Utvärdering av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter"

Transkript

1 Rapport Nr Utvärdering av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter Linda Tegelberg Gilbert Svensson Bebyggelsetyp Slutet byggnadssätt, ingen vegetation Slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industri- och skolområden Benämning för bebyggelsetypen i denna rapport Avrinningskoefficien Flackt Kupera Slutet 0,70 0,90 Slutet veg Industri/Verksamhet 0,50 0,70 Öppet byggnadssätt (flerfamiljshus) Öppet 0,40 0,60 Radhus, kedjehus Radhus 0,40 0,6 Villor, tomter < m 2 Villor (l) 0,25 0,3 Villor, tomter > m 2-0,15 0,2 Svenskt Vatten Utveckling

2

3 Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvatten Management SVU styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Agneta Granberg, ordförande Daniel Hellström, sekreterare Henrik Aspegren Per Ericsson Stefan Johansson Henrik Kant Lena Ludvigsson-Olafsen Lisa Osterman Kenneth M. Persson Lars-Gunnar Reinius Bo Rutberg Lena Söderberg Göteborgs Stad Svenskt Vatten VA SYD Norrvatten Skellefteå kommun Göteborg Vatten Smedjebackens kommun Örebro kommun Sydvatten AB Stockholm Vatten AB Sveriges Kommuner och Landsting Svenskt Vatten Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten AB Box Stockholm Tfn Fax svensktvatten@svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

4 Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr Rapportens titel: Title of the report: Rapportnummer: Författare: Projektnummer: Projektets namn: Projektets finansiering: Rapportens omfattning Sidantal: Format: Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Omslagsbild: Utvärdering av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter Evaluation of the Swedish recommended runoff coefficients for different land uses Linda Tegelberg och Gilbert Svensson, Urban Water Management AB Anpassning av avrinningskoefficienten i rationella metoden till dagens byggande Svenskt Vatten Utveckling 40 sidor + bilaga 86 sidor A4 Dagvatten, dimensionering, bebyggelsetyp, avrinningskoefficient Storm water, design, land use, runoff coefficient De avrinningskoefficienter för samlad bebyggelse som rekommenderas i Svenskt Vattens P90 för dimensionering av ledningar har utvärderats. Avrinningskoefficienter för bebyggelse, så som den ser ut idag, har tagits fram utifrån ett stort underlagsmaterial där hårdgörningsgraden bestämts med fjärranalys. Runoff coefficients recommended by Svenskt Vatten for calculation of storm water pipe dimensions were evaluated. New runoff coefficients, corresponding to todays way of building cities, were calculated based on a large data, where surface types were determined by remote sensing. Kommuner, konsulter, myndigheter Exempel på kartering av yttyper Rapport: Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida Utgivningsår: 2013 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Layout: Bertil Örtenstrand, Ordförrådet AB.

5 Förord Detta SVU-projekt handlar om dimensionering av dagvattensystem och den mycket viktiga avrinningskoefficienten som är starkt kopplad till ett områdes utformning med hårdgjorda ytor. I de svenska dimensioneringsanvisningarna finns idag en tabell med rekommenderade avrinningskoefficienter för olika bebyggelsetyper med värden som funnits sedan lång tid tillbaka. Frågan är om andelen hårdgjorda ytor i dagens bebyggelse skiljer sig från bebyggelse som planerades och byggdes för 50 år sedan. Det troliga svaret är att det finns en skillnad. I rapporten försöker vi belysa denna skillnad genom att redovisa karteringar av modern bebyggelse och även beräkna avrinningskoefficienten. Arbetet hade inte varit möjligt att genomföra utan stöd från kommuner med ortofoton av god kvalitet, digitala planritningar samt även data från topografisk kartering genom flygscanning. Ett särskilt tack till Göteborgs Stad, Kommunallantmäteriet Linköpings kommun, Skellefteå kommun, Stadsbyggnadskontoret Stockholms Stad och Sundsvalls kommun som alla ställt upp med kartunderlag och låter oss använda detta i bilder i rapporten. Karteringen av ytor har skett med hjälp av GRAS i Köpenhamn, ett företag specialiserat på fjärranalys. GRAS har välvilligt diskuterat krav och metoder för att utifrån vårt underlag göra en så noggrann kartering som möjligt. Detta har även inneburit att fjärranalysen fått ske i flera steg för att till sist komma fram till det resultat som redovisas i rapporten. En intressant aspekt är om hårdgörningsgraden succesivt ökar i ett område som behållit sin bebyggelsestruktur under längre tid. I det examensarbete som Johanna Östlund utfört parallellt med detta projekt belyses denna fråga genom att studera avrinningsområden i Göteborg och Linköping, som studerades inom den Geohydrologiska forskningsgruppen på Chalmers under 1970-talet. Johanna har med sitt arbete bidragit på ett värdefullt sätt till resultaten i denna rapport. Tack, Johanna! Den 22 oktober 2012 Linda Tegelberg och Gilbert Svensson 3

6 4

7 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...6 Summary Inledning Bakgrund Projektets syfte Rationella metoden avrinningskoefficienter för yttyper och bebyggelsetyper Avrinningskoefficientens förändring från 1970-tal till idag Metod Urvalskriterier för bebyggelseområden Bedömning av yttyper Bestämning av avrinningskoefficienter Anpassning av avrinningskoefficienter till kuperat område Resultat och diskussion Bedömning av yttyper Avrinningskoefficienter för bebyggelsetyper Utvärdering av rekommenderade avrinningskoefficienter för bebyggelsetyper enligt P Avrinningskoefficientens förändring från 1970-tal till idag Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Litteraturförteckning...30 Bilaga 1. Resultatet i rådata...31 Bilaga 2. Områden ortofoton och tolkning Inledning...34 Bilaga 3. Områden som analyserats under 70-talet och som tolkats manuellt Kompletta Bilagor kan beställas från Svenskt Vatten via mail: svu@svensktvatten.se 5

