Östervåla socken. Östervåla

Transkript

1 696 Östervåla

2 Torget i Östervåla. Foto: Steve Dahlfors. Östervåla socken Av de sju socknar som utgör Heby kommun, har de fyra norra socknarna (Östervåla, Harbo, Nora och Huddunge) tillhört Våla härad och folklandet Tiundaland. Våla härad hade under medeltiden administrativt samband med Tierps och Vendels härader. År 1549 läggs Våla härad till fögderiet under Väsby gård för att förse Sala silvergruva med ved och kol. Bygdenamnet Våla kan komma av Valir, som kan betyda röjningsbygden. Bygdenamnet har kommit i bruk som häradsnamn och i ett senare skede som sockennamn. Förleden Öster- har tillkommit för att sockennamnet skall kunna skilja från Västervåla. Formen Östervåla finns belagd redan Förhistorisk bebyggelse I Östervåla räknas 11 % av bebyggelserna som förhistoriska, d.v.s. mer än 1000 år. De är fördelade på tre områden: 1) Vid kyrkan: Hov och Svingbolsta. 2) Utmed Åbyån/Kartaån: Åby, Ettinga, Hovberga, Åkerby och Upplanda. 3) Västra Tämnarstranden: Fågelsta och Bärby. Våla häradscentrum återfinns vid Östervåla kyrka och kan bero på gamla bebyggelsehistoriska kontakter norrut längs Tämnarådalen. Söder om Harbo utbreder sig stora skogar, som stoppade samband med Uppsalaslätten. Västerut var det också stora skogar. Från Östervåla fanns det tidigt ett samband med Tämnarens dalgång som enskilt bosättningsområde i Norduppland under järnåldern. Folkmängden i Östervåla socken var år människor samt år stycken. Unikiteter i Östervåla Östervåla har blivit känd för framförallt följande saker: 1) Tämnaren Upplands största sjö. 2) Aspnäs Säteri Den historiskt rikaste platsen i västra Uppland. 3) Saliga Hörnet Väckelse och församlingsliv. 4) Östervålastolarna 200-årig landsunik snickartradition. 5) Entreprenörsanda Zetterbergs lastbilar och Tofters tryckeri. 697

3 Aspnäs gårdskyrka. Foto: Kiell Tofters. 6) Skogsvallen Ishockeykulturen och damfotbollen. 7) Östervåla Gästgivargård 200-årig levande gästgivaregård. Tämnaren och hamnorna Våla hundare (härad) indelades i nio hamnor under vikingatid ( talen e.kr.). Varje hundare skulle vid anfallskrig och försvar ställa upp fartyg och roddare till den s.k. ledungsflottan. Ledung var för och tidig medeltida sjömilitär försvarsorganisation, baserad på värnplikt och ledungsskatter. Tämnarens vattenyta låg 6 10 meter högre för år sedan än idag. Ledungsskepp kan ha gått ut från Tämnaren via Tämnarån till Östersjön. I Östervåla använde man ännu vid mitten av 1800-talet hamneindelningen vid gemensamma åtaganden i socknen. Dessa var då Åby, Buckarby, Fågelsta, Gräsbo, Bjurvalla samt sjätte hamnen (Landbobröd eller Aspenäs sätesgård). Aspnäs säteri Västupplands rikaste historiska plats Vid sjön Tämnaren ligger Aspnäs, som har anor från 1200-talet. Under 1300-talet var Matts Kättilmundsson en av Sveriges mäktigaste män och det var han som byggde upp Aspnäs Säteri med gårdskyrkan, som fortfarande används. Enligt muntlig tradition vistades också Heliga Birgitta på Aspnäs. Väggarna inne i gårdskyrkan är delvis täckta med bevarade kalkmålningar från Vasatiden. Efter en omfattande restaurering öppnades kyrkan åter Den används flitigt för gudstjänster, musikevenemang och bröllop. Under 1700-talet ägdes Aspnäs av jägmästaren Andreas Schönberg, för att därefter få samma ägare som till Gysinge bruk. Schönberg arrangerade många kungliga jakter i skogarna i Östervåla, Nora och Huddunge. Ofta var det björn som jagades. Carl von Linné var vän till Andreas Schönberg och besökte också Aspnäs. De brevväxlade med varandra och originalen finns i arkiv i London. Schönberg sålde 1758 sin gård Hammarby (söder om Uppsala) till Linné. Det har varit många ägare till Aspnäs under årens lopp. Mangårdsbyggnad och gårdskyrka ägs nu av Östervåla församling. Jordbruket och bondgården, Aspnäs Gård AB, ägs av Håkan och Magnus Karlsson. Aspnäs Gård är Heby kommuns största jordbruk och djurbesättning. Från Matts Kättilmundsson till idag kan vi räkna 53 olika ägare. Lindsbro Säteri Östervålas andra storgård har Lindsbro Säteri varit. På 1500-talet och första hälften av 1600-talet var Lindsbro 698

