Anhållan om extra bidrag - Hagströmska Gymnasiet AB

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Asp Hanna Holström Ingrid Datum Diarienummer UBN Utbildningsnämnden Anhållan om extra bidrag - Hagströmska Gymnasiet AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att anta föreslaget yttrande till förvaltningsrätten i mål Ärendet Hagströmska Gymnasiet AB (fortsättningsvis Hagströmska) överklagar utbildningsnämndens beslut från den 24 februari 2016 och yrkar att Uppsala kommun ska åläggas att utge extra bidrag till Hagströmska motsvarande det underskott som kommunen haft i den kommunala gymnasieverksamheten under åren 2012, 2013 och Förvaltningsrätten anmodar Uppsala kommun att yttra sig över överklagandet. Utbildningsnämnden yrkar avslag till överklagandet enligt bifogat yttrande. Utbildningsförvaltningen Birgitta Pettersson Utbildningsdirektör Postadress: Uppsala kommun, utbildningsförvaltningen, Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: (växel) E-post: utbildningsforvaltningen@uppsala.se

2 UTBILDNINGSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Hanna Asp UBN kommunjurist Förvaltningsrätten i Uppsala Enhet 2 Box Uppsala YTTRANDE Mål nr Hagströmska Gymnasiet AB./. Utbildningsnämnden i Uppsala kommun angående ersättning enligt skollagen (2010:800) Uppsala kommun, genom utbildningsnämnden (fortsättningsvis Kommunen) har förelagts att yttra sig i rubricerat mål (aktbilaga 1). Hagströmska Gymnasiet AB (fortsättningsvis Hagströmska) yrkar att Kommunen ska åläggas att utge extra bidrag till Hagströmska motsvarande det underskott som Kommunen haft i den kommunala gymnasieverksamheten under åren 2012, 2013 och Kommunen bestrider bifall till överklagandet och anför följande. Kommunen yrkar att överklagandet ska avslås. Grunden för yrkandet är att en fråga om ersättning, enligt Kommunen, ska prövas i samband med ett överklagande av det beslut om ersättning som fattas i slutet av varje år, inför kommande kalenderår. Det kan inte vara lagstiftarens mening att den här typen av frågor ska kunna hanteras på olika sätt, efter eget tycke och smak. Som exempel hänvisas till Förvaltningsrättens mål nr som avser Jensen education college AB:s (Jensens) överklagande av Kommunens beslut om ersättning den 25 november Jensen är en av de skolor som valt att överklaga beslutet i korrekt ordning och som inte begärt ersättning på det sätt som Hagströmska med flera andra skolor gjort. Det vore inte rimligt om frågan om grundbeloppets storlek skulle kunna prövas när som helst under året istället för att de fristående huvudmännen iakttar överklagandefristen och såsom några skolor trots allt gjort överklagar själva beslutet när kommande års ersättningar, dvs. grundbelopp, bestäms. Vidare kan det inte vara rimligt att en fristående huvudman på skattebetalarnas bekostnad ska kunna uppbära ytterligare bidrag, retroaktivt, för flera år när Hagströmska valt att inte överklaga respektive års beslut om bidrag, vilket Kommunen således menar är det enda rätta sättet att angripa frågan. Hagströmska har ju uppenbarligen kunnat driva sin verksamhet, och inte sett sig tvungen att begära mer pengar tidigare år. I första hand anser Kommunen således att Hagströmskas talan ska avslås på formell grund. Postadress: Uppsala kommun, utbildningsnämnden, Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: (växel) E-post: utbildningsnamnden@uppsala.se

