8WULNHVKDQGHOH[SRUWRFKLPSRUWDYYDURU. 9LLPSRUWHUDGHPLQGUHIUnQKHOD$IULNDlQIUnQ 3RUWXJDO 0DUJLQHOOKDQGHOPHG$IULND

Transkript

1 HA 22 SM WULNHVKDQGHOH[SRUWRFKLPSRUWDYYDURU -DQXDULPDM Foreign Trade - Exports and imports of goods,nruwdgudj 9LLPSRUWHUDGHPLQGUHIUnQKHOD$IULNDlQIUnQ 3RUWXJDO Sverige exporterade under januari till maj varor till ett värde av 335 miljarder kronor. Det är en svag ökning med 1 procent jämfört med samma period Samtidigt importerades varor för 269 miljarder kronor, vilket är en minskning med 6 procent. Det gav ett överskott i utrikeshandeln på 66 miljarder kronor, vilket är omkring 20 miljarder kronor högre än jämförande handelsöverskott året innan. Drygt 70 procent av den totala exporten gick till de europeiska länderna, främst till Tyskland, Storbritannien samt våra tre nordiska grannländer (Norge, Danmark och Finland). Till USA, som är största mottagare av den svenska exporten, exporterades varor för nästan 40 miljarder kronor. Exporten till USA består främst av verkstadsvaror (elektronikvaror, vägfordon och maskiner). Det innebär att över 80 procent av den totala svenska exporten gick till Europa och USA under årets första fem månader. Koncentrationen till ett fåtal länder och regioner är lika entydig när det gäller varor som Sverige köpt från utlandet. Över 80 procent av importen kom från Europa, varav EU-länderna utgjorde den absoluta merparten av avsändarländer (ca 67 procent). Tyskland är i särklass det land varifrån Sverige importerade mest. Hela 19 procent av den totala svenska importen kom från Tyskland under januari till maj i år främst vägfordon, maskiner och elektronikvaror. 0DUJLQHOOKDQGHOPHG$IULND De afrikanska länderna har Sverige däremot fortsatt mycket liten handel med, med undantag för ett fåtal länder i Nordafrika samt Sydafrika. Denna stora kontinent bestående av ett femtiotal länder har en befolkning på omkring 800 miljoner människor (källa: Utrikespolitiska Institutet). Men exporten till Afrika blev bara 5,3 miljarder kronor, eller 1,6 procent av den totala exporten. Det är mindre än halva exporten till Italien under aktuell period. Ändå är detta en ök- Cecilia Sörensen, SCB, tfn , cecilia.sorensen@scb.se Christian Surtin, SCB, tfn , christian.surtin@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HA- Handel med varor och tjänster. Utkom den 14 augusti Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 HA 22 SM 0208 ning med 3 procent jämfört med motsvarande period förra året. Det är framför allt till Nigeria som exporten har ökat, till drygt 1 miljard kronor. Av exporten till Afrika gick 20 procent till Nigeria och Sydafrika vardera. Verkstadsvaror står för den större delen av exporten till Afrika och då framför allt elektronikvaror men även maskiner och vägfordon. Om exporten till Afrika har varit begränsad måste importen därifrån anses än mer marginell. Från januari och fram till maj i år importerades varor från denna kontinent för endast 1,3 miljarder kronor, eller en halv procent av den totala importen. Det kan jämföras med importen från Portugal på 1,5 miljarder kronor. Importen från Afrika sjönk dessutom med 10 procent jämfört med samma period året innan. Det är framför allt råolja men även livsmedel, verkstadsvaror och mineralvaror som importerats från Afrika.

