STATENS KULTURRÅDS BUDGETUNDERLAG FÖR ÅREN Dnr KUR 2005/1026

Transkript

1 STATENS KULTURRÅDS BUDGETUNDERLAG FÖR ÅREN Dnr KUR 2005/1026

2 2

3 INNEHÅLL Sid. Sammanfattning av Kulturrådets prioriteringar och bedömningar 5 Bakgrund till och utgångspunkter för Kulturrådets förslag 7 Kulturrådets prioriteringar 9 Kulturrådets övriga bedömningar 16 Iakttagelser och kommentarer inom Kulturrådets ansvarsområde 24 Bilagor

4

5 Sammanfattning av Kulturrådets prioriteringar och övriga bedömningar Det finns fortsatt stora behov av ökade resurser till kulturområdet. Det är viktigt att stat, landsting/regioner och kommuner även fortsättningsvis tar ett gemensamt ansvar för att utveckla kulturverksamheten i landet och göra kulturutbudet tillgängligt för medborgarna. Kulturrådet kommer att verka för en utvecklad samverkan med den regionala och lokala nivån samt med andra politikområden för att bredda finansieringen och tydligare sätta fokus på kulturens betydelse i samhällsutvecklingen. Kulturrådet har i tidigare budgetunderlag framfört bedömningar av behov om ökade resurser till kulturområdet. Dessa bedömningar gäller alltjämt men Kulturrådet har i detta budgetunderlag valt att begränsa sina förslag till ett fåtal prioriterade områden. Kulturrådets yrkanden Pris- och lönekompensation bör införas för anslagen till fria teater-, dans- och musikgrupper, vissa teaterinstitutioner och TeaterAlliansen. Med utgångspunkt i förslagen i handlingsprogrammet för den professionella dansen bör dansområdet 2008 ha erhållit en nivåhöjning med tkr. Ökade resurser bör tillföras Centrumbildningarna och TeaterAlliansen genom överföring av medel motsvarande tkr från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Därtill kommer yrkandet om tkr för inrättande av en dansallians som ingår i punkten ovan. För att Kulturrådet ska kunna utföra sitt omfattande uppdrag på ett tillfredsställande sätt och för ökade lokalkostnader begär Kulturrådet att rådets förvaltningsanslag efter treårsperioden ska ha erhållit en nivåhöjning med tkr (28:1). Kulturrådets övriga bedömningar Det är viktigt att bevaka att bidragssystemen utformas så kulturlivets institutioner erhåller kompensation för kostnadsökningar som föranleds av lagändringar när det gäller t.ex. skatter, moms och pensioner. Dialogen med berörda kommuner och landsting/regioner bör öka när det gäller finansieringen av stödet till de fria teater-, dans- och musikgrupperna. Det är viktigt att regeringen noga följer utvecklingen inom arrangörsområdet. Situationen för bild- och formkonstområdet bör belysas. Rådet har därför tagit initiativ till en översyn under 2005 av utställningsmöjligheterna för den samtida konsten. Vidare kommer rådet att biträda Konstnärsnämnden i arbetet med en studie av bild- och formkonstnärernas försörjningsmöjligheter, som görs inom ramen för Konstnärsnämndens uppdrag att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Ansvaret för frågor rörande samordning och utveckling av digitala tjänster, licenser och juridisk bevakning inom biblioteksområdet bör klargöras. Kulturaktiviteter bör bli avdragsgilla för företag. 5

6 Länken mellan forskning och kultur, mellan forskning och praktik samt mellan forskning vid traditionella universitetsämnen och forskning vid konstnärliga högskolor behöver förstärkas. De konstnärliga högskolornas roll när det gäller utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för yrkesverksamma konstnärer bör förstärkas och bli föremål för en samlad översyn. 6

7 Bakgrund till och utgångspunkter för Kulturrådets förslag En av den nationella kulturpolitikens viktigaste uppgifter är att värna den enskilda medborgarens möjligheter att få tillgång till och bli delaktig av olika kulturella och konstnärliga uttryck. För att detta ska kunna ske måste kulturutbudet vara tillgängligt i hela landet. Den nationella kulturpolitiken syftar till att det ska finnas möjlighet att ta del av likvärdiga kulturupplevelser var man än bor. Därför har staten tillsammans med landsting och kommuner byggt upp ett nät av kulturinstitutioner inom skilda kultur- och konstområden i alla län, som kompletteras med bidrag till det fria kulturlivet. Den nationella kulturpolitiken har härigenom tagit ansvar för en grundstruktur av kulturell och konstnärlig verksamhet i hela landet. Detta ger förutsättningar för verksamheter präglade av hög kvalitet och där en mångfald av kulturyttringar kan upplevas. Kulturell mångfald handlar såväl om att många kulturella uttrycksformer ska komma till tals på kulturens olika arenor som det konstnärliga utövandet och ambitionen att nå nya publikgrupper. Det är viktigt att det internationella kultursamarbetet ses i ljuset av detta. Stora ekonomiska satsningar på kultur görs av både stat, landsting/regioner och kommuner. Ändå finns det fortsatt stora behov av ökade resurser. Det hänger bl.a. samman med att den kulturpolitik, som bedrivits under en 30-årsperiod, har medfört ett ökande publikintresse och en ökad efterfrågan på kultur. För att kunna vidareutveckla kulturverksamheten i landet är det viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan. Det gäller såväl mellan central, regional och lokal nivå som mellan kulturpolitiken och andra politikområden. Det innebär för Kulturrådets del att arbetet kommer att fortsätta med att utveckla samverkan med landsting/regioner och kommuner kring utvecklingen och finansieringen av den nationella kulturpolitiken i hela landet för att möta behoven av konst och kultur. Vidare kommer samverkan med andra politikområden att fördjupas för att bredda finansieringen och tydligare sätta fokus på kulturens betydelse i anslutning till andra politikområden. Kulturrådet fortsätter sitt arbete med att använda tillgängliga resurser så effektivt som möjligt. Rådet arbetar också för att prioriterade behov ska kunna finansieras genom omfördelningar och omprioriteringar i den mån reformmedel inte kan tillföras kulturbudgeten. De bedömningar av behoven om ökade resurser till kulturområdet som Kulturrådet framförde i förra budgetunderlaget ligger fast. Då pekade Kulturrådet på ökade behov bl.a. när det gäller kulturtidskrifter, fria teater- och dansgrupper, regionala och lokala teatrar och orkestrar samt utställningsersättning, arrangerande konstföreningar och vissa utställare. Behoven av förstärkningar uppskattades till storleksordningen 100 miljoner kronor. Kulturrådet har i årets budgetunderlag valt att inte upprepa tidigare förslag till medelsökningar utan begränsar sina förslag till ett fåtal prioriterade områden. Om nya medel inte kan tillföras kulturområdet bör diskuteras om omprioriteringar kan ske inom kulturbudgeten eller från andra utgiftsområden. Kulturrådet har också i detta budgetunderlag lyft fram några viktiga kulturpolitiska principfrågor för fortsatt diskussion. 7

