KURSPLANER FÖR LÄKARUTBILDNINGEN TERMIN 6 OCH 7, LUNDS UNIVERSITET

Transkript

1 HÖGSKOLEPEDAGOGISKT PROJEKTARBETE KURSPLANER FÖR LÄKARUTBILDNINGEN TERMIN 6 OCH 7, LUNDS UNIVERSITET Högskolepedagogiskt projekt 5 veckor Författare Alf Tunsäter Kerstin Westman Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

2 Sammanfattning Kursplaner är ett betydelsefullt instrument för undervisande lärare men framför allt ett viktigt dokument för studenten, och kanske särskilt då kunskapsstoffet är stort och omfattande. En ytterligare aspekt är att betrakta kursplanen som ett verktyg för stimulans till djupinlärning och till en progression i kunskap, förmåga, men även attityd och förhållningssätt. Vi har i detta projekt studerat vad som finns dokumenterat vad gäller utformning av kursplaner och då särskilt uppställda kursmål, eller som det hellre bör uttryckas förväntade läranderesultat. Under 2009 genomfördes ett planeringsarbete för att strukturera om termin 6 och 7 på läkarutbildningen vid medicinska fakulteten vid Lunds Universitet, där vi båda deltog aktivt i arbetet med att författa de nya kursplanerna för dessa två terminer. Härefter har vi gjort en analys av de föreslagna kursplanerna. Den största svårigheten som vi har upplevt då vi skrivit de förväntade lärandemålen är att göra dem såväl överskådliga som detaljerade. Dessutom måste de vara giltiga under en rimlig tidsperiod. Önskvärt vore att man utvärderade kursplanerna efter att de varit i bruk under några terminer. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

3 Bakgrund Kursplanen är ett viktigt instrument för såväl studenter som lärare. I samband med omläggningen av utbildningsplanen för läkarutbildningen vid Lunds Universitet 2005 (Medicinska fakultetsstyrelsen ) så skapades en kursplan med en ny formulering av kursmålen. I utbildningsplanen ( ) anges att en av huvudprinciperna för utbildningarna är Uppgifts- och resultatstyrt lärande och uppgiftsinriktade målbeskrivningar. Följaktligen övergick man från ämnesbaserade målbeskrivningar till målstyrda outcomebased. Således står det i kursplanen ( ) att Studenten ska kunna identifiera patienter med sjukdomsyttringar/problem inom nedanstående kliniska situationer. Studenten ska för dessa kliniska situationer kunna beskriva och förklara (relaterad nivå) -omhändertagande - utredningsgång - viktiga differentialdiagnoser - preventiva terapeutiska åtgärder - bakomliggande patofysiologiska mekanismer Som exempel på klinisk situation aktuella för termin 6 och 7 kan nämnas andningssvårigheter och ont i bröstet. Vidare finns ett tillägg med praktiska färdigheter som studenten förväntas uppnå under respektive termin, t.ex. punktera led, skriva smittskyddsanmälan. Studenterna, men även lärarna, har framfört kritik mot denna målbeskrivning och kursplan, då många finner det svårt att veta vad studenten skall kunna efter genomgången kurs. Det har också visats att oklara utbildningsmål utgör en betydande faktor för läkarstudenters upplevelse av stress (1) I den nu aktuella utbildningsplanen som fastställdes , reviderad så anges det i programbeskrivningen att Läkarutbildningen vid Lunds universitet i Lund/Malmö ska..präglas av kontinuitet och integration mellan grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete genom att de terminsbaserade kompetensmålen är kumulativa, d.v.s. utgår från tidigare terminers mål. Vidare att Kompetensmålen ska formuleras på ett konsekvent sätt avseende stil och format. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

4 Den nu pågående omläggningen vid läkarutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet är en del av anpassningen enligt Bolognaprocessen. Den s.k. Bolognadeklarationen är en överenskommelse mellan flera länder inom men även utanför EU. Deklarationen undertecknades i Bologna sommaren 1999, där syftet var att främja enhetlighet och därmed studenternas rörlighet mellan utbildningssystemen i de olika länderna (2). Bolognadeklarationen innehåller tre övergripande mål, nämligen att främja; rörlighet, anställningsbarhet samt Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent. Flera möten mellan de ingående parterna i denna deklaration har skett, och vid möte i Berlin fastslogs tre prioriterade delmål; 1. Kvalitetssäkring av högre utbildning 2. Erkännande av examina och studieperioder 3. Implementering av Bolognadeklarationens system med tre cykler, det vill säga nivåer, inom högre utbildning Enligt denna sistnämnda omläggning enligt Bologna så skall den högre utbildningen indelas i tre faser, etappavgångar, för att underlätta rörligheten av studenter inom EU. De tre faserna/etappavgångarna utgörs av utbildning på grund-, avancerad respektive forskarnivå. Beslut om detta fattades i februari 2006 av Sveriges riksdag, och utgör kärnan i 2007 års högskolereform. I linje med Bologna-anpassning så indelas läkarnas grundutbildning i en grundnivå som omfattar termin 1 t.o.m. 6 samt avancerad nivå inkluderande termin 7 t.o.m. 11. Kravet på läkarutbildningen enligt den svenska tolkningen av Bologna är att utbildningen också skall inkludera ett självständigt arbete omfattande 30 hp, vilket i Sverige sker inom de 11 terminerna. Läkarutbildningen i flera andra länder inom EU omfattar 12 terminer. En annan effekt av Bologna är införande av ett nytt poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System), jämför punkt 2 ovan. Den första cykeln enligt Bologna inkluderar ECTS, den andra cykeln ytterligare ECTS och inom vilken studenten skall kunna implementera sina kunskaper i en ny/främmande situation, kunna integrera information och hantera mera komplexa situationer än under den första cykeln. Den tredje cykeln är inte Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

