Nr 2 Maj 2011 Årgång 62 Värmlandsföreningen i Stockholm

Transkript

1 Nr 2 Maj 2011 Årgång 62 Värmlandsföreningen i Stockholm Valborgsmässofirande 2011

2 Redaktören har ordet Det är tio år sedan översvämningen i Arvika. Det var den största översvämningen i Sverige och uppmärksamheten blev stor. Hösten 2000 drabbades Byälvens vattensystem i västra Värmland av en allvarlig översvämning till följd av att det föll mer än tre gånger normalnederbörd under oktober och november. Glafsfjordens nivå kulminerade den 29 november på 48,36 m. Drygt tre meter över normalvattenstånd. De strandnära områdena i Arvika sattes under vatten, vägar avstängdes, järnvägstrafiken ställdes in under tre veckor. Räddningstjänsten försvaret näringslivet och privatpersoner gjorde stora ansträngningar och byggde invallningar och pumpar. Många högt uppsatta besökare kom till Arvika för att med egna ögon beskåda den värsta översvämningen i modern historia. Historiskt minns man 1904 och 1954 års översvämningar Skall det komma en ny om 50 år eller gör klimatförsämringarna att vi får sådana katastrofer oftare. Kommunen har utrett att bygga en damm i sundet till Kyrkviken för att för all framtid förhindra att översvämningarna skall medföra skador. Ansökan om att bygga en damm vandrade till Högsta Domstolen där det blev avslag på formella grunder. Nu har kommunen tagit nya tag och presenterat en modifierad lösning och även involverat berörda fastighetsägare i möjligaste mån. Under mars månad i år besökte miljödomstolen platsen för syn. Det är inte bara Arvika som firar jämna år. Filipstad fyller 400 år i år. Det skall vi försöka uppmärksamma i nästa nummer. Sven Olof Quist Vi från Värmland Ordförande: Stig Nordfeldt Tel ; Vice ordförande: Gunnar Brickner Tel Sekreterare: Maja-Lisa Lindkvist-Ullström Tel Kassör: Veikko Enehage Tel Researrangör: Helmy Friberg Tel ; Stug- och festkommitté: Per Jansson Stig Nordfeldt Gudrun Odelius Erling Sundström Ingrid Thorén Agneta Wahlund Föreningens adress: Stig Nordfeldt Åsögatan tr Stockholm Föreningens plusgiro: Årsavgift: Huvudmedlem 200:- 200:- Familjemedlem 100:- 100:- Ansvarig utgivare: Stig Nordfeldt Material till tidningen kan lämnas via E- post s.o.quist@telia.com eller med post Svartbäckens By 217, Vendelsö. Manusstopp för nr 3 är den 30 augusti. 2

