VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA"

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA EN LIVSKRAFTIG OCH TRADITIONSRIK KULTURBYGD MED ENTREPRENÖR- SKAP OCH SAMARBETSANDA I Östervåla är vi kreativa och företagsamma, och vi vågar säga unika! Människorna här står stadigt i Upplandsleran men zoomar ut i flygbilder: Östervåla- Sverige-Världen. Globaliseringen började tidigt i Östervåla. Vi var tvungna för att överleva. I nutidens snabba utveckling på gott och ont vill vi vara rotade i hembygden. Det ger identitet, trygghet och gemenskap. I detta välkomnar vi alla besökare till Östervåla. Det händer något mycket positivt i denna smältdegel. Östervåla behöver er som besökare och inflyttare. Vi är öppna för era idéer och synpunkter. Tillsammans bygger vi det framtida Östervåla. Orter och ställen Den lokala sanningen Den lokala skönheten Inte den allmänna gråsuggan Utan de lokala svarta och vita grisarna Den lokala regnskuren Den tillfälliga revan mellan molnen Kvällsdimman, inte över hela riket Utan över sumpmarken här Där viporna vaktar sina bon Nattflyget österut tonar fram och tonar bort För att komma till en främmande ort Måste vi hela tiden passera hemtrakter Annars kommer vi ingenstans Utan blir hängande i ingenmansland I allsköns värld Werner Aspenström 3

2 Those who do not know the village they have come from will never find the village they are looking for! Charles Handy (brittisk businessguru) HISTORIEFÖRANKRING GER FRAMTIDSHOPP Världshistorien har visat att det är farligt att vara historielös. Att känna sin historia kan ge oss vägledning hur vi skall handla i nutiden. Det är viktigt med lokalt hembygds- och historieintresse. Är människorna på en ort intresserade av sin historia, forskar i den och vill berätta om den så ger det också framtidshopp och engagemang för att utveckla bygden. Aspnäs säteri har en lång och intressant historia. Bilden visar medlemmar i föreningen Teater Fabella, Östervåla Teaterverkstad, efter framförande av spelet om Heliga Birgitta vid Aspnäs. Så är det med alla orter i Sverige där man nu har historiska krönikespel. Dessa hjälper till att forma identiteten och profilen för orten. Leksand har en stark identitet och profil pga sin spelmanstradition, Himlaspelet och bygdens gemensamma engagemang för ishockeyn. Något av detta finns även i Östervåla. Vid Aspnäs har krönikespelet om Mats Kättilmundsson framförts och vid missionskyrkan spelet om hur väckelsen startade i Östervåla och ledde till stora frikyrkoförsamlingar. HEM TILL ORTEN Författaren Göran Tunström, valde ofta sin hembygd som miljö i romanerna: Jag äger ju en ort. Att ha begåvats med en ort! Ofta känns det som mitt författarskaps nödvändigaste uppgift: att levandegöra den orten på nytt, att täta den med liv, göra den till ett kosmos, där allting får plats. Upplandsförfattaren och astronomen Peter Nilsson återvände, efter de framgångsrika kosmiska beskrivningarna och rymdresorna, från rymden hem till jorden. Han vände på stjärnkikaren och återkom till sitt ursprung. DET GODA ÖSTERVÅLA MED MEDBORGARANDA Östervåla är gränsbygd och ligger för sig själv långt borta från stora centra. Det ligger i landskapet Uppland, tillhör än så länge Västmanlands län och Heby kommun samt gränsar till Norrland. En gång i tiden tillhörde Östervåla och angränsande socknar Örby län, som senare uppgick i Uppsala län. När Gustav Vasa, som var en handlingskraftig man, satte igång produktion av silver från Sala gruva, behövde han ved för att spränga loss malmen. Raskt beslutade han att Östervåla och socknarna kring skulle överföras till Salbergs