Yttrande angående Remiss från Kulturdepartementet - Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87)

Transkript

1 Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende 4.4 Yttrande angående Remiss från Kulturdepartementet - Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Vår utgångspunkt är att ingen människa ska behöva uppleva diskriminering. Därför välkomnar vi alla förslag som främjar det antidiskriminerade arbetet i vårt samhälle och som bidrar till kampen mot diskriminering. Vi anser i motsats till (M), (L), (KD) att inrättandet av en domstolsliknande nämnd är ett bra alternativ till domstolsprövning för personer som upplevt sig utsatta för diskriminering. Ett alternativ som också visat på positiva erfarenheter från andra länder, inte minst för att få tillgång till ett förfaringssätt utan onödiga och försvårande hinder. Som utredningen visar så avgörs idag få tvister om diskriminering i domstol. Den främsta anledningen till det är risken för den som upplever sig diskriminerad att behöva betala stora rättegångskostnader, och vi delar helt remissinstansernas bedömning att eventuella kostnader är ett hinder för många invånares faktiska möjlighet att våga processa i domstol och därmed få sina diskrimineringsärenden beaktade. För oss är det en fråga om jämlikhet, mänskliga rättigheter och en viktig möjlighet att kunna få upprättelse i de fall personer bli diskriminerade. Skyddet kan bli mer effektivt och bidra till ökat fokus på diskrimineringsfall i samhället. En diskrimineringsnämnd kan samtidigt bidra till att fylla behovet av ytterligare praxis inom området. Nämnden har också möjlighet att bilda en expertis inom ett komplext område, vilket kravet på sakkunskap samtidigt bidrar till. Vi delar således Stadsledningskontorets bedömning att inrättandet av en domstolsliknande nämnd är positivt ur ett befolkningsperspektiv och kan bidra till ökad tillgång till kostnadsfria och snabbare bedömningar av diskrimineringsärenden. I enlighet med remissinstanserna menar vi också att förslaget kring bevisbörderegler med presumtionsregel ger den enskilde ett bättre skydd och ökade möjligheter till ickediskriminering. Vi anser också, till skillnad från (M), (L), (KD) att antidiskrimineringsbyråerna är viktiga aktörer och delar Stadsledningskontorets bedömning även i denna del. Byråerna genomför omfattande utbildnings- och informationsinsatser och bidrar till att öka medvetenheten kring diskrimineringsfrågorna. Antidiskrimineringsbyråerna har en viktig, oberoende funktion och fortsatt statligt stöd bör säkerställas som är adekvat för byråernas uppgift. Införandet av en förordning kan bidra till en bättre struktur och uppföljning kring statsstödet. Vi delar slutligen Göteborgs Stads ungdomsfullmäktiges synpunkt om vikten av att satsa på det förebyggande arbetet mot diskriminering.

2 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.4 Yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Alliansen har yrkat på att stryka 3 stycken ur stadens svar. SD anser att dessa förslag även ska avstyrkas i stadens svar på betänkandet SOU 2016:87 1) Arbetet på regional och lokal nivå (Sid 613 i SOU 2016:87) 2) Diskrimineringsnämnden (Sid 614 i SOU 2016:87) 3) Bevisbördereglerna (Sid 615 i SOU 2016:87)

3 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.4 Remiss från Kulturdepartementet - Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Europakonventionen Förbudet mot diskriminering i artikel 14 garanterar lika behandling vid åtnjutande av de övriga rättigheter som anges i konventionen. Detta ska säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. 1 SOU 2016:87 Att inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet. Trots det är vårt samhälle långt ifrån fritt från diskriminering. Det är givetvis ett problem. Ett annat problem är att många av dem som har diskriminerats inte får stöd och hjälp med att ta till vara sina rättigheter. 2 Ordet diskrimineringsgrund förekommer cirka 147 gånger i SOU 2016:47 en lunta på 647 sidor. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (1 kap. 1 DL). 3 SD Kommentarer Återigen konstaterar SD att det råder diskrepans mellan Europakonventionen och de sju diskrimineringsgrunderna. SD har påtalat och kommer att påtala detta fortsättningsvis i alla ärenden som berör mänskliga rättigheter och diskriminering. Att man återigen i en statlig utredning inte problematiserar eller lyfter upp detta tyder på att något är fel i synen på demokrati och mänskliga rättigheter hos statliga myndigheter. 1 SOU 2016:87 sid 79 2 Bättre skydd mot diskriminering SOU 2016:87 Sammanfattning, sid 1 3 SOU 2016:87 sid 274

4 Yrkande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Remiss från Kulturdepartementet - Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Förslag till beslut: I kommunstyrelsen Att ändra Stadsledningskontorets förslag i enlighet med nedan samt att i övrigt godkänna Stadsledningskontorets förslag till remissvar Ärendet: Stadsledningskontoret inleder sitt svar med att tala om vikten av att tala om orsaker och förebyggande arbete för att motverka diskriminering, vilket vi instämmer i. Vidare tillstyrker Stadsledningskontoret remissen i sin helhet, vilket vi inte gör. Här nedan följer de punkter vi vill stryka ur Stadsledningskontorets förslag: - Stryk rubriken och stycket: Förslag om att inrätta en domstolsliknande nämnd - Stryk rubriken och stycket: Antidiskrimineringsbyråerna är viktiga aktörer - Stryk rubriken och stycket: Bevisbörderegler

5 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0948/17 Avdelningen för mänskliga rättigheter HR-området Ida Rosell Telefon E-post: Remiss från Kulturdepartementet - Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Förslag till beslut I kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande översänds till Kulturdepartementet. Sammanfattning Göteborgs Stad har givits möjlighet att yttra sig över betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87). Yttrandet ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast Ärendet medger ingen bordläggning. Utredningen innehåller förslag till åtgärder hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras. Betänkandet presenterar 51 förslag, bedömningar och rekommendationer som rör Diskrimineringsombudsmannens (DO) roll och uppdrag; arbetet mot diskriminering på lokal och regional nivå; inrättandet av en diskrimineringsnämnd; diskrimineringslagens bevisbörderegel; åtgärder mot diskriminering i skolan DO eller Skolinspektionen; samt ändringar i regleringen om skydd mot diskriminering i offentlig verksamhet. Till grund för uppdraget ligger FN:s människorättsprincip om icke-diskriminering samt att de som diskriminerats inte får stöd i tillräcklig omfattning och hjälp med att ta till vara sina rättigheter. Remissen har underremitterats till Social Resursnämnd och Utbildningsnämnden, samt stadsdelsnämnderna Majorna/Linné, Västra Göteborg och Östra Göteborg. Stadshus AB har deltagit i en arbetsgrupp med tjänstemannasynpunkter. Fastighetskontoret har deltagit utifrån sitt uppdrag kring tillgänglighetsfrågor. Kommunstyrelsens centrala råd 1 samt ungdomsfullmäktige har bjudits in till och deltagit i arbetsgrupper för att lämna synpunkter. Den sammanvägda bedömningen som stadsledningskontoret (SLK) gör är att Göteborgs Stad ställer sig bakom betänkandet. Stadsledningskontoret och remissinstanserna har dock ett antal kommentarer som bör beaktas i det fortsatta arbetet för att uppnå bättre skydd mot diskriminering. 1 Medverkande i arbetsgrupp: Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, Romska rådet, Göteborgs Stads sverigefinska råd. 1(12)