8 Sammanfattning Dimensionering av dagvattenförande ledningar sker med stöd av Svenskt Vattens publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (Svenskt Vatten, 2004). I P90 finns rekommendationer på sammanvägda avrinningskoefficienter för områden av olika bebyggelsetyp som används vid beräkning av dagvattenflöden. Ju mera hårdgjorda ytor det finns i ett område, desto större blir avrinningskoefficienten. De värden som rekommenderas har funnits med sedan 1970-talet, men vi vet att bostadsområden, centrumområden och industriområden med flera utformas på annat sätt idag än för 50 år sedan och att andelen hårdgjorda ytor ökar. Detta projekt syftade till att hitta en tillförlitlig metod för att bestämma hårdgörningsgraden i större områden och med denna metod utvärdera de avrinningskoefficienter som rekommenderas i Svenskt Vattens P90 för sammansatta områden av bebyggelsetyperna: slutet byggnadssätt, slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industri- och verksamhetsområden, öppet byggnadssätt, radhus samt villaområden med tomter mindre än m 2. Som en del i projektet utfördes ett examensarbete med syfte att utvärdera den sammanvägda avrinningskoefficienten för bebyggelsetyper med avseende på förändringen från 1970-talet till idag. Områden med bebyggelsetyper representerade i Svenskt Vattens P90 undersöktes med avseende på hårdgörningsgrad. Kommuner från norra till södra Sverige var representerade för att ge en god spridning i landet och totalt ingick 67 områden i studien. Områdena karterades utifrån ortofoto och primärkarta med fjärranalys och sex olika typytor definierades: tak, väg, övrigt hårdgjort, permeabelt, grönytor och vatten, varpå den sammanvägda avrinningskoefficienten för området beräknades. Vidare beräknades aktuella avrinningskoefficienter för de olika bebyggelsetyperna och rekommenderade avrinningskoefficienter i P90 utvärderades mot de beräknade värdena för dagens situation. Resultaten visade på att: Avrinningskoefficienter beräknade med underlag från kartering av yt typer med fjärranalys utifrån ortofoton kombinerat med tak- och vägpolygoner gav ett fel på mellan -20 % och +14 % jämfört med manuell kartering. I ett karteringsunderlag varierar ofta kvaliteten på ortofoton och annat GIS-underlag varför felen till dels tar ut varandra och metodens noggrannhet bedöms därför vara ±10 %. Känslighetsanalysen för karteringsmetoden visade att avrinningskoefficienten är relativt oberoende av om sand-/grusytor klassas till permeabel eller hårdgjord yta så länge som dessa yttyper bara utgör en liten del av avrinningsområdets totala area. Hårdgörningsgraden och därigenom den faktiska avrinningskoefficienten är högre än rekommenderade värden i P90 för alla bebyggelsetyper som undersökts i denna studie förutom för Radhus. Den största avvikelsen i värdet för avrinningskoefficienten från P90 återfinns för villaområden och verksamhetsområden där ökningen motsvarade 55 % respektive 38 % av rekommenderade värden. 6

9 I områden som i huvudsak behållit sin karaktär från 1970 talet fram till idag har hårdgörningsgraden ökat med ca 10 % för villaområdena medan hårdgörningsgraden i övriga bebyggelsetyper bara ökat marginellt. Med hänsyn till resultaten från denna undersökning av faktiska avrinningskoefficienter för olika bebyggelsetyper rekommenderas att de i P90 rekommenderade värdena korrigeras. Nya rekommenderade värden skulle kunna vara funna avrinningskoefficienter som representerar medelavrinningskoefficienten för bebyggelsetypen. 7

10 Summary Guidelines for design of urban drainage systems are found in the publication P90 Design of public sewerage systems by the trade organization Svenskt Vatten. In P90, recommended values for runoff coefficients for calculation of storm water pipe dimensions are presented for different types of areas. A larger amount of impervious surfaces in an area requires a higher runoff coefficient. The recommended values derive from the 1970s, yet, we know that residential areas, city centers and industrial areas etc. are designed in different ways today than 50 years ago. The aim of this project was to find a method for determining the amount of impervious surfaces in larger areas and by this method evaluate the runoff coefficients that are recommended by Svenskt Vatten. Recommended runoff coefficients for city centers, apartment building areas, industrial areas, townhouse areas and residential areas were studied and evaluated. As a part of the project, a master theses study focused on evaluating the runoff coefficients in areas where no larger difference in the character of the area had occurred since the 1970s. A total of 67 areas of the above mentioned area types were chosen from the north to the south of Sweden. The areas were mapped through remote sensing based on arial photos and city maps with road- and building polygons. Six categories were defined: Building, road, other impervious areas, permeable areas, vegetation and water and the actual runoff coefficient for each of the studied areas was calculated. Further on, runoff coefficients for each area type were calculated and the recommended runoff coefficients in P90 were evaluated with respect to the new values. The results show that: Runoff coefficients calculated based on mapping of surfaces by remote sensing was compared to coefficients calculated based on manual mapping and the error varied between -20 % and +14 %. The variation in error is due to different quality in aerial photos and maps in the studied material and for a catchment it is presumed that the errors will be leveled out. The error for the remote sensing methodology was estimated to be ±10 %. Sensitivity analysis showed that the methodology was rather resistant to whether a surface was determined as permeable or impermeable as long as these surfaces represented a smaller area of the total area. The amount of impervious surfaces, and by that, the runoff coefficient is higher than recommended values in P90 in all studied area types. The greatest difference in runoff coefficient value was found for residential areas and industrial areas. In areas where no significant difference in the character of the area has occurred since the 1970s, the amount of impervious areas has increased with approximately 10 % in residential areas. For other studied area types, the increase was marginal. 8

11 With respect to the results from this study of actual runoff coefficients for different area types, it is advised that recommended runoff coefficients in P90 are adjusted. New recommended values can be based on data results from this study, for example the mean values of found runoff coefficient for each area type. 9

