Fördjupad dokumentation av statistiken

Transkript

1 1(108) Fördjupad dokumentation av statistiken Trädgårdsproduktion Referensperiod: 2011 Produktkod(er): JO0202, JO33 Senast uppdaterad: Innehåll 1. KORT OM DOKUMENTATION OCH UNDERSÖKNING Inledning Undersökningens syfte Undersökningens flöde ANVÄNDARE OCH ANVÄNDARBEHOV Nationell användning Internationell användning UPPGIFTSINSAMLING Population och ram Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande STATISTISK BEARBETNING OCH REDOVISNING Skattningar, modeller, beräkningar Redovisning Kvaliteten i redovisade data UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Ifylld utvärderingsmall Plan för analysrapporter DOKUMENTATION AV OBSERVATIONSREGISTER FÖR ARKIVERING LÄNKAR TILL YTTERLIGARE DOKUMENTATION

2 2(108) 1. Kort om dokumentation och undersökning 1.1 Inledning Beskrivning av statistiken, som åtföljer varje Statistiskt meddelande, ger en kortare beskrivning av undersökningens syfte samt hur undersökningen gått till. Beskrivning av statistiken finns på Jordbruksverkets hemsida, på samma plats som det vanliga Statistiska Meddelandet. Det är rekommenderat att först läsa igenom beskrivning av statistiken, för att se om den informationen täcker läsarens behov. Om behov sedan finns, läser man denna rapport, som ger en mer detaljerad information om undersökningen för de personer som har ett sådant behov. 1.2 Undersökningens syfte Undersökningen syftar till att ta fram jämförbar statistik över trädgårdsproduktionen i Sverige. Övrig statistik över trädgårdsproduktionen i Sverige är mycket begränsad, varför denna undersökning är den enda där man får fram uttömmande uppgifter om trädgårdsproduktionen i Sverige. Detta trots att trädgårdsnäringen omsätter drygt 4 miljarder SEK per år. Tidigare hette denna undersökning väelvis Trädgårdsräkningen respektive Trädgårdsinventeringen beroende på hur omfattande enkäten var. Från och med 2005 har dessa båda undersökningar ändrat namn till Trädgårdsproduktion, då man avser att ställa samma frågor i varje undersökning. Undersökningen är en totalundersökning, som går ut till alla trädgårdsföretag med minst 2500 kvm frilandsareal eller minst 200 kvm väthusyta. Odling i hemträdgårdar eller för husbehov ingår inte. Den statistik som tas fram ingår i Sveriges officiella statistik inom jordbruksområdet. En stor del av statistiken sänds även över till EU:s statistikkontor Eurostat då statistiken regleras enligt följande: Enligt förordningen EG nr 543/2009 ska MS skicka in arealer och skördar för vissa trädgårdsgrödor årligen. Skörd och areal för frukt, bär och grönsaker ingår samt areal för prydnadsväter. Alla trädgårdsgrödor ingår i den ekonomiska kalkylen för jordbruket (EAA). EAA regleras enligt förordningen EG nr138/2004. Gentelmen s agreement o Tidiga uppskattningar av skördar och arealer för frukt och grönsaker - årlig o Prydnadsväter var tredje år o Regionala EAA-årlig NUTS II

3 3(108) 1.3 Undersökningens flöde Här presenteras det flöde som Trädgårdsproduktion har. A. Planering av undersökningen Planeringen påbörjades under augusti 2011, vilket i efterhand var för sent. Det är framförallt jobbet med att ta fram en föreskrift som tar tid och arbetet bör startas så fort det finns möjlighet. Då det är en obligatorisk undersökning behövdes en föreskrift framställas. Enligt 5 I förordningen (2001:100) om den officiella statistiken finns ett bemyndigande som ger Jordbruksverket rätt att upprätta föreskrifter. Denna samt en konsekvensutredning och en konsekvensanalys skickades på remiss till ett par remissinstanser. Dessa var NNR (Näringslivets Regelnämnd), GRO-LRF, SCB, SLU och Regelrådet. Samrådet är reglerat enligt SFS 1982:668. Arbetet började med att en skriftlig problembeskrivning upprättades. Här angavs varför föreskriften behövs. I det här fallet var det för att kunna fortsätta den statistikrapportering av trädgårdsgrödor som pågått i Sverige under lång tid. I denna form från och med Samt för att uppfylla de EU förordningar och gentlemannaavtal som styr den statistik som översänds till EU. Alternativen till en obligatorisk undersökning beskrevs vilka skulle vara att genomföra en frivillig undersökning. Det skulle dock inte vara mer effektivt då det skulle innebära mer arbete i form av påminnelser och telefonuppföljning. Ett annat problem är huruvida administrativa bördor skapas för företag. Så är fallet med Trädgårdsproduktion. Att svara på enkäten beräknas ta ca 25 minuter i anspråk per företagare. Än särskild konsekvensanalys framställdes och även en konsekvensutredning som svarade på följande frågor: Vilket är problemet och vad vill man uppnå? Alternativa lösningar och effekter om en reglering inte kommer till stånd. Uppgifter om vilka som berörs. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför samt jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. Bedömning huruvida regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen. Bedömning huruvida särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av särskilda informationsinsatser. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning B. Remissutskick osv. Avdelningsjuristen kontaktades och eventuella synpunkter därifrån beaktades. Förslaget sändes också till Jordbruksverkets granskningsgrupp. Efter detta tog avdelningschefen beslut om att fortsätta processen. Förslaget skickades ut på remiss och svar inväntades. De inkomna