3 SCB 3 HA 22 SM 0208,QQHKnOO Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Export för viktiga varuområden (mkr) 4 2. Import för viktiga varuområden (mkr) 5 3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 6 4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 8 5. Export till de 30 största exportmarknaderna (mkr) Import från de 30 största importmarknaderna (mkr) Export och import fördelat på länder (mkr) 12 Fakta om statistiken 17 Detta omfattar statistiken 17 Definitioner och förklaringar 17 Så görs statistiken 18 Statistikens tillförlitlighet 18 Bra att veta 19 Annan statistik 19 In English 20 Summary 20 List of tables 21 List of terms 21

4 SCB 4 HA 22 SM DEHOOHU Teckenförklaring Explanation of symbols 0 Mindre än 0,5 Less than 0.5 0,0 Mindre än 0,05 Less than Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1. Export för viktiga varuområden (mkr) 1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC Värde Värde Andel i % Förändr. % jan-maj 2002 jan-maj 2001 jan-maj /2001 Totalt ,0 1 Skogsvaror ,1 1 Trävaror ,9 11 Pappersmassa ,9-8 Papper ,4 1 Mineralvaror ,8 1 Järnmalm ,5 12 Järn och stål ,2-1 Övriga metaller ,7-1 Kemivaror ,3 6 Grundämnen, föreningar ,3 0 Läkemedel ,8 8 Plaster ,1 1 Energivaror ,9-12 Oljeprodukter ,6-16 Verkstadsvaror ,8 0 Metallarbeten ,1 7 Maskiner ,9 4 Elektrovaror, datorer ,9-15 Vägfordon ,8 19 Personbilar ,7 38 Lastbilar ,3 6 Delar, tillbehör ,4 9 Övriga transportmedel ,2-18 Instrument, optiska varor ,9 11 Övriga varor ,0 6 Livsmedel ,2 9 Tekovaror, skor ,1 6 Möbler ,6-3 Vapen, ammunition ,1-33

5 SCB 5 HA 22 SM Import för viktiga varuområden (mkr) 2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million) Varuområden enligt SITC Värde Värde Andel i % Förändr. % jan-maj 2002 jan-maj 2001 jan-maj /2001 Totalt ,0-6 Skogsvaror ,5-1 Mineralvaror ,4-2 Järn och stål ,6-3 Övriga metaller ,9-11 Malmer, skrot ,2 14 Kemivaror ,4-2 Grundämnen, föreningar ,6-13 Läkemedel ,6 9 Plaster ,6-7 Gummi, gummivaror ,5 5 Energivaror ,9-16 Råolja ,0-20 Oljeprodukter ,0-14 Verkstadsvaror ,8-9 Metallarbeten ,0-2 Maskiner ,4-2 Elektrovaror,datorer ,1-19 Vägfordon ,0 3 Personbilar ,7-6 Delar, tillbehör ,5 10 Övriga transportmedel ,9-23 Instrument, optiska varor ,3-9 Övriga varor ,1 4 Livsmedel ,0 12 Tekovaror, skor ,9-3 Möbler ,8 10

6 SCB 6 HA 22 SM Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj 2002 Värde jan-maj 2001 Förändr. % 2002/2001 Totalt Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall

7 SCB 7 HA 22 SM forts. SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj 2002 Värde jan-maj 2001 Förändr. % 2002/ Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV 77 Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex. bunkring, 0 0. proviantering) 96 Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld

8 SCB 8 HA 22 SM Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (mkr) 4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million) SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj 2002 Värde jan-maj 2001 Förändr. % 2002/2001 Totalt Livsmedel och levande djur Levande djur Kött och köttvaror Mjölk, mejeriprodukter och ägg Fisk, kräftdjur och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och köksväxter Socker och honung Kaffe, te, kakao samt kryddor Djurfoder, ej omalen spannmål Diverse livsmedel Drycker och tobak Drycker Tobak och tobaksvaror Råvaror,icke ätbara, ej bränslen Hudar och skinn, oberedda Oljefrön, oljehaltiga nötter Naturgummi, syntetgummi Trävaror och kork Pappersmassa och -avfall Textilfibrer samt avfall därav Naturliga gödselmedel Malm och skrot av metaller Andra anim. och veg. råmaterial Mineraliska bränslen, elström Sten- och brunkol, torv och koks Mineraloljor Petroleumgaser, kolgas mm Elektrisk ström Anim. och veget. oljor och fetter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter, vaxer Produkter av kemiska industrier Organiska kemiska föreningar Kemiska grundämnen Färgämnen och garvämnen Medic. och farmac. produkter Flyktiga oljor och luktämnen Gödselmedel, tillverkade Plast i obearbetad form Plast i bearbetad form Diverse kemiska produkter Bearb. varor grupp. efter material Läder, lädervaror, beredda pälsskinn Gummivaror Varor av trä och kork utom möbler Papper, papp och varor därav Garn, vävnader mm, utom kläder Varor av miner. ämnen utom metaller Järn och stål Metaller utom järn och stål Arbeten av metall