5 specificerad vad gäller ECTS, men innebär forskarnivå, då studenten skall kunna formulera hypoteser och utföra prövningar av dessa. Vad det gäller kvalitetssäkringen (punkt 1 ovan) så kan man i denna tolka betydelsen av tydliga målbeskrivningar i kursplanerna för utbildningen. En kursplan kan formuleras på olika sätt. Avsikten nu är att den skall vara målstyrd, Outcome-based. I engelskspråkig litteratur talar man om intended learning outcome eller enbart learning outcome. På svenska uttrycks det bäst så som Åsa Lindberg-Sand defineriar det; förväntade lärandemål, d.v.s. formuleringar som tillsammans uttrycker vad en student förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och/eller vara kapabel att utföra vid slutet av en viss studieperiod (3). En målbeskrivning skall vara överskådlig och lätt att förstå för såväl studenter, som lärare och avnämare till utbildningen. Den bör enligt Bologna-anpassningen också vara internationellt, eller åtminstone ur europeisk synvinkel, användbar. Syfte och Målsättning: Målsättningen för detta fördjupningsprojekt är att utifrån teoretisk analys av relevant pedagogisk litteratur utarbeta en ny kursplan för termin 6 respektive 7 på läkarlinjen vid Lunds Universitet, samt att utifrån litteraturen granska de föreslagna kursplanerna. Metod Genomgång och analys av relevant litteratur inom pedagogiken avseende kursplaner och kursmålbeskrivning. Utarbetande av kursplan för termin 6 (AT) respektive termin 7 (KW), samt avstämning mellan dessa så att de blir konforma i sin uppbyggnad och struktur. Utifrån de föreslagna kursplanerna, daterade , görs en analys utifrån krav och riktlinjer från litteraturen. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

6 Resultat Litteraturgenomgång Kursplanen utgörs av ett dokument som skall omfatta innehåll, kvalitet och nivå på kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som skall uppnås under kursen ifråga. Den skall således både ge information till studenter och lärare, men skall också vara användbar för potentiella avnämare (arbetsgivare) och myndigheter. Tidigare skrevs kursmål som en lista över ämnen som avhandlades under kursen ifråga, utan närmre uppgift om djup eller bredd som avsågs. Inom läkarutbildningen har kunskapsstoffet vuxit explosionsartad under de senaste decennierna, men utbildningstidens längd är oförändrad, 11 terminer fram till läkarexamen. Detta faktum, liksom kravet på att utbildningen skall bedrivas enligt vetenskaplig grund (2) medför att dagens kursplan måste vara synnerligen väl formulerad, och syfta till att beskriva de kompetenser som skall uppnås. Kursmålen har ofta upplevts som otydliga och utgör en betydande stressfaktor, hos i princip hälften av läkarstudenterna, enligt en enkät som nyligen publicerades i Läkartidningen (1). Enligt Aspegren bör målbeskrivningar utformas som beskrivning av de kompetenser man skall uppnå (4). Kompetens är ett läranderesultat som ECTS Users Guide anger som en dynamisk förening av egenskaper, förmågor och förhållningssätt. Åsa-Lindberg Sand menar, med stöd av EQF (Education Qualifications Framework), att kompetens bör utgöra en övergripande kategori inom vilken man kan lyfta fram förhållningssätt, värderingsförmåga, självständighet, ansvarstagande m.m (3). Målbeskrivning måste göras kongruent med pedagogisk metod och examination, och därför bör man ha i åtanke de bakomliggande kunskapsteorier som finns beskrivna och som är applicerbara på läkarutbildningen. Millers pyramid (5) uttrycker på ett lättfattligt sätt utvecklingen mot en klinisk färdighet/kompetens ( practice ) hos läkarstudenten, från basal kognition; teoretisk kunskap till utförande/praktik v.g. se nedan; Kunna göra Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