4 4(108) svaren beaktades när så var lämpligt. En lång diskussion fördes bland annat med NNR om det var möjligt att genomföra undersökningen som en urvalsundersökning. En sista kvalitetskontroll gjordes av Rättssekretariatet. Sedan gjordes en sammanställning av remissvaren som tillsammans med föreskriften, problem- och konsekvensbeskrivning samt blanketten föredrogs hos generaldirektören (GD). Efter första föredraget krävde GD ytterligare underlag. Efter att ha presenterat ytterligare underlag beslutades sedan föreskriften den 14 februari Föreskriften började gälla den 9 mars. Till nästa gång kan det vara bra att ta upp föreskriften tidigare då får vi en klarare bild om det är något underlag som måste kompliteras. C. Population Populationen togs fram genom att använda senaste versionen av LBR samt uppdatera med uppgifter från Ararat, dvs. den ansökan som jordbrukarna använder när de söker stöd för sin mark. Uppgifter hämtades också in från GRO-LRF:s medlemsregister. Uppgifter från olika producentorganisationers hemsida hämtades också, Sydgrönt, Blekingegrönt och Mästergrön. D. Utskick, registrering och påminnelser Ett första utskick med endast inloggningsuppgifter till webbenkäten skickades ut den 6 mars för att ligga i brevlådan den 9 mars hos företagarna. I efterhand kan vi konstatera att det var alldeles för sent. Utskicket måste ut i början av januari senast eller så bör publiceringen lägga senare. Packning och tryckning beställdes från Elanders tryckeri. Redan första dagen kom det in 104 svar via webben. En del ringde och beklagade att de inte hade internet eller dator. Då informerade vi om att det kommer en pappersenkät som första påminnelse i april. Sista svarsdatum var satt till den 30 mars. Den första påminnelsen skickades ut för att ligga i brevlådan hos företagen den 16 april. Påminnelsen bestod av enkäten, anvisningar och svarskuvert. Pappersenkäter började strömma in redan den 17 april. Vid ankomsten skedde registrering i systemet enkat men också i en ecelfil. Därefter sorterades enkäter som inte lämpade sig för skanning bort för att istället bli manuellregistrerade i systemet enkat. När vi fått ihop en bunt med 65 skanningsbara enkäter så skannades enkäterna in och verifierades. I början av maj påbörjades utskicket av den andra påminnelsen. Denna påminnelse bestod av ett A4 papper. Telefonuppföljning påbörjades kort därefter i början av maj. Ringandet avslutades den 30 maj, dock hade vi möjlighet att ta med uppgifter från enkäter som droppade in med posten t.o.m. den 10 juni. Svarsfrekvensen landade på 82 %. E. Bearbetning av materialet Kontroller genomfördes löpande för att kunna ringa upp företag som angett konstiga uppgifter så fort som möjligt. I juni påbörjades arbetet med imputeringarna. I denna enkät är det ofta omfattande partiellt bortfall, samt också en hel del bortfall av konsistenskaraktär. Det finns givetvis också ett visst bortfall, som består i att företaget inte svarat på enkäten. I det fallet användes senast kända uppgift.

5 5(108) F. Publicering Runt den 6 juni påbörjades arbetet med att ta fram tabeller. Publiceringen var satt till den 14 juni men kunde tyvärr inte hållas utan sköts upp och blev slutligen av den 4 juli. Innan uppgifterna publicerades togs kontakt med LRF-GRO, som tittade igenom uppgifterna och gav sina kommentarer.

6 6(108) Flödesschema Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Flöde A. Planering av undersökning B. Remissutskick osv. C. Population D. Utskick, registrering och påminnelser E. Bearbetning av materialet F. Publicering

7 7(108) Föreskrift 2. Användare och användarbehov 2.1 Nationell användning I Sverige produceras efter undersökningen ett Statistiskt meddelande (SM), som redovisar resultaten från undersökningen. SM publiceras på Jordbruksverket webbplats under rubriken statistik samt på SCB:s webbplats.

8 8(108) En viktig del med undersökningen är att uppdatera LBR (Lantbruksregistret). Ett uppdaterat LBR medför att kommande urvalsdragningar för undersökningar inom jordbrukssektorn blir mer effektiva. Trädgårdsbranschens använder resultatet för att företräda sina medlemmar. Man verkar för att trädgårdsodlare ska få ett bra företagsklimat och inte missgynnas i förhållande till andra näringar. En viktig källa för trädgårdsbranschen är den statistik som Jordbruksverket producerar. Behov av statistik över flera år föreligger då importen av trädgårdsprodukter ökat i och med Sveriges EU-inträde. Man vill kunna analysera hur import respektive eport påverkar trädgårdsnäringen. På grund av att miljön kommit i fokus kan också produktion som sker i närheten av konsumenterna vara av intresse för beslutsfattare. Enskilda företag använder statistiken för att få reda på hur stor produktionen av vissa trädgårdsgrödor inom Sverige är. Ett antal frågor kommer varje år in till Jordbruksverket, där enskilda företag efterfrågar statistik på en enskild gröda. I vissa fall finns statistiken redan tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, medan den i andra fall inte är speciellt redovisad. Vid en senare undersökning försöker Jordbruksverket ta hänsyn till de förfrågningar man fått och ändra publikationen så att den kan tillgodose även de företag som ringt in och efterfrågat statistik som inte finns tillgänglig på webbplatsen. Studenter och forskare använder statistiken för att studera hur trädgårdsnäringen i Sverige har sett ut, hur den ser ut i dagsläget samt hur den skulle kunna se ut i framtiden. I och med Sveriges EU-inträde samt också EU:s utvidgning, råkar svenska trädgårdsodlare ut för större konkurrens från utlandet. Att kunna studera vad denna konkurrens gör med den svenska trädgårdsnäringen är givetvis intressant. Statistiken används också av Jordbruksverket som underlag för marknadsbedömningar, kalkyler, prognoser och utredningar. Det finns ett behov att ta del av statistik på läns- och kommunnivå. Redovisning sker på länsnivå men inte på kommunnivå, då sekretessen hindrar publicering på så låg nivå. Det finns helt enkelt alltför få trädgårdsföretag för att man ska kunna redovisa kommunvisa siffror utan att röja enskilda företags produktion. För att ta få reda på vad användarna av statistiken har för uppfattning om den statistik som produceras, anordnar Jordbruksverket så kallade användarråd. Detta är sammankomster, där användarna av statistiken bjuds in för att delge Jordbruksverket sina synpunkter på den statistik som produceras. Jordbruksverket har som mål att där det så är möjligt tillgodose användarnas behov. Jordbruksverket har som mål att anordna ett användarråd en gång om året. 2.2 Internationell användning Kommissionen behöver ha tillförlitlig statistik för hela EU, då man sätter upp handelshinder mot dels vissa EU-länders kolonier samt de länder som inte befinner sig inom unionens gemenskap. Handelshinder förhandlas ofta i mer övergripande organisationer, där kommissionen behöver veta hur stor produktionen inom EU är, för att man ska kunna sätta