4 Bror Hjorts konstverk Ecclesia Plantanda i Östervåla Kyrka visande Lars Paul och Amalia Esbjörn. Foto: Johan Eriksson. ett stort skattehemman. Kammartjänaren och skräddaren hos drottning Kristina Johan Holm (1653 adlad Leijoncrona) köpte 1652 Lindsbro och bebyggde gården till säteri. Under 1600-talet lade Lindsbro många gårdar under sig. Leijoncrona blev jorddrott både i Östervåla och andra orter. Han ägde också det nyanlagda Söderfors ankarbruk. Makarna Leijoncronas äldsta dotter Maria Regina gifte sig med sekreteraren vid kammarkollegiet Bengt Gustaf Karlström, som adlades med namnet Tigerhielm. Från början av 1700-talet var Tigerhielmarna bosatta på Lindsbro. Under åren finner vi fyra generationer Tigerhielm på Lindsbro. Alla deltog aktivt i socknens arbete och olika verksamheter. Den mest namnkunnige är tredje generationens Seved Gustaf Tigerhielm, som var jordbrukare, militär, överjägmästare och riksdagsman. Ätten Tigerhielms vapen hade tre franska liljor, som tillsammans med den öppna hovtången från Våla härads gamla vapen, år 1955 kom att ingå i Östervåla kommuns vapen. Efter släkten Tigerhielm kom släkten Tottie att äga Lindsbro Knut Tottie var en kraftkarl, initiativrik och genomförde mycket i Östervåla. Patron Pettersson, Aspnäs, köpte Lindsbro, styckade jordarealen till småjordbruk. Lindsbro blev hantverkslokal och festsal. Ecclesia Plantanda Östervåla församlingskyrka är från 1300-talet, den ombyggdes och restaurerades i början av 1800-talet till en typisk 1800-talsprägel, s.k. Tegnérlada utan kyrkmålningar. Dock har kyrkan en rik samling av kyrksilver, de äldsta från 1300-talet, bland annat en kalk med sexpassformig fot. Från början av 1300-talet finns bevarade flera handlingar gällande Våla härad och Våla socken. En ny restaurering av Östervåla kyrka gjordes i början av 1950-talet, då bl.a. målningar från 1500-talet framtogs. På södra väggen i kyrkan hänger ett konstverk, som konstnären Bror Hjorth ( ) skapade 1959 till 100-årsjubileet av Augustana-synodens bildande i USA. Synoden var en sammanslutning av ett stort antal lutheranska skandinaviska församlingar. Bror Hjorts konstverk Ecclesia Plantanda visar Lars Paul och Amalia Esbjörn framför Jenny Lind kapellet i Andover, Illinois, USA. Lars Paul Esbjörn, som verkade i USA , var präst i Östervåla samt Det Saliga Hörnet När Lars Paul Esbjörn var i USA började en mycket stark och omfattande evangelisk väckelse i Östervålabygden. När Esbjörn kommit tillbaka till Östervåla hjälpte han läsarna att organisera sig i Nordöstra Västmanlands 699

