Lokaleko. Grova tallar med platta kronor

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2017 Norra Norrbottens distrikt LEDARE. EMMA TILLBERG, DISTRIKTSCHEF Ny distriktschef tar plats Den 1 mars 2017 började Emma Tillberg som ny distriktschef på Skogsstyrelsen i Norra Norrbotten. Emma efterträder Rune Airijoki som numera är nybliven pensionär. Här resonerar Emma kring frihet under ansvar som är Skogsvårdslagens ledord, men vems är egentligen ansvaret? Grova tallar med platta kronor som sett kungar och eldsvådor komma och gå. En del utav jättarna stod pall för de heta lågorna och brandljud i den grova pansarbarken berättar historien om härjande bränder. Träden fick leva och dö, utan vår inblandning. När natur får sköta sig själv skapas naturvärden och de värdena är vi på Skogsstyrelsen med och skyddar när vi, tillsammans med markägare, bildar biotopskydd och naturvårdsavtal. Att ta hänsyn handlar ofta om att förstå naturen och härma den. DE FRIVILLIGA AVSÄTTNINGARNA, där markägare frivilligt och utan ersättning undantar områden med höga naturvärden, är en annan viktig del i naturvården. En tredje sak är den generella hänsynen, som ska tas vid alla skogliga åtgärder. Att ta hänsyn handlar ofta om att förstå naturen och härma den: Högstubbar imiterar rötade granar som knäckts, fuktstråk lämnas oavverkade då blöta områden inte brinner. Några högstubbar på en avverkning, fem aspar och en grupp med gamla tallar kan tyckas lite på det kala hygget, men hänsynen på just den bergssluttningen i norra Överkalix gör skillnad. DET ANDRA BENET som skogspolitiken vilar på är produktionen. Min hjärtefråga gällande produktion är föryngring. Här läggs grunden för allt som komma ska, och utan att så kan vi inte skörda. Plantorna på en nordsluttning i Gällivare får kämpa länge innan de smitit förbi alla de faror som hotar. Du som skogsägare måste skapa det bästa utgångsläget som du kan för föryngringen. Genom att markbereda, plantera eller så skapas goda förutsättningar för en lyckad föryngring. VI PÅ SKOGSSTYRELSEN kan skriva vägledningar och beslut om miljöhänsyn och föryngringsåtgärder, där vi anger de miniminivåer som gäller enligt Emma Tillberg. skogsvårdslagen. Vi är också med och pekar ut de mål som skogsägare och skogsaktörer bör sikta mot. Om vi som skogsregion ska nå en bra hänsyn och skapa frodiga ungskogar måste stora som små skogsägare sikta och nå längre än vad lagen kräver. Jag vill att vi på Skogsstyrelsen ska jobba för att produktionsskog brukas aktivt med god generell hänsyn, att områden med höga naturvärden sparas och att vi medverkar till att näringen tar sitt sektorsansvar. Jag vill att vi alla tillsammans i skogssektorn ska kunna känna stolthet över ett skogsbruk där vi producerar hållbar och miljövänlig råvara samtidigt som vi tar ansvar för befintliga naturvärden.