9 9(108) korrekta begränsningar på hur mycket import som ska tillåtas, eller för hur stora tullar som man ska sätta. Kommissionen har många faktorer att ta hänsyn till. Man vill dels tillse att trädgårdsodlarna inom EU inte helt konkurreras ut av billig importerad frukt. Detta skulle ge omställningskostnader för de trädgårdsodlare som slås ut. Dels vill man ha en effektiv produktion av trädgårdsprodukter, vilket man inte får om man stoppar alltför mycket eller all import av trädgårdsprodukter. Dels har man konsumenterna att ta hänsyn till. Dessa vill kunna köpa trädgårdsprodukter så billigt som bara är möjligt samtidigt som de inte vill betala skattepengar till improduktiva trädgårdsodlare inom EU. Stöd betalas ut till jordbrukare inom EU, för vilka producerar jordbruksprodukter och/eller innehar jordbruksmark. För att kunna bestämma hur stödet ska se ut, dess fördelning mellan olika grödor och producenter samt dess omfattning, måste kommissionen ha tillförlitlig statistik på hur stork mark som används till olika produktionsformer samt hur stor den kan bli i framtiden. Kommissionen har således många faktorer att ta hänsyn till och behöver för dessa överväganden adekvat statistik för att göra sin bedömning. 3. Uppgiftsinsamling 3.1 Population och ram Den population som en viss undersökning är tänkt att studera kallas för målpopulation. För att kunna undersöka målpopulationen måste dess enheter dock finnas i en s.k. rampopulation. Trädgårdsproduktions rampopulation utgörs av de företag som enligt Lantbruksregistret (LBR) bedriver trädgårdsproduktion samt de företag som enligt ARARAT har sökt stöd för trädgårdsarealer på friland om minst kvm. Målpopulationen för Trädgårdsproduktion är de trädgårdsföretag som bedriver trädgårdsproduktion om minst kvm frilandsareal eller minst 200 kvm väthusyta. Med ett jordbruksföretag i LBR avses en inom jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. LBR sammanställs en gång varje år med senast kända uppgift om varje företag. Både frilandsareal för trädgårdsväter samt väthusyta ingår i LBR. ARARAT, som är Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd, innehåller vissa uppgifter om trädgårdsodling. Dessa uppgifter är dock inte alls lika specificerade som uppgifterna i Trädgårdsproduktion. Det finns dessutom inga uppgifter om väthusproduktion i ARARAT. Gränsen på kvm frilandsareal samt 200 kvm väthusyta används vid alla undersökningar inom Trädgårdsområdet. Gränsen är satt så att den i bästa möjliga mån ska tillfredställa både uppgiftslämnare och användare. Om gränsen sätts för lågt kommer flera mindre företag med i undersökningen. Detta bedöms som onödigt då våra undersökningar främst vill fånga den kommersiella odlingen. Mindre odlingar för husbehov anses inte tillföra tillräckligt mycket. Genom att inte sätta gränser för lågt minskar vi dessutom uppgiftslämnar-

10 10(108) bördan, vilket gläder både uppgiftslämnarna själva och Näringslivets Regelnämnd (NNR). Om gränsen istället sätts alltför högt kommer företag att falla bort, vilket i sin tur skulle påverka statistikens kvalitet negativt. Det sistnämnda skulle givetvis vara negativt ur användarsynpunkt. 3.2 Urvalsförfarande Undersökningen är en totalundersökning varför urvalsförfarande saknas. 3.3 Mätinstrument Uppgifterna till undersökningen samlades i första hand in från en webbenkät. På inloggningssidan till webbenkäten publicerades utförliga anvisningar och enkäten fanns tillgänglig där som PDF-fil. I första påminnelsen skickades dock en tolvsidig A4- pappersenkät ut tillsammans med anvisningar och ett svarskuvert. Anvisningarna på webben och i första påminnelsen skiljde sig lite åt. Anvisningarna i första påminnelsen upplyste om hur pappersenkäten skulle fyllas i. Anvisningarna på webben hänvisade endast till webbenkäten. Enkäten såg ganska annorlunda ut från förra undersökningen, som avsåg Detta på grund av att enkäten för första gången utformades till en webbenkät och samtidigt som en pappersenkät som gick att skanna. Själva innehållet har bara ändrats marginellt. De ändringar som har genomförts är främst för att uppfylla EUs definitoner av de olika variablerna. Som andra påminnelse skickades ett A4 brev, där även användar-id och lösenord var förtryckt. Efter andra påminnelsen började vi att ringa företag som inte hade svarat på undersökningen.