län, som senare uppgick i Västerås län (nuvarande Västmanlands län). Bönderna i dessa tio socknar fick leverera ved och det var ett mycket betungande och utsugande arbete. Östervåla hade till och med ansvar för vissa vägars underhåll kring gruvan. Riksdagsman Tigerhielm, Lindsbro Säteri, klagade i riksdagen år 1800 över hur betungande denna plikt var. Men han fick inget gehör. Östervåla har alltid legat närmare Uppsala än Västerås och det har varit den naturliga staden. Det var långt till residensstaden Västerås, och därför har Öster- 4

3 vålaborna fått ta mycket i egna händer. Östervålabon är sig själv nog, sade man tidigare irriterat hos läns- och landstingsmyndigheterna i Västerås. Nu är det egentligen ingen större nackdel att vara en gränsbygd som Östervåla. Det kan ske mer av utveckling i en gränsbygd än i centrala orter, där man kan bli litet väl trygg i det bestående. I gränstrakter kommer alltid många olika influenser, som påverkar område, människor och verksamheter. Det var nersupet och extremt fattigt i Östervåla i början av 1800-talet. Men så kom den kristna väckelsen genom katalysatorer som kyrkbyggaren Norin från Norrala, som företrädde den norrländska väckelsen, samt sångaren Ahnfelt från Stockholm, som företrädde den engelska metodistiska väckelsen. Väckelsen gjorde att människor började resa sig upp ur förnedring och initiativlöshet. Entreprenörskap och företagande började frodas. Stolsnickeriet växte upp och blev mycket stort. SAMARBETE, FÖRÄNDRING OCH INITIATIV Gävle var också en viktig stad för Östervåla under 1800-talet. Bönder åkte över Dalälven, övernattade i Gästgiveriet i Hedesunda, och sålde livsmedel i Gävle. Norr om Gävle fanns det inte mycket av jordbruk. Stolar såldes i Gävle, och ungdomar åkte till Gävle för att ta studenten. Till Stockholm åkte Östervålasnickare och sålde stolar. Till Sala måste Östervålabönder åka med ved till silvergruvan. Östervålabönder körde malm från Dannemora till Gysinge. Även under tidigare århundraden har kontakter skett åt olika håll. En del Östervålabor emigrerade till Nordamerika och skrev brev hem, vilket gav impulser till förändring. Övriga influenser kom till Östervåla genom soldaterna, kolportörerna, prästerna och folket på Aspnäs och Lindsbro säterier. I Östervålas folkdräkter ser man också att befolkningen har varit rörlig och snabbt uppmärksammat nya trender. Den kvinnliga dräkten som rekonstruerades på 1970-talet har typiska plagg från 1700-talet. Dock är ett av livstyckena sytt av kattun, tryckt bomullstyg, vilket är en typisk köpvara. Den manliga dräkten, som kan dateras till , är i alla delar kopierad av gamla original. Den har köptyger i nästan i alla plagg. Det mest unika är manchestertyget i byxorna. Att det var vanligt i Östervåla kan man se genom att studera bouppteckningar från den tiden. Däremot har vi inte funnit att det har brukats på samma sätt någon annanstans i landet. Man kan av det förstå att de som inte var extremt fattiga gärna köpte hem varor på stadsresorna. I rika bondebygder, ex Siljansbygden eller delar av Hälsingland var ofta dräkttraditionen mycket mera konservativ. De förstärkte istället identiteten genom de traditionella hemvävda kläderna. Östervålabönderna har varit nyfikna och kreativa på flera sätt. De lär t ex tidigt ha byggt om sina jordbruksvagnar från järnskodda trähjul till gummihjulsvagnar med hjul från gamla bilar. Efter andra världskriget var det också ovanligt många som lät bygga om gamla bilar/lastbilar till epatraktorer när inte pengarna räckte till en riktig traktor. Väckelserörelsen var en av folkrörelserna i Östervåla, som har fostrat människorna till gott samarbete och initiativförmåga. Parallellt med väckelserörelsen växte nykterhetsrörelsen fram och många stolsnickare engagerade sig i den. Andra samspelande folkrörelser i Östervåla är jordbruksrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och hembygdsrörelsen. I Östervåla tar man egna initiativ när myndigheter är för långsamma eller 5

