URVALSBASERADE DJURSKYDDSKONTROLLER OCH ÖVERVAKNING AV DJURENS VÄLBEFINNANDE I SAMBAND MED TVÄRVILLKOREN

Transkript

1 Taina Mikkonen Sida/sidor 1 / 117 EVIRAS ANVISNING URVALSBASERADE DJURSKYDDSKONTROLLER OCH ÖVERVAKNING AV DJURENS VÄLBEFINNANDE I SAMBAND MED TVÄRVILLKOREN Nötkreatur, svin, värphöns, får, getter, broilrar, ankor, gäss, pälsdjur och andra produktionsdjur

2 Taina Mikkonen Sida/sidor 2 / Inledning Grunderna för kontroll Vad kontrolleras under gårdsbesöket Djurarter som övervakas Kontrollmyndighet Hur kontrollerna utförs Urval och inledning av kontrollen Tidpunkt för kontrollen Underrättelse om kontroll Nödvändiga hjälpmedel Gårdar som är föremål för kontroll Urvalsbaserade djurskyddskontroller genomförs Djurskyddskontroller i samband med tvärvillkoren genomförs Praktiskt utförande av kontrollen Kontrollbesök och ifyllande av inspektionsprotokollet Lagring av kontrollresultatet Utvidgning av djurskyddskontrollen till kontroll av tvärvillkoren Anmälan till regionförvaltningsverket och NTM-centralen BILAGA A KONTROLL AV NÖTKREATURENS VÄLBEFINNANDE NÖTKREATUR SOM ÄR ÖVER 6 MÅNADER Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning KALVAR (NÖTKREATUR SOM ÄR YNGRE ÄN 6 MÅNADER) Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning BILAGA B. KONTROLL AV SVINENS VÄLBEFINNANDE Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning Bilaga C. KONTROLL AV VÄRPHÖNORS VÄLBEFINNANDE (BURHÖNSERIER) Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning BILAGA D. KONTROLL AV VÄRPHÖNORS VÄLBEFINNANDE (GOLVHÖNSERIER OCH UTEHÖNSERIER) Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning Bilaga E. KONTROLL AV FÅRENS VÄLBEFINNANDE Allmänna krav på förvaringsutrymmet... 56

3 Taina Mikkonen Sida/sidor 3 / Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning BILAGA F. KONTROLL AV GETTERNAS VÄLBEFINNANDE Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning BILAGA G. KONTROLL AV BROILRARS VÄLBEFINNANDE Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i uppfödningsavdelningen Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning Bilaga H. KONTROLL AV VÄLBEFINNANDET HOS ANKOR OCH GÄSS Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning BILAGA I. KONTROLL AV PÄLSDJURS VÄLBEFINNANDE Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning BILAGA J KONTROLL AV TVÄRVILLKOREN VAD GÄLLER VÄLBEFINNANDET HOS HÄSTAR, KALKONER, BISON, HJORTAR, STRUTSDJUR OCH ANDRA PRODUKTIONSDJUR Vad ska kontrolleras J 1 HÄST Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning J 2 KALKON Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning J3 BISON Allmänna krav på förvaringsutrymmet Krav på utrymme och hägn Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning J4 HJORT Allmänna krav på hjorthägn Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet

4 Taina Mikkonen Sida/sidor 4 / Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning J5 STRUTSFÅGLAR Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i djurstallet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning J6 ANDRA PRODUKTIONSDJUR Allmänna krav på förvaringsutrymmet Utrymmeskrav Förhållandena i förvaringsutrymmet Omsorg om välbefinnandet Utfodring och vattning BILAGA K FOTOGRAFIER SOM UNDERLÄTTAR BEDÖMNINGEN AV HUR SMUTSIGT ETT NÖTKREATUR ÄR

5 Taina Mikkonen Sida/sidor 5 / Inledning Syftet med de urvalsbaserade djurskyddskontrollerna på jordbruken är att utreda om de fastställda minimikraven för hållning av produktionsdjur uppfylls enligt djurskyddslagstiftningen. Vid kontrollerna av tvärvillkoren på husdjursgårdar granskas därtill att de krav i djurskyddslagstiftningen som är en förutsättning för utbetalning till fullt belopp av vissa odlarstöd har uppfyllts. Denna anvisning med tillhörande kontrollblanketter är avsedd för alla behöriga myndigheter som utför djurskyddskontroller på gårdarna för att underlätta och förenhetliga arbetet med kontrollerna. Anvisningen är även avsedd för de länsveterinärer vid regionförvaltningsverken (RFV) som utför djurskyddskontroller av tvärvillkoren. Denna anvisning innehåller både direkta citat ur djurskyddslagstiftningen och tolkningar av och exempel på lagstiftningens tillämpning. De krav som inte berör tvärvillkoren betecknas i denna anvisning med en asterisk (*). Tolkningarna är markerade med kursiv stil. Anvisningen är avsedd för att underlätta kontrollen. Ifall det är oklart om det är fråga om ett tvärvillkorskrav, finns det skäl att kontrollera saken i förordning Srf 7/2015 (Srf om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs), nedan Srf 7/2015). Tolkningarna i anvisningen är Livsmedelssäkerhetsverket Eviras syn på hur lagstiftningen borde tillämpas. Myndighetens verksamhet ska grunda sig på lagstadgad behörighet och myndigheten ska noggrant efterfölja lagen i sin verksamhet. Myndigheternas anvisningar är till sin karaktär inte juridiskt bindande för andra myndigheter eller aktörer. Frågor som gäller tillämpning av lagstiftningen avgörs i sista hand i domstol. Denna anvisning gäller från och med det datum då den godkändes tills nästa anvisning träder i kraft. 2. Grunderna för kontroll Rådets direktiv om skydd av animalieproduktionens djur (98/58/EG) samt kommissionens beslut (2006/778/EG) ålägger medlemsstaterna att ordna kontroller av produktionsdjurens välbefinnande. I Finland utförs dessa urvalsbaserade djurskyddskontroller (nedan substanskontroller) som förutsätts av EU på gårdar som håller nötkreatur, svin, får, getter, broilrar, ankor och gäss. Dessutom kontrolleras värphönserier och pälsfarmer. I samband med djurskyddskontroller i enlighet med 48 i djurskyddslagen (247/1996) utförs på en del av gårdarna även urvalsbaserade tvärvillkorskontroller av djurskyddet. Kontrollen är baserad på djurskyddslagstiftningen och på de allmänna kraven vid kontroll av tvärvillkoren, vilka presenteras i Eviras anvisning Allmänt om övervakning av tvärvillkor och bedömning av försummelser år 2016 (nedan den allmänna anvisningen) och Täydentävien ehtojen eläinten hyvinvoinnin valvonnan laiminlyöntien arviointi (på finska, nedan utvärderingsanvisningen). Statsrådets förordning 7/2015 (ändr. 218/2016), bilaga 3, täcker nationella djurskyddsbestämmelser som är också kraven vid kontroll av tvärvillkoren. I rådets direktiv om skydd av animalieproduktionens djur (98/58/EG) och om fastställande av lägsta djurskyddskrav för svin (2008/120/EG), kalvar (2008/119/EG),

6 Taina Mikkonen Sida/sidor 6 / 117 värphöns (1999/74/EG) samt slaktkycklingar (2007/43/EG) föreskrivs om artspecifika minimikrav för hållande av dessa djur. Direktiven har verkställts nationellt genom djurskyddslagen och djurskyddsförordningen samt statsrådets och jord- och skogsbruksministeriets (JSM) förordningar och beslut. Vid kontrollerna övervakas efterföljandet av följande nationella författningar eller gemenskapens rättsakter: Djurskyddslag 247/1996 (ESL) (ändr. 767/2009, 1477/2009, 387/2010, 15/2011, 321/2011, 843/2011, 584/2013, 1389/2015) Djurskyddsförordning 396/1996 (DSF) (ändr. 402/1998, 425/2000, 910/2002, 860/2004, 171/2005, 401/2006, 191/2010) Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur (Srf 592/2010) Statsrådets förordning om skydd av svin (Srf 629/2012, ändr. 458/2013) JSM förordning om djurskyddskrav vid svinhållning (14/VLA/2002) till de delar det i övergångsbestämmelserna enligt Srf 629/2012 hänvisas till den upphävda förordningen (14/VLA/2002) Statsrådets förordning om skydd av höns (Srf 673/2010 ändr. 376/2011) Statsrådets förordning om skydd av får (Srf 587/2010) Statsrådets förordning om skydd av getter (Srf 589/2010) Statsrådets förordning om skydd av broilrar (Srf 375/2011) Statsrådets förordning om skydd av ankor och gäss (Srf 675/2010) Statsrådets förordning om skydd av pälsdjur (Srf 1084/2011) Statsrådets förordning om skydd av hästar (Srf 588/2010 ändr. Srf 749/2013) Statsrådets förordning om skydd av kalkoner (Srf 677/2010) Statrådets förordning om skydd av bison i hägn (Srf 591/2010) Statrådets förordning om skydd av hjortar i hägn (Srf 590/2010) Statsrådets förordning om skydd av strutsfåglar (Srf 676/2010) JSM beslut om djurskyddskraven vid avlivning av animalieproduktionsdjur som hör till däggdjuren eller fåglarna (18/VLA/1996 ändr. 5/VLA/2000) JSM beslut om krav på skydd av djur vid slakt (23/VLA/1997, ändr. 6/VLA/1999) Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning 3. Vad kontrolleras under gårdsbesöket På gården kan antingen utföras endast substanskontroll (djurskyddskontroll baserad på urval) eller både substanskontroll och kontroll av tvärvillkoren då det gäller djurskyddet. Vid substanskontroller ska man kontrollera att djurhållaren uppfyller minimikraven för djurskydd då det gäller djurarten i fråga. Vid gårdskontroll av tvärvillkoren som gäller djurskyddet kontrolleras att vissa lagstadgade krav på hållning av produktionsdjur (Srf 7/2015, ändr. 218/2016) uppfylls. Kontroller av djurskyddet kan utföras i samband med de tvärvillkorskontroller som gäller användning av förbjudna medel för produktionsdjur, produktionshygienen då det gäller livsmedel av animaliskt ursprung, den inre marknaden och import samt TSE-sjukdom. Man kan antingen utföra kontrollbesöken ensam eller till exempel tillsammans med en inspektör för NTM-centralen som utför foderkontroller eller som kontrollerar att kraven på ersättning för djurens välbefinnande uppfylls. Det rekommenderas att olika kontroller kombineras i mån av möjlighet. Målet är att kombinera olika kontroller, så att en och samma gård blir föremål för så få kontrollbesök som möjligt.

7 Taina Mikkonen Sida/sidor 7 / 117 I samband med djurskyddskontrollerna övervakas att djurskyddskraven för hållning av nötkreatur uppfylls BILAGA A att djurskyddskraven för hållning av svin uppfylls BILAGA B att djurskyddskraven för hållning av värphöns (hönserier med fler än 350 höns) uppfylls BILAGA C (burhönserier) BILAGA D (golvhönserier och utehönserier) att djurskyddskraven för hållning av får uppfylls BILAGA E att djurskyddskraven för hållning av getter uppfylls BILAGA F att djurskyddskraven för hållning av broilrar uppfylls BILAGA G att djurskyddskraven för hållning av ankor och gäss uppfylls BILAGA H att djurskyddskraven för hållning av pälsdjur uppfylls BILAGA I att djurskyddskraven för hållning av andra produktionsdjur uppfylls BILAGA J I bilagorna A J utreds i detalj även de krav på djurens välbefinnande som ställs i statsrådets förordning 7/2015 och i bilaga 3 till förordningen, då det gäller tvärvillkorskontroller av djurskyddet. Vid substanskontrollerna är övervakningen enligt kraven i djurskyddslagstiftningen mera omfattande än vid tvärvillkorskontrollerna, eftersom vissa nationella djurskyddskrav inte är djurskyddskrav i tvärvillkoren. 3.1 Djurarter som övervakas Vid substanskontrollerna övervakas följande djurarter nötkreatur svin värphöns (över 350 höns) broilrar ankor och gäss får getter pälsdjur Vid djurskyddskontrollerna enligt tvärvillkoren kontrolleras utöver ovan nämnda djurarter även hästar bison hägnade hjortar strutsfåglar kalkoner andra animalieproduktionsdjur som hålls för jordbruksändamål, såsom hägnat vilt (t.ex. vildsvin, kronhjort, mufflonfår, rådjur, fasaner och rapphöns), broileroch värphönsmödrar och kaniner som hålls i produktionssyfte ( se den allmänna anvisningen). Med animalieproduktionsdjur avses djur som hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn, fjädrar eller pälsar samt djur som hålls eller föds upp för annan jordbruksproduktion. (DSF 5 ). Sällskaps- och hobbydjur som inte används inom jordbruksverksamheten utan används för t.ex. sportändamål eller som sällskapsdjur (inkl. användning för

8 Taina Mikkonen Sida/sidor 8 / 117 husbehov) hör i regel inte till kontrollen av tvärvillkoren. För mera detaljerade avgränsningar se punkt 3 i den allmänna anvisningen. 3.2 Kontrollmyndighet Vid substanskontroller är regionförvaltningsverket behörig tillsynsmyndighet som utför kontroller, dvs. i praktiken regionförvaltningsverkens länsveterinärer (nedan inspektör) (veterinärvårdslag 765/2009, DSL). Regionförvaltningsverket är den myndighet som har befogenhet att utföra de djurskyddskontroller som gäller för tvärvillkoren (Lag om verkställighet av jordbruksstöd 192/2013). Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) gör ett sammandrag/fattar beslut om alla kontroller av tvärvillkoren per gård inklusive de kontroller av djurskyddet som gäller i tvärvillkoren. 4. Hur kontrollerna utförs 4.1 Urval och inledning av kontrollen Lantmäteriverkets informationstjänstcentral (Mitpa) utför urvalen enligt Eviras definitioner. En del av gårdarna väljs ut slumpmässigt och en del är särskilt inriktade. De grundläggande uppgifterna om gårdar som tagits ut till urvalet har lagrats i datasystemet för veterinärvård (Elvi) som underlag för kontrollblanketten ( 5.2 Lagring av kontrollresultatet). Eviras enhet för djurens hälsa och välfärd (Evira/EHYT) skickar som uppdrag enligt ELVI en lista över de gårdar som ska övervakas till regionförvaltningsverken. De gårdar där en kontroll av tvärvillkoren ska utföras, har även lagrats i programmet Elite (se den allmänna anvisningen). 4.2 Tidpunkt för kontrollen Kontrollerna inleds under kontrollåret efter det att kontrollistorna och anvisningarna har skickats ut. Evira följer med hur kontrollerna framskrider för att få aktuell information. Därför borde kontrollresultaten registreras i programmen Elvi och Elite så snart som möjligt efter gårdsbesöket. Kontrollerna ska utföras före utgången av kontrollåret. Påföljderna för tvärvillkorens del ska enligt EU-lagstiftningen alltid inriktas på det år då den behöriga tillsynsmyndigheten dvs. i praktiken regionförvaltningsverkets länsveterinär upptäcker att tvärvillkoren inte har efterföljts. 4.3 Underrättelse om kontroll Kontrollerna ska i regel utföras utan förhandsmeddelande. Det går att informera om besöket i förväg endast då detta är nödvändigt för att kontrollen ska kunna utföras. Om man blir tvungen att meddela om kontrollen i förväg, bör detta göras med kortaste möjliga varningstid. Förhandsmeddelandet får ändå inte äventyra genomförandet av kontrollen. 4.4 Nödvändiga hjälpmedel Vid gårdsbesök ska inspektören ha med sig

9 Taina Mikkonen Sida/sidor 9 / 117 inspektionsprotokoll för det djurslag som substanskontrollen gäller (nötkreatur, svin, värphöns, får, getter, broilrar, ankor, gäss och pälsdjur) samt anvisning vid behov observationsprotokoll med bilagor för tvärvillkoren samt Täydentävien ehtojen eläinten hyvinvoinnin valvonnan laiminlyöntien arviointiohje (Eviras anvisning 15651/2 på finska, nedan utvärderingsanvisningen) blanketter för djurskyddskontrollrapport och -beslut med bilagor och anvisning Inspektören ska dessutom ha tillgång till ett måttband eller en laseravståndsmätare samt eventuella andra instrument som behövs för att kontrollera att kraven uppfylls (t.ex. Dräger-rör eller gasmätare för mätning av luftkvaliteten i ett uppfödningsstall och ljusmätare för mätning av ljusstyrkan). Dessutom behövs en kalkylator samt om möjligt också en kamera/telefon med kamera. Inspektören ska också se till att ha tillräcklig skyddsutrustning för att förhindra spridning av eventuella sjukdomsalstrare till andra gårdar. 4.5 Gårdar som är föremål för kontroll Urvalsbaserade djurskyddskontroller genomförs på husdjursgårdar som tagits med i substanskontrollen. På en del av dessa gårdar utförs även en tvärvillkorskontroll av djurskyddet Djurskyddskontroller i samband med tvärvillkoren genomförs 1. på husdjursgårdar som hör till urvalet för tvärvillkoren 2. på gårdar där det vid andra kontroller som utförts i enlighet med DSL har upptäckts försummelser av djurskyddskraven enligt statsrådets förordning 7/2015 och som presenteras i denna anvisning (s.k. utvidgad kontroll). Gårdar som ingår i urvalet På de djurhållningsplatser med nötkreatur, svin, får och getter, broilrar och värphöns där man utför kontroll av djurskyddet för tvärvillkoren ska även urvalsbaserad djurskyddskontroll utföras. Om man på en gård som tagits med i urvalet vid tvärvilkoren som gäller en av djurarterna i bilaga A-J i denna anvisning också håller andra djur som anges i bilagorna i fråga, kontrolleras också dessa djur under gårdsbesöket. Om det exempelvis är fråga om en gård som ingår i urvalet för kontroll av nötkreatur, anges detta på observationsprotokollets första sida. Om andra djurarter hålls på gården ska man kontrollera alla djur som finns med i bilagorna A-J. Vid behov fattas alltid ett djurskyddsbeslut inklusive åtgärder. De gårdar som ingår i urvalet har registrerats i Elite på specifika körningsnummer. Exempel 1. Även om det gäller en kontroll på basis av urvalet för nötgårdar, men gården också håller svin, värphöns och hästar som hålls för jordbruksändamål, utförs en tvärvillkorskontroll av djurskyddet också för dessa djur.

10 Taina Mikkonen Sida/sidor 10 / 117 Gårdar som inte ingår i urvalet för tvärvillkoren (utvidgad tvärvillkorskontroll) På gårdar där det i samband med den behöriga djurskyddsmyndighetens kontroll upptäcks försummelser av produktionsdjurens välbefinnande, eller om kontrollmyndigheten på något annat sätt får reda på att gården som ansökt om stöd inte har iakttagit lagstiftningen, ska kontrollen utvidgas till kontroll som gäller tvärvillkoren. Sådana gårdar är exempelvis gårdar där försummelser vid iakttagandet av kraven på djurskydd i enlighet med statsrådets förordning 7/2015 har påvisats vid kontroller i enlighet med DSL 39 (inspektioner baserade på misstanke) och 48 (djurskyddskontroller som t.ex. är baserade på urval). En s.k. utvidgad kontroll av djurskyddet kan även utföras administrativt. Administrativa kontroller utförs av länsveterinären utifrån en annan djurskyddsmyndighets kontrollrapport eller djurskyddsbeslut med bilagor utan att länsveterinären besöker gården. I denna anvisning ( 5.3) finns mera detaljerad information om administrativa kontroller samt i Eviras allmänna anvisning om tvärvillkoren. 5. Praktiskt utförande av kontrollen 5.1 Kontrollbesök och ifyllande av inspektionsprotokollet Inspektören besöker de utvalda gårdarna, kontrollerar de omständigheter som krävs, mäter upp djurens boxar och förvaringsutrymmen och fyller i inspektionsprotokollet. Substanskontroller är endast inriktade på det djurslag som det är beslutat att kontrollen ska gälla. På gårdar som omfattas av tvärvillkorskontroller ska alla djur som hålls i jordbrukssyfte kontrolleras. På husdjursgårdar utförs kontroller i anknytning till tvärvillkoren endast om det finns djur på gården medan kontrollen utförs. De förhandsifyllda inspektionsprotokollen skrivs ut från webbgränssnittet Elvi (substanskontroll) eller Elite (tvärvillkor). I dessa program eller Eviranet kan man även skriva ut tomma blanketter (se punkt 5.2 Lagring av kontrollresultatet) ( på t.ex. självkopierande papper. Inspektören fyller i de uppgifter som kontrollbesöket gäller på de rätta punkterna i inspektionsprotokollet. På de olika punkterna i inspektionsprotokollet ges antingen svaret i skick, försummelse eller berör ej gården. Det är möjligt och önskvärt att man preciserar varje svar genom att lämna ytterligare uppgifter, i synnerhet då det gäller försummelser. Om det vid tidpunkten för kontrollen inte finns några djur på gården görs en anteckning om det i punkten för tilläggsuppgifter. På broilergårdar kan man använda en hjälpblankett för att anteckna uppgifterna på gården. På blanketten anges uppgifter om respektive uppfödningsavdelning. Uppgifterna förs över från hjälpblanketten till inspektionsprotokollet. I inspektionsprotokollet noteras en försummelse av det kontrollerade om en försummelse har upptäckts i en eller flera uppfödningsavdelningar. I punkten för tilläggsuppgifter preciseras i vilken eller vilka uppfödningsavdelningar som försummelsen upptäcktes. Hjälpblanketten kan skrivas ut från Eviranet ( Vid djurhållning ska djurskyddslagen och de författningar som utfärdats med stöd av den alltid efterföljas. Om det vid kontrollen av djurens välbefinnande upptäcks att gården har brutit mot djurskyddslagen eller författningar som utfärdats med stöd av den ska

11 Taina Mikkonen Sida/sidor 11 / 117 djurskyddsmyndigheten vidta åtgärder i enlighet med 42 eller 44 i djurskyddslagen. Om inspektören på gården upptäcker ett förfarande som strider mot djurskyddsbestämmelserna antecknas det i sista delen av inspektionsprotokollet för substanskontrollen. Med en separat blankett (djurskyddsinspektionsbeslut) åläggs djurets ägare eller innehavare ett förbud eller en föreskrift jämte tidsfrist i enlighet med 42 i djurskyddslagen eller så vidtas brådskande åtgärder i enlighet med 44 i lagen. I sådana situationer ska man också alltid överväga om fallet kräver att kontrollen utvidgas till en kontroll av tvärvillkoren. En tvärvillkorskontroll ersätter inte den allmänna djurskyddskontrollen. Råd i enlighet med 40 i djurskyddslagen ges endast om inga författningar har överträtts. Om en kontroll av tvärvillkoren också utförs på gården, ska de blanketter som är avsedda för kontrollen i fråga fyllas i ( den allmänna anvisningen) och eventuella försummelser utvärderas ( utvärderingsanvisning). Den tjänsteveterinär som utfört kontrollen bestyrker till slut uppgifterna i inspektionsprotokollet med sin underskrift. Lämna gärna en kopia av inspektionsprotokollet eller ett kort tillkännagivande kvar på gården. Om verksamhet som strider mot djurskyddsbestämmelserna har upptäckts vid kontrollen fogar tjänsteveterinären också beslutet från djurskyddskontrollen med bilagor (muntligt hörande) till inspektionsprotokollet eller sammanställer de behövliga handlingarna senare. Jordbrukaren ska klart och tydligt informeras om avsikten med kontrollerna, vilka observationer som gjorts och även informeras om möjligheten att överklaga det slutliga beslutet. När tidsfristen för ett utfärdat beslut eller förbud har gått ut görs ett nytt besök på gården varvid man kontrollerar att beslutet har iakttagits. 5.2 Lagring av kontrollresultatet Resultaten av substanskontrollerna lagras i programmet Elvi och resultaten av tvärvillkorskontrollerna lagras i Elite, programmet för tvärvillkoren. Elvi har en webbläsare som användargränssnitt och kan användas överallt där det finns internetanslutning. Det finns en skild anvisning som förklarar hur Elvi och Elite ska användas. Alla slutliga ikontrollresultat för år 2016 ska lagras senast Av praktiska skäl (analys av proverna) ska lagringen av uppgifterna som gäller tvärvillkoren i sin helhet utföras före Uppgifter som krävs för tvärvillkoren och som lagrats i Elvi går automatiskt till Elite, programmet som gäller tvärvillkoren, och de utvärderas där ( utvärderingsanvisning). Regionförvaltningsverket ansvarar för att alla kontrollresultat lagras före den fastställda tidsfristens utgång. Regionförvaltningsverket ansvarar även för att kontrollkravet som fastställts för regionen uppfylls. Livsmedelssäkerhetsverket Evira följer upp genomförandet av kontrollerna. Evira gör ett årligt sammandrag av resultaten av djurskyddskontrollerna i hela landet i början av februari året efter kontrollåret. Uppgifterna meddelas även till EU-kommissionen.