12 1 Inledning I arbetet med att skapa goda förutsättningar för att skydda bebyggelsen mot översvämningar arbetar Svenskt Vatten med att uppdatera sina råd och anvisningar för dimensionering och utformning av dagvattenanläggningar. Svensk Vatten P90 om dimensionering kom 2004 och under 2011 kom P104 om regn samt P105 om långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Dimensionering av dagvattenanläggningar görs med rationella metoden och i denna ingår avrinningskoefficienten som är starkt kopplad till bebyggelsetyp och hårdgörningsgrad. Rekommendationer för val av avrinningskoefficient finns bl a i P90, men de rekommenderade värdena har inte utvärderats med avseende på bebyggelsetyp under de senaste 50 åren. Denna rapport handlar om avrinningskoefficienten i rationella metoden och vilket värde denna har för olika bebyggelsetyper. Ett stort antal bebyggelseområden har analyserats med hjälp av ortofoton, kartunderlag mm och aktuell avrinningskoefficient har bestämts. Denna jämförs också med nuvarande rekommenderade värden. 1.1 Bakgrund Den sista tidens intensiva regn har på många håll i Sverige lett till översvämningar och vikten av väl planerad hantering och avledning av dagvatten har blivit alltmer tydlig. Dimensionering av dagvattenförande ledningar sker med stöd av Svenskt Vattens publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (Svenskt Vatten, 2004). Rationella metoden används för att bestämma ett dimensionerande flöde utifrån avrinningsområdets area, dimensionerande regnintensitet samt en avrinningskoefficient. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som avrinner efter förluster genom avdunstning, infiltration och genom magasinering i växtlighet eller markytans ojämnheter. I P90 finns rekommendationer på sammanvägda avrinningskoefficienter för områden av olika bebyggelsetyp. Ju mera hårdgjorda ytor det finns i ett område, desto större blir avrinningskoefficienten. Rekommenderade avrinningskoefficienter för flack bebyggelse varierar från 0,7 för områden med sluten bebyggelse som ofta återfinns i centrumområden och stadskärnor, till 0,15 för villaområden med stora tomter (se tabell 1.1 som visar Tabell 4.9 Sammanvägda avrinningskoefficienter för olika slag av bebyggelse i P90). De värden som rekommenderas för sammansatta områden har funnits med sedan 1970-talet i P28 Anvisningar för beräkning av allmänna avloppsledningar (Svenskt Vatten, 1976) och tidigare anvisningar för dimensionering av avloppssystem. Men vi vet att bostadsområden, centrumområden och industriområden med flera utformas på annat sätt idag än för 50 år sedan och att andelen hårdgjorda ytor ökar. Det är därför logiskt att tro att avrinningskoefficienten för ett sammansatt område är högre idag än för 50 år sedan. Konsekvensen av underskattning av avrinningskoefficienten för ett område leder till underdimensionering av framtida dagvattensystem. 10

13 Tabell 1.1 Rekommenderade avrinningskoefficienter för sammansatta områden enl. P90 (Källa: Svenskt Vatten, 2004) samt benämning för bebyggelsetypen i denna rapport Bebyggelsetyp Slutet byggnadssätt, ingen vegetation Slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industri- och skolområden Benämning för bebyggelsetypen i denna rapport Avrinningskoefficient Flackt Kuperat Slutet 0,70 0,90 Slutet veg Industri/Verksamhet 0,50 0,70 Öppet byggnadssätt (flerfamiljshus) Öppet 0,40 0,60 Radhus, kedjehus Radhus 0,40 0,60 Villor, tomter < m 2 Villor (l) 0,25 0,35 Villor, tomter > m 2-0,15 0, Projektets syfte Syftet med projektet var att hitta en tillförlitlig metod för att bestämma hårdgörningsgraden i större områden och med denna metod utvärdera de avrinningskoefficienter som rekommenderas i Svenskt Vattens Publikation P90 för sammansatta avrinningsområden av en viss bebyggelsetyp. Som en del i projektet utfördes även ett examensarbete med syfte att utvärdera den sammanvägda avrinningskoefficienten för bebyggelsetyper med avseende på förändringen från 1970-talet till idag. 1.3 Rationella metoden avrinningskoefficienter för yttyper och bebyggelsetyper Med rationella metoden bestäms ett dimensionerande flöde utifrån avrinningsområdets area, dimensionerande regnintensitet samt en avrinningskoefficient (ekv. 1.1). q dim = i(t r ) ϕ A (ekv. 1.1) där q dim = dimensionerande flöde [l/s] i(t r ) = dimensionerande regnintensitet [l/s ha] ϕ = avrinningskoefficient [-] A = avrinningsområdets area [ha] Dimensionerande regn har under senare år behandlats i flera rapporter av Hernebring (2006) och Dahlström (2010) och nu senast i Svenskt Vattens publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (Svenskt Vatten, 2011). I P104 rekommenderas användning av regnintensitet för olika blockregnsintensiteter och återkomsttider enligt Dahlström (2010). Avrinningskoefficienten för ett område (ϕ) är en sammanvägd avrinningskoefficient som beräknas enligt ekv ϕ = (A 1 ϕ 1 + A 2 ϕ A v ϕ v ) / (A 1 + A A v ) (ekv. 1.2) 11

