Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan

Transkript

1 Rapport 2017:27 Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg

2

3 Rapport 2017:27 Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan Ridhusgatan Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 93 Kristianstad stad Kristianstads kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2017:27 Omslag: Schaktdragningen i det kvarvarande partiet av V Smalgatan, nuvarande V Vallgatan. Foto: Ylva Wickberg Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningsbild 5 Metod och genomförande 6 Resultat 7 Västra Vallgatan 7 A , byggnadsrest 7 Sektion Ridhusgatan 9 A , bastion 9 Sektion C Sektion C Syntes, förslag till fortsatta åtgärder 10 Referenser 11 Övriga referenser 11 Administrativa uppgifter 13

6 Figur 1. Skånes kommuner med Kristianstad kommun och stad markerat. Figur 2. Utdrag ur Topografiska kartan. Undersökningens läge i Kristianstad markerat med stjärna.

7 Sammanfattning Med anledning av omläggning och förläggning av V/Aledningar och fjärrkyla inom ovan rubricerad fastighet, fornlämning nr 93 i Kristianstads socken och kommun, genomförde Sydsvensk Arkeologi AB år 2016 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Grävarbetet utfördes med beslut från länsstyrelsen daterat I ledningsschakten påträffades byggnadsrester från 1800-talsbyggnader samt del av den västra kurtinmuren av Bastionen. Inledning Kristianstad kommun har under de senaste åren grävt fram och bytt ut V/A anläggningar samt lagt ned ledningar för fjärrvärme/fjärrkyla i Kristianstad innerstad. Våren 2016 inleddes schaktarbeten längs Västra Vallgatan och Ridhusgatan. Man hade två schaktlag som arbetade längs Västra Vallgatan. Bakgrund Eftersom Kristianstad innerstad utgör fast fornlämning (fornlämningsnummer 93) har Kristianstads kommun ansökt om tillstånd hos Länsstyrelsen i Skåne län för dessa markingrepp (Lst dnr ). I beslutet anges att grävarbetena skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Förundersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Topografi och fornlämningsbild Kristianstad grundades år 1614 på initiativ av kung Christan IV. Staden ingick som en förstärkning av försvarslinjen mot Sverige. Under Christian IV:s regeringstid anlades också liknande befästningsverk i Halmstad, Laholm och Kristianopel. Kristianstad fick en strategiskt väl vald placering på Allön, en halvö vid Helge ås sankmarker. Genom staden ville den danska kungamakten åstadkomma ett starkt fäste mot svenska angrepp och ett skydd för de viktiga transportlederna i östra Danmark. I samband med att Kristianstad byggdes, överfördes stadsrättigheterna från den av krig hårt drabbade staden Vä och så småningom även från Åhus. Kristianstad är Nordens första exempel på en konsekvent genomförd renässansstad (Stewenius 1984:105). Kristianstads historiska stadsplan utgörs av ett rektangulärt regelmässigt gatunät med kvarters- och tomtindelning, med sammanlagt 190 tomter. Stadsområdet mätte ca 700 x 240 m och omgärdades av en bastionsförsedd fästningsvall. Det aktuella undersökningsområdet ligger längs med hela Västra Vallgatan och Ridhusgatan. Västra Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan 5

8 Figur 3. Det övervakade schaktets sträckning i Kristianstad innerstad, Västra Vallgatan Ridhusgatan. Vallgatan hette tidigare Västra Smalgatan och var omkring 4-5 m bred. Ett 65 m långt parti av den äldre gatubredden finns kvar i korsningen Västra Vallgatan Cardellsgatan. Gatan började breddas under andra halvan av 1800-talet, och dessa breddningar fortsatte in på 1980-talet. Ridhusgatan anlades genom ett möjligen obebyggt kvarter år 1830, samma år byggdes ett militärt ridhus norr om gatan (Rosenberg 2006). Metod och genomförande Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes med maskin, men arkeologiska lämningar rensades fram 6 Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan

9 med spade och skärslev. Dokumentationen bestod av fotografier och ritningar i skala 1:20. Anläggningar har uppmätts både med nätverks-gps och manuellt där täckning för GPS varit för dålig. Resultat Schakten grävdes mellan 2 och 8 m breda, och mellan 2-3 m djupa. Stor del av sträckan var uppgrävd/återfylld i samband med V/A- och kabelnedläggningar, men på ett par platser fanns bevarade lämningar i form av husgrund, lager och Bastion. Västra Vallgatan Schaktet grävdes längs mitten av gatan cirka 6-8 m brett, vilket innebär att östra delen av schaktet gick i den gamla Västra Smalgatan och den västra delen berörde numera rivna kvarter. Det mesta av den tidigare bebyggelsen visade sig vara effektivt utplånad och endast enstaka, små partier av omrörda rivningsmassor påträffades. Dessa utgjordes av klumpstenar, ca 0,5 m stora, tegelkross och kalkbruk varvat med sand och lera. Dessa mättes inte in då de var mycket spridda och i sekundärt läge. A , byggnadsrest I norra delen av Västra Vallgatan, i jämnhöjd med porten No 5 och cirka 4,5 m ut i gatan, påträffades en husgrund och rivningsmassor (figur 4). Grunden utgjordes av klumpstenar, cirka 0,5 m stora, mycket hårt kalkbruk och tegelflis. Den framkom cirka 0,4 m under bärlager och kunde följas ned till åtminstone 2,5 m djup. Väster om muren, d.v.s. inne i det som varit byggnaden, fanns ett kulturlager som framkom på 1,5 m djup. Det innehöll sot, träkol, bitar av skiffer, fönsterglas (2 mm) gröna och ljusblåa fragment av ugnskakel, golvtegel och sotiga storsenstegel (8 x15 cm, längd okänd) samt två hela glasflaskor. Väster om muren fanns ett fåtal gatsten, ca 14 cm stora lagda i sand. 2 m längre söderut fanns rester av en skorsten, med en sida på 0,9 m och kvadratisk rökkanal 0,3 m stor. I jämnhöjd med skorstenen fanns tegelmur murad med cement samt ett sluttande cementgolv och fragment av kakel. Byggnaden är rest efter Västra Smalgatan no 4, byggd omkring 1860 i gråsten, tegel och korsverk och med välvd källare. Byggnaden revs år 1962 (Rosengren 2006). Sektion I korsningen Västra Vallgatan Cardellsgatan fanns ett ca två meter långt bevarat lagerparti i N-S riktning (figur 4). Under en meter utfyllnads- och bärlager fanns ett kullerstenslager lagt i ljusgrå sand. Därunder fanns fem lerlager med varierande färger från grå och gråbrun till ljusbrun lera mellan ca 0,06 0,2 m tjocka med ett sammanlagt djup av 0,66 meter. I södra delen av Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan 7

10 Figur 4. Påträffade bevarade strukturer längs V Vallgatan och Ridhusgatan sektionen syntes en nedgrävning som skar kullerstenslagret och lerlagren ned till ett djup av 0,56 meter. Fyllningen i nedgrävningen utgjordes i stort av brun sand, med ett 2-3 cm tunt lager mörkgrå sand i den nedre delen. Under 0,25 m av lerlager under gropen fanns ett lager av mörkgrå, sotig lera med organiskt material och kvistar. Det bevarade partiet ligger inom V Smalgatans ursprungliga område och bör representera utfyllnader, det organiska lagret i botten rester av ett kulturlager. Nedgrävningen är yngre än kullerstenslagret. Sammantaget visar partiet att nuvarande gatunivå höjts med närmare en meter från kullerstensnivån, och att man sannolikt även tidigare jämnat ut och höjt gatans höjd med olika lermassor. 8 Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan

11 Figur 5. Påträffad del av bastionmur i Ridhusgatan, foto från V, Ylva Wickberg Ridhusgatan Ridhusgatan anlades 1830 inom en tidigare obebyggd del av kvarteren Mårten Pehrsson och Otto Marsvin, delvis inom stadsvallsområdet (Rosenberg 2006). A , bastion I schaktets västra del framkom rest av bastionens stenmur (figur 4 och 5). Den kunde följas från ytterlivet på fastigheterna mot Västra Boulevarden och cirka 2 meter in på Ridhusgatan. Toppen av stenmuren framkom på cirka 0,6 m djup. Muren utgjordes av klumpstenar, ca 0,45-0,6 m stora varvat med ca 0,2-0,3 m stora stenar. Stenarna är fogade med delvis mycket hårt kalkbruk. Tidigare rörnedläggningar har skadat lämningen kraftigt. Ut mot V Boulevarden syntes endast omrörd brun lera innehållande kol- och kalkfragment i schaktväggen, vilket tolkas som Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan 9