12 Taina Mikkonen Sida/sidor 12 / Utvidgning av djurskyddskontrollen till kontroll av tvärvillkoren I 22 i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) föreskrivs om utvidgning av djurskyddskontrollen till en kontroll av tvärvillkoren: Om det i samband med den i denna lag avsedda tillsynen eller någon annan tillsyn upptäcks eller den myndighet som utför tillsynen får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av stöd enligt denna lag eller tvärvillkoren, ska tillsynen utvidgas till tillsyn över stöd enligt denna lag eller tvärvillkoren. Utvidgning som utförs av länsveterinär Om det upptäcks vid en djurskyddskontroll (t.ex. urvalsbaserad djurskyddskontroll) att lagstiftningen inte har efterföljts, kan länsveterinären på ort och ställe utvidga kontrollen till en kontroll av tvärvillkoren. Då kontrolleras de tvärvillkorskrav som nämns i bilagorna A-J i denna anvisning för de produktionsdjur som kontrollen ursprungligen var avsedd för. Om kraven i tvärvillkoren har försummats ska man handla så som både djurskyddslagen och statsrådets förordning 7/2015 kräver. I övriga fall ska man handla såsom föreskrivs i djurskyddslagen. Utvidgning av kontroll som utförts av kommunalveterinär eller en annan djurskyddsmyndighet Då man t.ex. under en djurskyddskontroll baserad på misstanke i enlighet med 39 i djurskyddslagen upptäcker att lagstiftningen om produktionsdjur inte har iakttagits, ska den behöriga djurskyddsmyndigheten sammanställa: en kontrollrapport med bilagor, inkl. fotografier en blankett för beslut om djurskyddskontroll eventuellt det djurartsspecifika inspektionsprotokollet för substanskontrollen, om övervakningen gäller nötkreatur, svin, får, getter, ankor, gäss, värphöns, broilrar eller pälsdjur Det är önskvärt att det för djurarten specifika inspektionsprotokollet i substanskontrollen används, eftersom det fungerar som styrkande dokument (kontrollista) som ska ge länsveterinären tillräckligt med information som grund för den administrativa kontrollen och utvärderingen. När det gäller djurskyddskontroller av andra produktionsdjur ( BILAGA J) kan beskrivningen av försummelsen preciseras i kontrollrapporten och djurskyddsbeslutet. Inspektören ska noggrant fylla i dokumentationen över kontrollen i fråga och sända iväg pappren snabbt, helst inom två veckor, till regionförvaltningsverket för länsveterinärens administrativa kontroll. Länsveterinären fyller i observationsprotokollet som gäller tvärvillkoren utan att utföra en kontroll på platsen (administrativ utvidgning) och utvärderar försummelsen och ger ett förslag till påföljdsprocent. Om försummelsen inte kan bedömas utifrån protokollet, utför länsveterinären en kontroll på ort och ställe. I denna anvisning och i anvisningen Allmänt om övervakning av tvärvillkor och bedömning av försummelser beskrivs utförligt kontrollförfarandet då det gäller

13 Taina Mikkonen Sida/sidor 13 / 117 tvärvillkoren och de krav som ska kontrolleras. Anvisningarna finns på Eviranet ( Exempel 2. Kommunalveterinären utför en djurskyddskontroll baserad på misstanke och upptäcker att en galtbox är för trång. Dessutom har en del av svinen inte hela tiden tillgång till vatten. Då skriver kommunalveterinären en kontrollrapport och fattar ett normalt djurskyddsbeslut. Länsveterinären utför en utvidgad tvärvillkorskontroll utgående från dessa. Försummelsen ska beskrivas så noggrant som möjligt i kontrollrapporten och i djurskyddsbeslutet med bilagor. Det rekommenderas att man förutom kontrollrapporten och djurskyddsbeslutet också fyller i ett artspecifikt inspektionsprotokoll för substanskontrollen och fogar det till dokumenten. tilbeslutkontrollrapporten och djurskyddsbeslutet (muntligt hörande) inklusive bilagor samt eventuellt ett inspektionsprotokoll för substanskontrollen ska skickas till regionförvaltningsverket så snart som möjligt, helst genast efter kontrollen. I samband med skriftligt hörande ska själva kontrollrapporten gärna skickas till regionförvaltningsverket så snart som möjligt efter kontrollen. Kommunalveterinären ska informera producenten om att förseelserna i fråga kan inverka på utbetalningen av stöden. Exempel 3. En tjänsteveterinär utför en kontroll baserad på misstanke på en gård med mjölkboskap där korna hålls i bås. Korna har ingen möjlighet att komma ut på bete, men kraven i tvärvillkoren som gäller bland annat uppbindning, vattning och utfodring samt förhållandena på djurhållningsplatsen är uppfyllda. På gården fattas ett beslut i enlighet med 42 i djurskyddslagen. Kontrollen utvidgas INTE till en kontroll av tvärvillkoren eftersom kravet på betsgång inte är ett krav i tvärvillkoren. 5.4 Anmälan till regionförvaltningsverket och NTM-centralen Om den myndighet som utför djurskyddskontrollen är någon annan än regionförvaltningsverket, ska denna göra en anmälan om överträdelsen till regionförvaltningsverket, som verkställer en kontroll av tvärvillkoren. I de situationer där verksamhet i strid med djurskyddsbestämmelserna har upptäckts av polisen eller en tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen är det i praktiken denna myndighet som kontaktar kommunalveterinären i ärendet. Ofta kallas kommunalveterinären till platsen för att bedöma djurens skick och fatta ett djurskyddsbeslut i ärendet. Då ska kommunalveterinären göra en anmälan om överträdelsen till regionförvaltningsverket. Länsveterinären borde informera den som ansvarar för djurövervakningen och övervakningschefen vid NTM-centralen om brister som observerats vid tvärvillkorskontroll av djurskyddet, så att en eventuell kontroll som gäller ersättning för djurens välbefinnande utförs. Av denna anledning borde även sådana fall av försummelse som inte gäller tvärvillkoren meddelas till NTM-centralens djurinspektörer. Det är även önskvärt att NTM-centralens inspektörer meddelar regionförvaltningsverket eller kommunens djurskyddsmyndighet om de misstänker att djurskyddslagstiftningen inte har iakttagits på gården.

14 Föredragande Taina Mikkonen Sida/sidor 14 / 117 BILAGA A KONTROLL AV NÖTKREATURENS VÄLBEFINNANDE Kravgrupp 4.1 och 4.2 i tvärvillkoren NÖTKREATUR SOM ÄR ÖVER 6 MÅNADER (Kravgrupp 4.1 i tvärvillkoren) 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 2. Utrymmeskrav 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ De material som nötkreaturen kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 592/ Golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 592/ Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 592/ Det får t.ex. finnas litet flytande sekret på gödselgången i ett lösdriftsstall, men klövarna får inte sjunka ner helt i spillningen. Exceptionella situationer, t.ex. ifall gödselskrapan plötsligt har gått sönder, kan tas i beaktande då situationen bedöms *Skadedjur ska bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ *Nötkreaturen i ett djurstall ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Nötkreaturen ska ha tillgång till en lämplig, ren och torr liggplats. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 592/ I ett lösdriftsstall ska varje mjölkko ha ett liggbås, gödselgången kan inte betraktas som en lämplig liggplats. Ett undantag från principen om ett bås/en ko kan vara en situation där gården utöver eller i stället för bås har en annan lämplig liggplats för korna, t.ex. ett separat ströat liggområde. Då ska man särskilt överväga om liggområdet är lämpligt. Då man bedömer om liggplatsen är tillräckligt ren och torr ska man beakta hur smutsiga/blöta djuren är.

15 Taina Mikkonen Sida/sidor 15 / Kraven på stallar med bås för bundna djur uppfylls. Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv. Gödselrännan bakom en bunden kviga eller ko ska täckas före kalvningen. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 592/ De anordningar eller redskap med vilka nötkreaturen binds ska vara ändamålsenliga. De anordningar eller redskap med vilka djuren binds ska vara justerade så att djuren kan ligga ned, stå upp, äta, dricka och sköta sin kropp. De anordningar eller redskap med vilka djuren binds ska anpassas så att djuren inte stryps eller skadas på annat sätt. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Fållan är trygg och hålls lämpligt torr. Marken i fållan samt gångvägarna från djurstallet till fållan och betet ska vara trygga för nötkreaturen och sådana att nötkreaturen inte smutsar ner sig i onödan under någon av årstiderna DSL 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 592/ Fållornas och betenas inhägnader ska vara trygga för nötkreaturen och av ett material som är lämpligt för nötkreaturen samt hållas i gott skick. Stängslen ska hållas i gott skick så att nötkreaturen inte skadar sig eller rymmer. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte medför onödigt lidande för nötkreaturen. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 592/ Nötkreatur i fållor och på beten ska ha möjlighet att komma in i ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. Om nötkreaturen inte fritt kan förflytta sig till skyddet, ska ägaren eller innehavaren av nötkreaturen se till att de kommer i skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1, 6, 7 ; Srf 592/ Nötkreatur som hålls ute året om ska med beaktande av rasens behov och miljöförhållandena i sina förvaringsutrymmen ha ett ändamålsenligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. I skyddet ska finnas ett liggområde som är ströat och så stort att alla djur ryms där och kan ligga ned samtidigt. Ströet ska bytas eller tillsättas tillräckligt ofta. Liggområdet ska hållas tillräckligt torrt och får inte frysa till. DSL 4 ; DSF 1, 5, 6, 7 ; Srf 592/ Ett lämpligt skydd mot oväder kan t.ex. vara en byggnad med tre väggar eller ett skyddstak. Även den naturliga miljön som exempelvis ett tillräckligt tätt trädbestånd eller tillräckligt tät terräng kan i en del fall ge tillräckligt med skydd. Om djuren vid behov kan flyttas till exempelvis ladugården, behövs inget skilt skydd mot oväder. Då man bedömer om skyddet mot oväder är tillräckligt och ändamålsenligt ska man beakta t.ex. årstid och väderförhållanden, djurens ålder, ras och fysiologiska tillstånd, såsom dräktighet och tidpunkten för kalvning, som inverkar på djurets behov av skydd. Som hjälp vid tolkningen kan också användas Eviras brev Nautojen ympärivuotinen ulkokasvatus (Dno 8462/0559/2009). Brevet finns även på svenska Det finns ändamålsenliga utrymmen för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. (DSL 5 ; DSF 7, 11 ).

16 Taina Mikkonen Sida/sidor 16 / 117 Ändamålsenliga utrymmen kan vara exempelvis skilda sjukboxar i ladugården dit djuren vid behov kan flyttas då de behöver vård *Kor och kvigor som hålls uppbundna släpps på bete eller får vistas i rastgård. Mjölkkor samt kvigor som föds upp huvudsakligen för mjölkproduktion och som hålls uppbundna, ska under minst 60 dagar släppas på bete eller beredas någon annan ändamålsenlig plats för rastning under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september. Rastningsplatsen ska vara minst 6 m² per nötkreatur. Ytan ska dock alltid vara minst 50 m². Med kviga avses ett minst åtta månader gammalt nötkreatur av honkön som inte har kalvat. DSL 3, 4 ; Srf 592/2010 2, 17 Regionförvaltningsverket kan bevilja befrielse från kravet att ordna bete eller en plats för rastning om produktionsenheten inte till sitt förfogande har lämplig betesmark, eller om någon annan ändamålsenlig plats för rastning inte rimligen kan ordnas, eller om uppfyllandet av kravet är oskäligt av orsaker som hänför sig till trafiken, terrängen eller avstånden. Befrielse beviljas för högst tre år åt gången, och den återkallas om förutsättningarna för beviljandet upphör. DSL 3, 4 ; Srf 592/ *Nötkreaturen ska vänjas vid att hållas ute småningom, och djur som är ovana vid kyla får inte flyttas från ett varmt förvaringsställe direkt till utehållning under den kalla årstiden. DSL 3 ; Srf 592/ Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för nötkreaturen. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Belysningen ska vara lämplig för nötkreaturen och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF Luftkvaliteten och luftfuktigheten är lämpliga för nötkreaturen. I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 592/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet vara möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar. Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/ Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då ladugården har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då ladugården har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och tillluften fungerar maskinellt

17 Taina Mikkonen Sida/sidor 17 / 117 Behov av larmsystem I ladugårdar med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt). Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Reservsystem Om den maskinella ventilationen inte fungerar, går det även att se till att det finns tillräckligt med ventilation genom att exempelvis öppna dörrar, fönster och ventilationsluckor. Det går att testa att ventilationen fungerar i samband med kontrollen, till exempel genom att stänga av ventilationen för en liten stund. Då kan inspektören bedöma sensoriskt om ventilationen är tillräcklig och göra ett test med t.ex. hushållspapper för att utreda om till- och frånluftsventilerna är tillräckliga och fungerar tillräckligt bra. Testning av larmsystemet behöver inte bokföras *Nötkreaturen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Vid behov ska liggplatsen förses med strö. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 4, 5 ; DSF 4, 8 ; Srf 7 592/ Då man bedömer hur rena djuren är, kan djuren indelas i tre klasser: Rena/något smutsiga, smutsiga eller mycket smutsiga. 1. Ett djur är rent då det är torrt eller nästan torrt ovanför hasorna och främre knäna, och varken gödsel eller smuts förekommer. Djuret är något smutsigt då det förekommer litet gödsel eller smuts på ett litet område. (Bilderna 1 och 2 i bilagan). 2. Djuret är smutsigt då det finns gödsel, smuts eller fukt på ett rätt stort område på djuret (som når upp till magen/flankerna) eller om flera mindre områden är nersmutsade. Ett gödselpansar kan förekomma på ett område som är större än handflatan eller på flera mindre områden. På huden kan finnas synliga hudskador som orsakats av pansaret. (Bilderna 3 och 4 i bilagan) 3. Djuret är mycket smutsigt då det är helt eller nästan helt täckt av flytande smuts eller om djuret på ett stort område är täckt av gödsel eller smuts. Djuret har ett gödselpansar på ett stort område eller på flera små områden. Detta pansar kan vara tjockt. (Bilderna 5 och 6 i bilagan)

18 Taina Mikkonen Sida/sidor 18 / 117 Då man bedömer hur ren boskapen är, ska helheten beaktas och bedömningen göras från fall till fall. Exempelvis krävs inte nödvändigtvis några åtgärder om det finns 2-3 enstaka smutsiga djur i en medelstor hjord som i övrigt är ren, men rådgivning för gården rekommenderas. Om nästan alla djuren på gården är något smutsiga, rekommenderas också att man ger gården rådgivning. Om däremot även endast ett djur är mycket smutsigt ska åtgärder vidtas i enlighet med djurskyddslagen. Vid bedömningen av hur rent djuret är kan inspektören då så är lämpligt även använda sig av Eviras anvisning Övervakning av nötkreaturs renhet vid slakteriet (2016) som är avsedd för besiktningsveterinärer. Inspektören kunde gärna fotografera de djur som bedömts vara smutsiga eller mycket smutsiga. Dessutom borde inspektören ange hur många djur som var nedsmutsade av gödsel och till vilken renhetsklass de hör. Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter) Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar Nötkreaturen kontrolleras minst en gång om dagen. Bundna djur kontrolleras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas inspektion av djurens hälsa och välbefinnande när djuren är högdräktiga eller vid kalvning och vid stora förändringar av vårdförhållandena. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 592/ Skyldigheten att kontrollera djuren dagligen gäller för djur som man kan granska omgående och som är lätta att nå. Då nötkreatur hålls på bete t.ex. ute på holmar eller på andra större områden ska man vid bedömningen av kontrollfrekvensen beakta djurens fysiologiska tillstånd och förhållandena på betet som exempelvis hur säkert området är och hur vattenförsörjningen är ordnad. Dessa områden borde ändå granskas flera gånger i veckan, och bedömas från fall till fall, för att kunna säkerställa att t.ex. ett djur som insjuknat får lämplig vård så snart som möjligt Nötkreaturens svansar får inte hållas bundna fortlöpande. DSL 3 ; DSF 12 ; Srf 592/ Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Sjuka och skadade nötkreatur ska ha behörig vård. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas * ) Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i

19 Taina Mikkonen Sida/sidor 19 / 117 minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. * ) För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföringen kan vara i skriftligt eller elektroniskt format (t.ex. en förteckning i enlighet med lagen om ett system för identifiering av djur) *Djurens klövar ska inspekteras tillräckligt ofta och vid behov verkas. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 592/ *Rikligt mjölkande mjölkkor ska mjölkas minst två gånger om dagen. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 592/ *I ett lösdriftsstall ska nötkreaturens drivningsvägar och rasthagar vara sådana att uppkomsten av beteendeproblem på grund av den sociala rangskalan förhindras. Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur tillförs boskapen ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. DSL 3, 4, 5 ; DSF 1, 10 ; Srf 592/2010 9, *I förvaringsutrymmen för nötkreatur får elektriska kodressörer inte användas. DSL 3 ; DSF 12 ; Srf 592/ *Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Nötkreatur får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning *Nötkreatur hos en djurinnehavare får semineras av djurinnehavaren och av dennes anställda, förutsatt att den som seminerar har avlagt en examensdel där krav på yrkesskicklighet för seminering av djurarten i fråga ingår. DSL 29 Examensdelen som innehåller krav på yrkesskicklighet för seminering ingår i t.ex. grunderna för yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur.

20 Taina Mikkonen Sida/sidor 20 / Utfodring och vattning 5.1. Varje djur ska få tillräckligt med näring. Vid utfodringen ska varje djurs behov beaktas. Foder som ges till nötkreatur ska vara näringsrikt och balanserat. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Hö- och andra utfodringsställningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla djur. Om foder inte hela tiden finns tillgängligt, ska alla nötkreatur i lösdriftsstallarna kunna äta samtidigt under utfodringstiden. I lösdriftsstallarna ska foderbordets kant ha en längd av minst 70 centimeter per vuxet djur och minst 40 centimeter för djur som hör till ungboskapen. Vid fri tillgång till foder ska foderbordets kant ha en längd på minst 40 centimeter per vuxet djur och minst 30 centimeter per djur som hör till ungboskapen. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 592/2010 6, Nötkreaturen ska dagligen få tillräckligt med vatten. Förvaringsutrymmet för nötkreatur ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och inte orsakar dem någon fara. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara lätta att hålla rena. I ett lösdriftsstall ska för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem. För övriga än mjölkkor ska för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur ska finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem. Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenbehållare eller vattningssystem ur vilka flera nötkreatur kan dricka samtidigt, ska antalet dricksplatser motsvara det ovan avsedda antalet vattenbehållare eller vattningssystem. I kalla lösdriftsstallar ska vattenbehållarna eller vattningssystemen vara uppvärmbara. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Exempel: Mjölkkor Vattenbehållare/vattningssystem minst etc. Andra kor än mjölkkor Vattenbehållare/vattningssystem minst Med lösdriftsstall avses i denna anvisning en byggnad där nötkreaturen kan röra sig fritt för att äta och vila. I lösdriftsstall finns det i allmänhet även skilda drivningsvägar utom för exempel i lösdriftsstall med ströunderlag. I

21 Taina Mikkonen Sida/sidor 21 / 117 lösdriftsstallet kan det ändå finnas gruppboxar och för dem gäller utrymmeskraven för gruppboxar, men inte t.ex. kraven på dricksplatser i lösdriftsstall. Så är det i många uppfödningsstall för köttdjur. När nötkreatur hålls i gruppboxar måste det från fall till fall bedömas hur många dricksplatser som behövs. På bedömningen av om dricksplatserna räcker till inverkar t.ex. antalet nötkreatur när nötkreaturen i två boxar delar på en gemensam kopp. Också de svagaste nötkreaturen och de nötkreatur som står lägst i rang måste få dricka. På bedömningen inverkar också vattenflödet till kopparna. Vid bedömningen av vad som är ett tillräckligt antal dricksplatser i gruppboxar kan det ovan nämnda kravet på antalet vattenbehållare i lösdriftsstall användas som hjälp. Då ett vattenkar används av flera djur ska man bedöma från fall till fall om kanten på karet är tillräcklig och man ska säkerställa att djuren får tillräckligt med vatten. Då man bedömer om kanten på vattenkaret är tillräcklig kan man exempelvis följa minimikravet i JSM:s förordning om konstruktion av mjölkkostallar som understöds som anger att utrymmet vid karets kant ska vara minst 10 cm/ko. Oavvänjda kalvar som följer med sin moder behöver inte räknas då man bedömer om antalet dricksplatser i lösdriftsstallet är tillräckligt för dikorna och kalvarna Om utfodringen av och vattenförsörjningen för nötkreaturen huvudsakligen sker maskinellt, ska anordningen granskas dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF 4 Kontroller av anordningarna behöver inte bokföras Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfordring eller vattning Foder och dricksvatten hålls rena. Vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 592/2010 6, Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, ska nötkreaturen vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6

22 Taina Mikkonen Sida/sidor 22 / 117 KALVAR (NÖTKREATUR SOM ÄR YNGRE ÄN 6 MÅNADER) Kravgrupp 4.2 i tvärvillkoren Med kalv avses ett nötkreatur som är yngre än sex månader oavsett kön. Srf 592/ Allmänna krav på förvaringsutrymmet 2. Utrymmeskrav 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ De material som nötkreaturen kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 592/ Golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 592/ Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 592/ Det får t.ex. finnas litet flytande sekret på gödselgången i ett lösdriftsstall, men klövarna får inte sjunka ner helt i spillningen. Exceptionella situationer, t.ex. ifall gödselskrapan plötsligt har gått sönder, kan tas i beaktande då situationen bedöms *Skadedjur ska bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ *Kalvarna i ett djurstall ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Kalvar får inte hållas uppbundna i bås, kättar eller andra konstruktioner annat än tillfälligt medan djuret utfodras eller sköts på annat sätt. Kalven får då vara uppbunden i högst en timme. Kalvar får inte förses med mulbinda. DSL 4 ; Srf 592/ Kalven har en lämplig, ren och torr liggplats. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 592/ Kravet gäller kalvar i alla åldrar.

23 Taina Mikkonen Sida/sidor 23 / Kalvar som är under två veckor gamla ska ha en välströad bädd. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Lämpligt strö kan vara t.ex. halm, torv eller kutterspån. Sand kan inte anses vara ett lämpligt underlag för småkalvar (<2 veckor) eftersom sanden är för kall. Liggunderlaget kan anses vara torrt om en person kan sitta på knä på underlaget i ca 10 sekunder utan att knäna blir fuktiga Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ishii (sittbenet) multiplicerat med 1,1. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Väggarna i en ensambox ska vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. DSL 3, 4 ; Srf 592/ Om en kalv hålls i en box med kompakta väggar av veterinärmedicinska skäl ska en närmare utredning av orsaken skrivas in på punkten för tilläggsuppgifter Kontakt via en öppning på kalvboxens framsida kan vara tillräckligt för att kalvarna ska kunna ha ögonkontakt och vara i direkt beröring med de andra ifall kalvarna kan vidröra varandras mular Kalvar som är äldre än 8 veckor hålls i gruppboxar. DSL 3, 4 ; Srf 592/ Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i ensamboxar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det. DSL 3, 4 ; Srf 592/ Om en kalv som är äldre än åtta veckor hålls i en ensambox av veterinärmedicinska skäl ska en närmare utredning av orsaken skrivas in på punkten för tilläggsuppgifter. Ett sådant skäl är till exempel att kalven är sjuk eller avsevärt underutvecklad Det ska finnas tillräckligt med fritt golvutrymme i gruppboxarna. För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 m 2 för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 m 2 för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 m 2 för varje kalv minst 220 kilogram. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Om djur i en s.k. kalvigloo förfogar över en rastgård i anslutning till igloon räknas såväl igloons som rastgårdens yta in i den tillgängliga arean. Om djuret dock på grund av t.ex. kallt väder eller någon annan orsak stängs in i igloon räknas endast igloons golvyta in i arean.

