i samverkan med Linnéuniversitetet koordinator i två innovativa externfinansierade Erasmus+ projekt och medverkar i två projekt. Innovative School Education Methodologies and Tools for Guaranteeing Social Inclusion of Young Carers EDY-CARE ( ) med parter i Sverige (koordinator), Belgien, Italien, Portugal och Slovenien. Det övergripande syftet är att öka medvetenheten och utveckla metoder och verktyg för lärare och skolpersonal för at kunna identifiera och stödja unga omsorgsgivare. APPs for carers - A4C - projektet ( ) med parter i Sverige (koordinator), Italien, Portugal, Grekland och Cypern. Det övergripande syftet är att bidra till välbefinnandet hos anhöriga och stödja dem i att använda stöd via digitala applikationer. Youth Empowerment & Innovation Project YEIP ( ) med 20 parter från åtta länder. Storbritannien är koordinator. Syftet är att utarbeta underlag för en social policy som kan bidra till att förbättra den sociala sammanhållningen och förebygga marginalisering och våldsam radikalisering av ungdomar i Europa. CARE 2 WORK - C2W ( ) med parter i Sverige, Storbritannien, Grekland och Italien. Storbritannien var koordinator. Syftet var att stärka dem i att bli medvetna om sina styrkor och färdigheter och hur de kan använda dessa färdigheter i utbildning, träning och arbete. Den internationella konferensen om unga omsorgsgivare och barn som anhöriga Every Child has the right to genomfördes i Malmö den maj 2017 av Nka i samverkan med Linnéuniversitetet, Socialstyrelsen, Forte, Region Skåne och Malmö Stad i Sverige, Socialstyrelsen i Danmark, Hälsoministeriet och det nationella kompetensnätverket Barnsbeste i Norge samt Eurocarers där Nka är aktiv medlem. Vid konferensen som fick mycket positiv utvärdering medverkade unga omsorgsgivare, personal, beslutsfattare och forskare från 16 länder, totalt 525 deltagare. Regionförbundet i Kalmar län 48 Årsredovisning 2017

355 Väsentliga händelser/insatser under året Under sommaren beviljades Linnéuniversitetet i samverkan med Nka 40 miljoner kronor för EU Horizon 2020-projektet Me-WE: Psychosocial Support for Promoting Mental Health and Well-being among Adolescent Young Carers in Europe. Projektet startar den 1 januari 2018 och pågår till 31 mars Parter i projektet är tio FoU-enheter och idéburna organisationer anslutna till Eurocarers i Sverige, Storbritannien, Belgien, Schweiz, Nederländerna, Italien och Slovenien. Svenska samarbetsparter är Mönsterås, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Maskrosbarn, Socialstyrelsen, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län och Riksförening för skolsköterskor. Under hösten 2017 förordnades Nka:s FoU-ledare Elizabeth Hanson som vetenskapligt råd till Socialstyrelsen avseende anhörigstöd. En bekräftelse på Nka:s kvalitet och tillförlitlighet i arbetet. Ett internationellt nätverk för unga omsorgsgivare var ett oväntat resultat av den internationella konferensen om barn som anhöriga/unga omsorgsgivare. Nätverket som stöds av Eurocarers och Nka skapades under den internationella konferensen och kommer med stor sannolikhet att bli en betydande resurs i framtiden för att utveckla stöd till unga omsorgsgivare utifrån deras behov och önskemål. I mars 2018 kommer de att ha möte med ledamöter i EU-parlamentet. Inför valåret 2018 har Nka påbörjat ett arbete att genom konsultation med anhöriga, personal och beslutsfattare utarbeta konkreta förslag till vad som bör och kan ingå i en nationell strategi för anhörigfrågor. Förslagen kommer att presenteras och publiceras under våren Annonsering av den nationella konferensen om anhöriga och personer med flerfunktionsnedsättning i april 2018 har påbörjats. Konferensen som riktar sig till anhöriga, personal och beslutsfattare genomförs i samverkan med sex idéburna organisationer och en sektion inom läkarförbundet med specialintresse avseende flerfunktionsnedsättning. Troligen kommer den konferensen att bli ett viktigt inslag i debatten om LSS och personlig assistans och framtida stöd till anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning. Nka har påbörjat ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete för att utveckla innehåll och arbetsformer. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med professor emeritus Lennart Svensson vid Linköpings Universitet. Han var den som utvärderade verksamheten 2011 på uppdrag av Socialstyrelsen. I december 2017 lämnade han en slutrapport där han lyfter han fram att Nka:s redovisningar till Socialstyrelsen visar en omfattande och växande verksamhet och av genomförda intervjuer framkommer en positiv bild av verksamheten från samtliga håll. Samspelet mellan kunskapsmäkleri och forskning ses som viktigt och som en kvalitetsgaranti för verksamheten. Kopplingen till Linnéuniversitet beskrivs som en nyckelfaktor i arbetet liksom den regionala förankringen, vilka har kunnat förenas till nytta för alla parter. Rapporten framhåller hur viktigt det är att friheten och självständigheten för Nka som egen resultatenhet med ett eget varumärke består. Regionförbundet i Kalmar län 49 Årsredovisning 2017

356 Administration Administrativa områdesgruppen arbetar huvudsakligen med stöd till regionförbundets verksamhet genom att ansvara för interna processer men också ge stöd vid framtagandet och beredningen av externa strategier och handlingsprogram. Arbetet sker inom funktionsområdena ekonomi, personal/hr, administrativt stöd till den politiska organisationen, kontorsservice, post, diarium och arkiv, kommunikation, statistik och analys, samt kurs- och konferensverksamhet. Mål De interna stödsystemen ska aktualiseras, bli tydligare och mer ändamålsenliga för att åstadkomma Kommentar. Går vi i riktning mot målet? Ja Tydligare roll och ansvarsfördelning Förbättrade arbetsprocesser Bättre tid och resursplanering Indikatorer Antal tydliggjorda interna processer Antal förbättrade interna processer Antal genomförda utbildningsinsatser Utfall för indikatorerna Nya rutinbeskrivningar/instruktioner har tagits fram inom följande områden: ekonomi (4), personal (12), diarium (2) samt politisk beslutsprocess (4). Detta arbete har fokuserats på områden som vi identifierat som mest väsentliga att tydliggöra under Därmed har vi bidragit till en större effektivitet och följsamhet gentemot uppdraget samt mindre sårbarhet i verksamheten. Befintliga rutinbeskrivningar/instruktioner har förbättrats inom följande områden: ekonomi (12), personal (13), diarium (1), politisk beslutsprocess (2), kommunikation (3) samt kurs och konferens (8). Genom uppföljning och utvärdering av befintliga processer har utvecklingsområden identifierats och processerna förbättrats. Fyra interna utbildningsinsatser har genomförts i diarieföring/offentlighet och sekretess. Därutöver har ytterligare interna aktiviteter genomförts med syfte att få en säker och effektiv verksamhet med goda resultat. Ett exempel på detta är tydliggörande av avtalet avseende tjänsteresor. Väsentliga händelser/insatser under året Inom den administrativa gruppen har kartläggningar gjorts av arbetsuppgifter, rutiner och processer. Utifrån kartläggningen har rutinbeskrivningar tagits fram och samlats för digital åtkomst. I vissa fall har beskrivningar redan funnits och dessa har uppdateras, medan andra är helt nya. Beskrivningarna har varit värdefulla i arbetet med att bredda kompetensen inom områdesgruppen för att i större utsträckning än tidigare kunna växla mellan olika arbetsuppgifter vid behov, framförallt vid semester, annan frånvaro och arbetstoppar. Regionförbundet i Kalmar län 50 Årsredovisning 2017

357 Kartläggningen är också en bra översikt över gruppens uppgifter för att försäkra sig om att inga viktiga moment glöms bort. Dessutom har ett antal processer tydliggjorts medan andra processer har förbättrats. Processen för introduktion av nyanställda har utvecklats och förbättrats genom nya rutiner och checklistor. Dessa kommuniceras med områdescheferna i samband med nya rekryteringar. Därutöver har processen med justering av politiska protokoll förbättrats då de nu signeras digitalt. Arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan påbörjades under våren. Istället för att ha en egen plan för likabehandling och jämställdhet valdes att integrera perspektivet i arbetsmiljöhandboken och det systematiska arbetsmiljöarbetet. En handlingsplan mot kränkande särbehandling har arbetats fram och antagits under hösten. Varje områdeschef har sedan fått i uppgift att gå igenom handlingsplanen med sina medarbetare. Handlingsplanen finns tillgänglig för alla på intranätet och ligger med i introduktionsmappen för nya medarbetare. Under 2017 har arbetet med att förbereda bildandet av Region Kalmar län respektive kommunförbund fortsatt. Olika typer av underlag tas löpande fram i detta arbete, så som personalunderlag, aktuella avtal och ekonomisk redovisning. Samarbete med landstinget har påbörjats med syfte att tydliggöra och identifiera områden som behöver hanteras för att få en så säker, smidig och effektiv sammanslagning som möjligt. I arbetsgrupper inom bland annat personal, ekonomi, kommunikation, ärendehantering och administrativa stödsystem inklusive IT har regionförbundet representerats av medarbetare från administrativa områdesgruppen. Under året har kommunikationsinsatser kopplat till processen genomförts. Arbetet kommer intensifieras ytterligare Parallellt med detta sker arbete med förberedelse av avveckling av Regionförbundet i Kalmar län. Under hösten startade processen med att göra en risk- och konsekvensanalys av förändring och avslut av regionförbundet, enligt Arbetsmiljöverkets regelverk. Samtliga områdesgrupper har genom SWOTanalyser gjorts delaktiga i den förändring som pågår. Resultaten från dessa analyser kommer tas tillvara och hanteras på olika sätt. Personer i områdesgruppen har medverkat i arbetsgruppen med att ta fram länets nya regionala utvecklingsstrategi. Arbetet har bland annat handlat om att ta fram analysunderlag, producera texter samt kommunicera de olika delarna i arbetet mot valda målgrupper. För att säkra tillgången på underlag för regionförbundets analyser har samtliga regioner i landet tillsammans gått igenom vilka data som behövs från Statistiska Centralbyrån. Respektive region beställer direkt från SCB inför kommande uppdatering. Regionförbundet har även vänt sig till kommunerna i länet för att säkra deras behov av data. Arbetet med detta fortsätter under Arbetet med att anpassa organisationen till den nya dataskyddsförordningen (GDPR) startats och kommer att fortsätta under Regionförbundet i Kalmar län 51 Årsredovisning 2017