3 Arvika 100 år De första bosättarna kom via Glafsfjorden. Gravrösen och hällkistor vittnar om detta. Några seglar in genom det smala sundet som skiljer Glafsfjorden från Kyrkviken och där på andra sidan viken slår man sig ner. Med tiden bygger man sig en kyrka och platsen får namnet Arvika (Are sia vika). Första gången man träffar på namnet Arvika socken är i samband med den norske kungen Håkon Håkonsson den gamles härnadståg år Under medeltiden gick den stora pilgrimsleden till Nidaros, nuvarande Trondheim, genom dessa bygder. Århundraden passerar. Järnbruken behöver en lastplats. Handeln ökar och man behöver en officiell handelsplats. Kronan köper en del av hemmanet Solberga i närheten av sockenkyrkan för att där anlägga en köping. Området skulle rymma bortåt 200 tomter. Köpingen Arvika får en stadsplan I ett kungligt brev år 1812 skriver konung Carl XIII att den vid Arvika anlagda nya staden skulle benämnas Oskar-Stad. Prästen skriver också i församlingsboken för 1811 Oscars Stad. I ett kungligt brev från 1821 anger Carl XIV Johan att den nya staden i fortsättningen skall kallas Arvika. Några stadsprivilegier utfärdades aldrig. I stället talas det uteslutande om köpingen Arvika. Handeln ökar, Trollhättekanal byggs och slussen vid Säffle tillkommer. Kungsvägen mellan Stockholm och Kristiania passerar utanför Arvika. Järnvägen mellan Arvika och Oslo byggs på 1860 talet. Även om sjöfarten har varit livlig är det nu som den stora utvecklingen inleds. Vid sekelskiftet 1900 finns i köpingen Arvika 215 hus. År 1911 får Arvika sina stadsprivilegier. Vid denna tid finns det innevånare i Arvika. Till förste ordförande i stadsfullmäktige väljs Per Andersson, Arvikaverkens och Thermias grundare. Tillsammans med Pianofabriken Östlind & Almqvist 3 och Tobaksfabriken får Arvika (trots många industrinedläggningar därefter) den industriprofil man än i dag har. Området som 1911 användes till den stora hantverks- och industriutställningen förvandlas till stadspark. I Taserud driver bröderna Eriksson sin möbelverkstad. Christian Eriksson är etablerad som bildhuggare och Gustaf Fjaestad med flera konstnärer samlas i trakten. Bröderna Eriksson är verksamma vid tillkomsten och utsmyckningen av Kyrkan. Christian gör också ett förslag till stadsvapen, en häst som stegrar sig mot en blå himmel. I januari 1921 inkorporeras Haga och i ett slag ökas Arvikas folkmängd till personer. När landsförsamlingen tillkommer efter kriget ökar folkmängden till personer. När grannkommunerna sammanslås med Arvika 1971 får den nya kommunen innevånare. Hösten 2000 drabbas Arvika av en översvämning. Glafsfjorden stiger mer än 3 meter över normalt vattenstånd. Hela hamnområdet översvämmas likaså stadsparken och stora delar av områdena Strand och Palmviken. Översvämningen ställer till stora skador på fastigheter, avlopp, vägar och aktualiserar frågan om ett översvämningsskydd för staden. Under några veckor står Arvika i centrum för uppmärksamheten. Konung, landshövding och statsminister ses i stan iförda gummistövlar. Värnpliktiga kommer till Arvika för att hjälpa till och bygga provisoriska dammar och pumpa vatten. Under de gångna 100 åren är det nog denna översvämning som satt de djupaste spåren. Arvika 100 år. Detta skall givetvis firas, värdigt som det anstår en hundraåring. Under hela året kommer olika aktiviteter att arrangeras med anledning av 100 års minnet. Här skall vi peka på en. Den juni omvandlas torget till en festplats för det stora födelsekalaset.

4 ALLA GODA TING ÄRO TRE! Vad menar jag med detta? Jo, det var tre mottón på samma fest. Julgransskakning, Transpringning och Vafferafta. Den planerade julgransskakningen kunde inte genomföras p.g.a. alldeles för mycket snö och kyla. Jag och Veikko var ute i stugan i början av året för att kolla vissa saker och kunde konstatera att någon skakning, plundring, kunde det inte bli då snötäcket var över halvmetern djup. Därför dröjde det ända till den 26 mars innan vi kunde slänga ut julgranen. Festkommittén hade haft planeringsmöte så allt var redo. I god tid var Veikko på plats och tände brasan så en behaglig värme mötte oss då vi steg in i den fortfarande julsmyckade stugan. Vi plockade ner så många dekorationer vi kunde och lämnade granen kvar. Granen var alla med och klädde av. Alla, var de 28 medlemmarna som samlats till detta evenemang. Då det var Marie Bebådelsedag närmaste helg berättade jag lite om dagens betydelse, som förr var en viktig dag. Bland de sista som infann sig var Karin Hallesson med dottern Anne Sjölund som varit en av våra lucior, och hennes tre barn, Gustaf, Elsa och lilla Agnes. De äldsta barnen hade var sin fiol med sig och då blev undran stor, vad skulle nu hända? En underbar doft började sprida sig från köket. Våffelgräddandet hade börjat. Varje gång konstateras det att Varför gräddar vi inte våfflor fler gånger utan i de flesta fall bara vid Jungfru Marie Beb? Som traditionen säger så är det ju en felsägning eller rättare sagt ett slarvigt uttal av Vårfrudagen som blivit Vafferdagen. Gudrun Odelius, hade det verkligen hett om öronen i köket. Våfflorna var mycket goda och det låg säkert mycken kärlek i både smeten och alla sorters sylt som fanns att tillgå. Till och med moltemos eller hjortronsylt som våra medlemmar Britta och Gösta Ahlsén hade med sig. Egenhändigt plockad och syltad. Nu var det dags för att barfota springa i den lilla snö som fanns kvar. Barnen och några vuxna sprang trana. Folk som promenerade förbi på vägen undrade säkert vad det var för konstiga människor som sprang barfota i snön. Åter inne i stugan var det varmt och skönt. Nu hördes det konstiga skrik, det var två tranor som kom med gottepåsar!!! Underbart! Tranorna var Dagny och Gerd. Som avslutning på en fantastisk dag i stugan spelade barnen några låtar på sina fioler till allas glädje av applåderna att döma. Tack alla som medverkade till denna trevliga dag. Stig Nordfeldt Våfflorna med sylt och grädde hade en strykande åtgång. Dagny Palm, Gerd Gustafsson, Maja-Lisa Lindkvist och 4