7 Visa hur man gör Beskriva hur man gör Teoretisk kunskap, veta vad Bloom s taxonomi, från 1956 bygger på att man uppnår en allt högre grad av kunskap, d.v.s. att man utvidgar och fördjupar kunskaper. Biggs illustrerar detta (i Blooms reviderade taxonomi) genom att nämna verb som visar det förväntade läranderesultatet (5): 1. Komma ihåg ex. definiera, beskriva, berätta 2. Förstå ex. klassificera, jämför, diskutera 3. Tillämpa ex. tillämpa, välj, beräkna 4. Analysera ex. analysera, karaktärisera, organisera 5. Utvärdera ex. kritisera, bedöm, konkludera 6. Skapa ex. konstruera, designa, producera Senare har SOLO-taxonomin kommit att användas, och den innebär också en kvalitativ aspekt av lärandet (5). SOLO är en förkortning av Structure of the Observed Learning Outcome. SOLO taxonomins nivåer 1. Prestrukturell enkel termer, definitioner 2. Unistrukturell enkla samband sammansatt 3. Multistrukturell flera olika samband-kopplingar 4. Relationell nivå orsak-följd, delar o helhet, jämförelser Relaterad 5. Utvidgad abstrakt nivå generalisering, abstraktion Enligt Knut Aspegren (4) så är SOLO taxonomin mer komplicerad än Bloom s, men att föredra vid konstruktion av ett helt curriculum, och vid val av former för examination. SOLO taxonomin innebär att studenten uppnår en allt högre grad av komplexitet i sin uppnådda Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

8 kunskap, allt mer kvantitativ men också en allt mer kvalitativ kunskap. Man kan tala om ett spiral curriculum d.v.s. att grundläggande, basala kunskaper uppnås i början av utbildningen, för att senare komma tillbaka men då på en djupare eller utvidgad abstrakt nivå. Från kunskapsteorierna som mer generellt beskriver lärandet, så bör man också ta hänsyn till hur studenter lär sig. Marton och Säljö fann i sina kvalitativa undersökningar av hur studenter hanterar lärande att inlärning kan ske genom ytinriktning surface approach eller som djupinlärning deep approach (6). Ytinriktning resulterar ofta i en kortare duration av kunskapen ifråga, än en djupinriktning. Ytinriktning blir oftare resultatet om kunskapsinnehållet är alltför stort i förhållande till den tid som kursen löper på, curriculum overload. Självklart vill man åstadkomma det alternativ av lärande som kallas djupinriktning, v.g. se nedan Pedagogisk utvecklingsplan. Enligt den nu gällande pedagogiska utvecklingsplanen för Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet (12) så skall Fakultetens utbildningar organiseras så att undervisnings- och examinationsformer stimulerar till djupinriktning av studentens lärande, kontinuiteten mellan utbildningarnas olika avsnitt främjas, banden till forskning och klinisk praktik stärks och livslångt lärande främjas. I denna plan finns också krav på att innehåll i program och kursplaner uppdateras kontinuerligt. Det finns fem mål; 1. God psykosocial och fysisk lärandemiljö 2. Lärare och handledare stimuleras att utveckla ämneskunskap, pedagogisk och vetenskaplig kompetens 3. Kreativ, dynamisk utbildningsmiljö 4. Undervisningsformer och examinationsformer stimulerar till djupinriktning 5. Global attraktion och anpassning Alltså, ett sätt att utforma kursplaner är att utgå från learning outcomes, översatt till förväntade läranderesultat flär av Åsa Lindberg-Sand (3). En beskrivning, kokbok av hur en målbeskrivning bör formuleras fås ur Jenny Moon s artikel (7), vilken bygger på ett samarbete som etablerats mellan kvalitetsprojekt för högre utbildning i Wales respektive södra England; Higher Education Qualifications Framework (HEQF). Moon Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

9 påtalar betydelsen av att då man skriver kursplaner/målbeskrivningar så är det viktigt att beakta motsvarande kursplan och mål för nivån under och över, så att en progression uppnås. Den lägsta, d.v.s. den mest basala nivån innebär att studenten kan använda given klassifikation, principer, kan samla och kategorisera information på ett standardiserat sätt, men kan också arbeta i grupp och agera under handledning. Den högsta nivån, nivå 5, innebär att studenten har en systematisk och djup förståelse av kunskap, kan göra en analys och hantera komplexa samband, kan reflektera över ämnet och kan använda de resurser som behövs för att uppnå kunskap, kan utföra praktiska moment med precision och professionalitet. Inom varje nivå finns fyra olika aspekter på färdighet; 1. Kunskap och förståelse 2. Kognitiva och intellektuella förmågor 3. Key / transferable skills 4. Praktiska färdigheter Biggs beskriver i Teaching for Quality Learning at University hur man skriver ILO (Intended Learning Outcomes) för en kurs: a) Identifiera vilken typ av kunskap som ska läras ska studenten kunna beskriva kunskapen eller visa den praktiskt? b) Identifiera innehållet eller ämnet som ska läras. c) Identifiera nivån av förståelse eller den prestation som skall uppnås Det sistnämnda görs genom att man formulerar verb som beskriver elevens förväntade prestation. Rekommendationen från Moon är att det skall finnas maximalt 8 förväntade läranderesultat per modul. Aims /syfte uttrycks av lärarens intention, curriculum coverage, medan förväntat läranderesultat beskriver vad studenten förväntas lära sig under den aktuella tidsperioden, och således vad studenten skall klara av efter avslutad studieperiod. Ett förväntat läranderesultat bör innehålla: 1. Verb som beskriver vad studenten förväntas göra t.ex. redogöra för (medstudenter) Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