11 11(108) Inloggningssidan

12 12(108) Förstautskicket med inloggningsuppgifter

13 13(108)

14 14(108) Webbenkäten

15 15(108)

16 16(108)

17 17(108)

18 18(108)

19 19(108)

20 20(108)

21 21(108)

22 22(108)

23 23(108)

24 24(108)

25 25(108)

26 26(108)

27 27(108)

28 28(108)

29 29(108)

30 30(108)

31 31(108)

32 32(108)

33 33(108)

34 34(108)

35 35(108)

36 36(108)

37 37(108)

38 38(108)

39 39(108)

40 40(108)

41 41(108)

42 42(108)

43 43(108)

44 44(108)

45 45(108)

46 46(108) Pappersenkäten-påminnelse 1

47 47(108)

48 48(108)

49 49(108)

50 50(108)

51 51(108)

52 52(108)

53 53(108)

54 54(108)

55 55(108)

56 56(108)

57 57(108)

58 58(108) Anvisningar till Trädgårdsproduktion pappersenkäten, påminnelse 1

59 59(108)

60 60(108)

61 61(108)

62 62(108)

63 63(108)

64 64(108)

65 65(108)

66 66(108) Påminnelse 2 till Trädgårdsproduktion

67 Jordbruksverket 67(108) 3.4 Insamlingsförfarande Enkäten skickades enligt tryckeriet, Elanders ut den 6 mars för att ligga i brevlådan den 9 mars hos stycken företag och fem medarbetare på. Sista svarsdatum var satt till den 30 mars. Tryckeriet behövde uppgifterna den 27 februari till första utskicket med inloggningsuppgifter till webbenkäten. Den 30 mars var svarsfrekvensen 34 %. Den 16 april, skickades pappersenkäten med anvisningar och svarkuvert ut som en första påminnelse till de företag som inte svarat på webbenkäten. Uppgifterna om vilka företag som skulle ha den första påminnelsen skickades till tryckeriet den 2 april för att vara i brevlådan hos företagen den 16 april. Den andra påminnelsen skickades till tryckeriet den 2 maj och anlände i de flesta företagens brevlåda den 8 maj. Den 3 maj började vi att ringa upp de företag som ännu inte svarat på enkäten, främst ringde två personer varav en heltid och en sporadiskt. Den 2 maj var svarsfrekvensen 56 %. Den 30 maj avslutade vi insamlingen, då var svarsfrekvensen 82 %. Varav 39 % hade svarat via webben Ackumelarat ankomna Webben Totalt 500 0

68 Jordbruksverket 68(108) 100 Antal ankomna per dag Webb Totalt Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande Arealen för snittblommor ej lökblommor behövde företagen from 2011 inte specificera per vätslag utan bara totalt för snittblommor. En del förtydliganden angående arealen genomfördes i enkäten 2011, speciellt för köksväter på friland. I väthus slapp sallats- och kyddvätodlare att specificera arealen av omgångar, då vi vet att det är väldigt komplicerat för den typen av produktion. För första gången erbjöds företagen att svara på webben för denna undersökning. Att göra om undersökningen till en urvalsundersökning är inte aktuellt och samtidigt behålla alla variabler, företagen är väldigt olika, har olika grödor, och olika omfattning. En urvalsundersökning av de 13 största ätbara trädgårdsgrödorna genomförs de år denna undersökning inte görs. I det fallet är det möjligt. Men denna undersökning omfattar över 100 olika grödor/ grödgrupper och ska täcka in hela trädgårdsproduktionen. Detta är inte möjligt i en urvalsundersökning med gotagbar kvalité. 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar, modeller, beräkningar De uppgifter som odlarna har uppgett är också de som har använts för att beräkna resultatet. I de fall uppgifter har saknas har däremot imputeringar behövt göras. Saknade uppgifter förekom i flera olika varianter.

69 69(108) Företagen kunde lämna uppgifter om arealen av en viss gröda, men utelämnat uppgifter om skörd eller omvänt. I dessa fall användes en regressionsmodell på riksnivå, per gröda, för att skatta antingen areal eller skörd. Företagen kunde lämna uppgifter om produktion i uppvärmda väthus, men utelämnat att ange energiåtgången. I dessa fall användes antingen uppgifter från 2008 om företaget svarat på undersökningen då eller så uppskattades energianvändningen med hjälp av företage som svart på undersökningen och haft liknande omfattning och produktionsinriktning. Liknande metod användes för att imputera partiellt bortfall för andra variabler som sysselsättning och väthusinventarier. Det förekom en hel del kontroller av konsistenskaraktär. T.e. en kontroll gjordes av ytan för väthusinventarier att den inte kunde vara större än den totala fysiska väthusytan. En kontroll gjordes av ytan för den ekologiska odlingen att den inte var större än den fysiska areal som företaget angett i enkäten. Det förekom ett flertal kontroller av värden som avvek mycket jämfört med de andra företagen, så kallade outliers. Skörden per arealenhet för alla grödor jämfördes. Hänsyn togs till att storleken på företaget spelar in i hur stor avkastning som man har per arealenhet. Den totala energimängden per väthusyta jämfördes. I första hand kontrollerades om skannern uppfattat uppgifterna rätt genom att kontrollera original enkäten. Efter det kontrollerades om företaget angett värdet i fel enhet. I sista hand kontaktades företaget för att utröna vilken uppgift som var korrekt. Företag som inte svarat på enkäten delades in i två grupper. Den ena gruppen var de företag som tidigare svarat på enkäten och där vi inte hade någon uppgift om att företaget lagt ned. För dessa företag hämtades senast kända uppgift in. Den andra gruppen bestod av företag som enligt Ararat angett någon form av trädgårdsareal. Då uppgifterna i Ararat inte alls är lika specificerade som uppgifterna i denna enkät, sattes arealerna som t.e. övriga köksväter. För denna grupp redovisas inte skörden, utan enbart ytan, så inga ytterligare imputeringar behövde göras. Uppgifter om sysselsättning imputerades enligt samma sätt som för de andra företagen. 4.2 Redovisning Redovisning sker genom publicering av ett SM på Jordbruksverkets hemsida. SM:et innehåller kommentarer, diagram och tabeller, fakta om statistiken samt en sammanfattning på engelska. SM:et var schemalagt att publiceras den 14 juni 2012 men blev framskjutet 20 dagar och publicerades den 4 juli Dessutom levereras en del uppgifter till EU:s statistikbyrå Eurostat så snart uppgifterna publicerats i Sverige. 4.3 Kvaliteten i redovisade data Kvaliteten på statistiken kan bero på en eller flera av följande felkällor: Täckningsfel (under- och övertäckning)