6 Ekonomiska konsekvenser Förslagen som rör skolan kan anses vara administrativt krävande vilket kan medföra en ökad arbetsbelastning för huvudmän. Stadsledningskontoret gör bedömningen att förslaget inte får några konsekvenser för Göteborgs stad med avseende på ekonomi. För befolkningen är förslaget om att inrätta en diskrimineringsnämnd ett sätt att tillgängliggöra en prövning av diskrimineringstvister på ett enkelt och billigt sätt, istället för att som idag, driva ärendet i en rättsprocess i domstol. Barnperspektivet Att inte utsättas för diskriminering utgör en central mänsklig rättighet för barn. I Barnkonventionen regleras denna rättighet i artikel 2. Artikeln lyfts specifikt i utredningen liksom längre resonemang om Barnombudsmannen (BO), Barn- och elevombudet (BEO) samt Skolinspektionens roller i förhållande till barns rättighet att inte bli diskriminerad. Utgångspunkten i förslagen som rör skolan har varit att skapa det bästa skyddet och stödet för barn och elever. Barnrättsperspektivet utgör en tydligt beaktad och integrerad aspekt i utredningens resonemang. Jämställdhetsperspektivet Utredningen omfattar inte den svenska jämställdhetspolitiken och dess huvud- och delmål. En belysning av jämställdhet utifrån ett bredare perspektiv än diskriminering hade varit välkommet. I utredningen används konsekvent enbart pronomen han eller hon, något som är problematiskt då det osynliggör att det finns fler pronomen och könsidentiteter/könsuttryck än han och hon. I en utredning vars syfte är att förbättra arbetet mot diskriminering är det av största vikt att språkbruket är formulerat på ett inkluderande sätt. Mångfaldsperspektivet Människors olika utsatthet för diskriminering varierar, vilket det behöver finnas en ökad medvetenhet kring om likvärdig service och goda livsvillkor ska kunna säkerställas. Utredningen hade vunnit på att involvera grupper som traditionellt löper högre risk att utsättas för diskriminering, samt få in barn och elever i arbetet tidigare för att få in fler perspektiv och formulera förslagen med större hänsyn till dem de främst kommer att beröra. Genom ett aktivt normmedvetet arbetssätt för att motverka diskriminering synliggörs en större variation av egenskaper, individer och grupper vilket bedöms ha en positiv inverkan på den sociala hållbarheten. För att fånga in fler perspektiv och säkra delaktighet och likvärdighet har Göteborgs Stad ett antal strategiska samråd med olika grupper. Förutom pensionärs- och funktionshinderråd har staden också olika samråd med de nationella minoriteterna och ett HBTQ-råd. När det gäller de nationella minoriteterna är rätten till delaktighet och inflytande fastslagen i lag. Alla har varit inbjudna att lämna synpunkter på betänkandet. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet År 2018 startar Jämställdhetsmyndigheten sitt arbete, vilket kan komma att utgöra en resurs i arbetet mot diskriminering. Samtidigt pågår en utredning om huruvida en nationell institution för mänskliga rättigheter ska inrättas. En struktur för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna som lyfts i Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (2016/17:29) bör, enligt regeringen, bestå av bl.a. ett Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(12)

7 starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna. Om en sådan institution inrättas kommer det att få konsekvenser för DO:s arbete. Det är viktigt att staten samordnar och ser över gränssnitten mellan myndigheter. I Sverige är skyddet för de mänskliga rättigheterna starkt om man jämför med många andra delar av världen, men Sverige har vid ett flertal tillfällen fått kritik från FN:s övervakningskommittéer för brott mot de mänskliga rättigheterna. Kritiken innefattar bland annat brister i att mäta diskriminering. Könsuppdelad statistik har varit av stor vikt för arbetet med jämställdhetsintegrering. Kraven att redovisa könsuppdelad statistik har gjort det möjligt att systematiskt hitta skillnader mellan kvinnor och män inom alla områden där statistik samlas in. Jämlikhetsdata är ett sätt att bredda arbetet till att omfatta fler diskrimineringsgrunder, som ett par kommuner nu har påbörjat. Detta förutsätter att man följer en systematik med avseende på definitioner, klassifikationer och kategoriseringar, men även att detta bygger på principerna självidentifikation, samtycke, frivillighet och anonymitet. Svårigheten med jämlikhetsdata är att olika gruppers önskemål, att å ena sidan kunna synliggöra marginaliseringsprocesser, och å andra sidan rädsla för att bli registrerade. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagen. Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet har utvidgats till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. Fokus är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för att främja lika rättigheter och möjligheter enligt de sju diskrimineringsgrunderna. Då ändringen genomförts under tiden utredningen har pågått är det viktigt att förslagen mot bättre skydd mot diskriminering och diskrimineringslagen synkroniseras. I delbetänkandet av utredningen om en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) föreslås regeringen pröva frågan om att införa språk som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Bilaga 2 Synpunkter från ungdomsfullmäktige Bilaga 3 Förslag till yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(12)

8 Ärendet Göteborgs Stad har erhållit remissen Bättre skydd mot diskriminering för yttrande som ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast Göteborgs Stad har beviljats förlängd svarstid för att möjliggöra nämndberedning till Ärendet medger ingen bordläggning. Bakgrund Regeringen beslutade att tillsätta en särskild utredare för att lämna förslag till hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras. I december avslutades utredningen med betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (2016:87). Utredningens utgångspunkt har varit att skapa ett system där flera aktörer på olika samhällsnivåer aktivt arbetar mot diskriminering. Remissen har remitterats till stadsdelsnämnderna Majorna-Linné, Västra Göteborg och Östra Göteborg samt Social resursnämnd och Utbildningsnämnden. Möjligheten till styrelse/rådsbehandling var begränsad p.g.a. kort remisstid och semestertider. Bolag inom Stadshus AB har därför deltagit i en arbetsgrupp för tjänstemannasynpunkter. Kommunstyrelsens centrala råd 2 samt ungdomsfullmäktige har bjudits in och deltagit i arbetsgrupper för att lämna synpunkter. Från stadsledningskontoret har en arbetsgrupp bildats med representanter från avdelningarna välfärd och utbildning, juridik och HR, avdelningen för mänskliga rättigheter samt fastighetskontorets tjänstepersoner med ansvar för tillgänglighetsfrågor. Nedan benämns dessa aktörer för remissinstanserna. Den sammanvägda bedömningen som stadsledningskontoret gör är att Göteborgs Stad ställer sig bakom betänkandet. Stadsledningskontoret och remissinstanserna har dock ett antal kommentarer till förslagen som bör beaktas i det fortsatta arbetet för att uppnå bättre skydd mot diskriminering. Generella synpunkter Nedan presenteras generella kommentarer på utredningen samt remissinstansernas synpunkter per kapitel, för att avslutas med stadsledningskontorets samlade bedömning. Ungdomsfullmäktiges synpunkter finns att läsa i bilaga 2. De förslag som inte kommenteras har staden inga synpunkter på. Utredningen ska föreslå hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras. Förslagen ska syfta till att säkerställa goda förutsättningar för diskriminerade personer att ta tillvara sina rättigheter. Bättre skydd mot diskriminering för tankarna till hur vi kan motverka att diskriminering förekommer. Majoriteten av förslagen gäller förändringar i arbetet efter att en enskild har blivit utsatt för diskriminering. Fokus ligger således mycket på den enskilda, den diskriminerade personens juridiska process, och inte på de strukturella orsakerna och det offentligas ansvar att motverka diskriminering. Stadsledningskontoret saknar konkreta förslag på hur risker för diskriminering i allmänhet kan förebyggas, och i synnerhet utifrån intentionerna i diskrimineringslagen. Att analysera och omvandla rapporter och statistik, i kombination med kvalitativa undersökningar hos de aktörer utredningen berör (DO, antidiskrimineringsbyråerna, Skolinspektionen, Barn- och elevombudet, Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, länsstyrelserna och diskrimineringsnämnden) till kunskap, skulle kunna ge indikationer på var och hur åtgärder kunnat utformas för att verkligen arbeta 2 Medverkande i arbetsgrupp: Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, Romska rådet, Göteborgs Stads sverigefinska råd. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(12)

