Hantering av syntetiska organiska fibermaterial på Outokumpu, Avesta Jernverk

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:097 CIV Hantering av syntetiska organiska fibermaterial på Outokumpu, Avesta Jernverk ANDERS MALMSTRÖM PER WIKSTRÖM CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Ergonomisk design och produktion Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell produktionsmiljö 2007:097 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Hantering av Syntetiska oorganiska fibermaterial på Outokumpu, Avesta Jernverk Anders Malmström Per Wikström

3 FÖRORD Detta är resultatet av det 20 poängs examensarbete som utförts på Avesta Jernverk, Outokumpu under perioden från september 2006 till januari Examensarbetet avslutar civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion med inriktning mot produktion vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Arbetet omfattar en studie och kartläggning av eldfasta fibrer inom produktionen samt förslag till arbetsmiljöförbättringar. Vi tackar personalen i Avesta, speciellt de i högra korridoren i M7 samt Gunnar Ruist (chef kvalitet och miljö) och Roger Ohlén (arbetsmiljöingenjör) som har agerat handledare på företaget. Vi tackar också Magnus Stenberg som har varit vår handledare på universitetet. Anders Malmström Per Wikström

4 SAMMANFATTNING Detta arbete har genomförts på Outokumpu i Avesta som tillverkar rostfritt stål med fokus på specialprodukter. I Avesta finns månghundraårig tradition av metallhantering och man har tillverkat rostfritt stål sedan 1920-talet. I stålindustrin är mycket höga temperaturer vanliga, över 1200 o C förekommer på många ställen. De höga temperaturerna kräver att utrustning isoleras för att skydda omgivningen och minska energiförbrukningen som är en av de största kostnaderna. Detta har sedan lång tid i stor utsträckning skett med tegel och sten av olika slag men i samband med kraftigt stigande energipriser på 1970-talet blev andra lösningar intressanta och oorganiska fibrer började användas i större utsträckning. Jämfört med tegel väger fibrer mindre och är okänsliga för snabba temperaturförändringar. Utvecklingen har sedan dess lett till fibrer med isolerande egenskaper som är betydligt bättre än tegel samtidigt som materialen klarar mycket höga temperaturer, är lätta att montera och inte behåller värmen lika länge. Att materialen släpper värme fort gör att underhållsstopp tar kortare tid då arbetet kan påbörjas direkt utan att man måste vänta tills utrustningen svalnat. Tidigare användes asbest (som är ett naturligt förekommande mineral) som isolering men då detta numera är förbjudet har det ersatts med andra material som är mindre hälsovådliga. De fibrer som idag används för högtemperaturisolering är nästan alltid uppbyggda av slumpmässigt ordnade glasartade fibrer mindre än 5 μm i diameter. Stora delar av fibrerna är dessutom tunnare än 3 μm vilket gör att de kan inhaleras och ansamlas i lungorna, grövre fibrer fastnar normalt i andningsvägarna. Då materialen ansamlas i lungorna kan de ge upphov till olika skador. Utvecklingen i dag går dock mot fibrer som kroppen lättare kan bryta ned. Arbetet har främst gått ut på att samla och sammanställa information. Insamlingen har skett genom intervjuer och observationer i verksamheten och därefter har detta sammanställts. I rapporten presenteras också några förslag för att starta ett praktiskt förbättringsarbete på avdelningarna. På Outokumpu Avesta Jernverk används eldfasta fibrer på de flesta avdelningar och på många ställen är informationen om fibrerna bristfällig. Skänkar och ugnar är nästan uteslutande isolerade med tegel men i stort sett all annan isolering sker med någon form av fibermaterial. Fibrerna hanteras mest av underhållspersonal som byter uttjänt fiber eller river bort skydd för att komma åt underliggande maskiner. Den viktigaste åtgärden som vi rekommenderar är att införa tydliga rutiner kring all fiberanvändning och se till att dessa följs samt att utbilda de personer som kommer i kontakt med fibrerna. Därtill kommer en del tekniska lösningar för att underlätta hanteringen eller minska mängden fiber i produktionen och att den Kaowool som nyttjas byts ut mot Superwool 607HT eller liknande.

5 REKOMMENDATIONER - Uppdatera hanteringsrutinerna, förslag finns i kapitel Byt ut RCF mot AES-fibrer - Utred tekniska förändringar i samarbete med personal - Säkerställ att utvecklingen av fibermaterial följs

6 ABSTRACT This report is the result of a 5 month long project at Avesta Works, Outokumpu. This project took its course during the period from September 4 th to January 31 st and is the final project of the engineering programme Ergonomic design and production at the university of technology in Luleå. In the steel industry the need for insulation is great to lower the heat loss in ovens and other high temperature applications. During the 1970s when energy costs drastically increased fibres became more interesting and financially sound. The use of asbestos became illegal in Sweden in early 1980s and new materials had to replace it. Initially only refractory ceramic fibre or RCF for short could withstand the temperatures in the steel industry. In later years it has however much been replaced by AES fibres (Alkaline Earth Silicate) since RCF can decrease lung capacity and is suspected to aid in the development of cancer. These fibres have less biopersistence and are less carcinogenic. PRESENT / PROBLEM At Avesta Work both RCF and AES-fibres are used today for insulation purposes. The biggest problem today is lack of routines for handling the different fibres. There is also a shortage of information about the risks when handling the fibres with insufficient safety precautions. The safety information available to the personnel is often outdated and has vague instructions on what to do. Fibres are used both where there are instructions and where there are none, this leads to uncertainty what kind of fibres there are and how to handle them. Avesta Works consists of several different sections so the working environment and the fibre usage differs from place to place, hence to make detailed solutions to all places would take more time than was included for this project. SOLUTIONS The results included in this report are not exactly detailed solutions and we recommend doing that before implementing them in real life. Today the AES-fibres have almost the same capabilities that the RCF has and therefore most of the RCF can be replaced by the gentler AES-fibre. RECOMMENDATIONS - Update the fibre handling plan, suggestions (in Swedish) are chapter Switch from RCF to AES-fibres - Develop our suggestions in cooperation with the workers - Keep updated about the development of high temperature fibres

