Dokumentation av Fruktträdsundersökningen 2007

Transkript

1 Dokumentation av Fruktsundersökningen 2007 Dokumentation av Fruktsundersökningen Kort om dokumentation och undersökning INLEDNING UNDERSÖKNINGENS SYFTE UNDERSÖKNINGENS FLÖDE... 4 Flödesschema Användare och användarbehov NATIONELL ANVÄNDNING INTERNATIONELL ANVÄNDNING Uppgiftsinsamling POPULATION OCH RAM URVALSFÖRFARANDE MÄTINSTRUMENT INSAMLINGSFÖRFARANDE ÅTGÄRDER FÖR FÖRENKLAD UPPGIFTSLÄMNANDE Statistisk bearbetning och redovisning SKATTNINGAR, MODELLER, BERÄKNINGAR REDOVISNING KVALITETEN I REDOVISADE DATA Utvärdering och uppföljning IFYLLD UTVÄRDERINGSMALL PLAN FÖR ANALYSRAPPORTER Dokumentation av observationsregister för arkivering Kort om dokumentation och undersökning 1.1. Inledning Beskrivning av statistiken, som åtföljer varje Statistiskt Meddelande, ger en kortare beskrivning av undersökningens syfte samt hur undersökningen gått till. Beskrivning av statistiken finns på Jordbruksverkets hemsida, på samma plats som det vanliga Statistiska Meddelandet. Det är rekommenderat att först läsa igenom beskrivning av statistiken, för att se om den informationen täcker läsarens behov. Om behov sedan finns, läser man denna rapport, som ger en mer detaljerad information om undersökningen för de personer som har ett sådant behov Undersökningens syfte Undersökningen syftar till att ta fram jämförbar statistik på de frukt som finns inom EU:s medlemsstater. Detta regleras av kommissionsförordningarna 2002/38/EC och 2006/128/EC. Kommissionen behöver ha korrekt information om produktionspotentialen för frukt inom unionen och ha mediumlånga skattningar av produktion och utbud på marknaden. Detta regleras i direktiv 76/625/EEC av den 20 juli 1976, som berör de statistiska undersökningar som ska utföras av medlemsstaterna för att uppskatta produktionspotentialen av planteringar av vissa frukt

2 Alla medlemsstater ska utföra jämförbara undersökningar samtidigt på planteringar av frukt av samma sort med samma kriterier och med jämförbar noggrannhet. Nya fruktsplanteringar får full skörd först ett antal år efter att de planterats, varför undersökningarna ska återkomma vart femte år, för att få tillförlitlig statistik på produktionspotentialen för de frukt som inte än är produktiva. Varje medlemsstat ska undersöka areal, ens ålder samt densitet för olika sorter av frukt. De frukt som ska undersökas är följande: dessertäpplen, dessertpäron, persikor, aprikoser, apelsiner, citroner samt småfruktiga citrusfrukter De medlemsstater som har icke-signifikanta kvantiteter av kan bli befriade från att undersöka dessa slag. Sverige behöver t.e. enbart undersöka äpple- och päron. Andra medlemsstater har liknande undantag, då förekomsten av olika sorter av frukt är skiftande mellan medlemsstaterna. Undersökningen ska utföras så att det blir möjligt att kombinera följande tre variabler med varandra: Fruktsorter. För varje sort av frukt, ska tillräckligt många sorter presenteras, så att det blir möjligt att göra en uppskattning av minst 80 % av den odlade arean. Dessutom måste varje sort som odlas på minst 3 % av arean presenteras. Trädens ålder. Trädens ålder ska beräknas från den tid då de planterades i fruktgården. Planteringssäsongen, som sträcker sig från höst till vår, ska räknas som en period. Odlad areal, antal samt densitet på planteringarna. Densiteten på odlingarna kan undersökas direkt eller räknas ut genom den areal som är odlad. Det är enligt kommissionsförordningarna tillåtet att göra en urvalsundersökning eller att totalundersöka de företag som har frukt. Vid en urvalsundersökning ska urvalet representera minst 95 % av arealen med frukt. Skattningar av den areal som inte täcks av urvalet ska göras. För varje frukt får det högst vara ett urvalsfel om 3 % på riksnivå vid 68 % konfidensnivå. Undersökningen ska genomföras vart femte år (startår är år 2002 och denna undersökning avser år 2007). Varje medlemsstat ska tillhandahålla Eurostat med resultatet av undersökningen senast den 1 oktober året efter det år som undersökningen avser. Urvalsfel samt de fel man upptäckt i undersökningen ska rapporteras senast den 1 oktober året efter det år som undersökningen avser. Medlemsstaterna ska sända en metodologisk rapport av hur undersökningen genomförts senast den 1 oktober året efter det år som undersökningen avser

3 Sverige har gjort en totalundersökning, där vi undersöker antal frukt (äpple och päron) samt areal uppdelat efter planteringsår vid räkningsdatumet den 31 december Den största anledningen till att Sverige gör en totalundersökning är, att det finns väldigt få företag som odlar äpple- och päron i Sverige. En urvalsundersökning skulle inte ge tillförlitliga resultat, samtidigt som den minskning av arbetsbelastning som skulle ske, skulle vara insignifikant. Tidigare undersökningar har visat att det är nödvändigt att tillåta en viss fleibilitet på hur undersökningarna i medlemsstaterna utförs, men att man ändå bibehåller jämförbarheten mellan de olika medlemsstaterna

4 1.3 Undersökningens flöde Här presenteras det flöde som Fruktsundersökningen har. 1. Undersökningen planeras (hösten 2007). Här bestäms vilken typ av undersökning som ska göras (urvalsundersökning eller totalundersökning) samt hur enkäten ska se ut. För att få reda på vilka förändringar som behöver göras i enkäten, läses EU:s reglering igenom. EU hade vid tillfället skrivit en uppdatering av den reglering som hanterar fruktsundersökningen, vilket togs i beaktande vid planeringen av undersökningen. Tidpunkten då EU vill ha in svar från medlemsstaterna kontrolleras. För Sveriges del handlade uppdateringen om en ändring av planteringsår för en. Dessutom tas kontakt med Gröna Näringens Riksorganisation (GRO) samt med personer på Jordbruksverket, som arbetar med gårdsväter, för att se om det tillkommit några nya äpple- eller päronsorter som vi bör ha med på enkäten. Utöver de äpple- och päronsorter som står utskrivna på enkäten, finns det utrymme för respondenterna att skriva in egna sorter. Datum då undersökningens resultat ska redovisas i Sverige i form av ett Statistiskt Meddelande (SM) bestäms. 2. Tidsschema för undersökningen sätts upp (senhösten 2007). Här bestäms när undersökningen ska skickas ut, när påminnelser ska skickas ut samt när man ska börja ringa de företag som ej svarat på enkäten. Det avsätts tid till instansning av resultaten till digital form för vidare bearbetning. Tid avsätts till kontroll av resultat, imputeringar samt skrivande av Statistiskt Meddelande (SM). Se också flödesschemat efter detta avsnitt, för en förklaring när olika delar i undersökningen gjordes. A. Utskick av undersökning (11 januari). B. Instansning av enkäter (löpande under undersökningens gång). C. Påminnelse till dem som ej svarat på undersökningen (12 februari). D. Telefonuppföljning (mars) E. Upprättning och imputering i enkäter (mars). F. Skrivande av SM (början av april). G. Publicering av SM (15 april). H. Hopsättning av data till Eurostat (augusti). I. Översändning av data till Eurostat (september). 3. Register uppdateras och populationen till undersökningen bestäms (december 2007). Jordbruksverket har ett grundregister med gårdsföretag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). Detta register uppdateras med senast kända uppgift om fruktsareal. Företag som lagts ned tas bort från registret. Nya företag plockas in genom att hämta information från senaste SAM-ansökan, där företagen bland annat anger areal för frukt. Dessutom hämtas information från GRO:s medlemsregister om företag som odlar frukt

5 För att ett företag ska kvalificera sig till undersökningen, ska företaget ha minst 0,25 ha av äpple- eller päron. Till Fruktsundersökningen 2007 bestod populationen av 369 stycken företag. Kontakt med Näringslivets Regelnämnd (NNR) tas och ett samrådsprotokoll skrivs till undersökningen. NNR föreer företagen som vi skickar ut enkät till och ska ta tillvara deras intressen. Man vill t.e. tillse att det inte skickas ut onödiga enkäter och att frågorna som ställs i enkäten är adekvata för det som man ska undersöka. 4. Efter att alla julens helger är avklarade i början av januari, skickades enkäten ut till företagen i populationen. Företagen får tre veckor på sig att besvara enkäten. Efter att tre veckor gått, skickas en påminnelse ut till dem företag som inte skickat in enkäten. I påminnelsen står det att vi inte fått in något svar och att vi motser svar inom tio dagar. När svarstiden för påminnelsen gått ut, görs en sammanställning av vilka företag som inte svarat på enkäten. Nu startar arbetet med att försöka nå fruktodlarna via telefon. 5. Kort efter att det första utskicket av enkäten skickats ut, börjar det strömma in svar till Jordbruksverket. För att inte förlora någon tid, börjar man stansa in uppgifter allt eftersom de kommer in. Uppgifterna stansas in i datorprogrammet Ecel, varifrån det är lätt att göra vidare beräkningar. Företag som lagts ned plockas bort från populationen. 6. Efter att telefonuppföljningen är avslutad, börjar arbetet med att göra upprättningar och imputeringar. Upprättningar görs för uppgifter som inte är sannolika eller där fruktodlaren helt enkelt missuppfattat frågan eller skrivit in ett felaktigt värde. I vissa fall tas telefonkontakt med fruktodlaren, medan andra fall går att klara ut ändå. Imputeringar görs dels för partiellt bortfall, där fruktodlaren t.e. enbart skrivit in areal för en viss sort och inte antal eller tvärt om. Imputeringar görs också för de företag som inte svarat på enkäten och där det inte finns någon uppgift om att företaget lagts ned. 7. Nu är alla uppgifter om äpple- och päron införda i ett ecelblad och kontroller görs för att se om det finns orimliga värden, dels på varje enskilt företag med hänsyn till t.e. planteringstäthet samt det totala antal och den totala arealen i hela Sverige. Om orimliga siffror upptäcks, kontrolleras och i vissa fall justeras dessa. När alla siffror är kontrollerade samt verifierade börjar nästa fas i processen. 8. Ett Statistiskt Meddelande (SM) börjar skrivas. Vid den förra Fruktsundersökningen ingick redovisningen i ett större SM, varför det nya SM måste göras från grunden. Tabeller och diagram tas fram, tet som ska ingå i SM skrivs. SM cirkulerar efter detta till några personer på enheten som läser igenom teten, går igenom tabeller och diagram samt ger sina synpunkter på hur det ser ut. Om fel eller oklarheter upptäcks, rättas dessa till

6 9. SM publiceras på Jordbruksverkets webbplats. SM publiceras både som ett webb-sm samt i en PDF-fil. En notifikation skickas ut till de personer som anmält att de vill veta när ny statistik från Jordbruksverket publiceras. 10. Eurostat vill ha den data som undersökningen fått fram i ett visst format. Arbetet med att konstruera en fil så som Eurostat vill ha den sätter nu igång. I den fil som Eurostat vill ha, läggs aggregerad data in. Det går inte att identifiera vad ett enskilt företag svarat i enkäten. 11. Eurostat vill ha en metodrapport från undersökningen, där man beskriver hur undersökningen gått till, vilka problem medlemsstaten råkat ut för samt diverse andra saker som kan vara av intresse för Eurostat att veta. 12. En tetfil med data från undersökningen skickas till Eurostat, som kontrollerar om den data som finns i filen är konsistent. Filen är uppbyggd på ett sätt som möjliggör kontroller, vilket har till syfte att den data som skickas är korrekt. Metodrapporten skickas vid samma tidpunkt också till Eurostat

7 Flödesschema Flöde Höst Planering av undersökning 2. Tidsschema 3. Register och population 4. Utskick av enkät samt påminnelse 5. Instansning 6. Upprättning och imputering 7. Kontroller 8. Skrivande av SM 9. Publicering av SM 10. Konstruktion av fil till Eurostat 11. Skrivande av metodrapport till Eurostat 12. Data och metodrapport till Eurostat Senhöst 07 Dec-07 Jan-08 Feb-08 Mar-08 Apr-08 Maj-08 Jun-08 Jul-08 Aug-08 Sep

8 2. Användare och användarbehov 2.1. Nationell användning I Sverige produceras efter undersökningen ett Statistiskt Meddelande (SM), som redovisar resultaten från undersökningen. SM publiceras på Jordbruksverket webbplats under rubriken statistik. Den statistik som finns tillgänglig för gårdsnäringen är skralt. Det är enbart Jordbruksverket som producerar nationell statistik om hur gårdsnäringen ser ut, trots att sektorn omsätter drygt 3 miljarder kronor varje år. GRO, Gröna Näringens Riksorganisation, som är gårdsbranschens föreare, använder resultatet för att förea sina medlemmar. GRO verkar för att gårdsodlare ska få ett bra företagsklimat och inte missgynnas i förhållande till andra näringar. En viktig källa för GRO är den statistik som Jordbruksverket producerar, då de vill kunna visa att näringen är betydelsefull i förhållande till andra branscher. Behov av statistik över flera år föreligger då importen av frukt ökat i och med Sveriges EU-ine. Här vill man givetvis kunna visa att en ökad import skadar den svenska fruktproduktionen, men i och med det ökande intresset för klimatet, kan också produktion som sker i närheten av konsumenterna vara av intresse för beslutsfattare. Enskilda företag använder statistiken för att få reda på hur stor produktionen av vissa gårdsgrödor inom Sverige är. Ett antal frågor kommer varje år in till Jordbruksverket, där enskilda företag efterfrågar statistik på en enskild gröda. I vissa fall finns statistiken redan tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, medan den i andra fall inte är speciellt redovisad. Vid en senare undersökning försöker Jordbruksverket ta hänsyn till de förfrågningar man fått och ändra publikationen så att den kan tillgodose även de företag som ringt in och efterfrågat statistik som inte finns tillgänglig på webbplatsen. Studenter och forskare använder statistiken för att studera hur gårdsnäringen i Sverige har sett ut, hur den ser ut i dagsläget samt hur den skulle kunna se ut i framtiden. I och med Sveriges EU-ine samt också EU:s utvidgning, råkar svenska fruktodlare ut för större konkurrens från utlandet. Att kunna studera vad denna konkurrens gör med den svenska fruktodlingen är givetvis intressant. Statistiken används också av Jordbruksverket som underlag för marknadsbedömningar, kalkyler, prognoser och utredningar. Det finns ett behov att ta del av statistik på läns- och kommunnivå, men på grund av de sekretesskrav som Jordbruksverket måste följa, går det inte att redovisa denna statistik på lägre nivå än riksnivå. Detta är en begränsning, men då antal företag med fruktodling är begränsat i Sverige går det inte alltid att redovisa siffror på lägre nivå än riket. För att ta få reda på vad användarna av statistiken har för uppfattning om den statistik som produceras, anordnar Jordbruksverket så kallade användarråd. Detta är sammankomster, där användarna av statistiken bjuds in för att delge Jordbruksverket sina synpunkter på den statistik som produceras. Jordbruksverket har som mål att där det så är möjligt tillgodose användarnas behov. Jordbruksverket har som mål att anordna ett användarråd en gång om året

9 Under år 2007 hade Jordbruksverket XXX träffar på sin webbsida om gårdsstatistik. Detta motsvarar X % av alla träffar på Jordbruksverkets statistiksidor Internationell användning Kommissionen behöver ha tillförlitlig statistik för hela EU, då man sätter upp handelshinder mot dels vissa EU-länders kolonier samt de länder som inte befinner sig inom unionens gemenskap. Handelshinder förhandlas ofta i mer övergripande organisationer, där kommissionen behöver veta hur stor produktionen inom EU är, för att man ska kunna sätta korrekta begränsningar på hur mycket import som ska tillåtas, eller för hur stora tullar som man ska sätta. Kommissionen har många faktorer att ta hänsyn till. Man vill dels tillse att fruktodlarna inom EU inte helt konkurreras ut av billig importerad frukt. Detta skulle ge omställningskostnader för de fruktodlare som slås ut. Dels vill man ha en effektiv produktion av frukt, vilket man inte får om man stoppar alltför mycket eller all import av frukt. Dels har man konsumenterna att ta hänsyn till. Dessa vill kunna köpa frukt så billigt som bara är möjligt samtidigt som de inte vill betala skattepengar till improduktiva fruktodlare inom EU. Stöd betalas ut till jordbrukare inom EU, för vilka producerar jordbruksprodukter och/eller innehar jordbruksmark. För att kunna bestämma hur stödet ska se ut, dess fördelning mellan olika grödor och producenter samt dess omfattning, måste kommissionen ha tillförlitlig statistik på hur stork mark som används till olika produktionsformer samt hur stor den kan bli i framtiden. Kommissionen har således många faktorer att ta hänsyn till och behöver för dessa överväganden adekvat statistik för att göra sin bedömning. 3. Uppgiftsinsamling 3.1 Population och ram Den population som en viss undersökning är tänkt att studera kallas för målpopulation. För att kunna undersöka målpopulationen måste dess enheter dock finnas i en sk. rampopulation. Fruktsundersökningens rampopulation utgörs av de företag som enligt Lantbruksregistret (LBR) bedriver fruktsodling samt de företag som enligt ARARAT har sökt stöd för fruktodling om minst kvm. Målpopulationen för Fruktsundersökningen är de fruktsföretag som bedriver äppel- och/eller päronodling om minst kvm (0,25 ha). Undersökningen kom till slut att omfatta 369 företag. ARARAT, som är Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd, innehåller dock endast uppgifter om att företagen har fruktsodling om minst kvm. Vilken frukt som odlas uppges däremot inte i ARARAT. De företag som togs från ARARAT men som i själva verket odlar varken äpplen eller päron, utgör undersökningens övertäckning. Sammanlagt svarade 7 företag att de odlade annan frukt/bär än äpplen och päron. (Läs mer om undersökningens eventuella täckningsfel under avsnitt 4.3.) Med ett jordbruksföretag i LBR avses en inom jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller gårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Uppgifter om - 9 -

10 arealer äpple och päron hämtades från LBR, vilket avser de senast tillgängliga uppgifterna. Under våren 2006 hämtades uppgifter från alla gårdsföretag in genom undersökningen Trädgårdsproduktion Dessa uppgifter uppdaterades med urvalsundersökningen Skörd av gårdsväter, som gjordes under våren Gränsen på kvm används vid alla undersökningar på Trädgårdsområdet. Gränsen är satt så att den i bästa möjliga mån ska tillfredställa både uppgiftslämnare och användare. Om gränsen sätts för lågt kommer flera mindre företag med i undersökningen. Detta bedöms som onödigt då våra undersökningar främst vill fånga den kommersiella odlingen. Mindre odlingar för husbehov anses inte tillföra tillräckligt mycket. Genom att inte sätta gränser för lågt underlättar vi dessutom uppgiftslämnarbördan, vilket gläder både uppgiftslämnarna själva och Näringslivets Regelnämnd (NNR). Om gränsen istället sätts alltför högt kommer företag att falla bort, vilket i sin tur skulle påverka statistikens kvalitet negativt. Det sistnämnda skulle givetvis vara negativt ur användarsynpunkt. 3.2 Urvalsförfarande Undersökningen är en totalundersökning varför urvalsförfarande saknas. 3.3 Mätinstrument Materialet samlades in med hjälp av en blankett som frågade efter antal och antal hektar per äppel- respektive päronsort efter planteringsår. Tillsammans med blanketten skickades även ett följebrev i vilket undersökningens syfte beskrevs samt att deltagande i undersökningen är frivilligt. I följebrevet upplystes företagen också om att senaste inlämningsdatum var satt till den 7 februari. Ett antal dagar efter sista svarsdatum skickades en påminnelse till de odlare som ännu inte svarat på undersökningen. Följebrevet till påminnelsen utformades i stort sett som det ursprungliga brevet men utan sista svarsdatum. Blankettens första sida avsåg äpplen och efter sort och planteringsår. Planteringsåren var indelade i kategorier enligt följande: Före 1983, , , , samt Vidare var de 13 vanligaste äppelsorterna förtryckta på blanketten. 9 rader lämnades tomma så att andra sorter kunde fyllas i. Blankettens andra sida var utformad på samma sätt men frågade istället efter päron. Sveriges 10 vanligaste päronsorter var förtryckta och ett antal rader lämnades tomma för andra sorter. På blankettens päronsida fanns även några rader för Övriga upplysningar

11 - 11 -

12 - 12 -

13 Statistikenheten Cecilia Branzén Tfn: «kundnr» «NAMN» «oneadr» «twoadr» «postnr» «poadr» Fruktsundersökningen 2007 Jordbruksverket genomför i år en statistisk undersökning av odlingen av äpplen och päron i Sverige. Uppgifterna används för att producera officiell statistik samt för statistikrapportering till EU. EU använder uppgifterna bl.a. för att bedöma marknadssituationen. Fruktsundersökningen genomförs vart femte år (senast 2003 då man frågade efter produktionen 2002). Undersökningen regleras av EU och genomförs i alla EU:s medlemsstater. Vi vänder oss nu till samtliga fruktsodlare för att samla in uppgifter om äppel- och päronarealer efter ens ålder, antal och sorter. Alla som bedriver yrkesmässig gårdsodling om minst 2500 kvadratmeter omfattas av undersökningen. Odling i hemgårdar eller för husbehov ska inte ingå. Uppgifterna är sekretesskyddade och används endast för statistiska ändamål. Uppgifter som rör enskilda företags förhållanden kommer inte att kunna urskiljas. Samråd om undersökningen har skett med Näringslivets regelnämnd (NNR). Uppgiftslämnandet är frivilligt men för att undersökningsresultatet ska bli tillfredsställande behöver vi Ert svar. De uppgifter som du lämnar ska avse förhållandena den 31 december 2007 och ditt svar ska ha inkommit till Jordbruksverket senast den 7 februari Resultatet av undersökningen kommer att presenteras på jordbruksverkets webbplats i april 2008 under rubriken et frukt Vid frågor, ring eller e-posta cecilia.branzen@sjv.se alternativt statistik@sjv.se. Tack för din medverkan Med vänliga hälsningar Cecilia Branzén Jordbruksverket, Jönköping Tfn: v, fa: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

14 Statistikenheten Cecilia Branzén Tfn: «kundnr» «NAMN» «oneadr» «twoadr» «postnr» «poadr» Påminnelse - Fruktsundersökningen 2007 Vi saknar ditt svar på Fruktsundersökningen Blanketten skickades till dig i mitten av januari och svaret skulle ha varit oss tillhanda senast den 7 februari Uppgiftslämnandet är frivilligt men för att undersökningsresultatet ska bli tillfredsställande behöver vi ditt svar. Om du har svarat på enkäten under de senaste dagarna tackar vi dig för din medverkan och du kan bortse från denna påminnelse. Annars ber vi dig att skicka in enkäten inom 10 dagar. Enkäten skickas till samtliga fruktsodlare som bedriver yrkesmässig gårdsodling om minst 2500 kvadratmeter. Odling i hemgårdar eller för husbehov ska inte ingå. De uppgifter du lämnar är sekretesskyddade och används endast för statistiska ändamål. Enskilda företags förhållanden kommer inte att kunna urskiljas. Samråd om undersökningen har skett med Näringslivets regelnämnd (NNR). Uppgifterna ska avse förhållandena den 31 december Resultatet av undersökningen kommer att presenteras på jordbruksverkets webbplats i april 2008 under rubriken et frukt Vid frågor, ring eller e-posta cecilia.branzen@sjv.se alternativt statistik@sjv.se. Tack för din medverkan Med vänliga hälsningar Cecilia Branzén Jordbruksverket, Jönköping Tfn: v, fa: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

15 3.4 Insamlingsförfarande År 2007 kom undersökningen att omfatta eakt 369 företag. Till dessa 369 skickades en blankett samt ett följebrev. I följebrevet framgick att sista svarsdatum var satt till den 7 februari samt att deltagande i undersökningen var frivilligt. Undersökningen skickades den 11/ och bör ha nått samtliga företag i början av vecka 3. Fram till den 7 februari hade 152 fruktsföretag (41 %) svarat på blanketten. Några dagar efter sista svarsdatum skickades en påminnelse bestående av en ny blankett samt ett följebrev. Följebrevets innehåll var i stort sett det samma som i det ursprungliga brevet, med skillnaden att företagen ombads besvara blanketten inom 10 dagar. Påminnelsen skickades måndagen den 11 februari 2008 och bör ha varit samtliga företag till handa senast på torsdagen samma vecka. Dagarna mellan sista svarsdatum den 7 februari och det att påminnelsen kom ut inkom ytterligare fem svar. Tio dagar efter det att påminnelsen borde ha nått de första företagen, den 22 februari, hade ytterligare 45 företag (ca. 12 %) svarat på undersökningen. En månad efter det att undersökningen hade kommit ut hade 202 företag eller ca. 55 % svarat på undersökningen. Dessutom hade två postreturer inkommit. Diagrammet nedan visar inkomstflödet av blanketterna. Diagrammet visar att antalet inkomna blanketter var som högst dagarna efter det att undersökningen först kommit ut för att sedan sjunka ganska kraftigt. et inkommande blanketter ökade något i samband med sista svarsdatum den 7 februari, men inte tillfredställande mycket. Diagrammet visar även en ökning av inkomna blanketter ca en vecka efter det att den första påminnelsen skickades ut i början av vecka I slutet av februari påbörjades försök att samla in uppgifter via telefon från de företag som ännu inte hade svarat på blanketten. Många företag visade sig vara mycket svåra att nå per telefon men sammanlagt samlades ändå uppgifter från 28 företag in under vecka 9. Nya ansträngningar att nå företagen via telefon gjordes veckorna 11 och 12. Sammanlagt samlades 53 uppgifter (ca. 14 %) in per telefon. Definitiv deadline för insamling av

16 uppgifter sattes till den 26 mars. Vid detta datum hade 281 företag (76 %) svarat på blanketten, vilket inte kan anses som tillfredställande. 3.5 Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande Under förberedelsestadiet till undersökningens gicks blanketten igenom i syfte att vidta eventuella åtgärder för att underlätta uppgiftslämnarbördan. Eftersom undersökningen regleras av EU, konstaterades dock att inga ändringar kunde göras då blanketten efterfrågar de variabler som EU kräver. Det är inte heller lämpligt att genomföra undersökningen som en urvalsundersökning då de företag som odlar äpplen och päron i Sverige utgör en relativt liten grupp. En urvalsundersökning skulle därför inte ge tillförlitliga resultat. Den eventuella minskningen av arbetsbelastning samt uppgiftslämnarbörda som en urvalsundersökning skulle innebära skulle inte heller vara särskilt omfattande. En mindre detalj som skiljer 2007 års blankett från 2002 års blankett är att päronsorten Concorde förtryckts på blanketten. Huruvida detta gjorde någon skillnad avseende uppgiftslämnarbördan är ytterst tveksamt. Utifrån de kommentarer som fruktsföretagen lämnat under Övriga upplysningar samt via telefonsamtal kan konstateras att många av odlarna uppfattade blanketten som svårbesvarad. Möjligheten att förenkla undersökningen har därför diskuteras efter det att undersökningen slutförts. Diskussionerna utmynnade i förslaget att Sverige fortsättningsvis bör undantas från kravet att undersöka landets päronodling. Detta eftersom Sveriges päronodling är relativt liten. 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar, modeller, beräkningar De uppgifter som odlarna har uppgett är också de som har använts för att beräkna resultatet. I de fall uppgifter har saknas har däremot imputeringar behövt göras. Saknade uppgifter förekom i två olika varianter. Antingen lämnade företagen in ofullständiga uppgifter eller svarade företagen inte alls på undersökningen. Ofullständigt uppgiftslämnande förekom i olika varianter. Det visade sig vara relativt vanligt att företagen angav hur många de hade men utelämnade antalet hektar eller tvärtom. Alternativt utelämnade de vilken/vilka sorter de planterade etc. Utifrån de fullständiga uppgifter som odlarna uppgav beräknades hur många som i genomsnitt planterats på en hektar, samt hur stor areal som i genomsnitt går åt till ett. Med hjälp av de framräknade värdena imputerades uppgifter när så behövdes. Det framkom genom telefonsamtal från fruktsodlarna att antalet som planteras per hektar har ökat markant de senaste åren. Detta togs således med i beräkningen, varför antal per hektar samt antal hektar per beräknades för varje åldersgrupp. Däremot ansågs det inte finnas någon anledning att ta hänsyn till vilken äppel- eller päronsort det rörde sig om. Eftersom undersökningen berörde en förhållandevis liten population, bedömdes att det var viktigt att inte bryta ner den i alltför små delar. Med hänsyn till tids- och kvalitetsaspekter gjordes således bedömningen att planteringsår har större betydelse än sorten

17 I de fall då senast kända uppgifter har funnits att tillgå har dessa använts för att imputera saknade uppgifter. Sådana senast kända uppgifter togs från Fruktsundersökningen Av de 88 företag som inte svarade på blanketten fanns sådana tidigare kända uppgifter att tillgå på 24 stycken (dvs. 6,5 %) av företagen. I fall där senast kända uppgift ej har funnits att tillgå har ett slumpmässigt företag inom samma län valts för att imputera uppgifter från. Detta rörde sig om 63 företag, dvs. 17 % av det sammanlagda antalet företag som ingick i undersökningen. Stratifiering på län gjordes då fruktsodlingen i Sverige är ojämnt fördelad mellan länen. 4.2 Redovisning Redovisningen har skett genom publicering av SM på Jordbruksverkets hemsida. SM:et innehåller kommentarer, diagram och tabeller, fakta om statistiken samt en sammanfattning på engelska. SM:et publicerades tisdagen den 15 april Dessutom kommer uppgifterna att levereras till EU:s statistikbyrå Eurostat senast den 1 oktober Även metodredovisning kommer att ske till Eurostat senast den 1 oktober Kvaliteten i redovisade data Kvaliteten på statistiken kan bero på en eller flera av följande felkällor: Täckningsfel (under- och övertäckning) Mätningsfel Processfel Bortfall Täckningsfel förekommer då målpopulationen och rampopulationen skiljer sig åt. Det finns två typer av täckningsfel, övertäckning och undertäckning. Övertäckning förekommer då en del av de företag som ingår i rampopulationen inte ska ingå i målpopulationen. I fallet med Fruktsundersökningen torde överteckning vara ett mer förekommande problem än underteckning. Eftersom ARARAT endast innehåller uppgifter om att företagen har fruktsodling om minst kvm, men inte vilken frukt som odlas, kom en del företag som varken odlade äpple eller päron att ingå i undersökningen. Av de 369 företag som ingick i undersökningen, svarade 22 st. (ca 6 %) att de odlade annan frukt/bär än äpple och päron alternativt att de helt enkelt inte bedrev fruktodling alls. En annan grupp som tillhör undersökningen övertäckning är de som odlar äpple- eller frukt på mindre än kvm och/eller inte bedriver fruktsodling för kommersiellt bruk. Dessa utgjorde hela 44 st. (eller 16 %) av de 369 odlare som omfattades av undersökningen. De visade sig också att undersökningen skickades även till ett antal odlares som av olika skäl lagt ner sin verksamhet. Dessa utgjordes av 24 st. företag (6,5 % av de 369). Huruvida undertäckning förkommer är svårare att avgöra. Eftersom ett registeruttag alltid avser en viss tidpunkt hinner det fram till undersökningstillfället alltid hända en del. Nya

18 företag kan etableras och vissa företag kanske ändrar inriktning så att de nu ingår i målpopulationen. Sådana nykomlingar har naturligtvis ingen möjlighet att komma med i undersökningen och utgör alltså undersökningens undertäckning. Vår bedömning är dock att undertäckningen bör vara mycket liten då de register vi utgått ifrån, LBR och ARARAT, får anses vara mycket tillförlitliga. Mätningsfel i fallet Fruktsundersökningen skulle kunna förekomma om företagen lämnat fel uppgifter på blanketten. Detta är givetvis svårt att kontrollera men man bör beakta att åsikter om att enkäten var svår att besvara var relativt vanligt förekommande. Sådana åsikter framfördes antingen i samband med telefonsamtal eller i form av kommentarer under Övriga upplysningar på de inskickade blanketterna. Det finns således en risk att odlarna lämnat uppgifter som de känt sig osäkra på. I de fall då uppgifter hämtades per telefon var det vanligt att odlarna använde sig av begrepp som cirka, ungefär, tror jag etc. En genomgång av uppgifterna gjordes dock i syfte att upptäcka eventuella uppgifter som kan anses vara osannolika eller mindre trovärdiga. Märkliga uppgifter upptäcktes bara i ett fall varpå uppgifterna kontrollerades mot eventuella tidigare inlämnade uppgifter. Då företaget i fråga hade lämnat in eakt samma uppgifter år 2003, och efter att en bedömning av sannolikheten i svaret gjorts, ansågs dessa vara trovärdiga Processfel bör inte har förekommit i samband med bearbetning av materialet. Eftersom undersökningen omfattade relativt få företag, har uppgifterna vid flera tillfällen dubbelkollats. I de få fall fel har förkommit har dessa rättats till. Det slutliga resultatet bör således väl spegla de uppgifter som odlarna har lämnat. Bortfallet i Fruktsundersökningen 2007 var hela 24 %. I de fall då uppgifter från 2002 års undersökning fanns att tillgå imputerades dessa på företagen. I övriga fall imputerades data genom att ett annat företags uppgifter användes, detta efter att stratifiering efter län gjorts. Hänsyns togs givetvis till hur många av de inkomna svaren som hade uppgett att de av olika skäl inte bedrev äppel- eller päronodling. Imputeringar gjordes även i de fall då företagen lämnat in ofullständiga uppgifter. T.e. kunde antal ha uppgivits men inte hektar eller tvärtom. Det kunde också innebära att odlarna visste hur många man hade av vilka sorter men inte vilka år en var satta eller hur många hektar det rörde sig om. Utifrån de fullständiga uppgifter som odlarna uppgav beräknades hur många som i genomsnitt planterats på en hektar, samt hur stor areal som i genomsnitt går åt till ett. Med hjälp av de framräknade värdena imputerades uppgifter när så behövdes. Ofullständiga uppgifter förekom hos 63 st. företag med äppelodling samt 38 st. av de företag med päronodling. Detta motsvarar 23 % respektive 14 % av de företag som faktiskt svarade på enkäten. (Läs mer om imputering av data under avsnitt 4.1.)

19 5. Utvärdering och uppföljning 5.1. Ifylld utvärderingsmall kriterie CoP indikator Fråga Beskrivning Ja Nej Delvis Har metod för uppgiftsinsamling samt enkätfrågor och/eller intervjuvfrågor A2, C5 8.2/9.1/ noggrant övervägts i syfte att göra X uppgiftslämnadet så enkelt som möjligt? (4 förordningen om officiell statistik) Har tidsåtgången och kostnaden för A2, C uppgiftslämnarna uppskattats? (4 förordningen om officiell statistik) Ej aktuellt Kommentar Tror inte att detta gjorts. A A2 4a Om uppgifter samlas in från kommuner eller privata näringsidkare: Har samråd skett enligt 3 samrådsförordningen (1982:668). I praktiken; Har samråd skett med NNR, Kommunförbund etc? Har uppgiftslämnarna fått information om följande? (7 förordingen om officiell statistik) Ändamål med uppgiftsinsamlingen Samråd med NNR har skett. A2 2.1/2.3 4b Vilken lag/förordning/föreskrift som reglerar skyldighet att lämna uppgifter Ej reglerad av förordning A c Om uppgiftslämnadet är frivilligt A2 4d Av vem och/eller på vems uppdrag samlas uppgifterna in A2 4e Om samråd skett med NNR eller annan organisation som föreer uppgiftslämnarna

20 A2 2.2/5.1/5.2/5.4/5. 5 4f Vilka bestämmelser om sekretess i sekretesslagen (1980:100) som kan bli tillämpliga på de insamlade uppgifterna A2 2.2/5.5 4g Vad som gäller om uppgifternas bevarande A h A2 4i A1 5.3/5.5/ Eventuella påföljder om uppgifterna inte lämnas Andra förhållanden som är av betydelse i sammanhanget, såsom den enskildes rätt att ansöka information och få rättelse Finns rutiner för prövning av utlämnande av uppgifter ur sekretessynpunkt (får vi lämna ut uppgifterna och i så fall på vilket sätt)? (9 kap 4 sekretesslagen 1980:100) Frivilligt att lämna uppgifter. Om respondenten tycker att han/hon behöver mer information, finns det telefonnummer att ringa. A1 6. Finns rutiner för att förhindra att den officiella statistiken kan sammanföras med andra uppgifter i syfte att utröna den enskildes identitet? (6 lagen om den officiella statistiken) 7. Har alla möjligheter att minska uppgiftslämnarbördan tagits tillvara? C5/I9 6.1/6.2/8.3/9.1/9. 5/9.6/10.2/10.3/ a. C5/I9 6.1/6.2/9.6 7b. Finns en analys över möjligheten att minska urvalet? Finns en analys över möjligheten till urvalssamordning? Med tanke på det lilla antalet företag med frukt, skulle en urvalsundersökning ej vara möjlig. Urvalsundersökning ej möjlig. C5/I9 8.3/9.1/9.2 7c. Finns en analys över möjligheten att minska antalet variabler? Enkäten innehåller enbart de variabler som EU kräver

21 C5/I d. C5/I9 9.3/10.2 7e. Har en analys gjors avseende möjligheten att skicka ut enkäten så att den i tiden passar uppgiftslämnarna? Kan uppgiftslämnarna besvara blanketten elektroniskt? EU kräver att uppgifterna samlas in vid ett speciellt tillfälle. C4/I9 8.1/9.3/9.5/9.6/1 0.3/10.4 7f. Finns en analys gjord över möjligheten att använda administrativa data Det finns ingen administrativ data tillgänglig att använda. A1 2.2/5 8. Har skriftligt avtal upprättats mellan myndigheten och handläggaren om behandling av personuppgifter? (30 PuL) Användarbehov A Används beteckningen "Sveriges officiella statistik eller symbolen för officiell statistik i rapporten där statistiken publiceras? (4 lagen om officiell statistik) A3 10. Har statistiken publicerats så snart den är framställd? (3 SCB-FS 2002:16) A3 6.5/13.1/13.2/ Har statistiken publicerats i rätt tid enligt ursprunglig publiceringsplan? Om JA gå vidare till fråga 4 (6 SCB-FS 2002:16) A3 6.5/13.1/13.2/ Har statistiken publicerats i rätt tid enligt ursprunglig publiceringsplan? Om JA gå vidare till fråga 4 (6 SCB-FS 2002:16)

22 A3 6.5/ Om tidpunkt för publicering ändrats, har publiceringsplanen uppdaterats? (6 SCB-FS 2002:16) a Finns översättning till engelska i sådan utsträckning att engelsktalande användare kan bilda sig en uppfattning om statistikens huvudinnehåll? (1 SCB-FS 2002:16) Har följande översatts: A3 13b. Titel A3 13c Beteckning SOS A3 13d Tabellförteckning A3 13f Tabellrubrik A3 13g Sammanfattning A3 13h List of terms A4 6.4/ Har "Beskrivning av statistiken" upprättats och publicerats? (13 förordningen om officiell statistik samt 1 SCB-FS 2002:16) A Har "Beskrivning av statistiken" publicerats samtidigt som den officiella statistiken? (13 förordningen om officiell statistik samt 1 SCB-FS 2002:16) A3 16. Innehåller den publicerade rapporten uppgifter om tidigare publicering av statistiken? Om inte uppenbart onödigt. (4 SCB-FS 2002:16) A2 17. Är den individbaserade statistiken könsuppdelad? (14 förordningen om officiell statistik)

23 A3 18. Finns dokumentation i sådan omfattning att framtida användning och bevarande av datamaterial underlättas? (3 SCB-FS 2002:16) A2 19. A1 20. Har riksarkivet underrättats om förestående gallring? (12 Statistikförordningen) Har icke gallrat material överlämnats till en arkiveringsmyndighet? (19 Statistiklagen) B2 21. B1 11.1/ Är de viktigaste användarna dokumenterade? Framgår det tydligt i "Beskrivningen av statistiken" hur den kan användas? B3 11.1/ B Har hänsyn tagits till användarnas behov och önskemål gällande statistikens utformning? Sker uppföljning av användarnas behov kontinuerligt (årligen eller annat)? Användarråd samt samtal från användare har tagits hänsyn till. Ja, via användarråd. B4 11.1/ Inhämtas synpunkter på användarnas behov av förändring av statistiken? Ja, via användarråd. B Framgår det för användarna vad som är Officiell Statistik? B2 27. C11/I Är den engelska översättningen av SM:et tillräcklig för icke-svenskspråkiga användare? Dokumenteras de fel som upptäcks i redan publicerade data? C11/I6 29 I Åtgärdas fel som upptäcks enligt ROS riktlinjer Får alla användare tillgång till statistiken samtidigt

24 C C a Vad har gjort för att underlätta samanvändning av statistiken? Används svensk lantbrukstypologi vid publicering (storleksindelning efter hektar ingår här) C b. Används EU:s typologi vid publicering C c. C2 14.3/7.4 31d. C e. Används svensk nationell typologi vid publicering Används annan/egen typologi vid klassificering Agnes relevanta standareder på ett sådant sätt att samanvändbarheten underlättas? C Finns mätinstrumentet allmänt tillgängligt?? C Finns administrativa register som används dokumenterade? C Anges relevanta EU-förordningar i beskrivningen av statistiken? C1 1.7/ /6.5/7.1/7.3/8. 3/13.1/ Följs EU:s förordnignar och direktiv vad gäller innehåll, kvalitet, och tidhållning? Planering och genomförande av undersökningen C3 1.7/4.5/7.1/7.2/ C8 1.7/8.1/ Har metodepertis bedömt/utvecklat/rådfrågats vad gäller vald statistisk metod? Har metodepertis granskat utformningen av mätinstrumentet?

25 C8 1.7/8.1/ C8 39 Har mätinstrumentetets utformning granskats av epertis avseende blankettuformning/ kommunikation med jordbrukare eller dylikt? Är kommentarer avseende dokumentets utformning dokumenterade? C Är mätinstrumentet testat på en testgrupp av respondenter? C8 41. Är testet dokumenterat? C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4. 5/8.3 C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4. 5/7.3/8.1/8.2/8.3/ 8.4/9.1/9.3/9.5/1 2.1/ a 42b Har under de senaste tre åren fördjupande kvalitetsstudier gjorts inom något av följande områden? Kvalitetsstudie- design av undersökningen Kvalitetsstudie- datakällor och datainsamling C10;I4 1.7/4.1/4.2/4.4/4. 5/7.1/7.2/8.5/12. 1/ c Kvalitetsstudie- bearbetning, estimation, analys C10;I4 6.3/6.5/13.1/13.2 /13.4/15.2/ d Kvalitetsstudie- publicering, C10;I4 6.6/11.1/13.3/ e Kvalitetsstudie- användarbehov 43. Finns dokumentation avseende den senaste produktionsomgången inom följande områden?

26 C a Dokumentation- design av undersökningen C b C c Dokumentation- datakällor och datainsamling Dokumentation- bearbetning, estimation, analys C11 6.3/ d Dokumentation- publicering, C11 43e Dokumentation- användarbehov C11 10 Dokumentation- ekonomiskt utfall Finns dokumentation avseende den senaste 44. produktionsomgången inom följande områden? C11, I12 1.7/12.2/ a Dokumentation- urvalsfel Totalundersökning. Dokumentation- svarsfrekvens för C11, I12 1.7/12.2/ b undersökningen C11, I12 1.7/12.2/ c Dokumentation- partiellt bortfall Finns detta? C11, I12 1.7/12.2/ d Dokumentation- imputationer C11, I12 1.7/12.2/ e Dokumentation- övertäckning C11, I12 1.7/12.2/ f Dokumentation- undertäckning C11, I12 1.7/12.2/ g Dokumentation- mätfel 45 Finns process och arbetsbeskrivning/ar för framtagning av statistiken? Vi anser att vi inte har någon undertäckning. C11 45a Finns det en tidsplan för framtagningen av den senaste årgången av statistiken? C11 45b Finns dokumentation över arbetsgången, t.e. var data hämtas, nyckelpersoner som kan behöva tillfrågas etc? C11 45c Finns dokumentation över föreskriftsprocessen?

27 C d Finns dokumentation avseende ITuppdatering, IT-utveckling? Ecel har använts vid denna undersökning. C11 C12 4.1/4.2/4.4/12.1/ e 46. C11 8.6, C C C Finns någon form av övergripande dokumenation över viktiga flöden för att ta fram statistiken Görs en utvärdering efter varje produktionsomgång? Dokumentera större revisoner av statistiken t.e. genom att jämförelser bakåt underlättas? Övervägs publicering av preliminära data där så är lämpligt? I de fall månadsstatistik/kvartalsstatistik publiceras jämförs dessa resultat med årssiffror? I de fall somstatistik publiceras för olika tidpunkter på ett år t.e. djurantal, analyseras skillnader före publicering? Ja, när sådana blir aktuella. Framställningstiden för denna produkt är väldigt kort. C C C C Dokumenteras systematiskt skillnader över tid och vad dessa beror på? För hur många produkter dokumenteras brott i tidsserier? Jämförs statistik från olika källor där så är lämpligt? Görs specialstudier om användarna vill ha sådana? Och är dessa tillgängliga för allmänheten? Där så är lämpligt, ja. Specialstudier kan genomföras av antingen SJV eller SCB. De är ej tillgängliga för allmänheten. Registeranvändning För produkter som baseras på register C11 55 Finns ämnesmässig kunskap om registret avseende registrets syfte, de definitioner som finns i registret etc

28 C11 56 C11 57 C11 58 C11 59 C11 60 Tas sådana kontakter att förändringar i registret är kända i förväg? Har analyser gjorts av de skillnader av variabel definitioner i registret jämfört med de definitioner som önskas i statistiken? Har analyser gjorts av skillnader i population och objektsdefinitioner och hur detta påverkar statistikens kvaltiet? Har det skett yttre händelser som kan antas påverka kvaliteten av registret? Har en helhetsbedömning av registrets kvalitet för statistikändamål gjorts? C11 61 Görs en granskning av registrets kvalitet? C11 62 Har olika källor integrerats när kvaliteten i register bedöms? C11 63 Har kvaliteten vid matchning analyserats? C11 64 Är registret dokumenterat på ett sådant sätt att registrets kvaltiet kan bedömas?

29 5.2. Plan för analysrapporter Två undersökningar har gjorts med Fruktsundersökningen. Enkäterna i de båda undersökningarna har sett ungefär likadana ut. Efter att den första undersökningen var färdig, ansågs det inte finnas tillräckligt med information från uppgiftslämnarna över hur enkäten kunde förbättras. Till nästa undersökning avseende år 2012 ska dock en översyn av enkäten göras. En sammanställning av de synpunkter som fåtts in via både den skriftliga enkäten samt de personer som vi pratat med i telefon kommer att göras samt tas i beaktande. Målet är att få till en så bra enkät som är möjligt för uppgiftslämnarna. Enkäten kräver in väldigt specifika uppgifter från uppgiftslämnarna, vilket de tycker är problematiskt, då de inte alltid har denna specifika information lätt tillgänglig. För varje äpple- och päronsort ska uppgiftslämnaren specificera areal i hektar med två decimaler uppdelat på planteringsår. För odlare som enbart har några få sorter är det inte särskilt svårt att göra en ungefärlig uppskattning om hur stor areal varje sort står på samt hur många det finns av den aktuella sorten. Det finns dock odlare som har många sorter, men inte särskilt många av varje sort. För dessa uppgiftslämnare är det givetvis problematiskt att uppskatta areal och för varje sort. En del odlare har enbart fyllt i antingen hur stor areal varje sort står planterad på eller också har de fyllt i hur många de har av varje sort. När enkäterna kommer in till Jordbruksverket och det är partiellt bortfall, måste en imputering göras. Denna imputering är i de flesta fall sämre än den skattning som den aktuella uppgiftslämnaren skulle kunna göra, varför det är av yttersta vikt att poängtera att uppgiftslämnarna själv ska göra en uppskattning, även om den inte är till 100 % korrekt. Många uppgiftslämnare känner dock oro för att lämna ifrån sig en enkät, där de gjort uppskattningar och här kan vi bli bättre på att informera uppgiftslämnarna om att deras uppskattning inte kommer att använda i något annat syfte än att ta fram statistik på areal samt antal frukt. Det finns en aktuell beskrivning av statistiken, där kvalitetsdeklarationer ingår. Statistikens mål är tydligt formulerade. Undersökningen har också planerats och genomförts för att minst uppnå den tillräckliga kvalitetsnivån. Se bl.a. punkt 1.2. i början av denna rapport. Vid uppföljning på hur den tillräckliga kvaliteten uppnås, har det bedömts att den uppnås. Det har skett en dialog samt en årlig uppföljning av statistikens kvalitet med de viktigaste användarna genom dels de användarråd som Jordbruksverket anordnar samt dels kontakt med GRO och andra enheter på Jordbruksverket. Kvalitetsstudier kommer att göras efter varje undersökning, med start från och med denna undersökning

30 6. Dokumentation av observationsregister för arkivering Följande tabeller redovisar dokumentation av de variabler som Fruktsundersökningen avser. Äppelsorter Presentationstet Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet Areal Ingrid Marie /Karin Schneider Areal Aroma/Röd Aroma följande: Före 1983, , Areal Mutzu Areal Kim Areal Alice Areal Katja Areal Lobo Fruktsundersökningen 2007 Enkätundersökning Ja Hektar Hektar Areal Gravensteiner/Röd Gravensteiner Hektar Areal Co Orange Hektar Hektar Hektar Hektar Hektar Hektar

31 Areal Signe Tillisch Areal Discovery Areal Gloster Ingrid Marie/Karin Schneider Co Orange Mutzu Hektar Areal Summerred Hektar Hektar Hektar Areal Andra sorter Hektar anges efter anges efter Aroma/Röd Aroma anges efter Gravensteiner/Röd Gravensteiner anges efter anges efter

32 Kim Alice Katja Lobo Signe Tillisch Summerred Discovery Gloster Andra sorter Päronsorter Areal Herzogin Elsa anges efter anges efter anges efter anges efter anges efter anges efter anges efter anges efter anges efter Hektar

33 Areal Greve Moltke Areal Clara Frijs Areal Pierre Corneille Areal Aleander Lucas Areal Carola Areal Charneu Areal Williams Areal Concorde Areal Andra sorter Hektar Areal Conference Hektar Hektar Hektar Hektar Hektar Hektar Hektar Hektar Hektar