4 Kyrkorna i Östervåla och Harbo bedriver stor barnverksamhet. Bilden visar glada barn i Korskyrkan. Varje sommar ordnar Missionskyrkan Sommarbyn med aktiviteter för barn barn deltar. ointresserade. I Östervåla går man samman att på frivillig väg bygga frikyrkor, konstfryst ishockeylokal, hembygdsgård, möbelmuseum och hantverkscentrum. I Östervåla finns det i generna gott samarbete, men det har brutits vid vissa tillfällen, vilket allvarligt har sårat det goda Östervåla. Så skedde vid Östervålamordet 1895! FRÄLSNING OCH ROCK Det ovanliga var att i Östervåla prästerna så aktivt stödde väckelsen i missionsförsamlingen och deltog i den. När baptistförsamlingen i slutet av 1920-talet var utan pastor, så predikade missionsförsamlingens pastor Oskar Winkvist i baptiskapellet varje söndageftermiddag. På förmiddagarna och kvällarna predikade han i missionskyrkan. Många människor blev frälsta. De 40 som blev frälsta i baptistkapellet fick tillhöra baptistförsamlingen. De 100 som blev frälsta i missionskyrkan fick tillhöra missionsförsamlingen. Under många decennier var Skogsvallens festplats i Östervåla samlingsplats för tusentals ungdomar från Uppland, Gästrikland, Dalarna och Västmanland. Skogsvallen var också ett utslag av den entreprenöranda och djärvt företagande som finns i Östervåla. Ledarna engagerade bl a den stora engelska popgruppen Status Quo, den amerikanske rocklegenden Bill Haley, sångerskorna Eartha Kitt, USA, och Miriam Makeba, Sydafrika. Publikrekordet innehas av det svenska Rocktåget med uppträdande 1995 för mer än betalande. Få folkparker vågade satsa på dessa storheter, som Östervåla har gjort. UPPSALA LÄN Östervålaborna har under mycket lång tid önskat att tillhöra Uppsala län. Det framkom i folkomröstningar 1951, 1969 och Östervåla tillhör samma arbets- 6

5 marknadsregion som Uppsala, företagen har sin marknad i och arbetspendlingen är mycket stor till Uppsala-Arlanda-Stockholm. Studie-, sjuk- och kulturresor sker huvudsakligast idag till Uppsala. Många Östervålabor är framgångsrika företagare i Uppsala. Björn Sundström som två gånger (1999 och 2005) för Kammarkollegiets räkning har utrett konsekvenserna av ett länsbyte för Heby kommun, skriver att det finns inga hinder för att tillåta Heby kommun (som Östervåla är en del av) att byta från Västmanlands till Uppsala län och landsting. Alla kriterier är uppfyllda nu också. Det är dessutom så att Hebys näringsgeografiska band med Uppsalaregionen förstärkts de senaste sex åren. Näringsgeografiskt är bilden mycket tydlig. De flesta som flyttar till Heby kommer från Uppsala- och Stockholmsregionen, utpendlingen från kommunen sker i första hand till Uppsala, den till Sala har minskat sedan år Trenden är likartad bland gymnasieeleverna. 