2 En nöjd markägare Rune Nordlund är en av många markägare i Norrbotten som sökt stöd för att utveckla skogens miljövärden. För honom är det viktigt att värna om både miljö och produktion på skogsmarken. Rune är 67 år gammal och uppvuxen i Haraudden utanför Jokkmokk. Han har fyra barn och hela familjen trivs i skogen och tillbringar mycket tid på skogsfastigheten. Jag började med att ta över min fars skogsmark och utbildade mig sedan till gruvingenjör. Jag valde dock att återvända till skogen där jag har trivts som bäst. Jag skaffade egna maskiner och köpte rotposter från Domänverket och gjorde affärer, sålde timmer och massaved till sågverk bland annat Lindqvist såg i Arvidsjaur, BAC med flera. En hel del av vinsten investerades i mer skogsmark. EN AV RUNES SÖNER kör i dag skördaren och den yngre sonen och Rune kör ibland skotaren. De båda döttrarna driver ett företag där de utför tjänster till flera skogsföretag, de gör bland annat inventeringar, skötselplaner och jobbar med miljökompensation. Så miljötänket finns i den yngre generationen, och jag går i den skolan, säger han. Familjen brukar jaga älg på fastigheten, främst för att få kött men även för att hålla nere älgstammen. Vissa områden är hårt älgbetade, så de planerar att prova att utfordra älg med rundbalar av grövre slag (timotej). Jag har läst om det och förstått att älgen men inte renen, föredrar sådant foder. Vi jagar inte småvilt så gärna utan värnar hellre skogsfågel. RUNE BERÄTTAR ATT HAN tycker det är tråkigt att det inte finns fler självverksamma skogsägare och att de flesta av sågarna som han gjorde affärer med tidigare inte längre finns kvar. En stor nackdel i dag är att det finns för få köpare av virke. Det finns i stort sett bara ett större köpsågverk Rune Nordlund. kvar så därför har jag en ganska dyster bild av skogsnäringen. Om jag kunde så hade jag flyttat min skogsmark söderut där det finns en bättre marknad. Fördelen med att äga skog är att skogsmarken står sig i värde vid till exempel en kraftig inflation och att skogen är en naturlig plats för oss att vistas på. ATT VÄRNA BÅDE MILJÖ och produktion är viktigt, menar Rune och i en av skogstidningarna läste han förra året om att det kommit ett nytt stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder via landsbygdsprogrammet; Skogens miljövärden. Rune bestämde sig för att söka stödet. På min fastighet finns skogsområden med stor andel lövträd och jag såg det som ett alternativ till att slippa göra kalhyggen i områden som är känsliga att avverka. Min tanke var att gallra bort granen för att gynna lövträden. Jag åkte ut och kollade områdena i skogen och skickade sedan in en ansökan. Därefter kontaktade en skogskonsulent mig och vi åkte tillsammans ut i skogen och tittade på objekten. Hur upplever du att Skogsstyrelsen har tagit hand om dig och hanterat din ansökan? Skogsstyrelsen har tagit hand om ansökan på ett bra sätt, med bra rådgivning i fält. Vad kan du ge för råd till andra som funderar på att söka stöd? Tipset är att skicka in ansökan i tid och ha bra och tät kontakt med Skogsstyrelsen, både lokalt och i Ronneby där handläggarna sitter. Jag har låtit höra av mig så att de vet att jag finns. Text:Jörgen Wahlberg Foto: Maria Nordlund Läs mer om stödet Skogens miljövärden,

3 Skogens miljövärden Utveckla kultur- och miljövärden på din fastighet Ett stöd för skogen i Landsbygdsprogrammet Har du områden på din fastighet som är viktiga för natur, växter och djur? Finns det spår från äldre tider som till exempel husgrunder, tjärdalar, kolbottnar och stenmurar? Då kan du söka stödet Skogens miljövärden. I Landsbygdsprogrammet kan du under perioden söka stöd för åtgärder på din fastighet som utvecklar dina natur-och kulturvärden. Stödet heter Skogens miljövärden och är indelat i sex olika områden: Gallra fram lövrik skog, rensa kulturmiljöer, skapa våtmarker, sköta natur-och kulturmiljöer, röja och rensa stenmurar samt naturvårdsbränning. I VÅRA NORRBOTTNISKA SKOGAR finns många spår och lämningar av olika slag. Det kan vara lämningar på marker som tidigare brukats av våra förfäder, som jordbruksmarker, och