5 Årligen sommarbyverksamhet vid Östervåla missionskyrka. Foto: Kiell Tofters. Östervåla profilerar sig som Stolriket. Foto: Kiell Tofters. Läns Missionsförening. I den ingick också läsarna i Harbo, Nora, Huddunge, Enåker och Västerlövsta. Genom att frikyrkligheten blev så stark i Östervåla, kallades bygden för Det Saliga Hörnet med livskraftiga frikyrkoförsamlingar. Det var mycket nersupet och fattigt och hopplöst i Östervåla i början av 1800-talet. Östervåla låg för sig själv långt borta. Men så kom väckelsen. Människorna fick hopp. Familjer och byar förändrades. Man började ta initiativ, man företog sig. Många män blev snickare utöver att vara bönder startades missionsföreningen i Östervåla. Vid mitten av 1930-talet hade Östervåla missionsförsamling 550 medlemmar, och var största landsbygdsförsamlingen i Sverige. Det ovanliga var att prästerna i Östervåla så aktivt stödde väckelsen i missionsförsamlingen och deltog i den. År 1888 bildades Östervåla Baptistförsamling, som sedan början av 1990-talet bedriver sin verksamhet i den vackra Korskyrkan. Korskyrkan är byggd kring Filadelfia, som var gudstjänstlokal för pingstförsamlingen, som bildades År 1991 gick pingstförsamlingen upp i baptistförsamlingen.--en annan kyrkans man i Östervåla var kyrkoherden Johan Dillner, som konstruerade musikinstrumentet Psalmodikon för att underlätta för sockenborna att lära sig psalmerna. Dillner översatte hela 1819 års psalmbok i fyrstämmig siffernotskrift. Predikan av Guds Ord, sång och musik lever fortfarande mycket stark i Svenska kyrkan, Missionskyrkan och Korskyrkan i Östervåla. Frikyrkorna i Heby kommun samarbetar i ett nätverk under namnet Mötesplatsen. De ansvarar också gemensamt för verksamheten vid Älvåsa fritidsgård vid Dalälven. Svenska kyrkans församlingar i Heby kommun tillhör Upplands västra kontrakt. Stolriket Stolar har tillverkats i Östervålabygden sedan slutet av 1700-talet och har varit utmärkande för orten. Modellerna har varierat genom tiderna och påverkats av olika stilepoker. Stolsnickeriet i Östervåla blomstrade som 700

6 Landshövdingar och företagsledare vid Östervåla Möbelmuseum Landshövdingarna i Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län får en presentation av Stolriket samt dagens entreprenörskap och näringsliv i Östervåla av företagsledarna Tommy Ekström och Tommy Lennartsson (Elanders), Hans Forsberg (Sala Sparbank) samt Torbjörn Eriksson (Zetterbergs). Foto: Lisa Gester mest under 1800-talets senare del med nyrokoko och nyrenässans. Enligt vissa uppgifter tillverkades det år 1875, stolar i bygden. Det fanns 300 heltidssnickare i socknen samt ett 100-tal bönder, som snickrade under vintern. När Jan Jansson i Stärte fick ett hedersomnämnande på Världsutställningen i Paris 1855 kom det att bli av avgörande betydelse för den fortsatta möbeltillverkningen i Östervålabygden. Svensk Slöjdförening uppmärksammade stoltillverkningen och ordnade ett möte i Östervålas gästgivaregård Bland de inbjudna märktes ornamentbildhuggare Carl Ahlborn som tidigare försett snickarna i bygden med egna stolsritningar, schabloner och verktyg. Det var förmodligen de nyrenässansstolar som idag går under benämningen Östervålastolar. Ahlborn hade tidigare, under en resa i Ryssland, väckt köpmännens intresse för Östervålas produkter. Östervåla Möbelmuseum Östervåla Möbelmuseum är värt ett eller flera besök. Möbelmuseet visar en snickeriverkstad med komplett maskinutrustning från början av 1900-talet samt en utställning med både äldre och nytillverkade Östervålamöbler. Östervåla Möbelmuseum och dess guider berättar om den 200-åriga möbeltillverkningen i bygden. Ur stolsnickartraditionen har det växt fram en livskraftig och initiativrik entreprenörsanda, som visar sig inom andra näringar: Zetterbergs, Tofters, Bygg-Sven, Kakel & Golv, Wåhlstedts, Temdahls, Ahlezons, Östervåla VVS, etc. Allmogemålaren Hans Wikström i Östervåla Hans Wikström, född i Rättvik 1759, kom som ung till Österfärnebo, gifte sig i Hedesunda och bosatte sig i Jugansbo söder om Dalävlen. Hans Wikström vandrade omkring och målade i många bondehem i Gästrikland och norra Uppland; framförallt i Östervåla. Wikströms Företagarlunch i Östervåla Gästgivaregård. Foto: Kiell Tofters. 701