70 70(108) Mätningsfel Processfel Bortfallsfel Täckningsfel förekommer då målpopulationen och rampopulationen skiljer sig åt. Det finns två typer av täckningsfel: övertäckning och undertäckning. Övertäckning förekommer då en del av de företag som ingår i rampopulationen inte ska ingå i målpopulationen. I fallet med Trädgårdsproduktion torde överteckning vara ett mer förekommande problem än undertäckning. Eftersom ARARAT:s uppgifter om trädgårdsodling inte är de bästa, kom en del företag som inte hade någon trädgårdsodling att ingå i undersökningen. En del av dessa företag hade arrenderat ut marken, men tog fortfarande mot stöd. I de allra flesta av dessa fall, fanns det företag som arrenderade marken med i vårt register. En annan grupp som tillhör övertäckning är de som har trädgårdsodling på mindre än kvm och/eller inte bedriver fruktträdsodling för kommersiellt bruk. Det visade sig också att undersökningen skickats till ett antal företag som av olika skäl lagt ner sin verksamhet. Detta beror till stor del på att undersökningen görs med tre års mellanrum, vilket innebär att en del företag hinner lägga ner sin verksamhet. Huruvida undertäckning förkommer är svårare att avgöra. Eftersom ett registeruttag alltid avser en viss tidpunkt hinner det fram till undersökningstillfället alltid hända en del. Nya företag kan etableras och vissa företag kanske ändrar inriktning så att de nu ingår i målpopulationen. Sådana nykomlingar har naturligtvis ingen möjlighet att komma med i undersökningen och utgör alltså undersökningens undertäckning. Vår bedömning är dock att undertäckningen bör vara mycket liten då de register vi utgått ifrån, LBR och ARARAT, får anses vara mycket tillförlitliga. Mätningsfel i fallet Trädgårdsproduktion skulle kunna förekomma om företagen lämnat fel uppgifter i webb- eller pappersenkäten. Detta är givetvis svårt att kontrollera men enkäten har sett ungefär likadan ut under lång tid, vilket borde leda till att företagen känner igen sig och inte missförstår frågorna. Om företagen på något systematiskt sätt fyllt i felaktiga uppgifter, bör man ha gjort likadant i föregående undersökningar. Uppgifterna gicks igenom ett flertal gånger för att hitta orimliga värden, vilket borde bidra till att mätningsfelen bör vara små. Eempel på de kontroller som gjordes är skörd per arealenhet, energimängd per väthusyta samt anställda i förhållande till företagets storlek. I vissa fall har kontakt med brukaren tagits och i andra fall har kontroller mot tidigare lämnade uppgifter skett. Processfel bör inte har förekommit i samband med bearbetning av materialet. Många av frågorna i undersökningen hänger på något sätt ihop med varandra. Detta ger möjlighet att korskontrollera de uppgifter som har webbregistrerats, manuellregistrerats eller skannats. Under denna process upptäcktes ett mindre antal fel. I det stora hela är vi därför ganska säkra på att de allra flesta uppgifter har registrerats med god kvalitet. Bortfallet i Trädgårdsproduktion 2012 var omkring 18 %. I de fall då uppgifter från 2008 års undersökning fanns att tillgå imputerades dessa på företagen.

71 71(108) Imputeringar gjordes även i de fall då företagen lämnat in ofullständiga uppgifter. Partiellt bortfall uppkommer då företaget t.e. enbart angivit arealen men inte skörden, men det kan också vara så att man inte svarat på frågan om vilket bränsle man använt i sina uppvärmda väthus. I denna undersökning var detta tämligen vanligt och ett stort antal uppgifter imputerades. I fallen med partiellt bortfall på antingen areal eller skörd användes en linjär regressionsmodell på riksnivå för varje gröda. (Läs mer om imputering av data under avsnitt 4.1.)

72 72(108) 5. Utvärdering och uppföljning 5.1 Ifylld utvärderingsmall Kriterium CoP indikator Fråga Beskrivning Ja Nej Ej Delvis aktuellt Kommentar Har metod för uppgiftsinsamling samt enkätfrågor och/eller intervjufrågor noggrant A2, C5 8.2/9.1/ övervägts i syfte att göra uppgiftslämnandet så enkelt som möjligt? (4 förordningen om officiell statistik) A2, C Har tidsåtgången och kostnaden för uppgiftslämnarna uppskattats? (4 förordningen om officiell statistik) A2 3. Om uppgifter samlas in från kommuner eller privata näringsidkare: Har samråd skett enligt 3 samrådsförordningen (1982:668). I praktiken; Har samråd skett med NNR, Kommunförbund etc?