14 Avrinningskoefficienten för respektive yttyp (ϕ x ) väljs med utgångspunkt i Tabell 4.8 i P90, som visas i tabell 1.2. Avrinningskoefficienterna är valda med hänsyn till ett regn med 1-2 års återkomsttid eller ca 100 l/ s ha. Tabell 1.2 Yttyper och avrinningskoefficienter för dessa som användes vid beräkning av sammanvägda avrinningskoefficienter. Yttyp ϕ yta Tak 0,9 Väg 0,8 Hårdgjort 0,8 Permeabelt 0,2 Grönyta 0,1 De bebyggelsetyper som är angivna i P90 finns i tabell 1.1 och bildexempel på respektive bebyggelsetyp visas i figur 1.1. Vidare i rapporten används benämningarna för bebyggelsetyper enligt tabell Avrinningskoefficientens förändring från 1970-tal till idag 1981 publicerade Geohydrologiska forskningsgruppen på Chalmers Tekniska Högskola skriften Dimensionering av dagvattensystem Rationella Metoden (Lyngfelt, 1981). I den studeras avrinningsprocessen och rationella metoden liksom modeller för analys och dimensionering. Bland annat utfördes noggranna mätningar och karteringar i området Ryd i Linköping (Linköping 1), ett stort bostadsområde byggt under 60- och början av 70-talet. Området karaktäriseras av blandad bebyggelse med affärsbyggnader och flerfamiljshus, villor, radhus och kedjehus samt industrilokaler. Mätningar utfördes även på två delavrinningsområden i Ryd: Ett område med villor och kedjehus (Linköping 2) samt ett mindre område med hyreshus (Linköping 3) (Arnell et al, 1980). Som en del av utvärderingen av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter utfördes ett examensarbete med syfte att utvärdera sammanvägda avrinningskoefficienter med avseende på förändringen från 1970-talet till idag. Examensarbetet utfördes för ett antal av de områden i Göteborg och Linköping som undersökts under 70-talet (Arnell et al, 1980) samt för några områden i Stockholm med hjälp av flygbilder tagna på 70-talet. Tre bebyggelsetyper studerades: hyreshusområden, radhus- och kedjehusområden samt villaområden och en av varje av dessa typer studerades i varje stad (Göteborg, Linköping och Stockholm). Områdena valdes ut med kriteriet att de behållit sin karaktär från 70-talet, det vill säga områden där inga större förändringar skett i bebyggelse eller vägarnas omfattning, utan där förändringar främst var i form av markbeskaffenhet. För att bestämma den sammanvägda avrinningskoefficienten genomfördes en manuell kartering för avrinningsområden på en flygbild. De yttyper som karterades var: asfalt, permeabla ytor, plattor, sand/grus samt tak. Underlaget för analysen utgjordes av ortofoton, flygbilder och primärkartor samt det material som finns karterat från 70-talet. Plattor samt sand/ 12

15 grus var de mest svårbedömda yttyperna och därför genomfördes en känslighetsanalys, där avrinningskoefficienterna för dessa yttyper varierades för att undersöka hur stor påverkan blir på den sammanvägda avrinningskoefficienten. Examensarbetet beskrivs närmare i Sammanvägda avrinningskoefficienter i rationella metoden en jämförelse mellan idag och 1970-talet (Östlind, 2012). 14

16 2 Metod Områden med bebyggelsetyper som är representerade i Svenskt Vatten P90 undersöktes med avseende på hårdgörningsgrad. Kommuner från norra till södra Sverige var representerade för att ge en god spridning i landet. I varje kommun valdes ett antal bebyggelseområden ut och i den mån det var möjligt, studerades minst en av varje bebyggelsetyp i varje kommun. Arbetsgången för varje bebyggelseområde som deltog i studien var som följer: 1. Kartering av yttyper utifrån ortofoton och laserdata 2. Beräkning av areor för varje yttyp 3. Beräkning av sammanvägd avrinningskoefficient för området. Vidare beräknades aktuella avrinningskoefficienter för de olika bebyggelsetyperna och rekommenderade avrinningskoefficienter i P90 kunde sedan utvärderas mot de aktuella värdena. 2.1 Urvalskriterier för bebyggelseområden I varje kommun valdes ett antal bebyggelseområden ut och i den mån det var möjligt, studerades minst ett område inom varje bebyggelsetyp. I studierna från Linköping på 70-talet gjordes avgränsningen för bebyggelseområdena utifrån ledningsnätet, eftersom värden på avrinningskoefficienten jämfördes med faktiska mätvärden i ledningsnätet. För den här studien bedömdes det inte vara nödvändigt att göra en hydrologiskt korrekt avgränsning av bebyggelseområdena utan områdesgränserna baserades istället på naturliga avgränsningar såsom vägar eller skifte i bebyggelsetyp eller natur. Eftersom ortofoton utgjorde basen för tolkningen (se avsnitt 2.2, Bedömning av yttyper), påverkade kvaliteten på dessa hur resultaten från karteringen stämde med verkligheten. Vidare kunde vissa bebyggelseområden vara tydligare avgränsade än andra och för att kunna välja bebyggelseområden konsekvent, togs ett antal kriterier fram: Områden med en area på ha Områden med naturliga avgränsningar (vägar eller skifte i bebyggelsetyp eller natur) Områden där tveksamma grönytor kan undvikas. Underlag för beräkningarna av avrinningskoefficienter samlades in från kommuner spridda över landet. Sammanlags studerades områden från fyra kommuner: Stockholm, Sundsvall, Linköping och Skellefteå. I tabell 2.1 visas det statistiska underlaget för studien. Vid projektets början medverkade ytterligare tre kommuner: Malmö, Växjö och Borås men på grund av de höga kostnaderna kopplade till fjärranalysen bantades materialet till ungefär hälften. Vidare skulle en analys av många små, osammanhängande områden vara mer omfattande, och därmed dyrare, att genomföra än en analys av ett större, sammanhängande område. Med anledning av detta valdes sammanhängande områden ut i 4 15

