Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Transkript

1 1 Beslut Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, född, medborgare i Somalia Offentligt biträde/ombud: advokaten Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - avslå ansökan om flyktingförklaring och resedokument - utvisa, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkställas genom att reser till Somalia, om han inte visar att något annat land kan ta emot honom Överklagande Information om hur man överklagar finns på beslutets sista sida. A Migrationsverket Verksamhetsområde Rättslig styrning BesöksadressTegelängsgatan 19 A Postadress Box Norrköping Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

2 2 Sammanfattning av Migrationsverkets beslut Frågan i ärendet är i första hand om har ett skyddsbehov i Sverige på grund av att han tillhör minoritetsgruppen Midgan (Madhiban). Situationen för personer som tillhör minoritetsgruppen Midgan i Somalia är enligt Migrationsverkets bedömning inte sådan att grund för uppehållstillstånd föreligger enbart på grund av tillhörigheten till den gruppen. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall av frågan om det finns ett skyddsbehov. Vidare anser Migrationsverket att det inte råder en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i Mogadishu. Däremot anser verket att det i Mogadishu råder svåra motsättningar. De individuella skäl som har åberopat är inte tillräckliga för att berättiga honom till skydd i Sverige, varken som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vidare bedömer Migrationsverket att det är praktiskt möjligt att återvända till Somalia och Mogadishu. Ansökan, yrkanden och grunder reste in i Sverige den 29 maj 2007 och ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd. Han har även ansökt om flyktingförklaring och resedokument. har i skriftliga inlagor daterade den 10 september och den 29 oktober 2007 uppgett bl.a. följande. Han tillhör Midgan och undergrupperna, och, och han har sin hemvist i Mogadishu. Även hans familj tillhör Midgan, som är en mycket svag minoritetsgrupp utan tillgång till vapen. Midgan saknar därför möjlighet att ge honom skydd. Han är inte mer hotad än någon annan ur Midgan, men risken för förföljelse är överhängande när man tillhör en svag klan. Han har delvis blivit försörjd av släktingar och vänner men har även arbetat som chaufför åt en affärsman, som sannolikt tillhörde Hawiyeklanen. När situationen i Mogadishu förvärrats på grund av stridigheter där har han tagit sin tillflykt till Afgoye, där han vistats tills situationen i Mogadishu förbättrats. Det är emellertid ohållbart att göra på det sättet i längden. I januari 2007 bestämde han och familjen att lämna Mogadishu för gott, och de begav sig till Afgoye. I februari 2007 återvände han till Mogadishu, men tvingades i april 2007 att åter bege sig till Afgoye på grund av strider i Mogadishu mellan etiopiska styrkor och islamister. Hans hustru och barn är fortfarande kvar i Somalia i staden medan han själv reste till Sverige via Addis Abeba. På grund av de svåra motsättningarna i Somalia

3 3 riskerar han att utsättas för allvarliga övergrepp, godtyckliga frihetsberövanden och trakasserier. Vid en muntlig genomgång den 31 januari 2008 tillade bl.a. följande. Han tog sin tillflykt till Afgoye första gången år 2004, därefter har han återvänt till Mogadishu vid tre tillfällen. Vid två av dessa tillfällen blev hans hem i Mogadishu plundrat. Han har från år 2005 till och med år 2007 mottagit tre hotbrev. I breven angavs att han skulle dödas om han inte lämnade sitt hem. Han har kastat samtliga hotbrev. Vidare har han vid två tillfällen under samma period blivit uppsökt av två män som har sagt åt honom att lämna sitt hus, annars skulle de döda honom. Han vet inte vilken klan de två männen tillhörde, men han misstänker att de tillhörde en dominerande klan. Han kan inte redogöra för när hoten ägde rum, men han har kunnat återvända till Mogadishu efter hoten och då funnit att hans hus fanns kvar, men att huset var tomt. Han har kunnat bo kvar i huset under ett år och några månader efter det att han hotats. Skälen för beslutet Identitet m.m. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att asylskälen ska kunna bedömas måste först prövas om sökanden har kunnat göra uppgifterna om sin identitet och sitt medborgarskap eller hemland sannolika, bl.a. för att det ska kunna fastställas mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). har visat ett körkort som är utfärdat år 2006 av Demokratiska Republiken Somalia. Mot bakgrund av att det i Somalia saknas myndigheter som kan utfärda pass eller andra godtagbara identitetshandlingar kan det körkort som har visat inte anses utgöra en godtagbar identitetshandling. Följaktligen är berättelse av avgörande betydelse för bedömningen av hans identitet och varifrån han kommer. har under utredningen lämnat en detaljerad och sammanhängande berättelse om sin grupptillhörighet och hemvist som dessutom vinner stöd av en språkanalys. Migrationsverket finner att genom sin berättelse har gjort uppgifterna om sin identitet och sin hemvist sannolika. Verket utgår därför från att kommer från Mogadishu.