8 Region Skåne har som försökslän framfört yrkanden till Kulturrådet om ökade statsbidrag på drygt 13 miljoner kronor till de regionala kulturinstitutionerna i Skåne. Kulturrådets generella behovsanalyser och förslag till förändringar gäller i tillämpliga delar också kulturverksamheten i Skåne. 8

9 Kulturrådets prioriteringar Kulturrådets bedömningar och yrkanden: Pris- och lönekompensation bör införas för anslagen 28:7 ap. 1 Fria teater-, dans- och musikgrupper, 28:7ap.3 Bidrag till viss teaterverksamhet samt 28:2 ap.2.5 TeaterAlliansen. Med utgångspunkt i förslagen i handlingsprogrammet för den professionella dansen bör dansområdet 2008 ha erhållit en nivåhöjning med tkr. Ökade resurser bör tillföras Centrumbildningarna och TeaterAlliansen genom överföring av medel motsvarande tkr från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Därtill kommer yrkandet om tkr för inrättande av en dansallians som ingår i punkten ovan. För att Kulturrådet ska kunna utföra sitt omfattande uppdrag på ett tillfredsställande sätt och för ökade lokalkostnader begär Kulturrådet att rådets förvaltningsanslag efter treårsperioden ska ha erhållit en nivåhöjning med tkr (28:1). Kulturrådets motiveringar Pris- och lönekompensation för anslagen till Fria teater-, dans- och musikgrupper och arrangerande musikföreningar m.m. samt Bidrag till viss teaterverksamhet och Teateralliansen Som Kulturrådet beskrev i förra årets budgetunderlag tillämpar de fria teatergrupperna i mycket stor utsträckning det kollektivavtal som slutits mellan Teaterförbundet, Svensk Scenkonst, Teatercentrum och Danscentrum beträffande avtalspensioner och övriga avtalsförsäkringar som är gängse på arbetsmarknaden. Kostnaderna för dessa försäkringar och pensioner uppgår till ca 7 procent av lönesumman (inklusive den särskilda löneskatten på pensionspremier). De fria teatergrupperna har därigenom nu försatts i ett mycket besvärligt ekonomiskt läge då lönekostnaderna ökat samtidigt som anslaget varit oförändrat. För att kompensera de fria teater- och dansgrupperna för de ökade kostnader som kollektivavtalet inneburit är en anslagsförstärkning nödvändig. Utöver den ökning av anslaget för dansen som beskrivs nedan väljer rådet i avvaktan på resultatet av översynen av bidragen till de fria teater- och dansgrupperna att, i likhet med föregående år, understryka att det vore en viktig kulturpolitisk markering att införa motsvarande pris- och lönekompensation för det fria kulturlivet, som sedan länge ges till kulturinstitutionerna. TeaterAlliansen har nu utvecklats till en viktig och permanent del av de kulturpolitiska insatserna på scenkonstområdet. Såväl nationellt som internationellt har intresset varit stort för verksamheten. TeaterAlliansens kostnader består till över 90 % av lönekostnader. Lönerna följer den allmänna utvecklingen inom området. Verksamheten är i princip helt statligt finansierad. Om bidraget inte räknas upp med samma pris- och lönekompensation som institutionerna blir konsekvensen att skådespelare måste sägas upp. Därigenom äventyras hela omställningen mot en ökad rörlighet och konstnärliga cirkulation som kulturpolitiskt eftersträvats genom etablerandet av TeaterAlliansen. Mot denna bakgrund finner rådet det självklart att 9

10 bidraget till TeaterAlliansen räknas upp med samma kompensation för pris- och löneökningar som övriga institutioner. Viss teaterverksamhet av nationellt intresse Inom anslagsposten Viss teaterverksamhet av nationellt intresse ryms för närvarande bidrag till Drottningholmsteatern, Ulriksdals Slottsteater (Confidencen), och Vadstena-akademien. Enligt rådets bedömning är dessa institutioner av stort nationellt värde som förvaltare av det immateriella kulturarvet inom teaterområdet. Rådet finner det därför angeläget att också bidragen till dessa institutioner blir föremål för pris- och löneomräkning och att det statliga pensionssystemet tillämpas också för deras anställda. Det är också rimligt att övriga institutioner inom detta anslag, dvs. Orionteatern och Dalhalla, erhåller pris- och lönekompensation. Sammanfattningsvis yrkar Kulturrådet att anslagen Fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar, Bidrag till viss teaterverksamhet och TeaterAlliansen erhåller pris- och lönekompensation i likhet med bidragen till regionala och lokala kulturinstitutioner. Dansen När det gäller dansområdet har Kulturrådet i handlingsprogrammet för den professionella dansen beskrivit vilka behov som rådet bedömer vara nödvändiga för dansområdets utveckling. Dansen befinner sig i ett expansivt skede såväl konstnärligt som publikt med stort intresse regionalt och lokalt. För att Kulturrådet också fortsättningsvis ska kunna bidra till den positiva utvecklingen, såväl inom institutioner som inom nätverk och fristående scener, är det nödvändigt med ekonomisk förstärkning av området. De regionala dans-, teater- och musikteaterinstitutionerna bör ges möjlighet till konstnärlig förnyelse och gränsöverskridande verksamhet. Ett exempel är dansresidens, som bygger på samverkan mellan institutioner, det fria danslivet och respektive region och kommun. För att ge möjlighet till regional utveckling av dansen som scenkonst föreslår Kulturrådet att medel för regional dansverksamhet ska kunna sökas av landsting och regioner. Medlen ska vara inriktade på stöd till residens och vara upptagna under anslaget till regionala och lokala teater-, dans-, musikteater- och musikinstitutioner samt regional musikverksamhet (28:6). Enligt rådets bedömning bör detta anslag förstärkas med tkr under en treårsperiod. Det statliga produktionsstödet till fria dansgrupper/koreografer är vitalt för utvecklingen av danskonsten. Av den utvärdering av de treåriga bidragen som rådet gjort framgår att ett antal väl etablerade koreografer kunnat ha kontinuerlig verksamhet med producent och koreograf anställda på årsbasis tack vare treåriga bidrag. Dansarna har kunnat arbeta med rimliga repetitionsperioder och dansgrupperna har fått fler framträdanden. De treåriga bidragen utgör en stor del av anslaget till de fria dansgrupperna, vilket betyder att det är svårt för nya koreografer att komma in i systemet. För att de fria dansgrupperna/koreograferna ska kunna fortsätta 10