där skötseln sedan lång tid tillbaka ligger nere. Dessa marker är idag ofta bevuxna med skyddsvärda mindre buskar och träd som sälg, al och rönn samt en del större träd, oftast i form av björk. På den typen av marker finns ofta lämningar av olika slag som till exempel husgrunder från bostadshus, men även från djurstallar, jordkällare och dylikt. Det kan också finnas spår av kolmilor och tjärdalar. Mycket vanligt är även mer eller mindre vidsträckta stenmurar som ganska ofta placerades längs efter en fastighetsgräns. Torpruin intill tjärdal. Denna typ av marker har i dag ett stort skötselbehov där åtgärder som rensning, röjning och restaureringshuggning bör vidtas. FÖR ATT BEVARA KULTURLÄMNINGAR som husgrunder, tjärdalar och kolmilor bör en uppmärkning ske med hjälp av kulturstubbar som skall vara 130 centimeter höga och som tydligt utmärker dessa objekt för att eliminera risken att dessa skadas eller förstörs. Gallra fram lövrika bestånd, skapa våtmarker samt naturvårdbränning är andra saker som kan göras för att skapa en större mångfald i våra skogar. Text & foto: Thomas Hansson Så mycket kan du få i stöd Du kan få stöd för de olika åtgärderna enligt följande: Gallra fram löv: 9 000:-/hektar. Naturvårdsbränning: :- per bränning och 9 000:-/ hektar Rensa kulturmiljöer: 1 300:-/st. Skapa våtmarker: :-/hektar Sköta natur-och kulturmiljöer: 9 000:-/hektar Röja och rensa stenmurar: 850:-/100meter Kontakta dina rådgivare på distriktet för mer information Per-Arne Malmberg tfn per-arne.malmberg@skogsstyrelsen.se Mariana Jussila tfn mariana.jussila@skogsstyrelsen.se

4 Engagera dig för skogens skull En frisk och produktiv ungskog kommer inte av sig själv. Att säkra en bra återväxt är det bästa du kan göra för att öka skogsproduktionen. Genom att vara engagerad i din skogsfastighet och planera när och hur skogsvårdsåtgärderna ska utföras skapar du goda förutsättningar för framtiden. Redan när du bestämt dig för att göra en föryngringsavverkning bör du också planera föryngringsarbetet. På så sätt kan du anpassa avverkningen efter föryngringsmetoden. Kanske lämpar sig marken för en fröträdställning? Eller behöver du ställa en skärm på någon del för att ge plantorna bra växtförutsättningar? Var noggrann med att framföra dina planer till ditt ombud och våga ställa krav. Skriv gärna in dina önskemål i kontraktet. Markfukighetskarta och terrängskuggning med synliga diken från Mina sidor, Kalix kommun. Vill du veta mer om Mina sidor? Anmäl ditt intresse för kostnadsfri rådgivning: EN SKOGSBRUKSPLAN och Skogsstyrelsens Mina sidor är två bra verktyg för att underlätta planeringen. Via skogsbruksplanen får du förslag på föryngringsåtgärd samt information om rådande grundförhållanden. Komplettera gärna detta med den detaljerade kartinformationen som du hittar på Mina sidor. Exempelvis ger markfuktighetskartan information om blöta och fuktiga delar i terrängen, här kanske en skärm är lämplig att lämna. Använd terrängskuggningskartan för att enkelt identifiera gamla diken. ÄR MARKBEREDNING och plantering utfört enligt kontrakt? Det är viktigt att besöka föryngringen kommande år för att upptäcka eventuella avgångar och skador. Har du inte möjlighet att själv gå ut i din skog finns det möjlighet att hyra in hjälp. Upptäcker man eventuella skador tidigt går det oftast att komplettera planteringen i tid där det behövs. Text: Tobias Gramner Så bedrivs arbetet med tillsyn Skogsstyrelsen är en så kallad tillsynsmyndighet. Detta innebär att vi lägger betydande resurser på kontroll av utförda återväxtåtgärder, men även att vi inom ramen för tillsyn enligt skogsvårdslagen försöker förbättra miljöhänsynen i skogen. Vad menas då egentligen med tillsyn? Definitionsmässigt avses här både förebyggande insatser och insatser för att kontrollera att lagstiftningen följs. I begreppet tillsyn ingår även att förmå den som gjort fel eller inte gjort någonting alls att åtgärda det som blivit fel eller är otillräckligt, liksom att upprätta en anmälan vid misstanke om brott (åtalsanmälan). DET KANSKE VIKTIGASTE så kallade tillsynsobjektet i vår verksamhet är det enskilda