358 BILAGOR» Regionförbundet i Kalmar län 52 Årsredovisning 2017

359 Bilaga 1 Fördelning av företagsstöd Fördelning av regionalpolitiska medel mellan kvinnor och män (Antal och belopp) se nedan tabell: Beviljade företagsstöd exklusive särskilda medel (affärsutveckling internationalisering, digitalisering) hemsändningsbidrag, servicebidrag Antal beviljade Andel i % Andel beviljat belopp (kr) Andel i % Kvinnor med svensk bakgrund som driver företag Kvinnor med utländsk bakgrund som driver företag Kvinnor % % Män med svensk bakgrund som driver företag Män med utländsk bakgrund som driver företag Män % % Män och kvinnor med svensk bakgrund och driver företag Män och kvinnor med utländsk bakgrund och driver företag Män och Kvinnor % % Totalt ,0% ,0% Regionförbundet i Kalmar län 53 Årsredovisning 2017

360 Bilaga 2 Beviljade projektmedel Projektnamn Organisation namn Beviljat belopp Fryshuset Kalmar län år Stiftelsen Fryshuset Regional samverkan kring ungas uppväxt Regionförbundet i Kalmar län Mat- & Kulturfestival i Mönsterås Mönsterås kommun Vi blir fler - Integration, kompetens, organisation i Kalmar län (IKO) Regionförbundet i Kalmar län ERB styrelsemöte och Annual Forum Regionförbundet i Kalmar län Förstudie investeringsbehov bredbandsinfrastruktur för Smålandslänen Regionförbundet i Kalmar län Tyngre Transporter Skärgård Västerviks Kommun Strukturbilder för Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Höghastighetsbanan påverkansarbete Växjö Kommun Sustainable Sweden Southeast INDUSTRIELLT UTVECKLINGSCENTRUM I KALMAR AB SE IUC Kött med kvalité - primärledets medverkan Lantbrukarnas ekonomi AB Digital tillgänglighetsguide för besöksnäringen Regionförbundet i Kalmar län Smart Housing Småland 2 RISE Research Institutes of Sweden Regional Matkultur Öland Ölands Skördefest (SVB) AB Ung Företagsamhet i Kalmar län Ung Företagsamhet i Kalmar län SMASH15 Regionförbundet i Kalmar län Partnerskap Smålands fortsatta arbete Regionförbundet i Kalmar län Träets tjusning - ett brobyggarprojekt STIFTELSEN CAPELLAGÅRDEN I VICKLEBY Industrinattten i Kalmar Län INDUSTRIELLT UTVECKLINGSCENTRUM I KALMAR AB SE IUC OECD Uppdatering 2018 Regionförbundet i Kalmar län New Glass 2.0 Emmaboda Kommun Tillväxtrådgivning i Kalmar län 2017 ALMI FÖRETAGSPARTNER KALMAR LÄN AKTIEBOLAG OKG varsel Oskarshamns Kommun Regionförbundet i Kalmar län 54 Årsredovisning 2017

361 Förstudie om etablering av multicenter för datalagring vid OKG Oskarshamns Kommun Digital Acceleration Regionförbundet i Kalmar län Samverkan för en mer jämställd industri Oskarshamns Kommun Projektkontoret 2017 Regionförbundet i Kalmar län Universitets- och högskoleutveckling i norra Kalmar län Västerviks Kommun DigiBusiness KALMAR SCIENCE PARK AB Omställning för kärnkraftens underleverantörer Oskarshamns Kommun Samordning Swedish Glass Net 2018 Emmaboda Kommun Program för nyanlända nyföretagare Västervik Framåt AB Digital Acceleration 2 Regionförbundet i Kalmar län Förstudie Vätgas Oskarshamns Kommun Etec 2020 Elajo Technical Education Center AB Förstudie hållbar långsiktig färjetrafik Oskarshamn-Byxelkrok, Öland Oskarshamns Kommun Flernivåsamverkan för stärkt regional service Regionförbundet i Kalmar län Uppdatering Regional Digital Agenda Regionförbundet i Kalmar län Regional Digital Transformation (REDIT) Linnéuniversitetet Förstärkning av länets satsningar på idrottsturism DESTINATION KALMAR AB Linnéstudenter i regional samverkan Linnéstudenterna Industriplattform för samverkan i norra Kalmar län Oskarshamns Kommun Tillämpat kulturarv - universitet och länsmuseum för regional utveckling KALMAR LÄNS MUSEUM Ljus på Kultur 2017 Kalmar kommun Barnens Glasrike Glasets Hus/Målerås Kultur Talangcoach II Kalmar läns Musikstiftelse Internationell marknadsföring Regionförbundet i Kalmar län Ironman Kalmar 2017 DESTINATION KALMAR AB Baltic Stories - Professionalization of events for culturally STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Barnens Glasrike - ett lekområde i Målerås Föreningen Glasbyn Målerås Unika historiska Kalmar och Öland Kalmar kommun Regionförbundet i Kalmar län 55 Årsredovisning 2017

362 Vård- och omsorgscollege Kalmar län Västerviks Kommun Teknikcollege Östra Småland Oskarshamns Kommun Konferensen "Journalism in a world of terrorism - Terrorism in the world of journalism" 9-11 maj 2017 Linnéuniversitetet Vård- och omsorgscollege i samverkan för en hållbar arbetsmarknad Västerviks Kommun Internationella samarbeten som metod Vimmerby kommun Campus Västervik FoU och Jämställdhetsintegrering Västerviks Kommun Möjligheternas mötesplats (MM2017) Hultsfreds kommun Regional kompetens inom ehälsa Linnéuniversitetet Uppföljning och utvärdering 2017 Regionförbundet i Kalmar län Förstudie- vattenfördröjande åtgärder i landskapet Västerviks Kommun Förstudie - Hållbart resande i besöksnäringen Regionförbundet i Kalmar län Varje droppe räknas - vattenspararkampanj "Vattensmart" för Mörbylånga, Kalmar, Borgholm & Torsås Kalmar Vatten AB Kalmarsundsveckan Om hållbar utveckling Kalmarsund Promotion Total summa Stödtyp Besl. Org Bes. 1 År RTP program Beviljat belopp Antal ärenden PROJ REGH PROJ REGH 2017 Befolkning och välfärd PROJ REGH 2017 En rund och gränslös region Konkurrenskraftigt näringsliv för en PROJ REGH 2017 hållbar region PROJ REGH 2017 Kultur och upplevelse som kreativ kraft PROJ REGH 2017 Lärande på alla nivåer PROJ REGH 2017 Miljö i balans Regionförbundet i Kalmar län 56 Årsredovisning 2017

363 Bilaga 3 Beviljade stöd kommunvis/gemensamma/ verksamhetsåret 2017 Företags- stöd inkl EU-delen Andel stöd % Andel AB Borgholm % 6% Emmaboda % 3% Hultsfred % 5% Högsby % 2% Kalmar % 34% Mönsterås % 4% Mörbylånga % 4% Nybro % 6% Oskarshamn % 10% Torsås % 2% Vimmerby % 7% Västervik % 15% Totalt Regionförbundet i Kalmar län 57 Årsredovisning 2017

364 Anmälningsärenden

365 Marie Nilsson Från: Skickat: Till: Ämne: den 25 oktober :59 Landstinget i Kalmar län Medborgarförslag via ltkalmar.se Forslag: Mitt namn är Magnus Nyberg och jag vill framföra ett medborgarförslag som gäller hantering och service av hjälpmedel via internet och app hos Landstinget i Kalmar län. Vi har en dotter som är 14 år och som har en medfödd hjärnskada som gör att hon idag behöver hjälp med i stort sett allt i sin vardag. Till sin hjälp i vardagen har hon oss föräldrar och sina assistenter. Därtill kommer avlastning via korttidsboende och den personal som jobbar där. Till vardags går vår dotter på särskolan i Kalmar. För hennes nödvändiga träning och den praktiska hanteringen av vår dotter så har vi/hon flera hjälpmedel hemma, i skolan och på korttids. Jag föreslår att man inom Landstinget tar fram en app för kommunikation och service kring hjälpmedel. Om du i dag har ett hjälpmedel som har blivit trasigt är processen följande: 1. Du måste ta kontakt med den arbetsterapeut som har förskrivit hjälpmedlet och förklara vad som har gått sönder. 2. Arbetsterapeuten tar i sin tur kontakt med en tekniker på hjälpmedelscentralen och förklarar ärendet. 3. Arbetsterapeuten ringer tillbaka till dig och bekräftar att ärendet nu ligger hos teknikern och att man ska bli kontaktad för att boka en tid för reparation. Beroende på arbetsbelastningen hos ansvarig tekniker så kan en sådan kontakt dröja länge, ibland flera veckor. Ibland glöms ärendet bort. Under tiden får man som privatperson ringa arbetsterapeuten och stöta på och hon/han får i sin tur ringa hjälpmedelscentralen på nytt. Konsekvensen blir att mycket tid och resurser läggs på att jaga rätt på personer samtidigt som ett hjälpmedel som är nödvändigt för individen och dyrt för landstinget inte kommer till användning. Det faktum att hela processen har karaktären av "viskleken" (att ett budskap går i flera led) gör att informationen många gånger blir felaktig. Vid flera tillfällen har en tekniker kommit men med fel reservdelar, då man missuppfattat vari det egentligen felet på hjälpmedlet har varit. Genom en app skulle man som brukare kunna fotografera och beskriva felet för att i nästa steg skicka in och boka en telefontid eller servicetid med tekniker. Man skulle även kunna följa ärendets gång. Detta skulle spara avsevärd tid och resurser hos alla parter. Detta är en tjänst som i dag finns i ex. Gävleborgs län: I landstingsplanen lyfter Landstinget i Kalmar län själv fram digitalisering som ett prioriterat utvecklingsområde: "Digital omställning innebär en stor möjlighet att utveckla verksamheten för såväl hälso- och sjukvård som kollektivtrafik, kultur- och utbildningsverksamhet. Utvecklande av digitala tjänster bidrar till att invånarna kan vara delaktiga och ta större ansvar för sin hälsa, vård och behandling. Samtidigt kan ökad digitalisering göra verksamheten mer resurseffektiv. Rapporten Värdet av digital teknik i den svenska vården menar att en fullt utvecklad e-hälsa kan minska vårdens kostnader med upp till 25 procent över en tioårsperiod... " "Landstingets arbete med digital omställning utgår från den digitala strategin. Det är stora effektiviseringar som krävs för att hantera framtidens utmaningar. Digitaliseringen inriktas främst på att ge stöd till människor med, eller med risk för, kronisk sjukdom. Inriktningen är att erbjuda tjänster digitalt när det är möjligt och fysiskt när det behövs. Den digitala arbetsmiljön ska vara ett stöd i mötet med invånarna genom att vara tillgänglig och underlätta samverkan, beslut och kommunikation... " (sid. 27, Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan ) Förslaget är därför att landstinget, om en naturlig del i den inriktning som man redan har beslutat om, gör en effektivisering och förbättring enligt förslaget ovan. Namn: Magnus Nyberg Gatudress: Lispundsvägen 7 Postnummer: Ort: Kalmar Epost: nyberg.magnus@gmail.com Acceptera: Jag accepterar 1