11 och konsolidera den konstnärliga utvecklingen behöver fler grupper få möjlighet att arbeta under bättre förhållanden med längre anställningsvillkor. De fria dansscenerna, som har stor betydelse för dansens utveckling, blir allt fler. Det innebär att tillgången till dans ökar i hela landet. Möjligheten att ge bidrag till nya nätverk är enligt Kulturrådets mening en viktig anledning till att öka anslaget till arrangörs- och turnéstöd. Ett annat skäl är att kunna stödja festivaler och biennaler. Bidrag till Dansbiennalen och andra dansfestivaler som t.ex. Göteborgs Dans- och Teaterfestival finansieras idag inom ramen för Kulturrådets allmänna utvecklingsmedel (28:2ap.1). Festivalerna har stor betydelse som kulturarrangörer. I linje med detta finner rådet det rimligt att bidrag till festivaler och biennaler kan ingå i arrangörs- och turnéstödet inom dansområdet. Kulturrådet bedömer att tkr under en treårsperiod bör tillföras fria dansgrupper och dansarrangörer under anslaget 28:7ap.1 Fria teater-, dans- och musikgrupper och arrangerande musikföreningar m.m. En utveckling av dansområdet i landet är ett gemensamt ansvar för stat, landsting/regioner och kommuner. Därför anser Kulturrådet att nya insatser för dansen bör göras gemensamt. Dansnät Sveriges nationella uppdrag upphör i och med år Som framgår av handlingsprogrammet har Dansnät Sverige haft stor betydelse för att sprida danskonsten i landet och bör permanentas. För att Dansnät Sverige ska kunna ges möjlighet att fortsätta utveckla verksamheten förutsätts i handlingsprogrammet att den totala statliga resurs som stått till Dansnät Sveriges förfogande under försöksperioden finns kvar och dessutom förstärks. Ytterligare sex regioner har visat intresse för att ingå i Dansnät Sverige. Dansens Hus har en central roll för danskonsten i Sverige som nationell och internationell gästspelsscen. Dansens Hus fungerar också som ett nav i Dansnät Sverige. I handlingsprogrammet föreslås att Dansens Hus ges utökade medel för fortsatt utveckling som nationell och internationell gästspelsscen. I enlighet med vad som framgår av handlingsprogrammet bör Dansnät Sverige och Dansens Hus tillföras tkr. Med Teateralliansen som förebild bör statliga medel avsättas för att inrätta en dansallians från och med år Detta framförs i en utredning av Ann Larsson. Kulturrådet delar denna uppfattning. Utredaren menar att betydande vinster skulle kunna göras för de till alliansen anslutna dansarna när det gäller sociala försäkringssystem och pensioner. Därtill skulle kostnaderna för administration vid AF Kultur och arbetslöshetsförsäkringen minska. En dansallians stärker de frilansande dansarnas position och därmed även det fria dansområdet. Generellt kan sägas att man genom denna reform likställer frilansande dansare med frilansande skådespelare. Med hänsyn till att inrättandet av en dansallians är en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd bör alliansen finansieras via utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Som en första åtgärd bör alliansen omfatta 30 dansare. Utredaren bedömer kostnaden för att inrätta en dansallians till tkr. 11

12 Sammanfattningsvis yrkar Kulturrådet att bidragen till dansområdet successivt ökar under treårsperioden för att 2008 innebära en nivåhöjning med tkr. Av dessa medel avser tkr en ökning av anslaget till fria dansgrupper och tkr en ökning av anslaget till arrangörs- och turnéstöd varav tkr utgör medel för dansbiennaler och festivaler att tkr under en treårsperiod tillförs anslaget 28:6 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt regional musikverksamhet för regional dansverksamhet. att Dansnät Sverige permanentas och att Dansens Hus och Dansnät Sverige tillförs tkr att en dansallians inrättas med finansiering via utgiftsområde 13 Arbetsmarknad (6 000 tkr) I första hand föreslår Kulturrådet att dessa förslag finansieras med reformmedel. Om detta inte är möjligt avser Kulturrådet initiera en diskussion om möjligheten att göra omprioriteringar dels inom de anslag som rådet disponerar, dels inom hela kulturbudgeten och dels från andra utgiftsområden, såsom Arbetsmarknad. Vidare bör frågor rörande en ökad flexibilitet inom kulturbudgeten diskuteras. Det bör dock observeras att Kulturrådet inte disponerar över statsbidrag som fördelas av Region Skåne. Kulturrådet skulle välkomna en dialog med Kulturdepartementet rörande frågor om omprioritering och flexibilitet i kulturbudgeten. Ökade resurser till Centrumbildningarna, TeaterAlliansen och yrkesträning för dansare och sångare Kulturrådet har sedan några år i uppdrag att fördela bidrag till organisationer som särskilt arbetar för att skapa fler arbetstillfällen och bredda arbetsmarknaden för kulturarbetare. Dessa bidrag riktar sig till centrumbildningar inom ord, ton, bild och form, scenkonst samt till TeaterAlliansen. Enligt Kulturrådets bedömning utgör centrumbildningarnas goda kännedom om villkoren i stort för de olika konstnärsgrupperna ett väsentligt komplement till den verksamhet som bedrivs av kulturarbetsförmedlingarna. Centrumbildningarna inriktar sina insatser på att hitta nya vägar och vidga arbetsmarknaden också på nya okonventionella platser för de konstnärsgrupper som man ansvarar för. TeaterAlliansen skapades för att ge en ny anställningsform för kvalificerade frilansande skådespelare. TeaterAlliansens verksamhet främjar rörlighet, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Vidareutbildning anordnas i alliansens regi, vilken bidrar till att öka möjligheterna till anställning. Det finns således många positiva effekter av TeaterAlliansens verksamhet såsom också har framförts ovan. För att behålla sin kompetens och kunna stå till arbetsmarknadens förfogande behöver konstnärerna kontinuerlig träning. Kulturrådet lämnar sedan länge bidrag till frilansande dansares dagliga träning. Behov har framförts av att med statsbidrag kunna starta motsvarande träning för yrkesverksamma sångare. Kulturrådet vill aktualisera denna fråga. 12

13 Kulturrådet menar att frågor om centrumbildningarnas och TeaterAlliansens verksamhet samt frilansande konstnärers behov av kontinuerlig yrkesträning har stor beröring med arbetsmarknadspolitiken. Kulturrådet yrkar därför att dessa behov finansieras genom en överföring av medel från Utgiftsområdet 13 Arbetsmarknad. Sammanfattningsvis yrkar Kulturrådet att medel motsvarande tkr under bör överföras från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad för att kunna förstärka den verksamhet som bedrivs av Centrumbildningarna och TeaterAlliansen samt för att stödja yrkesträning för dansare och sångare. Därtill kommer tkr som redovisats under dansavsnittet ovan för inrättande av en dansallians. Kulturrådets förvaltningsanslag Under 2004 uppgick Kulturrådets verksamhetskostnader till dryga tkr. Under året fördelades närmare tkr i bidrag. Finansiella kostnader 0,1% Avskrivningar och nedskrivningar 1,5% Övriga driftskostnader 29,3% Kostnader för lokaler 4,1% Kostnader för personal 65,0% Diagram 1, Kulturrådets verksamhetskostnader 2004 Kulturrådet har ett omfattande uppdrag, som ställer stora krav på kompetens, flexibilitet, samverkansförmåga och snabbhet i handläggningen. Därtill har många nya uppdrag tillkommit. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne är exempel på en ny långsiktig uppgift för rådet. Tidsbegränsade uppdrag som Kulturrådet f.n. arbetar med är utvärderingen av fri entré på vissa statliga museer, översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till fria teater- och dansgrupper samt deltagande i metodutvecklingsarbetet rörande regionala utvecklingsplaner. Kulturrådets förvaltningsbudget är ansträngd. Nya uppdrag innebär därför att omprioriteringar måste göras i ett redan ansträngt läge, vilket medför en pressad arbetssituation för rådets personal. Detta är i längden en ohållbar situation. Kulturrådet menar att nya uppdrag bör åtföljas av resurser för att utföra uppdragen. Alternativt bör regeringen medge att sakanslag får användas. 13

14 Kulturrådets verksamhet består till stor del av bidragshantering. Handläggningen är arbetsintensiv och tidskrävande. Kulturrådet arbetar löpande med att försöka effektivisera den administrativa bidragsprocessen för att få utrymme för andra viktiga uppgifter. En allt viktigare del av Kulturrådets arbetsuppgifter är att utvärdera och följa upp resultaten av den förda kulturpolitiken. Denna uppgift har också markerats vid flera tillfällen i budgetpropositioner och i Kulturutskottets betänkanden. Kulturrådets resurser för denna uppgift är f.n. alltför begränsade även om rådet gör ansträngningar för att omprioritera inom förvaltningsanslaget. Om Kulturrådet ska kunna göra kvalitativa analyser av resultaten inom kulturområdet, som kan bidra till en utveckling av kulturpolitiken, är det nödvändigt att rådets förvaltningsanslag ökar. Den internationella kulturutredningen lämnade förslag om ett utökat ansvar för Kulturrådet när det gäller internationella frågor inom kulturområdet. För Kulturrådet framstår det som både självklart och naturligt att rådet som ansvarigt för att genomföra den nationella kulturpolitiken, får ett ökat och tydligare ansvar också när det gäller internationella frågor. Lokalkostnaderna uppgick 2004 till 4,1 % av de totala förvaltningskostnaderna. Dessa kostnader kommer att öka eftersom nödvändiga moderniseringar och anpassningar av lokalerna för personer med funktionshinder måste göras. Under 2004 har Kulturrådet i samarbete med Statens fastighetsverk sett över hur kulturfastigheter ska kunna tillänglighetsanpassas. Arbetet har utmynnat i en handlingsplan för att förbättra tillgängligheten till befintliga lokaler för personer med funktionshinder. I detta arbete har anpassningen av rådets lokaler kalkylerats till närmare tkr. Eftersom behovet av ändamålsenliga lokaler är stort söker Kulturrådet även alternativ till befintliga lokaler. Sammanfattningsvis yrkar Kulturrådet att Kulturrådets förvaltningsanslag under treårsperioden erhåller en nivåhöjning med tkr för att rådet ska kunna utföra sitt omfattande uppdrag på ett tillfredsställande sätt och för ökade lokalkostnader. Anslagsfrågor inom teater-, dans- och musikområdet Nya Västanå teater Nya Västanå teater erhöll efter regeringsbeslut 2002 ett särskilt regionalt uppdrag. Detta finansieras för närvarande med tkr ur anslaget för fria teater- dans- och musikgrupper (28:6) och motsvarande belopp från Region Värmland och Sunne kommun. Den treåriga försöksverksamheten upphör i och med innevarande år. Försöksverksamheten bör enligt Kulturrådets mening utvärderas. Även konsekvenserna av att det regionala uppdraget finansieras av fria gruppanslaget bör analyseras. Det bör vidare undersökas om sådana mer temporära regionala uppdrag i stället bör kunna finansieras av anslaget till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner. 14

15 Stockholms Konserthusstiftelse/Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm (KFO) KFO är med sina 104 musiker en av tre fullt utbyggda symfoniorkestrar i Sverige. Fram till 1992 ingick KFO i grundbeloppssystemet och fick således bidrag från såväl staten som landstinget. Fr.o.m överenskom staten, landstinget samt Stockholms kommun om en omfördelning av bidragsansvaret avseende Skansen, Dansens Hus och KFO. Den innebar att Stockholms läns landsting nu har hela bidragsansvaret för KFO medan staten har hela bidragsansvaret för Skansen. Dansens Hus har staten och Stockholms stad som bidragsgivare. Kulturrådet har fört diskussioner med företrädare för KFO om orkesterns roll i det nationella musiklivet. Enligt rådets bedömning vore det rimligt att den nu pågående orkesterutredningen får i uppdrag att också utreda om KFO åter bör bli en del av det statliga bidragssystemet inom anslag 28:6. Kulturrådet menar att en sådan förändring inte behöver medföra ökade kostnader för varken staten eller Stockholms läns landsting. Den förutsätter dock en dialog om kostnadsfördelningen mellan staten och landstinget där ansvarsfördelningen för fler verksamheter än KFO diskuteras. Kulturrådet finner det rimligt med tanke på KFO:s nationella betydelse att orkestern redan fr.o.m får möjlighet att söka bidrag för samverkan med tonsättare inom ramen för anslag 28:6. 15

16 Kulturrådets övriga bedömningar Kulturrådets bedömningar: Det är viktigt att bevaka att bidragssystemen utformas så kulturlivets institutioner erhåller kompensation för kostnadsökningar som föranleds av lagändringar när det gäller t.ex. skatter, moms och pensioner. Dialogen med berörda kommuner och landsting/regioner bör öka när det gäller finansiering av stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper. Det är viktigt att regeringen noga följer utvecklingen inom arrangörsområdet. Situationen för bild- och formkonstområdet bör belysas. Rådet har därför tagit initiativ till en översyn av utställningsmöjligheterna för den samtida konsten under Vidare kommer rådet att biträda Konstnärsnämnden i arbetet med en studie av bild- och formkonstnärernas försörjningsmöjligheter, som görs inom ramen för Konstnärsnämndens uppdrag att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Ansvaret för frågor rörande samordning och utveckling av digitala tjänster, licenser och juridisk bevakning inom biblioteksområdet bör klargöras. Fria teater- och dansgrupper bör få kompensation för ökade pensionskostnader. Kulturaktiviteter bör bli avdragsgilla för anställda. Länken mellan forskning och kultur, mellan forskning och praktik samt mellan forskning vid traditionella universitetsämnen och forskning vid konstnärliga högskolor behöver stärkas. De konstnärliga högskolornas roll när det gäller utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för yrkesverksamma konstnärer bör förstärkas och bli föremål för en samlad översyn. Situationen för institutioner och fria grupper inom teater, dans och musik Det finns ett stort utbud av professionella teater- och dansföreställningar och konserter i hela landet. Det finns också många aktörer (producenter) inom dessa områden. Under 2004 erhöll 50 teater-, dans- och musikinstitutioner statsbidrag via Kulturrådet. Av dessa var 27 regionala teater- och dansinstitutioner och 13 orkestrar. Därtill utgick bidrag för regional musikverksamhet till 21 landsting/regioner. Ytterligare sex teater-, dans- och musikinstitutioner fick statsbidrag via Region Skåne liksom den regionala musikverksamheten Musik i Skåne. Kulturrådet gav också bidrag till fyra andra teaterinstitutioner. Inom den fria sektorn fick 77 teater-, 43 dans- och 154 musikgrupper statligt bidrag från Kulturrådet Kulturrådet har i tidigare budgetunderlag pekat på den bristande pris- och lönekompensationen till regionala kulturinstitutioner. Kulturrådet anser att det är rimligt att institutionerna får kompensation för de ökade kostnader som läggs på dem och som ligger utanför deras egen påverkan. Sådana kostnader kan vara pensionsavgifter samt skatte- och momskostnader. Om institutionerna inte erhåller kompensation för dessa kostnader kan omfattningen av deras verksamhet inte upprätthållas såvida inte berörda landsting/regioner och kommuner ökar sina ekonomiska insatser för institutionerna. Det är också önskvärt att det finns resurser som kan medverka till en fortsatt konstnärlig och verksamhetsmässig utveckling. En ökad statlig insats för att stimulera utvecklingsverksamhet skulle vara betydelsefull och kunna bidra till flexibili- 16

17 tet och möjlighet att pröva andra samarbetsformer t.ex. mellan kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Kulturutskottet har i betänkandet 2004/05:KrU1 uppmärksammat pris- och löneomräkningen inom teater och dansområdet både vad avser institutioner och fria grupper. Enligt ett underlag som tagits fram av Riksdagens utredningstjänst har pris- och löneomräkningarna varit mindre än de faktiska lönekostnadsökningarna. Frågan om pris- och löneomräkning av bidragen till de fria grupperna anser utskottet vara en viktig fråga. För anslaget till de fria grupperna utgår i dag ingen kompensation för kostnadsutvecklingen disponerade Kulturrådet tkr för fördelning till de fria teater-, dans- och musikgrupperna. 274 grupper erhöll bidrag från Kulturrådet. Eftersom ingen kompensation för ökade löner och priser ges på anslaget betyder det en successiv minskning av omfattningen av den fria teater-, dans- och musikverksamhet som erhåller statligt stöd. De fria grupperna kan således sägas befinna sig i en svårare situation än institutionerna. Löner och arvoden är låga även om grupperna i hög grad tillämpar det nya kollektivavtal som slutits. Grupperna har svårt att betala avgifter för försäkringar och pensioner. Samtidigt är deras verksamhet mycket värdefull ur ett tillgänglighets- och mångfaldsperspektiv och de står för en stor del av teater-, dans- och musikutbudet i landet särskilt det utbud som når den unga publiken. Det är viktigt att de fria grupperna ges möjlighet att utveckla sin verksamhet både konstnärligt och på annat sätt. De fria grupperna, framför allt inom dans och musik, står också för en betydande del av den kulturella mångfalden i kulturlivet. Stat, landsting/regioner och kommuner har ett gemensamt ansvar för att se till att de fria grupperna har rimliga arbetsvillkor. Den regionala och lokala medfinansieringen uppgick 2003 till 44 procent för fria teatergrupper, 25 procent för fria dansgrupper och 6 procent för fria musikgrupper. Den statliga andelen var 50, 71 resp. 78 procent. Kulturrådet kommer att intensifiera dialogen med berörda landsting/regioner och kommuner när det gäller finansieringen av de fria gruppernas verksamhet. Särskilt beträffande de fria dans- och musikgrupperna bör stödet från landsting/regioner och kommuner öka. Regeringen har i regleringsbrevet för 2005 gett Kulturrådet i uppdrag att se över villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Kulturrådet ska slutligt redovisa uppdraget senast den 1 juli 2006 men en delredovisning ska lämnas redan den 1 juni Kulturrådet kommer under arbetet med uppdraget att samråda med teater- och danslivets organisationer och kommer också att fördjupa dialogen med kommuner och landsting/regioner i syfte att hitta en hållbar modell för det framtida stödet till de fria grupperna. Sammanfattningsvis bedömer Kulturrådet att det är viktigt att bevaka att bidragssystemen utformas så kulturlivets institutioner erhåller kompensation för kostnadsökningar som föranleds av lagändringar när det gäller t.ex. skatter, moms och pensioner 17

18 dialogen med berörda kommuner och landsting/regioner bör öka när det gäller finansieringen av stödet till de fria teater-, dans- och musikgrupperna. Arrangörsverksamhet Det övergripande målet för den nationella kulturpolitiken är att ge medborgarna tillgång till och delaktighet i den kulturverksamhet som produceras med stöd av offentliga bidrag. För att nå det målet samverkar de olika bidragssystem som stat, landsting och kommuner har utvecklat under den senaste 30-årsperioden. En ansvarsfördelning har tagit form där staten i första hand stöder dem som producerar kulturverksamhet dvs. teatrar, orkestrar, museer, länsbibliotek men också det fria kulturlivet. Den största insats som staten gör inom arrangörsområdet är genom stödet till folkbildningen, som är stora arrangörer av kulturverksamhet. När det gäller kulturbidrag från landsting/regioner och kommuner tar dessa också i första hand sikte på produktion men bidrag ges också till arrangerande verksamhet. Ett väl fungerande arrangörsled är en viktig del av den nationella kulturpolitiken. Kulturrådet stödjer därför på flera sätt arrangörsverksamheten i landet även om stödet beloppsmässigt är förhållandevis litet. Exempel på sådant stöd är bidragen till arrangerande musik- och konstföreningar, arrangörs- och turnéstöd till dansen samt utvecklingsbidragen till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna där arrangörsverksamhet är ett prioriterat område. Rådet har bl.a. avsatt 2,2 miljoner kronor för att stötta länsteatrarnas och Riksteaterns samverkan kring arrangörsfrågor. Men tanke på att arrangörsfrågorna inom kulturområdet i diskussionerna ofta återkommer som ett område som behöver utvecklas menar Kulturrådet att det offentliga stödet till arrangörsverksamhet bör kartläggas. Ansvarsfördelningen mellan den centrala, regionala och lokala nivån bör också analyseras. Sammanfattningsvis bedömer Kulturrådet att det är viktigt att regeringen noga följer utvecklingen inom arrangörsområdet. Situationen för bild- och formkonstområdet De statliga insatserna inom bild- och formkonstområdet är inriktade på att göra den samtida bild- och formkonsten tillgänglig för så många som möjligt. Insatserna siktar också på att ge arbete och försörjning åt konstnärerna. Det statliga ansvaret att stödja bild- och formkonsten är fördelat på flera myndigheter, såsom Statens konstråd, Konstnärsnämnden, Kulturrådet och flera statliga museer. Kulturrådets uppdrag är att ge bidrag till konstfrämjande organisationer, konstnärernas kollektivverkstäder och ge stöd till utställningsersättning till bild- och formkonstnärer i samband med utställningar. Kulturrådet ska också verka för att konsten får utrymme i länsmuseernas verksamhet. Trots de olika insatser som görs menar Kulturrådet att strukturen på bild- och formkonstområdet är svag. Antalet utställare är fortfarande begränsat. Enligt Kulturrådets uppfattning är det av stor betydelse att det finns utställningsplatser över hela landet för att visa samtidskonst. 18

19 Det ger också möjlighet för presentation av yngre konstnärer och internationell verksamhet. Det är ett gemensamt ansvar för stat, regioner och kommuner att både se till att bild- och formkonst blir tillgänglig i hela landet och att konstnärerna ges rimliga försörjningsmöjligheter. För att få en mer samlad bild av hur utställningsmöjligheterna ser ut över landet genomför Kulturrådet under 2005 en översyn. Den är i första hand inriktad på den samtida konsten och syftar till att kartlägga de icke kommersiella utställningsplatserna/lokalerna. Konstnärsnämnden har regeringens uppdrag att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala situation och redovisa förändringar och utvecklingstendenser i samhället som kan ha betydelse för konstnärsgrupperna och konstnärspolitikens utveckling. I det sammanhanget kommer också bild- och formkonstnärernas försörjningsmöjligheter att belysas. Kulturrådet kommer att biträda Konstnärsnämnden i detta arbete. Sammanfattningsvis bedömer Kulturrådet att situationen för bild- och formkonstområdet bör belysas. Rådet har därför tagit initiativ till en översyn under 2005 av utställningsmöjligheterna för den samtida konsten. Vidare kommer rådet att biträda Konstnärsnämnden i arbetet med en studie av bild- och formkonstnärernas försörjningsmöjligheter, som görs inom ramen för Konstnärsnämndens uppdrag att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala situation. Samverkan inom det publika biblioteksväsendet Tillgång till information är en demokratisk rättighet I prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle slog regeringen fast att landets offentligt finansierade bibliotekssystem ska ses som en gemensam resurs. Utgångspunkten var att det allmänna biblioteksväsendet på ett bättre sätt ska kunna utnyttjas av medborgarna oavsett bostadsort och utan kostnad för den enskilde. Kulturrådet har i uppdrag att stödja folkbiblioteksutvecklingen på olika sätt, vilket bl.a. inneburit att strategiskt utvecklingsarbete och samverkan mellan olika län prioriterats. Syftet är att stärka folkbibliotekens ställning och förnya dess verksamhetsformer. Under 2004 har landets samtliga länsbibliotek varit delaktiga i flera övergripande projekt där informations- och mediaförsörjning stått i fokus. Sedan tre år tillbaka har Kulturrådet ett uppdrag gällande folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande. Detta har resulterat i ett aktivt nätverk mellan många myndigheter som alla har intresse i frågan, bl.a. har folkbibliotekens del som en stödjande infrastruktur för vuxnas lärande diskuterats. Dessutom har ett övergripande myndighetssamarbete mellan Kulturrådet, Kungl. biblioteket, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Nationellt centrum för flexibelt lärande kommit till stånd via ett gemensamt avtal. Samarbetet är långsiktigt och syftar bl.a. till 19

20 att utveckla och förbättra relationerna mellan bibliotek, lärcentra och utbildningsanordnare även på regional och lokal nivå. Fr.o.m. den 1 januari i år har bibliotekslagen fått ett tillägg. I 7a står att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. I syfte att säkerställa en jämlik informationsförsörjning till medborgarna bör samverkan inom det publika biblioteksväsendet och med övriga berörda myndigheter stärkas. Kulturrådet anser att det ur ett användarperspektiv är viktigt att man klargör ansvaret för frågor rörande samordning och utveckling av digitala tjänster, licenser och juridisk bevakning. Utan en ansvarsfördelning riskeras att parallella tjänster byggs upp inom respektive bibliotekssektor. Sammanfattningsvis bedömer Kulturrådet att tillgången till information är en demokratisk rättighet. Ansvaret för frågor rörande samordning och utveckling av digitala tjänster, licenser och juridisk bevakning inom biblioteksområdet bör klargöras. Kulturpolitikens samverkan med andra politikområden Man kan säga att kulturområdet påverkas av andra politikområden på två skilda sätt. En påverkan sker genom att generella beslut och regler gäller också för kulturområdet såsom skatte-, arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitik. En annan sorts påverkan är att andra politikområden vill dra nytta av kulturen för att uppnå mål inom sina områden. Därtill kan läggas ett tredje perspektiv, nämligen att kulturpolitiken har intresse av att påverka utvecklingen inom andra samhällsområden. Kulturen bör ses som en del av grunden för utvecklingen av samhället, inte en extra överbyggnad. Generella beslut och regler När det gäller generella besluts och reglers påverkan på kulturområdet och den konstnärliga verksamheten har dessa frågor senast diskuterats i betänkandet Konstnärerna och trygghetssystemen SOU 2003:21. Kulturrådet delade i sitt remissvar utredningens synpunkter att det är angeläget att ärenden rörande konstnärer får en likartad hantering av berörda myndigheter/organisationer. Så sker sedan några år beträffande arbetsmarknadsfrågor och Kulturrådet har noterat att Skatteverket i sin nya organisation hanterar vissa frågor som rör konstnärlig verksamhet samlat. Det är angeläget att även andra myndigheter arbetar på likartat sätt. Under senare år har pensionsfrågor för frilansande konstnärer och anställda vid teater-, dansoch musikinstitutioner varit i fokus. Regeringen har under hösten meddelat att de berörda kulturinstitutionerna i huvudsak kommer att erhålla kostnadstäckning för sina pensionskostnader. Samtidigt fortsätter beredningsarbetet när det gäller vissa återstående pensionsfrågor kopplade till den s.k. Kåpan och de lägre pensionsåldrarna för bl.a. dansare och sångare. Däremot har någon lösning ännu inte aviserats när det gäller de fria teater- och dansgrupperna. Enligt Kulturrådets uppfattning är det angeläget att också de fria grupper som får statligt stöd ska kunna betala pensioner för sina anställda och att grupperna erhåller kostnadstäckning för avtalade 20

21 pensionsavgifter. Det är Kulturrådets förhoppning att det fortsatta arbetet leder till en lösning på dessa frågor. Skatter Samtliga teater-, musik- och dansinstitutioner anlitar frilansande personal vid sidan av fast anställd personal. Flertalet frilansande konstnärer är bosatta i storstäderna, främst i Stockholm där det finns flest arbetstillfällen. Det innebär att kulturinstitutionerna i andra delar av Sverige måste anlita personal som inte är bosatt på orten. Utöver lön eller arvode står därför institutionen, i enlighet med kollektivavtal på området, för övernattnings- och resekostnader samt traktamente för denna personal. Dessa ersättningar har av många institutioner betraktats som ej skattepliktiga. Det är numera fastslaget, genom lagakraftvunnen dom, att ersättningarna är skattepliktiga. Enligt Svensk Scenkonsts beräkning kommer de ökade kostnaderna för resor att sammanlagt uppgå till ytterligare 20 mkr eller mellan 5 15% av institutionernas rörliga medel. Även arrangörsledet riskerar att drabbas av denna tillämpning av inkomstskattelagen. Med tanke på att den ekonomiska situationen för de ideellt arbetande musik- och teaterföreningarna är mycket hårt ansträngd skulle det innebära att verksamheten måste skäras ned och antalet arbetstillfällen minska för fria teater-, dans- och musikgrupper. Enligt vad rådet erfarit finns det motioner i riksdagen som behandlar frågan om en lagändring som skulle ge också scenkonstområdet möjlighet till samma avdrag som byggnads- och anläggningsbranschen. Kulturrådet vill understryka vikten av att scenkonstområdet får en sådan lösning. Samverkan med andra politikområden Kulturen är en viktig kraft i samhällsutvecklingen. Kulturpolitiken har fått en allt viktigare roll att påverka utvecklingen inom många samhällssektorer. I första hand gäller det verksamheter där det handlar om att tillvarata och utveckla mänskliga resurser, t.ex. vård, omsorg och utbildning. Kulturen har också betydelse när det gäller att öka delaktigheten i samhälls- och arbetsliv och stärka demokratin. Kulturen kan vidare ha en betydelse för regional och lokal utveckling. Kulturrådet har flera uppdrag att samverka med andra politikområden som exempelvis folkhälsa, ungdom och regional utveckling. Det är uppenbart att kulturen kan ha betydelse för att uppnå mål inom andra politikområden men utgångspunkten för kulturpolitikens samverkan måste alltid vara kulturens egenvärde. Avdragsrätt för kulturaktiviteter Kulturrådet delar uppfattningen i folkhälsopropositionen att Målen för kulturpolitiken är viktiga och ändamålsenliga även ur ett folkhälsoperspektiv. Kultur i anslutning till arbetet är av stor betydelse om fler ska få lust och möjlighet att uppleva och själva utöva kultur. Kulturen bör bli ett naturligt inslag på arbetsplatser och i arbetslivet på samma sätt som fysiska 21

