Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stommens förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stommens förskola Vision På Stommens förskola blir alla sedda och hörda Förskolechef Barbro Nilsson

2 Inledning Redan i förskolan läggs grunden till det som senare under skoltiden blir mer utstuderad mobbing. Det menar forskare i Danmark som studerat förekomsten av illa behandling inom förskolan. I intervjuer med 125 barn mellan 4 och 8 år framkommer att även de yngsta av dessa har smärtsamma upplevelser av att bli retade eller lämnade utanför gemenskapen. Professor Jan Kampman vid Roskilde universitet har varit med och intervjuat barnen och han säger att systematisk mobbing inte förekommer inom förskolan men däremot känslan att vara utanför: att vara med i leken eller inte betyder allt för barnen och är avgörande för deras välbefinnande. Grunden till mobbing etablerar sig i förskolan. Om förskolorna inte är uppmärksamma på att arbeta för inkludering följer de dåliga vanorna med upp i skolåldern. (Artikel i förskolan nr ) Ny lag Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslag (2008:567) om förbud mot diskriminering i kraft. Lagen omfattar all utbildning och annan verksamhet som omfattas av skollagen (2010:800). Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Skollagen 2010:800 6 kap har till ändamål att motverka kränkande behandling. I 3 kap 8 diskrimineringslagen och 6 kap skollagen står det att det är den som anordnar utbildningens skyldighet att varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som planeras för att motverka diskriminering respektive kränkande behandling. Man kan sammanföra de båda planerna i en gemensam plan. Vi har valt att kalla vår plan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utöver detta är de enskilda verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldigheter gäller när personal kränker barn/elever såväl som när barn kränker andra barn Om verksamheten inte följer lagen eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot trakasserier kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.

3 Ur Lpfö 98, Förskolans värdegrund Vad är en kränkande behandling? Gemensamt för all kränkning är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Det är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan ske av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan vara: Fysisk t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar Verbal, t.ex. bli hotad eller kallad för otrevliga uttryck Psykologisk, t.ex. bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Exempel på kränkande behandling är: Mobbing Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Mobbing: Mobbing är när en person upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar t.ex. knuffar, kommentarer eller utfrysning av en eller flera personer. Parterna är inte jämstarka, eftersom den ena parten ständigt hamnar i underläge och känner sig kränkt. Diskriminering: Är ett övergripande begrepp som innebär kränkande behandling av enskild person utifrån någon av diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Sexuella trakasserier: Kränkningar på grund av kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism: Kränkningar mot folkgrupper eller uppfattningen att vissa folkgrupper har mindre värde utifrån biologiska skillnader. Med bakgrund av en sådan uppfattning anses det rätt för den egna gruppen att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Motvilja mot grupper med annan kulturell/etnisk bakgrund. Homofobi: Förakt eller motvilja mot homo- eller bi sexualitet eller trans personer. Befogade tillsägelser

4 Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barnen kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. Förskolans arbete mot kränkningar Främjande arbete på förskolan: Vi som vuxna reflekterar ständigt över hur vi förhåller oss till varandra och strävar efter att vara goda förebilder. Barnen gör inte som vi säger utan som vi gör. Vi är lyhörda och lyssnar aktivt på det barnen vill förmedla. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor och att förstå sitt eget och andras handlande i olika konfliktsituationer. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Kontinuerliga samtal i barngruppen kring förhållningssätt och gentemot kamrater och vuxna I utvecklingssamtalen tillsammans med vårdnadshavaren ges utrymme till diskussion om hur barnen har det i vår verksamhet Finnas nära barnen i vardagen på förskolan och observera hur samspelet bland barnen fungerar Vår värdegrund på Stommens förskola Vi vill synliggöra varje barn oavsett ålder, kön, kulturell, social eller etnisk bakgrund. Se varje barn som det kompetenta barnet, se och lyfta de positiva egenskaperna hos varje enskild individ för att bidra till en god självkänsla och ett gott självförtroende. Vi vill få alla barn delaktiga genom att vara lyhörda och lyssna på dem, samt ge varje barn stimulans och utmaning utifrån sin egen förmåga. Vi som pedagoger på Stommens förskola arbetar aktivt mot att kränkande situationer inte uppstår. Vi tänker på hur ord, kroppsspråk och handlingar används gentemot såväl barn som vuxna i vår dagliga verksamhet.