10 2. Innehåll d.v.s. vad / inom vilket område/ ämne som studenten lär sig t.ex. cirkulationsorganens funktion 3. Kvaliteten på den kunskap, färdighet som skall uppnås, t.ex. som detaljerad makrooch mikrofysiologisk process De förväntade läranderesultaten skall också kunna mätas, d.v.s. examineras. Angivna förväntade läranderesultat utgör gränsen för godkänt icke godkänt, och innebär inte någon annan (ytterligare) gradering av kunskap. Om man skulle använda sig av en graderad betygsskala så måste man formulera mål eller kriterier för respektive betygsnivå. Utarbetande av kursplaner Uppdraget att utarbeta kursplaner gavs från programdirektören den , utifrån den reviderade utbildningsplan som fastställts av Medicinska Fakultetsstyrelsen (8). Instruktion gavs samtidigt att de nya kursplanerna skall skrivas enligt den mall som getts från MedCUL.(9). Terminsansvariga för termin 6 och 7 samlades för att gemensamt planera uppdragets uppläggning och planering. Man beslöt då att sammankalla momentansvariga för termin 7, vilka tidigare aktivt deltagit och ansvarat för sina moment, samt ansvariga för de nya till termin 6 och 7 kommande momenten. Det första planeringsmötet skedde för att gemensamt diskutera upplägget av arbetet. Härefter skedde planeringen vid sammanlagt fem möten (den 15dec 2008, 22 jan, 23 feb., 18 mars samt 16 april 2009). Diskussion hölls vid första mötet angående deltagande av studentrepresentant, men man menade att först borde momentansvariga diskutera och framlägga förslag, innan studentrepresentanter sedan kallas. Avsikten var även att studentrepresentanter skulle få tillfälle att bedöma läsbarheten och förståelsen av de kursplaner som skulle utarbetas. Först diskuterades upplägget av terminerna i stort, och meningen var att se termin 6 och 7 som ett sammanhållet internmedicinskt år. Härefter fick respektive momentansvariga i Malmö och Lund framlägga förväntade studie(lärande)resultat för sina respektive moment. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

11 Diskussioner pågick under flera möten för att få en logiskt och arbetsmässig rimlig disposition av termin 6 respektive 7. Ett av de förslag som tidigare presenterats, i samband med möte sammankallat av programdirektören med samtliga terminsansvariga och studentrepresentanter närvarande, innebar att neurologin skulle placeras på termin 6 där redan en del av akutneurologin undervisas, diskuterades ingående. De på termin 6 och 7 ansvariga ansåg detta som en adekvat placering, och på så sätt skulle mycket av de två terminernas vanligast förekommande sjukdomsyttringar på en akutmedicinsk mottagning komma på den första kliniska terminen. Det skulle då också finnas möjlighet till längre placeringar på slutenvårdsavdelning för studenterna på termin 6, vilket bedömdes som logiskt då terminen är den första helt kliniska terminen. Mot detta protesterade representanter (fyra) för neurologin kraftfullt, i det att man menade att neurologin är alldeles för speciell och avancerad och kan inte ligga på grundnivå. Som alternativ framlades även att placera njurmedicin och medicinsk gastroenterologi på termin 6. Mot detta framfördes, av KW, protest i det att man då skulle få ett curriculum overload på termin 6 - den första kliniska terminen, där läkarstudenten konfronteras med en helt ny miljö, samarbete med andra vårdyrkeskategorier, lagar och förordningar. Dessutom skulle man då bryta upp en nyligen genomförd reform där en mycket väl fungerande och logisk undervisning bedrivs utifrån inflammatoriska sjukdomar inom reumatologi, njurmedicin, gastroenterologi och infektionssjukdomar på nuvarande termin 7. Den 6: e terminen är den första termin då studenter dagligen och djupare konfronteras med patienter, svårt sjuka patienter, anhöriga, konflikter, död, kris och krisbearbetning. Av denna anledning är det inte lämpligt att lägga allt för mycket av teoretiskt kunskapsinhämtande under denna första kliniska termin. Slutligen enades man om att till nuvarande termin 6 addera dermatologin, och till termin 7 addera neurologi och oftalmologi (Minnesanteckning lärarmöte ). Mot detta reserverade sig representanter från dermatologin, men fann det ändå acceptabelt då man från arbetsgruppen föreslog att ytterligare undervisning/repetition i dermatologi kunde placeras på någon av utbildningens sista terminer (skrivelse ). Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