7 INNEHÅLL 1. INLEDNING SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR METODER CYKLISKT ARBETE TEORI KEMISKA HÄLSORISKER FIBERMATERIAL S ORDNING OCH REDA VERKSAMHETEN PRODUKTIONSAVSNITT STÖDFUNKTIONER NULÄGE RÅVAROR MURNINGEN STÅLVERKET STRÄNGGJUTNINGEN VARMBAND KBR FORSKNING OCH UTVECKLING ÖVRIGT SAMMANFATTNING AV NULÄGET FRAMTID KRAVSPECIFIKATION FÖRSLAG ARBETSRUTINER RÅVARUHANTERINGEN MURNING STÅLVERK STRÄNGGJUTNINGEN VARMBAND KBR FORSKNING OCH UTVECKLING UTVÄRDERING RÅVARUHANTERINGEN MURNING STÅLVERKET STRÄNGGJUTNINGEN VARMBAND KBR FORSKNING OCH UTVECKLING RESULTAT REKOMMENDATIONER TILL ARBETSLEDNINGEN DISKUSSION 45

8 1. INLEDNING Outokumpu är ett världsomspännande företag inom stålindustrin med fokus på rostfria specialprodukter. Omsättningen är ca 5 miljarder euro per år och man har anställda spridda i alla världsdelar. Avesta Works är med sina cirka 850 anställda en del av Outokumpu koncernen och tillverkar rostfritt stål. I Avesta har metallhantering förekommit mycket länge. De äldsta lämningarna av järn- och stålhantering är från 1300-talet byggdes världens största kopparraffinaderi i Avesta och koppar hanterades ända fram 1831 då stålet åter fick ta plats grundas Avesta Jernverk, 10 år innan tillverkningen av rostfritt stål patenteras och 1924 tillverkas det första rostfria stålet i Avesta sker en sammanslagning med Nyby och Fagersta och 8 år senare sker en fusion med British Steel Stainless varvid Avesta Sheffield bildas övergår namnet till Avesta Polarit efter en sammanslagning med Outokumpu Stainless och året efter blir företaget helägt av Outokumpu. Sedan 2004 är även namnet Outokumpu Stainless med tillnamnet Avesta Works eller Avesta Jernverk för enheten i Avesta. Avesta Works är inriktat mot tillverkning av specialstål (CPP, 2 meter brett, austenitiskt varmvalsat och ferritiskt varmvalsat) och tillverkar mycket stål direkt mot kundens speciella specifikationer. De olika avdelningarna på företaget har olika kapacitet (mellan ton för det kallvalsade och ton för det varmvalsade) och samarbetet med andra enheter är stort. All stålproduktion involverar höga temperaturer och för att spara energi och skydda arbetare isoleras stora delar av processerna. Tidigare användes asbest, men sedan detta blev förbjudet 1982 måste andra material användas. Outokumpu i Avesta använder sig i dagsläget av olika eldfasta fibrer för att isolera i sin verksamhet. Vissa av dessa fibrer misstänks kunna orsaka cancer och alla högtemperaturtåliga fibermaterial kan omvandlas till kristobalit vid en längre tids upphettning över 900 o C. Kristobalit är en kristallin kiseloxid som kan ge silikos (stendammslunga). Eftersom det är oklart var dessa eldfasta fibrer används och vilka av dem som når den temperatur där omvandlingen kan ske är det oklart vilka skyddsåtgärder som bör vidtas och var detta måste ske. Företaget är självklart väldigt angeläget om sina anställdas hälsa och ser gärna alternativa lösningar för isolering där så är möjligt SYFTE OCH MÅL Syftet med arbetet är att undersöka hanteringen av oorganiska syntetiska fibrer främst med avseende på att undvika arbetsrelaterade skador hos anställda och belastning av omvärlden. Målet med projektet är att undersöka hanteringen av de oorganiska syntetiska fibrer som används på Outokumpu i Avesta. Var och vilka produkter som nyttjas skall dokumenteras samt vilken personal som regelbundet kommer i kontakt med fibrer. Då materialförändringar kan äga rum vid kraftig upphettning måste 6

9 hantering av ny och använd fiber i vissa fall undersökas separat. Därefter utreds huruvida hanteringen är lämplig, eventuella åtgärder utreds och presenteras. Om projekttiden medger föreslås och utreds alternativa metoder för isolering där så är intressant AVGRÄNSNINGAR Arbetet begränsas till att enbart omfatta huvudbolaget Outokumpu, Avesta Works. Övriga verksamheter på industriområdet omfattas inte av studien men i de fall fiberhantering sker kan allmänna rekommendationer vara av intresse för fortsatt skyddsarbete även på dessa arbetsplatser. Enbart fibrer som tål höga temperaturer och hanteras eller exponeras behandlas i projektet. Som exempel kan nämnas att vävar av glasfiber för stänkskydd vid svetsning och mineralull för byggnadsisolering inte kommer att behandlas. Inga kliniska studier kommer att genomföras på personal utan all medicinsk fakta har hämtats ur tidigare studier och allmänna riskanalyser. I branschen råder en säkerhetsprincip där man vill begränsa exponeringen för potentiellt farliga substanser även om ingen bekräftad risk för bestående skador föreligger och detta får ligga som grund för bedömningar i projektet. 7

10 2. METODER I detta projekt användes ett cykliskt arbetssätt [Ranhagen, 1995] som har bestått av stegen: planering, datainsamling, informationssökning, kravspecifikation, förslagsframtagning och utvärdering CYKLISKT ARBETE I traditionellt planerade projekt fortskrider arbetet linjärt och resultaten växer fram i takt med att tiden går. Detta ger ett lättöverskådligt flöde av information och gör det lätt för projektledningen att se om arbetet fortskrider i den takt som krävs men leder också till att ett mindre förbiseende tidigt i arbetet kan få stora konsekvenser senare eller att förändrade förutsättningar leder till mycket omarbete. Exempelvis kan en leverantör lansera en ny produkt som inte kan utnyttjas utan att stora delar av förarbetet måste göras om från början. Dessa problem kan undvikas genom att arbeta efter ett cykliskt tankesätt. I den cykliska planeringen [Ranhagen, 1995] skall arbetet tidigt fortskrida mycket långt men utan större djup. Därefter tas det tidigaste arbetet åter upp och fördjupas varpå projektet fortskrider lite längre än första gången. Arbetet kan liknas vid en spiral (se bild 1) i stället för linjer i exempelvis ett Gant-schema. Detta tankesätt kan inte bara utnyttjas vid planering av arbetsmomenten under projektet utan även för separata delmoment i arbetet där exempelvis förslagsframtagning och utvärdering sker i flera steg och onödig detaljutformning kan undvikas då ett förslag tidigt kan skrotas om det visar sig ofördelaktigt. Bild 1 Projektspiralen enligt Ranhagen