5 5

6 Valborgsmässofirande Den 30 april samlades en tapper skara medlemmar vid stugan för att fira Valborg. Traditionsenligt bjöds på ärter och punsch (för de som det önskade). Innan samling och fackeltåg till brasan hade Stig berättat varför vi firar Valborg, så styrkta till kropp och skäl anträddes marschen till den förberedda brasan. En och annan vandrare stannade och med förundran betraktade fackeltåget. Till och med polisen i en fullt bemannad bil vinkade glatt till oss när de passerade. Som tur var hade en regnskur på eftermiddagen gjort eldandet mindre riskabelt. Så det blev inget polisingripande i år heller. Förberedelse inför fackeltåget Värmen från brasan kändes skön men när brasan alltmer falnade kändes det snabbt kallt och vi samlades på nytt i stugan. Varifrån man så småningom drog sig var och en hem till sig. Tack till alla som gjorde det möjligt att fira Valborg i goda vänners lag. Speciellt Dagny och Ingrid som huserade i köket så säkringarna i elskåpet gick. Väl påpälsade anträddes marschen i kvällskylan omgivna av vitsippor. En bild från städdagen den 8 april Dagny i serveringstagen. 6

7 Vi Gratulerar 11/7 Sven Nilsson 85 år Stugan 14/7 Hans Björck 65 år 18/7 Wiola Larsson 80 år 21/8 Märta Strandberg 90 år Tack Varmt tack för alla hälsningar från deltagarna i Värmlandsföreningens årsmöte. De mottogs med glädje. Tack Britta Ericson Brev från läsekretsen Till Värmlandsföreningen/Stig Nordfeldt. Vi har väl inte tillhört den tappraste skaran i föreningen, men tyckt att det varit gemytligt de gånger vi deltagit i aktiviteterna. Nu är det väl så att stugan ligger på fel sida om sta n ur vår synpunkt Dessutom är jag aktiv i kyrkoråd och fullmäktige samt socialnämnd och i folkpartiet. Är äldreomsorgsombud i SPF Och åker till Sthlm på föreläsningar rörande äldres boende, sjukdomar, mediciner m.m. och skriver essäer på värmländska och böner för kyrkans olika söndagar. Så har jag fått en el-rullstol så att jag kan komma ut och gå när det blir varmt och skönt. Så ska jag väl försöka krypa runt och jobba i trädgården i år också. Varje år kan vara det sista, man vet ju aldrig. Tack för denna tid och alla trevliga landsmän- och kvinnor vi träffat. Hälsa alla från oss och vi önskar trevlig sommar. Med vänlig hälsning Gunvor och Ture Hansson/Bro Städa bör man annars... Som vanligt så märks det frampå vårkanten att det bör städas, så även i Farstastugan. En tapper skara från festkommittén och några arbetsvilliga personer samlades i stugan för en riktig vårstädning. Fönster putsades, gardiner byttes. Golv bord och bänkar skurades och snart spred sig en fräsch doft av rengöringsmedel. Tomten krattades och material samlades till brasan. Sommarens jourdagar inleds redan den 8 maj och pågår sen i stort sett varje söndag. Vill du besöka stugan ring gärna i förväg till Stig eller någon annan i styrelsen för att försäkra dig om att just denna söndag finns det någon på plats. Ordförande Leila Sedvall E-post Ib.sedvall@gmail.com Vår hemsida Besök gärna vår hemsida här kan du läsa mer om föreningen, kommande program och de senaste numren av Vi från Värmland. Ansvarig för hemsidan är Christer Hård af Segerstad telefon E-post christer@ugglan4.se 7

8 Vi från Värmland Organ för Värmlandsföreningen i Stockholm FÖRENINGSMÖTE och VÄRMLANDSFÖRENINGENS DAG Lördagen den 21 maj klockan Efter mötet serveras en drink med tilltugg och vi förflyttar oss till tältet där det serveras sillunch, lättöl, smör och bröd samt kaffe och tårta. Övrig dricka medtages. Bindande anmälan till Maja-Lisa telefon senast den 11 maj. Avgiften, 100 kronor, sätts in på föreningens plusgiro eller betalas kontant på plats. 8

9