9 SCB 9 HA 22 SM forts SITC kod Varugrupp enligt SITC Värde jan-maj 2002 Värde jan-maj 2001 Förändr. % 2002/ Maskiner och transportmedel Kraftalstrande maskiner Maskiner för särskilda industrier Metallbearbetningsmaskiner Andra icke elektriska maskiner Kontorsmaskiner och datorer Apparater för telefoni, radio och TV 77 Andra elektriska maskiner Fordon för vägar Andra transportmedel Diverse färdiga varor Monterade byggnader, inst. material Möbler, madrasser, kuddar mm Reseffekter och handväskor Kläder Skor Instrument för kontroll mm Fotografiska och optiska varor Andra färdiga varor Övriga varor Ej klassificerade varor (t ex bunkring, proviantering) 96 Mynt (utom guldmynt) Icke-monetärt guld

10 SCB 10 HA 22 SM Export till de 30 största exportmarknaderna (mkr) 5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million) Position Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % /2001 Totalt , USA , Tyskland , Norge , Storbritannien , Danmark , Finland , Frankrike , Nederländerna , Belgien , Italien , Japan , Spanien , Kina , Polen , Schweiz , Kanada , Australien , Ryssland , Österrike , Indien , Saudiarabien , Brasilien , Singapore , Sydkorea , Estland , Ungern , Taiwan , Malaysia , Tjeckien , Mexiko ,5-49

11 SCB 11 HA 22 SM Import från de 30 största importmarknaderna (mkr) 6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million) Position Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % /2001 Totalt , Tyskland , Danmark , Storbritannien , Norge , Nederländerna , Frankrike , Finland , USA , Belgien , Italien , Japan , Irland , Spanien , Polen , Kina , Ryssland , Schweiz , Hongkong , Österrike , Estland , Taiwan , Sydkorea , Lettland , Tjeckien , Portugal , Iran , Turkiet , Ungern , Kanada , Brasilien ,4 24

12 SCB 12 HA 22 SM Export och import fördelat på länder (mkr) 7. Exports and imports by countries (SEK million) Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2001 Totalt , ,0-6 Europa , ,3-4 EU-länder , ,3-4 Belgien , ,8-2 Danmark , ,8-3 Finland , ,3-11 Frankrike , ,7-10 Grekland , ,2-3 Irland , ,8-8 Italien , ,4-3 Luxemburg , ,2 3 Nederländerna , ,0-6 Portugal , ,5-9 Spanien , ,7 5 Storbritannien , ,6-10 Tyskland , ,9 2 Österrike , ,1-3 Övriga Europa , ,0-3 Albanien , ,0-94 Andorra 5 1 0, ,0-67 Bosnien-Hercegovina , ,0-62 Bulgarien , ,0 19 Ceuta 1 0 0, ,0. Estland , ,0-6 Färöarna , ,0 17 Gibraltar , ,0. Island , ,1 0 Jugoslavien , ,0-19 Kroatien , ,0-9 Lettland , ,6-32 Liechtenstein , ,0 175 Litauen , ,4-3 Makedonien , ,0 49 Malta , ,0-16 Melilla 0 0 0, ,0. Moldavien 6 6 0, ,0 480 Norge , ,6-14 Polen , ,7 11 Rumänien , ,1-8 Ryssland , ,5 170 San Marino , ,0 8 Schweiz , ,4-2 Slovakien , ,1 17 Slovenien , ,1 7 Tjeckien , ,6 9 Turkiet , ,4-22 Ukraina , ,0-7 Ungern , ,4-5 Vatikanstaten 2 0 0, ,0. Vitryssland , ,0-50