11 De flesta avsnitt under projektets gång har upprepats minst en gång och detaljrikedomen ökats men den huvudsakliga repetitionen har skett inom respektive avsnitt där exempelvis ett första förslag tagits fram helt för att därefter detaljbearbetas. Vid rapportskrivning fanns mycket tidigt en sammanställning över ingående delar och en mycket grov skiss över vad som skulle finnas i respektive kapitel. Detta har senare vuxit fram till en färdig rapport där varje avsnitt skrivits om och utökats flera gånger. 1. PLANERING I öppningsfasen gjordes en tidsplanering över projektets olika steg, se bilaga 1. Då bestämdes hur mycket tid de olika delarna i projektet fick ta och när de skulle utföras. Det bestämdes att första utkastet av rapporten skulle vara klar en månad innan den slutliga inlämningen, detta för att få en bra överblick av arbetet. 2. DATAINSAMLING Efter planeringssteget av projektet gjordes besök på företagets samtliga avdelningar för att få en överblick över verksamheten. Genom en kombination av observationer av lokaler och utrustning samt intervjuer med personalen kunde en övergripande bild av fiberanvändingen skapas. För att få en tydligare bild av situationen av fiberanhanteringen genomfördes ett tjugotal intervjuer med personal på Outokumpu, såväl i administrativ som i produktiv tjänst (operatörer, skyddsombud, gruppchefer etc). Intervjuerna skedde i dialogform ofta utan i förväg bestämda frågor där personalen själva fick redogöra för hur de arbetade med fibrer. För att starta dialogen ställdes frågor om var och till vad fibrer användes, om personalen använde någon skyddsutrustning, vilken typ av fibrer som användes och i vilken omfattning. De lokaler och den utrustning där fibermaterial används dokumenterades genom fotografier och skisser. Detta för att tydliggöra hur materialen används och hur personalen exponeras för materialen samt hur lätt dessa slits eller skadas av verksamheten i lokalen. 3. INFORMATIONSSÖKNING För att finna information om bland annat material, kemiska hälsorisker och gällande bestämmelser användes internet i stor utsträckning. Arbetsmiljöverkets webbsidor med flera har varit av stor vikt och sökmotorn Google har använts bland annat för att hitta tillverkare och intresseorganisationer som exempelvis ECFIA. Därutöver har även tryckta författningssamlingar utgivna av arbetsmiljöverket och säkerhetsdatablad som medföljer fibermaterialen liksom utredningar genomförda av miljö- och arbetsmiljöorganisationerna IVL och Prevent utgjort en teoretisk grund för bedömningar och beslut. Ett benchmarkingbesök hos SSAB i Luleå gav oss inblick hur de arbetar med fibermaterial. Vi fick ta del av hur de arbetar med att undvika fibrer, vilka material som använts till olika applikationer och de olika materialens för och nackdelar ur deras perspektiv. 9

12 4. KRAVSPECIFIKATION En kravspecifikation upprättades för att användas i arbetet med förslagsframtagningar och omarbetades flera gånger tillsammans med personal och handledare så att kraven blev så tydliga som möjligt. De tydliga kraven i specifikationen gjorde den lättare att använda vid utvärderingen. Kravspecifikationen innehåller de egenskaper som lösningsförslagen bör uppfylla och utgör en tydlig grund för de mål som ska uppnås med förbättringen. Den ligger till grund för de förslag som presenteras och kan även användas i ett fortsatt arbete med förbättringar för att värdera olika förslag i förhållande till varandra. 5. FÖRSLAGSFRAMTAGNING Efter att kravspecifikationen hade ställts i ordning började arbetet med själva förslagsarbetet där olika förslag togs fram genom brainstorming där företagets arbetsmiljöingenjör deltog i viss mån. I första skedet förkastades inga idéer utan allt skrevs ned för att utvärderas i ett senare skede. Idéer kombinerades och byggdes vidare på för att ge bra, kreativa lösningar. Lösningarna sågs genom och utvecklades ett steg längre. En del av dem eliminerades då de inte uppfyllde kravspecifikationen medan resten utvecklades vidare till mer kompletta förändringsförslag. Då ny information i någon form framkom så gicks de senare förslagen igenom igen för att se om de tillfredställde de nya kraven. Om de inte gjorde så omarbetades de igen för att få en bättre lösning. Detta gjordes i flera omgångar för att till slut få fram de förslag som presenteras senare i rapporten. 6. VÄRDERING AV LÖSNINGSFÖRSLAGEN Förslagen utvärderades mot kravspecifikationen. Allt eftersom mer information tillkom och lösningsförslagen ändrades gjordes nya värderingar. 10

13 3. TEORI För att kunna bedöma fibrernas berättigande i produktionen behövs grundläggande kunskap om fibrernas egenskaper. Då detta arbete fokuserar på användarna och arbetsmiljön i första hand, är även kroppens reaktioner på farliga ämnen av vikt. Kunskap om strukturering av arbetsplatser skapar inte bara förutsättningar för produktivitet utan även renhållning som kan vara av stor vikt då man handskas med potentiellt farliga substanser KEMISKA HÄLSORISKER All mänsklig aktivitet innebär ett mått av risktagande. I dagens industri används ett stort antal mer eller mindre farliga produkter och gemensamt för dessa är att tillverkaren eller leverantören måste tillhandahålla ett säkerhetsdatablad där produktens kemiska innehåll skall deklareras tillsammans med potentiella faror och rekommenderade skyddsåtgärder. KUNSKAP OCH FORSKNING Omfattande kunskap kring kemiska hälsorisker finns då företag i många fall måste genomföra klinisk forskning för att få marknadsföra sina produkter eller för att kunna sälja produkten med en hälsocertifiering. Det är dock i många fall svårt att göra riskbedömningar då latenstiden kan vara extremt lång, exempelvis kan exponering för asbest medföra svåra sjukdomar så lång tid som 45 år efter att exponeringen upphört [Wikipedia, ]. Då latenstiden sträcker sig över så långa tidsperioder är det av största vikt att all kontakt med kemiska produkter dokumenteras även om produkten inte bedöms som bekräftat farlig. Bedömningen av hälsorisker kompliceras av synergieffekter som kan uppstå då flera faktorer påverkar resultatet, exempelvis kan rökning ha en stor inverkan på hur omfattande lungskador blir [AFS 2004:1]. Studier av arbetsskadestatistik ger en god överblick över risker och trender, således är det ett mycket användbart verktyg för att finna problemområden men kan av naturliga skäl inte användas för att bedöma nyligen utvecklade kemikalier. Kliniska studier ligger till grund för gränsvärden som industrin måste applicera i sin verksamhet. Dessa studier genomförs såväl på djur som på mikroorganismer och är av stor vikt för att undvika svåra skador på människor men kan även i undantagsfall vara missvisande då olika organismer reagerar olika. Vid studier av förekommande exponering studeras koncentrationen av ämnen i arbetsluften och kroppsvätskor. OLIKA TYPER AV KEMISKA RISKER Kemiska ämnen kan komma in i kroppen via huden eller via slemhinnor och luftvägar. Luftburna föroreningar angriper i första hand luftvägarna och begränsar antingen andningen eller kroppens förmåga att ta upp syre och avge koldioxid. När andningsluften innehåller gasformiga luftföroreningar diffunderar dessa i större eller mindre grad i alveolerna och tas upp i blodet. Giftverkan kan uppstå på flertalet olika sätt men förändrar på något sätt cellernas livsvillkor och förhindrar deras naturliga funktion. Akut förgiftning kan exempelvis uppstå genom att 11

