Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kommunstyrelsen Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 17 januari 2018 kl Plats: Äppelkriget i kommunhuset, Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden 2018/2 3 3 Informationsärende om ordförandebeslut / Remissvar på Naturvårdsverkets förslag om förbud mot utvinning av uran 4 Riktlinjer för flaggning i Tomelilla kommun 2017/ Förslag på nytt attestreglemente 2017/ Förslag till ändring i reglemente för 2014/ kommunstyrelsen 7 Förslag till ändring i reglemente för kultur- och 2014/ fritidsnämnden 8 Överenskommelse mellan Region Skåne och 2017/ kommunerna om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 9 Granskningsutlåtande översiktsplan / (2040) 10 Avtal rörande försörjning av dricksvatten från 2017/ vattentäkt i Brösarp 11 Detaljplan för del av kv Hallen 2017/ Försäljning Gjuteriet / Avsägelse från Anders Albäck (L) som ordförande i 2014/ delegationen för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor 14 Redovisning av anmälningsärenden ksau 20 december /

2 Tomelilla kommun Kommunstyrelsen Leif Sandberg (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 2

3 Tomelilla den 4 januari 2018 Dnr KS 2017/2 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil britt.ekstrand@tomelilla.se Kommunstyrelsen Dialoger och informationsärenden ks den 17 januari 2018 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger dialoger och informationsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Riktade insatser för nyanländas lärande Skolverkets projekt. Samordnare Eva Karlsson 2. Tillväxt Östra Skåne (TÖS) Processledare Tillväxtspåret Maria Hammenberg 3. Tf. kommunchef Helena Berlin informerar om aktuella frågor Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen den 4 januari Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent 3 1 (1)

4 Tomelilla den 27 december 2017 Dnr KS 2017/384 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Leif Sandberg Ordf. Kommunstyrelsen Direkt Mobil Miljö- och energidepartementet Ordförandebeslut om remissvar på Naturvårdsverket förslag angående förbud mot utvinning av uran Samhällsbyggnadsutskottet har den 15 december 2017 behandlat frågan om remissvar på Naturvårdsverkets förslag angående förbud mot utvinning av uran. Eftersom remissvaret ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 3 januari 2018 så kan kommunstyrelsens nästa sammanträde den 17 januari 2018 inte inväntas. Kommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg (C) beslutar därför som ett ordförandebeslut enligt 6 kap. 36 Kommunallagen att samhällsbyggnadsutskottets beslut ska gälla som Tomelilla kommuns remissvar. Tomelilla 27 december 2017 Leif Sandberg (C) Kommunstyrelsens ordförande 4 1 (1)

5 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 december 2017 Kssamu 81 Dnr KS 2017/384 Remiss av Naturvårdsverkets förslag till förbud mot utvinning av uran Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att yttra sig enligt följande: Tomelilla kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran oavsett om det primära syftet är uranbrytning eller brytning av annat mineral som innebär brytning av uran. Det kommunala vetot bör utvecklas för att gälla all prospektering, provbrytning och brytning av uran eller andra mineraler som får till följd att även uran bryts. Ärendebeskrivning Kommunekolog Charlotte Lindström gör en genomgång av utredningen. Bakgrund Naturvårdsverket har utrett hur ett förbud mot uranutvinning i Sverige bör utformas och föreslår att detta görs genom ändringar i miljöbalken och i minerallagen, med följdändringar i mineralförordningen. Bakgrunden till uppdraget är bland annat att Energiöverenskommelsens mål om att all svensk elproduktion ska basers på förnybara källor senast år Naturvårdsverket har, enligt uppdraget, utformat förbudet så att man även fortsättningsvis ska kunna utvinna andra metaller som förekommer i nära association med uran i berggrunden. Uran är ett indikatormineral för andra mineral som sällsynta jordartsmetaller och andra ämnen. Dessa kan vara svårt att utvinna utan att också utvinna uran. Justerandes sign 5

6 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 december forts. Naturvårdsverkets förlag om förbud mot utvinning av uran Naturvårdsverket föreslår att tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning som medför brytning, bearbetning eller anrikning av uranhaltigt material som kan användas för framställning av kärnbränsle endast ska få ges om det är nödvändigt för att möjliggöra ändamålsenlig utvinning av annat mineral än uran och om denna utvinning av annat mineral är syftet med verksamheten. Den nya bestämmelsen införs i 9 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket bedömer att ett absolut förbud mot uranutvinning innebär en risk att utvinning av andra mineral än uran försvåras och att det därför behövs en möjlighet till undantag. Om verksamhetsutövaren kan visa att det är tekniskt nödvändigt att utvinna det uranhaltiga materialet för att kunna utvinna det andra mineralet kan tillstånd ges. Regeringen ska då pröva tillåtligheten av verksamheten och får endast tillåta den efter kommunfullmäktiges tillstyrkan. Kommunala vetot Naturvårdsverket har även sett över den kommunala vetorätten som berör utvinning av uran. Av 17 kap. 6 miljöbalken följer att regeringen endast får tillåta en verksamhet som avses i 17 kap. 1 första stycket om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Naturvårdsverket föreslår inte någon förändring av den kommunala vetorätten. Naturvårdsverkets förslag angående koncessionsmineral Naturvårdsverket föreslår att uran tas bort som koncessionsmineral ur minerallagen, vilket innebär att det inte kommer att gå att få undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Genom ändringen stärks markägarens ställning och det blir tydligare att alla miljöaspekter rörande uran ska behandlas i en prövning enligt miljöbalken. Naturvårdsverkets förslag angående prospektering efter uran I uppdraget har Naturvårdsverket även särskilt belyst om ett eventuellt förbud mot uranprospektering påverkar försörjningen av andra högteknologiska mineral och därmed omställningen till ett förnybart energisystem. Naturvårdsverket bedömer att ett förbud mot prospektering efter uran kan försvåra prospektering och utvinning efter andra mineral som behövs för omställningen till ett hållbart energisystem. Ett förbud kan då negativt påverka möjligheten att utvinna sådana metaller i Sverige. Justerandes sign 6

7 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 december forts. Naturvårdsverket menar att prospekteringsåtgärder som provborrning och provbrytning redan i dag omfattas av ett regelverk som ska säkerställa att miljö- och hälsorisker minimeras. Naturvårdsverket väljer därför att inte föreslå några bestämmelser som förbjuder prospektering efter uran. Samhällsbyggnadsutskottet diskuterar Tomelilla kommuns ställningstagande och kommer fram till följande förslag på remissvar: Tomelilla kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran oavsett om det primära syftet är uranbrytning eller brytning av annat mineral som innebär brytning av uran. Det kommunala vetot bör utvecklas för att gälla all prospektering, provbrytning och brytning av uran eller andra mineraler som får till följd att även uran bryts. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen lämnar inte något förslag till beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunekolog Charlotte Lindström, handlingsid: Ks Remiss NV-promemoria om förbud mot utvinning av uran, handlingsid: Ks Naturvårdsverkets utredning om uranutvinning, handlingsid: Ks Förslag till beslut under sammanträdet Maria Mickelåker (C) föreslår att samhällsbyggnadsutskottet ska besluta föreslå kommunstyrelsen att yttra sig enligt följande: Tomelilla kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran oavsett om det primära syftet är uranbrytning eller brytning av annat mineral som innebär brytning av uran. Det kommunala vetot bör utvecklas för att gälla all prospektering, provbrytning och brytning av uran eller andra mineraler som får till följd att även uran bryts. Justerandes sign 7

8 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 december forts. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordförande att samhällsbyggnadsutskottet beslutar i enlighet med Maria Mickelåkers förslag. Beslutet skickas till: Kommunekolog Charlotte Lindström Kommunstyrelsen Justerandes sign 8

9 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december 2017 Ksau 354 Dnr KS 2017/383 Riktlinjer för flaggning i Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar anta riktlinjer för flaggning i Tomelilla kommun, handlingsid: Ks Ärendebeskrivning Förvaltningen har tagit fram förslag till riktlinjer för flaggning vid kommunhuset. Riktlinjerna ska också gälla i tillämpliga delar för övrig kommunal flaggning. Förslaget följer den praxis som tillämpas av merparten av statliga och kommunala myndigheter, och har även stöd av riksheraldikerns rekommendationer. Förslaget har uppdaterats med riktlinjer för flaggning med EU-flagga. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta riktlinjer för flaggning i Tomelilla kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunikationschef Helene Grafman, handlingsid: Ks Riktlinjer för flaggning vid kommunhuset i Tomelilla, handlingsid: Ks Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 323/2017: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar återremittera ärendet till förvaltningen för förtydligande kring flaggning med EU-flaggan. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 9

10 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr X XX:X Ks Dnr KS 2017/383 Riktlinjer för flaggning i Tomelilla kommun Antagen av kommunstyrelsen datum, Ks (nummer). Gäller från datum. Dokumentansvarig politisk instans: Kommunstyrelsen Dokumentansvarig tjänsteman: Kommunikationschef Uppföljning: En gång per mandatperiod eller oftare vid behov. Riktlinjer för flaggning i Tomelilla kommun gäller för Kommunhuset i Tomelilla och i tillämpliga delar för övrig kommunal flaggning. 10

11 Flaggornas placering Dagar som inte är flaggdag så flaggas med en grunduppsättning bestående av svensk klassisk vimpel utan kors på de tre höga flaggstängerna och Tomelilla kommuns flagga på de fyra lägre flaggstängerna. På flaggdagar byts vimplarna på de tre höga flaggstängerna ut mot svensk flagga, eller i förekommande fall annan flagga. Vid flaggning med svensk flagga, EU-flagga och utländsk flagga eller specialflagga placeras den svenska flaggan i mitten. EU-flaggan placeras då till vänster (sett när man står på parkeringen och tittar mot flaggorna) och den utländska flaggan eller specialflaggan till höger. Hissning och halning Mellan den 1 mars och den 31 oktober hissas flaggan kl , men under den övriga delen av året hissas den först kl Flaggan halas vid solnedgången eller senast kl Ansvaret för att hissa och hala flaggor på flaggdagar ligger på vaktmästarna på fastighetsavdelningen. Detta gäller även helgdagar. Flaggning på halv stång Vid kommunanställds (med pågående anställning) eller förtroendevalds (med pågående uppdrag) dödsfall och begravning hissas flaggan på halv stång. Detta tillämpas på dödsdagen eller dagen efter, samt begravningsdagen tills begravningen är avslutad. Vid flaggning på halv stång på fristående flaggstång skall flaggan vara hissad till 2/3 av stångens höjd. I de dödsfall som berör verksamheter med egna flaggstänger (som t.ex. skolor och servicehus) sker flaggningen på dessa verksamheters flaggstänger. Vid flaggning på halv stång skall flaggan först hissas i topp och omedelbart därefter halas ner till angiven höjd. Då flaggan halas ner, skall den först hissas i topp. Vid flaggning på halv stång i samband med kunglig persons begravning sker dock flaggning på halv stång hela dagen. Om flaggning på halv stång sammanfaller med allmän flaggdag, äger flaggning på halv stång företräde. Endast nationsflagga hissas på halv stång. Kungliga händelser Vid kunglig händelse såsom födelse, dop eller annat följs de rekommendationer som ges av hovet för varje tillfälle. 2 11

12 Flaggdagar Kommunen flaggar alltid på allmänna flaggdagar. Dessa är: 1 januari Nyårsdagen 28 januari Konungens namnsdag 12 mars Kronprinsessans namnsdag Påskdagen (varierande datum) 30 april Konungens födelsedag 1 maj Arbetarrörelsens dag Pingstdagen (varierande datum) 6 juni Nationaldagen Midsommardagen (varierande datum) 14 juli Kronprinsessans födelsedag 8 augusti Drottningens namnsdag Dag för allmänna val 24 oktober FN-dagen 6 november Gustav Adolfs-dagen 10 december Nobeldagen 23 december Drottningens födelsedag 25 december Juldagen Flaggdagar speciellt för Tomelilla kommun: Dag då Tomelilla marknad (sommar och höst) infaller. Skolavslutningsdagen/dagar Pridedagarna (är olika datum i hela landet, men Tomelilla kommun Pride-flaggar de dagar då det är Malmö Pride) 8 mars Internationella kvinnodagen 9 maj Europadagen Övriga tillfällen Kommunal flaggning kan ske vid andra tillfällen än allmänna flaggdagar såsom t.ex. vänortsbesök, utländskt besök, större evenemang, jubileer m.m. För att flaggning ska ske på annan dag än de som finns med i riktlinjerna för flaggning så skall beslut om det fattas av kommunchef, kommunstyrelsens ordförande eller kommunfullmäktiges ordförande eller deras ställföreträdare. 3 12

13 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december 2017 Ksau 355 Dnr KS 2017/285 Förslag på nytt attestreglemente Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar anta attestreglemente enligt bilaga, handlingsid: Ks Ärendebeskrivning Attestreglementet är en del av kommunens internkontrollarbete. Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen åtagit sig att förvalta och/eller förmedla. Avser både kostnader inklusive löner och intäkter. En genomlysning genomfördes av nuvarande attestreglemente och nedan listas dom större förändringar som föreslås som en del av det uppdaterade reglementet. En tydligare koppling mellan budgeten och attesträtten genom att attestbeloppen följer de gränser som antas i internbudgetarna per verksamhet/nämnd. En lista med attestanter (roller) och beloppsgränser ska antas årligen av respektive nämnd, på så vis får vi med automatik en årlig dokumenterad revision. Ta bort ett steg i fakturaattesten, från tre attester till två attester (Mottagning och granskning blir ett steg). Tydligare definierat vad en ekonom kan bokföra och ändra i bokföringsorder. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta attestreglemente enligt bilaga, handlingsid: Ks Justerandes sign 13

14 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse ekonomichef Anders Eriksson, handlingsid: Ks Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 14

15 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ATTESTREGLEMENTE Antaget av kommunfullmäktige den xxxx Gäller från den xxxx Reglementets omfattning Attestreglementet är en del av kommunens internkontrollarbete. Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen åtagit sig att förvalta och/eller förmedla. Avser både kostnader inklusive löner och intäkter. 2 Syfte och målsättning Målsättningen med reglerna för kontroll av ekonomiska transaktioner är att undvika oavsiktliga eller avsiktliga fel och därigenom säkerställa att transaktioner som bokförs är korrekta enligt kontrollpunkter i 6 3 Definitioner Med ekonomisk transaktion avses transaktion som bokförs i kommunens ekonomisystem enligt lagen om kommunal redovisning. Med attest menas att intyga att kontroll utförts utan anmärkning eller att anmärkning gjorts skriftligen och åtgärd vidtagits för att rätta fel. 4 Ansvar Kommunfullmäktige antar reglementet. Kommunstyrelsen ansvarar för den interna kontrollen och tillser därmed att bestämmelserna i detta reglemente följs. Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive nämnd är tillräcklig. Vid utformningen av kontrollrutinerna ska följande krav beaktas: Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Ingen person ska ensam hantera en transaktion från början till slut. Kompetens Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha nödvändig kompetens för uppgiften. Integritet Den som utför kontroll av en annan person, särskilt av beslut, ska vid misstänkta oegentligheter rapportera vidare till chef på högre nivå. 15

16 Jäv Den som utför kontrollen får inte kontrollera in- och utbetalningar till sig själv eller närstående. Detsamma gäller utgifter av personlig karaktär. Detta innefattar också bolag och föreningar där den kontrollansvarige eller närstående har ägarintressen eller ingår i ledningen. Dokumentation Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt sätt. Kontrollordning De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning så att effekten av en tidigare kontrollåtgärd inte förtas av en senare kontrollåtgärd. Kraven på vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till den ekonomiska transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Kommunstyrelsen kan därför besluta om avsteg från ovanstående krav där så är motiverat utifrån utförd riskanalys. I dessa fall ska anges under vilka förutsättningar som avsteg får ske. Kontroll får ske med hjälp av IT-stöd. Kommunens nämnder ansvarar för - att årligen, lämpligen i samband med beslut om internbudget, fatta beslut om alla attestanter samt deras respektive beloppsgränser - att delegera till verksamhetschef att utse beslutsattestanter vid varje förändring under året - att upprätta och hålla aktuell förteckning över attestanter - att antagna regler och tillämpningsanvisningar avseende detta reglemente följs - att vid behov utfärda ytterligare tillämpningsanvisningar för sitt verksamhetsområde Verksamhetschefer ansvarar för - att de löpande attestrutinerna i den egna verksamheten fungerar väl och i enlighet med attestreglementet Attestanten ansvarar för - att följa dom beloppsgränser som antagits av respektive nämnd årligen - beslutsattestant har huvudansvaret för att hela kontrollkedjan fungerar - att när brister upptäcks rapportera dessa till närmast överordnad chef eller annan person enligt fastställd rutin 5 Attestanter Attestansvaret knyts till befattning, kodintervall samt beloppsgräns med angivande av eventuella begränsningar. När ordinarie beslutsattestant inte kan fullgöra attestuppdraget i tid, är utsedd ersättare beslutsattestant. 6 Kontroller Följande kontroll- och attestmoment skall i tillämpliga delar utföras, både vad det gäller kostnader och intäkter: 16

17 - Prestation och kvalitet, kontroll av att varan eller tjänsten har mottagits eller levererats och håller avtalad kvalitet - Pris och villkor, kontroll av pris, betalnings- och leveransvillkor mot avtal, beställning, taxa, bidragsregler eller motsvarande - Beställning, kontroll av att inköp gjorts i enlighet med upphandlingspolicy och ramavtal - Beslut, kontroll av att behöriga beslut finns och att medel finns budgeterat - Behörighet, kontroll av att nödvändiga kontrollmoment har utförts av behöriga personer - Kontering, kontroll av att konteringen är korrekt - Formalia, kontroll av att verifikationen uppfyller krav enligt lagstiftning och god redovisningssed Mottagning, granskning och kontering av fakturor slås ihop till en kontroll, men kan utföras av flera personer var för sig. Efter mottagning/granskning/kontering går fakturan till slutattest. 7 Övriga attester Beslutsattest av chefers fakturor görs av dess ersättare enligt attestförteckningen. I de fall en dokumenterad beställning finns kan chefen själv utföra beslutsattesten, eftersom annan person då har möjlighet att granskningsattestera. Denna paragraf gäller endast vid inköp till verksamheten och berör inte inköp av personlig förmån. Ekonomer som är ansvariga för uppföljningar inom respektive verksamhetsområde har attesträtt gällande bokföringsorder på kronor per bokning. Där utöver ska attest ske av ekonomichef. 17

18 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december 2017 Ksau 356 Dnr KS 2014/327 Förslag till reglemente för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar ändra kommunstyrelsens reglemente och kultur- och fritidsnämndens reglemente enligt bifogade förslag, handlingsid: Ks och Ks Ärendebeskrivning Ansvaret för turismfrågor är uppdelat mellan kultur och fritid och kommunikationsavdelningen. Genom att samla ansvar och resurser under utvecklingsavdelningen kommer turismfrågor lättare att kunna integreras med näringslivsutveckling, ett sätt att arbeta som främjar turismnäringen. Organisationsförändringen kommer även ge kommunen ett helhetsgrepp om turism och möjlighet till samordning och långsiktig planering. Ansvaret för turismfrågor finns för närvarande i kultur- och fritidsnämnden men bör efter förändringen inom förvaltningen föras över till kommunstyrelsen. För att genomföra detta behöver förändring beslutas både i kultur- och fritidsnämndens reglemente som i kommunstyrelsens reglemente. I kultur- och fritidsnämndens reglemente föreslås turism strykas på fyra ställen under 1 och i kommunstyrelsens förslag läggs turismfrågor till i 8 och 29. Ändringen i 29 innebär att kommunstyrelsens arbetsutskott fullgör kommunens uppgifter avseende turismfrågor på samma sätt som arbetsutskottet redan fullgör kommunens uppgifter avseende näringslivsfrågor. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar ändra kultur- och fritidsnämndens reglemente och kommunstyrelsens reglemente enligt bifogade förslag. Justerandes sign 18

19 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Elin Dofs, handlingsid: Ks Reglemente för kommunstyrelsen (ändring turism läggs till), handlingsid: Ks Reglemente för kultur- och fritidsnämnden (utan turism), handlingsid: Ks Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 19

20 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 14:1 Kf 188/2014, Kf 14/2016, Kf 16/2016, Dnr Ks 2014/327 Kf 107/2016, Kf 72/2017 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Antaget av kommunfullmäktige den 15 december 2014, Kf 188/2014. Gäller från den 1 januari Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och i annan tillämplig lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Ledningsfunktionen 1 Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har det operativa ansvaret för kommunens utveckling och ekonomi. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering, genomförande och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Direkt under kommunstyrelsen lyder den kommunala verksamhetsorganisationen. Kommunstyrelsen ansvarar för drift av de kommunala verksamheter som enligt lagstiftning och detta reglemente lyder under kommunstyrelsen. 2 I kommunstyrelsens lednings- och samordningsfunktion ingår: Utveckling av den kommunala demokratin. Kontinuerlig uppföljning av kommunens utveckling och ekonomiska ställning så att en god ekonomisk hushållning upprätthålls både i den egna verksamheten och i de kommunala verksamheter som bedrivs genom andra juridiska personer. Ledning samordning och utveckling av personalpolitiken. Ledning och samordning av den fysiska planeringen. Främjande av bostadsförsörjning och samhällsbyggande. Främjande av en god trafikförsörjning och trafikpolitik. Reformering och àjourhållning av det kommunala regelverket. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 1 (12) 20

21 Ledning och samordning av arbetet med att effektivisera den kommunala verksamheten och de administrativa rutinerna. Ledning och samordning av verksamhet och utveckling inom IT-området. Ledning och samordning av kommunens arbete med brukarinflytande. Ansvar för och bevakning av kommunens intressen i Region Skåne, Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK), Östra Skånes hjälpmedelsnämnd, Sydskånska Gymnasieförbundet, Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, Ystad-Österlenregionens miljöförbund och Österlens folkhögskola. Ansvar för och bevakning av kommunens intressen i de kommunala frågor, som följer av Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen (EU), såvida detta inte ankommer på annan. Ansvara för kostfrågorna i kommunen och dess utveckling. Styrfunktionen 3 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår följande: Ledning och samordning av det operativa arbetet med övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av den kommunala verksamheten samt göra för ändamålen erforderliga framställningar till kommunfullmäktige och andra myndigheter, vilka inte är förbehållna andra organ. Övervaka att kommunfullmäktiges beslut verkställs och efterlevs samt att kommunens löpande förvaltning och ekonomi handhas på ett rationellt och effektivt sätt. Vid behov besluta om omfördelning av budget mellan verksamheterna. Ha fortlöpande uppsikt över och insyn i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad avser ändamål, ekonomi och efterlevnad av ägardirektiv, men också vad avser övriga förhållanden som kan vara av betydelse för kommunen. Tillvarata och bevaka kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra liknande fora, där kommunen genom ägande eller på annat sätt har intressen att bevaka. Beslutsbefogenheter vid extraordinär händelse 4 Då en extraordinär händelse inträffar får krisledningsnämnden helt eller delvis ta över kommunstyrelsens verksamhet. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 2 (12) 21