12 att muren slutat där. Stenmuren tycks heller inte fortsätta djupare än schaktdjupet på ca 2,2 m. Sektion C Längs resten av schaktsträckan fanns bevarade lagerrester, sektionen lades i N-S riktning i västra delen av Ridhusgatan (figur 4). Under 0,3 m bärlager fanns tre olika lager lera, 0,15 0,4 m djupa samt ett 0,46 m djupt lager gul sand. Alven utgjordes av grå, tät lera och framkom på 1,25 m djup. Lagren representerar sannolikt olika utjämningsarbeten inom gatuområdet. Sektion C I södra delen av V Vallgatan rensades äldre ledningsschakt fram, i schaktväggarna syntes bevarade lager. De framkom under ett 0,9 m djupt bärlager (två olika sorters sand samt en sten 0,3 m stor). Lerlagren utgjordes av fem olika sorters lera, från blågrå till brunsvart och mellan 0,1 0,35 m djupa. De två översta lagren innehöll sot, träkol och tegelfragment. Kvarteret Granaten härjades av en omfattande eldsvåda år De påträffade lagren ligger inom den äldre bebyggelsen och representerar sannolikt både utfyllnadslager och brandlager. Syntes, förslag till fortsatta åtgärder Vid arbetet påträffades en del av västra bastionsmuren i korsningen Ridhusgatan Västra Boulevarden, samt några byggnadsrester och äldre gatunivåer längs Västra Vallgatan. Det var dock relativt få bevarade sträckor; mycket är bortschaktat sedan tidigare rivningar i kvarteren. Gatusträckningen bör stå kvar under fornlämningsskydd. 10 Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan

13 Referenser Stewenius, J Kulturmiljövårdsprogram för Skåne. Länsstyrelsen i Kristianstad. Rosenberg, B Gamla Kristianstad och Åhus. Hässleholm. Övriga referenser RAÄ FMIS (Fornsök). Riksantikvarieämbetet. Stockholm. (hämtad ) Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan 11

14 12 Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan

15 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: SA Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Skåne Kristianstad Kristianstad Koordinatsystem: Sweref 99 X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. 4-5 Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhuskartan Ekonomiska kartan, blad 3D 2j Fältarbetstid: Antal arkeologtimmar: 21 Platschef: Personal: Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Ylva Wickberg Tony Björk, Erik Johansson, Ylva Wickberg Inga fynd tillvaratagna Intrasisprojekt, foton, ritningar och anteckningar förvaras i Regionmuseets arkiv kr Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan - Ridhusgatan 13

17 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Åhus 14:108. Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 2. Kristianstad 4:4, Hästtorget, Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Larsson. 3. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 4. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Tony Björk. 5. Sallerup180:72 m.fl., Södra Sallerup socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 6. Kristianstad 4:4, Södra Boulevarden, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 7. Vanås 3:12. Gryt socken, Östra Göinge kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 8. Härlövsängar och Lillövägen. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 9. Hammar 9:151, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll Anders Edring. 10. Carl XI:13. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Therese Ohlsson. 11. Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 12. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 13. VA-ledning från Viby till Rinkaby, Gustav Adolf och Rinkaby socknar, Kristianstad kommun. Skåne län. Arkeologisk utredning steg 2 år Ylva Wickberg. 14. Bussgata väg 23 väg 119. Stoby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 15. Bromölla 11:98. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 16. Näsby 35:47. Del av fastigheten Näsby 35:47, fornlämning Kristianstad 317. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 17. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 18. Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborg stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn & Kristian Brink. 19. Näsby 35:47, Badhuset. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 20. Uddarp 1:14. Skepparslövs socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 21. Råvattenledning, Etapp 3. Stockamöllan Ringsjöholm. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman. 22. Hammarslund 2:1 och Hammar 9:16. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 23. Östervång 2:6, Trelleborgs stad och kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd. 24. Bålplats, brandgrav eller härd? Osteologisk analys av en handfull brända ben från en stensättning i Vång Osteologisk analys. Hjortsberga socken, Ronneby kommun, Blekinge Län. Helene Wilhelmson. 25. Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 26. Bjäresjö 14:1. Ruuthsbo 20:1, Bjäresjö socken, Ystad kommun. Arkeologisk undersökning Fredrik Grehn. 27. Kristianstad 4:4, Västra Vallgatan Ridhusgatan. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg.

19