12 Förslag till Kursplan för termin 6 respektive 7, v.g. se appendix 1, inlämnades till programdirektören , och dessa kursplaner redovisas nu här. Efter diskussion mellan programledning och studentrepresentanter återkallades dock terminsplaneringen och ändrades. Granskning och analys av de föreslagna kursplanerna Utifrån uppdraget att kursplaner skall skrivas enligt mall från MedCUL (9) så stämmer det överens beträffande utformning och rubriksättningen av målen; Kunskap och förståelse; Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Kursplanerna innehåller först en allmän information angående nivån, huvudområde med deltagande ämnen (moment). Härefter kommer Mål, uppdelat i de tre huvudgrupperna; Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. En översiktlig beskrivning av kursinnehåll med angivande av de moment som innefattas på respektive kurs (termin) ges som en förklaring och som en länk till de sedan tidigare framtagna kliniska situationerna som anges separat i appendix till kursplan för termin 6 respektive termin 7. Information angående undervisning d.v.s. typ av undervisning, applicerad pedagogisk modell (PBL; case, katedrala föreläsningar) jämte information om examination och omfattningen av denna ges. Utifrån de riktlinjer och rekommendationer som anges för kursplanerna för fakulteten så överensstämmer kursplan för termin 6 och 7 väl med intentionerna. Man kan konstatera att Målbeskrivningen d.v.s. de förväntade läranderesultaten i de föreslagna kursplanerna omfattar maximalt 8 läranderesultat per modul, vilket av Moon har rekommenderats. Man har använt sig av verb och innehåll för att belysa vad studentens förväntas göra eller kunna efter avslutad kurs, t.ex. förklara principer för läkemedelsdosering vid nedsatt leverfunktion, med empati och adekvat språk informera patient angående relevanta Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

13 utredningar och undersökningar samt resultat av desamma. respektfullt och professionellt bemöta patienter, anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier inom vård och omsorg. Däremot brister det i angivande av de kvalitativa aspekterna på de förväntade lärandemålen. Se till exempel förklara principer för läkemedelsdosering vid nedsatt leverrespektive njurfunktion. Verbet finns, d.v.s. vad studenten förväntas göra. Även innehållet finns men däremot inte kvaliteten på kunskapen. Skall studenten kunna förklara för patienten, allmänheten eller för en kollega inom professionen? Denna brist på kvalitet i målbeskrivningen finns på flera punkter fr.a. vad gäller kunskap och förståelse, men även färdighet och förmåga. Man skulle förslagsvis kunna ange på vilken nivå man skall kunna utföra mikrobiologisk provtagning från led-och lumbalpunktion på docka Självständigt eller med handledning? Ett bra exempel utgörs av sista målet självständigt ta ansvar för sin utbildning och kliniska träning, som innehåller verb, innehåll och kvalitet (självständigt). Men frågan är om detta uppnådda mål låter sig examineras. Hur vet man att studenten självständigt tar ansvar? En betydande svårighet är att formulera de förväntade lärandemålen så att de blir konkreta men samtidigt inte för detaljerade. Målformuleringarna har en tendens att bli relativt långa och komplicerade. Diskussion Kursplanerna har självklart en betydelse för avnämarna, d.v.s. för de för läkarstudenterna framtida arbetsgivarna, främst landstingen. Vad skall man förvänta sig att framtidens läkare skall kunna då de startar sin AT? Dessutom, skall det ju enligt Bolognadeklarationen innebära att utbildningens resultat skall vara likvärdigt i de olika EUländerna, och vi ser idag redan en ökad migration av nyutexaminerade läkare. Vidare finns behov av tydliga målbeskrivningar då ett allt större behov finns av att undervisning bedrivs på satellitenheter utanför de centrala medicinska fakulteterna-universitetssjukhusen. Beträffande Bolognadeklarationens mål att facilitera rörligheten för studenterna mellan studieorter, så tycks detta mål ha förbisetts helt. Det fanns inte i uppdraget, och såvitt vi förstår finns inte heller någon kartläggning för att kunna harmonisera läkarutbildningen, vare sig inom Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