4 4 Bedömning av läget i Mogadishu Mogadishu är Somalias huvudstad med ca en miljon invånare. Staden är en av de mer våldsamma och oroliga platserna i Somalia. I Mogadishu finns flertalet klaner och minoritetsgrupper. 1 De allmänna förhållandena i Somalia och Mogadishu har sedan Barreregimen störtades i januari 1991 präglats av att den centrala somaliska statsfunktionen upphört. Viktigare klanledare och krigsherrar bildade 2004 i Kenya ett övergångsparlament (Transitional Federal Parliament, TFP) och en övergångsregering (Transitional Federal Government, TFG) med 90 medlemmar. TFG och TFP etablerade sig 2005 i Baidoa då säkerhetsläget i Mogadishu var dåligt. 2 I stridigheter i december 2006 drev TFG med stöd av etiopiska styrkor ut de så kallade islamiska domstolarna (Union of Islamic Courts, UIC) ur Mogadishu. 3 I början av 2007 omlokaliserades TFG till Mogadishu. 4 I slutet av mars 2007 bröt hårda strider ut i Mogadishu sedan TFG med stöd av etiopiska soldater gick till offensiv mot grupperingar som stöder UIC. Striderna var våldsamma och tunga vapen användes. Hundratals människor dödades i striderna. Bland de döda förekom även civilpersoner. I slutet av april 2007 utropade TFG sig som segrare och situationen lugnade ner sig. 5 Det väpnade motståndet har dock fortsatt med angrepp på TFG och de etiopiska styrkorna, och striderna har intensifierats under hösten. Det har rapporterats att större grupper med tyngre vapen har gått till angrepp mot etiopiska ställningar för att sedan dra sig undan. Sådana här angrepp äger särskilt rum i de nordliga delarna av Mogadishu. 6 TFG har kontroll över Mogadishu i så motto att de kan sätta in militära styrkor där det blir oroligheter. De etiopiska styrkorna finns i utkanten av Mogadishu och går vid strider in i staden. 7 I januari i år rapporterade Afrikanska Unionen att situationen i Mogadishu även fortsättningsvis är osäker med ett genomsnitt av fem till sex incidenter per dag, av vilka de flesta inkluderar granatattacker, vägbomber, handgranater och handeldvapen mot TFG och 1 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Somalia, Avsnitt Somaliske klaner 2 Landguiden, betaltjänst, Somalia, avsnitt Modern historia, konsulterad Landinfo Utledningsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia, Avsnitt 2.1 Bakgrunn 4 Landguiden, betaltjänst, Somalia, avsnitt Aktuell politik, konsulterad United Nations Security Council, Report of the Secretary-General on the situation in Somaila, 25 juni 2007, Avsnitt B. Situation in Mogadishu 6 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Den politiske og sikkerhetsmessige situasionen i Sör-Somalia 8 oktober 2007, Avsnitt Sikkerhetsmessige forhold i Mogadishu og andre deler av Sör-Somalia 7 Migrationsverket, Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu,