366 Marie Nilsson Från: Skickat: Till: Ämne: den 25 oktober :53 Landstinget i Kalmar län Medborgarförslag via ltkalmar.se Forslag: Medborgarförslag om app för färdtjänst samt service av hjälpmedel IANDSTINGEf I,,,,;:;::;;;;;1 INK i D.nr/<f df/5)/ j 0/7 // Mitt namn är Magnus Nyberg och jag vill framföra ett medborgarförslag som gäller bokning av färdtjänst via internet och app hos Kalmar Länstrafik Vi har en dotter som är 14 år och som har en medfödd hjärnskada som gör att hon idag behöver hjälp med i stort sett allt i sin vardag, bland annat så är hon rullstolsbunden. Till sin hjälp i vardagen har hon oss föräldrar och sina assistenter. Därtill kommer avlastning via korttidsboende och den personal som jobbar där. Till vardags går vår dotter på särskolan i Kalmar. De dagar som hon är på korttidsboendet så åker hon skoltaxi till och från skolan. När hon bor hemma så åker hon skoltaxi på morgonen men färdtjänst på eftermiddagen i och med att hon är på fritids ett par timmar. Därtill kommer resor till och från behandlingsbadet på sjukhuset två eller tre gånger i veckan. Dessa är antingen via skoltaxi eller sjukresor beroende på om det är inom skola eller via habiliteringen. Utöver dessa ordinarie resor så tillkommer besök på sjukhus, hjälpmedelscentralen mm. Det är med andra ord många människor som jobbar med och runt vår dotter och med tanke på att hon befinner sig på olika platser så blir vardagen en komplicerad logistisk utmaning. Bokning av resor kan idag endast göras via telefon. Mitt förslag är att man ska kunna boka resorna även via internet och app. Detta skulle underlätta och spara mycket tid och kraft i vår vardag då vi idag gör många bokningar och till flera olika ställen. Vi är idag bundna till beställningscentralens öppettider och det är många gånger hård belastning på telefontjänsten med långa kötider som följd. Detta gör det svårt för oss administrera bokningarna då vi dagtid är på våra ordinarie arbeten. Med möjlighet att boka via internet/app blir det mer flexibelt för oss vilket skulle underlätta vardagen. Via en internettjänst/app ska man även kunna logga in och se de aktuella bokningarna som gjorts, boka av och mitt förslag är att man även ska kunna följa på karta i appen var färdtjänsten befinner sig en stund innan bokad tid (se lösning i Göteborg). Det ger oss en bättre möjlighet att få en överblick och kontroll över logistiken kring vår dotter. Bokning via internet/app skulle inte bara innebära effektivisering för oss som bokar utan det bör även skapa mer effektivt resursutnyttjande och därmed besparingar hos beställningscentralen. Det finns idag flera län där man kan boka via internet/app. Teknik och erfarenhet finns så det bör inte vara en stor insats att införa det även i Kalmar län. Det skulle underlätta och effektivisera mycket för oss och andra som är i behov av färdtjänsten. Det är också viktigt att komma ihåg att färdtjänstresor inte är en vanlig taxiverksam het. Det är ett nödvändigt hjälpmedel för äldre, sjuka och funktionsnedsatta. Därför måste servicenivån vara därefter. Namn: Magnus Nyberg Gatudress: lispundsvägen 7 Postnummer: Ort: Kalmar Epost: nyberg.magnus@gmail.com Acceptera: Jag accepterar 1

367

368 Kompletterande handlingar

369 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (34) Regionstyrelsen Tid och plats Beslutande , Odlingen, landstingets kansli, Kalmar Anders Henriksson (S), ordförande Malin Sjölander (M), vice ordförande Christer Jonsson (C), vice ordförande Pierre Edström (L) Yvonne Hagberg (S) Angelica Katsanidou (S) Peter Wretlund (S) Peter Högberg (S) Christel Alvarsson (C) Lennart Hellström (M) Gudrun Brunegård (KD) Anders Andersson (KD) Linda Fleetwood (V) Martin Kirchberg (SD) Bo Karlsson (SD) Närvarande ersättare Malin Anell (S) Jonas Hellberg (S) Gunilla Johansson (S) Henrik Nilsson Bokor (S) Karin Helmersson (C) Anette Rogö (C) Carl Dahlin (M) Eric Dicksson (KD) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Sara Kånåhols (V) Claus Zaar (SD) Britt-Marie Sundqvist (SD) Tjänstepersoner Ingeborg Eriksson Ann-Sofie Dejke Justeringen Justering sker digitalt Underskrifter Sekreterare Elin Lindskog Paragrafer , Ordförande Anders Henriksson (S) Justerare Linda Fleetwood (V) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tidigast tas ned Förvaringsplats för protokollet Protokollet finns tillgängligt på landstingets diarium samt hemsida Ltkalmar.se Justerandes sign

370 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (34) Regionstyrelsen 145 Godkännande av föredragningslistan Ordföranden (S) föreslår att redovisningen av invånarpanelen flyttas till regionstyrelsens sammanträde den 5 december. Regionstyrelsen godkänner föredragningslistan med ovanstående komplettering. 146 Val av justerare och tid för justering av protokoll Regionstyrelsen utser Linda Fleetwood (V) att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen sker digitalt senast den 14 november Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Beslut Regionstyrelsen noterar informationen till protokollet. Bakgrund Per Birkerud, kommunikatör, Niklas Föghner, primärvårdsdirektör, Lise-Lott Heiding, tandvårdschef och Florence Eddyson-Hägg, psykiatridirektör, redogör för kvalitet, säkerhet och tillgänglighet inom landstinget. I mitten av oktober var knappt personer anslutna till e-tjänsterna, som ger möjlighet att läsa sin journal, förnya recept, se sina läkemedel och kunna boka av och om besök inom vården. Sedan årsskiftet rör det sig om en 20 procentig ökning och jämför man med 1 januari 2017 rör det sig om 50 procents ökning. Att fler använder 1177.se framgår också av att antalet inloggningar ökar, liksom antalet ärenden som hanteras via tjänsten. En annan del av 1177 är sjukvårdsrådgivningen på telefon. Under en tid har kötiderna varit långa trots olika förstärkningar. Medelväntetiden låg under september månad på drygt 14 minuter, vilket är högre än september Också andelen samtal som besvaras inom målet nio minuter är lägre, 37 procent. Samtidigt kan en viss förbättring konstateras. När det gäller tillgänglighet till övriga primärvården fick 91 procent av patienterna tid till läkare inom sjuk dagar och den genomsnittliga väntetiden till barn- och ungdomshälsan var 12 dagar i augusti. Justerandes sign

371 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (34) Regionstyrelsen 70 procent av patienterna fick i september tid till en specialist vid länets sjukhus inom 60 dagar. 60 procent fick operation/behandling inom 60 dagar. Vid öron- och ögonklinikerna vid Länssjukhuset, där väntetiderna varit långa både till hörselutprovning och besök, har situationen förbättrats det senaste året tack vare de åtgärder som satts in. Väntetiden på en hörselutprovning som för ett år sedan var 18 månader var i september 2018 tio månader, väntetiden till ett första besök på ögonkliniken som för ett år sedan var elva månader var i september 2018 två-tre månader. Förra året var det 17 månaders väntan på en gråstarrsoperation, i dag är den nere på fyra-fem. Barn- och ungdomspsykiatrin i länet klarade i september målet om att 90 procent av patienterna skulle få tid för ett första besök inom 30 dagar. Däremot har BUP svårigheter att erbjuda behandling och fördjupad utredning inom 30 dagar. Bara i 30 procent av fallen nåddes tidsmålet. Inom vuxenpsykiatrin fick drygt 70 procent i september tid till besök inom 60 dagar. Också det lägre än målet på 80 procent. --- Magnus Persson, utvecklingsdirektör, redogör för utvecklingen av digitala vårdmöten där siffrorna visar en ökning efter sommaren. En annan möjlighet att ge vård på rätt nivå är att koppla över till ett videosamtal när en patient ringer till hälsocentralen. I en majoritet av tillfällena där möjligheten använts under ett pilotprojekt har det visat sig att de råd som sjuksköterskan kunnat ge varit fullt tillräckliga. Det behövde inte bokas något läkarbesök. Karl- Johan Bodell, trafikdirektör, redogör för kundnöjdhet och resandeutvecklingen inom kollektivtrafiken. Resandet har ökat med tio procent hittills i år och när det gäller stadstrafiken i Kalmar 20 procent. En förklaring till ökningen är försöket med seniorkort som föreslås permanentas från nästa år. Totalt förekommer resor med seniorkort varje månad i länet av de cirka personer som betalat 100 kronor för att resa gratis under lågtrafik. Under sommaren gjordes var fjärde resa med det så kallade sommarkortet för ungdomar. Parallellt med resandeökningen ökar också nöjdheten med Kalmar Länstrafik. Varje månad intervjuas 200 personer om vad de tycker om kollektivtrafiken. Under perioden januari-september uppgav 85 procent att de var nöjda med den senaste resan, 65 procent av samtliga resenärer uppgav sig vara nöjda med kollektivtrafiken mot 52 procent bland allmänheten. Inom samtliga grupper har andelen nöjda öka markant sedan de nya bussarna lanserades i länet för drygt ett år sedan. Justerandes sign

372 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (34) Regionstyrelsen 148 En av Sveriges bästa arbetsplatser Beslut Regionstyrelsen noterar informationen till protokollet. Bakgrund Helen Persson, HR-direktör, Florence Eddyson-Hägg, psykiatridirektör och Niklas Föghner, primärvårdsdirektör, redogör för förvaltningarnas kostnader för inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrd personal via bemanningsbolag har ökat kraftigt framför allt under sommarmånaderna. Till och med september var landstingets samlade kostnad 147 miljoner kronor, 101 miljoner för läkare och 46 miljoner för annan personal. Totalt en ökning med 43 procent. Hälften av kostnaden faller på hälso- och sjukvårdsförvaltningen där Oskarshamn är det sjukhus som kostat mest, man har ökat kostnaden med drygt 200 procent i jämförelse med förra året vid samma tid. I huvudsak är det akutmottagningen och intensivvårdsavdelningen på sjukhuset som är beroende av hyrpersonal. Även sjukhusen i Västervik och Kalmar har ökade kostnader, men inte i samma omfattning. I Kalmar behövs bemanningspersonal framför allt vid medicinkliniken och intensivvårdsavdelningen. I Västervik är det problem att bemanna medicinkliniken och operations- och intensivvårdskliniken. Bland de åtgärder som pekas på är ökad samverkan mellan klinikerna vid olika sjukhus, daglig styrning av verksamheten, att erbjuda attraktiva anställningsvillkor och rekrytera utomlands. Också psykiatriförvaltningen har ökade kostnader under 2018, men de är lägre än Psykiatrins utmaning är rekrytering av läkare. Därför satsas på att rekrytera specialister utomlands, att anställa underläkare som kan lotsas vidare till AT- och ST-tjänstgöring och att aktivt medverka i rekrytering av AT-läkare. Primärvårdsförvaltningens bemanningskostnader ligger på samma nivå som tidigare två år, cirka 40 miljoner efter nio månader. 149 God ekonomisk hushållning Beslut Regionstyrelsen noterar informationen till protokollet. Justerandes sign