9 för ett samhälle fritt från diskriminering där alla grupper har jämlik tillgång till sina mänskliga rättigheter. Sammantaget innebär förslagen att fler aktörer har en roll att spela i arbetet mot diskriminering antidiskrimineringsbyråerna, DO, Skolinspektionen, Barn- och elevombudet, diskrimineringsnämnden, fackliga organisationer. Utmaningen framöver blir dels att tydliggöra gången för den enskilda, och inte minst för aktörerna själva inklusive kommunen, men också att inte lägga över myndigheternas ansvar på ideella organisationer. Givet tiden utredningen pågått hade Göteborgs Stad gärna sett att förslagen utvecklats och formulerats utifrån en mer praktisk karaktär och tillämpning. Staden finner fortfarande många frågetecken kring hur de ska bli praktiskt genomförbara samt vilka konsekvenser de får utifrån ett huvudmannaperspektiv. Överväganden och bedömning Kapitel 9 - Ökade möjligheter för DO att hjälpa dem som blivit diskriminerade Sammanfattning av utredningens förslag som rör DO:s roll och uppdrag Avsnitt Bestämmelsen om DO:s rätt att få föra talan i domstol ändras där det framgår att DO i första hand använder rätten för att få fram vägledande mål, eller när det anses finnas särskilda skäl. Individanmälningar ska hanteras som en del av tillsynen och inte enbart betraktas som underlag för att hitta ärenden som kan leda till talan i domstol. DO bör utreda fler anmälningar. Remissinstansernas övervägande Det är viktigt att DO inte prövar allt för få fall då behov av klargörande praxis finns i viktiga frågor på diskrimineringsrättens område. Förslaget att individanmälningarna på ett tydligt sätt ska hanteras som en del av DO:s tillsyn är positivt. Anmälningarna ger DO som tillsynsmyndighet viktig information om t.ex. områden där diskriminering förekommer oftare än andra. Myndigheten bör ha möjlighet att arbeta systematiskt med den information som kommer in för att uppnå en effektiv tillsyn som gagnar så många som möjligt. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Avsnitt Anmälan bör skickas till den anmälde för kännedom och med förhoppning att rutiner ses över och den anmälde självmant erbjuder ersättning i någon form. Beslut och meddelande om andra åtgärder kommuniceras med anmälaren samt, vid beslut att inte utreda en anmälan vidare, ges allmän info om DO:s arbetssätt och möjligheter för den enskilde att gå vidare på egen hand. Remissinstansernas övervägande Utredningen anser att anmälan som en rutinåtgärd ska skickas till den anmälde för yttrande i det stora flertalet ärenden bl.a. i syfte att få ett bättre beslutsunderlag. En sådan handläggning kommer innebära en ökad arbetsbelastning för den anmälde, och för DO. Den eventuella vinst som ett utförligare beslutsunderlag kan ge i vissa fall väger inte upp för den ökade arbetsbelastningen. Vidare ställer sig kommunstyrelsens råd frågande till att den anmäldes kännedom om anmälan ska leda till förändring. När utredningsåtgärder vidtas finns också en berättigad förväntan hos anmälaren på de åtgärder som myndigheten sen vidtar, vilket innebär ett åtagande för myndigheten. Med en mer avancerad process ökar förväntningarna på DO. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Avstyrker. Lagstiftningen bör vara utformad så att DO självständigt kan bedöma hur anmälningar ska handläggas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(12)

10 Avsnitt DO bör oftare använda sig av möjligheten att fatta andra beslut i sin tillsyn än att väcka talan. Arbetet med samförståndslösningar bör vidgas. Remissinstansernas övervägande Kommunstyrelsen råd framhåller att samförståndslösningar kan vara välkommet då de diskriminerade många gånger vill ha en ursäkt och att det inte ska hända hen, eller andra, igen. Det är då inte ersättning de söker i första hand. I de fall där den diskriminerade vill driva ärendet i rätten är det främst DO som har resurser och möjligheter att göra det. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Kapitel 10 - Ett mer genomgripande alternativ en domstolsliknande nämnd Sammanfattning av förslaget om att inrätta en domstolsliknande nämnd Det tyngsta argumentet för att inrätta ett domstolsliknande organ som prövar diskrimineringstvister är, enligt utredningen, att det är ett enkelt, effektivt, kostnadsfritt och snabbt alternativ till domstolsprövning för den som anser sig ha blivit utsatt för diskriminering. Utredningen menar att inrättandet av ett alternativt tvistelösningsorgan medför att fler kan få klarlagt om de utsatts för diskriminering och fler får veta att de diskriminerat. Förslaget är att organet inte ska meddela bindande beslut. Utredningen har haft Allmänna reklamationsnämndens verksamhet för ögonen och för nu fram ett liknande system för prövning av diskrimineringstvister. Eventuella kostnader som riskerar att uppstå då individen förlorar en rättslig prövning är ett hinder för många invånares faktiska möjlighet att våga processa i domstol och därmed få sina diskrimineringsärenden beaktade. Ökad tillgång till kostnadsfria och snabbare bedömningar av diskrimineringsärenden ses som positivt ur ett befolkningsperspektiv. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Kapitel 11 Diskrimineringsnämndens uppgifter och organisation Sammanfattning av förslag avseende diskrimineringsnämndens uppgifter och organisation Avsnitt och Utredningen föreslår att en ny myndighet bildas som ska organiseras som en enrådighetsmyndighet till vilken nämnden kopplas. Nämndens uppgift är att pröva diskrimineringstvister. Nämndens uppdrag föreslås omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder samt de tio samhällsområden som idag omfattas av diskrimineringsförbuden. Nämnden ska inte heller pröva diskrimineringstvister som rör skollagsreglerad verksamhet. Nämndens behörighet föreslås också omfatta tvister som rör förbudet mot repressalier och olika former av trakasserier. Nämnden ska endast pröva diskrimineringstvister inom arbetslivsområdet där anmälaren inte är medlem i en arbetstagarorganisation och där arbetstagarorganisationen valt att inte föra en medlems talan. Den avvägning som utredningen gör, att DO:s rätt att föra talan i domstol och det domstolsliknande organets mandat begränsas till frågor som de fackliga organisationerna väljer att inte driva som domstolsprocess i Arbetsdomstolen, är väl avvägd. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(12)