hygget. Skogsstyrelsen kontrollerar att hygget uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. I Norrbotten sker detta till fots eller med helikopter. Vid kontroll av återväxter följer vi upp vilka åtgärder som utförts, om åtgärderna är lämpliga på just denna mark, samt om skogsvårdslagens krav på antal plantor uppfylls. Fullständiga återväxtåtgärder ska enligt lagen vara utförda inom tre år efter utförd avverkning. På de flesta hyggen i Norrbotten bör det normalt utföras markberedning, antingen under en fröträdsställning eller också inför plantering eller sådd. MAN BRUKAR SÄGA att Skogsstyrelsen kan liknas vid en persika. Myndigheten kännetecknas av en mjuk utsida, men

5 på insidan finns alltid en hård kärna. De instrument Skogsstyrelsen förfogar över är dels lite mjukare skrivelser såsom vägledning eller information om skogsvårdslagens krav, dels beslut. I de fall där en vägledning om återväxt skickats och lagens krav fortfarande inte uppfylls så går Skogsstyrelsen vidare med ett tillsynsbeslut, ett vitesföreläggande. För att miljöhänsynen ska bli tillräcklig kan Skogsstyrelsen också fatta beslut om ett förbud enligt 30 i skogsvårdslagen. Ett förbud innebär att det är förbjudet att utföra en viss åtgärd, till exempel att åstadkomma skada vid överfart över en bäck eller att avverka ett mindre skogsområde med höga naturvärden. REAKTIONERNA FRÅN MARKÄGARE som fått ett tillsynsbeslut är mycket varierande. Vissa markägare blir illa berörda när de får ett vitesföreläggande eftersom de i någon mån känner sig anklagade. Många kan också uppleva en omotiverad oro eftersom man inte har förstått innebörden av beslutet. Exempelvis tror vissa att de direkt kommer att få betala det vitesbelopp Foto från en fältdag utanför Harads. Älgskadade områden ska inte särbehandlas i tillsynen. Här testas en instruktion för fastställande av reproduktionsplikt i älgskadade föryngringar. som är kopplat till föreläggandet. Så är emellertid inte fallet. Det är först när man inte har utfört den förelagda åtgärden inom angiven tidsram som vi ansöker hos domstol om utdömande av vitesbeloppet. I NORRBOTTEN HAR Skogsstyrelsen under 2016 utfärdat ett antal vitesförelägganden om återväxt; 45 stycken på Södra Norrbottens distrikt och 56 stycken på Norra Norrbottens distrikt. Inom till exempel Överkalix och Arjeplogs kommuner kommer Skogsstyrelsen den närmaste tiden att vässa tillsynen ytterligare. Det finns nämligen inte stöd i lagen för att viltskadade områden ska särbehandlas. Därför kommer myndigheten att utfärda vitesförelägganden även på äldre, svårt älgskadade hyggen. Text: Esbjörn Henriksson Foto: Maria Sundén Är föryngringen godkänd? Du kan själv mäta om föryngringen lever upp till skogsvårdslagens krav. Antalet plantor som behövs beror bland annat på hur bördig marken är. Vare sig du valt plantering, sådd eller naturlig föryngring som metod är det viktigt att veta om föryngringsåtgärden lyckats. Har du beställt planteringen vill du naturligtvis också veta att det antal plantor som du beställde verkligen sitter i marken. Så här gör du en plantinventering: Skaffa en 1,785 meter lång käpp. Du kan enkelt tälja en käpp av lövsly. Gå ut på hygget. Håll ena änden av käppen mot dig och snurra käppen runt i en cirkel som på bilden. Ytan på cirkeln är 10 m². Räkna de planterade plantorna inom cirkelytan och notera antalet. Gå över hygget i slag och gör flera sådana ytor över hela hygget. Ju fler ytor desto säkrare resultat. Räkna ut ett medeltal av antalet plantor på alla ytor. Om du har fem ytor med =9 plantor, dela det med antalet ytor. 9/5 =1,8. Multiplicera medeltalet med för att få antalet plantor per hektar. I exemplet blir antalet plantor/hektar. Illustratör: Nils Forshed Vill du veta mer om vilka lagar som gäller när det kommer till plantering och även få tips och råd om åtgärden? Då kan vi rekommendera vårt beslutsstöd Skogens paragrafer som ni hittar på:

6 Pågående granifiering? Foto från Harads (Bodens kommun). Gran på länets överlag magra tallmarker kan medföra en halverad produktion samt påverkar den biologiska mångfalden negativt. Uppdaterad viltpolicy År 2012 fattade riksdagen beslut om en ny älgförvaltning i Sverige. Nu har fem år gått och Skogsstyrelsen har bestämt att uppdatera viltpolicyn från Vilda djur är en naturlig och viktig del i det skogliga ekosystemet. Då vi människor vistas i skogen bidrar de starkt till naturupplevelsen. Det behöver inte nödvändigtvis vara att man får syn på djuren, utan det kan handla om spårtecken och för en del räcker det med bara vetskapen att de finns där ute någonstans. Förekomsten kan också ge oönskade effekter som skador på skog vilket medför ökade kostnader och/eller reducerade intäkter för markägaren och samhället. Även skogens biologiska mångfald kan påverkas negativt. EFTERSOM VI ÄR EN myndighet med skogen som utgångspunkt koncentreras vårt arbete till de arter som kan orsaka betydande skador på denna och som relativt enkelt kan förvaltas av människan (samhället). Därför omfattar policyn de vilda hjortdjuren älg, rådjur, kronhjort och dovhjort. För Norrbottens del handlar det då närmast uteslutande om älg även om rådjuren har ökat lokalt. Förvaltning av älg försvåras av att djuren rör sig över områden som oftast är större än jaktområdet och lokalt kompliceras detta ytterligare av längre säsongsvandringar. I älgförvaltningen betonas därför att älgstammen ska förvaltas på en skala som innefattar en egen älgstam. Med denna utgångspunkt har landet delats in i cirka 150 älgförvaltningsområden (ÄFO:n), varav sex stycken finns i Norrbotten. Varje ÄFO styrs av en älgförvaltningsgrupp (ÄFG), innehållande sex personer, som har till uppgift att ge länsstyrelsen ett förslag till årets avskjutning av älg. SKOGSSTYRELSENS FRÄMSTA ROLL och bidrag till älgförvaltningen är att, på ÄFO-nivå, presentera resultat och redogöra för trender från älgbetesinventeringen (Äbin) samt skatta foderprognoser för de närmaste åren. Detta tillsammans med bland annat älgobservationer ska alltså utgöra viktiga beslutsunderlag till älgförvaltningsgruppen. Förutom att redogöra för vår roll finns i den nya policyn både omarbetade och nya målbilder samt ståndpunkter, det vill säga myndighetens syn inom området. Nytt är bland annat kvantitativa mål utifrån Äbin-resultat. Här tolkar myndigheten vad som bör anses vara acceptabla skadenivåer för att nå samhällets uppsatta produktionsoch miljömål. Något som efterfrågats och bör vara en god hjälp vid framtida älgförvaltning. Text & foto: Mattias Eriksson

7 Bra produktion Skog med variation Bra produktion innebär inte bara hög virkestillväxt. Det innebär även att överväga risker och utvärdera olika möjligheter på kort och lång sikt. Som skogsägare kan du ha flera olika mål med din skog och med variation i brukandet kan du ta tillvara skogens olika värden. Skogsstyrelsen vill väcka ditt intresse att våga tänka utanför ramarna och använda andra skötselmetoder än de som är vanligast idag. Med ett mer varierat skogsbruk kan du producera både upplevelser och virke. Det vi kallar för trakthyggesbruk är i dag den vanligaste skogsbruksmetoden. Men metoderna och möjligheterna att variera sitt skogsbruk är många. För dig som skogsägare är det viktigt att tänka igenom vilket mål du har med din fastighet för att välja rätt skötselmetoder. Är målet att ha så hög produktion som möjligt med stadiga intäkter eller är målet att använda din fastighet som ett skafferi där bär- och svampplockning, vedhuggning, jakt och friluftsaktiviteter är viktigast? Eller är det en kombination av många olika intressen? Oavsett vilket mål du har finns det flera alternativ för ett mer varierat skogsbruk. DINA MOTIV TILL att använda hyggesfritt skogsbruk kan variera. Kanske vill du gynna naturvärden, kulturvärden eller sociala värden. I tätortsnära skogar kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ för att bibehålla rekreationsvärden och skogskänsla. Dina lövskogar växer snabbt och kräver aktiv skötsel. Genom att röja Lärkplantering vid Puostijärvi i Övertorneå kommun. och gallra kan du öka produktionen samtidigt som många fåglar och andra arter är beroende av lövskogar kan dra nytta av skötseln. Att plantera lövträd på nedlagd åkermark kan skapa fina