17 Tabell 2.1 Antal områden av varje bebyggelsetyp i de kommuner som deltog i studien Kommun Slutet Slutet veg Verksamhet Öppet Radhus Villor (l) Blandat/annat Sundsvall Stockholm Linköping Skellefteå Totalt kommuner istället för att kartera ett färre antal bebyggelseområden för alla 7 kommunerna. Bebyggelseområden plockades sedan ur den sammanhängande karteringen (se figur 2.1). Figur 2.1 Stora sammanhängande områden karterades för Stockholm, Skellefteå, Linköping och Sundsvall. Ur materialet kunde sedan information om mindre bebyggelseområden plockas (avgränsningar med rosa linje). 2.2 Bedömning av yttyper Bedömning av vilka olika typer av ytor som finns representerade i ett område kan göras med olika metoder. För att kunna arbeta med ett stort underlagsmaterial behövde ett arbetssätt utvecklas som möjliggjorde hante- 16

18 ring av ett stort antal områden som skulle karteras. I detta utvecklingsarbete utvärderades olika metoder för fjärranalys, eftersom manuell kartering inte var möjlig på det stora underlaget. Genom fjärranalys tolkas flyg- eller satellitbilder digitalt och varje pixel i bilden bedöms. Processen innebär att ortofoton eller laserdata (rådata från laserscanning med intensitetsinformation) fjärranalyseras. Eftersom olika ytor har olika förmåga att reflektera signalen, kan ytorna bestämmas utifrån intensiteten hos varje pixel i indatamaterialet. Olika spektra kan därför förväntas representera olika typer av ytor. Genom att kombinera fjärranalysen med information i primärkartan (som hus- och vägpolygoner), fås en städad bild med kartering av olika yttyper, se figur 2.2. Fjärranalys på Ortofoto/laserdata + Primärkarta Kartering av yttyper Figur 2.2 Bestämning av yttyper genom tolkning av flygbilder och laserdata kombinerat med information (om vägar och byggnader) från primärkarta. 17

19 Göteborg Vatten har utvärderat fjärranalys som metod för fördelning av dagvattentaxa (Ljungquist, 2009). Utredningen visade att i genomsnitt ca 10 % av fastigheterna redovisas som hårdgjord yta när det borde vara grönyta. Felaktigt bedömda ytor kunde uppgå till 200 m 2. Skuggor på innegårdar var den kategori som oftast fick en felaktig klassning. I mindre skuggiga områden var det tvärtom ofta så att delar av vägar klassades som grönyta i större utsträckning på grund av överhängande lövverk. Identifierade fel skulle kunna ta ut varandra vid kartering av större områden, men på fastighetsnivå skulle en högre noggrannhet vara önskvärd. Vid en kartering av Ryd i Linköping var 30 % av den totala ytan på 52 hektar oklassad ett resultat som knappast är användbart för bedömning av yttyper (Wiman & Olsson, 2010). Därtill kan man tänka sig att viss felklassning av de ytor som var klassade tillkom. Underlag för karteringen i denna studie var: Ortofoton Vägpolygoner (från primärkartan) Takpolygoner (från primärkartan) Ytterligare information i primärkartan liksom information om markbeläggning hade kunnat användas för ett noggrannare resultat, men då underlag från flera olika kommuner användes i projektet valdes det indata som fanns i samtliga kommuner för en mer konsekvent bedömning. En utmaning var att kunna skilja ut permeabla ytor som sand- och grusytor från andra icke-permeabla ytor, något som tidigare gjorts utifrån kända underlagsdata om markunderlag snarare än genom fjärranalysen. Till slut användes två typer av kartering: Sand- och grysytor bedömdes till en egen kategori permeabla ytor Sand- och grusytor föll under övriga hårdgjorda ytor. Underlaget från Sundsvall karterades med båda sätten, medan de andra städerna karterades med enbart en av de två, se tabell 2.2. Yttyperna som identifierades för samtliga områden var: Byggnader (tak) Vägar Övriga hårdgjorda ytor (uppfarter, gårdar, parkeringsytor mm) Vegetation (alla typer av grönytor och grönområden) Vatten Initialt var det tänkt att enbart områden med kartering av permeabla ytor skulle tas med i utvärderingen, men då vissa bebyggelsetyper inte fanns i så stor utsträckning i de valda kommunerna, togs även områden från Skellefteå med för att bättra på det statistiska underlaget. Eftersom de permeabla ytorna i medel motsvarade 0,8 % av den totala ytan i de områden där dessa ytor karterades ansågs inverkan på avrinningskoefficienten vara av marginell betydelse, se även figur 2.3, som visar att skillnaderna är mycket små Utvärdering av karteringsmetodiken För att kunna uppskatta felet i det karterade materialet utvärderades den använda metodiken med resultat från den manuella karteringen som utfördes av Östlind (2012) på några av områdena i Stockholm och Linköping. 18