13 SCB 13 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2001 Afrika , ,5-10 Nordafrika , ,2-33 Algeriet , ,0 >1000 Egypten , ,0-94 Libyen , ,1. Marocko , ,0 89 Sudan , ,0-12 Tunisien , ,0-16 Västafrika , ,1 23 Benin , ,0. Burkina Faso 2 1 0, ,0-68 Elfenbenskusten , ,0 24 Gambia 5 5 0, ,0-50 Ghana , ,0 272 Guinea 5 6 0, ,0. Guinea-Bissau 1 2 0, ,0. Kap Verde 0 0 0, ,0. Liberia 1 5 0, ,0-100 Mali 3 7 0, ,0 200 Mauretanien 7 3 0, ,0. Niger 1 1 0, ,0. Nigeria , ,1 11 Senegal , ,0-20 Sierra Leone 8 8 0, ,0-52 Tchad 0 1 0, ,0. Togo 6 1 0, ,0. Central- Öst- Sydafrika , ,2-3 Angola , ,0. Botswana , ,0-50 Brittiska Ind. Oceanöarna 0 0 0, ,0. Burundi 7 1 0, ,0 300 Centralafrikanska republ , ,0. Comorerna 0 0 0, ,0. Djibouti , ,0. Ekvatorialguinea ,0 > ,0. Eritrea , ,0. Etiopien , ,0 126 Gabon , ,0-100 Kamerun , ,0-47 Kenya , ,0-26 Kongo-Kinshasa , ,0 100 Kongo , ,0-100 Lesotho , ,0. Madagaskar 5 6 0, ,0-17 Malawi 5 1 0, ,0 79 Mauritius , ,0-20 Mayotte 0 0 0, ,0. Mocambique , ,0-50 Namibia 5 7 0, ,0 26 Rwanda 1 6 0, ,0. S:t Helena 0 0 0, ,0 200 Sao Tome och Principe 1 0 0, ,0-100 Seychellerna 3 1 0, ,0 33 Somalia 1 0 0, ,0. Swasiland 0 0 0, ,0. Sydafrika , ,1 4 Tanzania , ,0-67 Uganda , ,0 133 Zambia , ,0 >1000 Zimbabwe , ,0-40

14 SCB 14 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2001 Amerika , ,0-11 Nordamerika , ,7-16 Grönland , ,0. Kanada , ,4-16 S :t Pierre och Miquelon 3 0 0, ,0. USA , ,3-16 Central- och Sydamerika , ,3 20 Anguilla 0 0 0, ,0. Antigua och Barbuda , ,0 750 Argentina , ,1 77 Aruba 5 2 0, ,0. Bahamas 9 5 0, ,0 900 Barbados , ,0 90 Belize , ,0. Bermuda , ,0. Bolivia , ,0 182 Brasilien , ,4 24 Brittiska Jungfruöarna 3 2 0, ,0. Cajmanöarna , ,0-100 Chile , ,2-5 Colombia , ,1 8 Costa Rica , ,0-24 Dominica 0 0 0, ,0. Dominikanska republiken , ,0 265 Ecuador , ,0-2 El Salvador , ,0-73 Falklandsöarna 0 0 0, ,0. Grenada ,0 > ,0. Guatemala , ,0-47 Guyana 6 4 0, ,0-100 Haiti 0 4 0, ,0. Honduras , ,0-1 Jamaica , ,0-37 Jungfruöarna (USA) 3 3 0, ,0 0 Kuba , ,0-28 Mexiko , ,1 150 Montserrat 0 0 0, ,0. Nederländska Antillerna , ,0 0 Nicaragua , ,0-70 Panama , ,1 172 Paraguay , ,0. Peru , ,0 187 S:t Kitts och Nevis 0 0 0, ,0-100 S:t Lucia 1 1 0, ,0. S:t Vincent och Grenadinerna 0 0 0, ,0. Surinam 2 2 0, ,0-50 Trinidad och Tobago , ,0-64 Turks- och Caicosöarna 1 1 0, ,0. Uruguay , ,0-34 Venezuela , ,3 13