14 landet eller inom EU. För detta måste nätverk etableras mellan de involverade fakulteterna, och den processen lyser med sin frånvaro, åtminstone för oss i skrivande stund. Avsikten är att utbildningen skall sträva efter att uppnå en kumulativ kompetens, och vad gäller termin 6 och 7 så kan man utifrån de här beskrivna målen notera en progression. Man avser således en djupare kunskap, eller ett högre krav på kompetens under termin 7 jämfört med termin 6. Till exempel så används termer på en högre kunskapsnivå på termin 7 jämfört med termin 6. I kursplanen för termin 7 skrivs under rubriken Färdighet och förmåga att studenten skall kunna; sammanväga information från anamnes, kroppsundersökning och provtagning för att göra en preliminär bedömning inför medicinskt beslutsfattande för att självständigt inleda utredning och i samverkan med patienten inleda behandling. Medan man på termin 6 skall Kunna sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor Men, Kongruens är en ledstjärna och inte alltid en verklighet H Egidius (10) och det finns på båda terminerna flera verb som ligger på samma kunskapsnivå t.ex. redogöra för respektive förklara vilka både förekommer frekvent vad gäller Kunskap och förståelse. Uppfyller målbeskrivningarna kravet på att de förväntade lärandemålen är examinerbara? Ja, det får man bedöma att de gör. Möjligtvis med undantag av sista målet för termin 7 att självständigt ta ansvar för sin utbildning och kliniska träning. Önskvärt vore att kursmålen utvärderades efter några terminer, då både av lärare och studenter. Man skulle även kunna göra en undersökning under allmäntjänstgöringen på studenter som läst enligt de nya kursplanerna och jämföra med de studenter som läst enligt tidigare curriculum. I kvalitetsdokumentet från Lunds universitet (11) framgår att det skall finnas beskrivning av studieresultat som studenterna bör ha uppnått då de har avslutat sin utbildning. Kursplaner skall vara lätta att överskåda, lätta att förstå för såväl studenter som lärare. Men de utgör också ett juridiskt dokument, för att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Därför bör kursplaner vara utformade på ett sådant sätt att man även utanför fakulteten, och t.o.m. utanför landet skall kunna få en adekvat uppfattning om kursens mål. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

15 KURSPLAN NYA TERMIN 6 30 högskolepoäng (hp) Nivå G Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Akutmedicin, kardiologi, lungmedicin och allergologi, hematologi, akutneurologi och endokrinologi, samt dermato-venereologi. Parallellt på relevanta moment avhandlas farmakologi och bild- och funktionsdiagnostik. Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör termin 6 på läkarutbildningen och är obligatorisk. Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse: Kunna redogöra för utredning, värdering av svårighetsgrad och behandling av hjärtsjukdom, lungsjukdom, allergi, hudsjukdom, hematologiska och endokrina sjukdomar samt stroke Kunna beskriva orsaker till och föreslå utredning vid oklar dyspne, bröstsmärtor och hosta Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

16 Kunna redogöra för preventionens betydelse för att förhindra insjuknande i de sjukdomar som ingår i de olika momenten på kursen Kunna redogöra för principer för remittering till specialiserad vård vid sjukdomar inom områdena kardiologi, lungmedicin och allergi, hud, hematologi samt endokrinologi Kunna förklara övergripande principer för farmakologiska behandlingar inom kursens moment Kunna beskriva en akut krisreaktion Färdighet och förmåga: Kunna diagnostisera och värdera svårighetsgrad och initiera behandlingen vid hjärtsjukdom, lungsjukdom, allergi, hudsjukdom och sexuellt överförda sjukdomar, samt akuta tillstånd vid hematologiska och endokrina sjukdomar och akutneurologiska tillstånd Kunna redogöra för tekniken vid hudbiopsi och mikrobiologisk provtagning. Kunna ta upp anamnes samt genomföra en relevant kroppsundersökning (status) på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen Kunna dokumentera patientkontakt enligt gällande lagstiftning Kunna skriva remisser till laboratorier, bild- och funktionsdiagnostik och konsulter på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen Kunna tolka resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar såsom EKG, spirometri, blodtryck samt bilddiagnostik samt förklara innebörden för en patient. Kunna genomföra ett kort symtomrelaterat informationssamtal med råd om rökstopp Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

17 Kunna utföra en relevant undersökning, samt beställa relevanta prover på patient med oklar medvetanderubbning. Kunna sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor Kunna demonstrera tekniken för venereologisk provtagning på man och kvinna, samt redogöra för tillvägagångssätt vid smittspårning Kunna tillämpa basala hygienrutiner inom vården Värderingsförmåga och förhållningssätt: Kunna bemöta patienter och anhöriga respektfullt Kunna identifiera etiska frågeställningar vid svår sjukdom Kunna samarbeta och kommunicera med personal av alla kategorier, och andra instanser inom vård och omsorg Självständigt ta ansvar för sin egen utbildning Undervisning och examination Undervisning på termin 6 utgörs dels av teoretisk utbildning i form av föreläsningar och case i sammanhållna perioder, och dels av gruppövningar inkluderande undervisningsmottagning, patientdemonstration, case-seminarier samt praktisk övning i simulator- alternativt reell miljö. Den praktiska delen av utbildningen inkluderar även avdelningstjänstgöring samt demonstration inom laborativ verksamhet (bilddiagnostik, klin. fysiologi, bakteriologi, klinisk immunologi, virologi, klin. kemi). Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