7 Östervåla Hembygdsgård. Foto: Steve Dahlfors. stora produktiva period är , då han målade i de ståtliga gårdarna i Östervåla. Många av dessa målningar är bevarade i Nordiska museet, Upplandsmuseet, Disagården och mest känt är Ol-Persgården Skogbo. På vägen mellan Hedesunda och Åby kyrkby målade Hans Wikström i Hårrskog, Rickebo och Ginka. I Åby målade han samt i Borgen och hos Erik Anderssons parstuga i Bärby, som nu finns på Disagården. I Skogbo målade Wikström i två gårdar, samt i Åkerby och Offerbo. Get vid Mårtsbogården. Foto: Steve Dahlfors. Samarbete och medborgaranda Väckelserörelsen var en av folkrörelserna i Östervåla, som har fostrat människorna till gott samarbete och initiativförmåga. Parallellt med väckelserörelsen växte nykterhetsrörelsen fram och många stolsnickare engagerade sig i den. Andra samspelande folkrörelser i Östervåla är jordbruksrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och hembygdsrörelsen. Sång och musik är också ett sammanhållande kitt i Östervåla, framförallt i kyrkorna. Nykterhetsrörelsen startade tidigt med blåsorkester. Främste folkmusiker har Olof Jansson varit, traditionsbärare och komponist. Mest känd är han Kyrkmarsch, som också spelas av symfoniorkestrar. Olof Jansson har utan tvekan varit en av de förnämsta fiolspelmännen i Uppland. Hans spel var kraftfullt och välklingande. Olof hade en stor repertoar av låtar från olika håll i landet. Själv komponerade han ett 50-tal låtar, och många av dessa fick han pris för. I Östervåla tar man egna initiativ när myndigheter är för långsamma eller ointresserade. I Östervåla går man samman att på frivillig väg bygga frikyrkor, konstfryst ishockeylokal, hembygdsgård och möbelmuseum. I Östervåla finns det i generna gott samarbete. Det finns många fungerande nätverk i bygden. Östervåla Utvecklingsråd inbjuder till regelbundna företagareluncher i Östervåla 702

8 Interiör från Zetterbergs Industri i Östervåla. Foto: Steve Dahlfors. Gästgivaregård, till gemensamt utvecklingsarbete för bygden och kontakter med kommunala, regionala och nationella företrädare. Utvecklingsrådet utdelar årligen Östervålapriset till en person, som med avgörande utvecklingsinsatser av bestående värde för bygden placerat Östervåla på kartan. Ett gott exempel på entreprenörsanda är den Östervålabördige Erik Åkerlund, som startade Åhlén & Åkerlunds förlag, som han 1929 sålde till Bonniers. Fadern Per-Olov föddes i Ettinga soldattorp och modern Emma Charlotta kom från familjen Garfvé i Mårtsbo. Familjen Åkerlund möjliggjorde att Östervåla Hembygdsförening vid starten kunde köpa Mårtsbogården. Tofters Tryckeri och Zetterbergs lastbilar Båda dessa familjeföretag var resultat av den företagaranda som finns i Östervåla. De utvecklades till två välkända, expanderande frontföretag inom sina branscher. Tofters tryckeri startades 1918 av Per Johan Pettersson. Sonen Simon Tofters drev tryckeriet under många år och överlämnade företaget till sina barn. Som mest hade tryckeriet 128 medarbetare år Zetterbergs startades 1923 av Henrik Zetterberg. Vid hans död övertog sonen Göte ledningen. Zetterbergs Industri AB har sedan varit ett dotterbolag i de finska storkoncernerna Partek och Kone. Sedan år 2005 ägs företaget av dess vd Torbjörn Eriksson och ekonomichef Lars Erfäldt. De nya ägarna, som bor på orten, satsar långsiktigt på att utveckla företaget och dess verksamhet i Östervåla. Zetterbergs är Heby kommuns största industriföretag med 175 anställda i Östervåla. Därtill har företaget ett dotterbolag i Polen med 25 anställda. Genom detta initiativ tryggas arbetet i Östervåla för de anställda. Zetterbergs affärsidé är att utveckla, producera och marknadsföra högkvalitativa och rationella påbyggnadssystem för lastbilsmarknaden i Europa. En av de första påbyggda lastbilarna hos Zetterbergs. Foto: Steve Dahlfors. 703

9 Pojkishockey i Lundahallen i Östervåla. Foto: Joachim Fabrelius. Tofters ägdes sedan 1996 av tryckerikoncernen Elanders med Carl Bennet som majoritetsägare. Elanders Tofters var ett av Sveriges modernaste och främsta tryckerier med stora kunder såsom Sandvik Coromant, Selga och försäkringsbolaget IF. Profileringen var framställning av produktkataloger för industri och handel. År 2008 nedlades tryckeriet i Östervåla, som då verkat 90 år i bygden. Ishockeykulturen & Damfotbollen Samarbetsandan och entreprenörskapet har i Östervåla visat sig i den frivilligt byggda och skötta ishallen, där det sjuder av verksamhet och många lag. Östervåla har haft elitishockey under många år och fostrat många skickliga ishockeyspelare. Marcus Ragnarsson är född och ishockeyfostrad i Östervåla. Han har under många år spelat i NHL och har återkommit till Sverige. Ishockeyintresset är mycket stort i Östervåla, och en viktig faktor varför många ungdomar stannar kvar i Östervåla. Under senare år har damfotbollen visat sina framfötter med fotbollsskor. ÖIF:s damfotbollslag avancerade till division 1 år 2005 och är Östervålas stolthet. Det är höga publiksiffror vid Lundavallen när damlaget spelar, liksom i ishockeyhallen. Skogsvallen Skogsvallen, som startade 1935 som festplats, var också ett utslag av den entreprenöranda och djärvt företagande som finns i Östervåla. Ledarna engagerade bl.a. den stora engelska popgruppen Status Quo, den amerikanske Skogsvallens entré vid fest på 1960-talet. Foto: Östervåla Idrottsförenings arkiv.. 704

10 Östervåla Gästgivaregård. Foto: Steve Dahlfors. rocklegenden Bill Haley, sångerskorna Eartha Kitt, USA, och Miriam Makeba, Sydafrika. Publikrekordet innehas av det svenska Rocktåget med uppträdande 1995 för mer än betalande. Få folkparker vågade satsa på dessa storheter, som Östervåla har gjort. Framträdande på Skogsvallens scen år 1964 av Dave Clark Five från England. Foto: Östervåla Idrottsförenings arkiv. Östervåla Gästgivaregård Alla vägar bär till Östervåla Miljön, traditionen, maten och servicen är unik i den vackra och omskrivna Östervåla Gästgivaregård. Tidskriften Allt om Mat, nr 7 och , skrev: Alla vägar bär till Rom, heter det. Men det finns fler platser dit alla vägar bär. Jag tänker på Östervåla. En liten men förnämlig ort med närhet till flera stora städer som Uppsala, Västerås och Gävle. Det är när man tittar på kartan man inser att alla vägar bär dit. Och märkligt nog så är det så det känns när man åker mil efter mil genom ett skogsklätt landskap. Plötsligt öppnar det sig och man är där! Här driver tre glada tjejer Monica Larsson, Catarina Pentler och Kia Olofsdotter sedan 1989 Östervåla Gästgivaregård, Gästis som det för det mesta kallas. Det är ett uppdrag med anor de tagit på sig. Sedan 2004 ägs gästgivaregårdens fastighet av ett 20-tal lokala företagare, som är intresserade av att gästgivaregården fungerar som ett centrum och motor i att utveckla Östervåla. Det finns en stor lokal uppbackning av gästgivaregården. Gästgivare och ansvariga för verksamheten är sedan hösten 2008 Thomas och Marie Bergqvist, som har god erfarenhet av restaurangverksamhet. 705