24 Taina Mikkonen Sida/sidor 24 / Marken i fållan och gångvägarna hålls lämpligt torra. Marken i fållan samt gångvägarna från djurstallet till fållan och betet ska vara trygga för kalvarna och sådana att de inte smutsar ner sig i onödan under någon av årstiderna DSL 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 592/ Fållornas och betenas inhägnader ska vara trygga för kalvarna och av ett material som är lämpligt för dem samt hållas i gott skick. Stängslen ska hållas i gott skick så att kalvarna inte skadar sig eller rymmer. Elstängslen ska byggas och underhållas så, att de inte medför onödigt lidande för kalvarna. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 592/ Kalvarna får tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden i fållor och på beten. Kalvar i fållor och på beten ska ha möjlighet att komma in i ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. Om kalvarna inte fritt kan förflytta sig till skyddet, ska ägaren eller innehavaren av kalvarna se till att de kommer i skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. I skyddet mot oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1, 6, 7 ; Srf 7 592/ Nötkreatur som hålls ute året om ska med beaktande av rasens behov och miljöförhållandena i sina förvaringsutrymmen ha ett ändamålsenligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. I skyddet ska finnas ett liggområde som är ströat och så stort att alla djur ryms där och kan ligga ned samtidigt. Ströet ska bytas eller tillsättas tillräckligt ofta. Liggområdet ska hållas tillräckligt torrt och får inte frysa till. DSL 4 ; DSF 1, 5, 6, 7 ; Srf 592/ (För tolkning Nötkreatur 2.6.) Det finns ändamålsenliga utrymmen för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, 11 Ändamålsenliga utrymmen kan vara exempelvis skilda sjukboxar i ladugården dit djuren vid behov kan flyttas då de behöver vård *Kalvarna ska vänjas vid att hållas ute småningom, och djur som är ovana vid kyla får inte flyttas från ett varmt förvaringsställe direkt till utehållning under den kalla årstiden. DSL 3 ; Srf 592/ Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen ska vara lämplig för kalvarna. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 592/ Man kan bedöma om temperaturen är lämplig genom att exempelvis observera djurens beteende (liggställning, darrningar) Belysningen ska vara lämplig för kalvarna och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF Luftkvaliteten och luftfuktigheten är lämpliga för kalvarna. I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 592/2010 5

25 Taina Mikkonen Sida/sidor 25 / 117 Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet vara möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar. Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/ Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då ladugården har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då ladugården har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och tillluften fungerar maskinellt Behov av larmsystem I ladugårdar med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt). Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Reservsystem Om den maskinella ventilationen inte fungerar, går det även att se till att det finns tillräckligt med ventilation genom att exempelvis öppna dörrar, fönster och ventilationsluckor. Det går att testa att ventilationen fungerar i samband med kontrollen, till exempel genom att stänga av ventilationen för en liten stund. Då kan inspektören bedöma sensoriskt om ventilationen är tillräcklig och göra ett test med t.ex. hushållspapper för att utreda om till- och frånluftsventilerna är tillräckliga och fungerar tillräckligt bra. Testning av larmsystemet behöver inte bokföras *Nötkreaturen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Vid behov ska liggplatsen förses med strö. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 4, 5 ; DSF 4, 8 ; Srf 7 592/2010 4

26 Taina Mikkonen Sida/sidor 26 / 117 Då man bedömer hur rena djuren är, kan djuren indelas i tre klasser: Rena/något smutsiga, smutsiga eller mycket smutsiga. 1. Ett djur är rent då det är torrt eller nästan torrt ovanför hasorna och främre knäna, och varken gödsel eller smuts förekommer. Djuret är något smutsigt då det förekommer litet gödsel eller smuts på ett litet område. (Bilderna 1 och 2 i bilagan). 2. Djuret är smutsigt då det finns gödsel, smuts eller fukt på ett rätt stort område på djuret (som når upp till magen/flankerna) eller om flera mindre områden är nersmutsade. Ett gödselpansar kan förekomma på ett område som är större än handflatan eller på flera mindre områden. På huden kan finnas synliga hudskador som orsakats av pansaret. (Bilderna 3 och 4 i bilagan) 3. Djuret är mycket smutsigt då det är helt eller nästan helt täckt av flytande smuts eller om djuret på ett stort område är täckt av gödsel eller smuts. Djuret har ett gödselpansar på ett stort område eller på flera små områden. Detta pansar kan vara tjockt. (Bilderna 5 och 6 i bilagan) Då man bedömer hur ren boskapen är, ska helheten beaktas och bedömningen göras från fall till fall. Exempelvis krävs inte nödvändigtvis några åtgärder om det finns 2-3 enstaka något smutsiga kalvar i en medelstor hjord som i övrigt är ren, men rådgivning för gården rekommenderas. Om nästan alla djuren på gården är något smutsiga, bör man ge rådgivning för gården eller överväga vidtagande av åtgärder i enlighet med djurskyddslagen. Om däremot även en enda kalv är mycket smutsig ska åtgärder vidtas i enlighet med djurskyddslagen. Vid bedömningen av hur rent djuret är kan inspektören även använda sig av Eviras anvisning Övervakning av nötkreaturs renhet vid slakteriet (2016) som är avsedd för besiktningsveterinärer. Inspektören kunde gärna fotografera de djur som bedömts vara smutsiga eller mycket smutsiga. Dessutom borde inspektören ange hur många djur som var nedsmutsade av gödsel och till vilken renhetsklass de hör. Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter) Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar Kalvarna ska inspekteras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas inspektion av djurens hälsa och välbefinnande vid stora förändringar av vårdförhållandena. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 592/ Kontrollfrekvens på större områden se nötkreatur över 6 mån Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11

27 Taina Mikkonen Sida/sidor 27 / 117 Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas * ) Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, datum då läkemedlet gavs, orsak till medicineringen samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföringen kan vara i skriftligt eller elektroniskt format (t.ex. en förteckning i enlighet med lagen om ett system för identifiering av djur) *Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Nötkreatur får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning *Destruktion av hornanlagen hos en kalv som är yngre än fyra veckor är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. De instrument eller anordningar som används vid bränningen ska hållas rena och funktionsdugliga. När varmbränning används ska brännjärnet vara glödande hett under hela bränningen och hornämne får brännas under högst 20 sekunder. Varje hornämne får brännas endast en gång. Under bränningen ska man se till att kalven inte kan röra på huvudet. DSL 3 ; DSF 23 ; Srf 592/ *Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur tillförs boskapen ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 592/

28 Taina Mikkonen Sida/sidor 28 / Utfodring och vattning 5.1. ( 5.6.) En kalv ska utfodras minst två gånger om dagen. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Varje djur ska få tillräckligt med näring. Vid utfodringen ska varje djurs behov beaktas. Fodret ska vara av god kvalitet och lämpligt för kalvar. En kalv ska få råmjölk eller någon ersättande produkt så fort som möjligt efter födseln, dock senast inom sex timmar från födseln. En kalv ska från två veckors ålder dagligen få stråfoder. Mängden stråfoder ska ökas så att till en åtta veckor gammal kalv ges minst 50 gram och till en 20 veckor gammal kalv minst 250 gram stråfoder om dagen. I kalvfodret ska finnas tillräckligt med järn. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Hö- och andra utfodringsställningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla djur. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Kalvar som hålls i grupp ska alla ha möjlighet att äta samtidigt om de inte har fri tillgång till foder och ett automatiskt utfodringssystem inte används En kalv ska få dricka minst två gånger om dagen. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Kalvarna ska få tillräckligt med färskt vatten. En sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till färskt vatten. Vid varm väderlek ska dock alla kalvar ha tillgång till färskt vatten hela tiden. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Gödkalvarna måste ha tillgång till vatten eller kunna tillgodose sitt vätskebehov med någon annan dryck. Vädret kan anses vara varmt t.ex. då temperaturen överstiger 25 o C Förvaringsutrymmet för kalvar ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara placerade i kalvarnas förvaringsutrymme så, att de är inom räckhåll för alla djur. I lösdriftsstall ska det för andra nötkreatur än mjölkkor för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur ska finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem. Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenbehållare eller vattningssystem ur vilka flera nötkreatur kan dricka samtidigt, ska antalet dricksplatser motsvara det ovan avsedda antalet vattenbehållare eller vattningssystem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Exempel: Nötkreatur Vattenbehållare/vattningssystem minst När kalvar hålls i gruppboxar måste det från fall till fall bedömas hur många dricksplatser som behövs. På bedömningen av om dricksplatserna räcker till

29 Taina Mikkonen Sida/sidor 29 / 117 inverkar t.ex. antalet kalvar när kalvarna i två boxar delar på en gemensam kopp. Också de svagaste kalvarna och de kalvar som står lägst i rang måste få dricka. På bedömningen inverkar också vattenflödet till kopparna. Vid bedömningen av vad som är ett tillräckligt antal dricksplatser i gruppboxar kan det ovan nämnda kravet på antalet vattenbehållare i lösdriftsstall användas som hjälp. Se också Nötkreatur som är över 6 månader, punkt 5.4. Oavvänjda kalvar som följer med sin moder behöver inte räknas då man bedömer om antalet dricksplatser i lösdriftsstallet är tillräckligt för dikorna och kalvarna Om utfodringen eller vattningen av nötkreaturen huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF 4 Kontroller av anordningarna behöver inte bokföras Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfordring eller vattning Foder och dricksvatten hålls rena. Vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/ Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, ska kalvarna vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6

30 Taina Mikkonen Sida/sidor 30 / 117 BILAGA B. KONTROLL AV SVINENS VÄLBEFINNANDE Kravgrupp 4.3 i tvärvillkoren Vid tvärvillkorskontroller av svinens välbefinnande ska bestämmelsernas övergångstider uppmärksammas. I fråga om vissa bestämmelser i statsrådets förordning (629/2012, ändr. 458/2013 och 154/2017) där övergångstider har utfärdats, tillämpas fortfarande kraven i JSM:s upphävda förordning (14/VLA/2002). I denna anvisning avses med: 1) galt könsmoget svin av hankön som hålls för avel, 2) gylta könsmoget svin av honkön från betäckningen eller insemineringen fram till första grisningen, 3) sugga svin av honkön i samband med första grisningen och därefter, 4) digivande sugga svin av honkön från dräktighetens slutskede till smågrisarnas avvänjning, 5) sinsugga svin av honkön från smågrisarnas avvänjning till slutskedet av nästa dräktighet, 6) smågris gris från födseln till avvänjningen, 7) avvand gris gris från avvänjningen till tio veckors ålder, 8) gödsvin svin från tio veckors ålder tills aveln inleds, 9) slaktsvin svin från tio veckors ålder tills det slaktas. 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar (inkl. utfodrings- och vattningssystem) ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 629/2012 4, De material som svinen kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. Vid ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos svin. Drivgångar och dörröppningar för svin ska vara sådana att svinen kan röra sig obehindrat och att risken för att djuren ska skada sig är så liten som möjligt. Trågen och vattningssystemen ska vara placerade så, att de inte orsakar svinen någon fara. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 629/2012 4, Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4, Srf 629/ Golven i djurstallet ska vara sådana att svinen inte löper risk för att skadas. Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att svinens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolv av betong i gruppboxar ska uppfylla följande krav: Grupp av svin Spaltens bredd eller hålets diameter, högst (mm) Stavarnas bredd minst (mm) Smågrisar: 11 50

31 Taina Mikkonen Sida/sidor 31 / 117 Avvanda grisar Göd- och slaktsvin Suggor och gyltor I fråga om spaltens bredd eller hålets diameter och stavarnas bredd i golv godkänns följande måttavvikelser 1 : För svin under 40 kilo är den tillåtna måttavvikelsen +/- 2 mm För svin som väger 40 kilo eller mera är den tillåtna måttavvikelsen +/- 3 mm Golvtypen ska anges på blanketten. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/2012 5, punkt 1 i bilagan 1.5. Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad. Varje svin ska ha tillgång till en ändamålsenlig, torr och ren liggplats. Om strö inte används på golvet ska golvytan vara stark, stabil och jämn. DSL 4 ; DSF 3 ; Sfr 629/2012 4, 5 Det får t.ex. finnas litet flytande sekret på gödselgången i ett lösdriftsstall, men klövarna får inte sjunka ner helt i spillningen. Exceptionella situationer, t.ex. ifall gödselskrapan plötsligt har gått sönder, kan tas i beaktande då situationen bedöms. Helheten ska beaktas vid bedömningen och övervägas från fall till fall. Exempelvis krävs inte nödvändigtvis några åtgärder om det finns några enstaka något våta/smutsiga boxar i ett medelstort svinstall som i övrigt är rent, men rådgivning för gården rekommenderas. Om det däremot finns några mycket våta/smutsiga boxar i svinstallet, borde åtgärder vidtas i enlighet med djurskyddslagen *Skadedjur ska bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/ Utrymmeskrav 1.7. *Djurskötaren ska vara beredd på nödsituationer och ha tillgång till nödvändig räddnings- och brandbekämpningsutrustning. Svinen i ett djurstall ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/ Svinen ska ha tillgång till en tillräckligt rymlig, lämplig, ren och torr liggplats. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. Djuret ska kunna stå och vila i naturlig ställning 1 I fråga om spaltens bredd eller hålets diameter och stavarnas bredd i golv godkänns måttavvikelser i enlighet med den europeiska standarden EN 12737:2004+A1:2007 (Förtillverkade betongprodukter - Spaltgolv för djurstallar, SFS-EN 12737:2004+A1:2007).

32 Taina Mikkonen Sida/sidor 32 / 117 samt röra sig. Svin får inte hållas uppbundna med bindslen. DSL 3, 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 629/2012 1, 4, I grisningsboxen eller grisningshäcken ska det finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan för grisningen DSL 3, 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 7 629/ I grisningsboxen ska smågrisarna ha en lämplig liggplats med fast och torrt underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/ Grisningsboxen eller grisningshäcken ska vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. 2 Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. DSL 3, 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/ Om det används olika förvaringssystem för suggorna kryssas alla nödvändiga punkter för på blanketten Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet. DSL 3 ; DSF 1 ; Srf 629/ Svin som hålls i grupp har tillräckligt med fri golvyta. Minimikrav på fria golvytor i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin, per svin (DSL 4 ; DSF 1 ; 14/VLA/ ; Srf 629/2012 5, Srf 458/2013 ändr. punkt 2 i bilagan): Övergångstid: På ett svinstall som varit verksamt ska kraven på golvytan i tabell A tillämpas till och med och kraven i tabell B tillämpas från och med den 1 januari Sedan ska svinstall eller en sådan avdelning i ett svinstall som renoveras grundligt och ett nytt förvaringsställe för svin ändå uppfylla kraven i tabell B när renoveringen slutförts eller det nya förvaringsutrymmet färdigställts. Vid en grundlig renovering ändras eller repareras en byggnad eller en del av den så att den motsvarar en ny byggnad eller ett nytt utrymme. Då har en väsentlig andel av byggnaden eller en del av byggnaden förnyats och de gamla inventarierna som varit dåliga med tanke på djurskyddet eller arbetsmiljön har bytts ut till nya inventarier som är bättre ur djurskydds- och arbetsmiljösynpunkt. Grundlig renovering är till exempel att förnya box- och golvkonstruktionerna samt att ändra dimensioneringen av gödselrännan. Reparationer av den typ som görs årligen, såsom byte av slitna galler eller byte av armaturer, är däremot inte grundlig renovering. 2 På svinstall som är verksamma tillämpas kravet från och med Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter ska ändå uppfylla kraven i fråga när den grundliga renoveringen är klar eller det nya förvaringsutrymmet är färdigt.

33 Taina Mikkonen Sida/sidor 33 / 117 Tabell A. Den fria golvytan per svin ska vara minst: Svinets vikt (kg) Golvyta (m2/djur) under 10 0, , , , , ,65 över 110 1,00 Tabell B. Den fria golvytan per svin ska vara minst 3 : Svinets vikt (kg) Golvyta (m 2 /djur) Under 10 0, (vikt kg/130) över 95 men högst 107 0,90 över 107 men högst 130 1,00 över 130 1,20 Minst två tredjedelar av golvytan i en gruppbox för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 4 Golvytan som krävs för svin som hålls i samma box ska mätas och räknas ut. Kravet på yta i överensstämmelse med djurens viktklass multipliceras med antalet djur i den aktuella viktklassen. Om djur i olika viktklass hålls i samma box räknas deras erforderliga golvytor samman. Resultatet jämförs med den golvyta som djuren har till sitt förfogande. Exempel: I boxen hålls svin på följande sätt: 3 st. svin som väger 90 kg 3 st. svin som väger 100 kg Den minsta sammanlagda golvytan för djuren i fråga ska vara minst: 3 x 0,17 + (90/130) m² + 3 x 0,90 m² = 5,29 m² I gemensamboxarna för suggor och gyltor ska totalt finnas minst 2,25 m² fri golvyta per sugga och minst 1,64 m² per gylta. Av denna totala golvyta ska minst 1,3 m² per sugga och minst 0,95 m² per gylta utgöras av ett sammanhängande helt golv eller sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör: högst 15 % av ytan 4 (svinstall som varit i bruk och som inte renoverats grundligt) 3 På svinstall som är verksamma tillämpas kraven från och med På ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter tillämpas ändå de kraven i fråga när den grundliga renoveringen är klar eller det nya förvaringsutrymmet är färdigt. 4 På svinstall som är verksamma tillämpas kravet från och med Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter ska ändå uppfylla kraven i fråga när den grundliga renoveringen är klar eller det nya förvaringsutrymmet är färdigt.

34 Taina Mikkonen Sida/sidor 34 / 117 eller högst 10 % av ytan 4 (svinstall som renoverats grundligt efter samt nya svinstall). Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska den fria golvyta som finns till djurens förfogande totalt vara 10 % större än den yta det är räknat att djuren behöver. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande minskas med 10 %. Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor ska vara över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa. Fri golvyta Med fri golvyta avses ett område där djuret kan stå och röra sig obehindrat. Till den sammanlagda golvytan räknas inte sådana ställen på golvet där utfodrings- och dricksanordningar eller andra konstruktioner gör det omöjligt att använda den underliggande golvytan. Till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under foderhäckar eller liggbås 5. I fråga om svinstall som varit verksamma räknas till den sammanlagda fria golvytan en sådan liggplats i system med foderhäckar och liggbås där djuret också kan äta och dricka. Då ska ändå djuret alltid då det så önskar kunna ta sig från ligg- och utfodringsplatsen till det gemensamma området där djuren kan röra sig och gödsla. Krav för svin som hålls i grupper samt för suggor och gyltor som hålls i häckar där de inte kan vända sig Svin ska hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen. En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet. Dessutom får en galt hållas i en individuell box där den kan vända sig. Minst hälften av golvytan i individuella boxar för suggor och gyltor ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan 5. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/2012 3, 10 ; 14/VLA/ Fållan är trygg och hålls lämpligt torr. Om svinen kan komma ut och röra på sig, ska gångarna mellan djurstallet och fållan eller betet vara trygga för svinen. DSL 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 629/ På svinstall som är verksamma tillämpas kravet från och med Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter ska ändå uppfylla kraven i fråga när den grundliga renoveringen är klar eller det nya förvaringsutrymmet är färdigt.

35 Taina Mikkonen Sida/sidor 35 / Fållornas och betenas stängsel ska vara trygga för svinen, i gott skick och av ett material som är lämpligt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att svinen inte skadar sig eller rymmer. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte orsakar svinen onödigt lidande. Om svinen kan komma ut och röra på sig, ska gångarna mellan djurstallet och fållan eller betet vara trygga för svinen. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/ Svinen ska vid behov ha tillgång till ett lämpligt skydd för oväder. Djur som föds upp utomhus ska ha ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6, 7 ; Srf 629/2012 6, Det finns ändamålsenliga utrymmen för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, I en galtbox ska det finnas minst 6 m 2 fri golvyta. Minst 4 m 2 av denna yta ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan 6. Om galtens box också används för betäckning ska det finnas minst 10 kvadratmeter fri golvyta. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/2012 5, 11 ; 14/VLA/ Om en box som används för betäckning har en golvyta som understiger 10 m 2, men boxen går att förstora till gödselgången t.ex. genom att mellanväggen tas bort, kan gödselgångens andel betraktas som fri golvyta. Då får emellertid spalterna i gödselgångens spaltgolv eller gallergolv utgöra: högst 15 % (svinstall som varit i bruk och som inte renoverats grundligt) eller högst 10 % (svinstall som renoverats grundligt efter samt nya svinstall) av boxens golvyta. Kravet gäller också luktande galtar *Betäckningsboxen ska ha ett golv med fast underlag och vara lämpligt ströad. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/ Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för svinen. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 629/ Man kan bedöma om temperaturen är lämplig genom att exempelvis observera djurens ställningar eller beteende (liggställning, djuren ligger intill varandra eller utspridda, darrningar). 6 På svinstall som är verksamma tillämpas kravet från och med Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter ska ändå uppfylla kraven i fråga när den grundliga renoveringen är klar eller det nya förvaringsutrymmet är färdigt.

36 Taina Mikkonen Sida/sidor 36 / Belysningen ska vara lämplig för svinen och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. Ljusintensiteten i förvaringsutrymmet för svin ska vara minst 40 lux under minst 8 timmar per dag. I alla avdelningar i förvaringsutrymmet för svin 7 ska det även finnas dagsljus. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 629/ Ljusstyrkan mäts vid behov med en ljusmätare. Mätningen bör helst utföras på flera ställen och medelvärdet räknas ut. Vid mätningen ska instrumentets mätningspunkt peka uppåt (inte mot golvet). Dagsljuset kan komma in genom en annan avdelning. Dagsljuset ska ändå nå alla svin på avdelningen Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, luftens strömningshastighet, dammängden eller halten av skadliga gaser inte överskrider skadegränserna. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 629/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument. Työtehoseura har utarbetat testet Sikalan ilmanvaihdon toimivuustesti Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet finnas möjlighet att anlägga en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar i det maskinella ventilationssystemet. Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 629/ Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då byggnaden har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då byggnaden har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och ersättningsluften fungerar maskinellt Behov av larmsystem I svinstall med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt). Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Reservsystem Om den maskinella ventilationen inte fungerar, går det även att se till att det finns tillräckligt med ventilation genom att exempelvis öppna dörrar, fönster och ventilationsluckor. Det går att testa att ventilationen fungerar i samband med kontrollen, till exempel genom att stänga av ventilationen för en liten stund. Då 7 På svinstall som är verksamma tillämpas kravet från och med Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter ska ändå uppfylla kraven i fråga när den grundliga renoveringen är klar eller det nya förvaringsutrymmet är färdigt.

37 Taina Mikkonen Sida/sidor 37 / 117 kan inspektören bedöma sensoriskt om ventilationen är tillräcklig och göra ett test med t.ex. hushållspapper för att utreda om till- och frånluftsventilerna är tillräckliga och fungerar tillräckligt bra. Testning av larmsystemet behöver inte bokföras Svinen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 629/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Svinens klövar ska inspekteras tillräckligt ofta och verkas vid behov. Vid behov ska liggplatsen förses med strö. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 4, 5 ; DSF 4, 8, 10 ; Srf 629/2012 5, 13 Djuret ska behandlas t.ex. då det är tydligt att det har ett parasitproblem, och t.ex. suggor ska vid behov behandlas för utvärtes och invärtes parasiter. Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter) Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar. Då man bedömer hur rena svinen är, kan anvisningen för nötkreatur användas i tillämpliga delar ( nötkreatur 4.1.) Djurets kondition och hälsotillstånd samt välbefinnande ska inspekteras minst en gång om dagen och vid behov oftare. Svin ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt utifrån en allmän inspektion. Man ska vara särskild uppmärksam när djuren är högdräktiga, nyligen har grisat eller ger di och vid stora förändringar av vårdförhållandena. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 629/ I förvaringsutrymmet ska svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt umgänge. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin. Galten ska i sin box kunna känna lukten av, höra och se andra svin. DSL 3 ; Srf 629/2012 4, Svin ska ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd sådant material som inte äventyrar djurens hälsa och med vars hjälp svinen kan tillfredsställa sina arttypiska beteendebehov såsom att böka och undersöka. DSL 3 ; Srf 629/ Lämpliga material att böka i och undersöka är t.ex. halm, hö, trä, sågspån, torv osv. Det ska finnas så mycket kutterspån, torv, halm osv. att svinen kan böka upp det till små högar. Om detta inte är möjligt (t.ex. på grund av risk för stopp i utgödslingssystemet) ska svinen ständigt ha tillgång till annat material som de kan undersöka, dvs. leksaker (bollar, vedträn, naturrep, kättingar osv.) som bör varieras så ofta som möjligt. Dessutom borde svinen minst två gånger om dagen erbjudas halm, hö, tidningspapper eller annat material som de kan manipulera, och som tillgodoser svinens behov av att tugga och böka.

38 Taina Mikkonen Sida/sidor 38 / Sammanslagning av olika grupper av svin ska undvikas. DSL 3 ; Srf 629/ Om grupper av svin slås samman eller nya djur tillförs gruppen ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. Svin som är obekanta för varandra sedan tidigare ska helst sammanföras i samma grupp när svinen är så unga som möjligt, innan de avvänjs eller högst en vecka efter det. Svinen ska ha tillräckliga möjligheter att gömma sig och dra sig undan andra svin. Vid sammanslagning av olika grupper av svin får lugnande läkemedel användas endast av särskilda skäl och under tillsyn av en veterinär. DSL 3, 4, 5 ; DSF 1, 10 ; Srf 629/ , ändr.154/2017 Om det i en grupp av svin finns tecken på våldsamma slagsmål ska behövliga åtgärder vidtas så att orsakerna kan redas ut och slagsmål undvikas. DSL 3 ; Srf 629/ Åtgärder för att förhindra slagsmål kan t.ex. bestå i att erbjuda svinen större mängder och variering av material som de kan undersöka och böka i. På punkten för tilläggsuppgifter ska ges en utredning av eventuella åtgärder för att förhindra slagsmål som avviker från normalt beteende Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om ett svin av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren måste avskiljas från gruppen ska det kunna vända sig obehindrat i sin individuella box, om inget annat följer av veterinärmedicinska skäl. DSL 5 ; DSF 11 ; Sfr 629/2012 3, 4 Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas *I förvaringsutrymmen för svin ska det för sjuka eller skadade svin eller svin som av andra orsaker har avskilts från de övriga svinen finnas ett utrymme som utgör minst 5 procent av ytbehovet för det totala antalet djur i förvaringsutrymmet 8. Srf 629/ ändr.154/ *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. 8 På svinstall som är verksamma tillämpas kravet från och med Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter ska ändå uppfylla kraven i fråga när den grundliga renoveringen är klar eller det nya förvaringsutrymmet är färdigt.