57 procent väljer Uppsala som studieort, 25 procent Sala. Östervåla och Harbo är de orter i Heby kommun som mest önskat byta län. ÖSTERVÅLA OCH PUTNAM Den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam har genom forskning bevisat att människor i Västerlandet har passiviserats genom att televisionen har fått en så stor genomslagskraft. Man förvandlas från aktiv engagerande människa till en passiv konsumerande. I Östervåla engagerar man sig och detta kan också uttryckas i Östervålaandan. Nu engagerar sig Östervåla för att dess skola skall bli bäst i landet. Putnam har också i en annan forskning visat på skillnaderna mellan Nord-Italien och Syd-Italien. I Nord-Italien är människor mycket engagerade i folkrörelser, körer, föreningar osv. Där sker utveckling, företagsamhet och ekonomisk blomstring. I Syd-Italien är det tvärtom mycket fattigt, brist på folkrörelseengagemang. Maffian har stort spelrum. Östervåla påminner mycket om de små orterna i Norra Italien, där det sker mycket av familjeföretagande och entreprenörskap med god sammanhållning besöktes Östervåla av en grupp norditalienska företagare, vilket kan leda till samarbete och kunskapsutbyte. DUBLIN ÖSTERVÅLA RHÔNE ALPS GNOSJÖ Östervåla uppmärksammades också i en ledarartikel i Dagens Industri den 11 april Så sprids tillväxten var rubriken och Östervåla beskrevs som ett gott exempel på en bygd som tar sitt öde i sina egna händer och lever vidare på gamla överlevnads- och småföretagartraditioner. Östervåla jämförs med framgångsrika tillväxt- och entreprenörområden i Alperna, Irland och Gnosjö. Dessa perifera regioner tar sina öden i egna händer och försöker steg för steg att förbättra sina positioner. Exempel på entreprenörskap och företagande är Roger, Robert och Lars-Arne. De är snabbväxare som tror stenhårt på kakel. Roger Alteby, Robert Jansson och Lars-Arne Larsson med sitt företag Östervåla Kakel och Golv uppmärksammades i Dagens Industri, 7 mars 2001, med artikeln Snabbväxare tror stenhårt på kakel. Tre kompisar från Östervåla bestämde sig en dag för över tio år sedan att starta en kakelfirma. I dag är Östervåla Kakel och Golv ett av Sveriges mest snabbväxande företag med stadig vinst. År 2001 fick också Roger, Robert och Lars-Arne priset som Årets företagare i Heby kommun. Östervåla Kakel och Golv har nu också butiker i Uppsala, Gävle och Sollentuna. 7

6 Springbrunn och gemenskapsplats på torget i Östervåla. Östervåla Torg invigdes 15 juni Kommunala Servicenämndens ordförande, Stig Sjögren, skriver: Vi ville skapa ett praktiskt fungerande torg med estetisk utformning för människors behov av avkoppling, möten med andra och för att underlätta Din väg mellan olika mål. FYRA FÖRETAGARBYGDER I en nyligen utkommen bok FYRA FÖRE- TAGARBYGDER Porträtt av lokalt näringsliv utanför storstaden utgiven av Nutek och Dalarnas Forskningsråd beskrivs utveckling och tillväxt på fyra landsbygdsorter utanför storstadsområdena: Leksand, Mora, Edsbyn och Östervåla. Dessa fyra orter har mycket av samma bakgrund och utveckling, samt beskrivs som goda exempel. Vägen från hantverkstradition till modern industriell verksamhet beskrivs i ljuset av geografiska och kulturella villkor. Uppmärksamhet ägnas också åt kyrkans och idrottsrörelsens roll för den sociala sammanhållningen. Forskarna beskriver hur Östervåla och Heby kommun ser sig som ett randområde i Mälardalsregionen men hör samman med Mälardalen, såväl naturgeografiskt, historiskt som funktionellt. Heby kommun och Östervåla har en gynnsam trend som hänger samman med just knytningen till Mälardalsregionen. Boken redovisar hur företagarandan växt fram i Östervåla med start för 200 år sedan med stolsnickeriet. Möbelproduktionen finns ännu kvar om än i mindre skala. Men den gamla produktionsformen (småskalighet, familjeföretag) och företagarandan präglar fortfarande bygden i hög grad. Det viktiga för Östervålas överlevnad som ort är att Östervålaborna har assimilerats in i en miljö av egenföretagande och självständighet som i sin tur har genererat företag och företagande, i många fall vitt skilda från stoltillverkning. Här kan nämnas två relativt stora tillverkningsföretag, Zetterbergs (tillverkning och montering av påbyggnader till anläggningsfordon) och Elanders Tofters (grafisk produktion). 8