373 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5 (34) Regionstyrelsen Bakgrund Lars Mattsson, ekonomidirektör, redogör för en ekonomisk prognos för 2018 efter augusti. Landstinget beräknas göra ett nollresultat för 2018, en budgetavvikelse på 151 miljoner. Det framgår av delårsrapporten efter åtta månader. Den ekonomiska bilden är i paritet med delårsrapporten efter april. Kostnadsutvecklingen är hög för såväl egen som inhyrd personal, samt för köpt högspecialiserad vård, läkemedel och övrig material. Tillsammans med en lägre ökning av skatter, utjämning och generella statsbidrag resulterar detta i en resultatförsämring i förhållande till tidigare år. På kostnadssidan drar verksamheten över sina budgetar med totalt 315 miljoner. De tre vårdförvaltningarna visar tillsammans ett underskott på 320 miljoner, vilket uppvägs av att andra förvaltningar visar ett litet överskott. Verksamheternas prognoser har dock förbättrats något sedan i juli. De ökade kostnaderna balanseras till viss del av ökade finansiella intäkter, som beräknas bli knappt 83 miljoner mer än budget. Avkastningen på placerade pensionsmedel har blivit högre än beräknat. Delårsrapporten är inte enbart en ekonomisk rapport utan också en uppföljning av pågående arbete, verksamhetens utveckling och följsamhet mot uppsatta mål. När det gäller sjukvårdens utveckling pågår bland annat arbete med att möta patienter på nya sätt. Ambitionen är att vården ska utföras så nära patienten som möjligt. Det handlar bland annat om primärvårdens utveckling; hur digitala vårdformer och tjänster kan få större roll och hur samverkan med andra vårdgivare ska utvecklas. Ett exempel är den nya lagen om samverkan där målet är att patienten ska kunna skriva ut från sjukhuset samma dag som hen bedöms färdigbehandlad. Det kräver ett bra samarbete mellan primärvården, den kommunala hälsooch sjukvården och kommunen i övrigt. Landstinget ligger bäst till i landet. 1,5-2 dagar tar det i snitt innan en patient kan komma hem till sitt boende på ett säkert och tryggt sätt. Omfattande byggprojekt pågår runt om i länet. Investeringskostnaderna beräknas landa på knappt 800 miljoner kronor, vilket är den högsta siffran de senaste fem åren. Några av de viktigaste projekten under 2018 är: I både Kalmar och Oskarshamn byggs det nya lokaler för psykiatrin. I Emmaboda är bygget av gemensamma lokaler för en rad olika landstingsverksamheter inne i slutskedet. De kommer att stå klara och tas i bruk till våren. Justerandes sign

374 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6 (34) Regionstyrelsen Vid Länssjukhuset i Kalmar har det byggts om för att kunna ta emot studenterna vid läkarutbildningen från årsskiftet. Fullt utbyggt kommer det att finnas 100 studenter vid utbildningen. 154 Diarienummer Yttrande över remiss Utveckling av verksamheter som bedrivs enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi (DS 2018:31) Beslut Regionstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över promemorian Utveckling av verksamheter som bedrivs enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi (Ds 2018:31). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget i Kalmar län har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Utveckling av verksamheter som bedrivs enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi (Ds 2018:31) (Ds 2018:5). Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF). I promemorian föreslås att avsteg från heltidskravet i LOL och LOF ska kunna göras om läkaren eller fysioterapeuten i avtal med landstinget har kommit överens om att bedriva verksamheten minst på halvtid. I promemorian föreslås också att undantag ska kunna göras från kravet att läkaren eller fysioterapeuten inte får vara anställd i något landstings hälsooch sjukvård. Vidare föreslås att den läkare eller fysioterapeut som begär läkarvårdsersättning eller fysioterapeutersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas inom ramen för landstingets systematiska kvalitetsarbete. Därutöver föreslås att vårdgivaren, på begäran från landstinget, ska vara skyldig att till landstinget lämna ut patientjournal. I promemorian föreslås också att läkaren eller fysioterapeuten ska möjliggöra inspektion av lokaler och andra utrymmen på begäran av landstinget. Vidare föreslås att landstinget ska kunna förelägga läkaren eller fysioterapeuten att fullgöra sina skyldigheter när det gäller medverkan till att verksamheten följs upp om underlåtenheten medför risk för ekonomisk skada för landstinget. Föreläggandet föreslås kunna förenas med vite. Om ett Justerandes sign

375 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7 (34) Regionstyrelsen föreläggande inte följs och om underlåtenheten har inneburit allvarlig ekonomisk skada för landstinget, får landstinget stoppa utbetalning av ersättning till läkaren eller fysioterapeuten till dess att skyldigheterna fullgörs. Slutligen föreslås att läkaren eller fysioterapeuten ska kunna överklaga landstingets beslut om föreläggande eller beslut om att stoppa utbetalningar till förvaltningsrätten. Nuvarande ordning att regeringen beslutar om ersättningsnivåer och belopp bör på sikt upphöra och ersättas av en annan ordning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska anta redovisat yttrande som sitt svar över promemorian. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 1 oktober Yttrande daterat den 1 oktober Sammanfattning av promemorian. 155 Diarienummer Yttrande över slutbetänkande Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. Beslut Regionstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över slutbetänkande Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. (SOU 2018:53). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget i Kalmar län har beretts möjlighet att yttra sig över ovanstående remiss. Nya apoteksmarknadsutredningen har haft i uppdrag att se över marknaden och regelverket för maskinell dosdispensering lämna förslag till en effektiv och patientsäker distribution av prövningsläkemedel till försökspersoner och prövningsställen. se över marknaden och regelverket för extemporeläkemedel och lagerberedningar lämna förslag som möjliggör för sjukhusapotek att ansöka om licens för läkemedel via den elektroniska kommunikationslösningen för licensansökan. Slutbetänkandet utgör redovisning av dessa frågor. Justerandes sign

376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8 (34) Regionstyrelsen Maskinell dosdispensering Dosmarknaden är i stort behov av översyn och utredningen har i hög grad identifierat problemen med dagens modeller. En ny pris- och subventionsmodell föreslås, där dosaktören ersätts med läkemedlens inköpspris och en upphandlad ersättning för tjänsten, så kallad dospeng. Med slopad handelsmarginal skulle incitamentet för dosaktörerna att välja förpackningar därefter minska, vilket idag är kostnadsdrivande för landstingen. Modellen behöver dock kombineras med någon form av krav på generiskt utbyte, om än förändrat gentemot nuvarande. Då handelsmarginalen, som enligt förslaget skulle utebli, ingår i förmån skulle landstingen få minskade statsbidrag för läkemedel, men en högre dospeng. Detta skulle medföra ekonomisk förlust av stora belopp, vilket i någon form bör kompenseras av staten. Utredningen tar höjd för att fördela patientgrupper för upphandling mellan kommuner och landsting, vilket emotses. Komplexiteten behöver tas hänsyn till, och samverkan krävs, för att inte hamna i ett läge där kommunerna i länet har olika aktörer upphandlade och landstinget ytterligare en. Att hålla reda på exempelvis aktörernas olika stopptider för genomslag av förskrivningsändringar, inte minst vid utskrivning, skulle bli en utmaning för vårdpersonalen. Möjligheten för patient att själv välja om denne vill ha dosdispenserade läkemedel, och själv ta kostnaden, diskuteras i utredningen. Farmaceuter på apotek föreslås kunna initiera detta. Tanken är intressant, men lämnar en hel del praktiska frågeställningar att lösa. Öppenvårdsapoteken har inte tillgång till förskrivningssystemet för dos (Pascal), vilket utredningen lämnar två lösningsförslag på. Antingen att engagera en utomstående förskrivare i ett vårdföretag eller att apoteket delexpedierar ur originalförpackning. Båda dessa lösningsförslag vänder sig landstinget emot i yttrandet p.g.a. riskerad patientsäkerhet, otydlig ansvarsfördelning, risk för dolda kostnader och bristande uppföljningsmöjligheter. Kontinuitetsplanering av läkemedelsförsörjning, och dosdispenseringens roll däri, omnämns. Yttrandet understryker vikten av nationella initiativ för att komma vidare i frågan. Distribution av prövningsläkemedel Dagens regelverk är i behov av översyn och förenkling för att underlätta genomförande av kliniska prövningar i Sverige. Att prövningsläkemedel regleras på samma sätt som godkända läkemedel bedömer inte utredningen vara ändamålsenligt. Sponsor, det vill säga prövningsledare, föreslås inte vara hänvisad till landstingets upphandlade apoteksaktör, utan ska kunna välja. Samma aktör kan då leverera till alla prövningsställen, även om flera landsting är inblandade eller om det gäller både öppen och sluten vård. Justerandes sign

377 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9 (34) Regionstyrelsen Sårbarheten vid upphandling av landstingens läkemedelsförsörjning minskar också, då leverantör inte måste bytas mitt i pågående prövning. Utredningens förslag tillstyrkes, men oklarheter kring märkning av redan godkända prövningsläkemedel och förslagen kring tilläggstjänster i samband med kliniska prövningar anses ofullständigt utredda. Extemporeläkemedel och lagerberedningar Enligt läkemedelslagen får ett läkemedel säljas först sedan det godkänts för försäljning. I situationer där godkända läkemedel av särskilda skäl inte kan användas finns möjlighet att förskriva särskilda apotekstillverkade läkemedel, så kallade extemporeläkemedel. Extemporeläkemedel tillverkas efter beställning till en viss patient men kan även tillverkas i större kvantiteter och kallas då lagerberedning. Utredningen har inte beaktat tillverkningsverksamheten fullt ut, utan fokuserat på APL (Apotek Produktion och Laboratorier AB, statligt tillverkningsapotek). Visserligen har APL idag ett samhällsuppdrag att utveckla, tillverka och tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar, men flera aktörer finns på marknaden och det borde utredningen tagit höjd för. Landstinget tillstyrker utredningens bedömning att kostanden för samhällsuppdraget behöver tydliggöras. Det finns en risk att slutenvårdskunderna missgynnas vad gäller lagerberedningar. Avgiften för lagerlicens måste vara rimlig, och får inte bli ett hinder för att ansöka om lagerlicens för en för vården viktig, men marknadsmässigt liten, produkt. Kommunikationslösning för licensansökan För att få sälja ett läkemedel som inte är godkänt i Sverige behöver apoteket i fråga licens från Läkemedelsverket. Behörig förskrivare motiverar behovet av läkemedlet, och varför detta inte kan tillgodoses av i Sverige godkända läkemedel. ehälsomyndigheten tillhandahåller en elektronisk kommunikationslösning för licensansökan, men idag kan endast öppenvårdsapotek använda sig av den. Utredningen föreslår att sjukhusapotek ska få tillgång, liksom farmaceuter inom sjukhusapoteksfunktionen (landstingens del i läkemedelsförsörjningen), vilket bejakas. Praktiska frågor kring säker inloggning återstår att hantera, vilket kommenteras i yttrandet. Farmaceuters möjlighet att ansöka om licens direkt inom sjukhusapoteksfunktionen saknas i utredningen. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska anta redovisat yttrande som sitt svar över slutbetänkandet. Justerandes sign