11 Gällande att nämndens beslut inte ska vara bindande ser remittenterna en risk att förstärka det redan låga förtroende till myndigheter hos vissa grupper. Inrättandet av nämnden och dess kostnadsfria bedömningar avhjälper inte problemet med den ekonomiska tillgängligheten i de fall då nämndens beslut inte beaktas av motparten och anmälaren hänvisas till domstolsprövning för att få ett verkställbart avgörande. Icke bindande beslut ställer höga krav på kompetens hos nämnden och kvalité på besluten. Då besluten inte går att överklaga finns ingen möjlighet för den anmälde som tycker att nämndens beslut är felaktigt att få en överprövning. Den anmälde kan låta bli att följa beslutet men detta kan få stora verkningar, om än inte direkt rättsliga. Det finns en risk för parallella system. Ett billigare och snabbare alternativ är till fördel för den enskilde, men kommunstyrelsens råd lyfter vikten av att tillgängliggöra nämnden i form av språk, bemötande m.m. Rätten till kommunikation, att kunna förmedla på sitt eget sätt, är avgörande för den som löper störst risk att diskrimineras. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker, men instämmer i de farhågor som utredningen lyfter. Nämndens möjlighet att uppnå sitt syfte är avhängigt sitt framtida erkännande och att icke bindande beslut respekteras. Kapitel 12 - Arbetet mot diskriminering på lokal och regional nivå Sammanfattning av utredningens förslag som berör antidiskrimineringsbyråerna Avsnitt , Utredningen menar att antidiskrimineringsbyråerna spelar en viktig roll när det gäller arbetet att motverka och förebygga diskriminering på lokal nivå, särskilt för personer som misstror eller är rädda för myndigheter. Även DO ser positivt på byråernas verksamhet och menar att de är ett bra komplement till DO. Utredningen anser dock att byråerna idag är bräckliga, främst p.g.a. att de är små, har små resurser, att kvalitetsskillnaderna mellan olika byråer behöver åtgärdas och att det saknas tydliga krav på hur en antidiskrimineringsverksamhet ska vara organiserad vilket kan bidra till kvalitetsbrister. Förslagen innefattar att det statliga stödet till byråerna höjs och att kontrollen och återrapporteringskraven bör stärkas och motsvara krav som ställs på andra verksamheter som uppbär liknande statsbidrag. Utredningen föreslår att DO:s stöd till antidiskrimineringsbyråerna formaliseras i deras uppdrag. Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen om att antidiskrimineringsbyråerna är viktiga aktörer i arbetet mot diskriminering och att fortsatt statligt stöd bör säkerställas. Stödet bör höjas så att det motsvarar verksamhetens kostnader för att fylla den avsedda funktionen. Kommunstyrelsens råd lyfter dock fram att det främst är den offentliga verksamhetens ansvar att åtgärda bristande kunskap hos tjänstepersoner. Remissinstanserna menar att ytterligare förtydligande behövs avseende antidiskrimineringsbyråernas uppdrag och roll i relation till kommunerna. Slutligen framförs vikten av att uppföljningen blir en del av, och gagnar kunskapsuppbyggandet. Det är också viktigt att tillse att kraven inte blir administrationsdrivande. Stadsledningskontoret instämmer i utredningens beskrivning av byråerna och menar att det är viktigt att inte för stort ansvar för diskriminering av enskilda läggs på ideella aktörer. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Avsnitt Villkoren ska bli tydligare minst hälften av bidraget ska användas för stöd till enskilda Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(12)

12 Remissinstanserna instämmer i utredningens förslag om tydligare villkor för det statliga stödet, men är tveksamma till förslaget att minst hälften av bidraget ska användas till stöd för enskilda då förutsättningarna för byråerna ser väldigt olika ut i landet. En nystartad byrå behöver lägga mycket resurser på att informera om rättigheterna samt göra sig känd hos målgruppen. Ett riktat informationsstöd från MUCF för att särskilt stödja och tillgängliggöra information om sin verksamhet gentemot invånarna kan vara en väg att gå. Kommunstyrelsens råd menar att förslaget riskerar att bidra till att antidiskrimineringsbyråerna inte kommer kunna tacka ja till utbildningsuppdrag från kommunen p.g.a. resursbrist med krav om att hälften av stödet ska gå till enskilda. Utbildningsavtal mellan parterna skulle kunna vara en väg att gå vilket möjliggör för långsiktig planering samt resurser och bemanning därefter. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Avstyrker. Stadsledningskontoret anser att det finns svårigheter att uppfylla kravet. Intentionen om att bidraget ska gå till enskilda är positivt, men utredningen bör se över att antidiskrimineringsbyråerna fortsatt har möjlighet att arbeta med sina tre huvudområden stöd till enskilda, förebyggande arbete och opinionsbildning samt att nya byråer får en startsträcka att etablera sig. Sammanfattning av utredningens förslag som berör länsstyrelserna Avsnitt Utredningen konstaterar att det är positivt att det finns minst en antidiskrimineringsbyrå i varje län men ställer sig tveksam till att uppgiften ska ligga på länsstyrelsen. Utredningen menar att arbetet med diskrimineringsfrågor är av strategisk karaktär för länsstyrelserna och omfattar både den interna och den externa verksamheten. Länsstyrelsens ansvar att arbeta regionalt och ge stöd i diskrimineringsarbetet till kommuner och andra aktörer i länet bör därför tydligt komma till uttryck i instruktionen. Instruktionen föreslås innehålla en tydlig betoning på det utåtriktade arbetet med kunskapsöverföring och stöd. Då det redan finns en statlig myndighet, DO, som har i uppdrag att hantera diskrimineringsfrågor anser utredningen att det inte behövs någon särskild funktion vid länsstyrelsen för arbetet. Remissinstanserna ser positivt på förslaget om stärkt uppdrag med kunskapsöverföring, stöd och utbildning till strategiska aktörer i länet men de efterlyser ytterligare förtydliganden om stödet gentemot kommunerna. Bristande kunskap och medvetenhet hos tjänstepersoner kring olika gruppers förutsättningar att få tillgång till sina rättigheter inom de befintliga välfärdssystemen drabbar den enskilda. Stadsledningskontorets samlade bedömning Tillstyrker. Kapitel 15 Bevisbörderegler Sammanfattning av utredningens förslag om förtydligande av bevisbörderegler Det ska av lagtexten tydligare framgå att bevisbörderegeln i diskrimineringslagen är en presumtionsregel, d.v.s. ett antagande som gäller så länge inget annat motbevisats. Bevisbördereglerna i föräldraledighetslagen, skollagen och lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden ska ändras på motsvarande sätt. Förslaget tydliggör vad som krävs av en anmälan för att bevisbördan ska gå över från anmälaren till den anmälde. Konstruktionen ställer ökade krav på tillsynsmyndighetens utredning och bedömning av inkomna anmälningar. Detta kan leda till att lagen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(12)

13 tillämpas så som den är avsedd att göra i större utsträckning än vad som sker idag. Det ger således den enskilde ett bättre skydd och ökade möjligheter till ickediskriminering. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Ett förtydligande som kan leda till en enhetlig utformning är positivt. Kapitel 16 Diskriminering i offentlig verksamhet Sammanfattning av utredningens förslag som berör diskriminering i offentlig verksamhet Avsnitt Att arbeta fram ett lagförslag om ett ökat skydd mot diskriminering i offentlig verksamhet är inget som det är lämpligt att denna utredning gör. Regeringen bör låta utreda frågan om att tillskapa en helt ny diskrimineringslagstiftning med ett generellt diskrimineringsförbud. Sedan den 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567). Remissinstanserna välkomnar en ny utredning för en helhetssyn kopplat till förändringarna gällande stadens förebyggande och främjande arbete i form av aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Kapitel 17 Tillsyn över bestämmelser om diskriminering i skolan ett uppdrag för DO eller för skolinspektionen? Avsnitt 17.6 Tillsynsansvaret för arbetet med åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet ska läggas på skolinspektionen. Till följd av det ska diskrimineringslagens regler som rör skollagsreglerad verksamhet flyttas till skollagen och samordnas med reglerna där om kränkande behandling. Det är positivt att ansvaret samlas under en tillsynsmyndighet. Detta underlättar och tydliggör för såväl huvudman och personal, som barn, elev och vårdnadshavare. För en likvärdig bedömning och hantering av diskrimineringsärenden bör det säkerställas att Skolinspektionen har samma krav på kompetens och erfarenhet som den föreslagna Diskrimineringsnämnden. Skolinspektionen bör också ha samma förfarande avseende anmälningar och bedömning som nämnden. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker, men vill understryka vikten av att Skolinspektionen säkrar kompetens och kunskap om diskriminerings- och tillgänglighetsfrågor i organisationen. Kapitel 18 Utformningen av en samlad reglering i skollagen Sammanfattning av utredningens förslag som berör utformningen av en samlad reglering i skollagen Avsnitt Diskrimineringslagens regler rörande diskriminering flyttas till skollagen och begreppet huvudman används genomgående. Diskriminering har fortsatt samma betydelse och skollagens reglering av åtgärder mot kränkande behandling utvidgas till att omfatta även diskriminering. Remissinstanserna anser att förslagen ger ökad tydlighet och förutsägbarhet samt säkerställer likvärdighet i tillämpningen. Den förändring som föreslås kan underlätta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(12)

14 utredningen av aktuella händelser när samma myndighet utreder hela händelseförloppet som kan innehålla både diskriminering och annan kränkande behandling. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Avsnitt Möjligheten att stänga av en elev i de frivilliga skolformerna ska också gälla situationer då eleven utsätter någon annan för diskriminering. Det är positivt att låta bestämmelsen i 5 kap. 17 omfatta även diskriminering. Eftersom punkten 3 i bestämmelsen omfattar av utbildningen berörd personal krävs dock en definition i skollagen av annan kränkande behandling som omfattar den gruppen, inte bara barn och elever. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker med förbehåll för ovan nämnda kommentarer. Avsnitt Regleringen av huvudmannens skyldighet att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling ska utvidgas till att omfatta även förebyggande och främjande arbete i mer eller mindre samma utformning som det nya ramverket för aktiva åtgärder mot diskriminering. Förslagen om ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering välkomnas. Remissinstanserna har uttryckt att de saknar detta fokus i utredningen då det förebyggande arbetet förbättrar förutsättningar för framtiden och därför bör tillmätas en mer central roll. Den juridiska processen och stödet till drabbade individer är viktiga aspekter av samhällsprocessen men bör som ett reaktivt arbete betraktas som komplement till det proaktiva förebyggande arbetet även i skolvärlden. När det gäller kränkande behandling och diskriminering i skolmiljö vill staden därför påtala betydelsen av att ett förebyggande arbete bedrivs av samtliga aktörer inom skolområdet, såväl stat som huvudmän och skolor. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker. Avsnitt I skollagen införs skyldigheten för huvudmän att ha riktlinjer och rutiner i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier och att följa upp och utvärdera dessa riktlinjer och rutiner. Remissinstanserna uppmärksammar att riktlinjer och rutiner även kommer omfatta annan kränkande behandling, vilket innebär en utökning av huvudmannens ansvar liksom ett administrationsdrivande arbete. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker med förbehåll. Avsnitt En skyldighet för huvudmannen att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och sexuella trakasserier förs in i skollagen Förslaget samlar huvudmannens skyldigheter i skollagen och tydliggör därmed ansvaret. Utbildningsnämnden tillstyrker i huvudsak, men avstyrker att huvudmannen i förslaget (skollagen 6 kap. 10 ) åläggs att skyndsamt utreda trakasserier sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling. För trakasserier och sexuella trakasserier läggs därmed ett skyndsamhetskrav på skolhuvudmän som inte kommer att finnas för övriga utbildningsanordnare i diskrimineringslagens (DL) 2 kap. 7 eller för Försvarsmakten i Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(12)

15 DL 2 kap. 16. Det kan inte anses rimligt att lägga ett sådant krav enbart på skolhuvudmän. Stadsledningskontorets samlade bedömning Tillstyrker med förbehåll för ovan nämnda kommentarer. Avsnitt Skolinspektionen förslås vara tillsynsmyndighet även i fråga om åtgärder mot diskriminering. DO ska fortfarande ha ett övergripande ansvar enligt lagen att verka för att diskriminering inte förekommer inom några samhällsområden, inklusive det skollagsreglerade området. Skolverket föreslås få ansvar för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering inom det skollagsreglerade området. Positivt att samla ansvaret för tillsyn av skolväsendet under en tillsynsmyndighet. För en likvärdig bedömning och hantering av diskrimineringsärenden bör det säkerställas att Skolinspektionen har samma krav på kompetens och erfarenhet som den föreslagna Diskrimineringsnämnden. Skolinspektionen bör också ha samma förfarande avseende anmälningar och bedömning som nämnden. DO bör få ett särskilt ansvar att förstärka Skolinspektionen med kompetens under en övergångsperiod. DO bör dock i en övergångsperiod ges i uppdrag att stötta Skolverket för att säkerställa kontinuitet och kompetens i uppdraget. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker och skickar med rekommendationerna ovan. Rekommendationerna gäller även Skolinspektionens möjlighet att föra talan för ett barn eller en elev som medger det ska avse talan om diskrimineringsersättning och ersättning för annan skada enligt 12. Bestämmelsen i skollagen om när vårdnadshavares medgivande krävs ska gälla. Avsnitt och 18.6 Diskrimineringsersättning ska utgå även vid annan kränkande behandling enligt skollagen samt vara möjligt att få när huvudmannen brustit i sina skyldigheter att förebygga och förhindra diskriminering eller annan kränkande behandling. Bestämmelsen om ersättning för ekonomisk skada ska finnas kvar. Möjligheten för Barn- och elevombudet att ge ett ombud i uppdrag att föra talan i mål enligt 6 kap. 13 skollagen ska avse mål om diskrimineringsersättning och ersättning för annan skada Diskrimineringsersättning bestäms på annat sätt än skadestånd enligt skadeståndslagen och blir därför normalt sett högre. Det bedöms inte rimligt att ovanpå diskrimineringsersättningen lägga en möjlighet för en elev att få ytterligare skadestånd för ekonomisk skada. Som exempel på sådan skada nämner utredningen förstörda kläder samt skador på cykel eller väska. Remissinstanserna anser att förslaget drar huvudmannens ansvar alltför långt. Ansvaret att ersätta skador på kläder och andra föremål tillhörande en elev ska ligga på den individ som orsakat skadan. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Avstyrker. Tillsynsmyndigheten får anses ha den juridiska expertis som krävs för att driva processer i ärenden som omfattas av tillsynen. Avsnitt Skollagens bestämmelse om rättegång i mål om skadestånd ska ändras till att avse mål om diskrimineringsersättning och ersättning för annan skada enligt 12. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Tillstyrker med undantag för att ersättningsreglerna i skollagens 6 kap. inte ska omfatta annan ekonomisk skada (se och 18.6). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(12)

16 Avsnitt Diskrimineringslagens särskilda preskriptionsregel förs inte över till skollagen. Diskriminering ska i preskriptionshänseende behandlas på samma sätt som annan kränkande behandling. Remissinstanserna ställer sig frågande till varför bestämmelsen rörande preskription skulle vara annorlunda för de verksamheter som fortsättningsvis ska omfattas av diskrimineringslagen, än för utbildning som omfattas av skollagen. För skolhuvudmän skulle föreslagen bestämmelse medföra en risk för ett ökat antal ärenden att hantera lång tid efter påstådda händelser ägt rum. Stadsledningskontorets samlade bedömning - Avstyrker. Stadsledningskontoret Ida Rosell Planeringsledare Klas Forsberg Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(12)

17 Bättre skydd mot diskriminering SOU 2016:87 Sammanfattning Att inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet. Trots det är vårt samhälle långt ifrån fritt från diskriminering. Det är givetvis ett problem. Ett annat problem är att många av dem som har diskriminerats inte får stöd och hjälp med att ta till vara sina rättigheter. Det övergripande syftet med vår utredning har varit att hitta lösningar på dessa problem eller åtminstone vägar för att minska dem. Vårt uppdrag har bestått av ett antal olika delar: Översyn av Diskrimineringsombudsmannens (DO) roll och uppdrag. Vårt uppdrag har innefattat att analysera DO:s rättsliga möjligheter och ansvar i fråga om handläggningen av anmälningar, förlikningsarbete och rätten att föra talan i domstol. Vi har även haft i uppgift att studera DO:s hantering av anmälningar från enskilda och analysera vilka typer av anmälningar som inte utreds och, om möjligt, bedöma vilka konsekvenser detta får. Översyn av organisationen av arbetet mot diskriminering på regional och lokal nivå. Många verksamheter på lokal nivå får statligt stöd. I vårt uppdrag har ingått att se över det statliga stödet, om det är effektivt och vilka villkor som ska gälla för stödet. En viktig aktör på regional nivå är länsstyrelserna. Vi har haft till uppgift att bedöma om länsstyrelserna ska få ett större ansvar för arbetet mot diskriminering och i så fall vilka uppgifter de ska ha och hur det arbetet ska organiseras. Analys av om en annan ordning än den nuvarande för tillsyn över och främjande av likabehandling kan bidra till att säkerställa ett effektivt arbete mot diskriminering. Analys av diskrimineringslagens bevisbörderegel. Det har ifrågasatts om den regeln har fått genomslag i praktiken. Vi har därför haft i uppgift att analysera hur domstolarna tillämpar den och redovisar den i sina domar. Syftet med denna undersökning har varit att bedöma om den som anser sig ha blivit diskriminerad i praktiken får den bevislättnad som regeln är avsedd att ge. Bevisbörderegler med motsvarande innehåll finns också i föräldraledighetslagen (1995:584) och skollagen (2010:800). Även dessa har omfattats av vårt uppdrag. Vi har även behandlat bevisbörderegeln i lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Analys av vem som ska ansvara för tillsynen över arbetet med åtgärder mot diskriminering i skolan DO eller Skolinspektionen. På skolans område är ansvaret för tillsynen över att man följer de regler som handlar om att barn inte utsätts för diskriminering och andra kränkningar delat mellan DO och Skolinspektionen. En del av vårt uppdrag har varit att analysera om diskrimineringslagens regler på det skollagsreglerade området bör flyttas till skollagen för att samordnas med reglerna om skydd mot kränkande behandling av barn och elever, eller om de problem som finns skulle kunna lösas med ett fördjupat samarbete mellan DO och Skolinspektionen. Analys av om regleringen om skydd mot diskriminering i offentligverksamhet behöver ändras. Utredningens utgångspunkter Utredningsarbetet har syftat till att skapa ett system där aktörer på olika nivåer arbetar aktivt mot diskriminering. Ett system där olika aktörer kan komplettera och stödja varandra i arbetet mot diskriminering och med att ge stöd och hjälp till dem som har utsatts för diskriminering. 1

18 Målet är att risken för att utsättas för diskriminering ska minska och att de som utsätts ska kunna få stöd och hjälp bl.a. genom rådgivning och genom att få kunskap om sina rättigheter och möjligheter. När det gäller frågan om diskriminering i skollagsreglerad verksamhet har vår utgångspunkt varit att skapa det bästa skyddet och stödet för barn och elever som utsätts för diskriminering och andra kränkningar i skolan. Våra förslag DO:s roll och uppdrag Vi bedömer att DO i stort bör arbeta som man gör i dag. I DO:s uppdrag ingår att ge enskilda stöd och hjälp, men det är inte den huvudsakliga uppgiften. Myndigheten har även andra uppgifter och bör arbeta på en övergripande nivå, med att skapa praxis och arbeta med främjandeåtgärder. Det är bara domstolar som kan fastställa att någon har blivit utsatt för diskriminering och besluta om ersättning. DO kan föra talan i domstol. I syfte att förtydliga att DO inte ska agera som ombud för alla som vill föra talan i domstol föreslår vi att bestämmelsen om DO:s talerätt ändras. Det ska framgå att DO i första hand ska använda sin talerätt för att få fram avgöranden i prejudicerande mål, alltså mål som gäller frågor där det behövs vägledning från domstolar. Talan kan enligt vårt förslag också föras i ärenden där DO anser att det annars finns särskilda skäl för det. Vi lämnar vidare några rekommendationer om hur DO bör arbeta med hanteringen av anmälningar från enskilda. I dagsläget utreds ett mindre antal av de anmälningar som ges in till DO. Vi anser inte att det är rimligt att föreslå att DO ska utreda alla anmälningar som kommer in till myndigheten. Vi anser dock att DO bör utreda fler ärenden genom att en anmälan skickas över till den anmälde så att denne får kännedom om att han eller hon har anmälts och ges möjlighet att reagera på anmälan. Det kan leda till att den anmälde ser över sina rutiner eller att han eller hon självmant erbjuder någon form av ersättning till den diskriminerade. På så sätt får också fler veta att de har anmälts och kunskap om diskriminering kan spridas. Fler som utsätts för diskriminering kan få upprättelse. Vi anser också att DO i större utsträckning bör skicka över beslut och meddelanden om andra åtgärder som vidtas med anledning av en anmälan till anmälaren. Beslut som innebär att DO inte kommer att utreda en anmälan vidare bör innehålla en bilaga med allmän information om hur DO arbetar och om vilka möjligheter som finns för den enskilde att gå vidare på egen hand. Vidare bedömer vi att DO oftare bör använda sig av möjligheten att fatta andra beslut i sin tillsyn än beslut att väcka talan. DO ska även fortsättningsvis i första hand arbeta för att parterna kommer överens. DO bör dock enligt vår mening vidga sitt arbete med samförståndslösningar. Myndigheten bör i fler fall undersöka möjligheten för parterna att komma överens. Arbetet på regional och lokal nivå Det statliga stödet till antidiskrimineringsbyråerna Antidiskrimineringsbyråerna är ideella organisationer inom civilsamhället. Enligt vår uppfattning är de viktiga i arbetet mot diskriminering. Vi föreslår därför att byråerna ska få statligt bidrag även i framtiden. Vi anser att det huvudsakliga målet med byråernas verksamhet ska vara att stödja enskilda. En förutsättning för att få bidrag ska vara att minst hälften används för verksamhet som gäller avgiftsfri rådgivning och stöd till enskilda om hur de kan ta till vara sina rättigheter. Det innebär att verksamheten delvis får en annan inriktning 2

19 än den har i dag. Kontrollen och återrapporteringen ska öka. På så sätt ska möjligheterna att säkerställa kvaliteten hos den verksamhet som får bidrag bli bättre. Vi föreslår vidare en ny förordning. I den införs ett antal förändringar som syftar till att modernisera regleringen. DO ska ge råd och stöd till antidiskrimineringsbyråerna. Det ska framgå av lagen om Diskrimineringsombudsmannen. Förslaget innebär i princip en kodifiering av hur det fungerar redan i dag. Länsstyrelsens arbete Vi föreslår att länsstyrelsens ansvar för att arbeta mot diskriminering genom att vidta olika främjandeåtgärder ska förtydligas i instruktionen. Det handlar bl.a. om kunskapsöverföring, stöd och utbildning till strategiska aktörer i länet. Vi lämnar inte några detaljerade förslag om vilka närmare uppgifter länsstyrelsen ska ha i detta avseende. Det beror på att förhållandena och därmed även behovet av åtgärder varierar mellan de olika länen. Arbetet ska ske i samråd med DO. Det ska framgå av lagen om Diskrimineringsombudsmannen att en uppgift för DO är att ge råd och stöd till länsstyrelserna i deras arbete mot diskriminering. Länsstyrelserna arbetar redan i dag med sådana främjandeåtgärder som vårt förslag omfattar, men de gör det i olika omfattning. Med vårt förslag ska det bli tydligt att länsstyrelserna har ett ansvar för att arbeta externt mot diskriminering. Förslag om att det ska inrättas en diskrimineringsnämnd Ett skäl till att det är svårt för dem som har diskriminerats att få upprättelse är att detta, om de berörda inte är överens, kräver domstolsprövning. Att processa i domstol är något som de flesta drar sig för, om inte annat för att det kan leda till att man måste betala höga rättegångskostnader. Vi föreslår att det ska inrättas en nämnd som ska tillhandahålla ett enkelt, billigt och snabbt förfarande för prövning av diskrimineringstvister, en diskrimineringsnämnd. Inrättandet av en sådan nämnd skulle effektivisera arbetet mot diskriminering och ge fler diskriminerade möjlighet att få upprättelse. Den nya nämnden med uppgift att pröva diskrimineringstvister bör inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom en ny myndighet där nämnden kommer att utgöra den huvudsakliga verksamheten. Vi har övergripande redogjort för hur vi anser att nämnden bör arbeta och särskilt diskuterat vissa frågor av mer principiell art. På samma sätt har vi på ett övergripande plan diskuterat hur den bör vara organiserad. Om en diskrimineringsnämnd ska inrättas krävs det dock ytterligare överväganden i dessa frågor. Bevisbördereglerna För diskrimineringstvister gäller en särskild bevisregel. Syftet med denna regel är att ge de diskriminerade en bevislättnad. Vi föreslår en ändrad lydelse av regeln. Syftet med det är att tydliggöra att det är fråga om en presumtionsregel. En tydligare utformning bör kunna bidra till att regeln tolkas och tillämpas på ett korrekt sätt. Vi föreslår också att bevisbörderegeln i föräldraledighetslagen, skollagen och lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden ska ändras på motsvarande sätt. Ansvaret för att motverka diskriminering i skollagsreglerad verksamhet Vi anser att ett samlat ansvar för att motverka kränkningar i alla dess former i skollagsreglerad verksamhet är mest förenligt med barnets bästa. Vi föreslår därför att ansvaret för tillsyn över arbetet med åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad 3

20 verksamhet flyttas från DO till Skolinspektionen. Till följd av detta flyttas diskrimineringslagens regler som rör skollagsreglerad verksamhet till skollagen och samordnas med reglerna där om kränkande behandling. Det innebär att såväl förbuden mot diskriminering och repressalier som reglerna om aktiva åtgärder för att motverka diskriminering som gäller för skollagsreglerad verksamhet kommer att regleras i skollagen. Vi lämnar några förslag på justeringar i skollagen med anledning av att reglerna samordnas. Ett sådant förslag är att diskrimineringsersättning ska vara den ersättningsform som gäller för alla former av kränkningar, alltså både diskriminering och annan kränkande behandling. Möjligheten att få ersättning för s.k. ekonomisk skada ska dock finnas kvar. Skyddet mot diskriminering i offentlig verksamhet Enligt diskrimineringslagen gäller förbud mot diskriminering inom vissa samhällsområden, oavsett om verksamheten är privat eller offentlig. För offentlig verksamhet finns dessutom en särskild reglering som innebär ett förbud mot diskriminerande bemötande. Det finns frågetecken kring om detta skydd är tillräckligt. Vi har gjort bedömningen att frågan om en utvidgning av den särskilda regleringen inte är lämplig att utreda inom ramen för denna utredning. Vi anser att regeringen bör utreda frågan om att införa ett generellt diskrimineringsförbud. Konsekvenser av förslagen Vår bedömning är att de förslag som vi lämnar leder till att enskilda som utsätts för diskriminering får större möjligheter att ta till vara sina rättigheter. Fler som utsätts kan få hjälp, antingen av DO eller av en antidiskrimineringsbyrå. Genom att länsstyrelsernas ansvar för att arbeta med externa främjandeåtgärder förtydligas kan fler kommuner, företag, organisationer etc. i länen få kunskap om diskrimineringsfrågor. Det kan i sin tur leda till att dessa frågor i större utsträckning uppmärksammas och att färre riskerar att utsättas för diskriminering. Den ändring av bevisbörderegeln i diskrimineringslagen som vi föreslår kan leda till att den som anser sig ha utsatts för diskriminering får den bevislättnad som regeln är avsedd att ge. Detsamma gäller för de övriga bevisbörderegler som vi har föreslagit ska ändras på motsvarande sätt. Vårt förslag om att inrätta en diskrimineringsnämnd kräver ytterligare utredning för att kunna genomföras. Inrättandet av en sådan nämnd skulle dock enligt vår mening vara ett bra sätt att effektivisera arbetet mot diskriminering och ge fler enskilda som utsätts för diskriminering möjlighet att få upprättelse. Ett genomförande av förslagen kommer att påverka DO:s, länsstyrelsernas och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) arbete. Det handlar både om nya arbetsuppgifter och om delvis ändrat fokus i arbetet. Antidiskrimineringsbyråerna kommer också att påverkas. Villkoren för statsbidraget kommer att bli tydligare och kraven kommer i vissa fall öka, bl.a. på byråernas redovisning till MUCF. Vårt förslag att flytta ansvaret för tillsyn över arbetet med åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet till Skolinspektionen och att flytta regleringen från diskrimineringslagen till skollagen bör leda till att reglerna blir lättare att tillämpa. En annan effekt är att det blir enklare för barn, elever och vårdnadshavare att veta hur de ska agera. Förslaget innebär att barn och elever som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling i skollagsreglerad verksamhet kan få samma stöd och samma möjligheter till upprättelse oavsett grunden till kränkningen. Förslaget får 4