39 Taina Mikkonen Sida/sidor 39 / 117 För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a Bokföringen kan vara i skriftligt eller elektroniskt format (t.ex. en förteckning i enlighet med lagen om ett system för identifiering av djur). Den kan också vara en del av kvalitetssystemet En vecka före beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av. DSL 3 ; Srf 629/ Lämpligt material för bobygge kan vara t.ex. halm, ris eller knippen av rep En stark bobyggnadsinstinkt utlöses ca ett dygn före grisningen Smågrisarna ska vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat. DSL 3, 4 ; DSF 1, 2 ; Srf 7 629/ Dräktiga suggor och gyltor ska vid behov behandlas mot ekto- och endoparasiter. Om en sugga eller gylta sätts i grisningshäck ska suggan eller gyltan först rengöras grundligt. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 629/ , ändr.154/ Klippning eller slipning av grisarnas hörntänder får inte ske rutinmässigt. Klippning eller slipning av vassa hörntandsspetsar tillåts endast om det på djurhållningsplatsen förekommer spenskador hos suggorna och om man innan åtgärden vidtas har försökt förhindra att spenskador uppstår genom att förbättra skötseln och se över djurhållningsmetoderna med tanke på grisarna. När ingreppet görs ska smågrisarna vara yngre än 8 dagar och åtgärden får vidtas av en sådan person som har tillräckliga kunskaper om den teknik med vilken ingreppet görs samt färdighet att vidta åtgärden. Den tång eller slipapparat som används ska vara ändamålsenlig, ren samt fungerande. Efter ingreppet ska hörntandens yta lämnas oskadad och jämn. DSL 7 ; DSF Kastrering av grisar som är högst 7 dagar gamla är tillåtet endast genom en öppen kirurgisk metod, utan att vävnader slits sönder, när åtgärden vidtas av en kompetent person som har tillräckliga kunskaper i den teknik som används för vidtagande av åtgärden och tillräcklig skicklighet i att vidta åtgärden. De redskap som används vid åtgärden ska vara lämpliga för ändamålet, rena och funktionsdugliga. En gris som är äldre än 7 dagar får endast kastreras av en veterinär så att ingreppet sker under behövlig bedövning och med smärtlindring och endast när ingreppet är nödvändigt på grund av djurets sjukdom eller annan motsvarande orsak DSL 7 ; DSF 23

40 Taina Mikkonen Sida/sidor 40 / Utfodring och vattning Smågrisar som är under 28 dagar gamla får inte avvänjas om avvänjning inte är nödvändig för djurens hälsa eller välbefinnande. Om grisarna förflyttas från förvaringsutrymmet för suggor till ett utrymme som är särskilt avsett för ändamålet och som töms, genomgår grundlig rengöring och desinficeras innan den nya gruppen av grisar kommer, får grisarna dock avvänjas redan då de är 21 dagar gamla. DSL 3 ; DSF 8 ; Srf 629/ I undantagsfall kan man för att rädda livet på de svagaste smågrisarna flytta dem till ett s.k. Rescue Deck -system redan före 21 dygns ålder ( Eviras brev 755/055/2011) Svinets svans har inte kuperats på ett sådant sätt att huden och underhudsvävnaderna skadats. Åtgärder som åsamkar smärta hos svinet har enbart utförts av tillåtna orsaker. DSL 7, 14 ; DSF *Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Svin får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning har använts för avlivningen *Svin hos en djurinnehavare får semineras av djurinnehavaren och av dennes anställda, förutsatt att den som seminerar har avlagt en examensdel där krav på yrkesskicklighet för seminering av djurarten i fråga ingår. DSL 29 Examensdelen som innehåller krav på yrkesskicklighet för seminering ingår i t.ex. grunderna för yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur Svinen ska utfodras minst en gång om dagen. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 629/ Varje djur ska få tillräckligt med näring. Vid utfodringen ska varje djurs behov beaktas. Fodret ska vara av god kvalitet, till näringssammansättningen lämpligt för svin och innehålla tillräckligt med energi. Sinsuggor och gyltor ska dessutom ges tillräckligt med mättande och fiberrikt foder så att hungerkänslorna kan mättas och behovet att tugga tillfredsställas. Grisarna ska i god tid före avvänjningen vänjas vid det foder de ska få efter avvänjningen. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 629/ , 17 Även om näringsbehovet är tillfredsställt kan sinsuggor och gyltor känna sig hungriga. Mättande och fiberrikt foder ökar mättnadskänslan. För att tillfredsställa sinsuggornas och gyltornas behov att tugga ska de få tillräckligt med fiberrikt foder, t.ex. hö eller halm som tillskott till det övriga fodret Svin som hålls i grupp ska kunna äta samtidigt om inte foder ständigt står till buds eller om inte en automatisk utfodringsanordning som utfodrar ett svin åt gången används vid utfodringen.

41 Taina Mikkonen Sida/sidor 41 / 117 Suggor och gyltor som hålls i grupp måste utfodras så att varje djur får tillräckligt med foder även när det finns andra djur som konkurrerar om fodret. Foderkopparna och fodertrågen ska placeras så att de är inom räckhåll för alla djur. Längden på fodertråg som används vid utfodringen av svin, per svin: Svinets vikt (kg) Längden på fodertrågets kant, minst (cm/djur) < >50 30 DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 629/2012 7, 15, punkt 3 i bilagan till Srf 629/2012 Med en automatisk utfodringsanläggning avses här en utfodringsanläggning med vars hjälp alla svin får tillräckligt mycket foder så att inte onödig konkurrens uppstår vid utfodringstillfället. Ständig tillgång på foder innebär att djuren har tillgång till foder 24 h om dygnet. Om djuren har ständig tillgång till foder, behöver kraven på fodertrågets mått inte uppfyllas Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd. Förvaringsutrymmet för svin ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, trågen och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så, att de är inom räckhåll för alla djur och så att de inte skadar djuren. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 629/2012 7, Sådana anordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ska inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa och välbefinnande ska rättas till omedelbart. Om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättats till. DSL 5 ; DSF Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 629/ Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, ska svinen vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9, Srf 7

42 Taina Mikkonen Sida/sidor 42 / 117 Bilaga C. KONTROLL AV VÄRPHÖNORS VÄLBEFINNANDE (BURHÖNSERIER) Kravgrupp 4.4 i tvärvillkoren I denna anvisning avses med värphöns en värpmogen fågel av arten Gallus gallus som hålls för produktion av ägg avsedda som livsmedel, med moder en höna i farföräldra- och morföräldra- eller föräldraled och med kyckling ett höns som ännu inte är värpmoget och som uppföds till värphöna eller moder till värphöns. Srf 673/ Kontrollerna borde huvudsakligen utföras under slutet av värpperioden, från och med vecka 35. Om det finns både bur- och golv- eller utehönseri på gården, ska resultaten av alla formerna av djurhållning lagras separat i Elvi. Vid kontrollen av tvärvillkoren kontrolleras moderhöns och kycklingar (farföräldra- och morföräldra- eller föräldraled), om det finns sådana på gården. Då övervakas inte de krav enligt Srf 673/2010 som enbart hänför sig till värphöns så som till exempel Allmänna krav på förvaringsutrymmet 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar (inkl. utfodrings- och vattningssystem) ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. Anordningar och redskap som är avsedda för hållande samt vattning och utfodring av höns får inte medföra risk för att hönsen skadar sig. Buröppningen ska till storlek, konstruktion och form vara sådan att hönan kan tas ut ur buren utan att den orsakas onödigt lidande eller risk för skador. Våningar som placeras på varandra ska byggas och placeras så att hönornas spillning inte faller ner på lägre plan. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 673/2010 3, De inre ytorna av stallar och burar avsedda för inhysning av höns samt utrustning och anordningar samt material som hönsen kommer i kontakt med, ska lätt kunna hållas rena och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstallar, burar, utrustning och anordningar ska hållas rena så att de inte äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Döda hönor ska avlägsnas dagligen från förvaringsutrymmet. Alla utrymmen, all utrustning och alla redskap som värphönsen kommer i beröring med ska rengöras och desinfekteras regelbundet, samt alltid när utrymmet töms och innan en ny grupp höns tas in. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 673/ Golvet eller botten i förvaringsutrymmet för höns ska vara tillverkat av ett material som passar hönsen samt sådant att de inte orsakar fåglarna skada. Golvet eller botten ska vara sådant att det ger tillräckligt stöd åt de framåtpekande klorna på varje fot. Om hönsen hålls på nätgolv, ska nättråden vara minst 2,0 mm tjock. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 673/2010 3

43 Taina Mikkonen Sida/sidor 43 / *Skadedjur ska bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Utrymmeskrav 2.1. Förvaringsutrymmet för fåglarna ska vara tillräckligt rymligt. I förvaringsutrymmet ska djuret kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. Djuret ska kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. DSL 4 ; DSF 1, 3 För varje höna som hålls i bur ska det finnas minst 750 cm 2 burarea per höna, varav 600 cm 2 ska vara tillgänglig area. Burens totala area ska dock vara minst cm 2. Kraven på utrymme för kycklingar som uppföds i bur ska uppfyllas. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 673/ , 15 Med tillgänglig area avses en area som är minst 30 centimeter bred och har en lutning om högst 14 % med minst 45 centimeter fri höjd. Reden räknas inte in i den tillgängliga arean. DSL 4 ; DSF 1, Srf 673/ Ströarean räknas med i den tillgängliga arean om de ovan nämnda kriterierna för tillgänglig area uppfylls. Till tillgänglig area räknas också en ströbädd på vilken man placerar en skyddsram under tiden för värpningen i avsikt att förhindra att hönsen värper utanför redet. Om skyddet används för att hindra hönsen från att komma till ströbädden annars än under värpningen dras ströarean av från djurens tillgängliga area. Burens djup uppmäts horisontellt dvs. vågrätt. Till burens totala area kan räknas högst 7 cm av arean under äggvakten om hönornas tår ryms under äggvaktens kant. Burens höjd på andra ställen än ovanför den tillgängliga arean ska vara minst 20 cm. På området för den tillgängliga arean ska höjden vara minst 45 cm. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 673/2010 2, 11 Krav på utrymme för kycklingar som uppföds i bur Kycklingarnas ålder Maximiantal Burens minimihöjd (cm) (veckor) kycklingar/m 2 Högst Över 6 men högst Över 12 men högst Mätning och uppskattning av djurantalet Burens totala area räknas på följande sätt: Burens djup från den främre väggen till den bakre väggen samt burens bredd mäts och resultaten multipliceras med varandra. Tillgänglig area per bur räknas på följande sätt: Området där burhöjden är 45 cm (bredd 30 cm, lutning 14 %), räknas ut genom att burens djup mäts från den främre väggen till den punkt där burhöjden är 45 cm och resultatet multipliceras med bredden.

44 Taina Mikkonen Sida/sidor 44 / 117 Bottnens lutning i procent räknas på följande sätt: Mät upp den högsta och den lägsta punkten i buren. Dra av den lägsta punkten från den högsta och dividera med burens djup x 100. Hönsstallets maximikapacitet i ett burhönseri räknas ut enligt följande: Då burens maximikapacitet räknas ut kan burens totala area (750 cm 2 /höns), den tillgängliga arean i buren (600 cm 2 /höns) eller sittpinnarna (15 cm/höns) och fodertrågens längd (12 cm/höns) vara begränsande faktorer. Burens maximikapacitet räknas ut separat utgående från varje begränsande faktor och den faktor som tillåter det lägsta antalet fåglar i buren avgör burens maximikapacitet. Antalet hönor bedöms när värpningen börjar och inte vid övervakningstillfället. Värpningen anses börja när hönorna är 20 veckor gamla. Exempel på uträkning av maximikapaciteten utgående från den tillgängliga arean: Den tillgängliga arean i buren mäts (m 2 eller cm 2) och resultatet divideras med talet 0,06 m 2 eller 600 cm 2. Siffran avrundas nedåt till närmaste heltal, alltså avrundas t.ex. 20,7 till 20. Detta är det högsta tillåtna antalet höns i en bur. Det tillåtna antalet höns i en bur multipliceras med det totala antalet burar och denna siffra är hönseriets maximikapacitet. Antalet djur på gården kan räknas ut som differensen mellan antalet hönor som förts in till gården och antalet hönor som dött på gården enligt bokföringen. Om antalet hönor på gården överstiger den kalkylerade maximikapaciteten, uppfylls inte minimikraven på utrymme för hönorna Inhysningssystem i två eller flera våningar ska vara sådana att varje våningsplan kan inspekteras direkt och utan besvär. Mellan burraderna ska det finnas ett mellanrum på minst 90 centimeter. Avståndet mellan den nedersta burraden och golvet ska vara minst 35 centimeter. DSL 5 ; DSF 1 ; Sfr 673/2010 3, Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen ska vara lämplig för de höns som hålls i djurstallet. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Belysningen i förvaringsutrymmet ska vara lämplig för höns och sådan att hönsen kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. I hönshus ska belysningsrytmen vara sådan att en tillräckligt lång enhetlig period av mörker ingår i dygnet. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, luftens strömningshastighet, dammängden eller halten av skadliga gaser inte överskrider skadegränserna. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument.

45 Taina Mikkonen Sida/sidor 45 / Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på maskinell ventilation, ska det även vid eventuella fel i anordningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I en maskinell ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då byggnaden har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då byggnaden har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och ersättningsluften fungerar maskinellt Behov av larmsystem I hönserier med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt). Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Reservsystem Om den maskinella ventilationen inte fungerar, går det även att se till att det finns tillräckligt med ventilation genom att exempelvis öppna dörrar, fönster och ventilationsluckor. Det går att testa att ventilationen fungerar i samband med kontrollen, till exempel genom att stänga av ventilationen för en liten stund. Då kan inspektören bedöma sensoriskt om ventilationen är tillräcklig och göra ett test med t.ex. hushållspapper för att utreda om till- och frånluftsventilerna är tillräckliga och fungerar tillräckligt bra. Testning av larmsystemet behöver inte bokföras *Hönsen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (db(a)). DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 5 ; DSF 8 Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter). Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar Hönsen ska kontrolleras minst en gång om dagen. Nykläckta, sjuka eller skadade fåglar samt fåglar med avvikande beteende ska ses till minst två gånger om dagen. Höns ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän

46 Taina Mikkonen Sida/sidor 46 / 117 kontroll. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 673/ När höns fångas eller tas ut ur buren ska särskild försiktighet iakttas vid hantering av hönsen. Innan hönsen fångas eller tas ut ska alla hinder i form av anordningar och redskap som kan skada hönsen avlägsnas. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 673/ *Hönsen ska tas ut ur buren ett i sänder och hanteras så att de samtidigt stöds under bröstet och vingarna är skyddade *Vid hantering av höns som slutat värpa ska särskild försiktighet fästas vid att de inte orsakas benbrott eller andra skador Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Sjuka eller skadade djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5, 32, *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a 4.7. Hönsen ska ha tillgång till lämpliga sittpinnar. Det ska finnas minst 15 centimeter utrymme på sittpinnen per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. DSL 3, 4 ; Srf 673/ Utrymmet på sittpinnen kan räknas ut till exempel så att längderna på de sittpinnar som korsar varandra (T- eller X-modell) adderas till huvudsittpinnarnas totala längd. De korsande sittpinnarnas längd mäts 15 cm från huvudsittpinnen. Den på detta sätt erhålla totala längden på sittpinnarna divideras med 15. Fodertrågets kant räknas inte som sittpinne

47 Taina Mikkonen Sida/sidor 47 / Utfodring och vattning 4.8. Hönsen ska ha tillgång till ett rede. Ett rede är ett avskilt, för äggläggning avsett utrymme, vars golvmaterial inte är av rutnät i metall som kan komma i kontakt med hönsen. DSL 3, 4 ; Srf 673/2010 2, 11 Redet ska vara ett avskilt utrymme som avgränsats med exempelvis gardiner, och som hönan verkligen kan använda som rede *I ett hönseri med värphönsmödrar ska det finnas minst ett rede per fyra eller fem mödrar. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst en kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 100 höns. DSL 4 ; Srf 673/ Hönsen ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i. DSL 3, 4 ; Srf 673/ Ströet ska vara tillräckligt luckert så att hönsen kan picka och sprätta i det Hönsens näbbar har inte stympats och andra åtgärder som orsakar smärta har endast utförts av tillåtna skäl. DSL 7 ; DSF (14 ), *Burarna ska vara utrustade med en klonötare av lämpligt slag. DSL 4 ; DSF 8 ; Srf 673/ * Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Höns får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. En höna får dock slaktas genom att halsen snabbt skärs av med ett vasst instrument, om det är djurets ägare som slaktar djuret utanför ett slakteri för egen konsumtion i privat hushåll. DSL 5, 32, 33 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning. Djuret får även avlivas med slaktmässiga metoder, dvs. ett höns får även avlivas genom att djurets ägare snabbt skär av halsen med ett vasst instrument (t.ex. en yxa). Företagarna ska planera avlivning av höns som slutat värpa och därmed sammanhängande verksamhet i förväg och utföra dessa i enlighet med standardrutiner. (EG) nr 1099/2009 artikel 6 Med företagare avses varje fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett företag som utför avlivning av djur och därmed sammanhängande verksamhet som faller inom avlivningsförordningens tillämpningsområde. (EG) nr 1099/2009 artikel 2 Standardrutiner krävs inte av en som håller höns och som sporadiskt avlivar sjuka eller skadade fåglar. Om den som håller höns tillverkar, köper eller hyr en lämplig anordning för avlivning av höns och själv ansvarar för avlivningen av hönsflocken, är det fråga om ett företag som bedriver avlivning av djur och som ska utarbeta skriftliga standardrutiner för sin verksamhet. Om en utomstående aktör utför avlivningstjänster ska det företag som ansvarar för avlivningen även utarbeta standardrutinerna Foder som ges till höns ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Hönsen ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder.

48 Taina Mikkonen Sida/sidor 48 / 117 Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 673/ Fodertråget ska ha minst 12 centimeter trågkant per fullvuxen höna. Längden på utfodringstrågen för kycklingar som uppföds i bur ska uppfylla kraven. Fodertrågskantens minimilängd för kycklingar som uppföds i bur: Kycklingarnas ålder (veckor) Fodertrågskantens minimilängd per kyckling (cm) Högst 6 2 Över 6 men högst Över 12 men högst Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska minst två nipplar eller koppar vara inom räckhåll för varje höna. Krav på vattningssystem för kycklingar som uppföds i bur: Kycklingarnas ålder Maximiantal kycklingar per vattennippel (veckor) Högst 6 15 Över 6 men högst Över 12 men högst 18 8 DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 673/ , Hönsen ska ha ständig tillgång till dricksvatten. Det ska i buren finnas ett lämpligt vattningssystem som är avpassat till hönsgruppens storlek. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 673/2010 9, 11 Om man av någon anledning måste stänga av vattentillförseln till hönsstallet till natten ska det ändå säkerställas att det fortfarande finns vatten i rören på morgonen Sådana anordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ska inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Foder och dricksvatten hålls rena. Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 673/2010 9

49 Taina Mikkonen Sida/sidor 49 / 117 BILAGA D. KONTROLL AV VÄRPHÖNORS VÄLBEFINNANDE (GOLVHÖNSERIER OCH UTEHÖNSERIER) Kravgrupp 4.4 i tvärvillkoren I denna anvisning avses med värphöna en värpmogen fågel av arten Gallus gallus som hålls för produktion av ägg avsedda som livsmedel, med moder en höna i farföräldra- och morföräldra- eller föräldraled och med kyckling en höna som ännu inte är värpmogen och som uppföds till värphöna eller moder till värphöns. Srf 673/ Kontrollerna borde huvudsakligen utföras under slutet av värpperioden, från och med vecka 35. Med utehönseri avses ett hönseri som är godkänt för äggproduktion och vars ägg stämplas som ägg från utehönseri (producentkod 1.). Om det på gården finns både burhönseri och golvhönseri eller utehönseri ska resultaten för varje form av djurhållning lagras skilt i Elvi. Vid kontrollen av tvärvillkoren kontrolleras moderhöns och kycklingar (farföräldra- och morföräldra- eller föräldraled), om det finns sådana på gården. Då övervakas inte de krav enligt Srf 673/2010 som enbart hänför sig till värphöns så som till exempel Allmänna krav på förvaringsutrymmet 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. Anordningar och redskap som är avsedda för hållande samt vattning och utfodring av höns får inte medföra risk för att hönsen skadar sig. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 673/2010 3, De inre ytorna av stallar och burar avsedda för inhysning av höns samt utrustning och anordningar samt material som hönsen kommer i kontakt med, ska lätt kunna hållas rena och kunna desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstallar, burar, utrustning och anordningar ska hållas rena och i gott skick så att de inte skadar fåglarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Döda hönor ska avlägsnas dagligen från förvaringsutrymmet. Alla utrymmen, all utrustning och alla redskap som värphönsen kommer i beröring med ska rengöras och desinfekteras regelbundet, samt alltid när utrymmet töms och innan en ny grupp höns tas in. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 673/ Golvet eller botten i förvaringsutrymmet för höns ska vara tillverkat av ett material som passar hönsen samt sådant att de inte orsakar fåglarna skada. Golvet eller botten ska vara sådant att det ger tillräckligt stöd åt de framåtpekande klorna på varje fot. Om hönsen hålls på nätgolv, ska nättråden vara minst 2,0 mm tjock. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 673/ *Skadedjur ska bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/2010 3

50 Taina Mikkonen Sida/sidor 50 / Utrymmeskrav 2.1. Förvaringsutrymmet för djuren ska vara tillräckligt rymligt. I förvaringsutrymmet ska djuret kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. Djuret ska kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. DSL 4 ; DSF 1, 3 I ett golvhönseri får det finnas högst nio höns per kvadratmeter tillgänglig area. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 673/ , 18 Antalet hönor bedöms när värpningen börjar och inte vid övervakningstillfället. Värpningen anses börja när hönorna är 20 veckor gamla. I ett golvhönseri med flervåningssystem mäts ytan horisontellt, dvs. vågrätt. Krav på utrymme för kycklingar som uppföds i golvhönseri: Kycklingarnas ålder (veckor) Maximiantal kycklingar/m 2 Högst 6 25 Över 6 men högst Över 12 men högst Inhysningssystem i två eller flera våningar ska vara sådana att varje våningsplan kan inspekteras direkt och utan besvär. DSL 5 ; DSF 1 ; Srf 673/ Golvhönserier med minst 350 höns - särskilda krav: I sådana hönserier där det är möjligt för hönsen att röra sig fritt mellan olika plan får det finnas högst fyra våningsplan. Den fria höjden mellan våningsplanen ska vara minst 45 centimeter. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Då hönsen har möjlighet till utevistelse, ska öppningarna vara lämpliga och rätt placerade. Golvhönserier med minst 350 höns - särskilda krav: Det ska finnas flera öppningar som ska vara minst 35 centimeter höga och 40 centimeter breda som leder utomhus. Öppningarna ska placeras utefter hela byggnadens längd, och deras sammanlagda bredd ska vara minst 2 meter för varje grupp på höns. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 673/2010 6, Utomhusinhägnaden är trygg och hålls lämpligt torr. DSL 4 ; DSF 1, 6 Om hönsen har möjlighet att röra sig ute, ska utomhusinhägnadens grund och de vägar som leder ut från djurstallet vara trygga för hönsen och sådan att hönsen inte smutsas ned i onödan. I inhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada fåglarna Inhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt och tryggt för hönsen. Stängslen ska hållas i gott skick så att de hindrar att hönsen skadar sig. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/2010 6

51 Taina Mikkonen Sida/sidor 51 / I inhägnaden ska det finnas möjlighet att söka skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och rovdjur. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen ska vara lämplig för de höns som hålls i djurstallet. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Belysningen i förvaringsutrymmet ska vara lämplig för höns och sådan att hönsen kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. I hönshus ska belysningsrytmen vara sådan att en tillräckligt lång enhetlig period av mörker ingår i dygnet. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, luftens strömningshastighet, dammängden eller halten av skadliga gaser inte överskrider skadegränserna. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på maskinell ventilation, ska det även vid eventuella fel i anordningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I en maskinell ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då byggnaden har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då byggnaden har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och ersättningsluften fungerar maskinellt Behov av larmsystem I hönserier med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt). Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Reservsystem Om den maskinella ventilationen inte fungerar, går det även att se till att det finns tillräckligt med ventilation genom att exempelvis öppna dörrar, fönster och ventilationsluckor.