15 SCB 15 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2001 Asien , ,0-15 Mellanöstern , ,8-47 Armenien , ,0. Azerbajdjan , ,0-100 Bahrain , ,0 75 Cypern , ,0-11 Förenade Arabemiraten , ,0 41 Georgien 4 6 0, ,0-100 Irak , ,0. Iran , ,5-48 Israel , ,2-18 Jordanien , ,0 85 Kuwait , ,0 0 Libanon , ,0 31 Oman , ,0 962 Qatar , ,0 144 Saudiarabien , ,0-88 Syrien , ,0 40 Västbanken 1 0 0, ,0. Yemen , ,0-91 Övriga länder i Asien , ,2-10 Afghanistan 3 0 0, ,0 250 Bangladesh , ,1-3 Bhutan 1 1 0, ,0. Brunei Darussalam , ,0-100 Filippinerna , ,0-35 Hongkong , ,2-4 Indien , ,3-3 Indonesien , ,1-23 Japan , ,3-9 Kambodja 2 3 0, ,0 70 Kazakstan , ,0-75 Kina , ,5-23 Kirgizistan 4 4 0, ,0 >1000 Laos , ,0 8 Macao , ,0-5 Malaysia , ,3-4 Maldiverna 3 4 0, ,0. Mongoliet 8 1 0,0 > ,0-100 Myanmar 1 3 0, ,0-15 Nepal 3 7 0, ,0 56 Nordkorea , ,0-93 Pakistan , ,1 24 Singapore , ,2-22 Sri Lanka , ,0 18 Sydkorea , ,7 15 Tadjikistan , ,0-100 Taiwan , ,7-10 Thailand , ,4-12 Turkmenistan 2 0 0, ,0. Uzbekistan , ,0-90 Vietnam , ,1 8

16 SCB 16 HA 22 SM forts Världsdel Export Import Land Värde jan-maj Andel % Förändr. % Värde jan-maj Andel % Förändr. % / /2001 Oceanien och övr. områden , ,2-14 Amerikanska Oceanien 1 1 0, ,0. Australien , ,2 8 Australiska Oceanien 0 0 0, ,0. Fiji 2 1 0, ,0 100 Franska Polynesien 4 4 0, ,0. Kiribati 1 0 0, ,0. Marshallöarna , ,0. Mikronesien 0 0 0, ,0. Nauru 0 0 0, ,0. Norra Marianaöarna 0 0 0, ,0. Nya Kaledonien 3 3 0, ,0. Nya Zeeland , ,1-1 Nyzeeländska Oceanien 1 0 0, ,0. Palau 0 2 0, ,0. Papua Nya Guinea 3 3 0, ,0-100 Pitcairn 0 0 0, ,0. Polarregionerna 0 0 0, ,0. Salomonöarna 0 0 0, ,0. Tonga 0 0 0, ,0. Tuvalu 0 0 0, ,0. Vanatau 0 0 0, ,0. Västra Samoa 0 0 0, ,0 120 Wallis- och Futunaöarna 0 0 0, ,0. Östtimor 0 0 0, ,0.