5 Anmälningsskyldighet En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. (Skollagen 6 kap. 10 ) Huvudmannens roll För att huvudmannen ska vara informerad och kunna följa och bedöma utvecklingen i varje enskilt fall av uppgivna trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att det finns fungerande system för rapportering och kommunikation om detta mellan enheten och huvudmannen. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s 28-29) Förfarande Anmälan 1. När förskolechef fått kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling, skall en anmälan till huvudman göras omgående. 2. Anmälan skickas till bun@mark.se och bevaras i barnakt. Utredning 1. Enligt delegation från nämnden har förskolechef ansvar för att omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna utreds. 2. Utredningen ska inledas snarast och genomföras skyndsamt. Utredningen ska fokusera på vad som har hänt, varför det hände och vad som kan göras för att förhindra att det händer igen. 3. Utredningen ska skickas till BUF-kansliet (bun@mark.se) och bevaras i barnakt. Åtgärder Enligt delegation från nämnden har förskolechef ansvar för att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Åtgärderna ska dokumenteras i den aktuella utredningen. Uppföljning 1. De beslutade åtgärderna skall följas upp. Om inte vidtagna åtgärder anses tillräckliga, skall ett nytt beslut om åtgärder fattas. 2. Uppföljningsblankett skickas till BUF-kansliet (bun@mark.se) och bevaras i barnakt på enheten.

6 Årlig plan 2014/2015 Stommen Kartläggning nulägesanalys: Vid kartläggningen den 10 mars -14, enligt husmodellen där all personal deltog, diskuterades olika diskrimineringsgrunder med hjälp av fördjupningsfrågor. Vi identifierade flera risker som utmynnade i följande mål. MÅL: Öka barn och pedagogers kunskap och förståelse för olika kulturer. Åtgärder/förebyggande arbete: Målet kommer att ingå i förskolans prioriterade mål för läsåret 14/15. Förskolechef ansvarar. Varje arbetslag gör en kartläggning av sin barngrupp för att fånga upp det som är mest angeläget i barngruppen, sätter upp ett delmål och beskriver i sin utvecklingsplan hur de ska arbeta för att nå målet. Uppmuntra och skapa möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda sitt modersmål i förskolans dagliga aktiviteter. Bokpåsar på alla språk som finns representerade på förskolan.(kulturombudet) Varje grupp/avdelning kartlägger barnens hemspråk, meddelar kulturombudet. Säkerställa att litteraturen på förskolan speglar det mångkulturella samhället. Arbetslaget ansvarar. Köper in material. Ex. Badbollsglob, världskarta, flaggor m.m. Arbetslaget ansvarar. Kommunikation: Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns att ta del av på hemsidan. Övergripande mål som finns i enhetens mål plan samt arbetslagens utvecklingsplaner tas upp på föräldramöte ht -14. Utvärderingen av målen i Plan mot diskriminering och kränkande behandling, samt den nya planen gås igenom på samrådsmöte i maj Ny personal informeras av förskolechef och arbetslaget i samband med introduktion.

7 Utvärdering: Utvärdering sker i arbetslagen löpande under året och tillsammans med förskolechef när utvecklingsplanerna utvärderas. Utvärdering sker i samband med utvecklingssamtalen där vi lyfter fram hur vi arbetat i barnens dokumentation och lyssnar in föräldrarnas synpunkter. Utvärdering sker tillsammans med ansvariga pedagoger och förskolechef i november Utvärderingarna ligger till grund för upprättandet av nästa års plan. Pernilla Skantz Föräldrarna bjuds in till utvärdering på samrådsmöte i november Eva Fransson Sjödin Barbro Nilsson