14 kolmonoxid tar syrets plats i de röda blodkropparna och förhindra syresättning av kroppen eller då vissa bekämpningsmedel förhindrar signaler att överföras mellan nervceller. [Wikipedia, ]. Även reaktiva ämnen som exempelvis kan resultera i brand eller explosion bedöms som kemiska hälsorisker FIBERMATERIAL Fibrer för isolering förekommer i många olika former, rullar, mattor, hårt pressade, volymiösa, inkapslade i glasfiber med mera [ECFIA, ]. Bild 1 avbildar eldfasta fibrer i en porös matta fotograferade genom ett mikroskop. Vanligt förekommande fibrer är exempelvis Rockwool och Gullfiber som ofta används som isolering I byggnader. Gemensamt för de olika formerna, förutom de inkapslade, är att de kan ge en stickande känsla vid beröring. Irritationen är mekanisk vilket betyder att fibrerna sticker i huden till skillnad från kemikalier som kan fräta på den. När okapslade fibrer dammar retas slemhinnorna och man upplever övergående andningssvårigheter [Arbetsmiljöverket, ]. Fibrerna har i de flesta fall ett bindemedel för att hålla samman och minska damning. Detta bindemedel består oftast av olika oljor eller polymerer. De fibrer som används i mycket höga temperaturer är oftast fria från bindemedel då dessa sällan tål lika höga temperaturer som fibrerna och dessutom ofta avger giftiga gaser vid förbränning. AFS 2004:1 definierar fibrer som partiklar med ett längdbreddförhållande större än 3:1. Bild 2 - Fibrer i mikroskop vid ~30 gångers förstoring Fibrer som har en diameter på mindre än 3 μm klassas som respirabla medan fibrer med en diameter på max 1 μm klassas som mikrofibrer. Vidare fastställs att fibrer där atomerna är regelbundet ordnade i gitter är kristallina medan övriga är glasartade. Användandet av fibermaterial är reglerat av AFS 2004:1 Syntetiska oorganiska fibrer. Där beskrivs bland annat vilka material som berörs och i vilken omfattning förebyggande skyddsarbete måste bedrivas. De syntetiska oorganiska fibrerna kan delas in i kristallina och glasartade. Till de glasartade räknas mineralullsfibrer (glas- slagg- och stenullsfibrer), kontinuerliga glasfibrer, eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer. Dessa delas in i kategorier efter fibrernas kemiska sammansättning, storlek etc. Kristallina fibrer används främst för armering och berör inte detta arbete. 12

15 Kiseldioxid AES RCF Glasull Sten- och slaggull Oxider av alkali- och jordartsmetaller Cancerogen klass 3 Cancerogen klass 2 Oxider av aluminium eller zirkonium Bild 3 Kemisk sammansättning hos några fibertyper Bild 3 visar ungefärliga sammansättningen hos typiska fibermaterial och deras förmåga att utveckla cancer hos en oskyddad användare [ECFIA, ]. Mineralull består av fibrer som är slumpmässigt ordnade och innehåller alltid en viss del mindre fibrer som kan ge upphov till lungsjukdomar vid inandning. Materialet skall bestå av mer än 18 viktsprocent oxider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller. Eldfast mineralull betecknas ofta som AES (Alkaline Earth Silicate). Kontinuerliga glasfibrer dras ur en smälta och får konstant och relativt grov diameter vilket innebär att dessa material inte går att andas in. Största användningsområdet är som armering och vävar. Eldfasta keramiska fibrer används som isolering där mycket höga temperaturer förekommer och har ersatt asbest i dessa tillämpningar. Elfasta keramiska fibrer förkortas ofta RCF (Refractory Ceramic Fibers). Till gruppen specialfibrer hör ett mycket brett spektrum av material med vitt skilda egenskaper [AFS 2004:1]. HÄLSORISKER Fibrer tunnare än 3 μm kan tränga långt ner i lungor och påverkar dessa medan fibrer grövre än 5 μm främst retar hud, ögon och övre luftvägar. Kroppens normala reaktion på fibrerna är som med de flesta andra främmande material övergående retning och inflammation. Vid upprepad eller långvarig exponering kan bestående 13