378 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10 (34) Regionstyrelsen Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 30 september Yttrande över slutbetänkande Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. (SOU 2018:53) 3. Sammanfattning. 156 Diarienummer Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , samt Beslut Regionstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 11 oktober 2018) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren , samt Följande uppdrag har flyttats från regionstyrelsen den 31 oktober till den 5 december 2018: 18/02 - Utreda förutsättningarna för patienter i norra länet att resa till länssjukhuset, diarienummer Följande uppdrag har flyttats från regionstyrelsen den 31 oktober till att den kommer att inarbetas i kommande plan och budget: 18/06 - Redovisa en särskild analys kring behovet av regionala budgetmedel för att utveckla permanenta system och långsiktiga satsningar inom Kalmar län. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 11 oktober Uppdragslista daterad den 11 oktober Diarienummer Utredningsuppdrag 17/13 - Uppföljning av erbjudande om heltid Beslut Regionstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/13 - Uppföljning av erbjudande om heltid. Justerandes sign

379 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 11 (34) Regionstyrelsen Bakgrund I landstingsplan fick landstingsdirektören i uppdrag att följa upp arbetet med erbjudande om heltid. Uppdraget har sin grund i tidigare utredningsuppdrag om att en modell med erbjudande om heltid skulle tas fram. Enligt införandeplan som redovisades på landstingsstyrelsen den 7 juni 2016, 106, är målet att erbjudande om heltid ska vara helt infört i landstinget Landstinget i Kalmar län har vid projektets slut, den 1 juli 2018, 84,2% heltidsanställda på grundtjänst (ökning från 78,5% den 1 juli 2016) och sedan den 1 januari 2018 kan samtliga anställda i Landstinget i Kalmar län ansöka om heltidserbjudanden. Tjänster annonseras idag i stor utsträckning som heltidstjänster, alternativt med tillägg om heltidsmöjligheter i samband mer rekrytering. Att arbeta för heltider i landstinget är nu ett implementerat arbete som bärs vidare av landstingets verksamheter och andelen heltidsanställda följs upp årligen som ett mått i landstingsplanen. Projektet har varit ett utvecklingsprojekt med fokus på inbyggt lärande och dialog samt utvärdering. En målsättning har varit att rutinen kring erbjudande om heltid vid projektets slut ska ägas av verksamheterna. Denna målsättning är nu uppfylld. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska godkänna slutredovisningen. Helen Persson, HR-direktör, föredrar slutredovisningen. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 25 september Slutrapport Erbjudande om heltid. 158 Diarienummer Utredningsuppdrag 18/01 - Utreda möjligheten att införa rtms, repetitiv transkraniell magnetstimulering, inom psykiatrin Beslut 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisning över utredningsuppdrag 18/01 - Utreda möjligheten att införa rtms, repetitiv transkraniell magnetstimulering, inom psykiatrin. 2. Regionstyrelsen beslutar att införa rtms behandling under planperioden. De ekonomiska konsekvenserna arbetas in i plan och budget. Justerandes sign

380 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 12 (34) Regionstyrelsen Återrapportering ska ske till regionstyrelsen under hösten Bakgrund Landstingsfullmäktige har i landstingsplan gett landstingsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att införa rtms, repetetiv transkraniell magnetstimulering inom psykiatrin. Socialstyrelsen har tagit med repetitiv transkraniell magnetstimulering, rtms, i sina nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest och kan enligt de nya riktlinjerna ges till patienter med medelsvår till svår depression. Motiveringen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad. Behandlingsmetoden ersätter inte elektrokonvulsiv terapi, ECT utan är ett komplement i behandlingsutbudet. Till skillnad från elbehandling (ECT) är rtms en metod som inte har visat sig ge minnes- eller koncentrationssvårigheter under pågående behandling. Patienten behöver heller inte sövas, utan kan vara vaken under behandlingen. rtms är ett alternativ till behandling med antidepressiva eller ECT vid med medelsvår till svår depression. Slutsats Utredningen förordar ett ordnat införande av rtms. Beräknade resurser Gällande behov av sjuksköterskeresurser uppskattas detta till 1,75 tjänst för respektive verksamhet. Dessa behöver tillsättas successivt under införandeperioden. Läkar- och sekreterarresurs tas inom befintlig ram men behöver utvärderas. Utbildningar behöver anordnas och i samband med dessa behöver vikarier ersätta ordinarie personal. Om landstinget ska köpa in utbildning eller resa till ort där utbildning ges är ännu inte klart. Förutsättningarna i befintliga lokaler varierar sannolikt mellan verksamheterna. I beräkningarna ingår en öppenvårdsmottagning vilket kan bli aktuellt i ett senare skede. Engångskostnad Kostnad Per verksamhet Summa Apparatur Utbildning Löpande kostnader Kostnad Resurs sjuksköterska Per verksamhet Summa Justerandes sign

381 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 13 (34) Regionstyrelsen Service och underhåll Tidplan Implementering från beslut till start beräknas till cirka 1 år, men beror på leveranstid för apparater och möjlighet att utbilda personal. Båda dessa parametrar kan misstänkas bli påverkade av att metoden nu rekommenderas inom landstinget och många landsting kommer att vilja införa den. Då kan leveranstider och begränsat antal utbildare försena införandet. Uppföljning Indikatorer för uppföljning finns framtagna gällande att följa antal rtms-serier och utfall av resultat med hjälp av skattningsskala MADRS-S. (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) före och efter behandlingsserie. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska godkänna slutredovisningen samt införa rtms behandling under planperioden. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 19 september Slutredovisning gällande Utredningsuppdrag 18/01 Utreda möjligheten att införa rtms, repetitiv transkraniell magnetstimulering, inom psykiatrin, daterad den 24 september Diarienummer Utredningsuppdrag 18/03 - Redovisa en plan för den fortsatta utvecklingen av cancervården Beslut 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 18/03 Redovisa en plan för den fortsatta utvecklingen av cancervården. 2. Regionstyrelsen antar handlingsplanen för den fortsatta utvecklingen av cancervården. De ekonomiska konsekvenserna arbetas in i kommande plan och budget. Återrapportering av handlingsplanen ska ske till regionstyrelsen i december Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan landstingsdirektören i uppdrag att redovisa en plan för den fortsatta utvecklingen av cancervården. När vårdflöden effektiviseras och cancer upptäcks allt tidigare ökar också kraven på cancervården. Till det kommer ett ökat antal vårdprogram med Justerandes sign

382 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 14 (34) Regionstyrelsen mer effektiva behandlingar. Antalet patienter med cancer ökar. I och med att antalet äldre blir fler innebär det också att fler invånare lever med cancer under längre tid. Utredningar och uppföljningsprogram för de flesta typer av cancer blir allt mer komplexa samtidigt som kraven på tillgänglighet ökar. Exempel på områden som behöver belysas är bland annat PET/CT, endoskopiskt ultraljud för diagnostik av lungcancer, ökat behov av MRundersökningar, molekylärbiologisk diagnostik, samt rehabilitering. Viktigt är också att säkerställa de goda resultaten efter införandet av standardiserade vårdförlopp. Sammanfattning och slutsatser från utredningen Med utgångspunkt i landstingsplanen, regeringens målbild, presenterad i maj 2018, och med stöd i Regionalt Cancercentrum sydöst (RCC) och Landstinget i Kalmar läns vision drar landstinget följande övergripande slutsatser. Patienten bör ges ett större inflytande över sin egen vårdprocess. Detta uppnås med fördel av införandet av patientkontrakt i samverkan med nya innovativa digitala hjälpmedel och verktyg. Kontaktsjuksköterskor ses även som ett led i att stärka tryggheten och känslan av delaktighet hos patienter och anhöriga. Effektiviteten hos vården måste fortsätta förbättras. Utredningen tillstår att effektiviteten har förbättrats men inte till den grad att riktvärdet har uppnåtts. Arbetet med standardiserade vårdförlopp bedöms vara en av nyckelfaktorerna bakom den förbättring som hittills har skett. Prioriteringsordningen för patienter har medfört att den medicinska bedömningen underlättats. De som behöver påbörja behandling har en helt annan möjlighet att skyndsamt få detta tillgodosett. Genom att på olika sätt stödja primärvården i deras/personalens arbete med första besöket blir bedömningen av patienten säkrare. Den framåtsyftande utredningskapaciteten på hemmaplan är idag oklar. För att uppnå vårdgarantins satta mål, ha en ekonomiskt försvarbar cancervård där patienten inte behöver vänta för länge på diagnos och därmed behandling och samtidigt bedriva forskning på området; behöver vården ha en hög utredningskapacitet. Nyanskaffningen av modern medicinsk utrustning är ännu ett led i att stärka utrednings-/kapaciteten, verksamheten. Det faktum att det idag finns planer på sjukvårdsregionens utökade kapacitet rörande PET-CT - och att införskaffandet av sådan utrustning är förknippat med mycket stora kostnader rekommenderar utredaren en särskild utredning kring behovet av PET-CT lokalt innan eventuell investering beslutas. Etablera ett tätare samarbete med Klinisk genetik i Linköping för utredning av ärftliga sjukdomar/syndrom genom att tillsätta en tjänst som genetisk samordnare inom länssjukhuset och tillhandahålla kliniska lokaler för mottagning av genetisk rådgivning. Etablera ett laboratorium för Justerandes sign