20 Tabell 2.2 Typ av kartering som utförts för områden i kommunen Kommun Kartering med permeabla ytor Kartering utan permeabla ytor Sundsvall X X Stockholm X Linköping X Skellefteå X Beräknad ϕ 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S8 S9 S10 S11 S12 S13 Område Kartering med permeabla ytor Kartering utan permeabla ytor Figur 2.3 Beräknade avrinningskoefficienter baserade på på två två olika GRAS-karteringar: En där permeabla ytor (som grus permeabla och sand) ytor urskilts (som samt grus en och kartering sand) urskilts utan samt urskiljning en kartering av permeabla utan urskiljning ytor, där av dessa räknas in i övriga hårdgjorda permeabla ytor. ytor, där dessa räknas in i övriga hårdgjorda ytor Utvärdering av karteringsmetodiken För Avrinningskoefficienter att kunna uppskatta som felet räknades i det karterade fram med materialet karteringen utvärderades som underlag den använda metodiken med jämfördes resultat med från Östlinds den manuella värden från karteringen manuell som kartering. utfördes Totalt av jämfördes Östlind (2012) på några av områdena avrinningskoefficienter i Stockholm för och sju Linköping. områden: Avrinningskoefficienter två med öppen bebyggelsetyp, som två räknades fram med karteringen villaområden, som två underlag radhusområden jämfördes samt med ett blandat Östlinds område värden med från villor manuell och kartering. Totalt jämfördes radhus. avrinningskoefficienter för sju områden: två med öppen bebyggelsetyp, två villaområden, två radhusområden samt ett blandat område med villor och radhus. 2.3 Bestämning av avrinningskoefficienter 2.3 Bestämning av avrinningskoefficienter För varje utvalt område sammanställdes den totala arean för varje yttyp. Avrinningskoefficienten För varje utvalt område för sammanställdes området beräknades den totala sedan arean för som varje ett areaviktat yttyp. medelvärde med hjälp Avrinningskoefficienten av Ekvation 4.6 i P90, för området se ekv. beräknades 1.2. För att sedan slutligen som ta ett fram areaviktat en sammanvägd avrinningskoefficient medelvärde med hjälp för av Ekvation varje bebyggelsetyp, 4.6 i P90, ekv. beräknades 1.2. För att medelvärdet slutligen ta av avrinningskoefficienterna fram en sammanvägd avrinningskoefficient för de områden för som varje var bebyggelsetyp, av samma bebyggelsetyp. beräknades medelvärdet av avrinningskoefficienterna för de områden som var av 2.4 samma Anpassning bebyggelsetyp. av avrinningskoefficienter till kuperat område Avrinningskoefficienten för en yta beror inte enbart av materialets infiltrationsförmåga. I ett kuperat område kommer avrinningen att bli större än för motsvarande flack yta. På samma sätt får man även en större avrinning vid ökad regnintensitet. Att ta hänsyn till dessa parametrar redan 2.4 i karteringsskedet Anpassning av ansågs avrinningskoefficienter inte vara nödvändigt. Istället behandlades samtliga studerade områden till som kuperat om de vore område flacka. Utifrån tyska studier (Svenskt Vatten, 2004) kan framtagna avrinningskoefficienter Avrinningskoefficienten för korrigeras en yta beror i efterhand inte enbart till av att materialets gälla även infiltrationsförmåga. I ett kuperat område kommer avrinningen att bli större än för kuperade områden, se figur 2.4. för motsvarande flack yta. På samma sätt får man även en större avrinning vid ökad regnintensitet. Att ta hänsyn till dessa parametrar redan i 19

21 karteringsskedet ansågs inte vara nödvändigt. Istället behandlades samtliga studerade områden som om de vore flacka. Utifrån tyska studier (Svenskt Vatten, 2004) kan framtagna avrinningskoefficienter korrigeras i efterhand till att gälla även för kuperade områden, se figur 2.4. Figur 2.4 Avrinningskoefficientens beroende av områdets lutning och regnintensitet (ATV-A118, 1999). 20

22 3 Resultat och diskussion Resultatet från denna studie omfattar drygt 60 avrinningsområden som karterats och utvärderats med hänsyn till uppdelning i olika yttyper. Varje avrinningsområde har resulterat i en beräknad avrinningskoefficient. Utifrån dessa har ett medelvärde för avrinningskoefficienten för varje bebyggelsetyp beräknats och jämförts med avrinningskoefficienterna i Svenskt Vattens P90 för avrinningsområden med olika typer av bebyggelse. Några områden har bearbetats i ett examensarbete och avrinningskoefficientens förändring från 1970-talet till idag har analyserats. 3.1 Bedömning av yttyper Utifrån tidigare erfarenheter, erfarenheter från detta projekt samt efter diskussioner med företaget som utförde fjärranalysen identifierades några viktiga punkter som bör beaktas vid fjärranalys av områden som grund för bedömning av hårdgörningsgrad: Underlagsmaterialets kvalitet är avgörande för slutresultatet. Ortofoton bör vara av så hög upplösning som möjligt. Samtliga vägar, inklusive gång- och cykelvägar, bör vara representerade i primärkartan. Helst som polygoner. Ibland kan information om vägunderlag finnas som kan underlätta vid bedömning av sand/grusytor. Samtliga tak, inklusive skärmtak och dylikt, bör vara representerade på primärkartan. De yttyper som ska vara representerade bör identifieras tydligt. Det kommer alltid att finnas ytor som är svårtolkade och dessa kan antingen tolkas som exempelvis troligen vegetation eller som övrigt. Karterat material bör kontrolleras mot ortofoto för bedömning av kvaliteten (se avsnitt 3.1.1). Exempelvis är ökad hårdgörningsgrad på villatomter ett växande problem och därför bör kvalitetssäkringen fokusera på utvärdering av att dessa ytor. De algoritmer som tas fram för identifiering av yttyper kan skilja sig mellan olika områden eftersom intensitetsvärden i ortofotot kan variera beroende på när på året och dygnet som flygscanningen utförts. Områden som klassas till vegetation visar inte nödvändigtvis markbeskaffenhet. Genom att kombinera karteringen med höjddata kan områden där yttyp bör utredas noggrannare identifieras. I den här studien har samma algoritmer använts för samtliga områden. De områden som klassats som vegetation har inte utretts närmare för att bestämma yttyp. För en tillfredsställande kartering krävs dialog med företaget som utför fjärranalysen. De typytor som karterades i detta projekt beskrivs i nästa avsnitt, Urvalskriterier för bebyggelseområden. 21