52 Taina Mikkonen Sida/sidor 52 / 117 Testning av larmsystemet behöver inte bokföras *Hönsen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (db(a)). DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 673/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 5 ; DSF 8 Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter). Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar Hönsen ska kontrolleras minst en gång om dagen. Nykläckta, sjuka eller skadade fåglar samt fåglar med avvikande beteende ska ses till minst två gånger om dagen. Höns ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän kontroll. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 673/ När höns fångas ska särskild försiktighet iakttas vid hantering av hönsen. Innan hönsen fångas ska alla hinder i form av anordningar och redskap som kan skada hönsen avlägsnas. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 673/ *Vid hantering av hönor som slutat värpa ska särskild försiktighet fästas vid att de inte orsakas benbrott eller andra skador Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Sjuka eller skadade djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5, 32, *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen.

53 Taina Mikkonen Sida/sidor 53 / Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a 4.7. I hönseriet ska det finnas lämpliga sittpinnar som ger varje höna minst 15 centimeter. Sittpinnarna ska vara av ett material som är lämpligt för hönorna, utan vassa kanter och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär. DSL 4 ; Srf 673/ Golvhönserier med minst 350 höns - särskilda krav: Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg. DSL 4 ; Srf 673/ Utrymmet på sittpinnen kan räknas ut till exempel så att längderna på de sittpinnar som korsar varandra (T- eller X-modell) adderas till huvudsittpinnarnas totala längd. De korsande sittpinnarnas längd mäts 15 cm från huvudsittpinnen. Den på detta sätt erhålla totala längden på sittpinnarna divideras med 15. Fodertrågets kant räknas inte som sittpinne 4.8. Hönsen ska ha tillgång till ett rede. Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 m 2 för varje påbörjad grupp på 120 höns. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Ett rede är ett avskilt, för äggläggning avsett utrymme, vars golvmaterial inte är av rutnät i metall som kan komma i kontakt med hönsen. Srf 673/ Redet ska vara ett avskilt utrymme som avgränsats med exempelvis gardiner, och som hönan verkligen kan använda som rede *I ett hönseri med värphönsmödrar ska det finnas minst ett rede per fyra eller fem mödrar. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst en kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 100 höns.. DSL 4 ; Srf 673/ Hönsen ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i. Ströet ska hållas lagom torrt. DSL 3, 4 ; Srf 673/2010 4, 12 Golvhönserier med minst 350 höns - särskilda krav: Det ska finnas en ströarea på minst 250 cm 2 per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska täckas med strö. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 673/ Ströet ska vara tillräckligt luckert så att hönsen kan picka och sprätta i det. Hårt packat strö är inte lämpat för ändamålet. I golvhönserier kan hönornas tillträde till ströområdet i träningssyfte vid behov förhindras under ca två veckors tid efter att unga hönor som ska börja värpa har satts in i hönshuset Hönsens näbbar har inte stympats och andra åtgärder som orsakar smärta har endast utförts av tillåtna skäl. DSL 7 ; DSF (14 ), 23

54 Taina Mikkonen Sida/sidor 54 / Utfodring och vattning * Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Höns får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. En höna får dock slaktas genom att halsen snabbt skärs av med ett vasst instrument, om det är djurets ägare som slaktar djuret utanför ett slakteri för egen konsumtion i privat hushåll. DSL 5, 32, 33 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning. Djuret får även avlivas med slaktmässiga metoder, dvs. ett höns får även avlivas genom att djurets ägare snabbt skär av halsen med ett vasst instrument (t.ex. en yxa). Företagarna ska planera avlivning av höns som slutat värpa och därmed sammanhängande verksamhet i förväg och utföra dessa i enlighet med standardrutiner. (EG) nr 1099/2009 artikel 6 Med företagare avses varje fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett företag som utför avlivning av djur och därmed sammanhängande verksamhet som faller inom avlivningsförordningens tillämpningsområde. (EG) nr 1099/2009 artikel 2 Standardrutiner krävs inte av en som håller höns och som sporadiskt avlivar sjuka eller skadade fåglar. Om den som håller höns tillverkar, köper eller hyr en lämplig anordning för avlivning av höns och själv ansvarar för avlivningen av hönsflocken, är det fråga om ett företag som bedriver avlivning av djur och som ska utarbeta skriftliga standardrutiner för sin verksamhet. Om en utomstående aktör utför avlivningstjänster ska det företag som ansvarar för avlivningen även utarbeta standardrutinerna Foder som ges till höns ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Hönsen ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 673/ Vid utfodrings- och dricksplatser ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om dryck eller foder. Om fodertråg används vid utfodringen, ska fodertråget ha minst 10 centimeter trågkant per fullvuxen höna. Kraven på vattnings- och utfodringssystem för kycklingar som uppföds i golvhönseri är uppfyllda. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 673/ , 15 Om runda fodertråg används, ska det finnas minst 4 centimeter trågkant per höna. Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 673/

55 Taina Mikkonen Sida/sidor 55 / 117 Minimikrav på vattnings- och utfodringssystem för kycklingar som uppföds i golvhönseri: Kycklingarnas ålder (veckor) Fodertrågskantens minimilängd per kyckling (cm) Vattentrågskantens maximilängd per kyckling (cm) Högst 6 2 0,5 150 Över 6 men 5 0, högst 12 Över 12 men högst , Maximiantal kycklingar per runt vattentråg 5.3. Hönsen ska ha ständig tillgång till dricksvatten. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 673/ Om man av någon anledning måste stänga av vattentillförseln till hönsstallet till natten ska det ändå säkerställas att det fortfarande finns vatten i rören på morgonen Sådana anordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ska inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Foder och dricksvatten hålls rena. Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 673/2010 9

56 Taina Mikkonen Sida/sidor 56 / 117 Bilaga E. KONTROLL AV FÅRENS VÄLBEFINNANDE Kravgrupp 4.6 i tvärvillkoren I denna avvisning avses med 1) lamm får som är yngre än sex månader, 2) tackor får som lammat. 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 2. Utrymmeskrav 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 587/ De material som fåren kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 587/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 587/ Golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. Spaltgolv, gallergolv eller perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 mm och spaltbredden får vara högst 25 mm. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 587/ Golvunderlaget i ett förvaringsutrymme för djur ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 587/ *Fåren i ett djurstall ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. DSL 4 ; DSF 1, Srf 587/ Fåren ska kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. När får hålls i grupp ska förvaringsutrymmets golvyta exklusive foderhäckyta per får vara minst: Fårens genomsnittliga Golv med ströbädd Gallergol v Spaltgolv (m 2 /djur) vikt/djur (kg) (m 2 /djur) (m 2 /djur) Lamm under 15 0,25 0,25 - Lamm 30 0,50 0,50 - Lamm över 30 0,75 0,75 -

57 Taina Mikkonen Sida/sidor 57 / 117 Får 55 1,0 0,8 0,8 Får 75 1,4 1,0 1,0 Dräktig 55 1,3 1,1 1,1 tacka Dräktig tacka 75 1,7 1,3 1.3 I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst 2 m 2. Om ett får hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 m 2 och till sin form sådan att fåret obehindrat kan vända sig runt. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm (lammkammare) ska ha en yta på minst 0,2 m 2 per lamm. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 587/ Enligt Eviras uppfattning ska tackor och lamm ha minst 2 m 2 gemensamt område. Om det finns en s.k. lammkammare för lammen, ska utrymmet per lamm där vara dessutom minst 0,2 m 2. Lammkammarens golvyta subtraheras alltså inte från det gemensamma utrymmet Fåren ska ha tillgång till en lämplig, ren och torr liggplats. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 587/ * Golvet i lamningsboxar och i förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 587/ Får får inte hållas uppbundna annat än kortvarigt medan djuret utfodras, mjölkas eller sköts på annat sätt. DSL 4 ; Srf 587/ Fållan är trygg och hålls lämpligt torr. Marken i fållan samt gångvägarna från djurstallet till fållan och betet ska vara trygga för fåren och sådana att fåren inte smutsar ner sig i onödan. DSL 4 ; DSF 1 6 ; Srf 587/ Fållornas och betenas inhägnader ska vara trygga för fåren, i gott skick och av ett material som är lämpligt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att fåren inte skadar sig eller rymmer. Stängslen ska vara tillverkade av material som lämpar sig för får. Om stängslet är ett nät ska det vid behov spännas för att minimera risken för att fåren fastnar i nätet. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte orsakar fåren onödigt lidande. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 7 587/ Fåren får tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden i fållor och på beten. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1, 6, 7 Ett lämpligt skydd mot oväder kan t.ex. vara en byggnad med tre väggar eller ett tak. Även den naturliga miljön som exempelvis ett tillräckligt tätt trädbestånd eller tillräckligt tät terräng kan i en del fall ge tillräckligt med skydd. Om djuren vid behov kan flyttas till exempelvis fårstallet, behövs inget skilt skydd mot oväder. Då man bedömer om skyddet mot oväder är tillräckligt och ändamålsenligt ska man beakta t.ex. årstid och väderförhållanden, djurens ålder och

58 Taina Mikkonen Sida/sidor 58 / 117 fysiologiska tillstånd, såsom dräktighet och tidpunkten för lamning, som inverkar på djurets behov av skydd Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, 11 Ändamålsenliga utrymmen kan vara exempelvis skilda sjukboxar i fårstallet, dit djuren vid behov kan flyttas då de behöver vård. 3. Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen ska vara lämplig för fåren. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 587/ Belysningen ska vara lämplig för fåren och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 587/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument *Fåren får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 587/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 5 ; DSF 8 Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter). Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar. Då man bedömer hur rena djuren är, kan anvisningen för nötkreatur användas i tillämpliga delar ( 4.1.) Fåren ska kontrolleras minst en gång om dagen. Vid inspektion av fårens hälsa och välbefinnande ska särskild uppmärksamhet ägnas högdräktiga tackor och tackor som lammar samt får som blivit klippta eller utsatts för stora förändringar av vårdförhållandena. Får ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän inspektion. DSL 5, 10 ; Srf 587/ Skyldigheten att kontrollera djuren dagligen gäller för djur som man kan granska omgående och som är lätta att nå. Då får hålls på bete t.ex. ute på holmar eller på andra större områden ska man vid bedömningen av kontrollfrekvensen beakta djurens fysiologiska tillstånd och förhållandena på betet som exempelvis hur säkert området är och hur vattenförsörjningen är ordnad. Dessa områden borde ändå granskas flera gånger i veckan, och

59 Taina Mikkonen Sida/sidor 59 / 117 bedömas från fall till fall, för att man ska kunna säkerställa att t.ex. ett djur som insjuknat får lämplig vård så snart som möjligt Ett får får inte göras orörligt med hjälp av elektricitet. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 587/ Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. För sjuka eller skadade får ska finnas ett ändamålsenligt utrymme där djuret vid behov kan vårdas skilt från de andra djuren, och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra får. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 ; Srf 587/ Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a Bokföringen kan vara i skriftligt eller elektroniskt format (t.ex. en förteckning i enlighet med lagen om ett system för identifiering av djur) *Fårens klövar ska inspekteras tillräckligt ofta och verkas vid behov. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 587/ *Tackor som mjölkas ska med hänsyn till deras mjölkproduktion mjölkas tillräckligt ofta. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 587/ *Ett nyfött lamm ska hållas tillsammans med tackan i minst 24 timmar efter födseln, om inte någon särskild orsak talar för att djuren skiljs åt. Nyfödda lamm ska övervakas för att det ska kunna säkerställas att det uppstår ett band mellan tackan och lammet. DSL 3 ; Srf 587/

60 Taina Mikkonen Sida/sidor 60 / Utfodring och vattning *Vid behov ska det finnas en värmeapparat för att trygga tillgången till tilläggsvärme för lamm. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 587/ *Får ska klippas minst en gång om året. Den som klipper får ska ha tillräckliga uppgifter om klipptekniken och tillräcklig kunskap för att utföra klippningen. Klippningen ska utföras försiktigt och noggrant. Sår som eventuellt uppkommit i samband med klippning ska skötas omedelbart. Får som klippts nyligen får inte hållas utomhus om de där kan utsättas för ogynnsamma väderleksförhållanden. Den utrustning som används vid klippning ska hållas ren och funktionsduglig samt vara lämplig med beaktande av fårens storlek och ålder. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 587/ *Vid sammanslagning av grupper av får eller när nya djur införs i en hjord ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. DSL 3 ; Srf 587/ *Om ett får måste hållas stilla, ska det placeras i sittande ställning eller läggas på sida. Ett djur får inte läggas på rygg. Hundar som används för vallning av får ska på behörigt sätt vara skolade för vallning. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 587/ *Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Får får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning *Får hos en djurinnehavare får semineras av djurinnehavaren och av dennes anställda, förutsatt att den som seminerar har avlagt en examensdel där krav på yrkesskicklighet för seminering av djurarten i fråga ingår. DSL 29 Examensdelen som innehåller krav på yrkesskicklighet för seminering ingår i t.ex. grunderna för yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur Fåren ska ha tillgång till foder i tillräckliga mängder. Foder som ges till får ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Höoch andra utfodringsställningar och foderhäckar ska byggas och installeras så, att de är inom räckhåll för alla får. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 587/2010 6, Om fåren inte ständigt har tilltång till foder, ska alla djur i hjorden kunna äta samtidigt när det är dags för utfodring. Härvid ska kanten på foderhäcken vara minst 35 centimeter per får vid användning av en rak foderhäck och minst 20 centimeter vid användning av en cirkulär foderhäck. Vid användning av en rak foderhäck ska kanten på foderhäcken dock vara minst 45 centimeter per dräktig tacka. Vid fri fodertillgång ska kanten på foderhäcken vara minst 17 centimeter per får. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 587/

61 Taina Mikkonen Sida/sidor 61 / Ett lamm ska få råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 587/ Lamm ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 587/ Fåren ska ha tillgång till dricksvatten i tillräckliga mängder och vattnet får inte frysa. Ett förvaringsutrymme för får ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och drickshoarna ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla får och inte orsakar dem någon fara. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 587/2010 6, Om utfodringen eller vattningen av fåren huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Foder och dricksvatten hålls rena. Vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 592/2010 6, Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, ska fåren vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 587/2010 6

62 Taina Mikkonen Sida/sidor 62 / 117 BILAGA F. KONTROLL AV GETTERNAS VÄLBEFINNANDE Kravgrupp 4.6 i tvärvillkoren I denna avvisning avses med 1) killingar getter som är yngre än sex månader, 2) honget get av honkön som killat, samt 3) unggetter getter som är äldre än sex men yngre än tolv månader. 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 589/ De portar, dörrar, reglar och andra motsvarande dörrstängare i förvaringsutrymmet som är inom räckhåll för getterna ska vara sådana att getterna inte kan öppna dem. Belysningsanordningarna i förvaringsutrymmen för getter ska skyddas så att de inte kan skada getterna. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 589/2010 3, De material som getterna kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1, 4 ; Srf 589/2010, Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 589/ Golven i djurstallet ska vara sådana att getterna inte löper risk för att skadas. Spaltgolv, gallergolv eller perforerade golv ska vara sådana att getternas klövar eller juver inte fastnar i dem eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 mm och spaltbredden får vara högst 25 mm. Killningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 589/ Golvunderlaget i ett förvaringsutrymme för djur ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 589/ *Getterna i ett djurstall ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 589/2010 3

63 Taina Mikkonen Sida/sidor 63 / Utrymmeskrav 2.1. Getterna ska kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. DSL 4 ; DSF 1 När getter hålls i grupp ska förvaringsutrymmets golvyta exklusive foderhäckens yta per get vara minst: Åldersklass Golv med ströbädd (m 2 /djur) Gallergolv (m 2 /djur) Spaltgolv (m 2 /djur) Killing 0,25 0,25 - Ungget 0,5 0,5 0,5 Get 1,20 1,0 1,0 I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killingar förfoga över en golvyta på minst 2 m 2. Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 m 2 och till sin form sådan att geten obehindrat kan vända sig runt. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 589/ Getterna ska ha tillgång till en lämplig, ren och torr liggplats. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 589/ *Golvet i killningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försedda med en riklig ströbädd. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 589/ Getter får inte hållas uppbundna annat än kortvarigt medan djuret utfodras, mjölkas eller sköts på annat sätt. DSL 4 ; Srf 589/ Fållan är trygg och hålls lämpligt torr. Marken i fållan samt gångvägarna från djurstallet till fållan och betet ska vara trygga för getterna och sådana att de inte smutsar ner sig i onödan. DSL 4 ; DSF 1 6 ; Srf 589/ Fållornas och betenas inhägnader ska vara trygga för getterna, i gott skick och av ett material som är lämpligt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att getterna inte skadar sig eller rymmer. Stängslen ska vara tillverkade av material som lämpar sig för getter. Om stängslet är ett nät ska det vid behov spännas för att minimera risken för att getterna fastnar i nätet. Getterna ska förhindras att komma åt växter som är giftiga för dem. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte orsakar getterna onödigt lidande. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 589/ Getterna får tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden i fållor och på beten. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1, 6, 7 Ett lämpligt skydd mot oväder kan t.ex. vara en byggnad med tre väggar eller ett tak. Även den naturliga miljön som exempelvis ett tillräckligt tätt trädbestånd eller tillräckligt tät terräng kan i en del fall ge tillräckligt med skydd.

64 Taina Mikkonen Sida/sidor 64 / 117 Om djuren vid behov kan flyttas till exempelvis getstallet, behövs inget skilt skydd mot oväder. Då man bedömer om skyddet mot oväder är tillräckligt och ändamålsenligt ska man beakta t.ex. årstid och väderförhållanden, djurens ålder och fysiologiska tillstånd, såsom dräktighet och tidpunkten för killning, som inverkar på djurets behov av skydd Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, 11 Ändamålsenliga utrymmen kan vara exempelvis skilda sjukboxar i getstallet dit djuren vid behov kan flyttas då de behöver vård. 3. Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen ska vara lämplig för getterna. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 589/ Belysningen ska vara lämplig för getterna och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 589/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument *Getterna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 589/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 5 ; DSF 8 Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter). Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar. Då man bedömer hur rena djuren är, kan anvisningen för nötkreatur användas i tillämpliga delar ( Nötkreatur 4.1.) Getterna ska kontrolleras minst en gång om dagen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas inspektion av getternas hälsa och välbefinnande när djuren är högdräktiga eller vid killning och vid stora förändringar av vårdförhållandena. Getter ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän inspektion. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 589/ Skyldigheten att kontrollera djuren dagligen gäller för djur som man kan granska omgående och som är lätta att nå. Då getter hålls på bete t.ex. ute på holmar eller på andra större områden ska man vid bedömningen av kontrollfrekvensen beakta djurens fysiologiska tillstånd och förhållandena på

65 Taina Mikkonen Sida/sidor 65 / 117 betet som exempelvis hur säkert området är och hur vattenförsörjningen är ordnad. Dessa områden borde ändå granskas flera gånger i veckan, och bedömas från fall till fall, för att kunna säkerställa att t.ex. ett djur som insjuknat får lämplig vård så snart som möjligt En get får inte göras orörlig med hjälp av elektricitet. DSL 1, 6 ; DSF 12 ; Srf 589/ Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. För sjuka eller skadade djur ska finnas ett ändamålsenligt utrymme där djuret vid behov kan vårdas skilt från de andra djuren, och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra getter. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 ; Srf 589/ Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföringen kan vara i skriftligt eller elektroniskt format (t.ex. en förteckning i enlighet med lagen om ett system för identifiering av djur) *Getternas klövar ska inspekteras regelbundet och vid behov verkas. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 589/ *Getter som mjölkas ska mjölkas minst en gång om dagen och vid behov oftare. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 589/ *En nyfödd killing ska hållas tillsammans med geten i minst 24 timmar efter födseln, om inte någon särskild orsak talar för att djuren skiljs åt. Nyfödda killingar ska övervakas för att det ska kunna säkerställas att det uppstår ett band mellan geten och killingen. DSL 3 ; DSF 8 ; Srf 589/

66 Taina Mikkonen Sida/sidor 66 / Utfodring och vattning Om det undantagsvis inte kan säkerställas att killingen får råmjölk, kan killingen och hongeten skiljas åt tidigare och killingen ges råmjölk från nappflaska *Vid behov ska det finnas en värmeapparat för att trygga tillgången till tilläggsvärme för killingarna. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 589/ *Vid sammanslagning av grupper av getter eller när nya djur införs i en hjord ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. Getter som förhåller sig fientligt till varandra eller annars kan skada varandra ska hållas åtskilda. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 589/ *Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Getter får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning *Getter hos en djurinnehavare får semineras av djurinnehavaren och av dennes anställda, förutsatt att den som seminerar har avlagt en examensdel där krav på yrkesskicklighet för seminering av djurarten i fråga ingår. DSL 29 Examensdelen som innehåller krav på yrkesskicklighet för seminering ingår i t.ex. grunderna för yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur Getterna ska ha tillgång till foder i tillräckliga mängder. Foder som ges till getter ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Hö- och andra utfodringsställningar och foderhäckar ska byggas och installeras så, att de är inom räckhåll för alla getter. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 589/2010 6, Om getterna inte ständigt har tilltång till foder, ska alla djur i hjorden kunna äta samtidigt när det är dags för utfodring. Härvid ska kanten på foderhäcken vara minst 20 centimeter per killing, minst 33 centimeter per ungget, minst 40 centimeter per fullvuxen get och minst 45 centimeter per dräktig honget. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 589/ En killing ska få råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 589/ En killing ska matas med mjölk åtminstone de åtta första levnadsveckorna. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 589/ Utöver mjölk kan även mjölkersättning användas En killing ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 589/

67 Taina Mikkonen Sida/sidor 67 / Getterna ska ha tillgång till dricksvatten i tillräckliga mängder och vattnet får inte frysa. Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten. Ett förvaringsutrymme för getter ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 15 getter ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och drickshoarna ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla getter och så att de inte orsakar dem någon fara. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 589/2010 6, Om utfodringen eller vattningen av getterna huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Foder och dricksvatten hålls rena. Vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL5 ; DSF 9 ; Srf 589/ Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, ska getterna vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 589/2010 6

68 Taina Mikkonen Sida/sidor 68 / 117 BILAGA G. KONTROLL AV BROILRARS VÄLBEFINNANDE Kontroller av broilergårdar ska i regel utföras i fåglarnas slutuppfödningsskede. Vid tvärvillkorskontroller kontrolleras broilermödrar (farföräldra- och morföräldra- eller föräldraled) och broilrarnas kycklingar kontrolleras på samma sätt som broilrar i produktionsled, om det finns sådana på gården. Enligt Srf 375/2011 tillämpas bestämmelserna i punkten, 4 3 mom., 5, 10 3 mom. och inte på broilermödrar. Definitioner 1) Med broiler avses en fågel av arten Gallus gallus som föds upp för slakt. DSL 26 b 2) Med flock avses en grupp broilrar som föds upp samtidigt i en uppfödningsavdelning och som använder ett gemensamt strötäckt område och gemensamma utfodrings- och vattningsanordningar. SRf 375/2011 3) Med tillgänglig area avses ett strötäckt område som alltid är tillgängligt för broilrarna och som är tillräckligt stort för en broiler att vistas i. SRf 375/2011 I den tillgängliga arean kan man räkna in området under utfodrings- och vattennippellinjerna, om broilern i slutskedet av uppfödningen ryms att passera under dessa linjer och att ligga under foderkopparna. 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 375/2011 3, De material som broilrarna kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 375/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Uppfödningsavdelningar, redskap och anordningar ska hållas rena och i gott skick. Broilrar som dött ska dagligen avlägsnas från uppfödningsavdelningen. Alla utrymmen, anordningar och redskap som broilrar kommer i beröring med ska i sin helhet rengöras och desinfekteras alltid när utrymmet töms och innan en ny grupp broilrar tas in. Efter tömningen ska allt använt strö avlägsnas och rent strö läggas ut. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 375/ Golvet eller botten i uppfödningsavdelningen för broilrar ska vara av ett material som är lämpligt för broilrarna, samt sådant att broilrarna inte skadar sig på det. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 375/ *Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i uppfödningsavdelningen. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 375/2010 3