16 förändringar uppstå, exempelvis tumörer, eksem eller annan vävnadsomvandling [Arbetsmiljöverket, ]. De kristallina fibrerna har en förmåga att liksom asbest delas på längden medan de amorfa (glasartade fibrerna) oftast går av på tvären. De amorfa blir således inte tunnare vid mekaniskt slitage utan kortare. Detta medför att risken att fibrer som inte är inhalerbara (grövre än 3 μm) splittras till inhalerbara tjocklekar är mycket liten [Montelius, 2004]. Huden påverkas främst vid direktkontakt med materialet och problem undviks med täckande skyddskläder. Ögon och övre luftvägar irriteras främst av fibrer grövre än 5 μm. Tobaksrökningens påverkan av flimmerhår etc har stor inverkan på kroppens förmåga att skydda sig mot fibrernas påverkan och kan avsevärt förvärra effekterna av skadliga fibrer. Mag-tarmkanalen kan påverkas av cancerogena ämnen i fibermaterial eller bindemedel då det slem som fångat upp inhalerade fibrer sväljs [Christenson, 2004]. Nedre luftvägarna påverkas främst av fibrer tunnare än 3 μm som passerar djupt ned i luftrören och ända ut i alveolerna. Fiberns sammansättning och struktur påverkar där i stor utsträckning hur lång tid nedbrytningen tar. Djurförsök har i viss mån påvisat lungcancer vid inandning av eldfasta keramiska fibrer medan det inte finns säkra bevis för att mineralullsfibrer skulle orsaka cancer. [AFS 2004:1] Cancerogena ämnen delas in i fyra klasser [ECFIA, ]. Klass ett är bekräftat cancerogent för människor, klass två är möjligen cancerogent, klass tre är ej klassificerbart och klass fyra är bekräftat ej cancerogent. Endast de tre första klasserna är tillämpbara för fibrer. Materialens förmåga att orsaka cancer undersöks genom intensiva djurförsök innan ett material kan lanseras på marknaden. Personal som arbetar med vissa fibermaterial skall enligt AFS föreskrifter genomgå läkarundersökning före arbetet påbörjas och därefter med regelbundna mellanrum. Syftet med läkarundersökningen är att säkerställa att personer som löper större risk att skadas vid exponering för fibrer förhindras att arbeta med dessa samt att tidigt kunna upptäcka skadliga förändringar i andningsorganen. Vid upphettning av fibermaterial (som innehåller amorfa kvartsföreningar) över 900 o C kan kristobalit bildas vilket medför risk för utveckling av silikos (stendammlunga). Kristobalit är en kristallin form av kvarts som bildas av kiseloxider vid längre tids exponering för höga temperaturer. Kristallstrukturen är av typen ideal kub med kiselatomen i mitten av tetraedern. Då samtliga fibermaterial avsedda för användning vid höga temperaturer till stor del består av kiseldioxid finns alltid risk att kristobalit bildas. Enligt AFS 2005:17 är gränsvärdet för respirabel kristobalit i luften 0,05 mg/m 3. Arbete med kvarts och kvartshaltigt damm regleras av AFS 1992:16 och enligt 3 gäller de regler som beskrivs där även bland annat kristobalit S ORDNING OCH REDA 5S är ursprungligen ett japanskt arbetssätt för att skapa goda förutsättningar för produktiva arbetsmiljöer. Tanken är att man genom att skapa en tydlig och överskådlig arbetsplats kan minimera tiden det tar att skapa förutsättningar för 14

17 produktion och fokusera all energi på arbete som genererar mervärde. Detta ligger i linje med tankarna om Lean Production. Grunden är fem hörnstenar som tillsammans skapar en synergieffekt. De fem grundstenarna är: 1 Seiri o Sortera 2 Seiton o Systematisera 3 Seisou o Städa 4 Seiketsu o Standardisera 5 Shitsuke o Självdisciplin De första två punkterna bygger på att man bara skall ha tillgång till det som är nödvändigt för arbetet och det som behövs oftast skall finnas lättast tillgängligt. Först identifieras allt som behövs i arbetet. När det är gjort kan de material eller verktyg som inte behövs flyttas till mer svårtillängliga platser, avyttras eller slängas. Städningen leder till en bättre överblick, bättre trivsel och en känsla av att det är värt att hålla efter området. Genom att dessutom standardisera arbete och utrustning skapas förutsättningar för uthållighet och möjlighet att arbeta effektivt mot gemensamma mål. För att systemet skall fungera måste naturligtvis uppsatta regler följas och alla tar ansvar för att sköta sina uppgifter. [Nord, 2000 och Ljungberg, 2003] 15

18 4. VERKSAMHETEN Här presenteras en övergripande bild av verksamheten i Avesta för att ge en förståelse för hur produktionsflödet ser ut. Presentationen är uppdelad efter enhet som följer produktionsflödet. Fibrer finns på alla avdelningar där processerna kräver höga temperaturer men främst inom stålverket och vid varmvalsningen PRODUKTIONSAVSNITT Tillverkningen av stål sker i flertalet steg från smältning av stål till färdiga formatklippta plåtar eller band. På området ligger flera olika byggnader som oftast inrymmer endast en avdelning med tillhörande processer. En stor del av området utgörs av upplag för skrot eller slabs medan färdigvalsade band oftast har kort liggtid. Det finns även en del andra företag på området som vidareförädlar stål. SKROTGÅRD Knappt 400 miljoner ton skrot levereras per år med tåg och lastbil som båda passerar en radiakdetektor för att säkerställa att skrotet är fritt från radioaktiva isotoper, därtill kommer knappt 200 miljoner ton skrot i retur från processen. Hanteringen sker med lastmaskiner av olika slag och lagringen sker mestadels utomhus under tak. När stålet anländer tas ett prov ut för analys. Provet hettas upp med gasol för att få bort all fukt och olja så att en noggrann vägning kan ske och det inte finns risk för olyckor då stålet smälts. Efter att provet smälts ned analyseras av sammansättningen och skrotet sorteras därefter in i stora fack. STÅLVERK Beroende på vilken stålkvalitet som skall tillverkas väljs skrot med lämpligt innehåll ut och lastas i skänkar om max 69 ton. Skrotet torkas i gaseldade förvärmare innan det smälts ned tillsammans med legeringsmetaller i en ljusbågsugn (se bild 4). Därefter förs stålet över till en konverter för att renas från slagg genom gasblåsning och sammansättningen justeras. När stålet har rätt sammansättning tappas det upp i en transportskänk och förs över till stränggjutningen. Bild 4 - Ljusbågsugn Bild 5 Stränggjutningsmaskin 16

19 I den byggnad där ståltillverkningen sker finns även en avdelning som bland annat murar om skänkar, gjutlådor och konvertrar. På denna avdelning används eldfasta fibrer mycket frekvent. STRÄNGEN Stålet tappas från skänken till en gjutlåda för utjämning av flödet och rinner ned i gjutmaskinen där en kontinuerlig sträng gjuts (se bild 5). Gjutningen kan ske i två olika bredder och slabsen kapas till rätt vikt. De färdiga slabsen får kallna utomhus eller under särskilda huvar om stålkvaliteten kräver långsam nedkylning för att få rätt struktur. VARMBAND En del slabs behöver slipas rena från oxider och för att få bort ytsprickor från materialet, detta sker då materialet tas in på varmband. Därefter värms slabsen i en av två stegbalksugnar till drygt 1000 grader och valsas först i ett förpar av kvartotyp och därefter i ett steckelvalsverk till rätt dimension varpå stålet rullas upp till så kallade coils. Valslinjen illustreras nedan i bild 6. Bild 6 - Varmbandverket KBR Här skapas stål med mycket finare ytegenskaper. Först glödgas materialet och därefter betas det i syrabad för att ta bort all oxid från ytan inför kallvalsningen. Genom att kallvalsa stålet kan ytan göras i stort sett helt blank och tjockleken hållas inom mycket snäva toleranser. Dessutom fås en annan mikrostruktur på stålet med andra materialegenskaper som följd. Bild 7 illustrerar schematiskt processen på avdelningen. Bild 7 KBR (ugn kylning betning- valsning) 17

20 FÄRDIGSTÄLLNING Det valsade stålet inspekteras här för att säkerställa kvaliteten på den färdiga produkten och därefter klipps plåtbanden upp och packas, oftast med en plastfilm på ena ytan. Lastning sker därefter på specialpallar för transport till kund STÖDFUNKTIONER Företaget består naturligtvis inte av endast producerande enheter utan även sidofunktioner. FORSKNING OCH UTVECKLING Här sker allt utvecklingsarbete och prov av nya material i Avesta. Ett svepelektronmikroskop används för att undersöka material och materialstruktur. Ett antal ugnar finns för att undersöka materialens krypegenskaper vid olika temperaturer och även de flesta andra egenskaperna som slag-, drag- och utmattningshållfasthet kan provas. Man kan också framställa och bearbeta stål i mindre volymer. Avdelningen för FoU ligger inte på samma område som de producerande enheterna utan finns kvar i gamla lokaler på det äldre industriområde där företaget tidigare låg. UNDERHÅLL De flesta producerande avdelningar har en egen avdelning för såväl mekanisktsom elektriskt underhåll. Dessutom finns en funktion för service av bland annat skänkar där murning av isolertegel är en stor del av arbetet. ADMINISTRATION Stora delar av administrationen som har direkt anknytning till produktionsavsnitten finns i anslutning till produktionen men därutöver finns två dedikerade administrativa byggnader på området. 18

21 5. NULÄGE De stora problem som Outokumpu har idag är bristande rutiner för hantering, dålig dokumentation och arbetarnas bristande kunskap om riskerna med fibrer. Fibrer ligger ofta utan emballage i lokalerna och hanteras oförsiktigt. De skyddsinstruktioner som finns i företagets dokumentdatabas är väldigt allmänna och personalen har ofta ingen kännedom om vilka föreskrifter som gäller vid hantering. Fibrer används i dagsläget på en del bestämda ställen i produktionen men även som tätning där inga instruktioner för användning finns. Lagret för fibrer lider av dålig struktur och är öppet för stor del av personalen. Nästan all fiber som idag används på anläggningen tas från lagret som ligger vid murningen RÅVAROR Då skrot levereras till företaget tas prover för analys. Innan proverna kan testas måste materialen torkas för att vikten skall kunna bestämmas med stor noggrannhet och för att inte riskera explosioner vid upphettning. Torkningen sker i dragskåp med gasolbrännare. Slangen till brännaren är delvis isolerad med något fibermaterial. Proverna smälts därefter i små keramiska deglar som isoleras med Kaowool. Remsor av Kaowool placeras mellan degeln och ett keramiskt foder och byts mellan varje smälta. Bytet sker helt manuellt utan skyddsutrustning men ett dragskåp är nyligen införskaffat och under installation då detta projekt inleds. Tillskuret material förvaras öppet i lokalen på en bänk MURNINGEN På avdelningen muras skänkar, gjutlådor samt förvärmarlock. Alla dessa produkter utsätts för temperaturer över 900 o C. I anslutning till avdelningen finns ett lager där fiberprodukter förvaras. I gjutlådor används idag material som heter Lambdaflex tillsammans med fibrer och gjutmassa. Lambdaflex är skivor med ett hölje av plast- eller aluminiumfolie fyllda med ett oorganiskt silikatmaterial som vid upphettning bildar en mycket effektiv mikrofibrös isolering. Fibern i gjutlådorna är Fiberfrax men tester där denna ersätts med en gjutmassa skall genomföras. I förrådet (se bild 8) förvaras tegel och annat som behövs för att mura skänkar och konverter samt eldfasta fibermaterial. Då fibermaterialen inte omsätts i samma omfattning som Bild 8 - Lagret 19

22 övriga artiklar har dessa hamnat där plats finns. Lagret är trångt och dåligt organiserat samt täckt av damm då oredan omöjliggör städning. Förpackningar ligger öppnade och i oordning. Det finns inte någon rutin för vad som skall stå var. Från lagret tas material ut som används på andra avdelningar och detta sker genom att den som hämtar material skriver namn och kostnadsställe på en lista som ligger bland kartongerna. Många anställda tror dessutom att dagens material (Superwool en AES-fiber) heter Kaowool (en RCF-fiber) då detta material tidigare använts vilket kan försvåra uthämtningen. Denna lista förs sedan över till företagets datoriserade lagersystem. Innan en skänk kan tas i bruk måste den hettas upp för att teglet skall utvidgas och inte utsättas för temperaturchock då skänken fylls med stål. Denna förvärmning sker under lock med gasbrännare i en särskild station. Dessa förvärmarlock är tillverkade av stål och isolerade med Kaowool täckt av ett tunt lager gjutmassa och vid renovering rivs gjutmassa och fibern bort varefter ny fiber monteras. Denna fiber är innesluten i en strumpa och lindas i spiral från centrum av locket och utåt där varje varv fästs med grova ståltrådar som svetsas fast i locket. När detta är klart täcks fibern med ett tunt lager gjutmassa. Murningen bygger och river delar för de andra avdelningarna och detta sker till största delen under driftuppehållet på sommaren. Mycket av arbetet som sker då utförs av entreprenörer och lite dokumentation finns att tillgå över hur jobben går till. Exempel på detta är luckorna vid inloppet till stegbalksugnen på varmband eller huven som fångar upp gaser vid glödgugnens utlopp på KBR. Företagets pågående 5S-projekt skall införas men arbetet är ännu inte påbörjat då andra avdelningar prioriterats högre. En stor andel avdelningar har infört eller håller på att införa tankesättet och murarverkstaden med tillhörande förråd står på tur STÅLVERKET Stålverkshallen är mycket dammig då viss rivning av tegel sker inomhus. Konvertrar och ugnsfat rivs inne medan skänkarna rivs utanför byggnaden öppet på en grusplan. Rivningen sker med en grävmaskin som utrustats med en tand eller hydraulhammare. Då stål tappas ur skänkarna slits röret stålet rinner genom fort och måste bytas med några tappningars mellanrum. Röret måste även Bild 9 Uttjänt fiber och delar inspekteras mellan varje tappning. När röret byts hanteras även en skyddsring av fibermaterial. Detta arbete sker vid en station som kallas skänkberedningen. Uttjänt fiber och delar till skivtätningen (de delar som sitter kring tippnosen) slängs gemensamt i en container (se bild 9). 20