skogliga miljöer som både bidrar till biologisk mångfald, men också till att producera virke med korta omloppstider. IDAG FINNS DET FLER TRÄDSLAG än bara tall och gran att välja på. Lärk har under senare tid blivit allt mer populärt och kan användas som komplement till gran och i vissa fall även tall. Även utländska trädslag som contorta kan användas på vissa marker istället för tall. MED ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT får norra Sverige fördelar som till exempel ökad tillväxt i skogen, men även en ökad risk för skogsskador. När det blir varmare Håll utkik här för kommande skogsträffar i Norrbotten kommer troligtvis både insekts- och svampangreppen att öka eftersom de gynnas av tidigare vårar och senare vintrar. Andra riskfaktorer är ökad nederbörd, ökad risk för stormfällning och stora mängder snöbrott till följd av tung blötsnö under vintrarna. Därför är det en bra åtgärd att skapa blandskogar med både barr- och lövträd för att sprida riskerna. Börja tidigt i föryngringsoch röjningsfasen för att lättare skapa förutsättningar för en bra blandskog. ETT MER VARIERAT SKOGSBRUK bidrar till flera saker för dig som skogsägare. Du sprider risker och gör fastigheten mer anpassad till ett förändrat klimat. Det blir roligare och mer utvecklande med skötseln av den egna skogen och man kan vara med och skapa variation på både små och stora ytor och på så sätt öka upplevelsevärdet i skogen. Text & foto: Erik Henriksson

8 Tjugoåtta år på Skogsstyrelsen Den sista februari jobbade Rune Airijoki sin sista dag på Skogsstyrelsen. De senaste elva åren har Rune jobbat som distriktschef på Norra Norrbotten och varit en mycket omtyckt chef och medarbetare. Här berättar Rune om sina 28 år på Skogsstyrelsen. Min karriär på Skogsstyrelsen började 1989, på ett av fyra distrikt i Pajala kommun. Mina arbetsuppgifter var i huvudsak rådgivning och tillsyn, men även en hel del förmedling av bidrag och stöd till skogsägare som avvecklade skogar med liten volym till förmån för skogar som skulle producera bättre. Arbetet var mycket omväxlande och gav mig många tillfällen att möta skogsägare. NÄR JAG BÖRJADE pratade Skogsstyrelsen bara om produktionsfrågor. Sedan började även naturvårdsfrågorna komma in i bilden och med den nya skogsvårdslagen från 1993 gjordes också produktionsmålen jämställda med miljömålen. Inget lätt budskap att föra ut då organisationen i 100 års tid agerat för att få skogsägarna att hugga bort alla skadade och sjuka träd. Givetvis har skogsägarna också fått många nya regler och krav på sig och i många fall även en del restriktioner i sitt brukande av skogen. Jag tycker att det är viktigt att i alla lägen att anpassa sig till dessa krav för att Sverige fortsatt ska kunna vara en stor skogsnation som kan leverera produkter ut i en värld med stora krav på både uthålligt skogsbruk som värnar om den biologiska mångfalden. SKOGSÄGARNA MÅSTE LÄRA sig att ta ett större ansvar för sin skog och sitt ägande. Det innebär att de måste bli mer kunniga både när det gäller produktionsfrågor och naturvårdsfrågor. Mycket information och utbildningsmaterial finns att hämta på Skogsstyrelsens hemsida och inte minst Mina sidor som alla skogsägare kan logga in på. Särskilt bra är informationen och bildpresentationerna om målbilderna som tagits fram gemensamt av hela skogsbruket. BESÖK OCKSÅ SKOGSSTYRELSENS kvällsträffar och prenumerera på Lokalnytt för att hålla dig informerad om aktuella skogsfrågor. Sist men inte minst, kom Rune Airijoki. ihåg att skogsvårdslagen är en minimilag och det innebär att man ska sköta skogen bättre än så för att ha något att skörda i framtiden. AVSLUTNINGSVIS TROR JAG att min efterträdare Emma Tillberg kommer att bli en chef som tar fram det bästa av sina medarbetare. Hon är både en lyssnande och förstående ung chef som jag önskar all lycka och framgång i sin karriär. Text: Rune Airijoki Foto: Maria Johansson Prenumerera på Lokalnytt så får du tillgång till Skogsstyrelsens nyheter lokalt! Välj Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Tobias Gramner Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand