Integrationsutskottets sammanträde

Transkript

1 -3, IU :00 Kallelse till Integrationsutskottets sammanträde Kl i Häggenåsrummet, Rådhuset hus A, våning 4

2 -2, IU :00 OMRÖSTNINGAR LEDAMÖTER Närv Anders Edvinsson, S, ordförande JA NEJ JA NEJ JA NEJ Hanna Wagenius, C, vice ordförande Elisabet Öhrnell, V Florian Stamm, MP Margareta Widell, L Joel Nordkvist, M Emanuel Sandberg, KD

3 1, IU :00 KS: 1006/2018 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Datum Diarienr Handläggare Annika Hermansson Utvecklingsstrateg Förslag till integrationsutskottet Samarbete mellan Östersunds kommun och ideella föreningen Enter Sweden kring IT-guide Att erbjuda meningsfulla sammanhang där nyanlända unga upplever att de kan bidra och utöka sitt nätverk är viktigt för den sociala sammanhållningen i samhället. Såväl inom skola som inom socialtjänst finns en tendens att nyanlända unga hamnar i sammanhang där nätverk företrädesvis byggs med andra unga med likande bakgrund. Många i den äldre generationen har å andra sidan mestadels kontakt med andra äldre. Äldre som grupp riskerar dessutom hamna utanför det digitala samhället då många upplever sig ha svårt att hänga med i teknikutvecklingen, något den yngre generationen generellt sett har betydligt lättare för. Den ideella föreningen Enter Sweden har under ett antal år arbetat fram en beprövad metod med IT-guider, som på ett bra sätt kopplar samman nyanlända unga med äldre medborgare i behov av stöd för att hänga med i den digitala utvecklingen i samhället. Det ömsesidiga utbytet och lärandet mellan grupperna ger genom metoden upphov till en rad positiva mervärden såsom ökad kontakt och förståelse mellan generationer, förbättrad språkinlärning, ökad motivation och ökad digital delaktighet för att nämna några. För att möta aktuella utmaningar lokalt föreslås ett konkret samarbete inledas mellan Östersunds kommun och Enter Sweden för att testa metodiken kring IT-guider. Förslag till beslut 1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en konkret plan för genomförande av IT-guide inom Östersunds kommun där bl.a. form för samarbete med berörd ideell förening samt intern organisation kring detta tydliggörs. 2. Finansiering av genomförandet upp till 500 tkr föreslås tas inom befintlig budget för Nyanlända satsning. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Bakgrund Många av de ungdomar som kommer till Östersunds kommun, antingen som ensamkommande eller med sina familjer, är i gymnasieåldern. När de börjar vid språkintroduktionsprogrammet har de utmaningen att lära sig ett nytt språk och samtidigt klara av 8-12 olika betyg för att komma in på ett nationellt program. I flera fall skapar detta en press, oro och frustration och Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

4 1, IU :00 KS: 1006/2018 TJÄNSTESKRIVELSE 2 Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Datum Diarienr ungdomarna riskerar att inte kunna uppfylla de krav som ställs varpå studiemotivationen sjunker. Det är därför nödvändigt att underlätta för ungdomarna och skapa processer som gör att de hittar ett sammanhang, känner sig viktiga och ser att de kan bidra på något sätt till det nya samhället som de har kommit till. Parallellt upplever äldre som har lite IT-kunskaper en begränsning i att allt fler samhällstjänster blir digitala och mycket information finns bara tillgänglig på nätet. Det finns idag inte tillräckligt med möjligheter för äldre människor att lära sig om ny teknik; internet, datorer, surfplattor och smarta telefoner, detta trots att användandet av informations- och kommunikationsteknik är en möjlighet att bryta äldres isolering. Enter Sweden är en ideell förening som i samarbete med kommuner bedriver verksamheten IT-guide där nyanlända ungdomar arbetar med att tillhandahålla IT-stöd till seniorer, men även andra målgrupper såsom nyanlända. Samarbetet involverar flera parter inom den kommunala organisationen, bl.a. bibliotek, vård och omsorg och skola men kan även beröra fler verksamheter såsom boenden för ensamkommande och IT-avdelning. Enter Sweden har tidigare startat IT-guide i projektform men ett intresse finns från deras sida, som ett gemensamt lärande, att tydliggöra samarbetet i form av ett idéburet offentligt partnerskap. Även Vård och omsorg och Biblioteket har uttryckt ett tydligt intresse kring metoden då det sammanfaller väl med behov som de själva uppmärksammat. Hur samarbetet bäst formaliseras för att inkludera berörda verksamheter lokalt föreslås ses över närmare. Syfte, mål och effekter Verksamheten IT-guide har ett dubbelt syfte då det handlar både om att främja integration och öka delaktigheten för ungdomarna i samhälle och arbetsliv och att öka det digitala deltagandet hos den äldre befolkningen. Genom att få träffa andra människor skapar nyanlända ungdomar kontakter och nätverk. När de får lära ut ökar också deras möjligheter till snabbare inlärning av det svenska språket, vilket sin tur ger bättre resultat i skolan och chanser att i framtiden vidareutbilda sig eller skaffa sig arbete/inkomstkälla. Genom att äldre människor träffar ungdomar från andra kulturer skapas förståelse och attitydförändringar, samt att de lär sig att i större utsträckning hantera digital teknik och bryter en ofta förekommande isolering. Övergripande mål: Att skapa integration mellan olika kulturer och generationer. Delmål 1: Att skapa möjligheten till inlärning och förbättring av svenska språket hos nyanlända ungdomar samt datateknik hos seniorerna. Delmål 2: Att öka kännedom om arbetslivet, svensk kultur och svenska koder bland nyanlända unga.