23 Vissa material måste efter stränggjutning svalna långsamt för att få rätt struktur och till detta används avsvalningshuvar. Dessa är stora containerliknande konstruktioner som är öppna i botten och invändigt isolerade med fibermaterial. I dagsläget finns dock ingen kunskap om vilket material som använts i dessa huvar STRÄNGGJUTNINGEN Skänkarna med stål förs från stålverket till stränggjutningen på stora vagnar. Vagnarna går på räls mellan byggnaderna och drivs med elmotorer. Matningen och styrningen av motorerna sker med kablar som löper till en kabelvinda i taket och är skyddade med fibrer närmast vagnen. Därutöver sitter fibermaterial på vagnen för att skydda viktiga delar mot strålningsvärme och stänk av stål. Vagnarna servas oftast av elektrikerna som då måste hantera skydden av fibermaterial. Detta sker utan några skyddsåtgärder och materialet slängs inte i någon särskild behållare. För att skydda utrustningen runt stränggjutmaskinen då stålet bryter genom och hamnar på fel ställen används skydd av plywoodskivor som isoleras med fibermaterial. Genombrottskydden byts endast i samband med genombrott vilket inträffar ungefär en gång i månaden. I början och slutet av varje sträng kapas en bit bort för att få raka ändar även på första och sista slabset. Detta sker inte i den maskin som delar strängen utan i en så kallad skärsugga utomhus, under tak. Denna maskin består av ett skärmunstycke längst fram på rörlig arm. Munstycke och arm är inlindade i ett fibermaterial för att skydda mot stänk och strålningsvärme (se bild 10). Bild 10 Arm för att skära ändar vid stränggjutning 5.5. VARMBAND För att verifiera temperaturen i de olika zonerna i stegbalksugnen körs ibland en mätlåda som placerats i en modifierad slab genom ugnen. Runt lådan isoleras med Kaowool som sedan oftast ligger kvar i lokalen tillsammans med slaben medan mätlådan förvaras undanstoppad. Över ugnen är flera rör och instrument isolerade med fibermaterial av obekant typ men där är fibern täkt och kommer troligen inte röras innan ugnen skall rivas eller byggas om. Slabs värms i en stegbalksugn och valsas därefter i ett Steckelvalsverk. Invändigt i haspelugnen och som tätning mellan över och underdel finns isolering av Kaowool. Bild 11 Skyddande fibermatta på landgång 21

24 Genomföringen för drivaxlarna är isolerade med konturskurna skivor av Fiberfrax och en lucka i botten på ugnen är täckt med Kaowool. Vid ena ugnshalvan finns en plattform på ovandelen för att komma åt en temperaturgivare. Denna plattform har ett lager med någon fiberisolering av obekant typ. Över genomföringen för drivaxlarna finns en landgång och även en hel del sensorer. För att dessa inte skall ge falsklarm på grund av de varma gaser som strömmar ut läggs fibermattor direkt på landgången som skydd. Dessa mattor ligger helt öppet, blir nedsmutsade och söndertrampade (se bild 11) KBR Kaowool används i en så kallad baffel (se bild 12) i glödgdungens utlopp för att minska utströmningen av heta avgaser där bandet löper ut genom ugnens gavel. Över utloppet finns en huv för att fånga upp de gaser som kommer ut och denna huv är klädd med Superwool HT som även används kring rullarna vid in- och utlopp på ugnen. Ugnen insida är isolerad med tegel och då detta expanderar vid upphettning finns små springor för att tillåta rörelser. Dessa springor fylls Bild 12 Reservbaffel på väggen med fibrer vid murning och fibrerna pressas vid temperaturväxlingar ut och sprids efter hand i ugnen. Genomföringar för instrument och givare är även de ofta isolerade med fibrer och vid inloppet finns en madrass där Kaowool kanalsytts mellan två lager av glasfiberväv. Madrassen är avsedd för att minimera läckaget av avgaser från den hetaste delen av ugnen och köps färdigsydda från en underleverantör. På en del av de platserna där eldfasta fibrer tidigare använts har prov med keramik genomförts med blandade resultat. Där det har fungerat har det blivit en permanent lösning och där det inte fungerat fortsätter arbetet med att finna nya lösningar för isolering eller tätning AVDELNING FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING Rutiner för hantering av fibermaterial saknas fullständigt och personalen har ingen kännedom om de potentiella riskerna med hanteringen. För isolering av krypprovningsugnarna används troligen Kaowool men personalen är inte säkra. Då temperaturen kan bli mycket hög och materialet kan utsättas för värme under mycket lång tid verkar detta dock rimligt. Vid tillpassning av isolering för krypprovningsugnarna rivs tussar loss från en filt och pressas ned i springorna kring genomföringen av dragstången (se bild 13). Bild 13 Krypprovningsugn 22

25 Det material som används för att isolera i vakumugnen är av helt okänd typ och det saknas information om materialet. Liksom vid tätning av krypprovningsugnarna används ingen skyddsutrustning av något slag vid hanteringen ÖVRIGT Utöver vid dessa ställen används fibrer av olika slag på åtskilliga andra ställen inom industriområdet. Många av dessa platser utsätts inte för de temperaturer som krävs för omvandling till kristobalit. I många fall finns fibrer uppsatta på vägar och i gångar för att isolera mot en eller annan värmekälla och ofta ligger på fibrer utsatta ställen där de kan trasas sönder, damma och irritera luftvägar eller hud SAMMANFATTNING AV NULÄGET Överlag hanteras fibrer på ett sätt som tydligt speglar den bristfälliga info rmationen om riskerna med denna typ av material. På många ställen används material utan att personalen är medveten om vilken typ av material det är och helt utan att det finns dokumenterat någonstans. De skrivna rutiner som finns för hantering av fibrer och som ingår I företagets ISO-certifiering är mycket bristfälliga och täcker inte in hantering av mineralullsfibrer. Vi anser att bristen på rutiner och information till personalen är de största problemen. 23

26 6. FRAMTID Stora resurser läggs ned på forskning kring fibermaterial och sedan 70-talet då stigande energipriser gjorde fibrer som isoleringsmaterial intressanta på allvar har dessa utvecklats väldigt långt. I dag sker stora delar av utvecklingen mot material som lättare bryts ned i kroppen samtidigt som egenskaperna vid mycket höga temperaturer bibehålls. Carsten Ahlcrona på T. Knutsson AB som levererar mycket av de fibermaterial Avesta Jernverk använder berättar om att utvecklingen av Superwool 607HT (som kan ersätta bland annat Kaowool) gjort att halveringstiden i kroppen sjunkit från omkring 60 till 20 dagar i många tillämpningar. Det är viktigt att fibrerna inkluderas i det fortlöpande arbetsmiljöarbetet då moderna fibrer ofta har betydligt bättre egenskaper både med avseende på nedbrytningstid i kroppen och på giftighet. De äldre RCF-fibrerna tillhör cancerklass två medan de flesta moderna fibrer oftast återfinns i klass tre eller rent av kan vara helt befriade från cancerklassning. Dessutom klarar många moderna fibrer högre temperatur med mindre krympning vilket leder till bättre isolerande förmåga och således även energibesparing. För närvarande går det mycket bra för stålindustrin i Sverige och möjligheterna till investeringar är relativt goda. Behovet av stål i världen är stort då U-länderna industrialiseras i allt större utsträckning. De höga temperaturer som uppstår vid stålproduktion och bearbetning gör att isolering kommer att behövas även i fortsättningen. Så vitt vi kan se tyder allt på att man även fortsättningsvis kommer att använda fiber i stor utsträckning men att materialen kommer utvecklas. De lägre risker nyare material medför skulle även kunna leda till en ökning av fiberanvändning i framtiden. 24