18 Examination Vid kursslut examineras praktiska färdigheter vid en OSCE-tentamen(7,5 hp), och teoretiska kunskaper med skriftligt prov (7,5 hp). Kursportfolio(15 hp) dokumenterar genomförda praktiska moment under kursen. Godkänd kursportfolio fordras för att få genomgå OSCE-tentamen. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamen kan medges efter särskild prövning. Betyg Godkänd eller Underkänd Förkunskapskrav Godkänd kurs tentamen XXXX Kurslitteratur Anges i särskild lista Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

19 APPENDIX Termin 6 CENTRALA KLINISKA SITUATIONER AKTUELLA PÅ TERMIN 6 Andningssvårigheter Aptitlöshet Blodiga upphostningar Blodtrycksförändringar Blödningsbenägenhet Flytningar Funktionsbedömning normalt åldrande Förgiftningar Förändrad blodbild Förändrad vätske- och elektrolytbalans Genitala sår Hjärtklappning/onormal hjärtrytm Hjärtstillestånd Hosta Hudförändringar Kraftnedsättning Klåda Kramper Medvetanderubbning Miktionssveda Onormalt blodglukos/glukos i urin Ont i bröstet Svimning Svullna extremiteter Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

20 Sår Trötthet Utslag Övervikt/fetma RELATERADE KLINISKA SITUATIONER TERMIN 6 Palpabla resistenser Illamående och kräkningar Akut krisreaktion Blod i urinen Beroende och missbruk Förändrad hudfärg Viktminskning Drunkningstillbud/drunkning Svårt att svälja Sexuell olust/dysfunktion Dödsfall Vård i livets slutskede Pigmentförändringar Hår- och nagelbesvär Hudbesvär Förändrad hudfärg Flytningar (kvinnor, män) Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

21 KURSPLAN TERMIN 7 i Läkarprogrammet vid Lunds universitet 30 högskolepoäng (hp) Nivå A Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämnen Infektionsmedicin, medicinsk gastroenterologi, nefrologi, nervsystemets sjukdomar, oftalmologi samt reumatologi. Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör termin 7 på läkarutbildningen och är obligatorisk. Undervisningsspråk Kursen ges på svenska. Engelsk- respektive svenskspråkig litteratur används. Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter avslutad kurs kunna - med normalbiologin som grund beskriva och förklara basala patofysiologiska mekanismer gällande infektioner, sjukdomar i nervsystem och ögon, medicinska sjukdomar i mag-tarmkanal, led- muskel- och bindväv, njurar och urinvägar, som relaterar till de i kursen ingående centrala kliniska situationerna [1] Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

22 - förklara vetenskapligt baserade principer för diagnostik och handläggning av patienter med inflammatoriska, immunologiska, eller degenerativa sjukdomar eller symtom från digestionskanal, led-, muskel-, bindvävsystem, njurar och urinvägar - förklara vetenskapligt baserade principer för diagnostik och handläggning av patienter med symtom och sjukdomar i nervsystem och ögon - redogöra för epidemiologi samt vetenskapligt baserad diagnostik, behandling och prevention av samhällsförvärvade och sjukhusförvärvade infektioner i eller utgångna från nedre luftvägar, urinvägar, mag-tarmkanal, hud, mjukdelar och skelett, nervsystemet, respektive hjärtklaffar hos immunkompetenta och immunsupprimerade patienter - förklara principer för läkemedelsdosering vid nedsatt lever- respektive njurfunktion - förklara orsaker till läkemedelsutlöst påverkan på led-muskel-, nervsystem, njurfunktion, mag-tarmkanal, lever och ögon, samt redogöra för handläggning och akuta åtgärder av dessa. - Utifrån kliniska problem beskriva åtgärder föranledda av körkortslagstiftningens krav vid sjukdomar i nervsystemet eller ögonen. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

23 Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna - självständigt inhämta adekvat anamnes och fysikaliskt undersöka patienter med symtom svarande mot de i kursen ingående kliniska situationerna 1, samt skriftligt dokumentera anamnes och fynd i journal med användande av adekvat nomenklatur och begrepp. - sammanväga information från anamnes, kroppsundersökning och provtagning för att göra en preliminär bedömning inför medicinskt beslutsfattande för att självständigt inleda utredning och i samverkan med patienten inleda behandling av symtom som specificeras av de i kursen ingående kliniska situationerna 1 - självständigt utifrån resultat av klinisk undersökning och utredning värdera nutritionsstatus, vätskebalans, grad av njurfunktionsnedsättning, nervsystemets och ögonens funktion samt behov av specialistvård inom de på kursen ingående kliniska situationerna - i patofysiologiska termer tolka resultat, av bild- och funktionsdiagnostik, samt blod-, liquor- och urinprovsanalyser applicerbara på de i kursen ingående kliniska situationerna 1, som underlag i diagnostiken - tillämpa gällande författning inom smittskydd, basala hygienrutiner, och kunna bedöma isoleringsbehov av patienter med smittsamma sjukdomar - utfärda remisser och intyg som är aktuella för patienter med de i kursen ingående kliniska situationerna 1 - med empati och adekvat språk informera patient angående relevanta utredningar och undersökningar, samt resultat av desamma - utföra mikrobiologisk provtagning, led- och lumbalpunktion (på docka), ögonbottenspegling, synundersökning och urinsedimentundersökning. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