383 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15 (34) Regionstyrelsen molekylärgenetik inom Diagnostisk centrum, som tekniskt sätter upp NGSteknik och utför alla länets cancergenetiska biomarkörer för målstyrd cancerbehandling. Regional samverkan inom Sydöstra sjukvårdsregionen för att bli en aktiv resultatproducerande del av den nationella satsningen inom Genomic Medicine Sweden (GMS). Digitaliseringen är viktig; inte bara för att ge patienter och nära anhöriga möjlighet att själva se, läsa och påverka; utan för att avlasta personal med sysslor som patienten med fördel gör själv. Patienten vill ha inflytande- och insikt i sin egen vårdprocess. IT-systemen är en av grundbultarna i detta arbete se och sammanlänkade, digitala patientjournaler ses som en stor och viktig del i den digitala sfären och med hög utvecklingspotential. Kompetensförsörjningen behöver säkras. Rådande brist på specialiserad vårdpersonal är ett hot mot utvecklingen av god cancervård. Svårigheten att attrahera specialistpersonal till de små orterna är allmänt kända och kostnaderna för hyr- läkare och sjuksköterskor är stora. I dagsläget finns inte tillräcklig kunskap för att med säkerhet veta att kompetensen framåt kommer att kunna garanteras. Utredningen vill framhålla att personalbehovet måste identifieras och hanteras utifrån den nivå som sjukvårdspolitiken kräver för att fylla de garantilöften som avgivits. Ytterligare utredningsinsatser inom personalområdet och den förväntade kompetensförsörjningen bör alltså prioriteras på den nära och medellånga sikten. Fortsatt samverkan; både nationellt och regionalt. Den kunskap som finns nationellt och regionalt måste tillåtas få spridning även lokalt. Även ett utbyte av idéer och kunskap är viktigt för en god vård. Det är utredarens rekommendation att den samverkan som finns idag vidareutvecklas. Primärvårdens potential måste tillvaratas och vidareutvecklas. Vissa delar av verksamheten kan med fördel förskjutas från slutenvården till öppenvård och därigenom främja tanken om nära vård. När basen i hälso- och sjukvården är primärvården skapar vi en kostnadseffektiv organisation och förutsättningar för kontinuitet i vården. Utvecklingen kräver nya arbetssätt och digitaliseringens möjligheter måste nyttjas än bättre utifrån både patientens och professionens behov även inom cancervården. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska godkänna slutredovisningen samt anta handlingsplanen. Handlingar 1. Utredning om cancervård för landstinget i Kalmar län Slutredovisning utredningsuppdrag 17/05, En struktur för kunskapsstyrning 1.2. Förstudie - Inventera regionens kvalitetsregister samt skapa modell för prioritering Justerandes sign

384 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 16 (34) Regionstyrelsen 2. Handlingsplan för en fortsatt utveckling av cancervården i Kalmar län 3. Tjänsteskrivelse daterad den 4 oktober Diarienummer Yttrande över revisorernas granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa Beslut Regionstyrelsen antar yttrandet som sitt svar över revisorernas granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. Återrapportering av planerade åtgärder ska ske till regionstyrelsen i juni Bakgrund Landstingets revisorer har granskat landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. I yttrande från planeringsenheten redovisas vilka åtgärder som vidtagits respektive planeras för att förbättra samverkan mellan vårdaktörer när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. En gemensam överenskommelse mellan landstingets berörda verksamheter och kommunens berörda verksamheter tas fram inom ramen för Länsgemensam ledning i samverkan. En intern förenkling av våra vårdprocesser för denna patientgrupp ska arbetas fram. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska anta redovisat yttrande som sitt svar över revisorernas granskning. Tommy Ejnarsson (S), revisorernas vice ordförande, föredrar revisorernas granskning. Överläggning Pierre Edström (L) föreslår att regionstyrelsens ska bifalla regionstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 26 september Yttrande daterat den 24 september Revisionsrapport Granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. Justerandes sign

385 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17 (34) Regionstyrelsen 161 Diarienummer Utredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster kan införas Beslut 1. Regionstyrelsen godkänner slutredovisningen av utredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster kan införas. 2. Regionstyrelsen beslutar införa kombinationstjänster för kvalitet och forskning under planperioden. De ekonomiska konsekvenserna inarbetas i plan och budget Bakgrund I landstingsplan gav landstingsfullmäktige i uppdrag att redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster kan införas. Interaktion mellan vård, forskning och utbildning har en avgörande betydelse till exempel för tillämpning av ny kunskap, för kompetensutveckling inom professionen och för en systematisk utvärdering av rutiner och metoder. En nära koppling mellan forskning och den dagliga vården skapar goda förutsättningar för att relevanta problem blir föremål för forskning och för att forskningsresultat kommer till nytta i den kliniska vården. Idag är det inte bara läkare som har en forskarutbildning/doktorsexamen (PhD) utan disputerade medarbetare förekommer numera inom flertalet professioner. Kommande läkarutbildning har gett disputerade läkare möjlighet att söka så kallade förenade tjänster där kliniskt arbete kombineras med utbildningsansvar och egen forskning. Motsvarande möjlighet finns ännu inte för medarbetare inom andra professioner. Det är väldigt angeläget att denna kompetens tas tillvara på i organisationen. För att detta ska ske behöver en ny typ av kombinationstjänster införas för disputerade medarbetare med möjlighet till fortsatt forskning och ett uttalat kvalitets/utvecklingsansvar inom det aktuella verksamhetsområdet. Rekommendation är därför att inom loppet av tre år tillskapa tjänsteutrymme motsvarande sex halvtidstjänster, där disputerade medarbetare kombinerar kliniskt arbete med forsknings och utvecklingsarbete. Resursbehovet uppgår då till 1 Mkr när samtliga tjänster är tillsatta. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska godkänna slutredovisningen samt införa kombinationstjänster. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 11 oktober Justerandes sign

386 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 18 (34) Regionstyrelsen 2. Slutredovisning Inrättande av kombinationstjänster för kvalitet och forskning. 162 Diarienummer Handlingsprogram fossilbränslefri region Beslut Regionstyrelsen ställer sig bakom förslaget till Handlingsprogram - Fossilbränslefri region inför remiss till länets kommuner och andra berörda aktörer. Protokollsanteckning Martin Kirchberg (SD) lämnar följande protokollsanteckning. "En del av de mål som är uppsatta i planen verkar inte helt realistiska, framför allt då vi inte tydligt kan se att hänsyn tagits till kostnader och volymer. Vår uppfattning är att även om ny teknik, effektiviseringar, ändrade res- och transportmönster och liknande kan minska behovet av bränsle så det är ändå väldigt stora volymer av fossila bränslen som kommer att behöva ersättas av förnybara. Därför handlar en omställning inte bara om tekniska lösningar utan minst lika mycket om kostnader och volymer. När det gäller volymer är det både i form av tillgång till råvara och i tillgänglig produktionskapacitet. Vi är också oroade att det kommer att föreslås åtgärder som låter bra genom att de minskar fossilbränsleförbrukningen inom länet men som sedan orsakar en större ökning utanför länet än vad minskningen är inom. Ett systemtänkande behöver också användas för förnybara bränslen, så att det inte går åt mer energi för att producera de förnybara bränslena, än vad energiinnehållet är i det färdigproducerade bränslet." Bakgrund Fossilbränslefri region är ett av flera handlingsprogram under länets regionala utvecklingsstrategi. Det första handlingsprogrammet antogs år 2007 och reviderades år Nu är det dags för nästa revidering. Handlingsprogrammen ska förtydliga och konkretisera RUSens övergripande strategier och innehålla mål och delstrategier, samt prioriterade aktiviteter för regional samhandling. De avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till insatser som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att dokumentet inte omfattar allt utvecklingsarbete för en fossilbränslefri region. Målen gäller Kalmar län som geografisk yta och är satta till 2025 respektive 2030 medan de prioriterade aktiviteterna har ett kortare tidsperspektiv. Justerandes sign

387 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 19 (34) Regionstyrelsen Listan över prioriterade aktiviteter kommer därför att behöva uppdateras efter en tid. Dokumentet kommer att arbetas in i länets energi- och klimatstrategi, vilken ska vara färdigställd och antagen hösten Den kommande regionbildningen gör att handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region är tänkt att antas av regionfullmäktige. Förhoppningen är att också andra organisationer kommer att ställa sig bakom det slutliga dokumentet. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska ställa sig bakom förslaget till handlingsprogram. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 27 september Handlingsprogram - Fossilbränslefri region. 3. Tabell No Oil. 163 Diarienummer Uppföljning av handlingsplan för att bättre tillgodose äldres behov av vård (utredningsuppdrag 17/01) Beslut Regionstyrelsen godkänner redovisad uppföljning av handlingsplan för att bättre tillgodose äldres behov av vård (utredningsuppdrag 17/01). Bakgrund Sofia Hartz, planeringsdirektör, redovisar en uppföljning av handlingsplan för att bättre tillgodose äldres behov av vård. Handlingsplanen omfattar totalt elva uppföljningsbara aktiviteter som syftar till att förbättra omhändertagandet av de äldre i Kalmar län. Exempel på aktiviteter är fast vårdkontakt, SIP (samordnad individuell plan), geriatriskt rådgivningsteam, läkemedelsgenomgångar och trygghetsteam. Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är basen för en trygg och säker vård för sköra äldre genom vård i hemmet. Att ändra hälso- och sjukvården från ett sjukhustungt system till en modern nära vård är ett långsiktigt arbete. Vården av äldre närmare hemmet i primärvården kan med fördel vara den del av hälso- och sjukvården som går före i denna utveckling. Justerandes sign

388 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20 (34) Regionstyrelsen 164 Diarienummer Förbrukande av kapital enligt stiftelselagen (1994:1220) Beslut 1. Regionstyrelsen beslutar att Arvid och Anna Ahls stiftelse för reumatikervård i södra Kalmar läns tillgångar ska förbrukas på så sätt att medlen utdelas till bankgiro tillhörande Reumatikerföreningen Kalmar med org.nr (Länsstyrelsen Östergötlands dnr ) 2. Regionstyrelsen beslutar att Arvid och Anna Ahls stiftelse för blinda och synskadade i södra Kalmar läns tillgångar ska förbrukas på så sätt att medlen utdelas till bankgiro tillhörande Synskadades riksförbund Kalmar län med org.nr (Länsstyrelsen Östergötlands dnr ) 3. Regionstyrelsen beslutar att Arvid och Anna Ahls stiftelse för MS-sjuka och polioskadade personer i södra Kalmar läns tillgångar ska förbrukas på så sätt att medlen utdelas till bankgiro tillhörande Neuroförbundet Kalmar län med org.nr (Länsstyrelsen Östergötlands dnr ) 4. Regionstyrelsen beslutar att Stiftelsen samfonden för patienter vid Oskarshamns sjukhus tillgångar ska förbrukas på så sätt att kvarvarande medel kommer att utdelas till patienter vid Oskarshamns sjukhus som bidrag under eller efter sjukhusvård, till täckande av kostnad för eftervård, hjälpmedel eller rekreationsresa. Detta efter samråd med kuratorer för lämpligt sökande som är eller har varit patienter vid Oskarshamns sjukhus. (Länsstyrelsen Östergötlands dnr ) 5. Regionstyrelsen beslutar att Stiftelsen Landstingets nödhjälpsfonds tillgångar får förbrukas på så sätt att de kommer att utdelas till Kalmar Stadsmission med org.nr Länsstyrelsen tar inte upp ansökan avseende Stiftelsen Landstingets nödhjälpsfond till prövning. Av stadgarna framgår att utdelning får ske ut såväl fondens avkastning som dess kapital. Stiftelsens samtliga medel kan således användas till ändamålet och något beslut från Länsstyrelsen om upphörande behövs inte. Bakgrund Landstinget i Kalmar län har till länsstyrelsen gjort en ansökan om tillstånd att förbruka samtliga medel i följande stiftelser: Arvid och Anna Ahls stiftelse för reumatikervård i södra Kalmar län Arvid och Anna Ahls stiftelse för blinda och synskadade i södra Kalmar län Justerandes sign