3 2 (3) I andra hand hävdar Kommunen att motpartens överklagande ska avslås på den grunden att det inte föreligger rätt till ytterligare ersättning. Som stöd för sin talan åberopar Hagströmska en rad rättsfall som i flertalet fall tydliggör att det för att underskott i den kommunala verksamheten ska tillgodoräknas de fristående skolorna krävs att en avskrivning av underskottet har skett (jfr även Kammarrättens i Jönköpings dom den 14 augusti 2012 i mål nr ). I Uppsala kommun har någon avskrivning av underskottet inte skett. I den dom från Kammarrätten i Jönköping (mål nr ) som motparten bl.a. åberopar fastslogs inte att kommunen inte får rulla ett budgetunderskott framför sig mer än tre år. Enligt kammarrättens mening kunde den av kommunen föreslagna tiden vara en utgångspunkt för bedömning av vad som är en rimlig tid, men framhöll samtidigt att det inte kunde vara uteslutet att efter omständigheter i det enskilda fallet göra en annan bedömning. En ekonomisk omställning av den storleksordning som är aktuell kräver omfattande politiska beslut om att lägga ner utbildningar och skolor. Gymnasieskolan är en treårig skolform. Ledtiden att ställa om en utbildning eller skola är dock längre än så. Till att börja med bör ett beslut om t.ex. nedläggning av ett program ske ca ett år i förväg för att de elever som hade tänkt söka utbildningen ska få samma förutsättningar som andra elever att välja program och skola. Beslutet föregås av en tjänstemannahandläggning samt en politisk process som kan ta flera månader. Vidare har de elever som påbörjar sin utbildning i en kommunal skola rätt att få gå klart densamma. Att på ett sådant sätt fasa ut en utbildning som inte bär sig ekonomiskt medför ett fortsatt underskott under nedläggningstiden, mycket beroende på det successivt minskande elevunderlaget som ska bära utbildningens fasta kostnader i form av speciallokaler och personalkompetens för de aktuella kurserna. Först efter att utbildningen lagts ner kan arbetet med att återställa ett underskott påbörjas. Detsamma gäller vid nedläggning av skolor där lokalernas kontraktstid samt avveckling av personal med tillsvidareanställning fördröjer möjligheterna att påbörja återställandet av det egna kapitalet. I Uppsala kommun fastställs kommunens budget per verksamhet, t.ex. förskola, grundskola och gymnasium, på kommunfullmäktigenivå. Detta sker i kommunens styrdokument Mål & budget. Via detta dokument beslutar kommunens högsta politiska organ hur mycket som varje år ska avsättas per elev och verksamhet. Utifrån prognoser över antalet kommunmedborgare i olika ålderskategorier räknas ett totalbelopp per skolform fram. Denna summa betalas sedan ut till ansvarig nämnd, i detta fall utbildningsnämnden, i form av ett kommunbidrag. Utbildningsnämnden ansvarar sedan för att fördela denna totalsumma till ersättningar per elev och program, strukturstöd (en viss procent av kommunbidraget), tilläggsbelopp, gemensamma kostnader (t.ex. skolskjutsar) etc. Den del av kommunbidraget som finansierar programpriserna fördelas per program via en indexmodell där hänsyn tas till de olika programmens förutsättningar, t.ex. gruppstorlekar, ytor för speciallokaler, läromedel etc. Programpriserna bygger alltså inte på lokala skolbudgetar utan på kommunfullmäktiges beslut om kommunbidrag per elev och utbildningsnämndens indexmodell. I Uppsala kommun tas siffrorna således fram centralt för att sedan fördelas ut på ett likvärdigt sätt till alla skolor, oavsett om det rör sig om kommunala eller fristående verksamheter. Det väsentliga i fråga om redovisningen av hur

4 3 (3) bidraget är beräknat är att ett minimikrav, om urskiljande av lokalkostnadsersättningen, administrationsschablonen och momskompensationen, är uppfyllt. Detaljeringsgraden i kommunens eget resursfördelningssystem är en fråga som kommunen själv förfogar över. För det fall domstolen finner att Hagströmska har rätt till ytterligare ersättning bör målet återförvisas till Kommunen då beloppets storlek måste beräknas av Kommunen. Bidrag för elever i gymnasieskola är bl.a. beroende av den inriktning utbildningen har och det är därför inte möjligt att schablonmässigt beräkna vilket tillskott Hagströmska är berättigad till. Det krävs nämligen en noggrann uträkning på programnivå. Skolförfattningarna saknar bestämmelser om rätt till ränta vid utbetalning av ytterligare bidrag i efterhand. De generella reglerna om ränta som finns i räntelagen (1975:635) avser endast fordringar på förmögenhetsrättens område. Det finns inte heller något annat författningsstöd för att bifalla yrkandet om ränta (jfr RÅ 2002 ref. 108). Rätt till ränta föreligger därmed inte (jfr Förvaltningsrättens i Falun dom den 13 oktober 2015 i mål nr ). Uppsala dag som ovan Caroline Andersson Ordförande Solweig Wiktorsson Nämndsekreterare

5

6

7

8

9

10