7 ELDSJÄLAR, NÄTVERK OCH LOKAL GEMENSKAP Studien av Fyra Företagsbygder har följts upp med en ytterligare forskningsrapport: ELDSJÄLAR, NÄTVERK OCH LOKAL GEMENSKAP Studier kring föreningsliv och företagande i Mora, Leksand, Edsbyn och Östervåla. I denna bok beskriver man det sociala kapitalet och nätverket samt dess betydelse i samhällslivet i Östervåla grundat på den amerikanske statsvetaren Robert E. Putnams forskning. Putnam menar att vi måste studera hela samhällslivet för att kunna förstå de demokratiska institutionernas framgångar eller brist på framgångar. Det är lika mycket på fritiden, i föreningar och frivillighetsorganisationer, som medborgarandan (Östervålaandan) har skapats. Forskarna skriver att det är viktigt att studera det långa historiska perspektivet för att förstå hur en anda formas i ett samhälle. De menar att företagsklimatet i Östervåla har formats under en mycket lång tid. I denna andra bok behandlas Frikyrklighet och företagande i dessa fyra orter samt jämför med Gnosjö. För att skapa en medborgaranda behövs gemensamma värderingar, säger Kiell Tofters. Samvaron och glädjen i det här gemensamma, den här sociala gemenskapen ger oss så mycket, säger Rolf Edlund. Idrott och företagande jämförs i de fyra bygderna. I Östervåla har folket frivilligt byggt en ishockeyhall. På samma sätt har man i Edsbyn byggt den nya Bandykyrkan. Vår ishall är ett monument över samarbete över andan i samhället, säger Rolf Larsson. Ett annat ämne som behandlas grundligt i boken är Att leva och verka gemenskap och nätverk. Författarna finner talesätt som markerar den rivalitet som råder mellan samhällena. När Tärnsjöborna tänker så handlar Östervålaborna, säger Tärnsjöbor när de vill vara sarkastiska. Östervåla söker egen identitet och vill inte kopplas samman med Heby kommun. Vi är ju upplänningar, enligt den gamla landskapsuppdelningen, och vill hem till Uppland. 20-ÅRING PRISAD FÖR MODERN LEDARSTIL Entreprenörskapet fortsätter hos den unga generationen i Östervåla genom framför allt Therése Gunnarsson. Den 13 maj 2004 skrev Dagens Industri om Therése med ovanstående rubrik. En stark ledare som kan bygga nätverk och engagera andra, sade man om Therése från Östervåla som fick Anders Wall-stipendiet på kronor som 2004 års unga företagare. Det var just hennes moderna ledarstil som premierades. Therése kommer ur snickarsläkt i Östervåla i flera generationer. Det var i Uppsala som Therése Gunnarssons ledaregenskaper först sattes på prov. Under gymnasietiden i Uppsala drev hon företaget UF Bunter som vann Ung Företagsamhets nationella miljöpris i konkurrens med tävlande unga företagare. Juryns motivering var: Theréses entreprenörskap visar prov på framåtanda och drivkraft. Hennes ledarskap visar på empati, mognad och ödmjukhet vilket medför förtroende, engagemang och uppskattning från kollegor, rådgivare, leverantörer, kunder och omvärld. GOTT ENTREPRENÖRSKAP I ÖSTERVÅLA SKOLA Näringslivsgruppen i Heby kommun delar varje år ut entreprenörpris till elever i högstadiet, som har skapat en god affärsidé. Både andra och tredje pris gick år 2005 till elever i Östervåla skola. Det är en mycket god utveckling på samarbetet 9