17 SCB 17 HA 22 SM 0208 )DNWDRPVWDWLVWLNHQ Statistiken syftar till att belysa Sveriges utrikeshandel med varor och länder. Fram t.o.m har statistiken helt kunnat baseras på de uppgifter företagen lämnat till tullverket vid all utförsel och införsel av varor. I och med att Sverige blev medlem i EU och del av den inre marknaden, upphörde möjligheten att från tulldokument hämta uppgifter till statistik om Sveriges varuhandel med övriga medlemsstater. Inom EU har man som ersättning utvecklat ett statistiksystem för att direkt från företagen samla in uppgifter om in- och utförsel av varor mellan medlemsstaterna. Systemet kallas Intrastat och har varit i drift inom EU sedan Intrastat infördes i Sverige i samband med EU-inträdet Statistiken om varuhandel med EU:s medlemsländer samt med övriga länder är reglerad av EU:s förordningar och svensk lag och författningar. 'HWWDRPIDWWDUVWDWLVWLNHQ Statistiken omfattar alla fysiska varuleveranser mellan Sverige och andra länder som sker varje kalendermånad. Uppgifter som redovisas är: statistisk varukod enligt KN8, partnerland, nettovikt, annan kvantitet än vikt för vissa varor och statistiskt varuvärde. Definitioner och förklaringar 1 Redovisningen på varuområden I tabell 1-4 där redovisningen är fördelade på varugrupper presenteras fr.o.m. januari 2001 endast totala värden. Värdet på den del av varuhandeln med EU som saknar varuuppgift hämtas normalt från momsredovisningen. I kolumnen Värde har denna del av EU-handeln fördelats ut på varugrupper. Fördelningen sker enligt två sätt. För företag som är svarsbortfall och som normalt lämnar uppgifter fördelas den uppskattade handeln genom att studera företagets tidigare varuredovisning. För företag som normalt ej lämnar uppgifter fördelas den uppskattade handeln genom att använda uppgifter om vilka varugrupper som redovisande företag av likartad bransch och storlek har lämnat. 2 Redovisningen på länder Sveriges medlemskap i EU:s inre marknad har förändrat redovisningen efter land. Tidigare landredovisning har vid import alltid avsett land efter varans ursprung. Den del av importen som fr.o.m införs från annat EU-land har endast uppgift om avsändande medlemsland. Det betyder att Sveriges import från EU inte kan redovisas efter ursprungsland. För den övriga importen från 3:e land, som slutligt tullbehandlas i Sverige, finns liksom tidigare uppgift om ursprungsland för varan. Det förändrade underlaget har avsevärt påverkat hur importen per land är redovisad i tabell 5-7. Den totala importen av varor kan endast redovisas på länder med avseende på det land från vilket varan har avsänts. Den del av importen som dessutom kan redovisas efter varans ursprungsland utgör ca 34 % av totala varuimporten. Den redovisade importen efter ursprungsland från länder utanför EU omfattar därmed endast de varor som slutligt tullbehandlats i Sverige och ej de varor från 3:e land som införts till Sverige som gemenskapsvara via annat EU-land (t ex japanska bilar införda till Sverige efter att ha tullbehandlats i Nederländerna). Uppgifterna om vår import efter ursprungsland fr.o.m kan därmed inte jämföras med motsvarande uppgifter för tidigare år. Uppgiften över varuexporten per land är däremot oförändrad jämfört med tidigare redovisning. 3 Fördelning av bortfallet på EU-länder Det huvudsakliga (ca 98% av total export och ca 96% av total import) underlaget är direkt insamlade uppgifter från företag över deras varuexport och -import fördelad på varor och länder. Till detta läggs värdet av varuleveranser resp - förvärv hämtade från momsdeklarationer för företag som ej ingår i eller ej rap-