73 73(108) 4. A2 4a A2 2.1/2.3 4b A c A2 4d Har uppgiftslämnarna fått information om följande? (7 förordingen om officiell statistik) Ändamål med uppgiftsinsamlingen Vilken lag/förordning/föreskrift som reglerar skyldighet att lämna uppgifter Om uppgiftslämnandet är frivilligt Av vem och/eller på vems uppdrag samlas uppgifterna in A2 4e A2 2.2/5.1/5.2/5.4/5.5 4f A2 2.2/5.5 4g A h A2 4i Om samråd skett med NNR eller annan organisation som företräder uppgiftslämnarna Vilka bestämmelser om sekretess i sekretesslagen (1980:100) som kan bli tillämpliga på de insamlade uppgifterna Vad som gäller om uppgifternas bevarande Eventuella påföljder om uppgifterna inte lämnas Andra förhållanden som är av betydelse i sammanhanget, såsom den enskildes rätt att ansöka information och få rättelse

74 74(108) A1 5.3/5.5/ A1 6. Finns rutiner för prövning av utlämnande av uppgifter ur sekretessynpunkt (får vi lämna ut uppgifterna och i så fall på vilket sätt)? (9 kap 4 sekretesslagen 1980:100) Finns rutiner för att förhindra att den officiella statistiken kan sammanföras med andra uppgifter i syfte att utröna den enskildes identitet? (6 lagen om den officiella statistiken) C5/I9 6.1/6.2/8.3/9.1/9.5/9.6/10.2/10.3/10.4 7a. 7. Har alla möjligheter att minska uppgiftslämnarbördan tagits tillvara? Finns en analys över möjligheten att minska urvalet? Totalundersökning C5/I9 6.1/6.2/9.6 7b. C5/I9 8.3/9.1/9.2 7c. C5/I d. Finns en analys över möjligheten till urvalssamordning? Finns en analys över möjligheten att minska antalet variabler? Har en analys gjorts avseende möjligheten att skicka ut enkäten så att den i tiden passar uppgiftslämnarna?

75 75(108) C5/I9 9.3/10.2 7e. Kan uppgiftslämnarna besvara blanketten elektroniskt? C4/I9 8.1/9.3/9.5/9.6/10.3/10.4 7f. Finns en analys gjord över möjligheten att använda administrativa data A1 2.2/5 8. Har skriftligt avtal upprättats mellan myndigheten och handläggaren om behandling av personuppgifter? (30 PuL) Användarbehov A A3 10. A3 6.5/13.1/13.2/ Används beteckningen "Sveriges officiella statistik eller symbolen för officiell statistik i rapporten där statistiken publiceras? (4 lagen om officiell statistik) Har statistiken publicerats så snart den är framställd? (3 SCB-FS 2002:16) Har statistiken publicerats i rätt tid enligt ursprunglig publiceringsplan? Om JA gå vidare till fråga 4 (6 SCB-FS 2002:16)

76 76(108) A3 6.5/ a Om tidpunkt för publicering ändrats, har publiceringsplanen uppdaterats? (6 SCB-FS 2002:16) Finns översättning till engelska i sådan utsträckning att engelsktalande användare kan bilda sig en uppfattning om statistikens huvudinnehåll? (1 SCB-FS 2002:16) Har följande översatts: A3 13b. Titel A3 13c Beteckning SOS A3 13d Tabellförteckning A3 13f Tabellrubrik A3 13g Sammanfattning A3 13h List of terms A4 6.4/ A Har "Beskrivning av statistiken" upprättats och publicerats? (13 förordningen om officiell statistik samt 1 SCB-FS 2002:16) Har "Beskrivning av statistiken" publicerats samtidigt som den officiella statistiken? (13 förordningen om officiell statistik samt 1 SCB-FS

77 77(108) 2002:16) A3 16. A2 17. A3 18. A2 19. A1 20. B2 21. B1 11.1/ Innehåller den publicerade rapporten uppgifter om tidigare publicering av statistiken? Om inte uppenbart onödigt. (4 SCB-FS 2002:16) Är den individbaserade statistiken könsuppdelad? (14 förordningen om officiell statistik) Finns dokumentation i sådan omfattning att framtida användning och bevarande av datamaterial underlättas? (3 SCB-FS 2002:16) Har riksarkivet underrättats om förestående gallring? (12 Statistikförordningen) Har icke gallrat material överlämnats till en arkiveringsmyndighet? (19 Statistiklagen) Är de viktigaste användarna dokumenterade? Framgår det tydligt i "Beskrivningen av statistiken" hur den kan användas?

78 78(108) B3 11.1/ B B4 11.1/ B Har hänsyn tagits till användarnas behov och önskemål gällande statistikens utformning? Sker uppföljning av användarnas behov kontinuerligt (årligen eller annat)? Inhämtas synpunkter på användarnas behov av förändring av statistiken? Framgår det för användarna vad som är Officiell Statistik? B2 27. C11/I C11/I6 29 I C C a Är den engelska översättningen av SM:et tillräcklig för ickesvenskspråkiga användare? Dokumenteras de fel som upptäcks i redan publicerade data? Åtgärdas fel som upptäcks enligt ROS riktlinjer Får alla användare tillgång till statistiken samtidigt Vad har gjort för att underlätta samanvändning av statistiken? Används svensk lantbrukstypologi vid publicering (storleksindelning efter hektar ingår här) C b. Används EU:s typologi vid

79 79(108) publicering C Används svensk nationell 31c. typologi vid publicering C2 14.3/7.4 Används annan/egen typologi 31d. vid klassificering Agnes relevanta standareder C på ett sådant sätt att 31e. samanvändbarheten underlättas? C11 Finns mätinstrumentet allmänt 32. tillgängligt? Finns administrativa register C som används dokumenterade? Register används för att skapa totalpopulationen. C C1 1.7/ /6.5/7.1/7.3/8.3/13.1/ Anges relevanta EUförordningar i beskrivningen av statistiken? Följs EU:s förordningar och direktiv vad gäller innehåll, kvalitet och tidhållning? Planering och genomförande av undersökningen C3 1.7/4.5/7.1/7.2/ Har metodepertis bedömt/utvecklat/rådfrågats vad gäller vald statistisk metod?