5 5 etiopiska styrkor samt sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och grupperingar som är motståndare till regeringen. 8 Uppgifterna om antalet internflyktingar som lämnat Mogadishu sedan februari 2007 varierar. Enligt UNHCR har per den 20 november 2007 ca människor lämnat Mogadishu. 9 Det förekommer problem med distributionen av mat och vatten i Mogadishu. Olika organisationer förser staden med vatten, men bara dit tankbilar får tillträde. Humanitär hjälp har svårt att nå fram även om TFG nu är mer samarbetsvilligt när det gäller att släppa igenom hjälptransporter till behövande. 10 Det är möjligt att ta sig till Mogadishu med flyg. För närvarande går reguljära flyg från Dubai respektive Yemen. 11 Det finns vägspärrar mellan flygplatsen och staden där kontroll av resenärerna sker och där vägtullar tas ut. 12 Svensk polis har under år 2007 medverkat vid flera tillfällen när beslut har verkställts beträffande personer som har utvisats på grund av brott. Minoritetsgruppers ställning i Somalia Klanaspekten är central i det somaliska samhället. Som huvudregel kan somalier leva under relativt säkra förhållanden på territorier som kontrolleras av deras egen klan. 13 Enligt uppgift från Sveriges ambassad i Nairobi har klantillhörigheten ingen betydelse för om man lämnar Mogadishu eller inte. 14 Personer från minoritetsgrupper är sårbara, marginaliserade och ofta offer för brott mot mänskliga rättigheter. 15 Huvudorsaken till detta är att de står utanför klansystemet, att de inte är beväpnade och saknar milisgrupper. 16 Minority Rights Groups International har rankat Somalia högst på listan 8 African Union, Peace and Security Council, 18 januari 2008, Report of the chairperson of the Commission on the situation in Somalia, Avsnitt III. Security Situation, punkt 19 9 Hhttp:// 10 Home Office Border & Immigration Agency, Report of Fact Finding Mission June 2007 Somalia 20 July 2007, Punkterna Migrationsverket, Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, Home Office Border & Immigration Agency, Report of Fact Finding Mission June 2007 Somalia 20 July 2007, punkterna Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter i Somalia 2006, Avsnitt 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna 14 Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, Migrationsverket Danish Refugee Council Danish Immigration Service, Human rights and security in central and southern Somalia Joint fact-finding mission by the Danish Refugee Council and the Danish Immigration Service March 2007, Avsnitt 3.2 Minority Populations 16 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia, Avsnitt 4.6 Minoritetenes situasjon

6 6 över farliga länder för minoritetsgrupper. 17 Det finns också rapporter om att inte någon grupp aktivt förföljs, men mot bakgrund av strukturen i det somaliska samhället är minoritetsgrupper fortsatt politiskt, ekonomiskt och militärt svaga och därför sårbara. 18 Eftersom minoritetsgrupper inte har tillgång till samma resurser som resten av befolkningen är de ofta inte direkt involverade i konflikter. Minoritetsgrupper är mer sårbara under väpnade konflikter, eftersom de inte har samma tillgång till medicinsk vård och sjukvård som många andra har. 19 Svaga klaner eller grupper har traditionellt kunnat söka beskydd genom att knytas till en dominerande klan i ett visst område. Graden av anknytning varierar och i dagens situation är detta system avhängigt av lokala förhållanden. 20 Bedömning av åberopade skäl Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket utlänningslagen, 2005:716). En flykting är en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna, eller på grund av sin fruktan inte vilja, begagna sig av sitt hemlands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. 1 utlänningslagen). En utlänning som inte är att betrakta som flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt om han eller hon befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp (4 kap. 2 utlänningslagen). / 17 Hhttp:// 18 Legal Aid Board, Ireland, Refugee Documentation Centre, UNHCR. 9 th European Country of Origin Information Seminar, Country Report Somalia, Dr Cedric Barnes, SOAS, 9 th August 2007, Avsnitt Minority groups 19 Danish Refugee Council Danish Immigration Service, Human rights and security in central and southern Somalia Joint fact-finding mission by the Danish Refugee Council and the Danish Immigration Service March 2007, Avsnitt 3.2 Minority Populations 20 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia oktober 2007, Avsnitt 4.3 Klanbeskyttelse