69 Taina Mikkonen Sida/sidor 69 / Utrymmeskrav 2.1. Djurtätheten i uppfödningsavdelningarna får inte överstiga den tillåtna tätheten. För uppfödningsavdelningar för broilrar som var verksamma får den djurtäthet, på högst 42 kilogram levande vikt per kvadratmeter, som tillämpats i broileruppfödningsstallet vid ikraftträdandet av lagen ( ) tillämpas, om den som äger eller håller uppfödningsstallet har ett produktionskontrakt med ett slakteri och villkoren för det kvalitetssystem som slakteriet förutsätter uppfylls vid broileruppfödningen. För att djurtätheten ska få höjas så att den överstiger 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter och är högst 42 kilogram levande vikt per kvadratmeter förutsätts att det vid djurskyddsinspektionerna i broileruppfödningsstallet under de senaste två åren inte har uppdagats någon sådan verksamhet som strider mot bestämmelserna om djurskydd, att den som äger eller håller broilrarna tillämpar riktlinjer för god praxis och att dödligheten bland broilrarna är tillräckligt låg. Om ingen kontroll har utförts i broileruppfödningsstallet under de senaste två åren, ska minst en kontroll utföras innan djurtätheten får höjas. Djurtätheten för broilrar i uppfödningsavdelningen bestäms enligt följande formler utifrån slaktvikten för den senast slaktade flocken (dvs. flocken som föregick kontrollen) i fråga om slaktkropparnas varma och kalla vikt: Djurtätheten för broilrar beräknad på basis av slaktkropparnas varma vikt KT KT=[100 (p1+p2+p3+...+pn)/73,25]/a, där p1 är slaktvikten för flockens första broiler p2 är slaktvikten för flockens andra broiler p3 är slaktvikten för flockens tredje broiler pn är slaktvikten för flockens sista broiler a är broilrarnas tillgängliga area i kvadratmeter Djurtätheten för broilrar beräknad på basis av slaktkropparnas kalla vikt KTj KTj=[100 (p1+p2+p3+...+pn)/71,80]/a, där p1 är slaktvikten för flockens första broiler p2 är slaktvikten för flockens andra broiler p3 är slaktvikten för flockens tredje broiler pn är slaktvikten för flockens sista broiler a är broilrarnas tillgängliga area i kvadratmeter

70 Taina Mikkonen Sida/sidor 70 / 117 DSL 26 c och övergångsbestämmelserna; Srf 375/ och punkterna 6 och 7 i bilagan Vid beräkningen av djurtätheten ska slaktvikten (p1+p2+p3+ +pn) i formeln räknas ut på följande sätt: slaktvikt = (antalet fåglar som dött vid lastningen + antalet fåglar som förts in till slakteriet)* den genomsnittliga slaktvikt som använts vid avräkningen I slaktvikten ingår då utöver vikten för de vid köttbesiktningen godkända fåglarna också 1. vikten för de fåglar som dött under lastningen, 2. vikten för de fåglar som dött under transporten och som avlivats före slakten i slakteriet 3. vikten för de fåglar som underkänts vid köttbesiktningen och 4. vikten för fåglar som fått något fel vid slakten 2.2. Utomhusinhägnaden är trygg och hålls lämpligt torr. Om broilrarna har möjlighet att röra sig ute, ska den gång som leder ut ur uppfödningsavdelningen vara trygg för broilrarna och sådan att broilrarna inte smutsas ned i onödan. Utomhusinhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med hänsyn till antalet broilrar och underlagets beskaffenhet. Underlaget i inhägnaden ska vara sådant att det kan hållas torrt. I utomhusinhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada broilrarna. DSL 4 ; DSF 6 ; Srf 375/ Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för broilrar och vara tryggt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att broilrarna inte skadar sig. DSL 4 ; DSF 6 ; Srf 375/ Broilrarna ska vid behov utomhus ha tillgång till lämpliga väderskydd som ger tillräckligt med skydd under ogynnsamma väderförhållanden. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1, 6, 7 ; Srf 375/ Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, *Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska den djurtäthet som tillämpas i uppfödningsstallet eller en ändring av djurtätheten och viktiga uppgifter om produktionssystemet anmälas till regionförvaltningsverket senast 15 dagar innan den första flocken sätts in i stallet. Förändringar i produktionssystemet som kan påverka broilrarnas välbefinnande ska utan dröjsmål anmälas till regionförvaltningsverket. DSL 26 c ; Srf 375/ Anmälan kan göras genom att fylla i blanketten Anmälan till regionförvaltningsverket som finns på Eviras webbplats och skicka den till regionförvaltningsverket för den region där djurhållningsenheten är belägen.

71 Taina Mikkonen Sida/sidor 71 / Förhållandena i uppfödningsavdelningen 3.1. Temperaturen ska vara lämplig för broilrarna. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 375/2011 4, Uppfödningsavdelningen ska ha en sådan ventilation att luftfuktigheten, luftens strömningshastighet, temperaturen, dammängden och halten av skadliga gaser inte stiger till en skadlig nivå. Ventilationen ska vid behov kombineras med uppvärmningssystem för att upprätthålla en lämplig temperatur och avlägsna överskottsfuktighet. Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska uppfödningsavdelningen vara försedd med ventilationssystem och vid behov värme- och kylsystem som används på ett sådant sätt att 1) ammoniakhalten (NH 3) inte överstiger 20 ppm och att koldioxidhalten (CO2) inte överstiger 3000 ppm uppmätt i höjd med broilrarnas huvud, 2) inomhustemperaturen inte överstiger utomhustemperaturen med mer än 3 C när utomhustemperaturen är högre än 30 C i skuggan, 3) den genomsnittliga relativa fuktigheten uppmätt i uppfödningsavdelningen under 48 timmar inte överstiger 70 procent när utomhustemperaturen är lägre än 10 C. DSL 3, 4 ; DSF 1, 2 ; Srf 375/2011 4, 5 Ammoniak- och koldioxidhalterna bör mätas på två ställen i uppfödningsanläggningen i höjd med broilrarnas huvud. Om mätresultatet överstiger gränsvärdet bör man göra minst en mätning till under samma kontroll. Mätningarna ska utföras på ett sådant ställe i uppfödningsavdelningen där luftens strömningshastighet är så liten som möjligt. När den relativa fuktigheten och temperaturen kontrolleras kan man använda sig av information som producenten lämnat, om denna information är antecknad på ett tillförlitligt sätt. Det resultat från bedömningen av hudinflammation på fotsulorna som fås av slakteriet kan användas vid bedömningen av huruvida en alltför hög relativ fuktighet har påverkat fåglarnas välbefinnande. Mätningarna får gärna utföras i början av kontrollen och kan vid behov förnyas vid kontrollens slut Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet finnas möjlighet att anlägga en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar i det maskinella ventilationssystemet. Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. Sådana anordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ska inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra

72 Taina Mikkonen Sida/sidor 72 / 117 behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska uppfödningsstallet vara försett med ett reservsystem för alstring av elektricitet med vars hjälp den mekaniska ventilationen tryggas i händelse av elavbrott. DSL 4, 5 ; DSF 2, 4 ; Srf 375/2011 4, 5 Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då byggnaden har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då byggnaden har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och ersättningsluften fungerar maskinellt Behov av larmsystem I avdelningar med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt). Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en tydlig ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Testning av larmsystemet behöver inte bokföras Belysningen ska vara lämplig för broilrarna och sådan att de kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. Uppfödningsavdelningen ska ha en belysning över minst 80 procent av den tillgängliga arean på minst 20 lux under ljusperioderna, uppmätt i fåglarnas ögonhöjd. Om det är nödvändigt för att trygga broilrarnas välfärd, får en tillfällig minskning av ljusnivån vid behov tillåtas på veterinärs inrådan. Belysningen ska följa en 24-timmarsrytm. Rytmen ska börja iakttas senast inom sju dagar från det att broilrarna sätts in i uppfödningsavdelningen och den kan avslutas tidigast tre dagar före planerad slakt. Varje 24-timmarsperiod ska omfatta totalt minst 6 timmar mörker. Den sammanhängande mörkerperioden ska vara i minst 4 timmar, exklusive dimningsperioderna. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 375/ Om ljusnivån i uppfödningsavdelningen har reducerats tillfälligt för någon uppfödningsflock i enlighet med veterinärens anvisningar ska inspektören på basis av inlämnade utredningar bli tillräckligt och grundat övertygad om att den tillfälligt nedsatta ljusnivån har varit nödvändig för djurens välbefinnande. Efter den tillfälliga reduceringen ökas ljusnivån gradvis till målet 20 lux så, att djurens välbefinnande inte äventyras. På punkten för tilläggsuppgifter antecknas information om den tillfälligt nedsatta ljusnivån, även om man på gården har agerat enligt veterinärens anvisningar och situationen är i ordning vad inspektionen beträffar.

73 Taina Mikkonen Sida/sidor 73 / 117 Ljusmätningen bör helst utföras på flera ställen och medelvärdet räknas ut. Vid mätningen ska instrumentets mätningspunkt peka uppåt (inte mot golvet). Mätningarna kan gärna utföras i början av kontrollen Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan. DSL4 ; DSF 3 ; Srf 375/ *Broilrarna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. Ventilationssystem och utfodringsanordningar samt övriga anordningar och redskap ska vara sådana att de orsakar så lite buller som möjligt. DSL 4 ; DSF 2 ; Sfr 375/2011 4, *Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter, ska den som äger eller håller broilrarna göra en skriftlig beskrivning av produktionssystemet i broileruppfödningsstallet, vilken ska innehålla tekniska uppgifter om byggnaderna och deras anordningar. Beskrivningen ska hållas uppdaterad och på begäran visas upp för regionförvaltningsverket. Beskrivningen av produktionssystemet ska innehålla följande information: 1) en planritning över stallet, 2) uppgift om den tillgängliga arean för broilrarna, 3) uppgifter om ventilations- och värmesystem och tekniska inspektioner av dem, 4) uppgifter om utfodrings- och drickanordningar och deras placering, 5) larmsystem och reservsystem för dem för det fall att någon automatiserad eller mekanisk utrustning som är nödvändig för broilrarnas välbefinnande upphör att fungera, 6) dokumentation om tekniska inspektioner av larmsystemen, 7) typ av golv, 8) vilket strö som normalt används. DSL 26 c, Srf 375/ Omsorg om välbefinnandet 4.1. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. En fysisk person som håller broilrar och ansvarar för skötseln av minst 500 fåglar ska ha kompetens som motsvarar minst en examensdel, fastställd av Utbildningsstyrelsen, med specialisering på slaktfjäderfä och ett intyg över kompetensen utfärdat av en utbildningsanordnare som undervisnings- och kulturministeriet har beviljat tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning eller yrkesinriktad tilläggsutbildning. Det går också att påvisa kompetens genom att uppvisa ett av regionförvaltningsverket utfärdat intyg som styrker likvärdigheten med utbildningen. Personer som före den 30 juni 2010 hade minst tre års praktisk erfarenhet av broilerskötsel hade möjlighet att senast ansöka om intyg över detta från regionförvaltningsverket.

74 Taina Mikkonen Sida/sidor 74 / 117 De som äger eller håller broilrar ska förse de personer som de anställer eller anlitar för att sköta och hantera broilrar med instruktioner om och handledning i krav som gäller broilrars välbefinnande. DSL 5, 26 b och övergångsbestämmelser; För att bedöma om personalen räcker till kan man till exempel fråga hur mycket tid som går åt till den dagliga skötseln av djuren Broilrarnas välbefinnande ska kontrolleras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tecken som tyder på en sänkt välbefinnande- eller djurhälsonivå hos broilrarna. En broiler ska inspekteras individuellt om en allmän inspektion visar att det är nödvändigt. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 375/ Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 ; Srf 589/ *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a 4.6. Åtgärder som åsamkar smärta har endast utförts av tillåtna skäl. DSL 7 ; DSF 14, * Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Broilrar får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. En broiler får dock slaktas genom att halsen snabbt skärs av med ett vasst instrument,

75 Taina Mikkonen Sida/sidor 75 / 117 om det är djurets ägare som slaktar djuret utanför ett slakteri för egen konsumtion i privat hushåll. DSL 5, ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning. Djuret får även avlivas med slaktmässiga metoder, dvs. en broiler får även avlivas genom att djurets ägare snabbt skär av halsen med ett vasst instrument *Om djurtätheten överstiger 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska den som äger eller håller broilrarna tillämpa riktlinjer för god praxis. Riktlinjerna för god praxis ska omfatta följande sakkomplex då det gäller broilrar: 1) lagstiftningen om djurskydd, 2) fysiologi och beteende, 3) skötsel, 4) hantering och infångning, 5) lastning och transport, 6) avlivning, 7) förebyggande skyddsåtgärder mot sjukdom. DSL 26 c, Srf 375/ *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. DSL 5 ; DSF *När broilrar fångas in ska särskild försiktighet iakttas. Innan broilrarna fångas in ska man avlägsna sådana hinder orsakade av anordningar och redskap som kan skada broilrarna. Vid hantering av broilermödrar som slutat värpa ska man särskild fästa uppmärksamhet vid att man inte orsakar dem benbrott eller andra skador. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 375/ Utfodring och vattning 5.1. Broilrar ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas. Foder som ges till broilrar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfodringen av broilrar och näringens sammansättning ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 375/

76 Taina Mikkonen Sida/sidor 76 / Fodertråg, foderkoppar och andra utfodringsanordningar ska placeras så, att fåglarna får tillräckligt med foder. Höjden på utfodringsanordningarna ska justeras allt efter som broilrarna växer, så att alla broilrar kan äta utan svårigheter. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 375/ Broilrarna ska ha ständig tillgång till dricksvatten. Uppfödningsavdelningen för broilrar ska ha tillräckligt många dricksplatser, som ska placeras så att de är inom räckhåll för alla broilrar. Vattningsanordningarna ska vara sådana att vattenspill minimeras. Höjden på vattningsanordningar ska justeras allt efter som broilrarna växer, så att alla broilrar kan dricka utan svårigheter. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 375/2011 6, 10 Om man av någon anledning måste stänga av vattentillförseln till hönsstallet till natten ska det ändå säkerställas att det fortfarande finns vatten i rören på morgonen Utfodrings- och dricksanordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ska inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF Foder och dricksvatten hålls rena. Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och drickanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 375/ Fodret får tas bort från broilrarna tidigast 12 timmar före flockens beräknade slakttidpunkt. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 375/

77 Taina Mikkonen Sida/sidor 77 / 117 Bilaga H. KONTROLL AV VÄLBEFINNANDET HOS ANKOR OCH GÄSS Kravgrupp 4.8 i tvärvillkoren I denna avvisning avses med 1) anka en domesticerad form av fågelarten Anas platyrhynchos eller Cairina moschata (myskand) eller en korsning av dessa, och 2) gås en fågel av arten Anser anser F. domesticus eller Anser cygnoides F. domesticus eller en korsning av dessa. Om gården håller både ankor och gäss fylls blanketten i separat för båda djurslagen. 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 2. Utrymmeskrav 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 675/2010 3, De material som fåglarna kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1, 4 ; Srf 675/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstallar, inhägnader, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 675/ Golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 675/ *Förvaringsutrymmet för över en vecka gamla fåglar ska ha tillräckligt med ändamålsenligt strö. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 675/ *Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstallar. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Varje fågel ska ha tillgång till en ändamålsenlig, torr och ren liggplats. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 675/ Fåglarna ska kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. Storleken på en fågelgrupp som hålls i samma utrymme ska vara lämplig med avseende på fåglarnas ålder, storlek, kön och det utrymme som står till förfogande. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/2010 4

78 Taina Mikkonen Sida/sidor 78 / 117 Ankor och gäss ska förfoga över utrymme på djurhållningsplatsen som följer: I förvaringsutrymmen för över fyra veckor gamla ankor som hålls för köttproduktion får det finnas högst 16 kg ankor/m 2 högst 20 kg ankor/m 2, om fåglarna har tillgång till en utomhushägnad varje dag I förvaringsutrymmen för över fyra veckor gamla gäss som hålls för köttproduktion får det finnas högst 14 kg gäss/m 2 högst 18 kg gäss/m 2, om fåglarna har tillgång till en utomhushägnad varje dag I förvaringsutrymmen för ankor som hålls för avel ska det finnas minst 0.5 m 2 utrymme för varje anka minst 0.25 m 2 utrymme för varje anka, om fåglarna har tillgång till en utomhushägnad varje dag I förvaringsutrymmen för gäss som hålls för avel ska det finnas minst 1 m 2 utrymme för varje gås minst 0.5 m 2 utrymme för varje gås, om fåglarna har tillgång till en utomhushägnad varje dag DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Moderdjur som används för avel ska ha tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen för äggläggning. Det ska finnas tillräckligt många reden och de ska planeras och placeras så att alla moderdjur i förvaringsutrymmet lätt kan ta sig till dem. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Utomhusinhägnaden och andra utomhusområden ska vara tillräckligt stora med beaktande av fåglarnas ålder, antal, storlek och aktivitet. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Utomhusinhägnaden är trygg för fåglarna och hålls lagom torr. Marken i utomhusinhägnaden och andra utomhusområden ska vara sådan att den kan hållas lagom torr och fåglarna inte smutsar ned sig i onödan. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för fåglarna och vara tryggt för fåglarna. Stängslen ska hållas i gott skick så att fåglarna inte skadar sig eller rymmer. Om nätstängsel används, ska nätets öglor vara av sådan storlek att en fågels huvud, extremiteter eller andra kroppsdelar inte kan fastna i nätet. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Ankorna och gässen ska vid behov ha tillgång till lämpliga väderskydd utomhus. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, 11

79 Taina Mikkonen Sida/sidor 79 / Förhållandena i djurstallet 3.1. Temperaturen ska vara lämplig för ankor och gäss. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 675/ Belysningen ska vara lämplig för ankorna och gässen och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. Om belysningen i huvudsak är artificiell, ska det ordnas en lämplig vilotid för fåglarna genom att ljusstyrkan minskas tillräckligt. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 675/ I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 675/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet finnas möjlighet att anlägga en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar i det maskinella ventilationssystemet. Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 675/ Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då byggnaden har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då byggnaden har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och tillluften fungerar maskinellt Behov av larmsystem I avdelningar med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt). Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Reservsystem Om den maskinella ventilationen inte fungerar, går det även att se till att det finns tillräckligt med ventilation genom att exempelvis öppna dörrar, fönster och ventilationsluckor. Testning av larmsystemet behöver inte bokföras.

80 Taina Mikkonen Sida/sidor 80 / *Fåglarna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. Omgivningen i utomhusinhägnaden ska vara tillräckligt lugn och bullerfri. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 675/2010 5, 7 4. Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Plötsliga förändringar i de dagliga skötselrutinerna ska undvikas. Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 675/ Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter). Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar Ankorna och gässen ska kontrolleras minst en gång om dagen. Särskild vikt ska fästas vid inspektionen av fåglarnas hälsa och välbefinnande under fåglarnas fortplantningstid och vid stora förändringar i skötselförhållandena. Individuell inspektion av fåglarna ska göras om en allmän inspektion visar att det är nödvändigt. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 675/ Skyldigheten att kontrollera djuren dagligen gäller för djur som man kan granska omgående och som är lätta att nå Utrustningen och inredningen i förvaringsutrymmet för ankor och gäss ska vara lämpliga för fågelarten. DSL 3 ; Srf 675/ Fjädrar eller dun får inte plockas från levande fåglar. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 675/ Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Sjuka eller skadade djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer.

81 Taina Mikkonen Sida/sidor 81 / 117 För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a 4.8. *Förvaringsutrymmen för fåglar ska byggas eller placeras så att fåglarna kan höra och se vad som sker i förvaringsutrymmet eller dess omgivning samt har möjlighet till socialt umgänge. DSL 3 ; Srf 675/ *Förvaringsutrymmet ska ha tillräckligt med lämpliga vattenkärl där fåglarna kan väta huvudet. Det bör dock undvikas att fågelungar som är under tre veckor gamla blir genomvåta. DSL 3 ; Srf 675/ *När fåglar fångas in och flyttas ska detta ske lugnt och särskild försiktighet ska iakttas vid hanteringen av fåglarna. Innan fåglar fångas in eller avlägsnas ur förvaringsutrymmet ska sådana hinder orsakade av anordningar och redskap som kan skada fåglarna avlägsnas. Fåglar får inte lyftas eller bäras endast i benen eller hanteras så att fågelns huvud hänger nedåt. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 675/ *Störning av rangordningen inom fågelgruppen ska undvikas. Vid sammanslagning av fågelgrupper eller när nya fåglar tillförs flocken ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem som kan uppstå till följd av omställningar i de sociala relationerna. Fåglar som är fientliga mot varandra eller som annars kan tänkas skada varandra ska hållas åtskilda. DSL 3 ; DSF 1 ; Srf 675/ *Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Ankor och gäss får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. En anka eller gås får dock slaktas genom att halsen snabbt skärs av med ett vasst instrument, om det är djurets ägare som slaktar djuret utanför ett slakteri för egen konsumtion i privat hushåll. DSL 5, 32, 33 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Den avlivningsmetod som tillämpats anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning. Djuret får även avlivas med slaktmässiga metoder, dvs. en anka eller gås får även avlivas genom att djurets ägare snabbt skär av halsen med ett vasst instrument.

82 Taina Mikkonen Sida/sidor 82 / Utfodring och vattning 5.1. Ankor och gäss ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder. Foder som ges till ankor och gäss ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Utfodringstråg, utfodringskärl och andra utfodringsanordningar ska placeras så att alla fåglar i förvaringsutrymmet får tillräckligt med foder. Vid utfodringsplatserna ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om fodret. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas. Djur får inte tvångsmatas i gödningssyfte eller för ökande av produktionen. DSL 5, 11 ; DSF 9 ; Srf 675/2010 6, Ankor och gäss ska ha tillgång till en tillräcklig mängd dricksvatten. Förvaringsutrymmet för fåglarna ska ha tillräckligt många drickplatser. Vid vattningsplatserna ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om vattnet. Vattenbehållare, vattentråg och andra vattningsanordningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla fåglar i förvaringsutrymmet och så att de inte skadar fåglarna. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 675/2010 6, Om utfodringen eller vattningen av fåglarna huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Särskild vikt ska fästas vid att fåglarnas drickplatser och omgivningen kring andra vattenbehållare hålls tillräckligt torra. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 675/ Foder och dricksvatten hålls rena. Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 675/ Om automatiska vattnings- eller utfodringsanordningar används ska fåglarna vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 675/2010 6

83 Taina Mikkonen Sida/sidor 83 / 117 BILAGA I. KONTROLL AV PÄLSDJURS VÄLBEFINNANDE Kravgrupp 4.9 i tvärvillkoren I denna avvisning avses med pälsdjur mink (Mustela vison), iller (Mustela putorius), räv, dvs. blåräv (Alopex lagopus) samt silverräv eller rödräv (Vulpes vulpes), chinchilla (Chinchilla chinchilla, Chinchilla brevicaudata och Chinchilla lanigera) och sumpbäver (Myocastor coypus) som uppföds för pälsproduktion eller annan motsvarande produktion. Bestämmelserna i denna förordning iakttas även vid uppfödning av mårdhund (Nyctereutes procyonoides) och sobel (Martes zibellina). 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 1.1. Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. Pälsdjursfarmens skugghus, djurstallar, inhägnader, burar, utrustning och anordningar ska hållas i gott skick så att de varken skadar djuren eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Burarna får inte ha sådana vassa kanter och utskjutande delar som kan skada djuren. Burens öppning ska i fråga om storlek, konstruktion och utformning vara sådan att djuret kan tas ut ur buren utan risk för att det skadas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 1084/2011 3, 4, De material som pälsdjuren kommer i kontakt med är trygga för dem. Djurstallar, burar, lyor, hyllor och andra utrymmen samt utrustning och anordningar som används för pälsdjurshållning ska lätt kunna hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 Srf 1084/2011 3, 4, Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Pälsdjurens förvaringsutrymme, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 1084/ Bottnen eller golvet i förvaringsutrymmet ska vara sådant att pälsdjurens tassar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. DSL 3, 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 1084/ Maskstorleken på bottennätet i rävburar får vara högst 11,5 cm². Tjockleken hos bottennätets nättråd ska vara minst 2,1 millimeter. Bottennätets nättråd ska vara plastbeklädd. Maskstorleken på bottennätet i burar för mink och iller får vara högst 8,8 kvadratcentimeter. Tjockleken hos bottennätets nättråd ska vara minst 1,8 millimeter. Bottnen ska vara jämn och stabil. DSL 3, 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 1084/2011 5, Flytande sekret ska avlägsnas på behörigt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 1084/ Farmområdet ska inhägnas. Farmen behöver dock inte inhägnas om rymning har förhindrats med hjälp av nät, plank eller på något annat säkert sätt. Stängsel och andra konstruktioner som hindrar djuren från att rymma ska hållas i gott skick. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 1084/2011 3

84 Taina Mikkonen Sida/sidor 84 / Om fällor används för att fånga bortsprungna djur på farmområdet ska dessa inspekteras minst två gånger per dag. DSL 5 ; DSF 4 ; Srf 1084/ Burarna ska placeras eller byggas så att djuren i de olika burarna inte kommer åt att skada varandra. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 1084/ Mellan burraderna ska det lämnas tillräckligt utrymme för inspektion och skötsel av djuren. DSL 4, 5 ; DSF 1 ; Srf 1084/ Burarna ska placeras så högt ovanför marken att det är möjligt att göra rent under burarna på behörigt sätt. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 1084/ *Utrymmen som används för pälsning ska vara tillräckligt långt från pälsdjurens förvaringsutrymmen. DSL 3 ; DSF 8 ; Srf 1084/ *Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas på pälsdjursfarmen. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 1084/ * Pälsdjuren i ett förvaringsutrymme ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från djurstallarna. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 1084/ Utrymmeskrav 2.1. Utrymmeskraven för djurhållningsplatsen uppfylls Mink och iller Krav på minimiutrymmet i burar för mink och iller: Area (cm²) (exklusive lya) Fullvuxet djur 2550 Moder med valpkull 2550 Två avvänjda valpar 2550 Om det finns fler än två avvänjda valpar i buren, ska det för varje följande valp finnas minst 850 cm² tilläggsutrymme. Buren ska vara minst 30 cm bred och exklusive lyan minst 70 cm lång. Buren ska vara minst 45 cm hög. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 1084/2011, bilaga I Rävar Krav på minimiutrymmet i rävburar: Area (m²) Fullvuxet djur 0,8 Moder med valpkull 2,0 Två avvänjda valpar 1,2 Om det finns fler än två avvänjda valpar i buren, ska det för varje följande valp finnas minst 0,5 m² tilläggsutrymme. Buren ska vara minst 75 cm bred och minst 100 cm lång. Buren ska vara minst 70 cm hög.