18 SCB 18 HA 22 SM 0208 porterat till Intrastat undersökningen. Värdet av denna EU-handel var under januari-maj 2002 ca 6,5 miljarder kronor för export och för import ca 9,7 miljarder kr. För att inte underskatta det redovisade export- och importvärdet för de enskilda EU-länderna fördelas denna handel på länder fr.o.m. publicering av januari För företag som är svarsbortfall och som normalt lämnar uppgifter fördelas den uppskattade handeln genom att studera vilka EU-länder och i vilken omfattning företaget tidigare handlat med. För företag som inte ingår i Intrastat undersökningen fördelas den uppskattade handeln genom att använda uppgifter om vilka EU-länder de redovisande företag av likartad bransch och storlek har handlat med. 6nJ UVVWDWLVWLNHQ 1 Varuhandel med länder utanför EU För företag som har varuhandel med länder utanför EU används uppgifter ur de exportanmälningar och importdeklarationer som företagen lämnar till tullen i samband med ut-/införsel av varor. Den delen av varuhandeln svarade för ca 46% respektive 33% av värdet för den totala exporten och importen under januari-maj Varuhandel med EU-länder Totala varuvärdet för handeln med EU-länder är beräknat med hjälp av två dataunderlag. Det huvudsakliga (ca 96% av EU-exporten och ca 95% av EUimporten) underlaget är direkt insamlade månadsvisa uppgifter från företag som har en årlig utförsel eller införsel av varor med EU om minst kronor. De uppgifter företagen lämnar är redovisade på varor och EU-land. Datainsamlingen, som genomförs av SCB, är utformad som en särskild statistisk undersökning - Intrastat. Undersökningen har ett svarsbortfall genom att vissa uppgiftsskyldiga företag ej har lämnat uppgifter. Värdet av varuhandeln för svarsbortfallet och ej uppgiftsskyldiga företag uppskattas genom att använda uppgifter från momsdeklarationen. Dessa uppgifter avser endast värdet av varuförvärv och -leveranser med EU som företaget deklarerar för varje månad. 6WDWLVWLNHQVWLOOI UOLWOLJKHW Urval För EU-handel samlas detaljerade vara/land-uppgifter in från företag som har en handel som överstiger kr per år; Intrastat är en cut-off undersökning. Ramtäckning Osäkerhet med hur små företags varuhandel (under kr/år) är fördelad på varor och länder inom EU. Det orsakar lägre kvalitet på redovisade uppgifter per vara och land. Mätning Uppgifter om handel med länder utanför EU erhålls genom att statistiskt bearbeta av tullverket insamlade administrativa exportanmälningar och importdeklarationer. För Intrastatundersökningen (varuhandel med EU-länder) insamlas uppgifterna fr o m januari 1999 direkt av SCB. Mätfel uppträder i viss utsträckning, och då framför allt då respondenten skall ange nettovikt eller annan kvantitet, där förekomst av höftning eller konstruerade siffror ibland kan vara fallet. Företagens osäkerhet att klassa varor till rätt varukod föranleder att anta att en viss procent utgörs av felklassificerade varor. Svarsbortfall Svarsbortfallet för införsel inom EU var 7 % i belopp och 17 % i antal företag under Svarsbortfallet för utförsel var 3 % i belopp samt 15 % i antal före-

19 SCB 19 HA 22 SM 0208 tag På senare tid kan märkas att bortfallet ökat, och att företagen prioriterat ned rapporteringen av Intrastat. Svarsbortfallet skattas med hjälp av momsuppgifter och med prognosmetoden Exponential Smoothing. Först skattas företagens totala månadshandel med varor. Därefter fördelas skattningarna på varor och länder, där företagshistorik och homogenitet i varuhandelstruktur utnyttjas. Det partiella bortfallet ligger totalt på ca 8 %. Modellantaganden I skattningarna i Intrastat delas ej svarande företag upp i svarsbortfall samt ej uppgiftslämnarskyldiga företag. För svarsbortfallet används framskrivningsmetoden Exponential Smoothing då det gäller större företag. I denna framskrivningsmetod beaktas en modell där man justerar för säsongsmässig handel, och en där man ej tar hänsyn till den säsongsmässiga variationen. Momsuppgifterna används för att skatta bortfallet för mindre uppgiftsskyldiga företag eller ej uppgiftsskyldiga företag. %UDDWWYHWD 1 Ändringar i varuvärdet fr o m januari 1998 T.o.m. uppgifter för december 1997 skall företagen för all varuhandel ha rapporterat statistiskt värde d.v s. varans värde enligt fakturan med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svensk gräns. Fr.o.m uppgifter för januari 1998 skall varans värde i Intrastatrapportering (EUhandel) avse fakturerat värde. Det betyder att kostnader för frakt och försäkring endast skall inkluderas i de fall dessa ingår i fakturerat belopp. Fakturavärdet räknas om till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer som tagits fram av SCB. I varuhandeln med länder utanför EU fortsätter företagen att rapportera statistiskt värde och i statistiken över Sveriges utrikeshandel redovisas liksom tidigare endast det statistiska värdet. 2 Ändringar i varuvärdet fr o m januari 2000 Fr.o.m. publiceringen av Statistiska Meddelanden (HA 22 SM) för mars 2001, har nya omräkningsfaktorer införts för beräkning av statistiskt värde. Revideringar av statistiskt värde har utförts fr.o.m januari 2000 i våra statistiska databaser (SSD). Det innebär att det statistiska värdet för vissa varuområden har reviderats märkbart. 3 Definitioner och avgränsningar Värdena för export och import som redovisas i Statistiska Meddelanden (HA 22 SM) skiljer sig från de uppgifter om export och import som redovisas i nationalräkenskaperna. Normalt beror detta på olika definitioner och avgränsningar. 4 Uppdatering av värden avseende EU-handel för januari och februari 2002 Vid tidigare publiceringar av utrikeshandelsstatistiken avseende januari och februari 2002 har omräkning av värden till statistiskt värde i Intrastatsystemet (EU-handel) inte fungerat. I publiceringen har fakturerat värde redovisats, vilket medfört att det redovisade exportvärdet har varit något för högt och importvärdet något för lågt (1,6% respektive 1,1%). Felet är nu åtgärdat och värdeuppgifterna avseende januari och februari är uppdaterade. Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