7 7 Är flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 1 utlänningslagen? Migrationsverkets börjar med att bedöma om är flykting, varvid fråga främst är om har gjort sannolikt att han känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund tillhörigheten till samhällsgruppen Midgan. Rekvisitet välgrundad fruktan i 4 kap. 1 utlänningslagen innefattar både ett subjektivt och ett objektivt rekvisit. För att en sökandes fruktan ska godtas måste den ha fog för sig. Den måste alltså vara underbyggd av ett objektivt förhållande. En bedömning av om fruktan är välgrundad innefattar en värdering av både den subjektiva och den objektiva aspekten. Det är sökanden som har bevisbördan för att risken för förföljelse finns. Om han eller hon redan i hemlandet blivit utsatt för sådan behandling torde det vara lättare att fullgöra bevisbördan (jfr artikel 4 punkt 4 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, det s.k. skyddsgrundsdirektivet). har inte åberopat någon bevisning till stöd för sina åberopade skyddsskäl. Migrationsverket har därför att bedöma om gjort sina påståenden sannolika genom sin berättelse. har inledningsvis inte berättat om någon personlig hotbild utan istället hänvisat till den allmänna situationen i Mogadishu samt att han på grund av sin tillhörighet till minoritetsgruppen Midgan riskerar förföljelse. Först i ett senare stadium av processen har han åberopat att det föreligger hot riktade mot honom personligen. Migrationsverket konstaterar att inför upprättandet av den första skriftliga inlagan har informerats om att han skulle ange bl.a. sitt individuella skyddsbehov. Inför den skriftliga kompletteringen har han uttryckligen ombetts att ange varför han kände sig hotad, samt om han ansåg att han var mer hotad än någon annan i Mogadishu. har därvid angett att han inte är mer hotad än någon annan ur Midgan., som under handläggningen biträtts av en advokat, har inte lämnat någon godtagbar förklaring till varför han har ändrat sin berättelse. Redan den omständigheten att har ändrat berättelsen undergräver hans trovärdighet vad gäller påståendet om en personlig hotbild. Därtill kommer den omständigheten att berättelsen vad gäller den personliga hotbilden är ytterst vag och att den i allt väsentligt saknar detaljer. Det är vidare anmärkningsvärt att påstår att

8 8 han har kastat bort hotbreven, om dessa visar att han är personligen utsatt för förföljelse i hemlandet. Migrationsverket anser att inte har lyckats göra sin berättelse om en personlig hotbild trovärdig. Även om berättelsen hade lagts till grund för bedömningen hade den inte kunnat tas till intäkt för att skulle anses vara flykting eller skyddsbehövande i övrigt, detta eftersom han har kunnat bo kvar i sitt hus i mer än ett år efter det att de påstådda hoten om att han måste överge sitt hus uttalades. Vad gäller hänvisning till den allmänna situationen i Mogadishu och hans tillhörighet till Midgan gör Migrationsverket följande bedömning. Av tillgänglig landinformation framgår att personer som tillhör minoritetsgrupper, såsom Midgan, är särskilt sårbara i Somalia. Det är vidare känt att det har förekommit våldsamma stridigheter i Mogadishu, där enskilda människor drabbats och tvingats fly oavsett klantillhörighet. Enligt uppgift från Sveriges ambassad i Nairobi har klantillhörigheten inte någon betydelse för om man lämnar Mogadishu eller inte. Vidare står det klart att stridigheterna i Mogadishu står mellan TFG och dess samarbetspartners å ena sidan och beväpnade oppositionella grupper å andra sidan. Det finns inget som tyder på att någon enskild klan eller minoritetsgrupp skulle vara föremålet för stridigheterna. Situationen för personer som tillhör Midgan i Somalia är enligt Migrationsverkets bedömning inte sådan att grund för asyl föreligger enbart på grund av tillhörighet till den gruppen, även om det är känt att personer som tillhör minoritetsgrupper generellt sett är mer sårbara än andra grupper. En individuell bedömning måste således göras i varje enskilt fall, varvid måste beaktas om utlänningen varit utsatt för förföljelse., som har bott i Mogadishu sedan har inte på ett trovärdigt sätt berättat om någon händelse som tyder på att just han skulle riskera förföljelse på grund av sin tillhörighet till Midgan. Enligt Migrationsverkets bedömning har inte gjort sannolikt att han utsatts för förföljelse eller att han känner välgrundad fruktan för förföljelse enligt 4 kap. 1 utlänningslagen. Migrationsverket finner inte heller att han kan anses vara skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 1 utlänningslagen.