80 80(108) C8 1.7/8.1/ C8 1.7/8.1/ C8 39 C Har metodepertis granskat utformningen av mätinstrumentet? Har mätinstrumentets utformning granskats av epertis avseende blankettutformning/ kommunikation med jordbrukare eller dylikt? Är kommentarer avseende dokumentets utformning dokumenterade? Är mätinstrumentet testat på en testgrupp av respondenter? C8 41. Är testet dokumenterat? C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4.5/8.3 42a 42. Har under de senaste tre åren fördjupande kvalitetsstudier gjorts inom något av följande områden? Kvalitetsstudie- design av undersökningen Kvalitetsstudie- datakällor och datainsamling C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4.5/7.3/8.1/8.2/8.3/8.4/9.1/9.3/9.5/12.1/ b

81 81(108) C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4.5/7.1/7.2/8.5/12.1/ c Kvalitetsstudie- bearbetning, estimation, analys C10;I4 6.3/6.5/13.1/13.2/13.4/15.2/ d Kvalitetsstudie- publicering, C10;I4 6.6/11.1/13.3/ e Kvalitetsstudieanvändarbehov C a C b C c 43. Finns dokumentation avseende den senaste produktionsomgången inom följande områden? Dokumentation- design av undersökningen Dokumentation- datakällor och datainsamling Dokumentation- bearbetning, estimation, analys C11 6.3/ d Dokumentation- publicering, C11 C e Dokumentation- användarbehov Dokumentation- ekonomiskt utfall 44. Finns dokumentation avseende den senaste produktionsomgången inom följande områden?

82 82(108) C11, I12 1.7/12.2/ a Dokumentation- urvalsfel Totalundersökning C11, I12 1.7/12.2/ b Dokumentation- svarsfrekvens för undersökningen C11, I12 1.7/12.2/ c Dokumentation- partiellt bortfall C11, I12 1.7/12.2/ d Dokumentation- imputationer C11, I12 1.7/12.2/ e Dokumentation- övertäckning C11, I12 1.7/12.2/ f Dokumentation- undertäckning C11, I12 1.7/12.2/ g Dokumentation- mätfel C11 C11 C a 45b 45c C d Finns process och arbetsbeskrivning/ar för framtagning av statistiken? Finns det en tidsplan för framtagningen av den senaste årgången av statistiken? Finns dokumentation över arbetsgången, t.e. var data hämtas, nyckelpersoner som kan behöva tillfrågas etc? Finns dokumentation över föreskriftsprocessen? Finns dokumentation avseende IT-uppdatering, IT-utveckling? C11 45e Finns någon form av övergripande dokumentation över viktiga flöden för att ta fram statistiken

83 83(108) C12 4.1/4.2/4.4/12.1/ Görs en utvärdering efter varje produktionsomgång? C11 8.6, C C C C C C C Dokumentera större revisoner av statistiken t.e. genom att jämförelser bakåt underlättas? Övervägs publicering av preliminära data där så är lämpligt? I de fall månadsstatistik/kvartalsstatistik publiceras jämförs dessa resultat med årssiffror? I de fall som statistik publiceras för olika tidpunkter på ett år t.e. djurantal, analyseras skillnader före publicering? Dokumenteras systematiskt skillnader över tid och vad dessa beror på? För hur många produkter dokumenteras brott i tidsserier? Jämförs statistik från olika källor där så är lämpligt? Görs specialstudier om användarna vill ha sådana? Och är dessa tillgängliga för allmänheten? SCB gör specialbearbetningar. Registeranvändning För produkter som baseras på register

84 84(108) C11 55 C11 56 C11 57 C11 58 C11 59 C11 60 C11 61 C11 62 C11 63 C11 64 Finns ämnesmässig kunskap om registret avseende registrets syfte, de definitioner som finns i registret etc. Tas sådana kontakter att förändringar i registret är kända i förväg? Har analyser gjorts av de skillnader av variabel definitioner i registret jämfört med de definitioner som önskas i statistiken? Har analyser gjorts av skillnader i population och objektsdefinitioner och hur detta påverkar statistikens kvalitet? Har det skett yttre händelser som kan antas påverka kvaliteten av registret? Har en helhetsbedömning av registrets kvalitet för statistikändamål gjorts? Görs en granskning av registrets kvalitet? Har olika källor integrerats när kvaliteten i register bedöms? Har kvaliteten vid matchning analyserats? Är registret dokumenterat på ett sådant sätt att registrets kvalitet kan bedömas?

85 85(108)

86

87 87(108) 5.2 Plan för analysrapporter A. Trösklarna Inför undersökningen avseende 2011 diskuterades trösklarna på 200 kvm och kvm med metodgruppen. Anledningen var att man tidigare kommit fram till att LBR-trösklarna borde gälla i alla undersökningar. Det skulle i så fall innebära att företag som inte uppfyller någon av ovanstående trösklar men en annan LBR tröskel skulle ingå i undersökningen. Detta skulle bidra till att statistiken är mer jämförbar mellan olika SM. Dock skulle det öka uppgiftslämnarbördan då fler företag skulle beröras. Ann-Marie beslutade att vi skulle behålla trösklarna som de var. Det går inte att motivera en ändring till LBR-trösklar, eftersom det ökar uppgiftslämnarbördan. Vi har krav på oss att minska uppgiftslämnarbördan. Dock har beslutet fattats att undersöka problematiken med trösklarna vidare, framförallt möjligheten att höja trösklarna. Inför FSS 2010 undersökte man om man skulle kunna höja trösklarna till EU-nivåer men kom då fram till att de nuvarande var lämpligare. EU-tröskeln för väthus ligger på kvm. Kanske ligger en lämplig nivå mitt emellan EU:s och dagens trösklar. En utförlig analys bör genomföras till nästa undersökning med referensår Hänsyn måste då också tas till hur en förändring påverkar andra SM, t.e. EAA. B. Ekologisk areal från registerdata I undersökningen avseende 2011 frågar vi om ekologisk areal. Samma uppgifter får vi numera från kontrollorganen. Vi bör jämföra kvalitén på kontrollorganens data med uppgifterna vi får in i trädgårdsproduktion. Är kvalitén likvärdig bör vi ta kontrollorganens uppgifter och ta bort frågan från enkäten för att minska uppgiftslämnarbördan. En utförlig analys av kvalitén på de ekologiska uppgifterna behöver genomföras före nästa undersökning som avser 2014.