8 skola arbetsliv i Östervåla, vilket också visar sig hos lärarna. År 2004 utdelades också ett lärarpris. Av 13 goda och genomarbetade bidrag från lärarlag i Heby, Morgongåva och Östervåla skolor vanns första priset av Kersti Westerlund, Cecilia Åhlenius och Eva Larsson, arbetslag B Östervåla skola. Det vinnande bidraget höjer sig över de övriga bidragen genom att betona elevinflytande och kontinuiteten samt vikten av en kulturell och social mötesplats. Förslaget genomsyras av kreativitet. Genom detta förslag kan samverkan skola-arbetsliv byggas ut enligt tävlingens kriterier och det prioriterade målet för skolorna i Heby kommun: Barn och ungdomar ska ges möjligheter till en god yrkesorientering genom en naturlig samverkan med arbetslivet och närsamhället med syfte att utveckla entreprenörskap och företagsamhet. BESLUTSMOTIVERING Eleven sätts i centrum och ges stora möjligheter till inflytande och delaktighet. När skolelever i Harbo, Tärnsjö och Östervåla skall tävla mot varandra i friidrott, gör man det på Furuvallen, Tärnsjö. Östervålas främsta friidrottare nu är systrarna Petra och Therése Forsberg. Petra har sprungit 800 m på Therése har sprungit 1500 m på 4.30 och 5000 m på Samarbetet mellan skola och näringsliv byggs på ett naturligt sätt in i det dagliga skolarbetet och spänner över flera ämnen och en längre tidsperiod. Företagen ges möjlighet att komma till skolan och i diskussionsform deltaga i elevens mognadsprocess, samtidigt som läraren stimuleras till nytänkande. Förslaget ger ramarna men lämnar stort utrymme för den egna kreativiteten. Inramas av spännande temadagar. Förslaget från Kersti Westerlund, Cecilia Åhlenius och Eva Larsson öppnar för större samverkan mellan skolan och det omgivande samhället. Det främjar elevernas utveckling till goda samhällsmedborgare. Välkommen till en kreativ skola som har gott samarbete med arbetslivet och närsamhället. VÄLKOMMEN I UTVECKLINGSSAMTALET Östervåla har en mycket intressant historia, är levande i nuet och kommer att ha en mycket god framtid! När du är här var inte rädd att ta kontakt med oss Östervålabor. Var och en har en mycket intressant historia. Det finns så många som har så mycket väsentligt att berätta. Varje människa är också en berättelse. Det hindrar berättandet när man tror att man inte är någon, när man inte tror att man har rätt till berättandet. Östervåla Utvecklingsråd vill inspirera människor i Östervåla att fortsätta berätta. Mötena mellan människor och denna broschyr visar vad som styr våra liv och utvecklingen av bygden. Vad det är som får oss att ta en riktning eller att stanna kvar där vi inte vill stanna. Eller våga stanna då många rör sig. Hur vi hanterar relationen mellan vår yttre verklighet och de inre bilderna och drömmarna vi har. Välkommen i samtalet, drömmandet och entreprenörskapet! 10

9 UNIKITETER I ÖSTERVÅLA Östervåla har blivit känd för framförallt följande saker: Tämnaren - Upplands största insjö Aspnäs säteri - Den historiskt rikaste platsen i västra Uppland Östervålastolarna årig landsunik snickartradition Saliga hörnet - Väckelsen i Östervåla Tofters tryckeri och Zetterbergs lastbilar - två framstående företag Ishockeykulturen - Damfotbollen Östervåla Gästgivaregård Alla vägar bär till Östervåla. TÄMNAREN UPPLANDS STÖRSTA INSJÖ Tämnaren har genom århundradena haft en viktig funktion för Östervåla. Det är en rik fågel- och fiskesjö. Runt sjön är det en underbar natur, som bäst kan upplevas vid Aspnäs, Kalvnäset, Harbonäs eller Sjöbo. Man kan också komma ut till sjön vid Järpebo, Hamra och Öndbo. Under vintern ser man mängder av pimplare och skridskoåkare på isen. Uppsala kommun tar sitt dricksvatten från Tämnaren. Vi vill satsa på att utveckla Tämnaren, så att den lever minst ett sekel till. Kan vi åter höja vattenytan, är en fråga som vi ställer