24 Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna - identifiera och analysera etiska frågeställningar avseende patienter med sjukdomar inom kursens områden och deras behandling - respektfullt och professionellt bemöta patienter, anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier inom vård och omsorg - självständigt ta ansvar för sin utbildning och kliniska träning Kursinnehåll Kursen har inriktning på diagnostik, terapi och uppföljning av sjukdomar, inom infektionsmedicin (infektion), sjukdomar i nervsystem (neurologi) och ögon (oftalmologi), medicinska sjukdomar i mag-tarmkanal (medicinsk gastroenterologi), led- muskel- och bindväv (reumatologi), njurar och urinvägar (njurmedicin), som kan hänföras till de kliniska situationer som anges i appendix, v.g. se nedan.. Undervisning och examination Undervisningen utgörs av teoretiska moment i form av föreläsningar och falldiskussioner på sammanhållna temadagar. Den praktiskt kliniska undervisningen sker i form av gruppövningar, falldiskussioner, undervisningsmottagningar, patientdemonstrationer, seminarier samt praktiska övningar i simulator- alternativt reell miljö. Den praktiska delen av utbildningen inkluderar även slutenvårdstjänstgöring samt demonstrationer inom laborativ verksamhet (klinisk kemi, bild- och funktionsdiagnostik, mikrobiologi, virologi, immunologi). All undervisning där det ingår falldiskussioner, möte med patienter alternativt praktiska övningar i reell eller simulator miljö är obligatoriska. Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

25 Examinationens omfattning och uppläggning För godkänd kurs krävs godkänd Kursportfolio (15hp) dokumenterar godkända praktiska moment på kursen, inklusive bedömning av praktiska färdigheter, värderingsförmåga samt förhållningssätt under klinisk praktisk tjänstgöring OSCE (7,5 hp) Skriftligt prov (7,5 hp) Godkänd kursportfolio krävs för att delta i OSCE. Student som har underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare provtillfälle kan medges efter särskild prövning. Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd. Förkunskapskrav Godkända tentamina till och med läkarprogrammets termin 4 och godkända kursmoment/portfölj till och med läkarprogrammets termin 6. Litteratur Förtecknas i särskild lista Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

26 APPENDIX CENTRALA KLINISKA SITUATIONER TERMIN 7 andningssvårigheter blod i avföring/missfärgad avföring blod i urinen/proteinuri diarré feber förändrad blodbild förändrad vätske- elektrolytbalans förändrade avföringsvanor halsbränna/sura uppstötningar hosta huvudvärk/ansiktsvärk illamående och kräkningar importerade sjukdomar klåda kraftnedsättning kramper känselförändring känslighet för infektioner lukt och smakbortfall långvarig smärta/värk medvetanderubbning onormala laboratorievärden avseende leverfunktion ont i bröstet Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

27 ont i ögat rörelserubbningar rött öga smärtande och/eller svullen led språk- och talrubbning stick och bett svullen buk synförändring/synfenomen vattenkastningsbesvär yrsel/balansstörningar RELATERADE KLINISKA SITUATIONER TERMIN 7 akut krisreaktion aptitlöshet blodtrycksförändringar buksmärta funktionsbedömning normalt åldrande förgiftningar ofrivilliga rörelser onormalt blodglukos/glukos i urin svullna extremiteter trötthet viktminskning vård i livets slutskede Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,

28 Referenser 1.Jönsson M, Öjehagen A. Läkarstudenter upplever mer stress än andra studenter. Läkartidningen 2006;103(11): Bolognaprocessen. Bolognaexpertgruppen/Om-Bolognaprocessen/, Lindberg-Sand Å. Learning outcomes-for good, for bad and for the future. In: vxu.se/intranet/bologna1; 2006, Aspegren K. Om den svåra konsten att skriva bra målbeskrivningar. Läkartidningen 2007;38(104): Biggs J, Tang C. Teaching for Quality Learning at University. 3rd ed. Maidenhead: Open University Press; Marton F, Säljö R. On qualitative differences in learning. I: Outcome and process. British Journal of Educational Psychology 1976;46: Moon J. Linking Levels, Learning Outcomes and Assessment Criteria. online. 8. Lunds Universitet Mf. Utbildningsplan för Läkarprogrammet ;Dnr 2008/1638, Edgren G, Thomé G. Mall Kumulativa terminsbaserade kompetensmål Egidius H. Att vara lärare i vår tid. Stockholm: Natur & Kultur; Kvalitetssäkring av utbildningen vid Lunds Universitet En vägledning för perioden t.o.m Lund; Medicinska fakultetens framtid Strategisk plan Högskoleped.projekt Tunsäter/Westman April 7,