88 88(108) 6. Dokumentation av observationsregister för arkivering Följande tabeller redovisar dokumentation av de variabler som Trädgårdsproduktion avser. Variabler Presentationstet Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summ erbar Enhet Flera användar-id Flera användar-id Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Nej Användar-id Husbehovsodling Husbehovsodling, Ja/Nej Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Nej Ja/Nej Hallon, Areal Friland (inklusive nyplanteringar) Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Hallon, Skördemogen areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Hallon, Kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Jordgubbar, Areal Friland (inklusive nyplanteringar) Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Jordgubbar, Skördemogen areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Jordgubbar, Kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Svarta vinbär, Areal Friland (inklusive nyplanteringar) Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Svarta vinbär, Skördemogen areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Svarta vinbär, Kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Övriga bär som företaget själv skrivit in, friland Övriga bär, Areal (inklusive nyplanteringar) Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Övriga bär, Skördemogen areal Övriga bär som företaget själv skrivit in, friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Övriga bär, Kvantitet Övriga bär som företaget själv skrivit in, friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Hallon, Yta Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Hallon, Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Jordgubbar, Yta Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm

89 89(108) Jordgubbar, Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Övriga bär, Yta Övriga bär som företaget själv skrivit in, väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Övriga bär, Kvantitet Övriga bär som företaget själv skrivit in, väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Körsbär Areal, Nyplanterat Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Körsbär Areal, 1-4 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Körsbär Areal, 5-9 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Körsbär Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Körsbär Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Körsbär Areal, 25- år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Körsbär Kvantitet Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Plommon Areal, Nyplanterat Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Plommon Areal, 1-4 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Plommon Areal, 5-9 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Plommon Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Plommon Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Plommon Areal, 25- år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Plommon Kvantitet Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Päron Areal, Nyplanterat Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Päron Areal, 1-4 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Päron Areal, 5-9 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Päron Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Päron Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Päron Areal, 25- år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Päron Kvantitet Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Äpple Areal, Nyplanterat Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Äpple Areal, 1-4 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Äpple Areal, 5-9 år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Äpple Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha

90 90(108) Äpplen Areal, år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Äpplen Areal, 25- år Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Äpplen Kvantitet Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Blomkål, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Blomkål, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Blomkål, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Blomkål, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Broccoli, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Broccoli, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Broccoli, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Broccoli, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Dill, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Dill, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Dill, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Dill, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Gurka, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Gurka, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Gurka, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Gurka, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Isbergsallat, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Isbergsallat, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Isbergsallat, antal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck

91 91(108) omgångar Isbergsallat, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Kålrot, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Kålrot, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Kålrot, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Kålrot, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Majs, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Majs, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Majs, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Majs, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Matlök, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Matlök, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Matlök, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Matlök, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Morot, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Morot, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Morot, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Morot, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Palsternacka, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Palsternacka, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Palsternacka, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Palsternacka, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Purjolök sådd/planterad Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha

92 92(108) areal Purjolök, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Purjolök, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Purjolök, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Rödbeta, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Rödbeta, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Rödbeta, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Rödbeta, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Spenat, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Spenat, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Spenat, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Spenat, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Vitkål, sådd/planterad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Vitkål, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Vitkål, antal omgångar Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Vitkål, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Övriga köksväter, sådd/planterad areal Övriga köksväter som företaget själv skrivit in, Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Övriga köksväter, Övriga köksväter som företaget själv skrivit in, skördad areal Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja ha Övriga köksväter, antal Övriga köksväter som företaget själv skrivit in, omgångar Övriga köksväter, kvantitet Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Övriga köksväter som företaget själv skrivit in, Friland Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg

93 93(108) Gurka Väthusareal som använts för odling av vätslaget Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm De olika planteringsomgångarnas totala areal, Gurka väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Gurka Antal omgångar, väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Gurka, Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Kruksallat, alla slag Väthusareal som använts för odling av vätslaget Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Kruksallat, alla slag Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Annan sallat, friplanterad Väthusareal som använts för odling av vätslaget Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Annan sallat, friplanterad, Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Kryddväter Väthusareal som använts för odling av vätslaget Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Kryddväter, Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Melon Väthusareal som använts för odling av vätslaget Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm De olika planteringsomgångarnas totala areal, Melon väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Melon Antal omgångar, väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Melon, Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Tomat Väthusareal som använts för odling av vätslaget Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm De olika planteringsomgångarnas totala areal, Tomat väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Tomat Antal omgångar, väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck Tomat, Kvantitet Väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kg Övriga köksväter som företaget själv skrivit in Väthusareal som använts för odling av vätslaget Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Övriga köksväter som De olika planteringsomgångarnas totala areal, företaget själv skrivit in väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja kvm Övriga köksväter som företaget själv skrivit in Antal omgångar, väthus Trädgårdsproduktion Enkätundersökning 2011 Ja styck