oss. Studerar vi på gamla kartor, ser vi att Tämnaren var till ytan mycket större längre tillbaka. Liksom alla sjöar förändras och har viss livslängd har Tämnaren på 1600-talet på naturlig väg sjunkit genom landhöjningen så att Åbyängen med området söder över Lindsbro, Holm, slätten kring Harboån blivit vattenfritt liksom området i norr vid Hindersbo. Så tillkom en rejäl vattensänkning på 1870-talet för att bönderna skulle få mera användbar åkerjord. En andra sänkning gjordes Men det har visat sig att dessa sjösänkningar inte gett den brukbara jord, som man hoppades på. Genom ett lägre vattenstånd och en intensivare odling sjunker markerna minst en tum per år. I början av 1970-talet gjordes invallningar och sjöns vattennivå höjdes något för att säkerställa dricksvatten till Uppsala. Nu har Uppsala börjat fundera på att åter höja vattennivån för att i framtiden säkerställa behovet av vatten. I Östervåla är intresset stort för att valla in mer runt sjön för att höja vattennivån och förlänga sjöns ålder minst 100 år. Och Tämnaren är en av landets finaste fågelsjöar och skall så förbli. Tämnaren ligger i Heby, Tierp och Uppsala kommuner. Med gemensamma intressen och krafter bör dessa tre kommuner kunna rädda Tämnaren. ASPNÄS SÄTERI VÄSTRA UPPLANDS RIKASTE HISTORISKA PLATS Aspnäs har anor från tidig medeltid. Under 1300-talet var Matts Kättilmundsson en av Sveriges mäktigaste män och det var han som byggde upp Aspnäs säteri med gårdskyrkan, som fortfarande används. Enligt muntlig tradition vistades också Heliga Birgitta på Aspnäs. Under senare år har en teatergrupp framfört skådespel om Matts Kättilmundsson och om Heliga Birgitta. Under 1700-talet ägdes Aspnäs av jägmästaren Andreas Schönberg, för att därefter få samma ägare som till Gysinge bruk. Schönberg arrangerade många kungliga jakter i skogarna i Östervåla, Nora och Huddunge. Ofta var det björn som jagades. Carl von Linné var vän till Andreas Schönberg och besökte också Aspnäs. De brevväxlade med varandra och originalen finns i arkiv i London. Schönberg sålde 1758 sin gård Hammarby (söder om Uppsala) till Linné. Det har varit många ägare till Aspnäs under årens lopp. Mangårdsbyggnad och gårdskyrka ägs nu 11

10 av Östervåla församling. Efter Andreas Schönbergs död 1759 förföll kyrkan och var tidvis fårhus. Den restaurerades och invigdes i början av 1960-talet och har mycket intressanta kyrkmålningar. Jordbruket och bondgården, Aspnäs Gård AB, ägs av Håkan och Magnus Karlsson. Aspnäs Gård är Heby kommuns största jordbruk och djurbesättning. Från Matts Kättilmundsson till idag kan vi räkna 53 olika ägare. ÖSTERVÅLASTOLARNA 200-ÅRIG LANDSUNIK SNICKARTRADITION Den rikliga och utbredda stolsnickarverksamheten i Östervåla beskrivs i Östervåla Möbelmusem, Kartans snickeriverkstad och Östervåla Hantverkscentrum. Östervåla-stolen är en profilprodukt och ett kännetecken för Östervåla. Östervålas varumärke är Stolriket. Därför har vi byggt en skulptur med en Östervålastol vid Kyrkskolan vid infarten till Östervåla samhälle. Stolar har tillverkats i Östervålabygden i 200 år och har varit utmärkande för orten. Modellerna har varierat genom tiderna och påverkats av olika stilepoker. Stolsnickeriet i Östervåla blomstrade som mest under 1800-talets senare del med nyrokoko och nyrenässans. Enligt vissa uppgifter tillverkades det år 1875, stolar i bygden. Dagens Nyheter hade den 29 juli 2001 en stor artikel med rubriken Stolriket behåller stilen, där man beskrev den levande snickartraditionen. I Stolriket görs möbler med bestående värde. I Östervåla i Uppland lever en gammal tradition vidare. Här