5 1, IU :00 KS: 1006/2018 TJÄNSTESKRIVELSE 3 Datum Diarienr Delmål 3: Att deltagarna skall känna tillhörighet med varandra och det svenska samhället samt ett ökat samhällsengagemang. Delmål 4: Att förebygga fördomar, främlingsfientlighet och misstänksamhet genom att skapa mötesplats mellan de grupper som annars inte har möjligheten att träffas. Delmål 5: Bättre motivation i skolan för nyanlända ungdomar samt ett ökat intresse för IT-yrken. Insatsen är lika viktig för kvinnor/flickor som för män/pojkar för att öka delaktigheten i samhället. Målgrupp/er De ungdomar som arbetar som IT-guider är i åldern år och rekryteras i huvudsak från språkintroduktionsprogrammet. Målet är att utbilda ett tiotal nyanlända ungdomar, främst ensamkommande barn och ungdomar. Projektet planerar även att nå ut till ett visst antal seniorer/besökare under projektperioden. En jämn fördelning av tjejer och killar eftersträvas i den mån det är möjligt. Genomförande och metod Under den första fasen utbildas ett tiotal ungdomar. Rekryteringprocessen börjar med att IT-guide besöker gymnasieskola och/eller verksamhet för ensamkommande och informerar om verksamheten, samt hur ungdomarna går tillväga för att ansöka och hur rekryteringsförfarandet ser ut. Krav som ställs på IT-guiderna är att de ska ha grundläggande IT-kunskap, social kompetens och kunna kommunicera grundläggande på svenska. En jämn fördelning mellan tjejer och killar eftersträvas vid rekryteringen. Innan ungdomarna kan arbeta som IT-guide ska de ha genomgått en 30 timmars utbildning som inkluderar bl.a. IT-kunskap, marknadsföring, bemötande, hur man arbetar i grupp, samt hur en arbetsplats fungerar. Efter utbildningen kan ungdomarna jobba som IT-guider på biblioteket och olika träffpunkter för seniorer. Tiderna är utanför skoltid, d.v.s. kvällstider eller helger. Ungdomarna får timlön för uppdraget. Projektet är ett komplement till skolan och ska inte påverka studierna negativt, utan tvärtom sträva efter en ökad måluppfyllelse. Förutsatt att den första fasen fallit ut väl utbildas ytterligare ett antal nya ungdomar efter ca 6 månader, då får några av ungdomar från förra perioden blir handledare för de nya ungdomarna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

6 1, IU :00 KS: 1006/2018 TJÄNSTESKRIVELSE 4 Datum Diarienr Beslutet skickas till Lars Liljedahl, Maj Eriksson Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

7 1, IU :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 1 Datum Diarienr Handläggare Annika Hermansson Utvecklingsstrateg Förslag till integrationsutskottet Samarbete mellan Östersunds kommun och ideella föreningen Enter Sweden kring IT-guide Att erbjuda meningsfulla sammanhang där nyanlända unga upplever att de kan bidra och utöka sitt nätverk är viktigt för den sociala sammanhållningen i samhället. Såväl inom skola som inom socialtjänst finns en tendens att nyanlända unga hamnar i sammanhang där nätverk företrädesvis byggs med andra unga med likande bakgrund. Många i den äldre generationen har å andra sidan mestadels kontakt med andra äldre. Äldre som grupp riskerar dessutom hamna utanför det digitala samhället då många upplever sig ha svårt att hänga med i teknikutvecklingen, något den yngre generationen generellt sett har betydligt lättare för. Den ideella föreningen Enter Sweden har under ett antal år arbetat fram en beprövad metod med IT-guider, som på ett bra sätt kopplar samman nyanlända unga med äldre medborgare i behov av stöd för att hänga med i den digitala utvecklingen i samhället. Det ömsesidiga utbytet och lärandet mellan grupperna ger genom metoden upphov till en rad positiva mervärden såsom ökad kontakt och förståelse mellan generationer, förbättrad språkinlärning, ökad motivation och ökad digital delaktighet för att nämna några. För att möta aktuella utmaningar lokalt föreslås ett konkret samarbete inledas mellan Östersunds kommun och Enter Sweden för att testa metodiken kring IT-guider. Förslag till beslut 1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en konkret plan för genomförande av IT-guide inom Östersunds kommun där bl.a. form för samarbete med berörd ideell förening samt intern organisation kring detta tydliggörs. 2. Finansiering av genomförandet upp till 500 tkr föreslås tas inom befintlig budget för Nyanlända satsning. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningen tjänsteskrivelse, Bakgrund Många av de ungdomar som kommer till Östersunds kommun, antingen som ensamkommande eller med sina familjer, är i gymnasieåldern. När de börjar vid språkintroduktionsprogrammet har de utmaningen att lära sig ett nytt språk och samtidigt klara av 8-12 olika betyg för att komma in på ett nationellt program. I flera fall skapar detta en press, oro och frustration och Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