22 aktiviteter och motion är. Ett sätt att uppnå detta är att göra kulturaktiviteter avdragsgilla för anställda. Forskning och utveckling inom kulturområdet Kulturrådet har i uppdrag att med stöd av forskning utveckla den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom rådets ansvarsområde. Kulturrådets roll är att bevaka vilken kulturpolitiskt relevant forskning som finns både nationellt och internationellt och peka på vilka kunskaps- och utvecklingsbehoven är. Även om den samlade forskningen inom kulturområdet har växt under de senaste åren, är behovet av kunskap fortfarande stort. Om Kulturrådet skall kunna bidra till att förverkliga kulturpolitikens mål behöver arbetet med utvärderingar och uppföljningar utvecklas. Många frågeställningar och teman har otvetydig kulturpolitisk relevans. Kulturrådet vill särskilt peka på några angelägna utmaningar för både kulturpolitiken och forskningen framöver. Det gäller till exempel frågan om den nationella kulturpolitikens roll i ett samhälle som har internationaliserats alltmer samtidigt som den regionala nivån spelar en allt större roll. En annan viktig, och för kulturpolitiken central, är frågan om kulturens tillgänglighet i bred mening. Erfarenheterna från fri entréreformen kan exempelvis vara värdefulla när mer kunskap sökes om hur kulturvanor påverkas och ändras. Till detta kommer frågan om hur kulturinstitutionerna utvecklas och anpassar sig till ett samhälle som delvis ser annorlunda ut än då de kom till och hur de anpassar sig till varandra. I detta ligger även ett behov av kunskap om kulturarbetares villkor och karriärmöjligheter. En underliggande fråga i allt som nämnts ovan är den om mångfald, antingen det gäller de kulturella uttrycken och uttrycksformerna eller det gäller representativitet bland konstnärer, utövare och publik. Behovet av ny och fördjupad kunskap är med andra ord stort, men befintlig kunskap måste också samordnas och föras ut till berörda parter. Länken mellan forskning och kultur, mellan forskning och praktik samt mellan forskning vid traditionella universitetsämnen och forskning vid konstnärliga högskolor behöver förstärkas. Här har både det nya Utbildnings- och Kulturdepartementet och Kulturrådet en viktig roll att fylla. För att kunna initiera och förmedla intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt av kulturpolitisk relevans, avser Kulturrådet att stärka samarbetet med reguljära forskningsfinansiärer. Under 2005 påbörjas ett arbete med att göra en översyn av Kulturrådets forskningsuppdrag med sikte på ett förslag till inriktning och prioritering inom anslaget 28:37 ap.1. Utbildnings- och utvecklingsinsatser för yrkesverksamma konstnärer Kulturrådet har i tidigare budgetunderlag pekat på de stora strukturella förändringarna på kulturarbetsmarknaden som bl.a. innebär att merparten av de yrkesverksamma konstnärerna arbetar som frilansare. Detta påverkar också de samhällsägda kulturinstitutionerna som i ökad 22

23 utsträckning är beroende av kvalificerade och välutbildare frilansare. Dessa förändringar på kulturarbetsmarknaden har även lyfts fram i utredningen om Konstnärerna och Trygghetssystemen. De konstnärliga högskolorna spelar redan idag en betydelsefull roll när det gäller utbildningsoch utvecklingsmöjligheter för yrkesverksamma. På scenområdet gäller det exempelvis Teaterhögskolan i Stockholm (delvis i samverkan med TeaterAlliansen), Göteborgs Universitet, som deltar i projektet Trappan för scenartister i Västra Götaland, Operahögskolan som är engagerad i yrkesträning för professionella sångare och de utbildningar för yrkesverksamma som finns inom Dramatiska Institutet. Behoven av utbildnings- och utvecklingsåtgärder för yrkesverksamma konstnärer är emellertid mycket stort och det skulle behövas en mer samlad bild av de konstnärliga högskolornas roll och möjligheter på detta område. Sammanfattningsvis bedömer Kulturrådet att fria teater- och dansgrupper bör få kompensation för ökade pensionskostnader. kulturaktiviteter bör bli avdragsgilla för företag länken mellan forskning och kultur, mellan forskning och praktik samt mellan forskning vid traditionella universitetsämnen och forskning vid konstnärliga högskolor behöver stärkas de konstnärliga högskolornas roll när det gäller utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för yrkesverksamma konstnärer bör förstärkas och bli föremål för en samlad översyn. 23

24 Iakttagelser och kommentarer inom Kulturrådets ansvarsområde I detta avsnitt redovisar Kulturrådet utvecklingen under perioden inom några delar av biblioteks-, musei- och scenkonstområdet. De uppgifter som redovisas är besök, barn- och ungdomsverksamhet, utlån av böcker, föreställningar, utställningar, helårsverken samt anslagsutvecklingen. Dessutom redovisas den genomsnittliga entréprisutvecklingen för museerna och en undersökning som gjorts av Svensk teaterunion när det gäller biljettprisernas utveckling vid några teatrar och orkestrar. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från Kulturrådets egna statistiska publikationer Folkbiblioteken, Teater, dans och musik samt Konsthallar och museer. Samtliga publiceras i form av årliga rapporter i serien Kulturen i siffror. Folkbiblioteksstatistiken bygger på uppgifter från de kommunala folkbiblioteken och några sjukhusbibliotek. Skolbiblioteken och forskningsbiblioteken ingår inte i underlaget utan redovisas på annat sätt. Från och med verksamhetsåret 2003 redovisas även besöken på bibliotekens filialer, men för jämförbarhetens skull presenteras bara besök på huvudbiblioteken i denna översikt om de inte är integrerade med folkbibliotek. Uppgifterna om teater, dans och musik bygger på redovisningar från Kulturrådets bidragsmottagare under det aktuella året. Det är med andra ord bara en del av den totala teater-, dans- och musikverksamheten som reflekteras i siffrorna. Arrangörer är inte heller med i statistiken. Det skulle förmodligen innebära dubbelrapportering av många uppgifter. Statistiken över konsthallar och museer är inte heller heltäckande. Den bygger emellertid inte på vilka som får bidrag från Kulturrådet eller andra statliga myndigheter. I stället görs avgränsningen på grundval av följande två kriterier. 1) Institutionen i fråga måste uppfylla ICOM:s definition av ett museum och 2) Institutionen måste ha minst en heltidsanställd med relevant yrkesutbildning. Många mindre museer, som arbetslivsmuseer, hembygdsgårdar, öppna konstnärshem, fornbyar och herrgårdar ingår således inte i de cirka 250 uppgiftslämnarna som statistiken bygger på. Statistikens olika uppläggning gör det vanskligt att göra jämförelser mellan olika konst/kulturområden. Den ger heller inte en helhetsbild av de enskilda konst/kulturområdena. Med dessa förbehåll kan det ändå vara intressant att ta del av en femårig utveckling inom biblioteks-, musei- och scenkonstområdena. Sammanfattande iakttagelser Under den valda femårsperioden har besöks- och publikutvecklingen varit mycket stabil för konsthallar och museer, ganska stabil för biblioteken, medan variationerna är större inom scenkonstområdet. De regionala och lokala orkesterinstitutionerna har haft en minskning på nästan 30 procent under tidsperioden, medan de regionala och lokala teater-, musikteater- och dansinstitutioner har haft en tydlig ökning. Sedan kan man notera att besöken fluktuerar mer inom scenkonstområdet, vilket delvis kan bero på större svårigheter med skattning av publikantalet. När det gäller aktivitetsnivån antal utlån vid biblioteken, antal utställningar vid museer och konsthallar, och antal föreställningar inom scenkonsten har den största ändringen skett inom biblioteken i och med att antal utlån av AV-medier har ökat med drygt 20 procent. Antal utlån av böcker har samtidigt minskat, men inte alls i samma storleksordning. Antal museiutställ- 24