389 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 21 (34) Regionstyrelsen Arvid och Anna Ahls stiftelse för MS-sjuka och polioskadade personer i södra Kalmar län Stiftelsen Samfonden för patienter vid Oskarshamns sjukhus Stiftelsen Landstingets nödhjälpsfond Stiftelserna har inte kunnat främja sitt ändamål de senaste fem åren med hänsyn till bland annat den låga avkastning som varit. Samtliga stiftelser bildades för mer än 20 år sedan och tillgångarna uppgår inte till mer än 10 basbelopp samt saknar skulder. Samhällsbilden ser annorlunda ut än då stiftelserna bildades och den kvarvarande tillgången i respektive stiftelse kommer att användas för att på bästa sätt tillgodose stiftarens önskemål genom utdelning enligt förslag ovan. Tillämpliga bestämmelser för avveckling av stiftelse Av 6 kap. 5 stiftelselagen framgår att styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvara detta, om 1. stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan, 2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren, 3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 3, vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit ett gränsbelopp som motsvarar 10 gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken, samt 4. stiftelsen saknar skulder. Bestämmelserna i 3 om tillstånd av tillsynsmyndigheten tillämpas på beslut enligt första stycket. Av 6 kap. 3 stiftelselagen framgår bl. a. att det krävs tillstånd från Länsstyrelsen att förbruka medlen enligt 6 kap. 5 samma lag. Länsstyrelsens bedömning Arvid och Anna Ahls stiftelse för reumatikervård i södra Kalmar län, Arvid och Anna Ahls stiftelse för blinda och synskadade i södra Kalmar län, Arvid och Anna Ahls stiftelse för MS-sjuka och polioskadade personer i södra Kalmar län samt Stiftelsen Samfonden för patienter vid Oskarshamns sjukhus Arvid och Anna Ahls stiftelse för reumatikervård i södra Kalmar län, Arvid och Anna Ahls stiftelse för blinda och synskadade i södra Kalmar län, Arvid och Anna Ahls stiftelse för MS-sjuka och polioskadade personer i södra Kalmar län samt Stiftelsen Samfonden för patienter vid Oskarshamns sjukhus bildades för mer än 20 år sedan. Stiftelserna anser inte ha kunnat främja sina ändamål under de senaste fem räkenskapsåren och värdet av deras tillgångar understeg gränsbeloppet som motsvarar tio gånger det gällande prisbasbeloppet och har underskridits de senaste tre räkenskapsåren. Justerandes sign

390 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 22 (34) Regionstyrelsen Stiftelserna saknar skulder. Länsstyrelsen har bedömt att det är möjligt att förbruka tillgångarna i ifrågavarande stiftelser till närliggande ändamål. Förutsättningarna i 6 kap 5 i stiftelselagen har bedömts vara uppfyllda och förvaltaren har getts rätt att förbruka stiftelsernas medel enligt denna bestämmelse. Stiftelsen Landstingets nödhjälpsfond Av stadgarna i stiftelsen framgår att utdelning får ske ur såväl fondens avkastning som dess kapital. Stiftelsens samtliga medel kan således användas till ändamålet och något beslut om upphörande behövs inte. För att kunna avveckla och dela ut kvarvarande medel föreslås att regionstyrelsen beslutar enligt länsstyrelsens bedömning. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 20 augusti Protokoll Ahls Reumatikervård. 3. Protokoll Ahls Blinda och synskadade Protokoll Ahls MS-sjuka. 5. Protokoll Samfonden Oskarshamn. 6. Protokoll Nödhjälpsfonden Tillstånd att förbruka medel Ahls fonder, Samfonden Oskarshamn diarienummer Diarienummer Revidering av Riktlinje för säkerhetsskydd Beslut Regionstyrelsen antar reviderad Riktlinje för säkerhetsskydd att gälla från och med den 1 januari Bakgrund Mot bakgrund av en ny säkerhetskyddslagstiftning som träder i kraft 1 april 2019 samt det uppdrag som åligger landsting och regioner inom civilt försvar har gällande riktlinje för säkerhetsskydd reviderats. Förändringarna i dokumentet innebär framför allt förtydligande hur landstinget arbetar med säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsklassning/säkerhetsprövning av medarbetare. Justerandes sign

391 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 23 (34) Regionstyrelsen --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 10 oktober Riktlinje för säkerhetsskydd. 166 Diarienummer Revidering av Plan för särskild sjukvårdsledning vid allvarlig eller extraordinär händelse Beslut Regionstyrelsen antar reviderad Plan för särskild sjukvårdsledning vid allvarlig eller extraordinär händelse, att gälla från och med 1 januari Bakgrund En viktig grund för kommunernas och landstingens krisberedskap och arbete med civilt försvar är de uppgifter som framgår av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen innebär bland annat att landsting och regioner ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga att hantera krissituationer i fred och vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Planeringen av det civila försvaret har återupptagits sedan förra planen antogs av landstingsstyrelsen den 6 maj 2015, 71, varför det är angeläget att uppdatera planen i linje med detta. Regeringen har gjort bedömningen att den samlade förmågan i vårt land gällande att förebygga, motstå och hantera kriser och krig måste stärkas genom totalförsvaret. Vår roll inom totalförsvaret har förtydligats och vikten av samverkan har stärkts. I samband med händelser i länet ex vattenbrist, skogsbränder har man sett vikten av att samverka för att lösa problem. I samband med den övning och utvärdering som genomfördes i länet hösten 2017, KKÖ17, identifierades även förbättringar i de olika funktionernas arbetssätt som resulterade i några mindre ändringar i planen. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Justerandes sign

392 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 24 (34) Regionstyrelsen Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 11 oktober Plan för särskild sjukvårdsledning vid allvarlig eller extraordinär händelse. 167 Diarienummer Uppdatering av politiska styrdokument till följd av bildandet av Region Kalmar län samt ny lagstiftning Beslut Regionstyrelsen uppdrar till kansliet att uppdatera politiska styrdokument till följd av bildandet av Region Kalmar län samt anpassning till nya lagstiftning. Bakgrund Från och med 1 januari 2019 tar landstinget över det regionala utvecklingsansvaret och bildar Region Kalmar län. Till följd av detta behöver vissa politiska styrdokument uppdateras med namnändring från Landstinget i Kalmar län till Region Kalmar län, i övrigt är det inga förändringar innehållsmässigt. Från och med 1 januari 2018 trädde den nya kommunallagen i kraft. Även till följd av detta behöver vissa styrdokument uppdateras med nya lagrumshänvisningar, exempelvis gäller det regler om partistöd. Ändringarna rör inte innehållet i sak. Efter att ändringarna är genomförda ska dokumenten anmälas till regionstyrelsen. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar Tjänsteskrivelse daterad den 16 oktober Delegationsärenden Protokoll från landstingsstyrelsens presidiums sammanträde den 5 september, 8 oktober och 10 oktober Justerandes sign

393 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 25 (34) Regionstyrelsen 169 Anmälningsärenden till regionstyrelsen Inkomna protokoll Läkemedelskommittén, Delegationen för psykiatrivård, Funktionshinderrådet, Inkomna skrivelser Se bifogad förteckning över inkomna skrivelser. 170 Diarienummer Regionplan Beslut Regionstyrelsen tillstyrker regionstyrelsens arbetsutskotts förslag till regionplan för åren med de ändringar som redovisas under punkt 6 under rubriken överläggning och föreslår regionfullmäktige besluta enligt följande. 1. Regionfullmäktige fastställer förslaget till Regionplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2019, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör resultatbudget bilaga 2 driftramar bilaga 3 kassaflödesbudget bilaga 4 balansbudget bilaga 5 A och B investeringsbudget bilaga 6 Ekonomiskt partistöd Regionfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2019 till 11:37 kronor per skattekrona (en skattekrona motsvarar 100 kronor). 3. Regionfullmäktige fastställer Taxa Kalmar läns trafik, att gälla från och med den 1 januari 2019, bilaga Regionfullmäktige fastställer Taxa Folktandvården, att gälla från den 15 januari 2019, bilaga 8. Reservationer Mot beslutet reserverar sig Moderaternas, Kristdemokraternas, Vänsterpartiets samt Sverigedemokraternas ledamöter till förmån för egna förslag. Justerandes sign

394 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 26 (34) Regionstyrelsen Bakgrund Landstinget ska enligt kommunallagen upprätta en budget för kommande kalenderår. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Regionplan är ett strategiskt plan- och styrdokument som binder samman vision och strategiska mål med den operativa verksamheten och ska vara vägledande och styrande för verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionfullmäktige fastställer förslaget till regionplan för åren samt de i planen angivna målen, fastställer skattesatsen för år 2019 till 11:37 kronor per skattekrona samt fastställer kollektivtrafiktaxa och Folktandvårdens tandvårdstaxa. Överläggning 1. Samtliga företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna föreslår att regionstyrelsen ska besluta enligt regionstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. 2. Samtliga företrädare för Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår att regionstyrelsen ska bifalla regionstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut, med de ändringar och tillägg i regionplanen som framgår av bilaga Linda Fleetwood (V) föreslår att regionstyrelsen ska bifalla regionstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut, med de ändringar och tillägg i regionplanen som framgår av bilaga Martin Kirchberg (SD) och Bo Karlsson (SD) föreslår att regionstyrelsen ska bifalla regionstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut, med de ändringar och tillägg i regionplanen som framgår av bilaga Samtliga företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet, och Liberalerna föreslår att regionstyrelsen ska avslå Moderaternas och Kristdemokraternas ändrings- och tilläggsförslag som framgår av bilaga Ordföranden (S), med instämmande av samtliga företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, föreslår att regionstyrelsen ska bifalla Vänsterpartiets ändringsförslag 1 och 17 som framgår nedan. I övrigt föreslås att regionstyrelsen ska avslå ändringsoch tilläggsförslagen från Vänsterpartiet. Ändring i stycke fem Äldre Alla invånare ska få stöd i att ta del av digitala tjänster och möjligheter. Detta för att få kunskap och förståelse för dagens och framtidens digitala samhälle. Region Kalmar län ska göra insatser för att Justerandes sign