20 SCB 20 HA 22 SM 0208,Q(QJOLVK 6XPPDU\ Sweden imported less from all of Africa than from Portugal The value of Swedish exports for the period January-May amounted to SEK 335 billion. This is a slight increase of 1 per cent compared to the same period in At the same time, Swedish imports of goods amounted to SEK 269 billion, or a decline of 6 per cent. This resulted in a net trade surplus of SEK 66 billion, which is about SEK 20 billion more than the net trade surplus for last year. Slightly over 70 per cent of total exports went to the European countries of Germany, Great Britain, and our Nordic neighbours (Norway, Denmark and Finland). The U.S. is the largest receiver of Swedish exports, with export value of goods amounting to nearly SEK 40 billion. Exports to the U.S. consist mainly of manufactured goods (electronic goods, road vehicles, and machinery). As a whole, more than 80 per cent of all Swedish exports went to Europe and the U.S. during the first five months of this year. This concentration of only a few countries and regions also holds true for goods Sweden has purchased from abroad. Over 80 per cent of imports came from Europe, of which the E.U. countries accounted for the definite majority of dispatching countries. Germany is by far the leading country from which Sweden s imports originate, accounting for an entire 19 per cent of all Swedish imports during the period from January to May of this year. The primary goods were road vehicles, machinery and electronic goods. Less trade with Africa With the exception of a few countries in northern Africa, as well as the nation of South Africa, Sweden has done very little trading with African countries. This vast continent consisting of some 50 or so countries has a population of about 800 million people (source: Utrikespolitiska Institutet). However, exports to Africa only amounted to SEK 5.3 billion, or 1.6 per cent of total exports. This is less than half of exports to Italy during the current period. Nevertheless, exports to Africa have increased 3 per cent compared to the corresponding period last year. Exports to Nigeria amounted to slightly over SEK 1 billion, representing the largest increase. Nigeria and South Africa each accounted for 20 per cent of Swedish exports to Africa. Manufactured goods make up the greater part of export to Africa and electronic goods are the main items, with machinery and road vehicles following. While exports to Africa have been limited, imports from there have been even more so. From January until May, imported goods from this continent only accounted for SEK 1.3 billion, or 0.5 per cent of total imports. Comparatively, imports from Portugal amount to SEK 1.5 billion. In addition, imports from Africa declined by 10 per cent compared to the same period last year. Crude oil is the main product imported from Africa, followed by manufactured foodstuffs, goods and mineral products.

21 SCB 21 HA 22 SM 0208 /LVWRIWDEOHV Explanation of symbols 4 1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million) 4 2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million) 5 3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million) 6 4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million) 8 5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million) Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million) Exports and imports by countries (SEK million) 12 /LVWRIWHUPV Andel Share Förändr. % Change % Land Country Totalt Total Värde Value Världsdel Continent Varugrupp Commodity group