9 9 Är skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 2 utlänningslagen? Nästa fråga som ska besvaras är om ska anses som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 2 utlänningslagen på grund av inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i Mogadishu. Migrationsverket har i ett beslut den 13 december 2007 bedömt att det inte föreligger någon inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i Mogadishu. Däremot bedömde Migrationsverket att det där råder sådana svåra motsättningar som avses i 4 kap 2 första stycket 2 utlänningslagen. Migrationsverket finner att det inte har framkommit något som visar att situationen i Mogadishu skulle ha förändrats så till sin karaktär att det förändrar förutsättningarna för den bedömning Migrationsverket gjorde i det nyss nämnda beslutet. kan därmed inte anses vara skyddsbehövande på grund av att det skulle råda väpnad konflikt i Mogadishu i den bemärkelse som avses i utlänningslagen. Den frågan som härefter ska besvaras är om gjort sannolikt att han på grund av de svåra motsättningarna i Mogadishu känner välgrundad fruktan för att utsättas för allvarliga övergrepp. Migrationsverket bedömer att det i Mogadishu fortfarande råder sådana svåra motsättningar som avses i 4 kap 2 första stycket 2 utlänningslagen. Uppehållstillstånd kan enligt den bestämmelsen emellertid inte beviljas enbart på grund av den allmänna situationen i Mogadishu. Det krävs dessutom trovärdiga individuella skäl. Sökanden ska göra sannolikt att det finns omständigheter som innebär att just han löper en personlig risk att bli utsatt för allvarliga övergrepp. Risken ska också vara kopplad till de svåra motsättningarna. Mot bakgrund av den allvarliga situationen i Mogadishu finns det anledning att iaktta försiktighet vid bedömningen. har emellertid inte anfört några trovärdiga individuella skyddsskäl. Det har inte heller framkommit att personer tillhöriga Midgan särskilt riskerar att vara måltavlor i de pågående stridigheterna i Mogadishu. De risker som löper i Mogadishu är inte större eller mindre än för andra personer tillhörande Midgan som befinner sig i samma situation som han själv. Kravet på att det ska finnas trovärdiga individuella skäl, kopplade till de svåra motsättningarna i Mogadishu, är enligt Migrationsverkets mening inte uppfyllt. är därmed inte att anse som skyddsbehövande med stöd av bestämmelsen om svåra motsättningar.

10 10 Föreligger synnerligen ömmande omständigheter? Enligt 5 kap. 6 utlänningslagen får Migrationsverket bevilja uppehållstillstånd om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena till utlänningslagen (prop. 2004/05:170 s. 185) ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Lagstiftaren har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagssituation. Migrationsverket vill för övrigt i sammanhanget anmärka att, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer enbart på grund av lång vistelsetid är närmast obefintligt (jfr MIG 2007:15). Migrationsverket anser att det inte finns förutsättningar för att ska beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. På grund av det anförda ska ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, flyktingförklaring och resedokument avslås. Verkställighetshinder har påstått att det föreligger verkställighetshinder utan att närmare utveckla detta. När det gäller frågan om verkställighetshinder vill Migrationsverket särskilt framhålla följande. Utlänningslagen förutsätter att den som har fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd samt utvisats eller avvisats, lämnar Sverige självmant (12 kap. 15 utlänningslagen). Om det i samband med prövningen av en sådan ansökan framkommer att är det är praktiskt möjligt att frivilligt återvända till hemlandet ska Migrationsverket inte göra några ytterligare överväganden beträffande frågan om verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, det gäller t.ex. huruvida det är möjligt att verkställa beslutet med tvång enligt bestämmelsen i 12 kap. 14 utlänningslagen (jfr MIG 2007:9). Som framgått av landrapporteringen finns det reseförbindelser till Somalia och Mogadishu. Migrationsverket bedömer att det är praktiskt möjligt att återvända till Somalia och Mogadishu, och verket ska som framgått enbart beakta möjligheterna till självmant återvändande. Det saknas därför skäl att överväga frågan om verkställighetshinder i något annat avseende.

11 11 Detta beslut har fattats av undertecknad rättschef efter föredragning av verksjuristen. I den slutliga handläggningen har också experterna och deltagit. Henrik Winman Kopia till Offentliga biträdet/ombudet Mottagningsenheten

12 12 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut - att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd - att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning - att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument - att återkalla en flyktingförklaring - om avvisning eller utvisning - om förbud att återvända till Sverige - om förvar. Så här gör du - Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. - Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. - Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. - Skicka överklagandet till Migrationsverket. Enhetens namn och adress hittar du nederst på beslutets första sida. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholm, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.