27 7. KRAVSPECIFIKATION För att underlätta värdering av olika förslag togs en lista fram, med punkter på önskvärda förbättringar. Ju fler punkter som uppfylls desto fördelaktigare framstår förändringen. Då de olika avdelningarna har olika behov lämnas värdering av punkterna till framtida detaljarbete. Förändringarna delas in i två grupper, organisatoriska och tekniska förändringar. Organisatoriska förändringar bygger på förändringar i arbetssätt med rutiner och arbetsbeskrivningar, utbildning av personal med mera. Tekniska förändringar är fysiska lösningar för att på något sätt minska risker eller skadeverkningar. En svårighet med alla förändringar är att arbetet inte får upplevas svårare av personalen om den skall kunna genomföras. Att minska risker eller skadeverkningar från hanteringen av fibrer kan göras på flera olika sätt, exempelvis genom minskad fiberexponering eller genom att använda en fiber som inte är lika skadlig. Att minska exponeringen för fibermaterial innebär att även en fiber som idag anses ofarlig men kan vara potentiellt farlig på sikt undviks. FÖR ATT INFÖRA EN TEKNISK FÖRÄNDRING BÖR DEN Minska exponeringen av personal för farliga fibrer Genom att inte exponera personalen för farliga fibrer minskas hälsoriskerna och sannolikheten att personalen far illa reduceras samtidigt som eventuella skadeverkningar blir lindrigare. Minska dammspridningen i lokalen En åtgärd som minskar spridningen av damm i lokalen medför mindre mängd damm i luften som kan inandas samtidigt som en mindre del av stora lokaler kontamineras. Begränsa antalet nya arbetsmoment Om ny utrustning eller verktyg är lika som tidigare behöver inte personalen ändra arbetsrutiner och ingen utbildning behöver genomföras. Risken för felhantering minskar och dessutom ökar personalens känsla av trygghet i arbetet om gamla rutiner kan behållas. Säkerställa ändamålsenligt arbetarskydd Om personalens skyddsnivå är omotiverat hög blir det svårare och krångligare att genomföra arbetsmomenten vilket medför att produktiviteten sjunker. Om nivån dock inte är tillräckligt hög för att skydda personalen löper dessa naturligtvis risk att fara illa i arbetet vilket måste undvikas. 25

28 FÖR ATT GENOMFÖRA EN ORGANISATORISK FÖRÄNDRING BÖR DEN Förbättra överskådlighet/synlighet Genom att tydliggöra var fibrer finns underlättas skyddsåtgärder. Fibermaterial kan vara farliga om de hanteras felaktigt och det bör därför vara lätt att se var och hur de skall användas. Minska exponering för personal Personal som inte jobbar med fibrer skall inte behöva komma i kontakt med dem och de som hanterar fibrer ska göra det så lite som möjligt. Säkerställa ändamålsenligt arbetarskydd Genom att behandla allt som om det vore väldigt farligt riskerar man att trovärdigheten hos företagsledningen urholkas och att skyddsrutiner inte efterlevs även på andra områden. Att ignorera risker leder dock till att personalen löper onödiga risker och kan skapa missnöje om arbetsledning uppfattas som ignorant. Minimera risken för felhantering Om fibrer inte kan hanteras felaktigt av misstag minskar riskerna för all personal på området. Fibrer kommer då inte hamna på felaktiga ställen eller användas felaktigt. Om fel material används kan antingen isoleringsförmågan minska samtidigt som livslängden på materialet försämras eller så används en onödigt stor mängd av farligare material. 26

29 8. FÖRSLAG Här presenteras de förslag som överlämnats till arbetsmiljöavdelningen samt berörda avdelningar på företaget sorterade efter de arbetsplatser de berör ARBETSRUTINER Eftersom rutinerna är den största källan till problem anser vi det vara av stor vikt att snarast åtgärda dessa brister. Detta stycke utgör ett förslag på rutiner som bör kunna införas utan förändringar DEFINITION Denna instruktion gäller för arbete med eldfasta fibrer vilka behandlas i AFS 2004:1. Instruktionerna skiljer på hantering av mineralullsfibrer och keramiska fibrer samt på huruvida materialet varit utsatt för temperaturer över 900 grader celsius under längre tid. Mineralullsfibrer är syntetiska glasartade fibrer som har innehåller mer än 18 vikt- % oxider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller. Keramiska fibrer är alla övriga syntetiska, glasartade fibrer. Keramiska Fibrer (RCF) klassas som cancerframkallande kategori 2 (Ämnen som skall betraktas som cancerframkallande på människa) medan mineralullsfibrerna (AES) hamnar i kategori 3 (Ämnen som möjligen är cancerframkallande hos människa) eller är helt befriade från cancerklassning. Exempel på keramiska fibrer är Fiberfrax och Kawool. Exempel på mineralullsfibrer är Superwool 607 HT, Gullfiber och Rockwool. Vid tvekan läs säkerhetsdatablad för produkten eller rådfråga arbetsledning UTRUSTNING UTRUSTNING FÖR HANTERING AV KERAMISKA FIBRER Dammsugare med godkänt filter skall användas för städning. Fiberhaltigt damm får under inga omständigheter torrsopas eller blåsas. Avfall och överblivet material skall placeras i plastpåse eller -säck som förseglas och märks med Innehåller syntetiska oorganiska fibrer Farligt vid inandning. Säckar skall därefter lämnas för deponi. UTRUSTNING FÖR HANTERING AV MINERALULLSFIBRER Dammsugare med godkänt filter bör användas för städning. Vid städning på annat sätt skall dammspridningen hållas så låg som möjligt. Avfall och överblivet material skall placeras i plastpåse eller -säck som förseglas och märks med Innehåller syntetiska oorganiska fibrer Farligt vid inandning. Säckar skall därefter lämnas för deponi. 27