21 även konsekvenser för berörda myndigheter, främst Skolinspektionen, DO och Skolverket. Även enskilda skolor och deras huvudmän kommer att i viss mån påverkas av förslaget. Våra förslag får positiva effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män och för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Ikraftträdande Utredningen föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli

22 Bättre skydd mot diskriminering, ungdomsfullmäktige tycker till Hur ungdomsfullmäktige gick till väga: Planeringsledare från avdelningen Mänskliga rättigheter på stadsledningskontoret berättade om den statliga utredningen Bättre skydd mot diskriminering 1, som skickats ut på remiss från kulturdepartementet. Vi tittade även på ett par filmer för att få en del gemensamma kunskaper. Då förslaget är omfattande valde ungdomsfullmäktige sedan att lägga fokus på de avsnitt i förslaget som rör skolan. Ungdomsfullmäktige diskuterade materialet utifrån tre frågor i ett workshopformat. 1. Vad saknas? 2. Vad vill ni lyfta kopplat till förslagen? 3. Hur kan skolorna jobba för bättre skydd mot diskriminering? Ungdomsfullmäktiges humanitära utskott 2, sju ledamöter alla mellan år, från olika stadsdelar, deltog i samtalet kring remissen. Materialet har sedan sammanställts med stöd av ungdomsfullmäktiges planeringsledare och skickats ut till hela ungdomsfullmäktige att tycka till om. Vad saknas? Ungdomsfullmäktige tycker att det är viktigt att det finns kunskaper om diskriminering inom elevhälsan, så att detta kan vara en fungerande väg att gå om en elev vill göra en anmälan om diskriminering eller kränkning. Därför vill ungdomsfullmäktige se en satsning på väl fungerande elevhälsoteam och kunskapshöjande insatser i skolan kring diskriminering. Ungdomsfullmäktige tycker också att det förebyggande arbetet mot diskriminering är viktigt. Skolan är obligatorisk för alla barn oavsett om kränkningar förekommer, därför kan diskrimineringen bli påtvingad, institutionaliserad. Barn kan ju inte heller välja bort skolan på samma sätt som vuxna kan undvika vissa platser. Då är det i slutändan huvudmannen som diskriminerar, vilket är viktigt att ha med sig i diskussionen. Skolan måste vara en trygg miljö! Ungdomsfullmäktige vill lyfta att just diskriminering i skolan ofta betraktas på ett annat sätt än i övriga delar av samhället, vilket kan leda till en normalisering av diskriminering och kränkningar. Detta kan bero på vuxnas attityder till barns kränkningar, föringar upplevelsen t.ex. kan barn få höra att en kille som tafsar bara visar att han tycker om dig, att alla barn slåss, det är bara naturligt och liknande. 1 Bättre skydd mot diskriminering, SOU 2016:87. 2 Humanitära utskottet, Ungdomsfullmäktige. Jobbar med integration och mänskliga rättigheter, alla människors lika värde. Med trygghetsfrågor och mot mobbning. Utskottets arbete skall stötta flyktingar.

23 En viktig sak för unga kan vara möjligheten att byta skola om du som elev är missnöjd med skolans anti-diskrimineringsarbete. Ungdomsfullmäktige tycker att det ska finnas goda möjligheter för detta, som en del av det fria skolvalet. Men det är också viktigt för skolor att förstå allvaret med detta, att om en elev är missnöjd så är den säkert inte ensam om detta. Det behövs ett strukturerat arbete på varje skola. Vad vill ni lyfta kopplat till förslagen? Ungdomsfullmäktige tycker att det är svårt att säga hur det kommer att påverka barn, att flytta uppsikten till skolinspektionen. Skolinspektionen och skollagen i så fall blir viktigare än diskrimineringsombudsmannen och diskrimineringslagen för elever. Det vill säga, svårt att veta om det blir ett bättre eller sämre skydd för barn och unga. Om regeringen vill ha en hög grad av granskning av diskriminering i skolan, kan det vara problematiskt att samla allt under samma myndighet. Om skolan ska granska sig själv så kan det bli en risk. För vem granskar skolinspektionen? Hypotetiskt finns det en fara i detta att det inte blir en oberoende tillsyn. På plussidan tycker ungdomsfullmäktige att om skolinspektionen ansvarar för området diskriminering i skolan så kan det bli mycket tydligare för elever hur de kan söka hjälp. Vilka kanaler som finns. Och hur hänger det ihop med den lokala nivån, regionala och nationella nivån? Antidiskrimineringsbyråer ger idag stöd åt elever och andra. Men om skolinspektionen tar över så försvinner denna möjlighet till stöd. Så hur ska elever stöttas på ett bra sätt? Det kan ju vara så att eleven inte vill ha något mer med skolan att göra. Det är viktigt med aktörer som kan stötta dem som inte har förtroende för myndigheter. Elever borde ha flera val, det är inte bra att minska möjligheterna till stöd för unga. Behåll därför möjligheten att representeras av antidiskrimineringsbyråerna eller se till att stödet ersätts på ett bra sätt och jobba på att få en bra övergång. Hur kan skolorna jobba för bättre skydd mot diskriminering? Det är viktigare med ett bra arbete mot diskriminering, att förebygga, än att fokusera på att kompensera med pengar när skadan redan är skedd. Det är så klart rimligt att den som blivit utsatt får ersättning men ungdomsfullmäktige vill inte nödvändigtvis se en utveckling mot höga belopp. Satsa på ett bra förebyggande arbete i stället. Ungdomsfullmäktiges humanitära utskott