85 Taina Mikkonen Sida/sidor 85 / 117 DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 1084/2011, bilaga I 2.2. Förvaringsutrymmet ska ge pälsdjuren tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden såsom skadlig köld, hetta, vind och regn. Pälsdjursfarmens terräng ska vara lämpad för pälsdjursuppfödning. DSL 3, 4 ; DSF 1, 2 ; Srf 1084/2011 3, 4 3. Förhållandena i djurstallet 3.1. Belysningen ska vara lämplig för pälsdjuren och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF *Farmens omgivning ska vara tillräckligt lugn och bullerfri. DSL 4 ; DSF 2 ; Sfr 1084/2011 3, Omsorg om välbefinnandet 4.1. *Det finns tillräckligt med kompetent personal på gården som sköter om djuren. Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas. Djurens klor ska klippas vid behov. Infångande och flyttning av pälsdjur ska göras lugnt. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 1084/2011 9, 10 Med kompetent avses här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (som har kunskaper och färdigheter). Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Då kan man t.ex. förhöra sig om hur lång tid den dagliga skötseln av djuren tar Pälsdjurens välbefinnande ska kontrolleras minst en gång per dag, dock så att djuren störs så lite som möjligt och att störning vid boplatserna undviks. Vid inspektionen ska särskild uppmärksamhet ägnas djurens hälsa och välbefinnande under dräktighetens slutskede, under valpningstiden eller när stora förändringar sker i skötselförhållandena. En individuell inspektion ska göras av de pälsdjur för vilkas del en allmän inspektion visar att det är nödvändigt. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 1084/ Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas. För sjuka eller skadade pälsdjur ska det i förvaringsutrymmet finna en avskild ändamålsenlig bur eller något annat motsvarande utrymme där djuret kan undersökas och vårdas och från vilket det, om möjligt, har synkontakt med andra pälsdjur. DSL 5 ; DSF 11 ; Srf 1084/ Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a

86 Taina Mikkonen Sida/sidor 86 / 117 Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. Av bokföringen ska framgå t.ex. identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. MÄRK! Då det gäller tvärvillkoren kontrolleras bokföringen över all läkemedelsbehandling i samband med kontrollen av pälsdjurens välbefinnande Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a 4.6. I rävburar ska det på lämplig höjd finnas en hylla på vilken djuret kan ligga i naturlig ställning. En särskild hylla behövs dock inte om buren har en sådan lya vars tak kan användas som hylla. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 1084/ Förvaringsutrymmet för räv ska ha en lämplig lya för valpning och skötsel av valparna. Rävens lya ska vara tvådelad så att den har en egentlig lya och ett förmak. Lyan ska vara så rymlig att djuret kan vila i den i en naturlig ställning. I lyan ska det vid behov finnas en tillräcklig mängd strö. Lyans öppning ska vara sådan att ett fullvuxet djur kan röra sig genom den utan problem, men att nyfödda valpar inte kan falla ur boet. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 1084/ I förvaringsutrymmet för mink och iller eller i anslutning till detta ska det året om finnas en tillräckligt stor lya. Lyorna ska vara så rymliga att djuren kan vila i dem i en naturlig ställning. I lyorna ska det hela tiden finnas en tillräcklig mängd strö. Lyans öppning ska vara sådan att ett fullvuxet djur kan röra sig genom den utan problem, men att nyfödda valpar inte kan falla ur boet. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 1084/ *Bottnen i burar för mink och iller ska under digivningsperioden vid behov förses med ett tillräckligt tätmaskigt skyddsnät (valpgaller). DSL 3, 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 1084/ * Valpar får inte avvänjas från modern för tidigt. Avvänjning ska ske vid den tidpunkt som är lämpligast med tanke på valparnas och moderns välbefinnande. Minkvalpar får inte avvänjas från modern förrän de är minst åtta veckor gamla, om inte avvänjning dessförinnan är nödvändig för att trygga moderns eller valparnas välbefinnande. Onödig störning av dräktiga eller nyförlösta djur ska undvikas. DSL 3 ; DSF 10 ; Srf 1084/ , 12 Avvänjningsålder skrivs på blanketten *Pälsdjuren ska ha lämpligt tuggmaterial eller annat stimulerande material. Lämpligt material för räv och mårdhund är t.ex. träklossar, för mink och iller halm eller annat motsvarande material. DSL 3 ; DSF 8 ; Srf 1084/2011 9

87 Taina Mikkonen Sida/sidor 87 / *Pälsdjurens burar, inhägnader och andra förvaringsutrymmen ska placeras så att djuren har hörsel- och synkontakt med det som försiggår på farmen. Dessutom ska djuren ha möjlighet till socialt umgänge med individer av samma art, om detta beteende är typiskt för arten. Om grupper av pälsdjur eller enstaka djur placeras i samma utrymme, ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av bildandet av nya sociala relationer. Fullvuxna djur som inte har växt upp tillsammans får inte placeras i samma utrymme utan behörig tillsyn. Vid förädling av pälsdjur ska användningen av skygga individer som avelsdjur undvikas. DSL 3 ; DSF 8 ; Sfr 1084/2011 3, 9, * Lämplig utrustning och lämpliga redskap ska finnas för behandling, undersökning och skötsel av pälsdjur. Användning av nacktång vid infångande av rävar ska undvikas. Det är förbjudet att använda elektroejakulation för insamling av sperma. DSL 3, 6 ; DSF 12 ; Srf 1084/2011 8, *Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i avlivningsmetoden i fråga. Pälsdjur får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; bilaga I till (EG) nr 1099/2009 Avlivningsmetoden ska anges på blanketten. Veterinären ska kontrollera att en lämplig anordning används för avlivning. Avlivning av pälsdjur ska ske i närvaro och under direkt överinseende av en person som innehar ett sådant kompetensbevis som avses i artikel 21 och vilket utfärdats för alla de steg i avlivningsprocessen som utförs under dennes överinseende. (EG) nr 1099/2009 artikel 7 Företagarna ska planera avlivning av djur och därmed sammanhängande verksamhet i förväg och utföra dessa i enlighet med standardrutiner. (EG) nr 1099/2009 artikel 6 Med företagare avses varje fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett företag som utför avlivning av djur och därmed sammanhängande verksamhet som faller inom avlivningsförordningens tillämpningsområde. (EG) nr 1099/2009 artikel 2 Standardrutiner krävs inte av en som håller pälsdjur och som sporadiskt avlivar sjuka eller skadade djur. Om den som håller pälsdjur tillverkar, köper eller hyr en lämplig anordning för avlivning av djur och själv ansvarar för avlivningen av pälsdjur som ska avpälsas, är det fråga om ett företag som bedriver avlivning av djur och som ska utarbeta skriftliga standardrutiner för sin verksamhet. Om en utomstående aktör utför avlivningstjänster ska det företag som ansvarar för avlivningen även utarbeta standardrutinerna *Rävar och finnsjubb hos en djurinnehavare får semineras av djurinnehavaren och av dennes anställda, förutsatt att den som seminerar har

88 Taina Mikkonen Sida/sidor 88 / 117 avlagt en examensdel där krav på yrkesskicklighet för seminering av djurarten i fråga ingår. DSL 29 Examensdelen som innehåller krav på yrkesskicklighet för seminering ingår i t.ex. grunderna för yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur och grundexamen inom lantbruksbranschen (kompetensområdet för pälsdjursuppfödning) samt specialyrkesexamen för farmarmästare. 5. Utfodring och vattning 2.1. Varje djur ska få tillräckligt med näring. Foder som ges till pälsdjur ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler och får inte vara farlig för djurets hälsa. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 1084/ , Djuren ska dagligen ha tillgång till en tillräcklig mängd rent vatten. På vintern ska vattenkopparna vara sådana att djurens tunga inte fryser fast i kopparna. Vattenkopparna ska vara sådana att pälsdjuren inte löper risk för att skadas. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 1084/2011 8, 11 Det material som drickskopparna är tillverkade av ska anges på blanketten Om utfodringen eller vattningen av pälsdjuren huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning Vid användning av automatiska vattningsanordningar ska djuren vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 1084/ Djurens vattenkoppar och vattningsanordningar ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 1084/

89 Taina Mikkonen Sida/sidor 89 / 117 BILAGA J KONTROLL AV TVÄRVILLKOREN VAD GÄLLER VÄLBEFINNANDET HOS HÄSTAR, KALKONER, BISON, HJORTAR, STRUTSDJUR OCH ANDRA PRODUKTIONSDJUR Kravgrupp 4.10 i tvärvillkoren I bilagan beskrivs de krav som ska övervakas vid tvärvillkorskontroller av produktionsdjurens välbefinnande som föreskrivs i bilaga 3 till statsrådets förordning 7/2015. Vid bedömningen av om kraven har iakttagits då det gäller djurarterna i bilaga J efterföljs anvisningarna i bilagorna A-I i tillämpliga delar. 1 Vad ska kontrolleras Vid tvärvillkorskontroller av produktionsdjurens välbefinnande kontrolleras att de djurspecifika kraven för följande djurslag har uppfyllts på gården i enlighet med bilaga 3 till statsrådets förordning 7/2015: hästar bison hägnade hjortar strutsfåglar kalkoner Även då det gäller tvärvillkorskontroller av välbefinnandet hos andra än ovan nämnda produktionsdjur kontrolleras att gården har uppfyllt kraven i bilaga 3 till statsrådets förordning 7/2015, vilka är baserade på djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Andra produktionsdjur är exempelvis: hägnat vilt, såsom vildsvin, mufflonfår, fasan och rapphöna vaktlar, hägnade renar och kaniner som hålls för köttproduktion Med animalieproduktionsdjur avses djur som hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn, fjädrar eller pälsar samt djur som hålls eller föds upp för annan jordbruksproduktion. Sällskaps-, tävlings- och hobbydjur som inte används för jordbruksverksamhet utan används för t.ex. sportändamål eller som sällskapsdjur (inkl. användning till husbehov) hör i regel inte till kontrollen av tvärvillkoren. För mera detaljerade avgränsningar se punkt 3 i den allmänna anvisningen.

90 Taina Mikkonen Sida/sidor 90 / 117 J 1 HÄST Med häst avses i denna anvisning hästar, ponnyer, åsnor och andra motsvarande hovdjur. Kontrollen av djurskyddet enligt tvärvillkoren gäller inte hästar som används till hästsporter eller enstaka hästar som hålls som hobby. En eller två fölningar anses också vara hobbyverksamhet. Tvärvillkorskontrollerna gäller inte heller om hästen i hästpasset antecknats som varaktigt oduglig för livsmedelskedjan. Vid tvärvillkorskontroller av hästarnas välbefinnande kontrolleras följande: 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. De material som hästarna kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är trygga för dem. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 588/ Ett förvaringsutrymme för djur ska hållas rent. Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. De ska hållas i gott skick så att de inte skadar hästarna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 588/ Utrustning och anordningar som är avsedda för hästskötsel ska placeras så att de inte medför någon risk för att hästarna ska skada sig. Elledningar och elapparater samt andra anordningar som kan skada hästarna ska vid behov skyddas och placeras så, att de är utom räckhåll för hästarna. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 588/ Golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. Golvet får inte vara halt eller sådant att hästarnas hovar kan fastna i det eller skadas på något annat sätt. Djurstallets gångar ska vara sådana att djuren kan röra sig obehindrat och att risken för att djuren ska halka eller skada sig är så liten som möjligt. DSL 4 ; DSF 3 ; Sfr 588/2010 2, 3 Golvunderlaget i ett förvaringsutrymme för djur ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 588/ Mellan hästarnas boxar eller spiltor ska det finnas en lämpligt hög och ändamålsenlig mellanvägg som hindrar djur i bredvidliggande boxar eller spiltor att skada varandra. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 587/ Utrymmeskrav Hästen ska kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. Hästarna ska ha tillgång till en lämplig, ren och torr liggplats. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. En bunden häst ska kunna äta, ligga och vila på ett naturligt sätt. DSL 4, 6 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 588/

91 Taina Mikkonen Sida/sidor 91 / 117 Inomhushöjden i boxar, gruppboxar och spiltor ska vara minst hästens mankhöjd multiplicerad med 1,5. Inomhushöjden ska dock alltid vara minst 2,2 meter. Avvikelsen från minimihöjden får dock vara högst två procent. Vid beräkning av inomhushöjden beaktas inte bärande konstruktioner, belysningsanordningar, vattenledningar, ventilationsrör eller annan motsvarande utrustning av teknisk natur som normalt behövs i byggnaden. Srf 749/2013; Srf 588/ Minimistorleken på en enhästbox är ) : Hästens mankhöjd (m) Boxens area (m²) Högst 1,08 4,0 Över 1,08 men högst 1,30 5,0 Över 1,30 men högst 1,40 6,0 Över 1,40 men högst 1,48 7,0 Över 1,48 men högst 1,60 8,0 Över 1,60 9,0 ) Tabellen tillämpas inte vid kortvarig och tillfällig förvaring av hästar under tävlings- och utställningsresor eller andra motsvarande resor. Minimistorleken per häst på en gruppbox för hästar som hålls i grupp är: Vuxen häst Unghäst månader Föl under 12 månader (*) Arean i en enhästbox enligt tabellen ovan. Arean i en enhästbox* 75 % av arean i en enhästbox* 50 % av arean i en enhästbox* I ett lösdriftsstall som innefattar en ligghall utan utfodring ska finnas minst följande utrymme för varje häst: Vuxen häst Unghäst månader Föl under 12 månader (*) Arean i en enhästbox enligt tabellen ovan. 80 % av arean i en enhästbox* 60 % av arean i en enhästbox* 40 % av arean i en enhästbox* När hästar hålls i grupp ska det för varje påbörjad grupp om 10 hästar finnas en sjukbox eller något annat ändamålsenligt och vid behov uppvärmbart utrymme för avskiljande och vård av hästarna. Srf 588/ För fölningsboxar gäller samma krav på minimistorlek som för gruppboxar för hästar som hålls i grupp. Spiltans bredd ska vara minst hästens mankhöjd ökad med 10 centimeter och spiltans längd minst hästens längd ökad med 25 centimeter. Den fasta delen av en spiltskiljevägg ska vara minst lika hög som hästens mankhöjd multiplicerad med 0,9. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 588/ Utomhusinhägnaden är trygg och hålls lämpligt torr. Marken i paddocken och gångvägarna från djurstallet till paddocken och betet ska vara trygga för hästarna. DSL 4 ; DSF 1 6 ; Srf 588/2010 6

92 Taina Mikkonen Sida/sidor 92 / 117 Paddockarna och betena ska vara tillräckligt stora med beaktande av hästarnas ras, storlek, ålder, kön och hur aktiva hästarna är samt antalet hästar. Terrängen, växtligheten och marken ska vara lämpliga för hästar. DSL 4 ; DSF 6 ; Srf 588/ Paddockarnas och betenas stängsel ska vara trygga för hästarna och av ett material som är lämpligt för hästarna. Inhägnaden får inte ha alltför trånga eller spetsiga vinklar. Stängslet ska vara sådant att hästarna lätt upptäcker det. Paddockarna och betena får inte vara ingärdade med taggtråd. Stängslen och därtill anslutna konstruktioner ska hållas i gott skick så att hästarna inte skadar sig på dem. Stängslets skick ska kontrolleras regelbundet, och fel ska avhjälpas utan dröjsmål. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 588/ Vid behov ska det finnas skydd för hästarna i paddocken och på betet mot ogynnsamma väderleksförhållanden. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1, 6, 7 ; Srf 588/ Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, 11 I paddockar och på beten får hästen hållas bunden endast tillfälligt och under en kort tid och så att den hela tiden är under uppsikt. DSL 4 ; Srf 587/ Förhållandena i djurstallet Temperaturen ska vara lämplig för hästarna. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 588/ Belysningen ska vara lämplig för djuren och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Sfr 588/ I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 588/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument. Om ventilationen i djurstallet är i huvudsak maskinell, ska det även vid eventuella fel i anordningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I en maskinell ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 588/ Omsorg om välbefinnandet Hästarna ska kontrolleras minst en gång om dagen. Det ska fästas särskild uppmärksamhet vid inspektionen av hästens hälsa och välbefinnande när hästen utsätts för kraftig ansträngning, vid stora förändringar i vårdförhållandena, när hästen är högdräktig och vid fölning. Om någonting avvikande upptäcks vid

93 Taina Mikkonen Sida/sidor 93 / 117 inspektionen ska omedelbara åtgärder vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 588/ Skyldigheten att kontrollera djuren dagligen gäller för djur som man kan granska omgående och som är lätta att nå. Då hästar hålls på bete t.ex. ute på holmar eller på andra större områden ska man vid bedömningen av kontrollfrekvensen beakta djurens fysiologiska tillstånd och förhållandena på betet som exempelvis hur säkert området är och hur vattenförsörjningen är ordnad. Dessa områden borde ändå granskas flera gånger i veckan, och bedömas från fall till fall, för att kunna säkerställa att t.ex. ett djur som insjuknat får lämplig vård så snart som möjligt. Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas. Grimmor som används för att binda hästen ska vara av material som inte skadar hästen. DSL 6 ; Srf 588/ *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a 5. Utfodring och vattning Ett djur i vård ska ges foder av god kvalitet som är lämpligt för djuret. Vid utfodringen ska djurets behov beaktas och det ska säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. Det är förbjudet att ge djur i vård sådan föda, dryck eller annan näring som veterligen är farlig för djurets hälsa. Foder som ges till hästar ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

94 Taina Mikkonen Sida/sidor 94 / 117 Kärl och ställningar som är avsedda för vattning och utfodring av hästar ska placeras så att hästarna kan äta och dricka på ett naturligt sätt. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 588/2010 2, 9 Ett djur i vård ska ges tillräckligt sådan dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. DSL 5 ; DSF 9 Om utfodringen eller vattningen av hästarna huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning.

95 Taina Mikkonen Sida/sidor 95 / 117 J 2 KALKON I denna anvisning avses med kalkon en fågel av arten Meleagris gallopavo ssp. Vid tvärvillkorskontroller av kalkonernas välbefinnande kontrolleras följande: 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 2. Utrymmeskrav Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. Förvaringsutrymmena ska i fråga om material, konstruktion och andra egenskaper vara sådana att risken för att kalkonerna skadar sig är så liten som möjligt. Anordningar och redskap som är avsedda för hållning, vattning och utfodring av kalkoner får inte medföra risk för att kalkonerna skadar sig. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos kalkoner. Djurstallar, inhägnader, utrustning och anordningar ska hållas rena och i gott skick så att de varken skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Döda kalkoner ska genast avlägsnas från förvaringsutrymmet. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 677/ Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. De inre ytorna i stallar avsedda som förvaringsutrymme för kalkoner samt utrustning och anordningar för hållning av kalkoner ska lätt kunna hållas rena och desinfekteras. Alla utrymmen, anordningar och redskap som kalkonerna kommit i kontakt med ska rengöras och desinfekteras grundligt innan ett nytt parti kalkoner tas in. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 677/ Kalkoner får hållas endast i system med golvanläggning. Golvet ska vara tillverkat av ett material som är lämpligt för kalkoner samt sådant att det inte skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Förvaringsutrymmet ska ha helt golv med undantag för det golv som finns i omedelbar närhet till vattningsanordningar och som kan vara försett med avlopp samt det galler som finns framför moderdjurens reden. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 677/ Storleken på en grupp kalkoner som hålls i samma utrymme ska vara lämplig med avseende på fåglarnas ålder, storlek, kön och det utrymme som står till förfogande. I förvaringsutrymmet ska kalkonerna kunna stå i normal ställning, vända sig, flaxa, putsa sig, få sociala beteendemönster som är typiska för kalkoner tillgodosedda och springa undan andra kalkoner. Kalkonernas liggplats ska vara tillräckligt stor så att kalkonerna samtidigt kan ligga ned. Moderdjur av kalkon som används för avel ska ha lämpliga reden som de kan värpa i. Det ska finnas tillräckligt med reden och de ska planeras och placeras så att moderdjuren kan vistas i redena utan att störas av andra kalkoner. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 677/ Om kalkonerna har möjlighet att vistas ute, ska den gång som leder ut från djurstallet vara trygg för kalkonerna. I utomhusinhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller

96 Taina Mikkonen Sida/sidor 96 / 117 föremål som kan skada kalkonerna. Underlaget i inhägnaden ska vara sådant att det kan hållas torrt. DSL 4 ; DSF 1 6 ; Srf 677/ Inhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med hänsyn till kalkonernas ålder, storlek, aktivitet och antal. Om kalkonerna inte har möjlighet att komma till inomhusutrymmen från inhägnaden, ska kalkonerna ha lämpliga väderskydd. Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för kalkoner och vara tryggt för kalkonerna. Stängslen ska hållas i gott skick så att kalkonerna inte skadar sig eller rymmer. Om nätstängsel används i inhägnaden, ska nätets öglor vara av sådan storlek att kalkonerna inte kan fastna i nätet. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 677/ Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 5 ; DSF 7, Förhållandena i djurstallet Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för kalkonerna. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 677/ Med undantag för kycklingarna ska det i förvaringsutrymmen för kalkoner användas ett belysningssystem med 24-timmarsrytm så att en tillräckligt lång, sammanhängande mörk period ingår i dygnet. När belysningen i huvudsak är naturlig ska fönstren placeras så att ljuset fördelas jämnt till alla delar av djurstallet. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Sfr 677/ I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 677/ Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument. Om ventilationen i djurstallet är i huvudsak maskinell, ska det även vid eventuella fel i anordningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I en maskinell ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet ska testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 677/ Maskinella ventilationssystem fungerar med: Undertryck, då byggnaden har ett maskinellt frånluftsystem Övertryck, då byggnaden har ett maskinellt tilluftssystem Jämnt tryck, då både frånluften och ersättningsluften fungerar maskinellt Behov av larmsystem I stallar med maskinell ventilation fungerar ventilationen i allmänhet med undertryck. I samband med elavbrott eller då maskinen är sönder kan det räcka till med att ventilationen sker med tyngdkraft om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Det behövs alltså inget larmsystem om det finns ett parallellt reservsystem som fungerar med tyngdkraft (naturligt).

97 Taina Mikkonen Sida/sidor 97 / Omsorg om välbefinnandet Då det behövs ett larmsystem för ventilationen ska det finnas ett sådant, även om reservkraften slås på automatiskt under ett elavbrott. Vid funktionsstörningar kan larmet till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen. Reservsystem Om den maskinella ventilationen inte fungerar, går det även att se till att det finns tillräckligt med ventilation genom att exempelvis öppna dörrar, fönster och ventilationsluckor. Testning av larmsystemet behöver inte bokföras. Kalkonernas välbefinnande ska kontrolleras tillräckligt ofta, dock minst två gånger om dagen. En sjuk eller skadad kalkon ska kontrolleras oftare. Särskild vikt ska fästas vid inspektionen av kalkonernas hälsa och välbefinnande då en ny uppfödningsomgång kommer till gården, under kalkonernas fortplantningstid och då andra, betydande förändringar sker i skötselförhållandena. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 677/ Vid kontroll av kalkonernas välbefinnande ska uppmärksamhet fästas vid kalkonernas beteende, rörlighet, allmänna kondition, eventuell förekomst av skador eller parasiter, konsumtion av dricksvatten och foder samt tillväxt eller äggproduktionsförmåga. Individuell inspektion av kalkoner ska göras om en allmän inspektion visar att det är nödvändigt. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. DSL 5 ; DSF 10, 11 ; Srf 677/ *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen.