8 1, IU :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 2 Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Datum Diarienr ungdomarna riskerar att inte kunna uppfylla de krav som ställs varpå studiemotivationen sjunker. Det är därför nödvändigt att underlätta för ungdomarna och skapa processer som gör att de hittar ett sammanhang, känner sig viktiga och ser att de kan bidra på något sätt till det nya samhället som de har kommit till. Parallellt upplever äldre som har lite IT-kunskaper en begränsning i att allt fler samhällstjänster blir digitala och mycket information finns bara tillgänglig på nätet. Det finns idag inte tillräckligt med möjligheter för äldre människor att lära sig om ny teknik; internet, datorer, surfplattor och smarta telefoner, detta trots att användandet av informations- och kommunikationsteknik är en möjlighet att bryta äldres isolering. Enter Sweden är en ideell förening som i samarbete med kommuner bedriver verksamheten IT-guide där nyanlända ungdomar arbetar med att tillhandahålla IT-stöd till seniorer, men även andra målgrupper såsom nyanlända. Samarbetet involverar flera parter inom den kommunala organisationen, bl.a. bibliotek, vård och omsorg och skola men kan även beröra fler verksamheter såsom boenden för ensamkommande och IT-avdelning. Enter Sweden har tidigare startat IT-guide i projektform men ett intresse finns från deras sida, som ett gemensamt lärande, att tydliggöra samarbetet i form av ett idéburet offentligt partnerskap. Även Vård och omsorg och Biblioteket har uttryckt ett tydligt intresse kring metoden då det sammanfaller väl med behov som de själva uppmärksammat. Hur samarbetet bäst formaliseras för att inkludera berörda verksamheter lokalt föreslås ses över närmare. Syfte, mål och effekter Verksamheten IT-guide har ett dubbelt syfte då det handlar både om att främja integration och öka delaktigheten för ungdomarna i samhälle och arbetsliv och att öka det digitala deltagandet hos den äldre befolkningen. Genom att få träffa andra människor skapar nyanlända ungdomar kontakter och nätverk. När de får lära ut ökar också deras möjligheter till snabbare inlärning av det svenska språket, vilket sin tur ger bättre resultat i skolan och chanser att i framtiden vidareutbilda sig eller skaffa sig arbete/inkomstkälla. Genom att äldre människor träffar ungdomar från andra kulturer skapas förståelse och attitydförändringar, samt att de lär sig att i större utsträckning hantera digital teknik och bryter en ofta förekommande isolering. Övergripande mål: Att skapa integration mellan olika kulturer och generationer. Delmål 1: Att skapa möjligheten till inlärning och förbättring av svenska språket hos nyanlända ungdomar samt datateknik hos seniorerna. Delmål 2: Att öka kännedom om arbetslivet, svensk kultur och svenska koder bland nyanlända unga.

9 1, IU :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 3 Datum Diarienr Delmål 3: Att deltagarna skall känna tillhörighet med varandra och det svenska samhället samt ett ökat samhällsengagemang. Delmål 4: Att förebygga fördomar, främlingsfientlighet och misstänksamhet genom att skapa mötesplats mellan de grupper som annars inte har möjligheten att träffas. Delmål 5: Bättre motivation i skolan för nyanlända ungdomar samt ett ökat intresse för IT-yrken. Insatsen är lika viktig för kvinnor/flickor som för män/pojkar för att öka delaktigheten i samhället. Målgrupp/er De ungdomar som arbetar som IT-guider är i åldern år och rekryteras i huvudsak från språkintroduktionsprogrammet. Målet är att utbilda ett tiotal nyanlända ungdomar, främst ensamkommande barn och ungdomar. Projektet planerar även att nå ut till ett visst antal seniorer/besökare under projektperioden. En jämn fördelning av tjejer och killar eftersträvas i den mån det är möjligt. Genomförande och metod Under den första fasen utbildas ett tiotal ungdomar. Rekryteringprocessen börjar med att IT-guide besöker gymnasieskola och/eller verksamhet för ensamkommande och informerar om verksamheten, samt hur ungdomarna går tillväga för att ansöka och hur rekryteringsförfarandet ser ut. Krav som ställs på IT-guiderna är att de ska ha grundläggande IT-kunskap, social kompetens och kunna kommunicera grundläggande på svenska. En jämn fördelning mellan tjejer och killar eftersträvas vid rekryteringen. Innan ungdomarna kan arbeta som IT-guide ska de ha genomgått en 30 timmars utbildning som inkluderar bl.a. IT-kunskap, marknadsföring, bemötande, hur man arbetar i grupp, samt hur en arbetsplats fungerar. Efter utbildningen kan ungdomarna jobba som IT-guider på biblioteket och olika träffpunkter för seniorer. Tiderna är utanför skoltid, d.v.s. kvällstider eller helger. Ungdomarna får timlön för uppdraget. Projektet är ett komplement till skolan och ska inte påverka studierna negativt, utan tvärtom sträva efter en ökad måluppfyllelse. Förutsatt att den första fasen fallit ut väl utbildas ytterligare ett antal nya ungdomar efter ca 6 månader, då får några av ungdomar från förra perioden blir handledare för de nya ungdomarna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

10 1, IU :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE 4 Datum Diarienr Beslutet skickas till Lars Liljedahl, Maj Eriksson Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

11 2, IU :00 KS: 26/2018 KALLELSE Integrationsutskottet Diarienr Överläggnings- informationsärenden - integrationsutskottet 1. Medverkan i utvecklingsprojekt via SKL för att bryta långvarigt biståndsmottagande Marika Sahlin, Område Försörjning Se bilaga 2. Utredning lokal arbetsmarknadspolitik och avsiktsförklaring kommun/af Annika Hermansson och Jimmy Jonsson 3. Processkartläggning sent anlända elever rapport och pågående utveckling Annika Hermansson Se bilaga 4. Nya projekt och samarbeten Annika Hermansson 5. Kartläggning av funktioner som arbetar med mottagning, etablering och integration Annika Hermansson 6. Utbildning och processtöd via SKL i medborgardialog i komplexa frågor Annika Hermansson 7. Övrigt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

12 2, IU :00 / Bilaga: Beslut SN PROTOKOLL Socialnämnden Diarienr Utvecklingsprojekt genom Sveriges kommuner och landsting Att bryta långvarigt biståndsmottagande Socialförvaltningens Område Försörjning har som en av 25 kommuner i landet kommit med i Sveriges kommuner och landstings (SKL) utvecklingsprojekt Att bryta långvarigt biståndsmottagande och utveckla verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Projektet kommer att pågå åren En central del i projektet är utbildningsmomentet som genom webbaserad utbildningsinsats vänder sig till socialsekreterare och chefer. Projektet finansieras via medel från SKL samt genom medfinansiering av deltagande kommuner, både genom ekonomiska och personella resurser. Kostnaden för deltagande kommun är 85 tkr per år under tre år, sammanlagt 255 tkr för hela projektperioden. Därtill tillkommer personella kostnader för tex resor och logi. Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår Integrationsutskottet besluta att delfinansiera SKL:s utvecklingsprojekt Att bryta långvarigt biståndsmottagande och utveckla verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd, med 255 tkr under projektperioden Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse SKL:s utvecklingsprojekt, dnr: 17/01431 Projektplan Beslutet skickas till Förvaltningschef Helén Eurenius Socialförvaltningen, Kommunkansliet, Utvecklingsstrateg Annika Hermansson, KLF Tjänsteskrivelsen ska bifogas protokollet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

13 2, IU :00 / Bilaga: Tjut SN TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Marika Sahlin Områdeschef Socialnämnden Utvecklingsprojekt genom Sveriges kommuner och landsting Att bryta långvarigt biståndsmottagande Socialförvaltningens Område Försörjning har som en av 25 kommuner i landet kommit med i Sveriges kommuner och landstings (SKL) utvecklingsprojekt Att bryta långvarigt biståndsmottagande och utveckla verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Projektet kommer att pågå åren En central del i projektet är utbildningsmomentet som genom webbaserad utbildningsinsats vänder sig till socialsekreterare och chefer. Projektet finansieras via medel från SKL samt genom medfinansiering av deltagande kommuner, både genom ekonomiska och personella resurser. Kostnaden för deltagande kommun är 85 tkr per år under tre år, sammanlagt 255 tkr för hela projektperioden. Därtill tillkommer personella kostnader för tex resor och logi. Förslag till beslut Socialnämnden föreslår Integrationsutskottet besluta att delfinansiera SKL:s utvecklingsprojekt Att bryta långvarigt biståndsmottagande och utveckla verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd, med 255 tkr under projektperioden Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse SKL:s utvecklingsprojekt, dnr: 17/01431 Projektplan Bakgrund Huvudsyftet med projektet är att göra en nationell strukturerad satsning som leder till att minska långvarigt biståndsmottagande för individer. Samhället behöver förstärka arbetsmarknadsanknytning för de grupper som är långt från arbetslivet, där ekonomiskt bistånd många gånger är det enda försörjningsalternativet. Att bryta biståndsmottagande och utveckla insatser som leder till inkludering i samhället är centralt. Att särskilt uppmärksamma utsatta grupper, såsom utrikesfödda och ensamstående kvinnor med barn är därför angeläget. Under första tertialen år 2018 har antalet familjer/hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd i Östersunds kommun ökat från att under 2016/2017 ha minskat. En stor andel av ökningen utgörs av utrikesfödda familjer/hushåll som ej nått egen försörjning under etableringsperioden. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

14 2, IU :00 / Bilaga: Tjut SN TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Under år 2017 minskade antalet barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd till att omfatta 108 barn. Prognosen för år 2018 är att antalet barn kommer att öka, hittills under första tertialen uppgår antalet barn till 180 barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd. En del i projektet är utbildningsmomentet som genom webbaserad utbildningsinsats vänder sig till socialsekreterare och chefer. Kunskapsinnehållet förmedlas av experter inom respektive område genom 23 föreläsningar. SKL förbinder sig att ge respektive kommun stöd i sitt förändringsarbete med utgångspunkt från de prioriterade utvecklingsområdena som tex. att involvera brukarna i utvecklingsprocessen, utveckla och utvärdera arbetssätt och metoder, förbättra samverka, främja ett attraktivt och hållbart arbetsliv, stödja analys och genomförande av lokal organisationsförändring som säkerställa att resultat implementeras och bibehålls i verksamheten. Förväntade effekter för deltagande kommuner är minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, minskat antal återaktualiserade personer i försörjningsstöd, främjande av framtida kompetensförsörjning för personal inom verksamhetsområdet och ökad kunskap om verksamhetsområdet. Förväntade effekter för biståndsmottagare är att nå arbetsmarknaden och bli självförsörjande, uppnå ökad delaktighet och att få insatser med ökad kvalité och högre rättssäkerhet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Marika Sahlin Områdeschef, Område Försörjning Beslutet skickas till Socialnämnden, Förvaltningschef Helén Eurenius Socialförvaltningen Kommunkansliet, Utvecklingsstrateg Annika Hermansson, KLF Tjänsteskrivelsen ska bifogas protokollet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

15 2, IU :00 / Bilaga: Bilaga SKL

27 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Projektrapport: Processkartläggning av utbildningsprocess för sent anlända elever Projektperiod: Hösten

28 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Inledning Med sent anlända elever avses de elever som när de kommer till Sverige påbörjar något av grundskolans fyra sista år, eller som börjar direkt i gymnasieskolan. Sent anlända elever, till skillnad mot nyanlända elever, omfattar därmed inte de som nyligen anlänt och då påbörjat något av grundskolans tidigare år. Kartläggningen har fokuserat på målgruppens väg genom utbildningssystemet med start i senare delen av barn och utbildningsförvaltningens verksamhet, vidare in i Jämtlands gymnasieförbund och slutligen övergången till utbildning för vuxna. Primärt fokus ligger på hur framförallt åringars förutsättningar ser ut genom utbildningssystemet som helhet. En översikt över antalet sent anlända elever som för närvarande finns i Östersunds kommun visar att en huvuddel av målgruppen återfinns just inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram vilket gör att kartläggningen lagt en särskild tyngdvikt här. Verksamheter som tillhandahåller stöd för vissa kategorier ungdomar, som boende för ensamkommande och Navigatorcentrum har också funnits med i kartläggningen. Då målgruppen sent anlända elever utgörs av såväl personer med uppehållstillstånd som asylsökande och i en ålder som spänner över åldern för vuxenblivande ser tillgång till kringliggande stöd och rättigheter för målgruppen väldigt olika ut beroende på ålder och vilken kategori personen ingår i. Vissa personer i målgruppen har tillgång till ett mer omfattande kringliggande stöd, exempelvis tillgång till god man, särskilt förordnad vårdnadshavare, boendepersonal, föräldrar och övrig familj medan andra helt saknar kringliggande stöd. Eftersom elevens tillgång till kringliggande stöd styrs av vilken kategori ungdomen inryms i och inte av ungdomens faktiska stödbehov har en rad mer eller mindre tydliga systemfel framkommit som i delar ligger utanför det lokala påverkansutrymmet. Detta har gjort processen särskilt komplex att kartlägga och analysera. Processteamet har valt att fokusera på de åtgärder som är möjliga att påverka. Det betyder att processteamet prioriterat de förslag till åtgärder som ligger inom ramen för det lokala påverkansutrymmet. Målgruppens omfattning Hur stor den aktuella målgruppen är varierar över tid och är inte helt lätt att få grepp om. Genom att utgå från antalet inskrivna i de olika verksamheterna, så som gymnasieskola, grundskola och verksamhet för ensamkommande är sannolikheten stor att individerna dubbelräknas. Det finns också en stor grupp individer som ej är inskrivna i gymnasieskolan. Mot bakgrund av detta har Migrationsverkets statistik över många asylsökande i åldern som för närvarande befinner sig i kommunen bedömts vara den statistik som ger den mest tillförlitliga bilden av målgruppens omfattning. Asylsökande i åldern år uppgick i december 2017 till 149 personer, varav ett sextiotal utgjordes av personer som finns boende i verksamhet för ensamkommande barn. Övriga bor i huvudsak på flyktingförläggningen Grytan. Antalet väntas successivt minska i samband med nedläggning av Grytan. Utöver gruppen asylsökande, som för närvarande är mycket stor, finns också en grupp ungdomar i samma ålderskategori med uppehållstillstånd som mottagits i kommunen under senare år. Se tabell nedan. 2

29 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Totalt antal Asylsökande år Varav Ensamkommande barn Varav boende på Grytan Totalt antal kommunmottagna med UT år Mottagna under 2017 Mottagna under 2016 Mottagna under 2015 Varav eget boende (okänd adress) Källa: Migrationsverket Mottagna under 2014 I december 2017 uppgick antalet elever inskrivna vid gymnasieskolans språkintroduktion till 229 personer. En del av eleverna ovan kan ha tagit sig vidare till andra program inom gymnasieskolan, men sannolikheten för detta är förhållandevis liten då statistik visar att andelen som kommit vidare till andra program är begränsad. Jämförelse med siffrorna ovan antyder att det finns en relativt stor grupp ungdomar, i synnerhet asylsökande, som finns i kommunen men som ej är inskrivna vid gymnasieskolan. Sammanfattning Nedan följer en sammanfattning av utvecklingsområden och föreslagna åtgärder som processkartläggningen utmynnat i. Utveckla helhetssyn och gemensamt förhållningssätt/mål Mål, förhållningssätt, uppdrag och resurser ses över utifrån ett helhetsperspektiv. Förslag till konkreta förändringar tas fram. Ökad kunskap och systematisk samverkan utifrån gemensam målsättning En plan för kompetensutveckling för berörda professioner tas fram Samverkan mellan gymnasieutbildning, vuxenutbildning och Navigatorcentrum utvecklas genom tillsättande av arbetsgrupper med konkreta tidsatta uppdrag. En realistisk målbild behöver tidigt identifieras Lärande och arbetsmarknad föreslås få ett förebyggande arbetsmarknadsorienterande uppdrag för målgrupp inskrivna vid Språkintroduktion, en närmare konkretisering av innehåll i uppdrag tas fram. Omvärldsbevakning görs i syfte att dra lärdom/använda redan framtagna material för arbetsmarknadsorientering och vägledning, kartläggning av tidigare kompetens, framtidsplaner etc. Införandet av trepartsamtal mellan berörda parter och individ för att få till en gemensam kartläggning av tidigare utbildning/andra färdigheter för att ringa in lämpliga framtidsmål bör övervägas. Motverka inlåsningseffekt inom språkintroduktion Tolkning av hur språkintroduktion ska genomföras/tillämpas sker utifrån ett flexibelt förhållningsätt som möjliggör bästa möjliga förutsättningar för eleverna att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Tydligare målsättning lokalt behöver tas fram. 3

30 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Individuellt alternativ används i högre utsträckning för elever som lämnar grundskolan utan behörighet till yrkesprogram eller nationellt program. Studieplanen utformas efter individens behov och följs upp löpande. Nya arbetssätt/metoder inom gymnasieskolan och/eller tillsammans med vuxenutbildning och andra relevanta utbildningsanordnare genomförs och utvärderas. Elever inom språkintroduktion ges möjlighet att läsa mer svenska och/eller alternativa ämnen som exempelvis entreprenörskap. Fler platser på yrkesprogram och /eller nationella program öronmärks för målgruppen sent anlända elever för att undvika inlåsningseffekt vid språkintroduktion. Språkstöd/studiehandledning på modersmål ses över och utvecklas för att i högre utsträckning användas i samband med undervisning vid yrkesprogram/nationellt program. Främja motivation och ökad närvaro Genomför enkätundersökning med elever inom språkintroduktionsprogrammet för att fånga upp målgruppens synpunkter på utbildningens kvalitet och utformning. Identifiera och testa metoder och arbetssätt som främjar motivation och ökad närvaro. Stärka målgruppens kontakter med näringslivet och tydliggör arbetsmarknadsfokus i utbildningen (mentor, praktik, studiebesök, vägledning etc). Fokusera färre ämnen i taget för snabbare progress. Förbättrade övergångar genom systematisk kommunikation och dokumentation Ungdomar som riskerar att inte hinna slutföra gymnasiet innan 20 års ålder identifieras tidigt och smidiga sammanhållna övergångar från gymnasiestudier till vuxenutbildning införs för den identifierade målgruppen. Identifierade utmaningar och utvecklingsbehov Identifierade utvecklingsbehov infattar behov av åtgärder som hör hemma på många olika nivåer. Åtgärder behövs såväl för den direkta målgruppen som för professioner som arbetar med målgruppen. Vissa åtgärder som mer handlar om organisation, mål och resurser gör att även ledningsnivå och den politiska nivån berörs. Utveckla helhetssyn och gemensamt förhållningssätt/mål Förklaring av utvecklingsområdet: Processen som helhet innehåller många olika delprocesser som behöver utvecklas var och en för sig men framförallt behöver de olika delarna i processen länkas samman i högre grad. Det betyder att många insatser görs men de är inte samordnade och sker mot ett tydligt gemensamt mål vilket ger negativa konsekvenser i form av dubbla insatser eller uteblivna insatser för målgruppen. Stödjande strukturer behöver i högre grad utformas och göras tillgängliga för målgruppen som helhet. För att få en framgångsrik utveckling av elevens väg genom utbildningssystemet krävs en rad insatser på flera olika nivåer. För att få en mer sammanhållen utbildningskedja och ett slutresultat som innebär att målgruppen sent anlända elever faktiskt får bättre förutsättningar att bli attraktiva på den svenska arbetsmarknaden behöver parterna mellan de olika utbildningsnivåerna samarbeta mer systematiskt. Stöd för målgruppen behöver utvecklas, samordnas, tydliggöras och organiseras på ett sätt som gör dem tillgängliga för eleven 4

31 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final utifrån behov och inte primärt utifrån vilken kategori individen råkar tillhöra. Det vill säga oberoende av om individen är ensamkommande, asylsökande 18-åring, anvisad kvotflykting, egenbosatt eller invandrad från Thailand. Utöver detta behöver en rad förändringar göras inom ramen för de olika verksamheternas uppdrag. När det gäller språkintroduktionsprogrammet bedöms en rad nya angreppssätt och sätt att organisera undervisningen behövas i syfte att få en mer inkluderande organisation och förbättrade möjligheter att bli anställningsbar för berörda elever. Förslag till åtgärd: Mål, förhållningssätt, uppdrag och resurser ses över utifrån ett helhetsperspektiv. Förslag till konkreta förändringar tas fram utifrån behov som framkommit i processkartläggning. Ökad kunskap och systematisk samverkan utifrån gemensam målsättning Förklaring av utvecklingsområdet: Det finns hos flera av aktörerna en osäkerhet och okunskap kring målgruppen men också kring hur uppdragen ser ut för de olika professioner som verkar kring individen. Samverkan finns i delar upprättad mellan de berörda aktörerna i synnerhet mellan barn och utbildningsförvaltningen, Jämtlandsgymnasium och boende för ensamkommande. Fokus för denna samverkan är i huvudsak samverkan kring rapportering av frånvaro, överlämning och frågor av mer social karaktär. Samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildning existerar i låg grad, och sker ej med någon systematik. Samverkan med Navigatorcentrum kring målgruppen inom Språkintroduktion är närmast obefintlig. Med tanke på att målgruppen generellt sett har hög frånvaro eller ens är registrerade alternativt riskerar avhopp och hög risk för framtida arbetslöshet då sannolikheten att slutföra gymnasiet med gymnasiekompetens är låg finns ett stort behov av ett förebyggande arbete. Förslag till åtgärder: En plan för kompetensutveckling för berörda professioner tas fram. Samverkan mellan gymnasieutbildning, vuxenutbildning och Navigatorcentrum utvecklas genom tillsättande av arbetsgrupper med konkreta tidsatta uppdrag. Utveckla övergångar, dokumentation, planer. Åtgärderna hänger ihop med åtgärder för att utveckla helhetssyn och gemensamt förhållningssätt/mål samt behov att tidigt identifiera en realistisk målbild. En realistisk målbild behöver tidigt identifieras Förklaring av utvecklingsområdet: I dagsläget saknas en tydlig gemensam målbild kring vad som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället för såväl individ som för aktörerna runt individen. I dagsläget finns ingen aktör som har ett uttalat uppdrag att arbeta mer systematiskt för att förbereda och rusta målgruppen för den svenska arbetsmarknaden. För att ungdomarna ska kunna sätta upp en realistisk målbild för sig själv behövs fördjupad kunskap om den svenska arbetsmarknaden och hur vägarna för att nå sina mål ser ut. I många fall behöver även aktörer runt individen (exv föräldrar, gode män, boendepersonal) få samma information för att kunna ge stöd i samma riktning och inte riskera ge motstridig information och stöd. 5

32 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Idag sker kartläggningar på olika håll och med olika syften. En gemensam kartläggning av tidigare utbildning/andra färdigheter för att tidigt ringa in lämpliga framtidsmål skulle behöva göras. Den gemensamma planen bör också följas upp och vara känd för eleven och aktörerna runt eleven. Förslag till åtgärder: Lärande och arbetsmarknad föreslås få ett förebyggande arbetsmarknadsorienterande uppdrag för målgrupp inskrivna vid Språkintroduktion, en närmare konkretisering av innehåll i uppdrag tas fram. Omvärldsbevakning görs i syfte att dra lärdom/använda redan framtagna material för arbetsmarknadsorientering och vägledning, kartläggning av tidigare kompetens, framtidsplaner etc. Införandet av trepartsamtal mellan berörda parter och individ för att få till en gemensam kartläggning av tidigare utbildning/andra färdigheter för att ringa in lämpliga framtidsmål bör övervägas. Motverka inlåsningseffekt vid språkintroduktion Förklaring av utvecklingsområdet: Övergång mellan grundskola och gymnasium föregås av en överlämning. Om eleven saknar behörighet till gymnasiet placeras eleven inom språkintroduktion. Eleven kvarstår inom språkintroduktion till dess att hen har uppnått godkänt i minst åtta ämnen för att gå vidare till yrkesprogram alternativt tolv ämnen för att gå vidare till nationellt program. För att gå vidare krävs att ett av de ämnen man uppnått godkänt i är svenska. Inom ramen för språkintroduktion läser eleven 4-6 timmar svenska per vecka samt de ämnen hen saknar behörighet i. Vanligtvis läser eleven många olika ämnen samtidigt. Progressen är långsam, vilket också blir tydligt när man tittar närmare på genomströmningen inom språkintroduktion, efter tre år har endast omkring en tiondel gått vidare till nationellt program. Motsvarande siffra för riket ligger på en tredjedel. Som det traditionella språkintroduktionsprogrammet är utformat i dagsläget medför programmet en inlåsning. Behörighetskraven för att komma vidare ger upphov till en inlåsningseffekt. Tillsammans med det faktum att språkintroduktionseleverna är isolerade till en egen fysisk plats och inte inkluderas i sammanhang där andra elever finns blir språkintroduktionsprogrammet segregerande i sig. Det pågår viss utveckling av språkintroduktionsprogrammet som möjliggör att elever trots avsaknad av behörighet i tillräckligt många ämnen ges möjlighet att läsa tillsammans med elever inom yrkesprogrammen. Det finns fördelar med att använda individuellt alternativ i ökad utsträckning då det erbjuder ett mer individuellt upplägg. Detta behöver omfatta fler elever, utvecklingen av andra arbetssätt och metoder behöver stimuleras. En tydligare styrning med bland annat tydliga lokala mål för målgruppen sent anlända elever och/eller språkintroduktionsprogrammet bör sättas upp. En mer inkluderande organisation och nya språkutvecklande angreppssätt och sätt att organisera undervisningen bedöms också som nödvändigt. Förslag till åtgärder: Tolkning av hur språkintroduktion ska genomföras/tillämpas sker utifrån ett flexibelt förhållningsätt som möjliggör bästa möjliga förutsättningar för eleverna att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Tydligare målsättning lokalt behöver tas fram. 6

33 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Individuellt alternativ används i högre utsträckning för elever som lämnar grundskolan utan behörighet till yrkesprogram eller nationellt program. Studieplanen utformas efter individens behov och följs upp löpande. Nya arbetssätt/metoder inom gymnasieskolan och/eller tillsammans med vuxenutbildning och andra relevanta utbildningsanordnare genomförs och utvärderas. Elever inom språkintroduktion ges möjlighet att läsa mer svenska och/eller alternativa ämnen som exempelvis entreprenörskap Fler platser på yrkesprogram och/eller nationella program öronmärks för målgruppen sent anlända elever för att undvika inlåsningseffekt vid språkintroduktion. Språkstöd/studiehandledning på modersmål ses över och utvecklas för att i högre utsträckning användas i samband med undervisning vid yrkesprogram/nationellt program. Främja motivation och ökad närvaro Förklaring av utvecklingsområdet: Närvaron är överlag mycket låg, vilket delvis förklaras av att många inom språkintroduktion är i asylprocess och mår ofta psykiskt dåligt men en delförklaring kan också vara att den uteblivna upplevelsen av progress inom språkintroduktion gör att motivationen att delta i undervisningen blir lägre. Genom att jämföra Jämtlands gymnasieförbunds uppgift över frånvaro under en period under hösten 2017 vid språkintroduktionsprogrammet visar det sig att hälften av de asylsökande i åldern år boende på Grytan, inte ens är inskrivna vid gymnasieskolan. Av de elever som är registrerade på gymnasieskolan uppgår frånvaron till 54 procent för boende på Grytan. Frånvaron för asylsökande ungdomar boende i verksamhet för ensamkommande, uppgår till 61 procent. Frånvaro innefattar både giltig och ogiltig frånvaro. Detta tycks dock tyda på att stödet som ges via boendepersonal i verksamhet för ensamkommande för att motivera deltagande i utbildning inte tycks påverka närvaron i någon större utsträckning. När det gäller personer som har uppehållstillstånd och läser vid språkintroduktionsprogrammet är närvaron något bättre. För elever inskrivna i verksamhet för ensamkommande barn låg frånvaron på 35 procent för elever med uppehållstillstånd (jämför med 61 procent för elever i verksamheten som saknar uppehållstillstånd). När det gäller målgruppen nyanlända som har fått tillfälligt uppehållstillstånd på grund av studier finns ett behov att särskilt identifiera gruppen som helhet. Gruppen är för närvarande mycket rörlig, inte minst de som tidigare vistats vid Migrationsverkets asylförläggningar. Pågående stängningar av asylförläggningar i länet och kommunen medför att det för närvarande är mycket svårt att en bild av målgruppens omfattning. De ungdomar som vistats vid någon av kommunens boende för ensamkommande erbjuds boende och stöd via kommunen. För målgruppen med tillfälligt uppehållstillstånd är det särskilt angeläget att stärka upp kunskap om arbetsmarknaden och kontakter med näringslivet i syfte att öka chanserna till att etablering på arbetsmarknaden sex månader efter avslutade studier. Detta direkt avgörande för målgruppens möjligheter till permanent uppehållstillstånd. 7

34 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Förslag till åtgärder: Genomför enkätundersökning med elever inom språkintroduktionsprogrammet för att fånga upp målgruppens synpunkter på utbildningens kvalitet och utformning. Identifiera och testa metoder och arbetssätt som främjar motivation och ökad närvaro. Stärka målgruppens kontakter med näringslivet och arbetsmarknadsfokus i utbildningen (mentor, praktik, studiebesök, vägledning etc). Fokusera färre ämnen i taget för snabbare progress. Förbättrade övergångar genom systematisk kommunikation och dokumentation Förklaring av utvecklingsområdet: Det kvarstår en del utvecklingsbehov avseende kommunikation, överlämning och dokumentation kring eleven när denne går från Barn- och utbildningsförvaltningens organisation till Jämtlands gymnasieförbunds organisation. En större individanpassning behövs. När det gäller elever som inte hinner slutföra gymnasiet innan de blir överåriga saknas i delar en mer systematisk kommunikation, överlämning och dokumentation mellan Jämtlands gymnasieförbunds organisation och vuxenutbildningen. Då gruppen som hinner bli överårig är stor, finns ett stort behov att tidigt identifiera målgruppen som sannolikt inte kommer hinna slutföra gymnasiet och ta fram tydliga sömlösa övergångar till vuxenutbildningen. Nyanlända som fått tillfälligt uppehållstillstånd på grund av studier Förslag till åtgärder: Vidareutveckla gemensamma rutiner kring övergångar, dokumentation, planer mellan grundskola och gymnasieskola Införa tydlig rutin mellan gymnasieskola och vuxenutbildning för att tidigt inventera inskrivna gymnasieelever som inte kommer att bli behöriga till nationellt program innan de fyllt 20 år. Införa rutin för att tillsammans upprätta en individuell studieplan (ISP) för elevgruppen ovan för att möjliggöra en sammanhållen och tydlig fortsättning i utbildningen. Gällande förslag till åtgärder se handlingsplan för mer detaljer. Handlingsplanen är ett levande dokument som uppdateras löpande. Flera av insatserna i planen har redan påbörjats. Rekommendationer i det fortsatta utvecklingsarbetet För att åstadkomma planerade resultat finns ett antal kritiska framgångsfaktorer som behöver säkerställas. Mot bakgrund av det ges följande rekommendationer i det fortsatta utvecklingsarbetet: Identifiera vilken nivå föreslagna åtgärder hör hemma och säkerställ att de förankras och beslutas på rätt nivå. En processägare för det fortsatta utvecklingsarbetet inom Jämtlandsgymnasium behöver utses. Fortsatt processägare för utvecklingsarbetet inom kommunens organisation behöver utses. Löpande rapportering av utvecklingsarbetet bör ske i samband med integrationsforum för att främja helhetssyn i utvecklingsarbetet Handlingsplanen bör ges hög prioritet liksom uppföljningen av den. 8

35 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final Identifiera behov av arbetsgrupper med tydliga uppdrag. Utse sammankallande och tidplan för arbetet. Skapa förutsättningar som underlättar testandet av nya angreppsätt och metoder. Beställare Unto Järvirova, ekonomidirektör, Kommunledningsförvaltningen genom kommundirektör. Beställaren ger Sofia Langefors i uppdrag att tillsammans med processledare, Annika Hermansson och processteam arbeta fram ett arbetssätt som säkerställer en effektiv process avseende vägen genom utbildningssystemet för sent anlända elever. Utförare och metod Sofia Langefors, processutvecklare Östersunds kommun, har varit metodstöd i utvecklingsarbetet. Kommunens processledningsmodell har använts och omfattar kartläggning av nuläge, problem- och ide analys, orsaks- och konsekvensanalys samt förslag på en stabil process med tillhörande handlingsplan. Processteam - Gunilla Nolervik, Barn och utbildningsförvaltningen - Annelie Malmberg, Jämtlandsgymnasieförbund - Johan Vestlin, Språkintroduktion, Jämtlandsgymnasieförbund - Stefan Hedenström, Område Integration, Socialförvaltningen - Lena Hellberg, Område Integration, Socialförvaltningen - Jon Söder, Kommunledningsförvaltningen - Magnus Andersson, Lärcentrum, Kommunledningsförvaltningen - Rigmor Wassberg, Navigatorcentrum (KAA) Processledare: Annika Hermansson, utvecklingsstrateg, kommunledningsförvaltningen Processägare: Unto Järvirova, ekonomidirektör, kommunledningsförvaltningen Bakgrund och syfte En stor grupp asylsökande ungdomar och nyanlända ungdomar med uppehållstillstånd har kommit till kommunen under senare år. En stor del av dessa ungdomar är i gymnasieålder och börjat inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Elever som invandrat och börjat skolan efter årskurs sex eller senare alternativt börjat skolan som asylsökande har betydligt sämre förutsättningar att bli behöriga till nationella program. För elever som kommer till Sverige i gymnasieålder och börjar på språkintroduktion är förutsättningarna att hinna bli behöriga till nationellt program och avsluta gymnasiet med behörighet till högre studier mycket små. Merparten hinner bli överåriga alternativt slutar vid språkintroduktion av olika skäl. Stora elevgrupper vid språkintroduktion har hög frånvaro. Samtidigt visar statistik från Arbetsförmedlingen att arbetslösheten för utrikesfödda unga är hög, nästan tre gånger så hög som för svenskfödda i samma ålderskategori. En betydande del 9

36 2, IU :00 / Bilaga: Projektrapport Sent anlända elever final av de utrikes födda ungdomarna i arbetslöshet har kommit som sent anlända elever och saknar gymnasiekompetens och/eller har tillräcklig svenska för att vara anställningsbar. För att minska framtida risk för arbetslöshet och skapa bättre förutsättningar att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden för ungdomar som kommit till Sverige och börjat sin skolgång sent i utbildningssystemet behöver utbildningsprocessen och närliggande stöd för sent anlända elever förbättras. Mål Identifierade mål och effekter som utvecklingsarbetet ska leda till: Genomströmningen inom språkintroduktion ökar (och ligger minst på samma nivå som snittet i riket) (indikator) Närvaron inom språkintroduktion ökar (indikator) Andelen utrikesfödda unga med gymnasiekompetens ökar (indikator) Arbetslösheten hos utrikes födda unga fortsätter inte att öka (indikator) Uppdraget Uppdraget omfattar kartläggning av utbildningsprocessen för sent anlända elever, dvs. att planera, förbereda, genomföra och dokumentera processen samt analysera och rapportera resultat. Målet med framtagandet av processen är att synliggöra vad som kan förbättras ur ett helhetsperspektiv för att säkerställa att vägen genom utbildningsystemet för målgruppen sent anlända elever är effektiv och i högre utsträckning än i dag skapar förutsättningar för eleven att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Ny kunskap om hur villkoren faktiskt ser ut utifrån olika perspektiv genom processen som helhet har framkommit och alternativa sätt att arbeta och samverka för att nå förbättrade utbildningsmöjligheter för sent anlända elever har synliggjorts. Uppdraget omfattar framtagande av en handlingsplan där konkreta förslag till åtgärder framgår. Rapport och handlingsplan lämnas till beställaren och integrationsutskottet. Det vidare ansvaret att följa upp, analysera och förbättra processen utifrån identifierade behov, mål och mätetal ligger på utsedd processägare i kommunen samt processägare inom Jämtlands gymnasieförbund. 10