22 Ekonomisk förvaltning 5 Kommunstyrelsen ska handha och ansvara för kommunens medels-förvaltning och därvid följa kommunallagen, av kommunfullmäktige beslutade direktiv och andra föreskrifter för ändamålet. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens intäkter inflyter, att betalningar sker i rätt tid samt att vidtaga nödvändiga åtgärder för att inkassera fordringar, som förfallit till betalning. Kommunstyrelsen ska tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodo-sett. Kommunstyrelsen samordnar upphandlingsverksamheten och ska därvid tillse att lagstiftning och upphandlingsreglemente efterlevs. Inom sitt verksamhetsområde ska kommunstyrelsen svara för förekommande donationsoch stiftelseförvaltning inkl. utdelning. Kommunstyrelsen får besluta om avvikelse från av kommunfullmäktige fastställda taxor och avgifter, om det i ett enskilt ärende föreligger särskilda omständigheter. Ett sådant beslut ska anmälas till kommunfullmäktige. Personalpolitik 6 Kommunstyrelsen är kommunens personalorgan och pensionsmyndighet och ska därvid handha frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. Kommunstyrelsen ska med bindande verkan, genom kollektivavtal eller på annat sätt, reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. Kommunstyrelsen ska på kommunens vägnar förhandla enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet. Kommunstyrelsen beslutar om stridsåtgärder. Kommunstyrelsen avgör frågor om tolkning och tillämpning av lagar, avtal och övriga bestämmelser som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. Kommunstyrelsen ansvarar för samt leder och samordnar kommunens personal-politik såsom t.ex. jämställdhetsarbete och arbetsmiljöarbete. Kommunstyrelsen beslutar om disciplinära åtgärder mot anställda. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 3 (12) 22

23 Teknik samt miljö- och samhällsbyggnad 7 Kommunstyrelsen ska, med undantag av de ärenden som handläggs av byggnadsnämnden och Ystad-Österlenregionens miljöförbund, ha hand om frågor som rör kommunens detaljplaner, fastigheter, anläggningar, gator, parker och VAanläggningar samt fullgöra kommunens uppgifter (som inte är myndighetsutövning) inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggområdet. Uppgifterna innefattar miljö- och naturvård, agenda 21, ansvaret för kommunens översiktsplan, naturvårdsplan, vattenplan, energiplan och detaljplaner samt avtal om mätningsverksamheten. Kommunstyrelsen är huvudman för kommunens VA-verk. I kommunstyrelsens uppdrag ingår följande: Tillse att samordning och utförande sker av lokalvård, fastighetsskötsel och fastighetsunderhåll enligt fastställda underhållsplaner och ingångna avtal. Ingå avtal avseende konsult- och entreprenadtjänster. Tillse att erforderliga kontroller och besiktningar sker av byggnadsprojekt. I den mån det inte strider mot av fullmäktige fattade beslut, köpa och sälja fast egendom. Avge yttranden i ärenden om förvärv av hyresfastighet. Besluta om att påkalla eller inte påkalla hyresnämndens prövning av förvärv av hyresfastighet. Besluta i ärenden angående inteckning, nedsättning, dödning, sammanläggning och relaxation av inteckning samt utbyte av pantbrev. Företräda kommunen och bevaka dess rätt vid lantmäteriförrättningar samt, i samband med sådana förrättningar, ingå erforderliga avtal. Samordna kommunens exploateringsverksamhet samt ingå exploateringsavtal. Besluta i ärenden om hyra, arrende, tomträtt, servitut eller annan upplåtelseform till fast eller lös egendom. Besluta i ärenden om förhyrning, arrende eller annan upplåtelse avseende annans fasta eller lösa egendom. Ansvara för den kommunala offentliga belysningen. Besluta om bidrag till enskild väghållning. Besluta om namngivning av kommunala gator, vägar, torg och kvarter. Svara för kommunens bredbandsfrågor Handlägga och besluta i andra ärenden, som till sin art är jämförliga med ovan angivna. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 4 (12) 23

24 Övrig verksamhet 8 Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter som civilförsvarsnämnd och trafiknämnd samt arbetslöshetsnämnd. I kommunstyrelsens uppgifter ingår även följande: Att svara för ledning och samordning av informationsverksamheten och ansvara för kommunens centrala marknadsförings- och informationsverksamhet. Att ansvara för arbetsmarknads-, näringslivs- och turismfrågor och för åtgärder i syfte att allmänt främja arbetsmarknaden och näringslivet i kommunen. Att ansvara för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) enligt skollagen. (Kf 107/2016) Att vara kommunens arkivmyndighet. Att vara personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen inom sitt verksamhetsområde. Att ansvara för kommunens officiella anslagstavla. Att inom sitt eget verksamhetsområde besluta i ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. Att ansvara för utformningen av kommunens administrativa regelverk. Att ansöka om statsbidrag, EU-bidrag, regionbidrag eller motsvarande som innebär kommunal medfinansiering eller tillsättande av nya tjänster.. Kommunstyrelsen ansvarar i övrigt för de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter som inte ankommer på annat organ. Delegering från kommunfullmäktige 9 Kommunstyrelsen får vid behov ta upp lån inom den belopps ram och de riktlinjer, som kommunfullmäktige beslutat och med särskilt beaktande av de föreskrifter, som fullmäktige beslutat beträffande säkerhet. Kommunstyrelsen för själv eller genom ombud kommunens talan och bevakar dess rätt inför domstolar och andra myndigheter i mål och ärenden där det ankommer på kommunstyrelsen att föra sådan talan. I detta sammanhang har kommunstyrelsen rätt att träffa avtal om betalning av fordran, anta eller förkasta ackord samt ingå förlikning. Kommunstyrelsen avger yttranden, som ankommer på fullmäktige i de fall dessa inte är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kan kommunfullmäktiges beslut inte avvaktas får kommunstyrelsen besluta även i dessa ärenden. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 5 (12) 24

25 10 Kommunstyrelsen ska fatta beslut om antagande av ny detaljplan, ändring av detaljplan och upphävande av detaljplan eller av geografiskt avgränsad del av detaljplan; om enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen, SFS 1987:10 och SFS 2010:900 med lydelse fram till och med den 31 december 2014, får tillämpas, och som är förenlig med kommunens översiktsplan enligt plan- och bygglagen. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om antagande av ny detaljplan, ändring av detaljplan och upphävande av detaljplan eller av geografiskt avgränsad del av detaljplan samt om antagande av nya områdesbestämmelser, ändring av områdesbestämmelser och upphävande av områdesbestämmelser; som är förenlig med kommunens översiktsplan enligt plan- och bygglagen, och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt plan- och bygglagens, SFS 2010:900 med lydelse från och med 1 januari 2015, kapitel 3 paragraf 16, och som inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunstyrelsen har dock inte rätt att fatta beslut om antagande av ändring eller upphävande av detaljplan eller ny detaljplan som ersätter befintlig före utgången av detaljplanens genomförandetid om berörd fastighetsägare motsätter sig det. Ansvar och rapporteringsskyldighet 11 Kommunstyrelsen ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, rättspraxis samt kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen ska regelbundet till kommunfullmäktige rapportera och redovisa hur verksamheten utvecklas och bedrivs samt hur den ekonomiska ställningen förändras under budgetåret. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 6 (12) 25

26 Kommunstyrelsens arbetsformer Sammansättning 12 Kommunstyrelsen består av tretton ledamöter och tretton ersättare. Förutom ordförande ska det finnas en förste vice och en andre vice ordförande. Ersättarnas tjänstgöring i styrelse och utskott 13 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättare i kommunstyrelsens utskott ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att yttra sig under sammanträdet och få sin mening antecknad till protokollet. Om inte ersättarna i kommunstyrelsen väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. Ersättare i utskotten ska inkallas till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas, får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Växeltjänstgöring 14 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 7 (12) 26

27 Inkallande av ersättare 15 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens/utskottets sekreterare, som kallar ersättare. Ersättare för ordföranden i styrelse och utskott 16 Om varken ordförande eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, utser styrelsen/utskottet en annan ledamot att tillfälligt vara ordförande och fullgöra ordförandens uppgifter. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget under längre tid än en månad får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden Tidpunkt 17 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Utskotten sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden i kommunstyrelsen eller utskotten, efter samråd med vice ordförandena, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Kallelse 18 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska senast sex dagar före sammanträdesdagen på ett lämpligt sätt (post, e-post eller anat sätt som kommunstyrelsen bestämmer) tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. l undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 8 (12) 27

28 När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Handläggning 19 Utskotten får handlägga ärenden bara när minst tre av ledamöterna är närvarande. Om en ledamot i ett utskott begär det ska ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för beslut. Ordföranden 20 Det åligger kommunstyrelsens ordförande att närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela verksamhet, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Kommunstyrelsens ordförande får närvara vid sammanträde med övriga nämnder, utskott och beredningar. Ordföranden får därvid delta i överläggningarna men inte i besluten. Ordföranden har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Justering av protokoll 21 Protokoll i styrelsen och utskotten justeras av ordföranden och en ledamot- Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan den justeras. Utskott kan besluta att en paragraf i protokoll ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan den justeras. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 9 (12) 28

29 Reservation 22 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 23 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, 1:e och 2:e vice ordföranden, kommunchefen eller annan anställd som styrelsen bestämmer. Undertecknande av handlingar 24 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av förste eller andre vice ordföranden och kontrasigneras av kommunchefen eller kommunstyrelsens sekreterare såvida inte annat bestäms genom delegation. l övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av utskotten ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av förste eller andre vice ordföranden och kontrasigneras av utskottets sekreterare såvida inte annat bestäms genom delegation. Utskott 25 Inom kommunstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott och ett samhällsbyggnadsutskott. Arbetsutskottet består av tre ledamöter och lika många ersättare. Samhällsbyggnadsutskottet består av tre ledamöter och lika många ersättare. 26 Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland respektive utskotts ledamöter en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. 27 De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen bör beredas av utskott om beredning behövs. När ärendet beretts bör utskottet lägga fram förslag till beslut. Utskottens protokoll ska snarast anmälas till kommunstyrelsen. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 10 (12) 29

30 28 Från kommunens nämnder, beredningar, utskott och anställda får kommunstyrelsen och dess utskott infordra nödvändiga yttranden och upplysningar. Vid beredning av ärenden, som också berör annan nämnds eller annat utskotts verksamhetsområde, får utskotten adjungera representanter från berörd nämnd eller annat kommunstyrelsens utskott. De sålunda adjungerade ledamöterna får yttra sig i utskottet men inte delta i dess beslut och inte heller få sin mening antecknad till protokollet. Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 Kommunstyrelsens arbetsutskott ska inför kommunstyrelsen bereda ärenden angående tillväxtfrågor, den långsiktiga planeringen av kommunens ekonomi, den fysiska översiktsplaneringen, detaljplanering, regionplanering, länsplanering, bostadsförsörjningsplanering, exploateringsverksamhet, gemensamma planeringsförutsättningar, övergripande planering av den lokala trafikförsörjningen (inkl. särskild kollektivtrafik). Likaså ska utskottet bereda andra ärenden avseende kommunens långsiktiga planering, vilka hänskjutits till utskottet. Arbetsutskottet svarar för kommunens byggnadsverksamhet i enlighet med den av kommunfullmäktige fastställda investeringsramen. Arbetsutskottet ansvarar för kostfrågorna i kommunen och dess utveckling. Arbetsutskottet bereder och handlägger kommunens personalfrågor. Arbetsutskottet är förhandlingsdelegation och pensionsmyndighet. Arbetsutskottet är även budgetberedning och ska upprätta förslag till årsbudget (inkl. ekonomiska ramar), taxor, flerårsbudget samt årsredovisning med mera för kommunens totala verksamhet. Arbetsutskottet fullgör kommunens uppgifter avseende: Löpande frågor om kommunikationer och trafikförsörjning. Lönefrågor i samband med förtroendeuppdrag för anställd. Tolkning av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. Sysselsättnings-, näringslivs- och turismfrågor. Marknadsföring och information. Arbetsutskottet har samordningsansvar för trafiksäkerhetsarbetet. Vidare ska utskottet fatta beslut i sådana ärenden, som med stöd av delegation kan ha överlämnats till detsamma. Slutligen ska utskottet bereda/handlägga andra ärenden vilka till sin art är jämförliga med ovan angivna. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 11 (12) 30

31 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott ska bereda, handlägga och i förekommande fall lämna förslag till beslut i den grupp ärenden, som enligt 7 i detta reglemente ska beslutas av kommunstyrelsen, med undantag för de frågor som kommunstyrelsens arbetsutskott svarar för enligt 29. Samhällsbyggnadsutskottet fullgör vidare kommunens uppgifter avseende: Förvaltning, drift och underhåll av kommunens fastigheter och anläggningar samt lös egendom. Utveckling av kommunens fastighetsbestånd och föreslå avyttring av sådana fastigheter som inte erfordras för den kommunala förvaltningen eller som inte är av kommunalt intresse att äga. Ansvaret för anläggning, drift och underhåll av kommunens gator, vägar, parker och andra allmänna platser, trafikanläggningar, planteringar, lekplatser och liknande anläggningar samt för att upprätta underhållsplaner för nämnda anläggningar Offentlig renhållning. Offentlig belysning. Tillgänglighetsfrågor. Miljöfrågor Anläggning, drift och underhåll av kommunens vatten- och avloppsanläggningar. Bredbandsfrågor. C 14:1 Reglemente för kommunstyrelsen 12 (12) 31

32 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december 2017 Ksau 356 Dnr KS 2014/327 Förslag till reglemente för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar ändra kommunstyrelsens reglemente och kultur- och fritidsnämndens reglemente enligt bifogade förslag, handlingsid: Ks och Ks Ärendebeskrivning Ansvaret för turismfrågor är uppdelat mellan kultur och fritid och kommunikationsavdelningen. Genom att samla ansvar och resurser under utvecklingsavdelningen kommer turismfrågor lättare att kunna integreras med näringslivsutveckling, ett sätt att arbeta som främjar turismnäringen. Organisationsförändringen kommer även ge kommunen ett helhetsgrepp om turism och möjlighet till samordning och långsiktig planering. Ansvaret för turismfrågor finns för närvarande i kultur- och fritidsnämnden men bör efter förändringen inom förvaltningen föras över till kommunstyrelsen. För att genomföra detta behöver förändring beslutas både i kultur- och fritidsnämndens reglemente som i kommunstyrelsens reglemente. I kultur- och fritidsnämndens reglemente föreslås turism strykas på fyra ställen under 1 och i kommunstyrelsens förslag läggs turismfrågor till i 8 och 29. Ändringen i 29 innebär att kommunstyrelsens arbetsutskott fullgör kommunens uppgifter avseende turismfrågor på samma sätt som arbetsutskottet redan fullgör kommunens uppgifter avseende näringslivsfrågor. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar ändra kultur- och fritidsnämndens reglemente och kommunstyrelsens reglemente enligt bifogade förslag. Justerandes sign 32

33 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Elin Dofs, handlingsid: Ks Reglemente för kommunstyrelsen (ändring turism läggs till), handlingsid: Ks Reglemente för kultur- och fritidsnämnden (utan turism), handlingsid: Ks Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 33

34 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 14:4 Kf 191/2014 Dnr Ks 2014/326 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelser i detta reglemente. Antaget av kommunfullmäktige den 15 december 2014, Kf 191. Gäller från den 1 januari Verksamhet 1 Kultur- och fritidsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom kultur, fritid, bibliotek och serveringstillstånd med mera enligt alkohollagen och ansvarar för kommunens verksamheter inom dessa områden. Nämnden ska mot bakgrund av ovanstående: Med uppmärksamhet följa utvecklingen i de frågor som gäller kommunal kulturoch fritidsverksamhet, samt ta de initiativ och framlägga de förslag som nämnden finner påkallade. Ägna uppmärksamhet åt utformning och utsmyckning av offentliga platser och byggnader. Verka för bevarande av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader, anläggningar och anordningar. Besluta om upplåtelse av kommunens anläggningar och lokaler för kulturbiblioteks- och fritidsverksamhet. Främja kulturlivet i kommunen (bildnings- och studieverksamhet, teater, musik, dans, konst, film, musei- och utställningsverksamhet m.m.). Främja föreningslivet och inom ramen för av kommunfullmäktige beviljade anslag och av styrelsen fastställda normer, fördela bidrag till föreningar, organisationer och enskilda. C 14:4 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden 1 (5) 34

35 Kultur- och fritidsnämnden ska också: Svara för information om sin verksamhet. Främja och stödja olika kulturyttringar i kommunen. Utveckla biblioteksverksamheten i kommunen. Bredda kulturutbudet för att därmed nå nya grupper. Tillse att kommuninvånarna erbjuds olika meningsfulla alternativ till fritidsverksamhet; lek idrott, kultur med mera. Ansvara för att alla ges möjlighet till meningsfull idrottsutövning. Svara för och utveckla kommunens fritidsgårdar. Svara för och utveckla kommunens fritidsbad. Svara för och utveckla kommunens kulturskola. Svara för ärenden enligt alkohollagen; ansökningar, tillsyn med mera för serveringstillstånd. Svara för ärenden enligt lotterilagen och lagen om anordnande av visst automatspel. Svara för att kommunens har en utsmyckningsplan. Svara för reformering och förenkling av regelbeståndet inom sitt verksamhetsområde. Beslutsbefogenheter vid en extraordinär händelse 2 Då en extraordinär händelse inträffar får krisledningsnämnden överta hela eller delar av nämndens verksamhetsområde. Ansvar, information och rapporteringsskyldighet 3 Nämnden ansvarar för att verksamheten inom nämndens område bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska till kommunfullmäktige, på sätt som kommunstyrelsen bestämmer, rapportera hur verksamheten utvecklas. C 14:4 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden 2 (5) 35

36 Nämndens arbetsformer Sammansättning och mandattid 4 Kultur- och fritidsnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Förutom ordförande ska det finnas en förste vice och en andre vice ordförande. Posten som andre vice ordföranden ska tillfalla det parti eller valsamverkansblock, som inte innehar ordförandeposten. Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från den förste januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Ersättarnas tjänstgöring 5 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ej tjänstgörande ersättare i nämnden har rätt att yttra sig under sammanträdet och få sin mening antecknad till protokollet. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Växeltjänstgöring 6 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. C 14:4 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden 3 (5) 36

37 Inkallande av ersättare 7 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av sammanträdet, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. Ersättare för ordförande 8 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 9 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Om särskilda skäl föreligger får ordföranden, efter samråd med vice ordförandena, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska senast sex dagar före sammanträdesdagen på ett lämpligt sätt (post, e-post eller på annat sätt som nämnden bestämmer) tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. C 14:4 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden 4 (5) 37

38 Handläggning 11 Från kommunens övriga nämnder, beredningar, utskott och anställda får nämnden infordra de yttranden och upplysningar, som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Vid beredning av ärenden, som också berör annan nämnds eller annat utskotts verksamhetsområde, nämnden adjungera representanter från berörd nämnd eller utskott. De adjungerade ledamöterna får yttra sig men inte delta i beslut eller få sin mening antecknad till protokollet. Justering av protokoll 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. Delgivning 14 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förste eller andre vice ordföranden eller tjänsteman som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 15 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av förste vice eller andre vice ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Personuppgifter 16 Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för behandling av personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde. C 14:4 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden 5 (5) 38

39 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december 2017 Ksau 360 Dnr KS 2017/425 Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar teckna föreliggande förslag till överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, handlingsid: Ks Ärendebeskrivning Lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård kommer från och med att ersättas av Lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den nya lagen ger parterna möjlighet att träffa en särskild överenskommelse om att kommunernas betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt (enligt 5 kap. 4 ) (lagen säger 3 kalenderdagar efter utskrivningsklar) eller med annat belopp än det som motsvarar genomsnittskostnaden i riket (enligt 5 kap. 6 ) (bestäms årligen). Övriga delar i lagen är inte förhandlingsbara. Görs ingen överenskommelse gäller lagen i sin helhet. Kommunförbundet Skåne har tillsammans med Region Skåne, kommit överens om och tagit fram ett förslag på överenskommelse som bilägges. Processen har letts av förbundsdirektör Monica Holmquist och Regiondirektör Alf Jönsson. Sista dag för att underteckna överenskommelsen är den 31 januari Vård och omsorgsnämnden har under arbetet med att ta fram förslaget påpekat till kommunförbundet Skåne att föreslagen överenskommelse bedöms vara ensidig till förmån för Region Skåne. För kommunens del medför det kostnader om kommunerna inte uppfyller sina åtaganden enligt överenskommelsen. Justerandes sign 39

40 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december forts. Motsvarande gäller dock inte om Region Skåne brister i sina åtaganden utan i dessa fall saknas sanktionsmöjligheter/ påtryckningsmedel. Dessa synpunkter har dock endast påtalats av SÖSK-kommunerna och utan ett brett kommunalt stöd har det inte beaktats i överenskommelsen. Överenskommelsen ger dock kommunen ett bättre läge jämfört med att enbart tillämpa lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vård och omsorgsnämndens bedömning har därför varit att möjligheten att lyckas nå en egen överenskommelse med Region Skåne är obefintlig. Vård och omsorgsnämndens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar teckna föreliggande förslag till överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, handlingsid: Von Beslutsunderlag Vård och omsorgsnämnden 84/2017, handlingsid: Ks Förslag till överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, handlingsid: Ks Tidigare behandling Vård och omsorgsnämnden 84/2017: Kommunstyrelsen beslutar teckna föreliggande förslag till överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, handlingsid: Von Vid eventuell revidering av förslaget delegerar vård och omsorgsnämnden till vård och omsorgsnämndens arbetsutskott att bereda ärendet och lämna förslag till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 40

41 Kommunförbundet Skånes styrelse ställer sig bakom Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade enhälligt att ställa sig bakom förslaget till överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt att rekommendera kommunerna att politiskt anta överenskommelsen. Bakgrund Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård kommer från och med att ersättas av Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som antogs av riksdagen i juni Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I lagen tydliggörs att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. I detta syfte ska lagen särskilt främja att patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter att behandlande läkare bedömt att patienten är utskrivningsklar. Lagen innehåller bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan. Lagen ger också parterna möjlighet att träffa en särskild överenskommelse om att kommunernas betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt (lagen säger 3 kalenderdagar efter utskrivningsklar), eller med annat belopp än det som motsvarar genomsnittskostnaden i riket som bestäms årligen. Övriga delar i lagen är inte förhandlingsbara. Görs ingen överenskommelse gäller lagen i sin helhet. Kommunförbundet Skåne har tillsammans med Region Skåne kommit överens om och tagit fram ett förslag på överenskommelse mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. Viktiga delar i överenskommelsen I överenskommelsen föreslås en inkörningsperiod då parterna följer den nya lagen för att säkra processer och rutiner. Under denna period inträder kommunernas betalningsansvar efter 7 kalenderdagar på individnivå. Därefter inträder under perioden en genomsnittsmodell. Modellen innebär att betalningsansvaret för kommunerna inträder efter 2,8 kalenderdagar i den somatiska slutna vården, men med en genomsnittsmodell som innebär att kommunerna får Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