395 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 27 (34) Regionstyrelsen minska det digitala utanförskapet genom samverkan med länets kommuner. Ändring i stycke tre Som en del i denna omställning ska hälso- och sjukvården röra sig från ett starkt fokus på specialiserad sjukhusvård och akutvård, till att i första hand möta medborgaren invånaren i öppna och nära vårdformer. Det innebär dels en förflyttning från sjukhus till primärvård, kommunal hälsooch sjukvård och patientens egna hem, dels en förflyttning inom sjukhusen från vårdavdelning till öppen mottagning. Det innebär också ett ökat samarbete med civilsamhället för att öka det förbyggande hälsoarbetet. 7. Samtliga företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet, och Liberalerna föreslår att regionstyrelsen ska avslå Sverigedemokraternas ändrings- och tilläggsförslag som framgår av bilaga 4. Efter att samtliga partier redovisat sina förslag beslutar regionstyrelsen att, i enlighet med ordförandens (S) förslag, behandla avsnitt för avsnitt i arbetsutskottets förslag till regionplan. På vart och ett av Moderaternas, Kristdemokraternas, Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas förslag till ändrings- och tilläggsförslag i regionplanen frågar ordföranden, avsnitt för avsnitt, om regionstyrelsen vill bifalla eller avslå förslagen. Ordföranden finner att regionstyrelsen avslår samtliga ändrings- och tilläggsförslag från Moderaterna och Kristdemokraterna. Ordföranden finner vidare att regionstyrelsen bifaller Vänsterpartiets ändringsförslag 1 och 17 och avslår övriga förslag. Vidare finner ordföranden att regionstyrelsen avslår samtliga ändrings- och tilläggsförslag från Sverigedemokraterna. Omröstning Omröstning begärs för Moderaternas och Kristdemokraternas förslag 1, 4, 10 och 9. Omröstning genomförs för vart och ett av förslagen. Den som vill bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas förslag röstar nej, den som vill avslå röstar ja. I samtliga omröstningar röstar 9 ja, 4 röstar nej och 2 avstår. Hur var och en röstade framgår av bilaga 5 ( ). Härefter beslutar regionstyrelsen enligt arbetsutskottets förslag till beslut i de delar där det inte redovisats ändrings- och tilläggsförslag. Justerandes sign

396 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 28 (34) Regionstyrelsen Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 18 oktober Regionplan med bilagor. 171 Diarienummer Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2018 Beslut 1. Regionstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut till och med augusti 2018 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2018 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet skall detta föreläggas regionstyrelsen för beslut. 2. Regionstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i budget med flerårsplan Regionstyrelsen lämnar följande förslag till regionfullmäktige: Regionfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden 1 januari-31 augusti 2018 till handlingarna. Bakgrund För kommuner och landsting gäller lag om kommunal redovisning. I lagen stadgas bland annat att kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapport avseende perioden har upprättats. Rapporten finns som bilaga till denna framställning. Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs årets första åtta månader med utgångspunkt från de fyra strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. Allt siffermaterial redovisas därefter under rubriken Landstinget i siffror. Landstinget uppvisar i delårsbokslutet ett positivt resultat, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna, med 14 Mkr. För helåret 2018 beräknas ett nollresultat, vilket är 151 Mkr sämre än det budgeterade resultatet. Justerandes sign

397 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 29 (34) Regionstyrelsen Helårsprognosen för förvaltningarna visar ett underskott mot budget på totalt 315 Mkr, medan landstingsgemensamma poster under rubriken Finansiering visar ett budgetöverskott på 164 Mkr. De största budgetunderskotten uppvisas för hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 269 Mkr, primärvårdsförvaltningen med 42 Mkr samt Landstingsservice med 14 Mkr. Förvaltningar som uppvisar budgetunderskott i prognosen arbetar kontinuerligt med handlingsplaner för att minska kostnaderna. Verksamhetsdialoger förs kontinuerligt med samtliga förvaltningar. Landstingets revisorer ska behandla delårsbokslutet inför regionfullmäktiges behandling av ärendet. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 24 oktober Delårsrapport. 172 Diarienummer Reglemente för Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Beslut Regionstyrelsen lämnar följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige godkänner reviderat reglemente för Samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen. Bakgrund Samverkansnämnden är en gemensam politisk nämnd för regionerna i Sydöstra sjukvårdsregionen: Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland. Reglementet i sin nuvarande form har sin giltighet från På grund av regionbildning i Landstinget i Kalmar län, utvidgat uppdrag för nämnden mot regionala utvecklingsfrågor, revidering av nuvarande regionsamverkansavtal samt en del organisatoriska förändringar i samband med nationell kunskapsstyrningsstruktur, sker en anpassning av reglementet till dessa förhållanden. Samverkansnämnden beslutade den 28 september 2018 att föreslå respektive regionfullmäktige att godkänna reviderat reglemente för Samverkansnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen. Justerandes sign

398 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 30 (34) Regionstyrelsen --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska föreslå regionfullmäktige att godkänna reviderat reglemente. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 27 september Reglemente Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen. 173 Diarienummer Inkallelseordning för ersättare i styrelser, nämnder, beredningar m.m. Beslut Regionstyrelsen lämnar följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige antar inkallelseordning för ersättare i styrelser, nämnder och beredningar med flera under mandatperioden Bakgrund Enligt 6 kap 16 kommunallagen (2017:725) ska fullmäktige besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnder och styrelser. Det är lämpligt att samma inkallelseordning för ersättares tjänstgöring ska gälla i såväl regionstyrelsen som övriga nämnder, styrelser och beredningar samt att samma princip ska gälla övriga politiska uppdrag, till vilka regionfullmäktige och regionstyrelsen med flera utser ledamöter och ersättare under mandatperioden. A. I första hand ska utsedd ersättare (personlig ersättare) inkallas för tjänstgöring vid förfall för ordinarie ledamot. B. Kan personlig ersättare inte inträda i ordinarie ledamots ställe gäller följande inkallelseordning: För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp inträder ersättare i nedan angiven partigruppsordning. Socialdemokraterna (S) S, C, L, V, M, KD Centerpartiet (C) C, L, S, KD, M Liberalerna (L) L, C, S, KD, M Moderata samlingspartiet (M) M, KD, C,,L, S, SD, V Kristdemokraterna (KD) KD, M, C, L, S, SD, V Vänsterpartiet (V) V, S, C, L, M, KD Justerandes sign

399 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 31 (34) Regionstyrelsen Sverigedemokraterna (SD) SD Inom partigrupp inträder ersättare i den ordning efter vilken ersättarna blivit valda. Det angivna tillvägagångssättet ska tillämpas, såvida det inte i lag eller förordning föreskrivs något annat beträffande ersättares inkallelse till tjänstgöring. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska föreslå regionfullmäktige att anta inkallelseordningen. Handlingar Tjänsteskrivelse daterad den 19 oktober Diarienummer Avveckling av Regionförbundet i Kalmar län Beslut Regionstyrelsen lämnar följande förslag till beslut till regionfullmäktige: 1. Regionfullmäktige beslutar för sin del att - Regionförbundet i Kalmar län ska avvecklas från och med den 1 januari 2019 och träda i likvidation, - godkänna föreslagna ändringar i förbundsordningen för Regionförbundet i Kalmar län, att gälla från och med den 1 januari 2019 samt - godkänna föreslagna ändringar i reglementet för styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län att gälla från och med den 1 januari Regionfullmäktige utser Anders Henriksson (S) till ledamot och Malin Sjölander (M) till ersättare för Regionförbundets styrelse som ska hantera årsredovisning för 2018 samt likvidationen av Regionförbundet i Kalmar län. Besluten överlämnas till Regionförbundet i Kalmar län. Bakgrund Från och med den 1 januari 2019 tar landstinget över det regionala utvecklingsansvaret och bildar Region Kalmar län. Detta innebär att Regionförbundet i Kalmar län ska avvecklas från och med den 1 januari Justerandes sign

400 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 32 (34) Regionstyrelsen För att hantera avslutet av regionförbundet behöver det finnas en styrelse även under en del av 2019 med uppdrag att hantera regionförbundets årsredovisning 2018 och likvideringen av förbundet. I skrivelse från regionförbundet ska respektive huvudman besluta om att regionförbundet ska avvecklas och träda i likvidation, godkänna ändringar i förbundsordningen samt i reglementet för styrelsen för Regionförbundet i Kalmar. Som en följd av detta ska regionfullmäktige utse en ledamot och en ersättare till regionförbundets styrelse med uppgift att hantera årsredovisningen för 2018 samt likvidationen av Regionförbundet i Kalmar län. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 3 oktober Skrivelse från Regionförbundet i Kalmar län daterad den 26 september Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län. 4. Reglemente för styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län. 175 Diarienummer Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) Beslut Regionstyrelsen lämnar följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige antar bestämmelser gällande Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18), att gälla från och med fullmäktiges beslut. Regionstyrelsens personalutskott är pensionsmyndighet för Landstinget i Kalmar län (Region Kalmar län) och svarar därmed för lokala tillämpningsanvisningar, tolkning och tillämpning av bestämmelserna i OPF- KL i enlighet med arbetsordning för regionstyrelsens arbetsutskott. Till följd av detta ska Regler och bestämmelser för förtroendevaldas arvoden m.m. under mandatperioden kompletteras under rubriken Pensionsbestämmelser. Justerandes sign

401 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 33 (34) Regionstyrelsen Bakgrund Sveriges kommuner och landsting har utarbetat ett förslag till bestämmelser gällande omställningsstöd och pension för förtroendevalda hos kommun och landsting. OPF-KL18 gäller för förtroendevalda som tidigare omfattats av OPF-KL14 eller som tillträder vid valet 2018 och inte tidigare omfattats av PBF eller PRF-KL i kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet. OPF-KL18 gäller, i likhet med OPF14, inte för förtroendevalda som avgått eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla OPF-KL18 är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. OPF-KL18 omfattar reviderade bestämmelser för förtroendevalda gällande omställning, pension och familjeskydd. Utgångspunkten för OPF-KL18 har varit OPF-KL (nedan kallat OPF-KL14), som antogs av SKL:s styrelse 20 oktober OPF-KL 14 antogs av landstingsfullmäktige den 5 mars I OPF-KL18 har delar om familjeskydd, samt till viss del möjlighet till aktiva omställningsinsatser tillförts. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 3 oktober Förändrade bestämmelser för omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18). 2. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18). 176 Diarienummer Offentlighet vid nämndsammanträden Beslut Regionstyrelsen lämnar följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige medger att kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden får besluta om att nämndernas sammanträden ska vara offentliga. Justerandes sign

402 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 34 (34) Regionstyrelsen Protokollsanteckning Moderaterna och Kristdemokraterna lämnar följande protokollsanteckning. Syftet med att göra kollektivtrafiknämndens och regionala utvecklingsnämndens sammanträden offentliga är att ge allmänheten större insyn i frågor som berör dem. Då bör allmänheten rimligen ges samma möjligheter när det gäller hälso- och sjukvården i länet. Regionfullmäktige bör därför medge att beredningen för hälso- och sjukvård och beredningen för hållbarhet och hälsa får besluta om att beredningarnas sammanträden ska vara offentliga. Bakgrund Enligt 6 kap 25 kommunallagen (2017:725) ska en nämnds sammanträden hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. Landstingsfullmäktige fastställde den 3 oktober 2018, 80, reglementena för kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden. Regionfullmäktige föreslås medge att kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden får besluta om att nämndernas sammanträden ska vara offentliga. --- Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att regionstyrelsen ska besluta enligt redovisat förslag. Handlingar Tjänsteskrivelse daterad den 10 oktober Justerandes sign