23 3.1.1 Utvärdering av karteringsmetodiken Framräknade avrinningskoefficienter, med GRAS-karteringen, som underlag jämfördes med Östlinds värden, som räknats fram utifrån manuellt karterade områden, och samtliga avrinningskoefficienter redovisas i tabell 3.1. Felet varierade mellan -20 % och +14 % vilket kan låta mycket. Felet varierade åt båda hållen, ibland överskattades värden där GRAS använts som underlag och andra gånger underskattades den. Resultatet visade att avrinningskoefficienten underskattades för de fyra områdena i Linköping medan den överskattades för områdena i Stockholm, vilket tyder på noggrannheten blir sämre när samma algoritm används för fjärranalysen av alla områden. Algoritmerna som användes för bedömning av yttyper var på grund av studiens omfattning samma för allt underlagsmaterial och baserades på kartering av ortofoton från Sundsvall. Underlagsmaterialet i utvärderingen av Svenskt Vattens avrinningskoefficienter utgjordes av kartmaterial från flera orter, totalt fem stycken. Om spridningen på felet antas variera i samma utsträckning för hela materialet, kan det tänkas att vissa felen tar ut varandra. Troligt är dock att ett fel på ca ±10 % kan förväntas. Tabell 3.1 Avrinningskoefficienter beräknade på underlag från kartering med laserdata (GRAS) jämfört med manuell kartering (Östlind, 2012) samt felet i automatkarteringen jämfört med manuell kartering Område Bebyggelsetyp GRAS Östlind (2012) Felet relativt manuell kartering L1 Villor/Radhus, Ryd 1 0,32 0,35-9,43 % L2 Öppet, Ryd 2 0,47 0,52-9,12 % L3 Villor (l), del av Ryd 1 0,29 0,37-20,42 % L4 Radhus, del av Ryd 1 0,31 0,36-14,16 % E1 Öppet 0,52 0,45 14,79 % E2 Villor (l) 0,37 0,35 5,96 % E3 Radhus 0,43 0,41 4,40 % 3.2 Avrinningskoefficienter för bebyggelsetyper Avrinningskoefficienter för vart och ett av områdena beräknades baserat på karterade yttyper. I figur 3.1 har samtliga områden lagts in. Områden med bebyggelsetyp som enligt P90 har en högre avrinningskoefficient (slutet byggnadssätt och verksamhetsområden) återfinns till vänster i diagrammet och villaområden, med lägst rekommenderad avrinningskoefficient återfinns till höger. Beräknade avrinningskoefficienter hamnade i spannet 0,31 0,81. Om områdena sorteras i följande ordning från vänster: Slutet, Slutet veg, Verksamhet, Öppet, Radhus och Villor (l) erhålls som förväntat en trend att avrinningskoefficienten minskar mot diagrammets högra sida. Det är dock anmärkningsvärt att endast ett av de totalt 67 områden som deltog i studien beräknades ha en avrinningskoefficient på under 0,25, som är den rekommenderade avrinningskoefficienten för villaområden med små tomter (< m 2 ). 22

24 Figur 3.1 Resultat för beräknade avrinningskoefficienter för samtliga områden. Områdena är sorterade i ordning från vänster: Slutet, Slutet veg, Verksamhet, Öppet, Radhus och Villor (l). 23

25 Beräknad ϕ 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Beräknad ϕ 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 S4 S6 E16E17 K1 K2 E8 S1 S9 L9 L10 L11 E7 E11E18E19 Slutet Slutet veg Beräknad ϕ 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Beräknad ϕ 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 K3 K4 K5 S8 E21E22E23 L5 L4 E3 Verksamhet Radhus Beräknad ϕ 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 S12 S13 E1 E4 E9 E10 E12 E13 E14 E24 E33 L2 L6 L7 L8 L13 L14 L15 Öppet Beräknad ϕ 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 S2 S3 S5 S7 E2 E6 E15 E25 E26 E27 E28 E29 E30 E31 E34 L3 L12 E32 Villor (l) Figur 3.2 Resultat för för beräknade avrinningskoefficienter för samtliga områden uppdelat på på bebyggelsetyper. Den blå linjen bebyggelsetyper. motsvarar rekommenderade Den blå linjen avrinningskoefficienter motsvarar rekommenderade i P90. avrinningskoefficienter i P

Minskning av in- och utläckage genom aktiv läcksökning

Minskning av in- och utläckage genom aktiv läcksökning Rapport Nr 2013 03 Minskning av in- och utläckage genom aktiv läcksökning Jenny Uusijärvi Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program

Läs mer

Pluviala översvämningar

Pluviala översvämningar chb Pluviala översvämningar Konsekvenser vid skyfall över tätorter En kunskapsöversikt 2 MSB:s kontaktperson: Ulrika Postgård, 010-240 50 33 Foto: Fotolia Michal Kolodziejczyk Publikationsnummer MSB567-13

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Rapport Nr 2010 06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm Agata Banach Thomas Larm Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt

Läs mer

Riskanalys från råvatten till tappkran

Riskanalys från råvatten till tappkran Rapport Nr 2010-08 Riskanalys från råvatten till tappkran Andreas Lindhe Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas eget FoU-program om

Läs mer

Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten

Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten Rapport Nr 2014 10 Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten Jennie Amneklev Bo Bergbäck Louise Sörme Ragnar Lagerkvist Maria Kotsch Anna Augustsson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt

Läs mer

Att säkerställa täthet och kvalitet hos skarvar i PE-ledningar

Att säkerställa täthet och kvalitet hos skarvar i PE-ledningar Rapport Nr 2014 15 Att säkerställa täthet och kvalitet hos skarvar i PE-ledningar Gunnar Bergman Thomas Blomfeldt Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är

Läs mer

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik VTI rapport 686 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik Kartläggning och kvalitetsbedömning Anna Niska Annika Nilsson Mats Wiklund Petra Ahlström Urban

Läs mer

Studie av Sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder analys av behovet av stöd och vägledning

Studie av Sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder analys av behovet av stöd och vägledning Studie av Sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder analys av behovet av stöd och vägledning Malin Pettersson och Johan Szymanski Brandteknik och riskhantering Lund

Läs mer

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand Per Blomqvist, Henrik Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand Per Blomqvist, Henrik Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand Per Blomqvist, Henrik Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Rapport 28:48 Borås, 29 2 Abstract The key objective of the work presented in this

Läs mer

Rapport 2006:04. Hur mår skogen och skogsmarken?

Rapport 2006:04. Hur mår skogen och skogsmarken? Rapport 2006:04 Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och markförsurning i Stockholms län 1985 2010 Författare: Torbjörn Nilsson Maj-Britt Johansson Åke Nilsson Institutionen

Läs mer

Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter

Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter UPTEC W 08 033 Examensarbete 30 hp Februari 2009 Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter Protection of Private Groundwater Supplies by Municipal Regulations Moa Nicolaisen Referat

Läs mer

Nya hastighetsgränser i tätort

Nya hastighetsgränser i tätort Bulletin 240 Nya hastighetsgränser i tätort Resultat av försök i några svenska kommuner Christer Hydén, Thomas Jonsson, Leif Linderholm, Mohsen Towliat 2008 Nya hastighetsgränser i tätort Resultat av

Läs mer

Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket

Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:10 Onödig efterfrågan inom Försäkringskassan och Skatteverket Metodutveckling och resultat från en studie av inkommande telefonsamtal sf Rapport 2014:10

Läs mer

RAPPORT. Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011. B2119 Oktober 2013

RAPPORT. Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011. B2119 Oktober 2013 RAPPORT Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011 Författare: Karin Hansen, Gunilla Pihl Karlsson, Martin Ferm, Per Erik Karlsson, Cecilia Bennet 1, Lennart Granat 2, Veronika Kronnäs, Claudia von

Läs mer

Lean inom sjukvården

Lean inom sjukvården LINNÈUNIVERSITETET Ekonomihögskolan KURS: D-UPPSATS, EXAMENSARBETE G3 I FÖRETAGSEKONOMI, 15HP Ekonomistyrning, 4FE90E, VT 2011 Lean inom sjukvården - en studie av motivet bakom införandet av lean samt

Läs mer

Det som inte mäts finns inte

Det som inte mäts finns inte Det som inte mäts finns inte En studie av kommunala svenska grundskolors stödinsats till elever som inte klarar eller inte förväntas klara minst godkänt eller nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen

Läs mer

Producentöverskottet ex ante, ex post

Producentöverskottet ex ante, ex post Thesis 247 Producentöverskottet ex ante, ex post Fallstudie av Blekinge kustbanas elektrifiering Anders Bondemark Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk

Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk Rapport Nr 2010 10 Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk Peter Balmér Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas eget FoU-program

Läs mer

Vad kan vi lära oss av effektstudier? en granskning av några av Vinnovas effektstudier 2014:01

Vad kan vi lära oss av effektstudier? en granskning av några av Vinnovas effektstudier 2014:01 PM 2014:01 Vad kan vi lära oss av effektstudier? en granskning av några av Vinnovas effektstudier I denna rapport granskas fyra av Vinnovas effektstudier. Hur säker är evidensen på effekter av stödet till

Läs mer

Hur stor plats tar trafiken egentligen?

Hur stor plats tar trafiken egentligen? EXAMENSARBETE Hur stor plats tar trafiken egentligen? Studie av trafikytor i Lund, från 1940 till 2010 Christine Karlsson 2011 Titel: Hur stor plats tar trafiken egentligen? Studie av trafikytor i Lund,

Läs mer

Rapport 2013:5. Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser

Rapport 2013:5. Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser Rapport 2013:5 Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser Rapport 2013:5

Läs mer

UTVÄRDERING AV ATT ANVÄNDA ITIL SOM

UTVÄRDERING AV ATT ANVÄNDA ITIL SOM UTVÄRDERING AV ATT ANVÄNDA ITIL SOM RAMVERK FÖR KOMMUNALA IT-LEVERANSER Kandidatuppsats vid institutionen för informatik, Lunds Universitet 15 högskolepoäng, SYSK02 Framlagd: maj 2013 Författare: Handledare:

Läs mer

Stockholms organisationers mångfaldsorientering. Hur ser det ut? Miltäs e näyttää? arbetsmaterial 1:2011

Stockholms organisationers mångfaldsorientering. Hur ser det ut? Miltäs e näyttää? arbetsmaterial 1:2011 Hur ser det ut? Miltäs e näyttää? Stockholms organisationers mångfaldsorientering arbetsmaterial 1:2011 Stockholms organisationers mångfaldsorientering arbetsmaterial 1:2011 Stockholms läns landsting

Läs mer

Lean inom tjänsteföretag

Lean inom tjänsteföretag ISRN LIU IEI FIL A 09/00538 SE Lean inom tjänsteföretag En modell för införande av Lean i tjänsteföretag Lean within a service company A model for how to implement Lean within a service company Niklas

Läs mer

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv 2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Vad gör vi? Chúng ta phải làm gì? What do we do? 我 々は 何 を 行 うのですか? Što nam je činiti? Mit tegyünk? 我 们 该 怎 么 办?

Vad gör vi? Chúng ta phải làm gì? What do we do? 我 々は 何 を 行 うのですか? Što nam je činiti? Mit tegyünk? 我 们 该 怎 么 办? Chúng ta phải làm gì? 我 々は 何 を 行 うのですか? What do we do? Vad gör vi? Što nam je činiti? Mit tegyünk? 我 们 该 怎 么 办? Att rekrytera personer med utländsk bakgrund: arbetsgivares behov, erfarenheter och synpunkter

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Skolinspektionens rapport 2012:4 Diarienummer 400-2011:1842

Läs mer

Kulturella skillnader ur ett audionomperspektiv - en intervjustudie om kommunikation i patientmöten

Kulturella skillnader ur ett audionomperspektiv - en intervjustudie om kommunikation i patientmöten Örebro universitet Hälsoakademin Examensarbete i Hörselvetenskap VT 2011 Kulturella skillnader ur ett audionomperspektiv - en intervjustudie om kommunikation i patientmöten Författare: Maya Alberthson

Läs mer

Socialt hållbar bogemenskap genom byggemenskap

Socialt hållbar bogemenskap genom byggemenskap Socialt hållbar bogemenskap genom byggemenskap - Hur kan Göteborgs Stad arbeta med byggemenskaper? Sara Svensson - Examensarbete vid Chalmers tekniska högskola våren 2013 - Masterprogram: Design for sustainable

Läs mer