98 Taina Mikkonen Sida/sidor 98 / Utfodring och vattning Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Kalkonerna ska ha tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och ständig tillgång till dricksvatten. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 677/2010 6, 10 Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning eller mängd undvikas. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 677/2010 6, 10 Det ska finnas tillräckligt många utfodringstråg, utfodringskärl och andra utfodringsanordningar, vilka ska placeras så att alla kalkoner i förvaringsutrymmet får tillräckligt med foder. Förvaringsutrymmet för kalkoner ska ha tillräckligt många drickplatser. Vattenbehållare, vattentråg och andra vattningsanordningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla kalkoner i förvaringsutrymmet. Höjden på utfodrings- och vattningsanordningarna ska justeras allteftersom kalkonerna växer så att alla kalkoner kan äta och dricka utan svårighet. Vid utfodrings- och vattningsplatserna ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten eller foder. Dricksvattenkonsumtionen och vid behov även foderkonsumtionen ska kunna följas. DSL 5 ; DSF 9 ; Sfr 677/2010 6, 10 Om automatiska vattnings- eller utfodringsanordningar används i förvaringsutrymmet ska kalkonerna vänjas vid att använda dem. Utfodrings- och vattningsanordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ska inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF 4 ; Sfr 677/2010 6, 10 Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och vattningsanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning.

99 Taina Mikkonen Sida/sidor 99 / 117 J3 BISON I denna anvisning avses med bison amerikansk bisonoxe (Bison bison). Vid tvärvillkorskontroller av bisonoxarnas välbefinnande kontrolleras följande: 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 De material som bisonoxarna kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 Utrymmen och anordningar hålls tillräckligt rena. DSL 4 ; DSF 4 Djurstallets väggar och golv ska till konstruktion och material vara lämpliga för de djur som hålls där. Väggarna och golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. Djurstallsgolvet får inte vara halt, och det ska vara lätt att hålla torrt. Öppningarna i spaltgolv eller perforerade golv ska ha släta kanter och till sin storlek och form vara sådana att djuret inte löper risk att skadas. DSL 4 ; DSF 3 Ett förvaringsutrymme för djur ska vara ändamålsenligt med hänsyn till djurartens behov. Bisonhägnets terräng, växtlighet och mark ska vara lämpliga för hållande av bison i hägn. I hägnet ska det finnas skyddade ställen eller konstruktioner som ger tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden. DSL 4 ; DSF 1, 7 ; Srf 591/ I bisonhägnet eller i anslutning därtill ska det finnas trygga och ändamålsenliga utrymmen där bisonoxarna kan undersökas, behandlas och skötas på annat sätt samt isoleras. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 591/ Golvunderlaget i ett förvaringsutrymme för djur ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Djuret ska ha tillgång till en lämplig liggplats. DSL 4 ; DSF 3 2. Krav på utrymme och hägn Antalet bisonoxar ska stå i lämplig proportion till hägnets storlek, terräng och växtlighet. I hägnet ska för varje påbörjad grupp av tre fullvuxna djur finnas utrymme motsvarande minst en hektar. En bisonoxe som står lägre ner på flockens sociala rangskala ska ha möjlighet att fly undan för en bisonoxe som står högre upp på rangskalan. DSL 4 ; DSF 1 6 ; Srf 591/ Utomhusinhägnaden är trygg och hålls lämpligt torr. Inhägnadens grund ska vara sådan att djuren varken skadar sig eller smutsar ner sig i onödan. Bisonhägnets stängsel ska under alla årstider effektivt hindra bisonoxarna från att rymma ur hägnet samt älgar, hundar och motsvarande djur utanför hägnet att ta sig in. Stängslet och stängselkonstruktionen ska vara sådana att bisonoxarna inte skadar sig. Inhägnaden

100 Taina Mikkonen Sida/sidor 100 / 117 får inte ha alltför trånga eller spetsiga vinklar. Djuren ska lätt kunna upptäcka stängslet. Vid användning av elstängsel ska djuren först vänjas vid stängslet. DSL 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 591/ Djur som föds upp utomhus ska ha ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSF 7 Stängslets lodräta stolpar ska vara av ett hållbart material. Stängslen och konstruktionerna i anslutning till dem ska hållas i gott skick så att de inte skadar bisonoxarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Stängslets skick ska kontrolleras regelbundet, och felen avhjälpas utan dröjsmål. Träd i stängslets närhet ska avlägsnas, om deras tillstånd är sådant att det finns en väsentlig risk för att de faller över stängslet och skadar det. DSL 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 591/ I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 3. Omsorg om välbefinnandet Bisonoxarna ska kontrolleras minst en gång om dagen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas tillsynen över bisonoxarnas hälsa och välbefinnande under dräktighetens senare del, vid kalvningstiden eller när väsentliga förändringar i omständigheterna inträffar. Bisonoxar ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän inspektion. Om det vid kontrollen observeras något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 591/ Skyldigheten att kontrollera djuren dagligen gäller för djur som man kan granska omgående och som är lätta att nå. Då bisonoxar hålls på bete t.ex. ute på holmar eller på andra större områden ska man vid bedömningen av kontrollfrekvensen beakta djurens fysiologiska tillstånd och förhållandena på betet som exempelvis hur säkert området är och hur vattenförsörjningen är ordnad. Dessa områden borde ändå granskas flera gånger i veckan, och bedömas från fall till fall, för att kunna säkerställa att t.ex. ett djur som insjuknat får lämplig vård så snart som möjligt. Belysningen ska vara lämplig och tillräcklig för djuret och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF 2 Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas.

101 Taina Mikkonen Sida/sidor 101 / Utfodring och vattning *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Ett djur i vård ska ges foder av god kvalitet som är lämpligt för djuret. Vid utfodringen ska djurets behov beaktas och det ska säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. Det är förbjudet att ge djur i vård sådan föda, dryck eller annan näring som veterligen är farlig för djurets hälsa. Foder som ges till bison ska vara lämpligt näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Bisonoxarna ska dagligen ha tillgång till tillräckliga mängder stråfoder. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning eller mängd undvikas. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 591/ Bisonoxarnas utfodring ska ordnas så att de djur som rör sig i samma grupp kan äta samtidigt. En bisonoxe högre upp på den sociala rangskalan får inte tillåtas dominera hela foderplatsen. Varje bisonoxe i hägnet ska ha tillfälle att äta i lugn och ro. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 591/ Bisonfodret får inte onödigt förorenas. Bisonoxarnas foder- och vattenbehållare ska hållas rena. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 591/ Bisonoxarna ska dagligen ha tillgång till en tillräcklig mängd dricksvatten. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 591/2010 5

102 Taina Mikkonen Sida/sidor 102 / 117 J4 HJORT I denna anvisning avses med 1) hjort vitsvanshjort, dovhjort, skogsvildren, rådjur, sikahjort och kronhjort. 2) hjorthägn ett inhägnat område där hjortdjur hålls. Vid tvärvillkorskontroller av välbefinnandet kontrolleras följande: 1. Allmänna krav på hjorthägn 2. Utrymmeskrav Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 De material som hjortarna kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 Ett förvaringsutrymme för djur ska hållas rent. Utrymmen och anordningar hålls tillräckligt rena. DSL 4 ; DSF 4 Golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. Djurstallsgolvet får inte vara halt, och det ska vara lätt att hålla torrt. Öppningarna i spaltgolv, perforerade golv och golv med nätbotten ska ha släta kanter och till sin storlek och form vara sådana att djuret inte löper risk att skadas. Djuret ska ha tillgång till en lämplig liggplats. DSL 4 ; DSF 3 Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 588/ Antalet hjortar ska stå i lämplig proportion till hägnets storlek, terräng och växtlighet. I hägnet ska det vid kalvningstiden finnas skyddade gömställen för modern och kalven. DSL 4 ; DSF 7 ; Srf 590/ Djur som föds upp utomhus ska ha ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. I hjorthägnet eller i anslutning därtill ska det finnas trygga och ändamålsenliga utrymmen där hjortarna kan undersökas, behandlas och skötas på annat sätt samt isoleras. DSL 4 ; DSF 7 ; Srf 590/ Utomhusinhägnaden är trygg och hålls lämpligt torr. Inhägnadens grund ska vara sådan att djuren varken skadar sig eller smutsar ner sig i onödan. Hjorthägnets terräng, växtlighet och mark ska vara lämpliga för hållning av hjortar i hägn. Minst 10 procent av hjorthägnets yta ska bestå av skog eller buskmark. DSL 4 ; DSF 6 ; Srf 590/ Hjorthägnet ska ha ett tillräckligt starkt och högt stängsel som under alla årstider effektivt hindrar hjortarna från att rymma ur hägnet samt hjortar, älgar, hundar och

103 Taina Mikkonen Sida/sidor 103 / 117 andra motsvarande djur utanför hägnet från att ta sig in. Stängslet och stängselkonstruktionen ska vara sådana att hjortarna inte skadar sig. Inhägnaden får inte ha alltför trånga eller spetsiga vinklar. Djuren ska lätt kunna upptäcka stängslet. DSL 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 590/ Stängslets lodräta stolpar ska vara av ett hållbart material. Stängselmaterialet ska vara sådant att det motstår de spänningar som markytans form och temperaturvariationer ger upphov till. Stängslet ska dessutom vara sådant att tyngden av is eller snö inte sänker dess höjd. Stängslen och konstruktionerna i anslutning till dem ska hållas i gott skick så att de inte skadar hjortarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Stängslets skick ska kontrolleras regelbundet, och felen avhjälpas utan dröjsmål. Träd i stängslets närhet ska avlägsnas, om deras tillstånd är sådant att det finns en väsentlig risk för att de faller över stängslet och skadar det. DSL 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 590/ Förhållandena i djurstallet Temperaturen, luftkvaliteten och luftfuktigheten är lämpliga för hjortar. DSL 3, 4 ; DSF 1 Belysningen ska vara lämplig för djuren och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF 2 I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument. 4. Omsorg om välbefinnandet Välbefinnandet hos hjortar som hålls i hägn ska kontrolleras tillräckligt ofta, dock utan att djuren störs i onödan. Under tillskottsutfodringsperioden ska hjortarna tillses i samband med den dagliga utfodringen. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 590/ Särskild uppmärksamhet ska ägnas tillsynen över hjortarnas hälsa och välbefinnande under dräktighetens senare del, vid kalvningstiden eller när väsentliga förändringar i omständigheterna inträffar. Hjortar ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän inspektion. Om det vid tillsynen observeras något som avviker från det normala ska omedelbara åtgärder vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF ; Srf 590/ *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a

104 Taina Mikkonen Sida/sidor 104 / Utfodring och vattning Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Ett djur i vård ska ges foder av god kvalitet som är lämpligt för djuret. Vid utfodringen ska djurets behov beaktas och det ska säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. Hjortarnas utfodring ska ordnas så att de djur som rör sig i samma grupp kan äta samtidigt. En hjort högre upp på den sociala rangskalan får inte tillåtas dominera hela foderplatsen. Varje hjort i hägnet ska ha tillfälle att äta i lugn och ro. Vid tillskottsutfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning eller mängd undvikas. Hjortfodret får inte onödigt förorenas. Hjortarnas foder- och vattenbehållare ska hållas rena. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 590/ Hjortarna ska få tillräckligt med dryck. Ett djur i vård ska ges sådan dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. DSL 5 ; DSF 9 Om utfodringen eller vattningen av hjortarna huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och vattningsanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning.

105 Taina Mikkonen Sida/sidor 105 / 117 J5 STRUTSFÅGLAR Med strutsfågel avses i denna anvisning struts, emu och vanlig nandu (Rhea americana). Vid tvärvillkorskontroller av strutsfåglarnas välbefinnande kontrolleras följande: 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 2. Utrymmeskrav Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 De material som djuren kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, fållor och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 Ett förvaringsutrymme för djur ska hållas rent. Utrymmen och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. Djurstall, fållor, spiltor, utrustning och anordningar ska hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 Golvet i djurstallet är strävt och sådant att strutsfåglarna inte skadas. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 676/ Farmen ska vara tillräckligt stor och så planerad att en fågel kan väja för andra fåglars aggressiva beteende. Storleken på en fågelgrupp som hålls i samma utrymme ska vara lämplig med avseende på fåglarnas ålder, kön och det utrymme som står till förfogande. Längden och bredden på farmens inhägnad ska vara tillräcklig så att strutsfåglarna kan springa och så att det inte finns risk för att de skadar sig. I en farm för en avelsgrupp ska det finnas ett lämpligt område för äggläggning. DSL 4 ; DSF 7 ; Sfr 676/2010 3, 4 Minimikrav på storleken på utrymmen för hållning av strutsar: Farm Fågelns ålder Gruppens storlek högst Fållans minimiyta (m 2 ) Farmens minimiyta (m 2 / antalet fåglar) under 4 dagar 40 1 över 4 dagar - 3 veckor över 3 veckor - 6 månader över 6 månader- 1 år över 1 år - könsmogen ålder Farmens totala yta (m 2 ) minst / ) / ) / / vuxen 2) / ) Under förutsättning att strutskycklingarna i genomsnitt är av samma storlek.

106 Taina Mikkonen Sida/sidor 106 / 117 2) Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktigt att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra. 3) Utrymmet ska anpassas enligt fågelns ålder. Minimikrav på storleken på utrymmen för hållning av emuer: Farm Fågelns ålder Gruppen s storlek högst Fållans minimiyta (m 2 ) Farmens minimiyta (m 2 / antalet fåglar) under 4 dagar 40 1 över 4 dagar - 3 veckor över 3 veckor - 6 månader över 6 månader - 1 år över 1 år - könsmogen ålder Farmens totala yta (m 2 ) minst ) ) vuxen 1+1 2) )Under förutsättning att emukycklingarna i genomsnitt är av samma storlek. 2) Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktigt att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra. 3) Utrymmet ska anpassas enligt fågelns ålder. Minimikrav på storleken på utrymmen för hållning av nanduer: Farm Fågelns ålder Gruppens storlek Fållans minimiyta Farmens minimiyta (m 2 / Farmens totala yta (m 2 ) minst högst (m 2 ) antalet fåglar) under 4 dagar 40 1 över 4 dagar - 3 veckor över 3 veckor ) månader ) över 6 månader år över 1 år könsmogen ålder vuxen 1+1 2) ) Under förutsättning att nandukycklingarna i genomsnitt är av samma storlek. 2) Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktigt att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra. 3) Utrymmet ska anpassas enligt fågelns ålder. DSL 4 ; DSF 1 ; Sfr 676/2010 7, punkterna 1-3 i bilagan Farmens terräng, växtlighet och mark ska vara lämpliga för farmuppfödning av strutsfåglar. Marken i farmen ska vara sådan att den kan hållas torr. På farmen eller i

107 Taina Mikkonen Sida/sidor 107 / 117 anslutning till den ska det finnas trygga och ändamålsenliga utrymmen och redskap för undersökning, hantering och annan skötsel samt skiljning av strutsfåglarna. DSL 4 ; DSF 7 ; Srf 676/ Från farmen ska det finnas tryggt tillträde till djurstallet. Vid behov ska det dessutom finnas skydd mot regn, vind och sol. Om marken i farmen är frusen, ska den sandas för att fåglarna inte ska halka. DSL 4 ; DSF 7 ; Sfr 676/2010 4, 6 Farmen ska ha ett tillräckligt starkt och högt stängsel som under alla årstider effektivt hindrar strutsfåglarna från att rymma från farmen samt hundar och andra sådana djur som kan orsaka olägenhet eller skada till strutsfåglarna från att ta sig in i farmen. Farmer som är placerade bredvid varandra ska skiljas från varandra så att aggressiva konfrontationer mellan fåglar förhindras. Farmens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för fåglarna, trygga och i gott skick. DSL 4 ; DSF 7 ; Srf 676/ I en farm för vuxna strutsar ska stängslet vara minst 2 meter högt och för 4 5 månader gamla strutsar minst 1,6 meter högt. Strutsarnas stängsel måste vara av nätstängsel till minst 1,5 meter höjd. Avståndet mellan stolparna får inte vara större än 4 meter. I en farm för vuxna emuer ska stängslet vara minst 1,8 meter och för 4 5 månader gamla emuer minst 1,6 meter högt. I en farm för vuxna nanduer ska stängslet vara minst 1,7 meter och för 4 5 månader gamla nanduer minst 1,5 meter högt. DSL 4 ; DSF 7 ; Srf 676/ Stängslets skick ska kontrolleras regelbundet, och felen avhjälpas utan dröjsmål. DSL 4 ; DSF 7 ; Srf 676/ Förhållandena i djurstallet Temperaturen, luftkvaliteten och luftfuktigheten är lämpliga för strutsfåglar. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 676/ Belysningen ska vara lämplig för djuren och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 676/ Elledningar ska placeras så att de är utom räckhåll för fåglarna. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 676/ I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument. Höjden till djurstallets innertak ska för vuxna strutsar vara minst 3 meter och för vuxna emuer och nanduer minst 2,5 meter. Dörröppningen ska vara minst 1,5 meter bred. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 676/2010 6

108 Taina Mikkonen Sida/sidor 108 / Omsorg om välbefinnandet 5. Utfodring och vattning Strutsfåglarna ska kontrolleras minst två gånger om dagen. Strutsfåglar ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän inspektion. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. DSL 5 ; DSF 10, 11 ; Srf 676/ Över tre månader gamla strutsfåglar får inte kontinuerligt hållas inne i djurstallet. Om väderleken inte är lämplig för utegång, ska tiden inne i djurstallet vara så kort som möjligt, och den får inte överstiga tio dygn i månaden. Strutsfåglarna bör helst inte bli genomvåta. Om strutsfåglarna tillfälligt hålls en längre tid i djurstallet ska djurstallet ha belysning som motsvarar dagsljus i timmar. Djuren får inte bindas på ett sätt som åsamkar lidande. Fjädrar får inte plockas från en levande strutsfågel. Fjädrar får endast klippas av ovanför fjäderns blodsträng. Av fågelns ving- eller stjärtfjädrar får inte betydande delar klippas bort. DSL 6 ; Srf 676/2010 8, 9 *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Ett djur i vård ska ges foder av god kvalitet som är lämpligt för djuret. Vid utfodringen ska djurets behov beaktas och det ska säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. Strutsfåglarna ska ha tillgång till grovt och färskt foder som är lämpligt för dem. Foder som ges till strutsfåglarna ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov berikat med mineraler. För att förebygga ledskador och skador på benstommen ska särskild uppmärksamhet fästas vid näringssammansättningen. Under tre månader gamla kycklingar ska hela tiden ha tillgång till foder. För matsmältningen ska över fem

109 Taina Mikkonen Sida/sidor 109 / 117 dagar gamla strutsfåglar ha tillgång till små mängder av grus eller småsten av lämplig storlek. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 676/ Djuren ska hela tiden ha tillgång till dricksvatten. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 676/ Vid utfodrings- och vattningsplatserna ska det finnas tillräckligt med utrymme så att alla fåglar i gruppen kan äta och dricka samtidigt och så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten eller foder. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 676/ Om utfodringen eller vattningen huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och vattningsanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning.

110 Taina Mikkonen Sida/sidor 110 / 117 J6 ANDRA PRODUKTIONSDJUR Andra produktionsdjur är exempelvis hägnat vilt (bl.a. vildsvin, mufflonfår, fasan, rapphöna), vaktlar, kaniner och hägnade renar samt alla djur som hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn, fjädrar eller pälsar samt djur som hålls eller föds upp för annan jordbruksproduktion. Vid tvärvillkorskontroller av välbefinnandet av andra produktionsdjur kontrolleras följande: 1. Allmänna krav på förvaringsutrymmet 2. Utrymmeskrav Byggnader och anordningar är i gott skick och är trygga för djuren. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar ska planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret ska rymma är så små som möjligt. DSL 4 ; DSF 1 De material som djuren kommer i kontakt med (bl.a. konstruktioner, boxar och anordningar) är säkra, kan rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 Ett förvaringsutrymme för djur ska hållas rent. Lokaler och anordningar hålls tillräckligt rena och desinfekteras tillräckligt. DSL 4 ; DSF 4 Golven i djurstallet ska vara sådana att djuren inte löper risk för att skadas. Djurstallsgolvet får inte vara halt, och det ska vara lätt att hålla torrt. Öppningarna i spaltgolv, perforerade golv och golv med nätbotten ska ha släta kanter och till sin storlek och form vara sådana att djuret inte löper risk att skadas. Djuret ska ha tillgång till en lämplig liggplats. DSL 4 ; DSF 3 Djuret ska kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme ska kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 3, 4 Utomhusinhägnaden är trygg och hålls lämpligt torr. Marken i inhägnaden ska vara trygg för djuren och sådan, att djuren inte smutsar ner sig i onödan. DSL 4 ; DSF 1, 6 Utomhusinhägnadernas och betenas stängsel ska vara trygga för djuren, i gott skick och av ett material som är lämpligt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att djuren inte skadar sig eller rymmer. DSL 4 ; DSF 1, 6 Förvaringsutrymmet ska erbjuda skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden samt mot oskälig köld, värme och fukt. Djuren får tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden i utomhusinhägnader och på beten. I skyddet för oväder ska finnas lämpliga liggplatser för alla djur. Ändamålsenliga utrymmen ska finnas för isolering och skötsel av djur som föds upp utomhus. DSL 4 ; DSF 1, 7

111 Taina Mikkonen Sida/sidor 111 / Förhållandena i förvaringsutrymmet Temperaturen ska vara lämplig för djuren. DSL 3, 4 ; DSF 1 I ett förvaringsutrymme för djur ska tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten också använda för ändamålet lämpliga mätinstrument. Belysningen ska vara lämplig för djuren och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF 2 4. Omsorg om välbefinnandet Djuren ska kontrolleras minst en gång om dagen och vid behov oftare. Vid inspektionen av djurets kondition och hälsotillstånd samt välbefinnande ska särskild uppmärksamhet ägnas djur som är högdräktiga eller nyligen har fött avkomma samt djur som är nyfödda, sjuka, i dålig kondition eller skadade. DSL 5 ; DSF 8, 10 Skyldigheten att kontrollera djuren dagligen gäller för djur som man kan granska omgående och som är lätta att nå. Då djur hålls på bete t.ex. ute på holmar eller på andra större områden ska man vid bedömningen av kontrollfrekvensen beakta djurens fysiologiska tillstånd och förhållandena på betet som exempelvis hur säkert området är och hur vattenförsörjningen är ordnad. Dessa områden borde ändå granskas flera gånger i veckan, och bedömas från fall till fall, för att kunna säkerställa att t.ex. ett djur som insjuknat får lämplig vård så snart som möjligt. Det är förbjudet att binda eller tjudra djur på ett sätt som åsamkar onödigt lidande. Djuren ska ges möjlighet att vila ordentligt och att röra sig. Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Om ett djur insjuknar eller skadas ska det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur ska vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas eller slaktas. DSL 5 ; DSF 11 Utrymmet ska vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada ska beaktas. *)Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och även förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer.

112 Taina Mikkonen Sida/sidor 112 / Utfodring och vattning För läkemedelsbehandlingens del ska åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, orsak till medicineringen, datum då läkemedlet gavs samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan vara manuell eller elektronisk, och den ska kunna kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Bokföringen kan också vara en del av kvalitetssystemet eller ett annat system som gården har i användning. *)För tvärvillkorens del kontrolleras bokföringen över den medicinska behandlingen i samband med kontrollen av livsmedelshygienen. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över antalet döda produktionsdjur på gården. Bokföringen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26 a Djuren ska få tillräckligt med lämplig föda och dryck av god kvalitet. Vid utfodringen ska varje djurs behov beaktas. Vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas renas. Det är förbjudet att ge djur i vård sådan föda, dryck eller annan näring som veterligen är farlig för djurets hälsa, liksom att underlåta att ge sådana näringsämnen i brist på vilka djuret veterligen kommer att insjukna. DSL 5 ; DSF 1, 9 Om utfodringen eller vattningen av djuren huvudsakligen fungerar maskinellt, ska anordningarna kontrolleras dagligen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande ska rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande ska kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF 4 Det finns ett reservsystem som kan användas ifall det uppstår problem med utfodrings- och dricksanordningarna. DSL 5 ; DSF 4 Reservsystemet kan vara exempelvis manuell utfodring eller vattning.

113 Taina Mikkonen Sida/sidor 113 / 117 BILAGA K FOTOGRAFIER SOM UNDERLÄTTAR BEDÖMNINGEN AV HUR SMUTSIGT ETT NÖTKREATUR ÄR Nötkreatur indelas i tre klasser utgående från hur rena de är: Rent eller något smutsigt Smutsigt Mycket smutsigt Fotografierna kan användas i tillämpliga delar även vid bedömningen av hur rena andra djur är. Bild 1: Rent

114 Taina Mikkonen Sida/sidor 114 / 117 Bild 2: Något smutsigt

115 Taina Mikkonen Sida/sidor 115 / 117 Bild 3: Smutsigt Bild 4: Smutsigt

116 Taina Mikkonen Sida/sidor 116 / 117 Bild 5: Mycket smutsigt

117 Taina Mikkonen Sida/sidor 117 / 117 Bild 6: Mycket smutsigt