42 tillgodoräkna sig de dagar som patienter kunnat gå hem innan betalningsansvaret inträder. De blir en nettomodell som ger en viss flexibilitet. Konkret innebär det att om en kommun under en kalendermånad tar hem patienter före 2,8 kalenderdagar från utskrivningsklar, så räknas den dagen/dagarna av mot de dagar som eventuellt överstiger 2,8 kalenderdagar. Exemplet nedan illustrerar om 10 patienter tillsammans under månaden haft 31 utskrivningsklara dagar på en månad. (exemplet utgår fr en dygnskostnad på kronor) Uträkning enligt överenskommelsens genomsnittsmodell: Om 10 patienter sammanlagt har legat 31 dagar kvar på sjukhus efter utskrivningsklar så dividerar man det med 10 och får fram genomsnittssumman 3,1. Nästa steg är 3,1 minus 2,8 = 0,3. Nästa steg 0,3 multiplicerat med 10 patienter = 3 som multipliceras med dygnspriset (7 100 kr) = kr för kommunen att betala. Uträkning om lagen skulle gälla så skulle alla dagar över 3 räknas som betalningsdagar: Antal betalningsdagar i exemplet = 7 som multipliceras med dygnspriset (7 100 kr) = kr för kommunen att betala. Patient Antal utskrivningsklara dygn plus/minus i förhållande till 2, , , , , , , , , , ,8 0 Summa Betalningsdagar om lagen skulle gälla Genomsnitt antal utskrivningsklara dagar 3,1 Formeln för genomsnittsmodellen: Genomsnittligt antal utskrivningsklara kalenderdagar minus 2,8 multiplicerat med antal utskrivningsklara patienter multiplicerat med genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. För att vi skulle komma till en uppgörelse med Region Skåne om genomsnittsmodellen krävdes att vi från kommunernas sida gick med på att gränsen för när betalningsansvaret inträder är 2,8 i stället för 3,0 som lagen föreslår. Den ekonomiska regleringen hanteras kommunvis och retroaktivt, den femte arbetsdagen påföljande månad. Kommunförbundet Skåne 2(3) 42

43 Ersättningsbelopp Beträffande vilket ersättningsbelopp som ska gälla för kommunens betalningsansvar per dag så föreslås i överenskommelsen att kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården och meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om detta belopp. Särskild överenskommelse gällande psykiatri En särskild överenskommelse för psykiatrin som ska gälla från och med ska tas fram under våren För övrigt gäller för psykiatrin under 2018 att ett betalningsansvar inträder efter 30 kalenderdagar på individnivå. Ingen genomsnittsmodell tillämpas för psykiatrin. Gemensam långsiktig målsättning En gemensam långsiktig målsättning finns också beskrivet som avser att parterna ska verka för patienter inte ska ligga kvar på sjukhus om de är utskrivningsklara. Dessutom ska överenskommelsen under året följas upp och utvärderas. Överenskommelsens giltighetstid och villkor Överenskommelsen omfattar perioden och under förutsättning att samtliga kommuner undertecknat överenskommelsen senast I annat fall gäller Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i sin helhet från och med Lund Monica Holmqvist Förbundsdirektör välfärd Carina Lindkvist Chef avdelning hälsa och social Kommunförbundet Skåne 3(3) 43

44 44

45 45

46 Datum: Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Inledning Överenskommelsen har sin grund i Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller fr.o.m då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphävs. I 4 kap. 4 anges att landsting och kommun i samråd ska utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt lagen. I Skåne har gemensam processbeskrivning tagits fram och, med utgångspunkt från denna, har en Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård framarbetats. I 4 kap. 5 anges att landsting och kommun får träffa överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt än det som anges i 5 kap. 4 eller med annat belopp än det som bestäms enligt 5 kap. 6. Lagen anger tydligt syfte och respektive parters ansvar, vilket ingående parter i denna överenskommelse enhetligt ansluter sig till. Länk till Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs Samverkan och gemensam målsättning Grunden för samverkan inom områden där hälso- och sjukvårdsansvaret är fördelat mellan de skånska kommunerna och Region Skåne följer det beslutade Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, som gäller tillsvidare från och med den 1 september Syftet är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen. I avtalet fokuseras särskilt på utvecklingsområden såsom teambaserad vårdform för de mest sjuka, utveckling av insatser för tidvis sviktande, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, utveckling av förebyggande arbetssätt och stöd för personer i riskgrupper, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning samt utveckling av E-hälsa och mobila IT lösningar. Utifrån dessa utvecklingsområden och föreliggande överenskommelse är den gemensamma målsättningen för hela utskrivningsprocessen att en patient, när alla samverkat och tagit sitt ansvar för planering och överlämnande av nödvändig information, skrivs hem samma dag som patienten är utskrivningsklar oavsett vilken boendeform patienten har eller behöver. Patienter ska vara på sjukhus när de 46

47 behöver det av medicinska skäl. Detta innebär att den gemensamma målsättningen är att undvikbar slutenvård och oplanerade återinläggningar ska minska, samt att antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar ska vara noll år Överenskommelsens parter Parter i denna överenskommelse är Region Skåne och var och en av kommunerna i Skåne vilka fortsättningsvis benämns som parter. Parterna utgörs därmed av Region Skåne och kommunerna Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga samt Östra Göinge. Mellan parterna gäller följande Denna överenskommelse gäller från och med under förutsättning att samtliga parter undertecknat överenskommelsen senast I annat fall gäller Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Somatisk vård Perioden används som inkörningsperiod, där parterna får möjlighet att säkra processer och rutiner, och då inträder kommunernas betalningsansvar när antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider sju kalenderdagar på individnivå. Från och med och till och med inträder kommunens betalningsansvar när det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider 2,80 kalenderdagar per kommun under en kalendermånad och villkoren enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt den gemensamt framtagna rutinen, Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård uppfylls. o Beräkning sker enligt följande: (Genomsnittligt antal kalenderdagar minus 2,80) multiplicerat med Antal utskrivna patienter multiplicerat med Genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Psykiatrisk vård En separat överenskommelse om vad som gäller i samband utskrivning från sluten psykiatrisk hälso- och sjukvård efter ska tas fram under våren Under 2018 inträder kommunernas betalningsansvar, i enlighet med den särskilda övergångsbestämmelsen till lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, när antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar från sluten psykiatrisk vård överskrider trettio kalenderdagar på individnivå. Ersättningsbelopp och fakturering Ersättningsbelopp för kommunens betalningsansvar per dag följer lagen (5 kap. 6 ), vilket innebär att kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården och meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om detta belopp. Underlag för fakturering under perioden utgörs av nuvarande rutin, d.v.s. PASiS. Kommunförbundet Skåne Region Skåne 2(3) 47

48 Underlag för fakturering under perioden utgörs av Mina planer. Den ekonomiska regleringen hanteras kommunvis och retroaktivt, med datauttag från Mina planer den femte arbetsdagen påföljande kalendermånad. I beräkningsunderlaget ingår alla patienter som är utskrivna aktuell månad. Beräkningsunderlag för fakturering ska finnas tillgängligt för parterna så att eventuella tvister om betalningsansvar undviks. Uppföljning Överenskommelsen i sin helhet ska följas upp och utvärderas. Utifrån resultatet av denna uppföljning och utvärdering ska en förnyad diskussion angående eventuella behov av anpassning av överenskommelsen genomföras innan årsskiftet 2018/2019. Antalet utskrivningsklara dagar kommer att följas månadsvis per kommun, både i central samverkan och i delregional samverkan. En separat uppföljning ska genomföras under 2018 av vårdtillfällen där antal utskrivningsklara dagar inom somatisk slutenvård på ett tydligt vis överskrider vad som överenskommits för år Överenskommelsens ikraftträdande och varaktighet Denna överenskommelse gäller perioden Avvikelser och tvister För hantering av eventuella avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtaganden eller tvister om tolkningen av överenskommelsen gäller samma åtgärdstrappa som i Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, ansvarsfo%cc%88rdelning-och-utveckling-avseende-ha%cc%88lso-och-sjukva%cc%8arden-i- Ska%CC%8Ane.pdf Kristianstad 2018-xx-xx xxxxxxx 2018-xx-xx Henrik Fritzon Regionstyrelsens ordförande Region Skåne Namn Titel Kommun Kommunförbundet Skåne Region Skåne 3(3) 48

49 Tomelilla den 18 december 2017 Dnr KS 2011/457 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Ida Abrahamsson Hållbarhetsstrateg Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Kommunstyrelsen Granskningsutlåtande Översiktsplan, konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Förvaltningens förslag till beslut Att godkänna granskningsredogörelsen som därmed utgör grunden för upprättandet av antagandehandlingar av översiktsplan, konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Ärendebeskrivning Översiktsplanen, konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning har varit föremål för granskning under tiden 17 juli 15 oktober Remiss och kungörelse har sänts ut till alla som är förtecknade i sändlistan daterad Handlingarna har funnits tillgängliga på Tomelilla bibliotek, biblioteken i Brösarp, Onslunda och Smedstorp, kommunkontoret i Tomelilla, samt på kommunens hemsida. Samrådsredogörelsen redovisar inkomna yttranden, erinringar, synpunkter och påpekanden samt kommunens kommentarer och förslag med anledning av desamma. Yttrandena är kort sammanfattade. Samtliga yttranden finns att tillgå sin helhet att på Tomelilla kommun. Länsstyrelsens yttrande med bilaga finns längst bak i detta dokument. Synpunkter av redaktionell karaktär beaktas i bearbetningen av översiktsplanen, men redovisas eller kommenteras ej i samrådsredogörelsen. Beslutsunderlag Granskningsredogörelse 1 (2) 49

50 Samhällsbyggnad Ida Abrahamsson Hållbarhetsstrateg Beslutet skickas till: Ulrika Ljung Ida Abrahamsson 2 (2) 50

51 Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 Dnr: Ks 2011/457, Utlåtande Utlåtande efter utställning för granskning av Tomelilla kommuns förslag till översiktsplan 2025 med utblick mot Utställning och granskning av kommunens förslag Förslaget till översiktsplan, konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning har varit föremål för utställning och granskning under tiden 17 juli 15 oktober Remiss och kungörelse har sänts ut till alla som är förtecknade i sändlista daterad Handlingarna har funnits tillgängliga i kommunhusets reception och på Tomelilla bibliotek, biblioteken i Brösarp, Onslunda och Smedstorp, samt på kommunens hemsida. Följande sammanställning redovisar inkomna yttranden, erinringar, synpunkter och påpekanden samt kommunens kommentarer och förslag med anledning av desamma. Yttrandena är sammanfattade. Samtliga yttranden finns att tillgå sin helhet på kommunförvaltningen. Länsstyrelsens yttrande finns längst bak i detta dokument. Synpunkter av redaktionell karaktär beaktas i bearbetningen av översiktsplanen, men redovisas eller kommenteras ej i utlåtandet. De synpunkter som ej bedöms beröra översiktsplanen lämnas vidare till respektive ansvarig enhet inom kommunen eller annan instans. De synpunkter som inkommit i tidigare skede, under samrådstiden, finns sammanfattade och kommenterade i en samrådsredogörelse. 51

52 Antagandehandling Yttranden som inkommit Flera yttranden har inkommit efter utställningstidens utgång. Dock har en del under utställningstiden sökt anstånd att inkomma sent. Kommunen har i alla de fallen godkänt sent inkomna yttranden. Inkomna yttranden: Inkom: Länsstyrelsen Trafikverket Lantmäteriet Naturvårdsverket Försvarsmakten Polismyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Regionala utvecklingsnämnden Räddningstjänsten SÖRF Regionmuseet Hörby kommun Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialdemokraterna Moderaterna Tryde Byalag Sillaröds Byaförening Lantbrukarnas Riksförbund Pensionärsrådet Sydöstra Skånes Ridledsförening, Carina Liljedahl Stolpavägens Samfällighetsförening (boende i Ullstorp) Biogas Sydöstra Skåne E.ON Carina Liljedahl Agneta Christensson Birgitta Gran Lars-Olof och Christel Lorentzon (26) 52

53 Antagandehandling Erinringar, påpekanden, synpunkter m.m. samt kommunens kommentarer Nedan redovisas inkomna yttranden. Kommunens kommentarer och förslag med anledning av vad som framförts redovisas med indragen text efter symbolen о. 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att det saknas ställningstagande, vägledning och riktlinjer för hur intressekonflikter eller utmaningar ska hanteras vid kommande prövningar vid en ändrad markanvändning. Bebyggelsestrategin för t.ex. landsbygden är allt för svepande för att det ska gå att förutse på vilket sätt t.ex. frågor om översvämning, kulturmiljöaspekter och hushållning med mark ska vägas mot den enskildes intresse av byggande. Det är också oklart vad som avses med landsbygd med respektive utan starka konflikter med allmänna intressen. Länsstyrelsen saknar en markanvändningskarta som för hela kommunens yta redovisar grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Det är även oklart vilken markanvändning som bedöms lämplig för de områden där kommunens avsikt är att gällande detaljplaner bör hävas. o Planförslaget förtydligas gällande landsbygd, konflikter osv. o För de markområden som inte är utpekade gäller pågående markanvändning. Markanvändningskartan kompletteras med pågående markanvändning. Länsstyrelsen påminner om 3 kap 4 miljöbalken som anger att brukningsvärd jordbruksmark (inte enbart högvärdig mark) får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen anser att ÖP 2025 inte ger vägledning för hur byggnation ska ske på landsbygden så att krav i miljöbalken följs såväl som att uppfylla nationella och regionala mål avseende bl.a. hållbara transporter och miljökvalitetsnormer för vatten. Länsstyrelsen menar att all prövning på jordbruksmark ska ske restriktivt. o Kommunens ställningstagande kring bebyggelse på landsbygden kommer att förtydligas; Nybyggnad av enstaka bostäder liksom byggnader för verksamhet på landsbygd ska kunna tillåtas, företrädelsevis i anslutning till redan befintliga gårdscentrum, inom de gamla bytomterna, inom 3 (26) 53

54 Antagandehandling sammanhållen bebyggelse samt i direkt anslutning till befintliga tätorter även om detta sker på mark som för närvarande används för jordbruk. Detta gäller även då man vill flytta gårdscentrum till ny plats inom en fastighet. Av planhandlingarna framgår att tidigare tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft anses vara aktuell. Om kommunen bedömer att äldre översiktsplanedokument fortsatt gäller måste detta tydligt framgå både av planbeskrivningen och av kartmaterialet. Tidigare ställningstaganden som kvarstår bör integreras och motiveras i ÖP o Ställningstagande gällande vindbruksplanen och vindkraft kommer att förtydligas och kompletteras i både planbeskrivning och kartmaterial. Länsstyrelsen anser att handlingarna saknar uppgifter om skyddade arter och konstaterar att för vissa platser är förekomsten av skyddade arter särskilt stor. Särskilt utbyggnadsområde nr 8 öster om Tomelilla tätort (Ullstorp). Länsstyrelsen framför att en utbyggnad av område 8 riskerar att inte vara förenlig med gällande lagstiftning. o Planhandlingarna kompletteras med uppgifter gällande utbyggnadsområde nr 8. Kommunens avsikt är inte att skapa traditionella villakvarter utan istället anpassa mängden och lokaliseringen av ny bebyggelse efter förutsättningarna gällande skyddade arter, biotoper, riksintresse och andra motstående intressen inom området. Länsstyrelsen konstaterar att de värden som utgör riksintresseanspråk och konsekvenserna av ÖP 2025 inte redovisas för respektive riksintresse. Översiktsplanen ger därför ingen vägledning vad gäller behov av åtgärder eller anpassningar vid kommande prövningar för att minska eventuell negativ påverkan eller för att inte en påtaglig skada ska uppstå på ett riksintresse. Utbyggnadsområde 26 i Smedstorp ligger inom riksintresse för kulturmiljövården L:K 12 Smedstorp. Det framgår inte hur riksintresset kan komma att påverkas av föreslagen bostadsutbyggnad. o Planhandlingarna kompletteras. Det saknas redovisning och bedömning vad gäller påverkan på riksintressen från utbyggnadsområde 8 och 10 i Tomelilla/Tryde som ligger i anslutning till utpekade riksintressen för kommunikation. o Planhandlingarna kompletteras. 4 (26) 54

55 Antagandehandling Riksintresse för totalförsvarets militära del redovisas i text, men bör även tydliggöras i översiktsplanens kartor. ÖP 2025 saknar redovisning av statusen avseende miljökvalitetsnormer, MKN, för de vattenförekomster som finns inom kommunen och hur genomförandet av ÖP 2025 inte försämrar eller hur den bidrar till att följa MKN för vatten. Länsstyrelsen påpekar att kommunen bör beakta att om detaljplan i Spjutstorp vid Trydeån upphävs inträder strandskydd. o Kommunen tar det under beaktande. Miljökonsekvensbeskrivning Bedömningen görs för mer generella ambitioner och mål och inte för den föreslagna mark- och vattenanvändningen som pekas ut i ÖP Även slutsatserna kan ifrågasättas. Sammantaget går det inte av planhandlingarna att få tydlig överblick för vilka konsekvenser genomförandet av ÖP 2025 kan få eller den betydande miljöpåverkan som behöver hanteras med åtgärder. Länsstyrelsen bedömer att redovisningen av miljökonsekvenserna inte uppfyller lagkraven i 6kap. miljöbalken, MB. o Kommunen tar det under beaktande och ser över miljökonsekvensbeskrivningen. 2. Trafikverket Inga ytterligare synpunkter utöver vad som lämnats under samrådsskedet. 3. Lantmäteriet. Lantmäteriet har ingen erinran ur fastighetsbildningssynpunkt. 4. Naturvårdsverket Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter. 5. Försvarsmakten Försvarsmakten anser att riksintresse för totalförsvarets militära del kan tydliggöras i kartmaterialet. I texten redovisas riksintresset på ett fullgott sätt. o Kartmaterialet kompletteras enligt försvarsmaktens synpunkter. 5 (26) 55

56 Antagandehandling 6. Polismyndigheten Vid framtida planering och anläggning av nytt bostads- och eller handelsområde eller allmänna mötesplatser ser polismyndigheten positivt på att man lägger vikt vid och använder sig av erfarenhet, forskning och evidensbaserad kunskap som finns gällande situationell brottsprevention. I syfte att vara delaktig i det brottsförebyggande arbetet och för att skapa ett tryggare samhälle. o Polismyndighetens synpunkter beaktas. 7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Avstår från att yttra sig i ärendet. 8. Regionala utvecklingsnämnden Förslaget till översiktsplan skulle med fördel kunna stärkas utifrån resonemang kring kommunens roll i Sydöstra Skånes Samarbetes Kommité, SÖSK, samt relationen till Ystad, den regionala kärnan i sydöstra Skåne. o Kommunens roll i Sydöstra Skåne och relationen till Ystad kommer att klargöras i projektet Ystads roll som regional kärna. Tomelilla kommun som minsta kommun (antal invånare) i delregionen har stor nytta av att ingå i ett större sammanhang för att försöka få igenom sina önskemål i regionala planer. Tomelilla kommun har en stor delaktighet i SÖSK arbetet när det gäller olika frågor i delregionen, exempelvis infrastrukturfrågor. Planförslaget refererar till Skånepaketet, som inte längre är aktuellt utan var ett sätt att verka för medel till Skåne under planperioden Inför nuvarande planperiod har region Skåne arbetat med Skånebilden. En överenskommelse som kommer ur Sverigeförhandlingen och utgör en strategisk ståndpunkt för Skåne i förhandlingen om höghastighetsjärnväg. Region Skåne antog 2017 Strategier för ett hållbart transportsystem 2050, vars mål bör ersätta skrivelsen om fem utvecklingsmål som hämtats från RTI-planen o Skrivelse gällande Skånepaketet kommer att uppdateras till nu gällande Skånebilden. Det kommer även att ske en översyn gällande hänvisning till de fem utvecklingsmålen som hämtats från RTI-planen Region Skånes tidigare synpunkter avseende att Onslunda och Spjutstorp riskerar att bli bilberoende kvarstår. Dessa utbyggnadsområden riskerar att 6 (26) 56

57 Antagandehandling inte få god kollektivtrafikförsörjning eftersom utbudet med busstrafik är glest. o Gällande kollektivtrafikförutsättningar för Onslunda och Spjutstorp har kommunen gjort en bedömning att bibehålla större delen av befintliga redan detaljplanelagda utbyggnadsområden trots att inte turtäthet med kollektivtrafik kan erbjudas i den utsträckning det är önskvärt. Region Skåne vill se ett resonemang i ÖP 2025 för vad en framtida utbyggnad av Simrishamnsbanan kan innebära för kommunens och regionens utveckling. o ÖP kommer att förtydligas med ett resonemang gällande Simrishamnsbanans betydelse för kommunen. Region Skånes synpunkter från samrådsskedet att jordbruksmarken är värdefull ur kommunalt, regionalt och nationellt perspektiv kvarstår. Region Skåne saknar resonemang om vad som avser landsbygd med eller utan starka konflikter med allmänna intressen. o Kommunens ställningstagande kring bebyggelse på landsbygden kommer att förtydligas; Nybyggnad av enstaka bostäder liksom byggnader för verksamhet på landsbygd ska kunna tillåtas, företrädelsevis i anslutning till redan befintliga gårdscentrum, inom de gamla bytomterna, inom sammanhållen bebyggelse samt i direkt anslutning till befintliga tätorter även om detta sker på mark som för närvarande används för jordbruk. Detta gäller även då man vill flytta gårdscentrum till ny plats inom en fastighet. Kartorna för framtida bebyggelseutveckling skulle kunna kompletteras ytterligare med kollektivtrafik, gång- och cykelnät samt grönområde. o Kartorna kommer att ses över och kompletteras med viss ytterligare information. 9. Räddningstjänsten SÖRF Ingen erinran 10. Regionmuseet Regionmuseet har yttrat sig i samrådsskedet och avstått att yttra sig i granskningsskedet. 7 (26) 57

58 Antagandehandling 11. Hörby kommun Ingen erinran. 12. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden föreslår att ställningstagandena kring bebyggelse på landsbygden förtydligas. Planförslaget bör förstärkas med ett tydligt ställningstagande för enstaka byggnationer för bostäder och verksamheter även på jordbruksmark i anslutning till redan befintlig bebyggelse eller när det handlar om nya gårdscentrum. o Planhandlingarna kompletteras med ställningstagande. Byggnadsnämnden anser att det bör tas fram en strategi för utveckling av bebyggelse för näringslivet. Översiktsplanen bör ge ett bra stöd för bygglovshanteringen gällande dessa frågor. En tydlig skrivning gällande detta bör finnas med. o Det finns ett ställningstagande att ta fram en näringslivsstrategi. Översiktsplanen bör ge tydligt stöd för bygglov även utanför detaljplanerade områden i byarna, efter vederbörlig och noggrann prövning. Klargörande text gällande; Medge utbyggnad för icke störande (med avseende på buller och emissioner) näringslivsverksamheter i direkt anslutning till alla byarna, även om det inte finns färdig detaljplanerad mark för denna typ av verksamhet. o Kommunen är positiv till icke störande verksamheter i anslutning till byarna. Planhandlingarna förtydligas. I kapitlet Bostad- och bebyggelse står det att kommunen inte kan styra bebyggelseutvecklingen utanför detaljplanerat område. Detta bör ändras då byggande utanför detaljplanerat område prövas på samma sätt som vid detaljplaneläggning. Skillnaden är att det tar längre tid än inom detaljplanerat område. o Utanför detaljplanerat område kan kommunen reglera bebyggelsen genom att hantera de enskilda ärenden som inkommer. Genom att detaljplanera nya områden i förväg kan kommunen istället på ett samordnat och sammanvägt sätt planera önskade utbyggnadsriktningar och byggnationer. Det behövs tydliga ställningstagande för bebyggelse på landsbygd där det är relevant och som skäl till att ta fram detaljplaner/modernisera föråldrade detaljplaner där man vet att det finns efterfrågan och man vill ha en snabb bygglovshantering. 8 (26) 58

59 Antagandehandling o Nya detaljplaner tas successivt fram för utbyggnadsområden i den ordning som marken efterfrågas. Föråldrade detaljplaner ändras/förnyas successivt utifrån efterfrågan. Det anges i översiktsplanen att det finns stora opåverkade områden i Tomelilla. Detta stämmer inte, däremot finns det stora områden med höga naturvärden i kommunen som är värda att värna om. o Kommunen tar det under beaktande. 13. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden har ingen erinran. 14. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har inget att tillägga till översiktsplanen, och föreslår kommunstyrelsen att översiktsplanens utformande ska samordnas med de mål och viljeinriktningar som uttrycks i Äldreomsorgsplanen I granskningshandlingen saknas hänvisning till äldreomsorgsplanen. Detta trots att i samrådsredogörelsen som upprättats har angivits att det skulle lyftas in under människa och livsmiljö med hänvisning till läs mer. o Äldreomsorgsplanen kommer att lyftas in under människa och livsmiljö med hänvisning till läs mer. 15. Socialdemokraterna Utöver synpunkter på redaktionella ändringar framförs följande: Människa och livsmiljö I text bör det poängteras för de olika målområdena att kommunförvaltningen och i synnerhet barn och utbildning har ett viktigt arbete för att uppfylla målområdena. Särskilt målområde 9 gällande fysisk aktivitet. o Hur arbetet med folkhälsomålen och vilka som ska delta är inte preciserat i översiktsplanen. Detta fastställs i kommande arbete med folkhälsostrategin. Sidan 38 här bör även kultur omnämnas. o Kultur har ett eget kapitel i översiktsplanen, därför är kultur inte omnämnt i kapitlet människa och livsmiljö. 9 (26) 59

60 Antagandehandling Bostad & bebyggelse Pilen för område 11 pekar åt sydost, bör peka söderut. Annars krockar verksamhetsområdet med pilarna från folkhögskolan som pekar på riktningen av bostadsbyggandets utbredning. o Till viss del finns utrymme att expandera verksamhetsområdet både söderut och sydost. Pilen ersätts med två pilar för att tydliggöra utbyggnadsriktningarna. Hela Tryde bör vara med i kartan, hela vägen upptill Tryde kyrkby. o Kartmaterialet ses över. Infrastruktur & kommunikation Presentera fyrstegsprincipen i ÖP, samt LED-planen (GCMRV och rid) och en karta med för denna LED-plan. o Fyrstegsprincipens grundprinciper presenteras på sidan 101 i gråa rutan. LED-planen har ingen tillhörande karta Skåneleden och Sverigeleden borde kanske visas i kartan. o Kartmaterialet kommer att ses över. Teknisk försörjning Tomelilla kommun producerar biogas i avloppsslam i Rosendahls avloppsreningsverk. Denna produktion kan effektiviseras ytterligare. o Översiktsplanen berör inte detaljfrågor gällande produktion av biogas i Rosendahls avloppsreningsverk. Avfallstrappan, här bör ett steg till finnas. Det motsvarar den vara som inte är köpt än. o Steget minimera innefattar begränsning av inköpt material, inte enbart minskning av avfall. Avfallstrappan har bara 5 steg, i SYSAVs (Sydskånes avfallsaktiebolag) trappa heter översta steget förebygga. Bör finnas ett ställningstagande om att en nödvattenplan ska tas fram. o Inga nya ställningstagande kommer att införas, ett ställningstagande gällande nödvattenplan bör hanteras som en åtgärd. Natur, vatten och våtmarker Betona vattenrådens funktion och betydelse, samt räkna upp dem och visa på karta. I ÖP förslaget omnämns Skånes luftvårdsförbund. 10 (26) 60

61 Antagandehandling o Kort text gällande vattenråden kommer att skrivas in under regionalt vattenarbete i kapitel natur, vatten och våtmarker. Miljö- och riskfaktorer Här bör skörda regnvatten få en egen rubrik och en beskrivning därom. o Skörda regnvatten är ett enskilt projekt och är inte en översiktsplanfråga. 16. Moderaterna Moderaterna har många redaktionella synpunkter och utöver det även följande: Sammanfattning av översiktsplanen saknas. o Sammanfattning för beslutshandling kommer att tas fram. Avsnitt process och lagstiftning bör utgå. o Process och lagstiftning beskriver syftet med Översiktsplanens framtagande och står kvar. I avsnitt utmaningar och omvärld anser moderaterna att ett av de fem direktiven Vår kommun ska vara en kommun särskilt för barn och unga är märklig och bör omformuleras till Vår kommun ska vara en kommun för alla åldrar. o Direktivet kommer att ändras till: Vår kommun ska vara en kommun för alla, med fokus på barn och unga. Människa och livsmiljö Tabellerna upplevs som svårtolkade. o Tabeller avseende ställningstagandena som finns i slutet på varje kapitel kommer att ses över. Befolkning i framtiden I avsnitt befolkning i framtiden ställer sig moderaterna tveksamma till kvalitén på statistiken och därmed hela kapitlet. Vilka antagande gör företaget i analysen och hur stämmer prognosen med verkligheten? Moderaterna menar att hela kapitlet bör ses över. o Konsulten KAAB har tagit fram en prognos som grundar sig på befolkningstillväxten från 1968 till Befolkningen i Tomelillas kommun beräknades öka från vid årsskiftet 2014/2015 till 11 (26) 61

62 Antagandehandling vid slutet av år I medeltal innebär detta en befolkningsökning över perioden på drygt 65 personer per år. Prognosen baseras på beräkningar utifrån hur det har sett ut rent statistiskt. Eftersom prognosen är från 2014/2015 kom inte statistiken från hösten 2015 med i prognosen. En prognos för framtiden är osäker och aldrig ett facit på verkligt utfall. Med ledning av bland annat prognos och verkligt utfall under senare år har kommunstyrelsen beslutat vilket befolkningsunderlag översiktsplanen ska ta hänsyn till. Bostad och bebyggelse Avsnitt bostad och bebyggelse kartorna behöver numreras. Ange figurtexter och vilket år kartan/flygbilden är ifrån. o Årtal för bostad och bebyggelsekartorna kommer tillföras. Moderaterna anser att översiktsplanen bör kompletteras med en tydlig strategi för utveckling av bebyggelse för näringsverksamhet i tätorterna men även på landsbygden. o Framtagandet av en strategi är ett politiskt ställningstagande, liksom att det ska tas fram en näringslivsplan för Tomelilla kommun. Moderaterna anser att det är fel att kommunen inte kan styra bebyggelseutvecklingen utanför detaljplanerat område. Detta eftersom byggandet utanför detaljplaneratområde prövas på samma sätt som vid detaljplanehandläggning, handläggningen tar dock längre tid utanför detaljplanerat område. o Utanför detaljplanerat område kan kommunen reglera bebyggelsen genom att hantera de enskilda ärenden som inkommer. Genom att detaljplanera nya områden i förväg kan kommunen istället på ett samordnat och sammanvägt sätt planera önskade utbyggnadsriktningar och byggnationer. Moderaterna anser att det är av vikt att nybyggnad av enstaka bostäder liksom byggnader för verksamhet på landsbygd får ske, företrädelsevis i anslutning till redan befintliga gårdscentrum, inom de gamla bytomterna, inom sammanhållen bebyggelse, samt i direkt anslutning till befintliga tätorter även om detta sker på mark som för närvarande används i lantbruket. o Kommunens ställningstagande kring bebyggelse på landsbygden kommer att förtydligas enligt följande; Nybyggnad av enstaka bostäder liksom byggnader för verksamhet på landsbygd ska kunna tillåtas, företrädelsevis i anslutning till redan befintliga gårdscentrum, inom de gamla bytomterna, inom 12 (26) 62

63 Antagandehandling sammanhållen bebyggelse samt i direkt anslutning till befintliga tätorter även om detta sker på mark som för närvarande används för jordbruk. Detta gäller även då man vill flytta gårdscentrum till ny plats inom en fastighet. Riktlinjer för byggnation på landsbygden borde kompletteras med tydligare ställningstagande som ger stöd för bygglovsgivning på landsbygden. o Kommunens ställningstagande kring bebyggelse på landsbygden kommer att förtydligas; Nybyggnad av enstaka bostäder liksom byggnader för verksamhet på landsbygd ska kunna tillåtas, företrädelsevis i anslutning till redan befintliga gårdscentrum, inom de gamla bytomterna, inom sammanhållen bebyggelse samt i direkt anslutning till befintliga tätorter även om detta sker på mark som för närvarande används för jordbruk. Detta gäller även då man vill flytta gårdscentrum till ny plats inom en fastighet. Moderaterna anser att det borttagna området från nu gällande översiktsplan för verksamhet i Skåne Tranås ska finnas med i översiktsplanen. o Inga områden kommer att tillföras Översiktsplanen. Om marken blir efterfrågan för verksamhetsetablering får detta prövas i en detaljplaneprocess. När översiktsplanen aktualiseras/revideras får detta område prövas på nytt. Infrastruktur och kommunikation Borde utvecklas mer så att det framgår vad kommunen vill. Kapitlet behöver utvecklas. o Kapitlet kommer att ses över. Det hänvisas till en infrastrukturplan för Tomelilla kommun, men den finns inte med i källförteckningen och vad den innehåller är okänt. o Infrastrukturplanen ligger i rutan för fortsatt arbete och är inte upprättad. Översiktsplanen har utgått från infrastrukturstrategin för SÖSK, som finns upptagen i källförteckningen. Moderaterna anser att ett förbättrat vägnät är viktigt oavsett vilket färdmedel som används och att detta med större tydlighet ska framgå i granskningshandlingen. Hur kan vi påverka så att vi får ett positivt inflöde? Hur påverkar sänkta hastigheter på vägar i och kring tätorterna? 13 (26) 63

64 Antagandehandling o Infrastrukturplaneringen berör både vägar, järnvägar samt gångoch cykelvägar. Satsningar beslutas genom den regionala transportinfrastrukturplanen som fastställs av region Skåne vart 4:e år. Tomelilla kommun lämnar in prioriteringar till planen tillsammans med övriga kommuner i Sydöstra Skåne. Teknisk försörjning Borde innehålla hur vi vill gå tillväga, hur mycket energi behöver vi i kommunen? Hur ska den framställas? Vad kan vi påverka? Kan vi genomföra utvecklingsprojekt som visar vad som är möjligt? o Enskilda utvecklingsprojekt behandlas inte i Översiktsplanen, dessa bör identifieras i kommande energi- och klimatplan. Där bör även behov och framställning beröras. En mer nyanserad skrivelse gällande 100 % fossilbränslefritt Skåne behövs. o Medverkan i utmaning 100 % fossilfritt Skåne 2020 är en utmaning för att öka medvetenheten i förvaltningen gällande fossilberoendet. Skrivelsen gällande utmaningen är kortfattad och beskrivande. Moderaterna anser att avsnittet behöver bearbetas ytterligare så att det framgår vad kommunen vill. o Kapitlet kommer att ses över, men inga nya ställningstagande tillförs. Avsnittet avslutas med den typ av stora tabeller som tidigare kritiserats. o Tabeller avseende ställningstagandena som finns i slutet på varje kapitel kommer att ses över. Kultur Det krävs finansiering av denna. o Finansiering av verksamheter behandlas inte i ÖP. Moderaterna vidhåller att en skrivning i inledningen formuleras om detta; Tomelilla kommun skall fortsätta att utvecklas och leva. En viktig förutsättning för att kunna erbjuda ett rikt kulturliv är att det går att finansiera. Det kräver ett bra klimat för företagande och en befolkning som kan försörja sig. Blomstrande företag kan bidra med stöd till föreningar och andra aktiviteter och inte minst genom sina anställdas skatter. Alla boende i kommunen bidrar med finansiering via kommunalskatt. 14 (26) 64

65 Antagandehandling o Finansiering av verksamheter behandlas inte i ÖP. I övriga avsnitt anser moderaterna att de sista tabellerna ska strykas. o Tabeller avseende ställningstagandena som finns i slutet på varje kapitel kommer att ses över, men inte tas bort. 17. Tryde Byalag Generellt förtydliga om det gäller Tomelilla centralort, Tomelilla tätort, Tomelilla kommun, kommunförvaltning. Särskilt förklarande text gällande förhållande Tomelilla/Tryde. o Översyn av begreppen kommer att ske. Förskola/skola bör lyftas in ännu mer, lyfta fram totala antalet barn, även dem som ej går i kommunal skola. o Totala antalet barn i skolåldern finns med i kapitlet befolkning i framtiden. Tillföra en berättelse om Tomelillas utveckling i samband med järnvägens tillkomst och att Tomelilla bröt sig ur Tryde kommun 1921 och blev en egen köping. Lyft även fram profiler. Komplettering enligt följande; Tomelilla centralort med sitt ursprung i Tryde, vars läge vid en större vägkorsning gjort orten till ett centrum för handel och utbildning, blev även järnvägsknut. o Historiedelen ses över, men utökas inte mycket utan eventuellt endast små kompletteringar. På kartorna över Tomelilla sidan 108, 131, 155 och 164 saknas Tryde. o Kartorna kommer att ses över. Bebyggelsestrategi ska vara Tomelilla tätort och inom parentes skriva avrinningsområde efter båtnadsområde. o Bebyggelsestrategin kvarstår. Området mellan Svamparondellen och folkhögskolan är till verksamhet och pilen ska visa söderut för att möjliggöra bostadsbyggande norr om samma vägsträcka. 15 (26) 65

66 Antagandehandling o Till viss del finns utrymme att expandera verksamhetsområdet både söderut och sydost. Pilen ersätts med två pilar för att tydliggöra utbyggnadsriktningarna. Äppelodlingen ska benämnas Fruktodlingen. o Texten ses över. Förtydligande om att förtätning även gäller på höjden. o Texten ses över. Fler utbyggnadsområden för bostäder i Tryde. Allt från området strax norr om Österlens folkhögskola till Tryde sand och Tryde kyrkby. o Inga nya områden kommer att tillföras. Hela Tryde även Tryde kyrkby ska vara med på Tomelilla kartan. o Tryde Kyrkby är inte med på kartan för att det i ÖP inte finns något utpekat utbyggnadsområde där. Skörda regnvatten ska få en egen rubrik och beskrivning. o Skörda regnvatten är ett enskilt projekt och inte är en översiktsplanfråga. Klimatfrågan är så viktig att Tryde byalag anser att kommunen sätter igång arbetet kring dikningsföretag i kommunen, för att arbeta mer förebyggande och därmed minimera effekterna av ev. översvämningar. o Arbetet med dikningsföretagen pågår kontinuerligt dock inte inom ramen för översiktplanen. Under ställningstagande ska även vattenråden finnas med. o Inga nya ställningstaganden angående vattenråden. 18. Sillaröds Byaförening Byaföreningen saknar en fungerande närtrafik och önskar att kommunen ser över och utökar kommunens närtrafik inför översiktsplan o Närtrafik är inte en översiktsplanefråga, men kommunen verkar för att utveckla kollektivtrafiken på landsbygden. Ansvariga för närtrafiken är Skånetrafiken. 16 (26) 66

67 Antagandehandling 19. Lantbrukarnas Riksförbund LRFs kommungrupp i Tomelilla vill att följande läggs till i ÖP 2025; Kommunalt VA skall finnas tillgängligt för alla hushåll/företag i kommunen senast o Kommunen har en långsiktig ambition att det ska vara möjligt i framtiden för alla hushåll och företag att ansluta sig till kommunalt VA. Det kommer dock inte vara möjligt inom planperioden till Alla hushåll/företagare skall ha tillgång till bredband (minst 100 MB) oavsett om man bor på landsbygd eller i tätort. Kommunen ansvarar för att utbyggnaden genomförs till rimliga kostnader. Anslutningsavgiften till bredband skall vara samma i hela kommunen och hänsyn skall tas till markägarnas intressen när bredband/fiber anläggs. o Då det finns flera företag eller marknadsaktörer som har intresse av att bygga fiber främst i tätorter så är det inte möjligt för kommunen att styra priset, då dessa företag sätter priset själva. Staten har satt ett mål att år 2020 ska 90 % av samtliga hushåll i hela landet ha tillgång till höghastighetsbredband (minst 100 MB). Region Skåne har satt andelen hushåll till 95 %, precis som Tomelilla kommun. Ingen försämring av lantbrevbäringen i kommunen. Lantbrevbäringen varje dag, utom lördag, söndag och helgdagar. Hushåll och företagare på landsbygden skall ha rimligt avstånd till sin brevlåda (max en kilometer). o Det är ingen översiktsplanefråga. En komplettering till kollektivtrafiken kan vara superbussar (direktförbindelse mellan större orter) under förutsättning att den lokala kollektivtrafiken med hållplatser på mindre orter finns kvar. o Kommunen är positiv till det regionala superbusskonceptet och verkar för att bibehålla hållplatserna på landsbygden. Bidraget till det enskilda vägnätet måste öka för att bibehålla och höja vägstandarden. Väl fungerade och underhållna vägar är en förutsättning för företagande på landsbygden. o Finansiering och bidrag till enskilda vägar är ingen översiktsplanefråga. Gång- och cykelleder måste utformas och anläggas med minimal påverkan på jord- och skogsbruket och i samverkan med berörda markägare. 17 (26) 67

68 Antagandehandling o Det är alltid utgångspunkten i all planering av infrastruktur oavsett väghållare. Kommunen har bara rådighet över kommunala vägar, som i stor utsträckning ligger inom tätorterna. Trafikverket ansvarar för planering och anläggning på de statliga vägarna. 20. Pensionärsrådet Vid planering av befintliga och nya områden ska det även planeras för byggande av cykel- och gångstråk. Även befintliga cykelstråk ska färdigställas. o Gång- och cykelvägar finns alltid med i planering av nya områden och är alltid en aktuell fråga i ombyggnation av infrastruktur och befintliga områden. Cykelstråken ska vara sammanlänkade och färgmarkerade. o Kommunen arbetar kontinuerligt med ovanstående. Befintliga busshållplatser ska behållas och tillgänglighetsanpassas. o Kommunen arbetar kontinuerligt med frågan i samarbete med Region Skåne och Skånetrafiken. Bibehåll hastighetsgränsen 90km/h på väg 11 och 19. o Hastighetsgränser är ingen översiktsplanefråga, och Trafikverket ansvarar för väg 11 och 19. Trottoaravvägning måste ses över. o Utformning av trottoar är ingen översiktsplanefråga. Inhyrning av tillfälliga parkeringsvakter för att komma tillrätta med felparkeringarna. o Parkeringsvakter är ingen översiktsplanefråga. Byggnation av hyreslägenheter som ska tillhandahållas för sökande med olika behov. Gäller både centralort och landsbygd. o Från kommunen hanteras denna fråga i kommande bostadsförsörjningsprogram. 18 (26) 68

69 Antagandehandling Det finns behov av allaktivitetslokaler. Lokaler för fritidsaktiviteter. o Lokaler för olika ändamål hanteras inte i översiktsplanen. På Folkets park kan det planeras för ställplatser för husbilar. o Folkets park pekas ut som ett utbyggnadsområde för bostäder. 21. Sydöstra Skånes ridledsförening, Carina Liljedahl Föreningen vill att kommunen redan i sina planer tar hänsyn till ridvägar, speciellt runt byarna. Föreningen menar att det skulle göra att det blir mer attraktivt att bosätta sig med häst om områdena är planerade för att kunna nyttjas av ryttarekipage. Föreningen vill få in detta i detalj- och översiktsplaner. o Kommunen tar till sig synpunkten och tar med frågan i kommande planer, dokument och program. 22. Stolpavägens samfällighets förening De boende i Ullstorp undrar över exploateringen i deras närområde (område 8). De har frågor gällande; Hur många bostäder ska det byggas i området? Vilken typ av bostäder planeras i området? Hur ser det utbyggnadsplanerna ut? Det finns djurliv, våtmarker och skog i tegelbruksområdet. Hur ser planerna ut för detta område? Finns det någon biotoputredning? Finns det planer på att vägen ska bli kommunal? Kommer vägen då att lösas in från vägföreningen? Hur ser planerna ut för att bevara landskapsbilden? Det finns företag och privatpersoner som använder marken idag till djurhållning och odling. Har kommunen tagit någon hänsyn till dessa intressen? o För utpekat utbyggnadsområde finns ännu ingen plan eller utredning. En fördjupad översiktsplan, alternativt planutredning kommer göras innan möjlig exploatering/utbyggnad. I en sådan plan/utredning kommer alla frågor och motstående intressen/konflikter hanteras precis som genomförandefrågorna. 23. Biogas Sydöstra Skåne AB Biogas Sydöstra Skåne AB beskriver de goda förutsättningar som finns inom kommunen för att producera biogas, samt kommunens strategiska läge. För en fortsatt utveckling av biogasproduktionen i Tomelilla kommun krävs att kommunen skapar förutsättningar för en lämplig 19 (26) 69

70 Antagandehandling placering av en sådan anläggning. Biogas Sydöstra Skåne anser att översiktsplanen innehåller för allmänt hållna skrivningar gällande lämplig placering av en biogasanläggning och föreslår att kommunen förtydligar sina ställningstagande angående var biogasanläggningar bör placeras på motsvarande sätt som för vindkraft. o Kommunen kommer inte att peka ut ett lämpligt område i Översiktsplanen utan hänvisar till att bedömningar kommer att ske i vart enskilt fall utifrån den framtagna energimatrisen som ska vara vägledande för kommande prövningar. 24. E.ON. E.ON äger och driver elnät inom Tomelilla kommun genom sitt dotterbolag E.ON Energidistribution AB. E.ON saknar omnämnande om fördelningsstationerna i den verbala delen och anser att de är svåra att läsa ut i kartmaterialet. E.ON önskar att planhandlingen kompletteras och blir tydligare i denna del. o E.ON:s synpunkter beaktas. Planhandlingarna kompletteras. E.ON ser vidare positivt på fiberutbyggnaden inom kommunen och önskar en dialog för eventuella möjligheter att samordna projekt. o Kommunen beaktar synpunkten. 25. Carina Liljedahl Yttrandet beskriver att många flyttar till Tomelilla kommun för den vackra naturen och för möjligheten att bo på landsbygden. VA- situationen måste ses över i byarna och ge fler möjligheter till kommunalt vatten och avlopp. o Möjlig utbyggnad avkommunalt VA hanteras i kommande VAplan. Byarna borde förtätas och göras mer attraktiva i framtiden. o Kommunen är positiv till förtätning av byarna, vilket framgår av kapitlet bostad och bebyggelse. Kommunen bör uppdatera och skydda sina vattentäkter på det sätt som miljöbalken föreskriver. o Frågan hanteras av kommunens VA-enhet. 20 (26) 70

71 Antagandehandling Kommunen ska erbjuda infrastruktur, ex. gatubelysning. o Kommunen arbetar kontinuerligt med att utveckla infrastrukturen. Kommunen ska påverka Trafikverket så att riksvägen mellan Ystad och Kristianstad blir bättre. o Arbete pågår tillsammans med övriga kommuner i Sydöstra Skåne samt Kristianstad kommun för att påverka Trafikverket att vägen blir bättre. Översyn av kommunens naturskyddade områden behövs. o Ett natur- och parkprogram är under framtagande där dessa frågor berörs. Det behöver avsättas resurser för att människor ska kunna bo på landsbygden. o Kommunen arbetar kontinuerligt med landsbygdsfrågor. 26. Agneta Christersson Motsätter sig att översiktsplanen 2025 möjliggör byggnation, om det inte handlar om att tillgodose väsentliga samhällsintressen, på befintlig jordbruksmark eftersom det är oförenligt med Miljöbalken 3:4 samt vägledande dom från mark- och miljööverdomstolen mål P Det är olämpligt och odemokratiskt att förändra den översiktsplan 2025 som varit ute till allmänt besiktigande, på det sätt som byggnadsnämnden föreslår i sitt granskningsyttrande angående ÖP 2025 (Dnr BN 2016/16). o Kommunen tillgodoser byggnadsnämndens yttrande gällande byggnation på landsbygden. Kommunens ställningstagande kring bebyggelse på landsbygden kommer att förtydligas; Nybyggnad av enstaka bostäder liksom byggnader för verksamhet på landsbygd ska kunna tillåtas, företrädelsevis i anslutning till redan befintliga gårdscentrum, inom de gamla bytomterna, inom sammanhållen bebyggelse samt i direkt anslutning till befintliga tätorter även om detta sker på mark som för närvarande används för jordbruk. Detta gäller även då man vill flytta gårdscentrum till ny plats inom en fastighet. 21 (26) 71

72 Antagandehandling 27. Birgitta Gran Yttrandet beskriver att det finns en målkonflikt om markanvändning för bostadsbyggande och bevarande av jordbruksmark samt skyddet av fornlämningar. Skyddet av såväl åkermark som fornlämningar måste tydliggöras mer i översiktsplanen. o Kommunen ser också konflikten mellan bostadsbyggande och bevarande av jordbruksmark, men anser att jordbruksmarken inte ska omöjliggöra att Tomelilla växer. Viss jordbruksmark kommer behöva tas i anspråk, men kommunen arbetar för att minimera omfattningen. o Skydd av åkermark och fornlämningar hanteras även i varje enskilt ärende för detaljplaner och bygglov mm. Utöver detta saknas det i översiktsplanen ett tydligt ställningstagande mot gruvdrift och övrig utvinningsindustri. o Det finns ett ställningstagande gällande prospektering, provbrytning och brytning av mineraler och andra värdefulla ämnen. Kapitel miljö- och riskfaktorer (sid 156 i granskningshandlingen). 28. Lars-Olof och Christel Lorentzson Yttrandet hänvisar till målkonflikten mellan bostadsbyggande och bevarande av jordbruksmarken och att kommunen önskar öka möjligheterna att ta jordbruksmark i anspråk för byggnation av bostäder och övriga verksamheter. Kommunens översiktsplan ska inte avvika från miljöbalkens skydd av bevarandet av brukningsvärd jordbruksmark och de prejudikat som finns på området. Det måste tydligt framgå att de intressen som skyddas av tvingande lagstiftning äger företräde. Även skyddet för fornlämningar som regleras i kulturmiljölagen ska tydliggöras i översiktsplanen. o Kommunen ser också konflikten mellan bostadsbyggande och bevarande av jordbruksmark, men anser att jordbruksmarken inte ska omöjliggöra att Tomelilla växer. Viss jordbruksmark kommer behöva tas i anspråk, men kommunen arbetar för att minimera omfattningen. o Skydd av åkermark och fornlämningar hanteras även i varje enskilt ärende för detaljplaner och bygglov mm. Tvingande lagstiftning har företräde oavsett vad översiktsplanen säger då den enbart är vägledande. 22 (26) 72

73 Antagandehandling Övergripande sammanfattning av inkomna yttranden 28 yttranden ha inkommit under tiden för utställning för granskning. De flesta yttanden omfattar både positiv och negativ kritik. De största frågeställningarna att ta hänsyn till, komplettera och hantera är: 1. Ta bort utbyggnadsområde nr 8 (Ullstorp)? 2. Lägga till nytt verksamhetsområde i Skåne Tranås? 3. Byggnation på landsbyggden-ställningstagande enligt byggnadsnämndens förslag i förhållande till motstående synpunkter? 4. Redovisning av befintlig markanvändning? Förändringar efter granskning Politiska diskussioner hölls med samtliga partier genom kommunstyrelsen angående de fyra frågeställningarna (se ovan). Resultatet av diskussionerna är följande: 1. Ta bort utbyggnadsområde nr 8 (Ullstorp)? o Nej. Tankarna angående utbyggnadområdet ska beskrivas ytterligare. 2. Lägga till nytt verksamhetsområde i Skåne Tranås? o Nej. 3. Byggnation på landsbyggden-ställningstagande enligt byggnadsnämndens förslag i förhållande till motstående synpunkter? o Ja; tillägg enligt följande: Nybyggnad av enstaka bostäder liksom byggnader för verksamhet på landsbygd ska kunna tillåtas, företrädelsevis i anslutning till redan befintliga gårdscentrum, inom de gamla bytomterna, inom sammanhållen bebyggelse samt i direkt anslutning till befintliga tätorter även om detta sker på mark som för närvarande används för jordbruk. Detta gäller även då man vill flytta gårdscentrum till ny plats inom en fastighet. 4. Redovisning av befintlig markanvändning? o Befintlig markanvändning kommer att visas i karta och beskrivas i text. Befintlig markanvändning har företräde framför ny, tex vid upphävande av detaljplaner som ej genomförts och pekas ut för upphävande i planförslaget. 23 (26) 73

74 Antagandehandling Planhandlingarna Förtydligas gällande landsbygd och lansbyggd med och utan starka konflikter. Förtydligas gällande vilka dokument från nu gällande översiktsplan som utgår, fortsätter gälla, ersätts av översiktsplanen, som tex vindbruksplanen. Uppgifter om område nr 8, Ullstorp. Kompletteras med påverkan av/på riksintrese för område 8, 10 och 26. Kompletteras med Simrishamnsbanans betydelse för kommunen. Handlingarna kompletteras med ställningstagande gällande bebyggelse på landsbygden. Förtydligas gällande kommunens inställning till icke störande verksamheter vid byarna. Kompletteras med text gällande vattenråden. Direktivet gällande barn och unga omformuleras. Kompletteras med information gällande E.ON.s fördelningsstationer. Kompletteras och utvecklas vad avser miljökonsekvensbeskrivningen. Kartor Kartor kompletteras med pågående markanvändning. Förtydligande gällande vilka dokument från gällande översiktsplan som utgår, fortsätter gälla, ersätts av översiktsplanen, som tex vindbruksplanen. Totalförsvaret militära del förtydligas. Utbyggnadskartorna kompletteras med gång- och cykelväg samt grönområden. Utbyggnadsriktningarna för verksamhetsområdet vid Svampakorset (korsningen mellan väg 11 och väg 19) tydliggörs med två pilar. Årtal på ortofoton kommer tillföras. E.ON.s fördelningsstationer tydliggörs. Kvarstående synpunkter efter genomfört samråd Nedan redovisas de huvudsakliga kvarstående synpunkterna som är av översiktsplanekaraktär, men som inte tillgodosågs inför planens utställning för granskning. Upphäv ej detaljplaner: En del detaljplanerad mark avses upphävas, alternativt ändras. Vilket av alternativen som sker beror på områdets förutsättningar och eventuellt intresse av att exploatera. Peka ut område för biogas: Utpekande av område för biogas kommer inte att ske då det låser markanvändningen för det ändamålet. Storlek på anläggning 24 (26) 74

75 Antagandehandling påverkar dessutom vilka platser som skulle kunna anses som möjligt. Den generella energimatrisen ska istället vara vägledande för efterföljande prövningar. Ta bort utbyggnadsområde 8: Utbyggnadsområde 8 (Ullstorp, området öster om vägen mot Bollerup) har ifrågasatts av privat personer och Länsstyrelsen. Området kommer kvarstå som ett utbyggnadsområde. Kommunalt VA för alla senast år 2025: Kommunalt VA kommer inte att finnas tillgängligt för alla hushåll/företag i kommunen senast Utbyggnad av fiber till alla: Kommunen ansvarar inte för utbyggnaden av fiber så att alla hushåll/företagare har tillgång till bredband (minst 100 MB) oavsett om man bor på landsbygd eller i tätort. Kvarstående synpunkter efter genomförd utställning för granskning Nedan redovisas de huvudsakliga kvarstående synpunkterna som är av översiktsplanekaraktär, men som inte tillgodosågs inför planens antagande. Övriga kvarstående synpunkter kan utläsas av resterande del av utlåtandet. Lägg till utbyggnadsområde i Skåne Tranås: Nytt utbyggnadsområde för verksamheter som finns utpekat i nu gällande översiktsplan har efterfrågats av Moderaterna. Ta bort utbyggnadsområde 8: Utbyggnadsområde 8 (Ullstorp, området öster om vägen mot Bollerup) har ifrågasatts av privat personer och Länsstyrelsen. Området kommer kvarstå som ett utbyggnadsområde. Ställningstagande gentemot byggnation på landsbygden: Privatpersoner motsatte sig byggnadsnämndens förslag på ställningstagande för byggnation på landsbygden. Kommunalt VA för alla senast år 2025: Kommunalt VA kommer inte att finnas tillgängligt för alla hushåll/företag i kommunen senast Utbyggnad av fiber till alla: Kommunen ansvarar inte för utbyggnaden av fiber så att alla hushåll/företagare har tillgång till bredband (minst 100 MB) oavsett om man bor på landsbygd eller i tätort. Placering av biogas: Biogas Sydöstra Skåne föreslår att kommunen förtydligar sina ställningstagande angående var biogasanläggningar bör placeras på motsvarande sätt som för vindkraft. 25 (26) 75

76 Antagandehandling Enighet med länsstyrelsens granskningsyttrande Kommunen gör bedömningen efter att samrått med länsstyrelsen hur kommunen avser komplettera och förtydliga planförslaget, att det inte fanns någon del av översiktsplanen som länsstyrelsen inte godtagit. Dock bedömer länsstyrelsen att redovisningen av miljökonsekvenserna inte uppfyller lagkraven i 6 kap. MB innan revideringar och kompletteringar inför antagandet. Enligt länsstyrelsens bedömning kvarstår frågan om MKN för vatten innehålls att pröva vid kommande planläggningar och prövningar. Samlad bedömning Kommunen gör bedömningen att planförslaget efter genomförda revideringar: verkar för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs att hänsyn tas till allmänna intressen vid användningen av mark- och vattenområden, och verkar för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Kommunen gör därmed den samlade bedömningen att översiktsplanen genom sin inriktning kan bidra till en hållbar utveckling. Fortsatt planprocess Kommunen avser att revidera planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen i enighet med detta utlåtande. Föreslagna revideringar, kompletteringar och förtydliganden innebär inte att planförslagets syfte, bedömningar, avvägningar eller huvudsakliga innehåll ändras. Därmed avser kommunen fortsätta planprocessen genom att lyfta planförslaget till kommunfullmäktige för antagande. Ulrika Ljung Plan- och exploateringschef Ida Abrahamsson Hållbarhetsstrateg 26 (26) 76

77 GRANSKNINGYTTRANDE 1(6) Dnr Kontaktperson Enheten för samhällsplanering Hanne Romanus Tomelilla kommun Granskningsyttrande för Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040, översiktsplan för Tomelilla kommun Kommunens dnr: Ks 2011/457 Redogörelse för ärendet Tomelilla kommun har översänt Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040 (här hänvisad till som ÖP2025), kommunövergripande översiktsplan för Tomelilla kommun, till Länsstyrelsen för granskning enligt 3 kap. 7 plan- och bygglagen (SFS 2010:900, här hänvisad till som PBL). Under utställningstiden ska länsstyrelsen enligt 3 kap.16 PBL avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om: Förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken (MB) förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt 5. kap MB inte följs, redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket MB (strandskyddsområde), sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Granskningsyttrandet ska i enlighet med bestämmelserna i PBL redovisas tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska detta anmärkas i planen. ÖP2025 i sammanfattning Enligt planhandlingarna har fem direktiv styrt arbetet med ÖP2025 med inriktning mot utveckling av landskap och natur, fler invånare, planering av bostäder och verksamheter, utveckling av kommunikation och infrastruktur och fokus på barn och unga. ÖP2025 avser en tidsperiod fram till 2025 med utblick mot I visionen mot 2040 har utbyggnaden koncentrerats till centralorten och tätorterna, utökad kollektivtrafik med buss, tåg och utbyggnad av Simrishamnsbanan samt en hög levnadskvalitet. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

78 YTTRANDE 2(6) Dnr Tomelilla kommun är en landsbygdskommun med spridd bebyggelse där ca 35% av befolkningen är bosatt på landsbygden. 50% bor i centralorten Tomelilla och 15% i övriga tätorter/byar. Det innebär bl.a. utmaningar för kommunen vad gäller samhällsservice och infrastruktur. Den statistiska prognosen visar en ökning med ca 70 personer/år och det politiska planeringsmålet är satt till 100 personer/år, dvs en ökning med ca 1000 personer fram till Merparten av verksamheterna inom kommunen utgörs av mindre företag med en eller få anställda och bostäder och verksamheter ligger ofta blandade. Många detaljplaner är relativt gamla vilket innebär att förutsättningarna för den bebyggelse som föreslogs har ändrats och ny kunskap har resulterat i att ÖP2055 i flera fall föreslår att gällande, inte genomförda detaljplaner upphävs. Planberedskapen i flera orter är god och bortsett från centralorten Tomelilla samt Smedstorp pekas inga nya bebyggelseområden ut. Inte heller föreslås ny infrastruktur utanför befintliga orter. Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen anser att ÖP2025 på ett tydligt sätt beskriver kommunens förutsättningar och utmaningar. Länsstyrelsen ser också mycket positivt på att kommunens bostadsförsörjningsprogram har använts som utgångspunkt för den föreslagna fysiska bebyggelseutvecklingen. Bostadsbehovet har sedan på ett tydligt sätt vägts samman med planberedskapen i gällande detaljplaner, med potentialen för fler bostäder genom förtätning samt med konsekvenserna vad gäller planberedskapen när gällande detaljplaner upphävs. Sammantaget är det ett fåtal nya bebyggelseområden som pekats ut. Det är också mycket positivt att kommunen inom ramen för översiktsplanen ser över tidigare ställningstaganden vad gäller utpekad mark- och vattenanvändning. Detaljplaner där det finns stora intressekonflikter eller där föreslagen markanvändning inte längre bedöms vara lämplig utifrån dagens krav och kunskap om platsens förutsättningar föreslås därför upphävas på flera platser. Den brist som finns i handlingarna utgörs framförallt av att det saknas ställningstaganden, vägledning och riktlinjer för hur intressekonflikter eller utmaningar ska hanteras vid kommande prövningar vid en ändrad markanvändning. Bebyggelsestrategin för t.ex. landsbygden är allt för svepande för att det ska gå att förutse på vilket sätt t.ex. frågor om översvämning, kulturmiljöaspekter och hushållning med mark ska vägas mot den enskildes intresse av byggande. Det är också oklart vad som avses med landsbygd med respektive utan starka konflikter med allmänna intressen. Länsstyrelsen saknar en markanvändningskarta som för hela kommunens yta redovisar grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Det gäller både där nuvarande markanvändning är tänkt att fortsätta och där en förändrad markanvändning är föreslagen. Det är också oklart vilken markanvändning som bedöms lämplig för de områden där kommunens avsikt är att gällande detaljplaner bör hävas. 78

79 YTTRANDE 3(6) Dnr Länsstyrelsen påminner om 3 kap. 4 MB som anger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentligt samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. I detta sammanhang är det därför inte enbart högvärdig jordbruksmark som avses. Bostadsbyggande generellt är ett allmänt intresse, dock inte alltid ett väsentligt samhällsintresse. Länsstyrelsen anser att ÖP2025 inte ger vägledning för hur byggnation ska ske på landsbygden så att kraven i miljöbalken följs såväl som att uppfylla nationella och regionala mål avseende bl.a. hållbara transporter och miljökvalitetsnormer för vatten. Länsstyrelsen menar att all prövning på jordbruksmark ska ske restriktivt Av planhandlingarna framgår att tidigare tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft anses vara aktuell. Områden för vindkraft redovisas på markanvändningskartan. Länsstyrelsen menar att det är olämpligt att låta äldre översiktsplanedokument gälla parallellt med nu framtagen kommunövergripande översiktsplan. Tidigare ställningstaganden som kvarstår och dess motivering bör istället infogas i ÖP2035. Om kommunen bedömer att äldre översiktsplanedokument fortsatt gäller måste detta tydligt framgå både av planbeskrivningen och kartmaterialet. För ett flertal sakområden hänvisas till program, åtgärdsprogram och tematiska underlag. Länsstyrelsen tar inte ställning till dessa underlagsmaterial utan granskar enbart planhandlingen för ÖP2035 och där redovisade ställningstaganden, riktlinjer och vägledning. Länsstyrelsen tar inte heller ställning till utpekade utredningsområden för vindkraft. Pågående markanvändning förutsätts fortsätta i dessa områden till dess att nya markanspråk har miljökonsekvensbeskrivits. I planhandlingarna hänskjuts flera frågor till kommande planerings- och detaljplaneskeden. Det gäller t.ex. buller, markföroreningar, risker kopplade till miljöfarliga verksamheter och risker intill leder för farligt gods. Länsstyrelsen konstaterar att dessa frågor därför kvarstår att bedöma vid kommande prövningar. Vidare finner Länsstyrelsen att handlingarna saknar uppgifter om skyddade arter och konstaterar att för vissa platser är förekomsten av skyddade arter särskilt stor. I sammanhanget vill Länsstyrelsen särskilt nämna föreslaget utbyggnadsområde nr 8 öster om Tomelilla tätort. Artportalen anger inom området förekomst av vanlig padda och grönfläckig padda, lövgroda, långbensgroda, samt både mindre och större vattensalamander. Utanför föreslaget utbyggnadsområde, men inom spridningsavstånd, förekommer även lökgroda. Flera av arterna har ett strikt skydd genom fridlysning i artskyddsförordningen. Utöver att området hyser ett stort antal skyddade arter enligt artskyddsförordningen finns här också generellt skyddade biotopskyddsområden, som småvatten och våtmarker, vilka utgör livsmiljöer för flertalet av de skyddade groddjuren. Länsstyrelsen bedömning är att de skyddade groddjuren och deras skyddade livsmiljöer riskerar att påverkas negativt av en exploatering i området. En utbyggnad 79

80 YTTRANDE 4(6) Dnr inom aktuellt område i enlighet med ÖP2025 riskerar därför att inte vara förenlig utifrån gällande lagstiftning. Konsekvens- och miljökonsekvensbeskrivning Av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Länsstyrelsen konstaterar att bedömningen görs för mer generella ambitioner och mål och inte för den föreslagna markoch vattenanvändning som pekas ut i ÖP2025. Den del av planhandlingarna som redovisar en samlad miljö-, social och ekonomisk är mycket översiktlig. Slutsatserna kan också ifrågasättas. T.ex. anges att åtgärder som föreslås i VA-planen är positiva för att uppnå ett flertal mål. Länsstyrelsen konstaterar att en VA-plan inte har tagits fram och några åtgärder har därför inte kunnat anges i ÖP2025 för att motverka negativ miljöpåverkan. Sammantaget går det inte av planhandlingarna att få tydlig överblick för vilka konsekvenser genomförandet av ÖP2025 kan få eller den betydande miljöpåverkan som behöver hanteras med åtgärder. Länsstyrelsen bedömer att redovisningen av miljökonsekvenserna inte uppfyller lagkraven i 6 kap. MB. Länsstyrelsens synpunkter Riksintressen Planering i eller i anslutning till ett riksintresse måste ske med utgångspunkt i de värden som riksintresset representerar. Riksintressena och deras värdebeskrivning anger förutsättningarna för vad som är möjligt att göra på platsen. Översiktsplanen ska ge översiktlig vägledning för efterkommande beslut och tillståndsprövning och ange hur riksintressena ska tillgodoses, dvs hur den mark- och vattenanvändning som föreslås kan genomföras utan påtaglig skada på riksintresset värden som kan finnas på en specifik, geografisk plats. Länsstyrelsen konstaterar att de värden som utgör riskintresseanspråk och konsekvenserna av ÖP2025 inte redovisas för respektive riksintresse. Översiktsplanen ger därför ingen vägledning vad gäller behov av åtgärder eller anpassningar vid kommande prövningar för att minska eventuellt negativ påverkan eller för att inte en påtaglig skada ska uppstå på ett riksintresse. Länsstyrelsen ser att det framförallt är vid kommande prövningar på landsbygden, där det redan idag finns en efterfrågan på nybyggnation, som bristen på vägledning kan innebära att riksintressen inte tillgodoses. Riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 MB) Utbyggnadsområde 26 i Smedstorp ligger inom riksintresse för kulturmiljövården L:K 12 Smedstorp. Det framgår inte hur riksintresset, som är kopplat till järnvägssamhälle med tidstypisk bebyggelse från sekelskiftet, kan komma att påverkas av föreslagen bostadsutbyggnad. Områdets kulturhistoriska värden har fått en fördjupad beskrivning i det regionala 80

81 YTTRANDE 5(6) Dnr kulturmiljöprogrammet som kommunen bör förhålla sig till och som kan ligga till grund för riktlinjer och vägledning. Riksintresse för kommunikation (3 kap. 8 MB) Det saknas redovisning och bedömning vad gäller påverkan på riksintressena för utbyggnadsområde 8 och 10 i Tomelilla/Tryde som ligger i direkt anslutning till utpekade riksintressen. Områden som är av riksintresse för kommunikationer ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. För riksintresse för kommunikation är särskilt funktionerna utpekade. Beslut om lokaliseringsalternativ för Simrishamnsbanan, delen Malmö-Tomelilla togs Samtidigt togs beslut om att avbryta planläggningen. Dessa beslut har legat till grund för justering av framtida riksintresse för järnväg Simrishamnsbanan. Simrishamnsbanan finns inte med Regional transportinfrastrukturplan för Skåne (RTI) som namngivet projekt som avses genomföras under RTIs planperiod. Det finns inte heller med i förslag till ny RTI för perioden Länsstyrelsen menar att utpekade framtida riksintressen inte utgör riksintressen i den mening som avses av 3 kap. 8 MB, men utpekande av framtida riksintresse ger en indikation om att det finns anspråk på ett område och detta bör kommunen ta hänsyn till vid upprättande av ÖP. Länsstyrelsen anser med bakgrund av detta att ÖP2025 har redovisat framtida riksintresse på ett tillräckligt sätt. Riksintresse för totalförsvaret (3 kap. 9 MB) Riksintresse för totalförsvarets militära del redovisas i text, men bör även tydliggöras i kartorna. Det gäller framförallt område av behov av hinderfrihet och influensområden från närliggande skjutfält så att deras utbredning framgår i kartmaterialet. Risk för översvämning Länsstyrelsen anser att för ÖP 2025 på ett tydligt sätt redovisar områden med risk för översvämning. Det är mycket positivt att detaljplaner som möjliggöra bebyggelse inom riskområden för bl.a. översvämning föreslås hävas eller ändras. Vilken markanvändning som är lämplig inom dessa områden framgår inte. Planhandlingarna nämner samtidigt att t.ex. dikningsföretagens båtnadsområden utgör potentiella områden för nya flödesreglerande våtmarker och översvämningsytor. Detta hade kunnat vidareutvecklas och lämpliga ytor för sådana åtgärder pekats ut på markanvändningskartan. Länsstyrelsens bedömning är att frågan om risk för översvämning kvarstår att pröva vid kommande planläggning och prövningar. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten ÖP2025 saknar redovisning av statusen avseende MKN för de vattenförekomster som finns inom kommunen och hur genomförandet av ÖP2025 inte försämrar statusen eller hur den bidrar till att följa MKN för vatten. Det framgår av planhandlingarna att avloppsreningsverket i 81

82 YTTRANDE 6(6) Dnr Brösarp behöver kapacitetsutredas och att det är oklart om reningsverket klarar tillskottet av de bostäder som föreslås. Detta kan t.ex. få betydelse för möjligheten att innehålla MKN. Av planhandlingarna framgår att kommunens vattenförsörjning är baserad på grundvattenuttag från en mängd olika små och stora vattenanläggningar. En kommunal vatten- och avloppsförsörjningsplan är under framtagande för att bl.a. ge en samlad bild av den problematik och de möjligheter som kommunen har inom området. Det innebär att det kan finnas åtgärder och behov av riktlinjer som inte är identifierade än som bör arbetas in i översiktsplanen vid en kommande översyn. Länsstyrelsen menar att det inte går att bedöma om ÖP2035 kan antas bidra till att en miljökvalitetsnorm inte kan följas eller att tillståndet i en vattenförekomst försämras. MKN för vatten behöver särskilt beaktas vid hantering av dagvatten i områden utanför för verksamhetsområde för dagvatten. Länsstyrelsens bedömning är att frågan om MKN för vatten innehålls kvarstår att pröva vid kommande planläggning och prövningar. Strandskydd Kommunen föreslår att befintlig detaljplan upphävs i Spjutstorp, vid Trydeån. Kommunen bör beakta inträde av strandskydd enligt 7 kap. 18 g MB. Beslutande Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektör Ola Melin. I den slutliga handläggningen har enhetschef Kajsa Palo deltagit. Planhandläggare Hanne Romanus har varit föredragande. Detta beslut har bekräftats digitalt och har därför ingen namnunderskrift. Ola Melin Hanne Romanus 82

83 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 december 2017 Kssamu 80 Dnr KS 2017/303 Avtal rörande försörjning av dricksvatten från vattentäkt i Brösarp Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar godkänna det av förvaltningen föreslagna avtalet mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner gällande dricksvattenförsörjning från Brösarps vattentäkt till Kiviksområdet i Simrishamns kommun, handlingsid: Ks , samt bilagor med handlingsid: Ks och handlingsid: Ks Ärendebeskrivning Tomelilla och Simrishamns kommuner har gemensamt sökt och erhållit tillstånd för vattenuttag på befintlig vattentäkt i Brösarp. Simrishamn har alltså en rätt att ur Brösarps vattentäkt tillgodogöra sig ett uttag av grundvatten. Tillståndet reglerar däremot inte fördelningen av vattenmängderna eller ägandet av anläggningen nödvändig för vattenuttaget. Planen är att vattenverket ska byggas ut så att distribution kan ske till kommungräns mot Simrishamn. Ledningar ska samförläggas så att Tomelilla i samma projekt förstärker vattenförsörjningen i Brösarp och kan förse nya områden som Tockabjär och Brunnsviks Gårdar med erforderliga mängder vatten. Samtidigt utförs anläggandet så, så att man i framtiden kan gå vidare med ledningar mot Eljaröd. Föreliggande avtal är framtaget av en oberoende jurist i samarbete med kommunernas VA-enheter. Avtalet reglerar principerna i parternas mellanhavanden gällande bland annat: a) Tillståndet och dess efterlevnad, ansvarsfrågor, etc. b) Huvudmannaskap och ägande av anläggningen c) Finansiering av den planerade utbyggnaden av vattenverk och ledningar inom Tomelilla kommun d) Drift och underhåll samt kostnadsfördelning Justerandes sign 83

84 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 december forts. e) Reservvattenförsörjning och fördelning av vattenmängder. Avtalet ska, efter godkännande i samhällsbyggnadsutskottet, behandlas politiskt i kommunstyrelsen. Avtalet ska undertecknas enligt kommunens delegeringsregler, vilket i detta fall är kommunstyrelsens ordförande och kontrasignering av kommunchef. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna det av förvaltningen föreslagna avtalet mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner gällande dricksvattenförsörjning från Brösarps vattentäkt till Kiviksområdet i Simrishamns kommun, daterat Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse VA-chef Christina Jönsson, handlingsid: Ks Avtal Tomelilla och Simrishamn ang ledning och vattentäkt Brösarp, handlingsid: Ks Bilaga 1 Framtida vattenbehov Brösarp-Kivik, handlingsid: Ks Bilaga 2 Ledningssträcka och fördelningsnyckel Brösarp, handlingsid: Ks Beslut Simrishamns kommun - VA-avtal mellan Simrishamns och Tomelilla kommuner gällande överföring av vatten, handlingsid: Ks Tidigare behandling Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 57/2017: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar lägga informationen till handlingarna. Ärendet ska behandlas för beslut vid utskottets sammanträde den 20 oktober Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 62/2017: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 84

85 AVTAL RÖRANDE FÖRSÖRJNING AV DRICKSVATTEN FRÅN VATTENTÄKT I BRÖSARP MELLAN TOMELILLA KOMMUN OCH SIMRISHAMNS KOMMUN DATUM:

86 INNEHÅLL BAKGRUND AVTALETS OMFATTNING TILLSTÅNDET OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE ANSVAR M M UTBYGGNAD AV ANLÄGGNINGEN DRIFT OCH UNDERHÅLL FÖRDELNING AV VATTENUTTAG RESERVVATTENHANTERING AVTALSPERIOD UPPHÖRANDE AV AVTALET I FÖRTID FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE AV AVTALET RUBRIKER ÄNDRING AV AVTALET PASSIVITET FULLSTÄNDIG REGLERING BESTÄMMELSES OGILTIGHET TVIST... 6 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Beräkning av framtida vattenbehov Fördelningsnyckel 86

87 Detta AVTAL ("Avtalet") har denna dag ingåtts mellan (1) Tomelilla kommun, org.nr , genom dess kommunstyrelse, Gustafs Torg 16, Tomelilla ( Tomelilla ), och (2) Simrishamns kommun, org.nr , genom dess samhällsbyggnadsnämnd, Storgatan 22, Simrishamn ( Simrishamn ), nedan gemensamt också benämnda Parterna och var för sig Part. BAKGRUND (A) (B) (C) (D) Parterna har gemensamt sökt och erhållit tillstånd för vattenuttag på en vattentäkt i Brösarp ( Vattentäkten ), i Tomelilla kommun, genom vattendom DOM M , som vann laga kraft ( Tillståndet ). Parterna är ense om att Vattentäkten skall byggas ut för utökad dricksvattenförsörjning till delar av Tomelilla kommun och till delar av Simrishamns kommun med en fördelning av vattenuttaget mellan Parterna, inom ramen för Tillståndet, i allt väsentligt i enlighet med Parternas ansökan om Tillståndet (beräkning av framtida vattenbehov framgår av Bilaga 1 härtill). Parterna är vidare ense om att Vattentäkten, med därtill hörande anläggningar och utrustning för avsedd dricksvattenförsörjning inom Tomelilla kommun, inklusive ledning till leveranspunkt mot Simrishamn i kommungräns ( Anläggningen ), skall i sin helhet tillhöra Tomelilla och att Simrishamn skall delta i finansieringen av de kapitalkostnader 1 som följer av utbyggnad av Anläggningen och framtida investeringsbehov, samt stå kostnader för drift och underhåll i förhållande till andel av uttaget dricksvatten från Vattentäkten. Parterna har mot ovanstående bakgrund ingått detta Avtal. 1 Räntedelen av kapitalkostnaderna ska följa den nivå som vatten- och avloppsverksamheten i Tomelilla erlägger för övriga anläggningar. 1 87

88 1. AVTALETS OMFATTNING Detta Avtal avser att reglera Parternas mellanhavanden främst med avseende på: (a) (b) (c) (d) (e) (f) Tillståndet - dess efterlevnad, ansvar och kostnadsfördelning, utbyggnad av Vattentäkten ägande av uppförda anläggningar, tidsplan, investeringar och finansiering av dessa, drift och underhåll ansvar för drift, tillsyn och underhåll av anläggningar för vattenuttag samt kostnadsfördelning, fördelning av vattenuttag från Vattentäkten - leverans av vatten enligt överenskommen fördelning, mätning av uttaget samt av levererat vatten, reservvattenhantering hantering av reservvattenförsörjning för Simrishamn vid kapacitetsbrist, samt förtida upphörande - reglering av vad som skall ske vid ett förtida upphörande av Avtalet och det samarbete som förutsätts ske mellan Parterna under Avtalets bestånd. 2. TILLSTÅNDET OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE ANSVAR M M 2.1 Parterna har gemensamt ansökt om och erhållit Tillståndet. Kostnader som Parterna haft för framtagande av Tillståndet, i huvudsak konsult- och advokatkostnader, har reglerats separat mellan Parterna och omfattas inte av Avtalet. 2.2 Under Avtalets löptid och under den tid som Tillståndet består har Parterna att gemensamt hantera ett antal frågor hänförliga till Tillståndet, dess villkor och bestånd, frågor rörande vattenskyddsområde/skyddsföreskrifter och kontrollprogram för Vattentäkten, samt även ansvarsfrågor på grund av t.ex. skada förorsakad av den verksamhet som bedrivs av Parterna under Tillståndet. 2.3 De kostnader Parterna kan tvingas bära hänförliga till de frågor som avses i föregående punkt ska fördelas mellan Parterna enligt följande År 1-5 av avtalstiden: Kostnader fördelas mellan Parterna utifrån planerad och förväntad fördelning av det totala dricksvattenuttaget från Vattentäkten: Simrishamn 78 procent, Tomelilla 22 procent. 2 88

89 2.3.2 Från år 5 och framåt under Avtalets löptid skall kostnader för vart år fördelas mellan Parterna utifrån vardera Parts genomsnittliga faktiska andel av det totala dricksvattenuttaget för de tre föregående åren. 2.4 Parterna skall samråda i samtliga frågor som berör Tillståndet. Parterna skall därvid gemensamt planera och förbereda frågor, samt fatta gemensamma beslut så långt det är rimligen möjligt i en anda präglad av samförstånd. 3. UTBYGGNAD AV ANLÄGGNINGEN 3.1 Anläggande och ägande Utbyggnaden av Anläggningen med investeringar i och uppförande av sådana anläggningar som krävs för det dricksvattenuttag och den dricksvattenförsörjning som förutskickas enligt detta Avtal, såsom vattenverk och ledningar inom Tomelilla kommun, ska i sin helhet ombesörjas av Tomelilla, såsom huvudman för vattenförsörjningen inom Tomelilla kommun Den uppförda Anläggningen skall bli uteslutande Tomelillas egendom, att införas och skrivas av i Tomelillas anläggningsregister, enligt de regler härför som i övrigt tillämpas av Tomelilla för anläggningstillgångar av aktuellt slag Parterna skall gemensamt genomföra planering kring utbyggnaden av Anläggningen och de investeringar som krävs härför. 3.2 Tidsplan Parterna skall gemensamt ta fram en tidsplan för utbyggnaden. 3.3 Investeringskostnader och fördelning Samtliga investeringskostnader för uppförande av Anläggningen ska bäras av Tomelilla. De av investeringen genererade faktiska kapitalkostnaderna ska fördelas mellan Parterna enligt en fördelningsnyckel baserad på respektive Parts nytta med Anläggningen, i enlighet med Bilaga 2 härtill. 3.4 Kompletterande investeringsbehov Vid behov av kompletterande investeringar i Anläggningen under avtalstiden, vilka kan avse såväl förnyelseinvesteringar i befintlig struktur såsom investeringar i tillkommande anläggningsdelar, ska sådana investeringar planeras, genomföras och bekostas av Tomelilla, dock först efter att Simrishamns synpunkter med avseende på sådana investeringar inhämtats vid var sådan investering av mer väsentligt slag. 3 89

90 3.4.2 Kostnaderna för sådana kompletterande investeringar som avses under denna punkt 3.4 ska fördelas mellan Parterna enligt de principer som framgår av punkten 3.3 ovan. 4. DRIFT OCH UNDERHÅLL 4.1 Tomelilla skall svara för drift, tillsyn och underhåll av Anläggningen, innefattande brunnar, lågvattenreservoar, ledningar mellan brunnar etc. samt med avseende på ledningar och mätare etc. för leverans av dricksvatten till leveranspunkt i kommungräns mot Simrishamn. 4.2 Tomelilla skall ensamt äga besluta i frågor som rör drift, tillsyn och underhåll, men ska årligen sammanställa och leverera en rapport till Simrishamn, som i rimlig detalj beskriver genomförda och planerade åtgärder med avseende på drift och underhåll. Var Part har rätt att kräva omförhandling av Tomelillas rapportskyldighet vart tredje år med start från det datum Avtalet träder i kraft. 4.3 Tomelilla förbinder sig att tillse, inom ramen för sitt ansvar för drift, tillsyn och underhåll av Anläggningen och så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt, att Simrishamn kan nyttja den uttagsrätt av vatten från Vattentäkten som Simrishamn har rätt till enligt Tillståndet och detta Avtal. 4.4 Tomelilla ska ansvara för mätning av uttagna vattenmängder ur Vattentäkten samt för att Tillståndet och dess villkor upprätthålls och iakttas. Parterna är ense om att detta också innebär att Tomelilla kan behöva meddela begränsningar i det totala vattenuttaget för att det maximalt tillåtna vattenuttaget enligt Tillståndet inte ska överskridas. 4.5 De faktiska kostnaderna för drift, tillsyn och underhåll, innefattande själva produktionen och leveransen av dricksvatten till överenskommen leveranspunkt mot Simrishamn, som Tomelilla haft vart år skall fördelas mellan Parterna utifrån vardera Parts faktiska andel av det totala dricksvattenuttaget för det föregående året. 4.6 För det fall att inget eller endast en mindre mängd dricksvatten levererats till Simrishamn under en period ska Simrishamn, med avvikelse från vad som anges i punkt 4.5 ovan, vara skyldigt att i vart fall bidra till täckande av Anläggningens fasta driftskostnader med 50 procent av sådana kostnader. 5. FÖRDELNING AV VATTENUTTAG Det är Parternas avsikt att ur medelproduktionen av dricksvatten vid Anläggningen skall 78 % levereras till Simrishamn under avtalstiden, i enlighet med det beräknade framtida vattenbehovet angivet i Bilaga

91 6. RESERVVATTENHANTERING Simrishamn förbinder sig att även fortsättningsvis täcka del av sitt dricksvattenbehov samt sitt behov av reservvatten vid eventuell kapacitetsbrist genom egna vattentäkter och vattenverk. Vid en situation där vattenbrist uppstår ska vattentäkten och vattenuttaget därur i första hand tillgodose Tomelilla kommuns behov av vattenförsörjning. 7. AVTALSPERIOD Avtalet träder i kraft från och med att det undertecknats av båda Parter och gäller under den tid Tillståndet gäller. Tillståndets giltighetstid är 30 år från det att Tillståndet vann laga kraft, vilket skedde UPPHÖRANDE AV AVTALET I FÖRTID Parterna noterar att om Avtalet upphör i förtid så påverkar inte detta giltigheten av Tillståndet med dess rättigheter och skyldigheter för Parterna. Skulle Avtalet upphöra i förtid är Parterna således skyldiga att såväl gemensamt som var och en för sig förhålla sig till dessa rättigheter och skyldigheter. Vad som anges i punkt 2.4 skall även efter Avtalets upphörande fortsätta gälla mellan Parterna. 9. FORCE MAJEURE Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt detta avtal, om underlåtenheten har sin grund i omständighet av det slag som anges nedan ( befriande omständighet ) och omständigheten förhindrar, avsevärt försvårar eller försenar fullgörande därav. Såsom befriande omständighet ska anses bl a myndighets åtgärd eller underlåtenhet, nytillkommen eller ändrad lagstiftning, konflikt på arbetsmarknaden, blockad, brand, översvämning eller olyckshändelse av större omfattning. 10. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET Part får inte helt eller delvis överlåta eller pantsätta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt Avtalet utan den andra Partens skriftliga godkännande. 11. RUBRIKER Indelningen av Avtalet i olika avsnitt och åsättande av rubriker är endast avsett att strukturera avtalstexten och underlätta dess läsning och förståelse och ska inte i sig påverka Avtalets tolkning. 5 91

92 12. ÄNDRING AV AVTALET 12.1 Ändringar av och tillägg till Avtalet under avtalsperioden ska för att vara bindande vara skriftligen avfattade och behörigen undertecknade av Parterna Skulle sådana omständigheter inträffa att grundförutsättningarna för endera Parts ingående av detta Avtal väsentligen förändras äger sådan Part rätt att begära förhandling om justering av Avtalet. 13. PASSIVITET 13.1 Parts underlåtenhet att utnyttja någon rättighet enligt Avtalet eller underlåtenhet att påtala visst förhållande hänförligt till Avtalet ska inte innebära att Part frånfallit sin rätt i sådant avseende Skulle Part vilja avstå från att utnyttja viss rättighet eller att påtala visst förhållande ska sådant avstående ske skriftligen i varje enskilt fall. 14. FULLSTÄNDIG REGLERING 14.1 Avtalet med dess bilagor utgör Parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Har viss fråga ej uttryckligen reglerats i Avtalet, ska denna fråga lösas i enlighet med de principer varpå Avtalet grundas Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregått Avtalet ersätts av innehållet i Avtalet med bilagor. 15. BESTÄMMELSES OGILTIGHET Skulle någon bestämmelse i Avtalet eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att Avtalet i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar Parts rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet, skälig jämkning i Avtalet ske. 16. TVIST Tvist i anledning av detta Avtal ska slutligt avgöras av svensk domstol enligt svensk lag. 6 92

93 Detta avtal har upprättats i två originalexemplar, varav Parterna tagit var sitt. Ort: Datum: TOMELILLA KOMMUN Ort: Datum: SIMRISHAMNS KOMMUN [Namnförtydligande] [Namnförtydligande] [Namnförtydligande] [Namnförtydligande] 7 93

94 Beräkning av framtida vattenbehov i Brösarp-Kiviks området TOMELILLA KOMMUN Brösarp (inkl. Lönhult sommarbyar) 2013 År Beräknat antal personer fritidsboende BILAGA 1 Framtaget: Reviderat: Medelförbrukning, m3/d Maxförbrukning, m3/d befolkningsökning och nyanslutningar (fram till 2025) etablering av Bryggeriverksamhet i Brösarp (osäkra siffror) Eljaröd (2025) Fågeltofta (2025) nyanslutningar längs överföringsledningar Sammanlagt framtida vattenbehov i Brösarp med omnejd: ca SIMRISHAMNS KOMMUN Kivik inkl. Vitemölla 2013 År Beräknat antal personer fritdsboende Medelförbrukning, m3/d Maxförbrukning, m3/d befolkningsökning och nyanslutningar (fram till 2025) Kiviks Musteri (2025) Kiviks Musteri, tillskott om egen vattentäkt ej går att använda (2025) (osäkra siffror) Skepparp, Ravlunda, Haväng, Bästekille (2025) nyanslutningar längs överföringsledningar Sammanlagt framtida vattenbehov i Kivik med omnejd: ca Sammanlagt framtida vattenbehov i området Brösarp-Kivik: ca Vattenmängder enligt tillstånd m 3 /d Tomelillas utrymme (del av vattenmängderna) m 3 /d % 22% 23% Simrishamns utrymme (del av vattenmängderna) m 3 /d % 78% 77% 94

95 Bilaga 2 Vv Meter S-hamn T-lilla Sträckan A Sträcka A % 50% Sträcka B % 0% Vattenverk 78% 22% Sträckan B 95

96 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 3:4 DOM meddelad i Växjö Mål nr M SÖKANDE 1. Simrishamns kommun Simrishamn 2. Tomelilla kommun Tomelilla Ombud för 1 och 2: Advokat Magnus Berg Advokataktiebolaget Nordic Law Skeppsbron 11, 4 tr Malmö SAKEN Ansökan om tillstånd till att anlägga/bibehålla en ny uttagsbrunn på fastigheten Brösarp 18:3, Tomelilla kommun Avrinningsområde: 88/89 SWEREF 99 TM Brunn B2 N: E: DOMSLUT Mark- och miljödomstolen lämnar Tomelilla och Simrishamns kommuner tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken a) att inom fastigheten Brösarp 18:3, Tomelilla kommun, bibehålla en år 2012 anlagd jordlagerbrunn benämnd B2, samt tillstånd att för skydd och nyttjande av nämnda brunn anlägga ett pumphus och överföringsledningar, och b) att från denna brunn och från brunn B1, vilken lagligförklarats genom dom i mål M , för kommunal vattenförsörjning, bortleda m 3 /år grundvatten, dock maximalt m 3 /d, och c) att vid behov för var och en av brunnarna B1 och B2, inom en radie av upp till trettio (30) meter från respektive brunn inom fastigheterna Brösarp 18:3 och Bertilstorp 19:2, anlägga ersättningsbrunnar. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 81 Kungsgatan måndag fredag Växjö E-post: mmd.vaxjo@dom.se 08:00-16:30-96

97 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 2 Dispens Mark- och miljödomstolen meddelar dispens, med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 3 och 7 kap. 7 2 st. miljöbalken, från för området gällande reservatsföreskrifter för anläggande/bibehållande av brunn B2 med tillhörande pumphus och överföringsledningar samt bortledande av grundvatten. Tidsbegränsning Tillståndet gäller i 30 år från lagakraftvunnen dom. Villkor för verksamheten 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena redovisat och åtagit sig i målet. 2. Så länge grundvattenuttag sker med stöd av nu lämnat tillstånd ska sökandena vid uttagsbrunnarna mäta, med fast monterad summerande vattenmätare, den bortledda mängden vatten. Journalföring ska ske en gång varje vecka. 3. Under hela tillståndstiden ska mätning av grundvattennivån ske i uttagsbrunnarna, enskilda brunnar och observationsrör i den omfattning som fastställs i kontrollprogrammet. Resultatet av mätningarna ska journalföras. 4. Journaler över utförda mätningar och observationer ska hållas tillgängliga hos sökandena för var och en som anser sig berörd av vattenverksamheten. Kontroll Det åligger sökandena att kontrollera verksamheten i enlighet med vad som angetts i tillståndsansökan och enligt vad sökanden i övrigt åtagit sig. Kommunerna ska, på av länsstyrelsen godkänt sätt, kontrollera statusen på Verkaån regelbundet. Kontrollen ska dokumenteras skriftligt. 97

98 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 3 Delegation Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor som kan fordras för kontrollen av verksamheten. Miljökonsekvensbeskrivning Den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns. Oförutsedd skada Anspråk enligt 24 kap. 13 miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska, för att få tas upp till prövning, anmälas till mark- och miljödomstolen senast inom 10 år räknat från den tidpunkt då årsuttaget av vatten överstiger m 3 /år. Omprövning av tillstånd Vid omprövning av tillståndet är sökanden enligt 31 kap. 22 andra stycket 3 miljöbalken inte skyldig att utan ersättning avstå från mer än en tjugondedel (1/20) av den vattenmängd som omfattas av tillståndet till verksamheten. Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen fastställer den, med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, tidigare preliminärt fastställda avgiften om kr, för målets prövning. Rättegångskostnader Sökanden åläggs att utge ersättning för rättegångskostnader dels till Länsstyrelsen i Skåne län med kr avseende arbete och dels till Christel Plaschke med kr avseende ombudskostnader. På beloppen ska utgå ränta enligt 6 räntelagen från denna dag till dess betalning sker. Tidigare tillstånd Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd, dom M , meddelad den 9 juni 2011, för vattenuttag på fastigheten Brösarp 18:3 i Tomelilla kommun så snart domen vunnit laga kraft. 98

99 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 4 Ogillade yrkanden Mark- och miljödomstolen avslår övriga framställda yrkanden som inte särskilt behandlats ovan. 99

100 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 5 BAKGRUND OCH TIDIGARE BESLUT Tomelilla kommun bedriver i dag kommunal grundvattentäkt på fastigheten Brösarp 18:3. Idag finns två jordlagerbrunnar, benämnda B1 och B2, på fastigheten. Genom dom i mål nr M lagligförklarades brunn B1 och kommunen fick också rätt att anlägga en ny brunn inom ett väl avgränsat brunnsområde på fastigheten Brösarp 18:3 samt rätt att från dessa båda brunnar bortleda m 3 /år grundvatten. I samband med projekteringen av den nya brunnen har det visat sig att uttagsmöjligheterna inom det i domen i mål nr M redovisade brunnsområdet varit relativt dåliga och att det finns ett område inom fastigheten med betydligt bättre uttagsmöjligheter. Denna plats är dock belägen väl utanför det i domen i mål nr M fastställda brunnsområdet, vilket är huvudanledningen till nu förevarande ansökan. Vidare har det visat sig att kommunerna har ett ökat behov av vatten för den kommunala vattenförsörjningen och då framför allt i norra delen av Simrishamns kommun. Förevarande ansökan utgör således en förändring av det befintliga tillståndet i mål nr M i vad avser placeringen av den nya uttagsbrunnen och i det att kommunerna önskar utta större volymer grundvatten för kommunal vattenförsörjning ANSÖKAN Yrkande Tomelilla kommun och Simrishamns kommun yrkar att mark- och miljödomstolen a) ger kommunerna tillstånd att inom fastigheten Brösarp 18:3, Tomelilla kommun, bibehålla en år 2012 anlagd jordlagerbrunn benämnd B2, och b) med ändring av Växjö tingsrätt, Mark- och miljödomstolens dom i mål M , ger kommunerna tillstånd att från denna brunn och från brunn B1, vilken lagligförklarats genom dom i mål M , för kommunal vattenförsörjning, bortleda m 3 /år grundvatten dock maximalt m 3 /d, och c) ger kommunerna rätt att vid behov för var och en av brunnarna B1 och B2, inom en radie av upp till trettio (30) meter från respektive brunn, anlägga ersättningsbrunnar. 100

101 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 6 Kommunen yrkar vidare att mark- och miljödomstolen fastställer tiden för anmälan om oförutsedd skada till tio (10) år från lagakraftvunnen dom. Rådighet Tomelilla kommun är ägare till fastigheten Brösarp 18:3 och har därför sådan rådighet som krävs enligt 2 kap 1 lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för att bedriva den sökta vattenverksamheten. Eftersom ansökan avser tillstånd till grundvattenuttag för allmän vattenförsörjning har Simrishamns kommun därtill rådighet jämlikt 2 kap 4 2 p lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för att bedriva den sökta vattenverksamheten. Planfrågor Brunnsfastigheten ligger utanför detaljplanerat område. Området är i Tomelilla kommuns översiktsplan angivet som område för fritid och rekreation. Teknisk beskrivning Befintlig vattentäkt är belägen på fastigheten Brösarp 18:3 ca 2 km väster om Brösarps samhälle. Vid täkten finns två grusfilterbrunnar, B1 och B2. Brunnen B1 anlades 1979 och är lagligförklarad genom dom i mål nr M och är i dag den enda av brunnarna som är i drift. Brunnen har ett djup om 9,5 meter med en uttagskapacitet om ca 10 l/s. Brunnen B2 anlades 2012 och har ett djup av 22 meter. Uttagskapaciteten uppskattas till ca l/s. På uttagsfastigheten finns ett vattenverk. Råvattnet sugs via en intagsledning till vattenverket varifrån det med hjälp av sex centrifugalpumpar distribueras ut till abonnenterna. Från de båda brunnarna kommer sammanlagt m 3 /år grundvatten att bortledas. Det största momentana uttaget bedöms komma att ske ur brunn B2. Avsikten är att framöver även kunna försörja norra delarna av Simrishamns kommun med vatten från täkten i Brösarp. Det finns emellertid ännu inget ledningssystem för det tillkommande behovet varför någon teknisk beskrivning av installat- 101

102 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 7 ionerna för denna del av ansökan inte kan lämnas. En förnyad beräkning av det framtida vattenbehovet i kommunerna har utförts vilken visar att medelförbrukningen för Brösarp- och Kiviksområdet kring år 2025 kommer att uppgå till drygt m 3 /d. Som mest beräknas förbrukningen i området kunna uppgå till ca m 3 /d, vilket förutsätter att Simrishamns kommun kan tillgodose maxförbrukningen från egna täkter. Området kring vattentäkten domineras av Verkaån och dess dalgång. Årsmedelnederbörden i området är ca 810 mm med en avdunstning på ca 500 mm, vilket ger en nettonederbörd om ca 310 mm/år. Av nettonederbörden bedöms mm/år bilda grundvatten beroende på om grundvattenbildningen sker i morän eller i isälvsavlagringar. Grundvattenströmningen i området sker från höjdområdena söder och norr om Verkaån ner mot dalgången. Det huvudsakliga tillrinningsområdet för vattentäkten bedöms uppta en yta om ca 650 ha. Med en nettonederbörd om 310 mm/år erhålls en total avrinning om ca m 3 /år. Med hänsyn taget till topografi och jordarternas vattenförande förmåga kan grundvattenbildningen i området grovt uppskattas till m 3 /d. Med beaktande av att övriga grundvattenuttag av privat natur inom området är begränsade bedöms kommunens sökta grundvattenuttag om m 3 /år, vilket motsvarar ett medeluttag om m 3 /d, inte påverka vattenbalansen i området negativt. Enligt prognoser för framtida klimatförändringar så bedöms grundvattenbildningen inom Brösarpsområdet vara oförändrad. Ytvattenbildningen och flödet i Verkaån har bedömts kunna påverkas av sökt uttag genom ett något minskat flöde i ån med som mest i storleksordningen 7-10 l/s, vilket är i paritet med den påverkan som redovisats i mål nr M Det praktiska influensområdets storlek har beräknats konservativt genom att kommunen vid beräkningen utgått från ett konstant uttag från de båda brunnarna om m 3 /d, en volym som endast kommer att bortledas under enskilda dygn. Beräkningen ger ett ellipsformat influensområde med störst utbredning i öst-västlig rikt- 102

103 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 8 ning. Med beaktande av att det rör sig om två jordlagerbrunnar har gränsen för influensområdet satts vid en påverkan om - 0,1 m. Miljökonsekvenser I Miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs de konsekvenser som kan uppstå till följd av att brunnsläget förändras i förhållande till domen i mål nr M och skillnaden i uttagsvolymer. Det är således i huvudsak de tillkommande effekterna som bedöms. Områdesskydd m m Vattenverksamheten kommer att bedrivas inom Verkaåns naturreservat som i omfattning sammanfaller med ett Natura 2000-område (Verkaåns dalgång). Verkaån med dalgång utgör även riksintresse för naturvård. Verkaån ligger norr om uttagsbrunnarna. Vattendraget utgör en del av Natura 2000-områdets och naturreservatets samlade naturvärden. I och i anslutning till vattendraget finns särskilt skyddade arter såsom stensimpa, större vattensalamander, bred gulbrämad dykare och sandnejlika. I samband med att sökt maxuttag om m 3 /d kommer att behöva ske under sommarhalvåret kan en viss inducerad infiltration komma att ske från Verkaån. Den inducerade infiltrationen beräknas som mest uppgå till 10 l/s. Denna volym utgör vid LLQ (lägsta lågvattenföring) för ett enskilt dygn 8 procent av vattenföringen i Verkaån. Detta innebär i princip ingen skillnad i förhållande till de effekter på Verkaån som redovisades i ansökan i mål nr M Den förändrade verksamheten bedöms inte utgöra något hot mot de skyddade arterna eller deras livsmiljöer och det bedöms inte uppstå några förändringar som på ett betydande sätt kan påverka miljövärdena i området. I anslutning till Brunnsviksbäcken som rinner genom influensområdet finns två av Skogsstyrelsen fastställda objekt med naturvärden, dels en nyckelbiotop som utgörs av miljö inom ädellövsskog och naturvärde i form av bäckmiljön. På dessa miljöer uppstår ingen påverkan av praktisk betydelse till följd av uttagen 103

104 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 9 Området där vattentäkten är belägen ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Täkten ligger även inom område av riksintresse för friluftsliv. Inom det tillkommande påverkansområdet kan en begränsad avsänkning av grundvattennivån ske inom områden där det bedrivs jord- och skogsbruk. Avsänkningen är dock så begränsad att den inte bedöms medföra någon skada för jord- och skogsbruket och inte heller för skyddsvärda objekt eller skyddsvärda miljöer. Utöver de områdesskydd som ovan nämns gäller strandskydd samt att det förekommer fornlämningar i form av gravhögar och stensättningar i området. Den sökta vattenverksamheten bedöms inte stå i strid med några miljömål eller några planförhållanden. För Brösarps grundvattentäkt finns ett vattenskyddsområde fastställt Enskilda intressen Inom det påverkansområde som tillkommer i förhållande till befintligt tillstånd i mål nr M finns inga brunnar. De brunnar som är belägna inom påverkansområde för tillståndet i mål nr M bedöms inte komma vidkännas någon ytterligare påverkan. Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att kommunerna bedriver vattenverksamheten på platsen i enlighet med befintligt tillstånd. Behovet av grundvatten för kommunal vattenförsörjning kommer emellertid inte att kunna täckas av det befintliga tillståndet. Ett nollalternativ innebär därför att kommunerna måste hitta andra områden i närområdet med en tillräcklig vattentillgång och vattenkvalitet. Tomelilla kommun har tillsammans med Simrishamns kommun utrett denna fråga löpande under flera år och har inte kunnat hitta ett område med lika bra vattentillgång som det nu sökta. Sammanfattningsvis bedöms den sökta verksamheten inte medföra skada eller olägenhet av någon större betydelse på vare sig allmänna eller enskilda intressen i området. 104

105 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 10 Tillåtlighet Tillåtlighet enligt 2-4 kap miljöbalken Kommunen har genom egen personal och genom anlitade tekniska konsulter erforderlig kunskap för att bedöma eventuella miljö- och hälsorisker som skulle kunna uppkomma i samband med den sökta vattenverksamheten. I ansökan jämte bilagor redovisade yrkanden och villkor bedöms utgöra tillräckliga försiktighetsmått för att motverka att verksamheten riskerar att medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Lokaliseringen bedöms inte stå i strid med bestämmelserna i 3 kap och 4 kap miljöbalken. Den grundvattenförekomst som finns i området i anslutning till de sökta brunnarna är med beaktande av tillgång och kvaliteten unik för denna del av Österlen och bedöms därför vara särskilt lämpligt för kommunal vattenförsörjning. Området bör därför med stöd av 3 kap 8 miljöbalken anses vara särskilt skyddsvärt för detta ändamål. Kemiska produkter som kan medföra risk för skada på människors hälsa eller miljön kommer inte att användas. Ansökan som innebär en utökning av en etablerad och tillståndgiven kommunal grundvattentäkt med därtill hörande vattenskyddsområde bedöms i övrigt inte strida mot de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. Tillåtlighet enligt 11 kap miljöbalken Denna ansökan innebär endast en förändring av tillståndet i mål nr M på så sätt att brunnens läge förändras och att volymen bortlett grundvatten ökas på med m 3 /år. Som redovisats ovan bedöms den sökta vattenverksamheten inte medföra någon skada eller på ett betydande sätt påverka naturmiljön inom det Natura 2000 område/ naturreservat inom vilket uttagsfastigheten är belägen. Inte heller i övrigt bedöms någon olägenhet av betydelse uppstå på övriga allmänna eller en- 105

106 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 11 skilda intressen i området. Vattentäkten omfattas avslutningsvis även av ett sedan 1981 fastställt vattenskyddsområde. Med beaktande härav anser kommunen att ett bifall till den sökta verksamheten, vilken är av allmännyttig karaktär, inte står i strid med bestämmelsen i 11 kap 6 miljöbalken. Övrigt avseende tillåtligheten Ansökan står inte i strid med någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Den sökta verksamheten kommer inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm inte kommer att kunna följas och strider inte mot något åtgärdsprogram. Förslag till villkor Kommunerna föreslår, som de slutligen bestämt sin talan, att följande villkor föreskrivs för tillståndet. 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena redovisat och åtagit sig i målet. 2. Så länge grundvattenuttag sker med stöd av nu lämnat tillstånd ska sökandena vid uttagsbrunnarna mäta, med fast monterad summerande vattenmätare, den bortledda mängden vatten. Journalföring ska ske en gång varje vecka. 3. Under tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada ska mätning av grundvattennivån ske i uttagsbrunnarna, enskilda brunnar och observationsrör i den omfattning som fastställs i kontrollprogrammet. Resultatet av mätningarna ska journalföras. 4. Journaler över utförda mätningar och observationer ska hållas tillgängliga hos sökandena för var och en som anser sig berörd av vattenverksamheten. Samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har under våren 2014 skett med Länsstyrelsen i Skåne, Ystad-Österlenregionens miljöförbund och med enskilda särskilt berörda. Samrådet har dels skett genom möte med länsstyrelsen och miljöförbundet och dels 106

107 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 12 genom brevutskick till fastighetsägare med fastigheter belägna inom angivet praktiskt influensområde. Härtill har samrådet kungjorts i dagspress. Länsstyrelsen har i beslut av den 13 juni 2014 fastställt att den sökta verksamheten inte kommer att medföra betydande miljöpåverkan. Motstående intressen Kommunerna bedömer att den sökta vattenverksamheten inte riskerar att skada och endast i begränsad utsträckning påverka några allmänna eller enskilda intressen. Inom redovisat tillkommande påverkansområde finns inga kända brunnar. INKOMNA YTTRANDEN Naturvårdsverket, SMB och HaV avstår från att lämna yttrande. SGU, anser att det kan vara möjligt att utnyttja hela grundvattenbildningen, vilket kan bli fallet under torrår, men att kontroller och övervakning över Verkaån och känsliga miljöer i Natura 2000 bör göras. Länsstyrelsen, påtalar att påverkansområdet nu innefattar större del av Verkaån än i den tidigare prövningen vilket innebär att det måste ställas högre krav på kontroll. Grundvattennivåer bör mätas i utvalda brunnar och rör. Kommunerna bör samordna uppföljningen av påverkan på Verkaån genom att bli medlemmar i Verkaåns vattenråd. Länsstyrelsen anser att MKB ska beskriva den sammantagna påverkan av verksamheten på miljön i Natura 2000 och inte bara den tillkommande påverkan i förhållande till det gällande tillståndet. Sökanden måste beskriva hur de planerade uttagen och den redovisade avsänkningen av vattennivån kan komma att påverka naturtyperna och de arter som finns inom området. Redovisningen ska även klargöra hur vattenavsänkningen i området påverkar vattennivån i det övre lagret av grundvattnet och de jordlager som har förbindelse med växternas rötter. Det gäller särskilt för sumpskogen som finns där just för att grundvattennivån är hög. Slutsatserna avseende verksamhetens påverkan på miljön ska grundligt redovisas och motiveras. Länsstyrelsen anser att tillståndet ska tidsbegränsas till 25 år. Eftersom kommunalt vattenuttag är av stort allmänt intresse behöver man inte befara att fortsatt tillstånd 107

108 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 13 inte kommer medges. Däremot kan villkor behöva ändras varför tidsbegränsning är rimligt. Ystad- Österlenregionens miljöförbund, anser att vattenskyddsområdets gränser samt innehållet i tillhörande skyddsföreskrifter bör utredas och vid behov uppdateras för grundvattentäkten. Dessa ska vid en uppdatering anpassas till de planerade uttagsmängderna och faktiska hydrogeologiska förhållanden för att säkerställa grundvattnets kvalitet. Miljöförbundet har i övrigt inget att erinra. Älvräddarna Skåne, samtycker till att vattenuttag från grundvatten är generellt sett bra, och närliggande renvattenanläggningar till slutanvändare är bra för miljön då en mindre energiåtgång kan förväntas vid produktionen. Dricksvatttenproduktion är också naturligtvis mycket viktigt för samhället, och en viss påverkan måste accepteras. Älvräddarna kan däremot inte samtycka till att ekologiska värden förstörs för att en växande befolkning ska bevattna sina gräsmattor. Älvräddarna framför invändningar mot MKBn. Man anser att SMHIs beräkningar är bristfälliga, att påverkan på Verkaån är felräknad samt att påverkan på Verkaån saknar underlag. På grund av nämnda invändningar yrkar Älvräddarna att sökanden tillförs följande villkor: Vattenuttaget ska begränsas under torrperioder, så att uttaget aldrig påverkar vattenståndet i Verkaån, genom antingen tidsperioder eller redundant övervakning av vattenståndet. En fullständig biotopkartering på påverkansområdet utförs på den sökandes bekostnad. Till denna kartering ska upprättas ett kontrollprogram som årligen utvärderar förändringar. Om negativ förändring på livsmiljön för arter i Verkeån kan spåras ska tillstånd förändras eller återkallas. Inger Trobro, avstyrker kommunernas ansökan om bortledningav grundvatten utöver dagens uttag. Hon är ägare och brukare av Trulsbo gård och är sakägare och ägare av ungefär halva influensområdet. Hon menar att uppgiften om grundvattentillgång är behäftad med betydande osäkerhet. Ett utnyttjande över tillgänglig grundvattenbildning kommer på sikt medföra att tillgången på yt- och grundvatten i området minskar. Vattenproduktionen i området är begränsad till en mycket liten fastighet. Borran är belägen fyra meter från hennes fastighet Brösarp 13:4 och 83:1. 108

109 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 14 Det framgår inte på vilket sätt den ansökta verksamheten kommer att ändra dagens grundvattenförhållanden. Hur stort är det praktiska influensområdet idag vid normaldrift respektive vid maxuttag? Vilka områden kommer att inlemmas i det utvidgade praktiska influensområdet vid det ansökta uttaget jämfört med dagens förhållande? Hur stor blir den tillkommande grundvattensänkningen på hennes marker? Vad är grundvattennivån idag (max-min) och vad kommer grundvattennivån att bli med det ansökta uttaget? Vilka konsekvenser kommer det ansökta uttaget att få för vegetationen? Hon yrkar vidare att anspråk enligt 24 kapitlet13 i miljöbalken skall gälla i minst 15 år. Carina Liljedahl och Lars Lindström samt Christel Plaschke, yrkar, genom sitt ombud, 1. i första hand att mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ska avvisa Tomelilla kommuns och Simrishamns kommuns ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att anlägga/bibehålla en ny uttagsbrunn på fastigheten Brösarp 18:3, Tomelilla kommun, och tillstånd att från denna brunn och tidigare lagligförklarad brunn bortleda grundvatten. 2. i andra hand att mark- och miljödomstolen ska lämna ansökan utan bifall. 3. för det fall att mark- och miljödomstolen ändå skulle meddela tillstånd till den sökta verksamheten yrkas följande: a) att omfattningen av vattenuttaget ska begränsas, såtillvida att en maximal sänkning av grundvattennivån om en meter ska föreskrivas, samt att det till detta villkor ska upprättas ett kontrollprogram, b) att tillståndet för grundvattenuttaget ska begränsas till maximalt tio (10) år, c) att en fullständig biotopkartering på påverkansområdet ska utföras på sökandenas bekostnad, samt att det till denna kartering ska upprättas ett kontrollprogram som årligen utvärderar förändringar, d) att i övrigt stränga villkorskrav ska ställas på verksamheten, e) att tiden för anmälan om oförutsedd skada till följd av vattenverksamheten ska bestämmas till trettio (30) år från arbetstidens utgång. 109

110 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 15 Utöver ovanstående yrkar Carina Liljedahl och Lars Lindström ersättning för rättegångskostnader med kr. Carina Liljedahl och Lars Lindström har i sitt yttrande också ingett utveckling av sina yrkanden. De har vidare redogjort för varför de ska betraktas som sakägare i målet. Carina Liljedahl och Lars Lindström har senare också inkommit med skrivelse där de ifrågarsätter kommunens behovsunderlag. Utöver ovanstående yrkar Christel Plaschke ersättning för rättegångskostnader med kr. Hon har också framfört oro över sättningsskador på sin fastighet. Christel Plaschke har även inkommit med yttrande över sökandens bemötande där hon hänvisar till Högsta domstolens dom Ö , , som fastställer att enskild part har rätt att åberopa allmänna intressen om parten ifråga är sakägare. Christel Plaschke har senare också inkommit med skrivelse där hon ifrågarsätter kommunens behovsunderlag. BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN Länsstyrelsen i Skåne län har i sitt yttrande anfört att kontroll av den sökta verksamhetens påverkan på Verkaån bör kunna samordnas inom ramen för vattenråd. Kommunerna har inget att erinra mot detta och Tomelilla kommun är även medlem i Österlens vatten råd, där Verkaån ingår. Kommunerna föreslår att Tomelilla kommun, för kontrollprogrammet, tar fram lämpliga kontrollparametrar i samråd med Österlens vattenråd. Kommunerna föreslår vidare att fortsatt kontroll och uppföljning av Verkaåns status sker via vattenrådet i enlighet med Vattendirektivets intentioner. Länsstyrelsen efterlyser vidare i sitt yttrande komplettering vad gäller risken för påverkan Natura 2000-arter m m. Kommunerna anser att man på ett fullt tillräckligt sätt lämnat redovisning i dessa delar, varvid det kan konstateras att det inte finns någon risk för att den sökta verksamheten på ett betydande sätt skulle kunna påverka miljön i Natura området och ej heller de arter som finns upptagna i bilaga 1 till Artskyddsförordningen. Detta särskilt som att nu sökt verksamhet inte mer än marginellt kan komma att påverka flödet i Verkaån. I detta mål anges påverkan på flödet i Verkaån i worst case till mellan 7-10 %, worst case. Skäl saknas därför att efter- 110

111 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 16 komma länsstyrelsen önskemål om komplettering i denna del. Avslutningsvis så bestrider kommunerna att tillståndet tidsbegränsas. Skälet för bestridandet är att det rör sig om en kommunal vattentäkt av stort värde för båda kommunerna där omfattande investeringar skett i infrastruktur. Härtill kommer att man redan bedriver vattentäkt i området sedan många år. Vidare har länsstyrelsen inte anfört några som helst skäl till varför just detta tillstånd måste tidsbegränsas. Enligt gällande lagstiftning kan ett tillstånd till vattenverksamhet tidsbegränsas om det finns särskilda skäl i just det enskilda fallet. Huvudregeln är dock alltjämt att tillstånd till vattenverksamhet inte behöver tidsbegränsas. Älvräddarna Skåne har i yttrande framfört en del synpunkter på till ansökan bifogad MKB samt framför yrkande om villkor för den sökta verksamheten. Kommunerna anser att den MKB som presenteras i målet på ett tydligt och korrekt sätt redovisar miljökonsekvenserna av sökt verksamhet och delar inte de synpunkter som framförts i yttrandet. Kommunerna bestrider bifall till de yrkanden om villkor för verksamheten som Älvräddarna Skåne framför i yttrandet. Inger Trobro, ägare till fastigheterna Brösarp 13:4 och 83:1, har avgivit yttrande i målet i vilket hon framför farhågor för att hennes fastigheter skulle kunna skadas av den sökta vattenverksamheten. Det är kommunernas uppfattning att påverkan på Inger Trobros fastigheter kommer att bli begränsad i det att hennes fastigheter är belägna på ett sådant avstånd från uttagsbrunnarna att grundvattenavsänkningen stannar på mellan 0,1 och 0,3 m v p. Inger Trobro har yrkat att tiden för anmälan om oförutsedd skada bestäms till 15 år. Kommunerna har i ansökan föreslagit 10 år som tid för anmälan om oförutsedd skada och anser fortfarande att denna tid, med beaktande av verksamhetens art och omfattning, är tillräcklig varför yrkandet bestrids. Inger Trobro har också framställt yrkande om ersättning för eventuellt framtida utökat vattenskyddsområde. Kommunen bestrider detta yrkande på den grund att frågan om ändring av vattenskyddsområde inte är föremål för prövning målet. Skulle till trots mot vad kommunerna anfört den sökta verksamheten medföra skada på Inger Trobros 111

112 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 17 fastigheter får detta lösas inom ramen för bestämmelserna om anmälan om oförutsedd skada. Carina Liljedahl och Lars Lindström har via ombud avgett yttrande i målet. Deras fastighet är belägen väl utanför av kommunerna redovisat influensområde. Eftersom de inte är sakägare i målet och således inte berörda av den sökta verksamheten bestrids samtliga av dem framförda yrkanden i målet. Christel Plaschke, ägare till fastigheten Brösarp 18:6, har via ombud avgett yttrande i målet. I sitt yttrande, som omfattar 19 sidor, har Plaschke till allt övervägande framfört synpunkter på och erinringar mot den sökta verksamhetens avseende dess eventuella påverkan på allmänna intressen. I denna del tar även yttrandet upp och belyser situationer och hänvisar till rättsfall m m som saknar bäring på nu aktuell prövning. Kommunerna delar inte Plaschkes synpunkter och redovisning i dessa delar utan anser att ansökan med tillhörande MKB väl belyser konsekvenserna av sökt verksamhet. Härtill kommer att företrädare för allmänna intressen faktiskt avgett yttranden i målet, vilka bemötts ovan, och därvidlag inte haft några synpunkter på tillåtligheten av sökt verksamhet. Vad gäller Plaschkes egen fastighet, Brösarp 18:6, och eventuell påverkan på denna så redovisar Plaschke detta på cirka en sida i yttrandet och vilket kommunerna önskar bemöta enligt följande. Provpumpning har pågått i 47 dagar inte ca 5 veckor. Vid provpumpningen avsänktes nivån i Plaschkes brunn med som mest 0,2 meter. Denna avsänkning är relativt begränsad och bedöms av kommunerna inte medföra någon risk för skada. Plaschke har i yttrandet framför att nämnda avsänkning kan komma att medföra risk för sättningar på bostadshus, tillfartsvägar m m. Kommunerna anser inte att det föreligger någon sådan risk då jordarna i området inte är sättningskänsliga. Vad gäller vegetation så är denna i allt väsentligt beroende av nederbörd och påverkas inte av en marginell avsänkning av grundvattennivån. Kommunerna bedömer sammanfattningsvis att Plaschkes fastighet inte riskerar att skadas av den sökta vattenverksamheten. Skulle mot allt förmodande den sökta verksamheten medföra att brunnen på fastigheten Brösarp 18:6 skadas får detta lösas inom ramen för bestämmelserna om anmälan om 112

113 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 18 oförutsedd skada. Med beaktande av vad som anförts ovan bestrider kommunerna Plaschkes yrkanden i yttrandet. Vad gäller yrkandet om ersättning för rättegångskostnader så vitsordar kommunerna att Plaschkes är att anse som sakägare i målet DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har den 19 mars 2015 hållit huvudförhandling i målet. Vid huvudförhandlingen framförde Inger Trobo att de är oroliga för att grundvattensänkningen ska påverka deras odlingsmarker. Vidare yrkade Christel Plaschke att tiden för anmälan om oförutsedd skada ska börja gälla från det att anläggningen helt tas i bruk och man börjar pumpa från brunn B2. Tiden för oförutsedd skada ska sedan löpa på 20 år. Sökanden har även under huvudförhandlingen kompletterat ansökan med ett yrkande om dispens, med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 3 och 7 kap. 7 2 st. miljöbalken, från för området gällande reservatsföreskrifter för anläggande/bibehållande av brunn B2 med tillhörande pumphus och överföringsledningar avseende den sökta verksamheten. Rådighet För att få utföra en vattenverksamhet ska sökanden enligt 2 kap. 1 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Den aktuella verksamheten kommer att utföras på fastigheten Brösarp 18:3 i Tomelilla kommun. Tomelilla kommun är ägare av fastigheten och har den rådighet som erfordras. Simrishamns kommun har rådighet jämlikt 2 kap 4 2 p lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för att bedriva den sökta vattenverksamheten. För anläggande av ersättningsbrunn inom 30 meter från brunn B2 har sökandena upprättat ett avtal med Sveaskog på fastigheten Bertilstorp 19:2 om del av den fastigheten behöver nyttjas. Sökandena får därmed anses ha sådan erforderlig vattenrättslig rådighet som krävs för att tillstånd ska kunna meddelas. 113

114 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 19 Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen finner att samråd har vidtagits i vederbörlig ordning och att den av sökanden upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, tillsammans med den för mål M upprättade miljökonsekvensbeskrivningen då tillstånd ursprungligen lämnades för grundvattenuttag i området, uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap. miljöbalken och att den är tillräckligt utförlig för att uppfylla de krav som ställs upp enligt lag. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför godkännas. Tillåtlighet Befintligt område med vattenuttag strider inte mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser som gör att verksamheten inte skulle vara tillåtlig. Verksamhetens påverkansområde ligger dock bland annat inom naturreservatet Verkaåns dalgång samt inom Natura 2000-området Verkaåns dalgång. Området är utpekat som riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbaken. Länsstyrelsen har framfört att det är viktigt att ytterligare kontroller och uppföljning av påverkan görs, vilket sökandena ställt sig bakom. Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att den sökta verksamheten inte kan komma att påverka naturmiljön negativt på ett sådant sätt att verksamheten inte skulle vara tillåtlig. Domstolen konstaterar även att det för Tomelilla och Simrishamns kommuner finns ett behov av utökad vattentäkt. Mark- och miljödomstolen är av den uppfattningen att det är mycket viktigt att säkra en god vattenförsörjning för landets invånare. Det är också enligt mark- och miljödomstolen viktigt att kommunerna, när det gäller vattenförsörjningen, beaktar långsiktiga behov. Det finns goda möjligheter för vattenuttag vid Brösarp även om sökandens beräkning av tillgängligt grundvatten är tilltagen. Om man minskar grundvattenbildningen till att vara 200 mm i isälvsavlagringarna och till 100 mm i moränen uppgår nyttjandegraden till över 80 % av grundvattenbildningen. Utifrån de provpumpningar som företagits bedöms dock inte påverkan på vattenbrunnar inom närområdet att som mer än marginellt påverkas av det sökta uttaget. Vad gäller påverkan i Verkaån har länsstyrelsen påtalat att 114

115 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 20 statusen i Verkaån bör kontrolleras under tillståndstiden. Kommunerna har sagt sig villiga att följa upp eventuell påverkan av vattenuttagen. Företrädarna för de allmänna intressena är positiva till att tillstånd ges och har tillstyrkt ansökan. Enskilda fastighetsägare har framfört att de befarar sinade brunnar och sättningsskador, samt framställt farhågor för att även de allmänna intressena riskerar att komma till skada. Utifrån redovisat underlag bedöms inte risken för sinade brunnar kunna uppstå och risken för sättningsskador med anledning av vattenverksamheten tycks vara obefintlig. De utredningar som sökanden inlämnat bedömer mark- och miljödomstolen som tillräckliga för bedömning att verksamheten kan bedrivas utan risk för skador såväl avseende enskilda som allmänna intressen. Länsstyrelsen har yrkat att tillståndet ska tidsbegränsas till 25 år då tillståndet i framtiden kan behöva få uppdaterade villkor. En enskild sakägare har yrkat på tidsbegränsning av 10 år. Sökandena har motsatt sig tidsbegränsning och menar att tillståndet har stort värde för båda kommunerna där omfattande investeringar skett i infrastrukturen. Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens uppfattning att det är bra att se över tillstånd efter en viss tid för att se om nya villkor kan vara aktuella. Sammanfattningsvis anser domstolen att tillstånd kan lämnas till den sökta vattenverksamheten men att tillståndet, trots att det är en kommunal vattentäkt, ska begränsas till att gälla under 30 år. Kommunen ska under hela tillståndstiden följa upp vad som händer med grundvattennivåerna samt vattenförhållanden i Verkaån inom påverkansområdet. Mark- och miljödomstolen finner att den sökta verksamheten är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2-7 miljöbalken och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. samma balk. Mark- och miljödomstolen anser vidare att några sådana skador eller olägenheter som anges i 2 kap. 9 miljöbalken inte kan förväntas. Undersökningarna inom influensområdet samt utförd vattenbalansberäkning har visat att grundvattenuttagen inte kan antas föranleda skador eller olägenheter som 115

116 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 21 inte kan ersättas. En prövning enligt 11 kap. 6 miljöbalken ger vid handen att den s.k. samhällsekonomiska nyttan överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av vattenverksamheten. Dispens från reservatsföreskrifter Med beaktande av att de sökta åtgärderna inte kan anses, på ett oacceptabelt sätt, påverka syftet med reservatet, kommunerna i dag redan bedriver kommunal vattentäkt inom reservatsområdet samt att syftet med dispensen - kommunal vattenförsörjning är av stort allmänt intresse bedömer domstolen att särskilda skäl för att meddela dispens föreligger. Villkor Enligt 2 kap. 3 och 7 miljöbalken är det verksamhetsutövarens skyldighet att vidta de försiktighetsmått som krävs för att ingen olägenhet ska uppstå för människors hälsa och miljön, dock med den förutsättningen att det inte kan anses orimligt att uppfylla dessa krav. De villkor som sökanden har föreslagit för verksamheten bedömer domstolen som adekvata. Mark- och miljödomstolen fastställer de villkor för tillståndet som framgår av domslutet. Övriga villkor som kan behövas för kontroll av verksamheten överlåts till tillsynsmyndigheten att fatta beslut om. Kontroll Vad gäller kontroll av verksamheten bör det samlade uttaget från uttagsbrunnarna vid täkten mätas och summeras för varje dygn, för att säkerställa att den tillståndsgivna uttagsmängden inte överskrids. För kontroll av påverkan på omgivningen ska ett kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten enligt vad sökanden föreslagit och som angivits i domslutet. I övrigt hänvisar mark- och miljödomstolen till kravet på verksamhetsutövarens egenkontroll enligt vad som anges i 26 kap. 19 miljöbalken vid upprättande av kontrollprogrammet i övrigt. Oförutsedd skada Sökandena har yrkat att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till tio år räknat från lagakraftvunnen dom och motiverat detta med att tio år är tillräcklig med beak- 116

117 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 22 tande av verksamhetens art och omfattning. Från enskilda sakägare har det yrkats om att denna tid ska bestämmas till femton år respektive trettio år. Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att tiden för anspråk enligt 24 kap. 13 miljöbalken kan bestämmas till högst 20 år. Domstolen anser att, med beaktande av att det kan dröja innan tillståndet nyttjas fullt ut, och då sökandenas prognos för fullt vattenuttag sträcker sig fram till 2025, det istället är lämpligt att sätta tiden för oförutsedd skada räknat från den tidpunkt när en viss uttagsmängd har uppnåtts. Eftersom kommunen idag innehar ett tillstånd som ger dem rätt att ta ut m 3 grundvatten per år bör det fastställas att när denna vattenmängd överskrids ska tiden för anmälan om oförutsedd skada börja räknas. Om skada sedan uppstår vid fullt utnyttjande kommer detta att märkas inom tio år. Mark- och miljödomstolen anser därför att tiden för anmälan om oförutsedd skada ska räknas från tio år från det att uttagen överskrider nu gällande uttag som tillåtits genom domen i målet M Vad som framförts av enskilda om risken för påverkan på deras fastigheter får hanteras inom ramen för oförutsedd skada. Omprövning av tillstånd Enligt 22 kap. 25 första stycket 13 miljöbalken ska domstolen i en tillståndsdom bestämma den förlust av vatten som tillståndshavaren enligt 31 kap. 22 och 23 miljöbalken är skyldig att underkasta sig utan ersättning. Av 31 kap. 22 andra stycket 3 samma balk följer, att det i fråga om grundvattenuttag ska förordnas att den del som inte ersätts ska bestämmas till högst en femtedel och lägst en tjugondedel av värdet av den vattenmängd som omfattas av tillståndet. Domstolen bestämmer andelen till en tjugondedel. Ogillade yrkanden Det har framställts yrkande från Carina Liljedahl, Lars Lindström samt Christel Plaschke om att en fullständig biotopkartering på påverkansområdet ska utföras och att en årlig utvärdering utifrån karteringen ska göras i kontrollprogrammet. Älvräddarna Skåne har yrkat detsamma. Även länsstyrelsen har framfört yrkande om komplettering till MKBn gällande naturvärden. Mark- och miljödomstolen anser att det i denna del räcker med att kontrollprogrammet innehåller uppföljande 117

118 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 23 kontrollpunkter som ska gälla under hela tillståndstiden. Carina Liljedahl, Lars Lindström samt Christel Plaschke yrkar även på ett maximalt avsänkande av grundvattennivån om en meter. Älvräddarna Skåne yrkar på begränsad uttagsmängd under torra perioder så att ingen påverkan sker i Verkaån. Domstolen bedömer emellertid att några sådana begränsningar, utöver vad tillståndet med tillhörande villkor och kontroll ställer upp, inte är nödvändiga. Carina Liljedahl samt Lars Lindström kan, med beaktande av det avstånd som deras fastighet Brösarp 2:2 är belägen på i förhållande till den aktuella verksamheten, inte anses som berörda av verksamheten i fråga på ett sådant sätt att de är att betrakta som sakägare. Deras yrkanden ska därför avvisas. Övriga yrkanden som framställts enligt ovan ogillas. Inger Trobo har yrkat att tillståndet endast ska omfatta vattenuttag för Brösarp och inte tillkommande samhällen. Yrkandet ogillas. Även övriga ej särskilt upptagna yrkanden ogillas. Prövningsavgift Den prövningsavgift, som mark-och miljödomstolen tar ut i mål om prövning av vattenverksamhet, syftar till att täcka kostnaderna för den prövning som föranleds av ansökan. Vid en prövning enligt 9 kap. 3 andra stycket förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, finner mark- och miljödomstolen att den avgift om kronor som domstolen i beslut den 13 augusti 2014 preliminärt har fastställt för målets prövning får anses skälig med hänsyn tillprövningens omfattning. Rättegångskostnader Länsstyrelsen i Skåne län har begärt ersättning för rättegångskostnader i målet med kronor. Sökanden har godtagit beloppet. Christel Plaschke har yrkat rättegångskostnader för ombudskostnader i målet med kr. Sökanden har medgett att utge ombudskostnader motsvarande 20 timmars arbete, à kr/ timme (totalt kr inkl. moms). Som skäl för det reducerade beloppet har sökandena framfört dels att kostnaderna fördelats på ett felaktigt sätt mellan ombudets huvudmän samt att det med beaktande av att det handlar 118

119 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 24 om en redan tillståndsgiven verksamhet och med hänsyn till målets art, saknas skäl för domstolen att döma ut ett högre belopp. Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Av 25 kap. 2 miljöbalken framgår att i ansökningsmål om vattenverksamhet är huvudregeln att sökanden ska svara för sina egna och motpartens kostnader vid mark- och miljödomstolen. Enligt 5 samma kapitel, gäller bestämmelsen med de begränsningar som ställs upp i 18 kap. 6 och 8 rättegångsbalken. Av 18 kap 8 rättegångsbalken framgår att ersättning för rättegångskostnad fullt ut ska motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. En enskild part har visserligen utöver de enskilda intressen som är hänförliga till den enskilde själv i egenskap av t.ex. ägare till en fastighet - rätt att framföra argument även avseende sådana allmänna intressen som huvudsakligen bevakas av företrädare för allmänna intressen och parten ifråga har därigenom i och för sig rätt att få ersättning för rättegångskostnader även i den del arbete lagts ner på frågor som rör allmänna intressen. Med hänsyn till den skyldighet som åligger domstolen och vissa myndigheter att bevaka de allmänna intressena, finns det dock en gräns för hur stor del av sakägarnas arbete med dessa frågor som det är rimligt att sökanden skall ersätta (jfr MÖD 2003:101). Vad gäller kostnad för ombudsarvode skall beaktas att ersättningen inte i första hand ska bestämmas efter faktisk nedlagd tid, utan med hänsyn till bland annat målets beskaffenhet och omfattning samt den omsorg och skicklighet med vilken arbetet utförts. Mark- och miljödomstolen bedömer att med beaktande av målets art och omfattning kan det av Christel Planchke yrkade beloppet för ombudskostnader om kr (inklusive mervärdesskatt) inte anses skäligt. Sökandena har medgett ersättning för kostnader motsvarande nedlagd tid om 20 timmars arbete. Domstolen delar denna bedömning, men finner inte skäl att bestämma det yrkade timarvodet till ett lägre belopp än de kr i timmen som yrkats. Sammantaget anser domstolen att Christel Planchke ska ersättas för kostnad för ombudsarvode i målet med skäliga kr inklusive mervärdesskatt. 119

120 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 25 Lars Lindström och Carina Liljedahl har yrkat rättegångskostnader i målet med kr. Sökanden har motsatt sig att utge det yrkade beloppet och som skäl härför angett att paret Liljedahl inte är att betrakta som sakägare. Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Som anges ovan under rubriken Övriga yrkanden gör mark- och miljödomstolen samma bedömning som sökandena att paret Lindström och Liljedahl inte är att betrakta som sakägare i målet. Därmed är sökandena i enlighet med de bestämmelser som ställs upp i 25 kap. 2 miljöbalken inte skyldiga att ersätta dem för deras rättegångskostnader. Yrkandet om ersättning för ombudskostnader om kr ska därför avslås. Tidigare tillstånd Med anledning av att det tidigare tillståndet inte omfattar brunn B2 samt att det tidigare tillståndet tillåter ett lägre årsuttag, ska det nu lämnade tillståndet ersätta det tidigare tillståndet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV425) Överklagande senast den 17 april Lena Stjernqvist Catharina Hederström I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lena Stjernqvist, ordförande, och tekniska rådet Catharina Hederström samt de särskilda ledamöterna Hans Eliasson och Tommy Danielsson. 120

121 Bilaga 1 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS DV 425 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står markoch miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av markoch miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

122 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december 2017 Ksau 362 Dnr KS 2017/369 Detaljplan för del av kv Hallen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar ge Samhällsbyggnad i uppdrag för prövning att utarbeta förslag till ny eller ändring av befintlig detaljplan i enighet med vad som nedan redovisas, samt att ge Samhällsbyggnad befogenheten att samråda och ställa ut planen för granskning. Ärendebeskrivning Planområdet omfattas av gällande detaljplan för del av kvarteret Hallen, S 162, vunnen laga kraft Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vann laga kraft och går ut först Före genomförandetidens utgång får detaljplan inte ändras eller upphävas om någon berörd fastighetsägare motsätter sig det, enligt PBL kap Detta innebär att om någon sakägare i form av fastighetsägare överklagar ändring eller ny detaljplan så hävs den. Syftet med detaljplanen är att för fastigheten Hallen 2 möjliggöra bebyggande av bostäder och LSS-boende, samt att bibehålla gällande markanvändning vård, bostäder, skola och kontor (DBSK) för nuvarande verksamhet SOLhuset i södra delen av fastigheten. För att möjliggöra olika typer av bostäder ändras byggrätten och den allmänna platsmarken i form av lokalgata tas bort. Förvaltningens förslag till beslut Föreslå till Kommunstyrelsen att ge Samhällsbyggnad i uppdrag för prövning att utarbeta förslag till ny eller ändring av befintlig detaljplan i enighet med vad som nedan redovisas, samt att ge Samhällsbyggnad befogenheten att samråda och ställa ut planen för granskning. Justerandes sign 122

123 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 december forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse planarkitekt Marcus Carlevåg, handlingsid: Ks Orienteringskarta - Detaljplan för del av kv Hallen, handlingsid: Ks Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 123

124 Tomelilla den 8 december 2017 Dnr KS 2017/369 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsen Växel Fax Bankgiro Handläggare: Marcus Carlevåg Planarkitekt Direkt Mobil marcus.carlevag@tomelilla.se Detaljplan för del av kv Hallen Förvaltningens förslag till beslut Föreslå till Kommunstyrelsen att ge Samhällsbyggnad i uppdrag för prövning att utarbeta förslag till ny eller ändring av befintlig detaljplan i enighet med vad som nedan redovisas, samt att ge Samhällsbyggnad befogenheten att samråda och ställa ut planen för granskning. Ärendebeskrivning Planområdet omfattas av gällande detaljplan för del av kvarteret Hallen, S 162, vunnen laga kraft Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vann laga kraft och går ut först Före genomförandetidens utgång får detaljplan inte ändras eller upphävas om någon berörd fastighetsägare motsätter sig det, enligt PBL kap Detta innebär att om någon sakägare i form av fastighetsägare överklagar ändring eller ny detaljplan så hävs den. Syftet med detaljplanen är att för fastigheten Hallen 2 möjliggöra bebyggande av bostäder och LSS-boende, samt att bibehålla gällande markanvändning vård, bostäder, skola och kontor (DBSK) för nuvarande verksamhet SOL-huset i södra delen av fastigheten. För att möjliggöra olika typer av bostäder ändras byggrätten och den allmänna platsmarken i form av lokalgata tas bort. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad Marcus Carlevåg 1 (2) 124

125 Planarkitekt Beslutet skickas till: Planenheten 2 (2) 125

126 KS 2017/369 Orienteringskarta Planerat planområde Planområdet är beläget i nordvästra delen av Tomelilla centralort, ca 800 m nordväst om stationen. Området angränsar i norr till Västervångsvägen, i väster till Stafettgatan och i öster till Löparegatan. Sydväst om området ligger Västervångens förskola och öster om området ligger Österlens folkhögskola. Den röda markeringen visar området som detaljplanen avser. Areal Planområdet som detaljplanen avser omfattar större delen av fastigheten Hallen 2 och har en area på ca m 2. Markägoförhållanden Fastigheterna Hallen 2 ägs av Tomelilla kommun. 126

127 Tomanui IHDUJTni ftb Tomelilla kommunfullmäktige Tomelilla Industriaktiebolag tillskriver Tomelilla kommunfullmäktige för att inhämta fullmäktiges ställningstagande gällande försäljning av fastigheten Gjuteriet 5. Enligt reglemente och allmänna direktiv för Tomelilla kommun och dess helägda bolag ska, innan beslut fattas, kommunfullmäktiges ställningstagande inhämtas vid förvärv eller försäljning av fastigheter med ett värde överstigande 5 mnkr. Bolaget har under en längre tid haft dialog med hyresgästen som varit intresserade av att köpa fastigheten. Fastigheten lades ut till allmän försäljning i november månad och i december accepterade bolaget det anbud som inkommit. Försäljningen innebär en bokföringsmässig vinst för bolaget. Försäljningsavtal med Examec Group AB är upprättat och underskrivet och genomförs under förutsättning att Tomelilla kommunfullmäktige inte har något att erinra om försäljningen Pia Brink VD Tomelilla Industriaktiebolag Tomelilla Industriaktiebolag Industribyn TOMELILLA Förvaltas av Osterlenhem AB Telefon: Fax: E-post: info@iosterlenhem.se se

128 vsägelse TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen ? 8 Diarienr Härmed avsäger jag mig mina samtliga politiska uppdrag i Tomelilla kommun med omedelbar verkan. Brösarp 14 december 2017 Anders Albäck 128