8 Utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stommens förskola 2012/2013 Kartläggning nulägesanalys: Enheten har som övergripande mål att arbeta för att skapa en inkluderande och tillåtande miljö där vi ger barn fler möjligheter i en könsstereotyp vardag. Varje arbetslag gör en kartläggning av sin barngrupp, sätter upp ett delmål och beskriver hur de ska arbeta för att nå målet för att fånga upp det som är mest angeläget i barngruppen. Mål: Att arbeta för att skapa en inkluderande och tillåtande miljö där vi ger barn fler möjligheter i en könsstereotyp vardag. Åtgärder: Varje arbetslag formulerar ett delmål utifrån barngruppens intresse och behov: Erbjuda och stärka barnen i att utforska och leka i alla förskolans miljöer och med allt material oavsett kön. Ge alla barnen lika mycket talutrymme. Att vi pedagoger låter miljön vara föränderlig efter barnens intresse och är inbjudande oavsett kön. Att öka barnens kunskaper och medvetenhet om sin kropp, dess delar och funktioner. Att stärka barnens medvetenhet om sin och sina kompisar närmiljö, avstånd och infrastruktur. Att utveckla barnens identitet, självständighet och stärka deras självkänsla. Regelbunden kartläggning och reflektion av samspelet i barngrupperna för att snabbt fånga upp och se till att alla barn får sina behov och intressen respekterade och tillgodosedda. Vi använder oss av framtaget reflektionsunderlag. Ansvarig arbetslagen. Handledning med specialpedagog. Ansvarig förskolechef/arbetslagen Handledning i jämställdhetsarbete med Margareta Öman. Ansvarig förskolechef Resultat: Vi har arbetat för att skapa en inkluderande och tillåtande miljö där vi ger barn fler möjligheter i en könsstereotyp vardag. Varje arbetslag/par har i sin utvecklingsplan brutit ner det övergripande målet i likabehandlingsplanen. De olika arbetslagen arbetar med olika åtgärder utifrån den barngrupp de har ex. ge barnen lika talutrymme, se alla barn varje dag och uppmärksamma dem även om de inte är närvarande, stärka barnens självkänsla. Utvecklingsplanerna följs upp löpande under året. Arbetslagen stämmer regelbundet av klimatet i barngruppen för att uppmärksamma kränkningar och de barn som riskerar att hamna utanför. Övriga strategier är diskussioner i arbetsgruppen för att enas om gemensamma värdeord och visionsarbete, samt hur vi åskådliggör den. På föräldramöte har planen mot diskriminering och kränkande behandling tagits upp. Då har föräldrarna fått diskutera fiktiva fall. Alla föräldrarna har blivit inbjudna till utvärderingen av likabehandlingen. På samrådsmöte har vi följt upp utvärderingen och även diskuterat

9 värdegrundsfrågor. På bloggen dokumenteras verksamheten. På utvecklingssamtalen är värdegrund och hur barnen har det på förskolan centrala frågor som ständigt lyfts och diskuteras med föräldrar och barn. Vi upplever dock att det finns en begränsning för hur delaktiga föräldrarna förmår att vara. Analys: Vi har blivit mer uppmärksamma på att prata om känslor och göra barnen medvetna om vilka känslor de har, hur de benämns och hur de påverkar varandra. Jämställdhetsarbetet med genus i fokus har vidgat barnen och pedagogernas vyer och gett nya tankar kring flickor och pojkar och vad de kan. Handledning av Margareta Öman har gett pedagogerna ökad kunskap och utmanat deras föreställningar om manligt och kvinnligt och hur vi kan förhålla oss för att ge barnen fler möjligheter att vara och utvecklas. Med mer kunskap kan vi förändra vårt arbete och utveckla ett mer normkritiskt förhållningssätt och erbjuda barnen en rik och varierad verksamhet. Fördomar kring kön ligger så djupt rotat hos både barn och vuxna att jämställdhetsarbetet måste ske kontinuerligt och långsiktigt för att ge resultat. Stommens förskola Eva Fransson-Sjödin Pernilla Skantz Barbro Nilsson