tillverkar möbelsnickare stolar i äldre stil med gedigen hantverkskvalitet. I Östervåla, mellan Uppsala och Sandviken, tillverkas stolar som de var förr. En 200-årig stolmakartradition lever vidare och nya möbelsnickare utbildas här. Lindome öster om Göteborg var en annan ort, där många möbler tillverkades. Idag finns ingen möbelsnickare i Lindome, i Östervåla finns ännu unga snickare. Tidskriften Antik & Auktion nummer 6 juni 2002 hade ett fylligt reportage om Stolar med härlig snits från Östervåla. Stolar med säker stil. Stolar med garanti. Tidskriften beskriver stolsnickeriets historiska utveckling i Östervåla mycket väl. Till det växande industrisamhällets stora manifestationer hörde världsutställningarna. När Jan Jansson i Stärte fick ett hedersomnämnande på Världsutställningen i Paris 1855 kom det att bli av avgörande betydelse för den fortsatta möbeltillverkningen i Vålabygden. Svensk Slöjdförening uppmärksammade stoltillverkningen och ordnade ett möte i Östervålas gästgivaregård Bland de inbjudna märktes ornamentbildhuggare Carl Ahlborn som tidigare försett snickarna i bygden med egna stolsritningar, schabloner och verktyg. Det var förmodligen de nyrenässansstolar som idag går under benämningen Östervålastolar. Ahlborn hade tidigare, under en resa i Ryssland, väckt köpmännens intresse för Östervåls produkter. SYMBOL FÖR STOLRIKET Någon speciell Östervålastol har aldrig funnits, men man kan säga att den från slutet av 1800-talet populära nyrenässansstolen med rottingflätning i rygg och sits så småningom blev kännetecknande för Östervåla. Allmogemodellen som står som skulptur är vald för att den representerar den tid då snickeriet i Östervåla började utvecklas. Den är kopierad från en stol i Ol-Persgården i Skogbo. Det rara med denna ortstypiska modell är att snickaren också har tagit intryck av högreståndsstilar. Frambenen är förenklat rokokosvängda och stolen har också den i rokoko 12

11 Utställning av Östervålatillverkade stolar i Östervåla Möbelmuseum. karaktäristiskt formade ryggfjädern. Förutom detta har snickaren formhyvlat sargerna i gustaviansk stil. Resultatet blev en charmig stilblandning. Stolen är målad i engelskt rött vilket var en mycket allmän färg på den tiden. Skulpturen har invigts sommaren 2005 och har till alla delar framställts ideellt av ortsbor och företag från Östervåla. Initiativtagare är Östervåla Utvecklingsråd. Caj Söderberg (själv av snickarsläkt) står för idé, utformning och ritningar. Den skicklige stolsnickaren Bertil Lindblom har tillverkat stolen. Arvet efter Bertil förvaltas nu väl av mågen Henrik Jonsson och Emil Sedvallson, Bertil Lindbloms Eftr. Eftersom stolen skall tåla väder och vind är den tillverkad av lärkträ från Lars-Olof Pettersson, Tobbo. Träet har sågats av Ömans Klingsåg, Hermansveden. Wåhlstedts Måleri har målat stolen. Bygg-Sven har byggt fundament och stativ samt Johanssons Elektriska har installerat belysning. ÖSTERVÅLA MÖBELMUSEUM Östervåla Möbelmuseum är värt ett eller flera besök. Det ligger vid Östervåla hembygdsgård (Mårtsbogården) 1,5 km väster om Östervåla kyrka vid Tidernas Väg, väg 272, mot Gysinge. Möbelmuseet visar en snickeriverkstad med komplett maskinutrustning från början av 1900-talet samt en utställning med både äldre och nytillverkade Östervålamöbler. Östervåla Möbelmuseum och dess guider berättar om den 200-åriga möbeltillverkningen i bygden. VERKSTADEN OCH VERKTYGEN Hos Östervåla Möbelmuseum kan man läsa följande: Stolsnickeriet bedrevs under nästan hela 1800-talet i hemmen. Särskilda verkstäder var ovanliga. Under varma årstiden snickrade man i snickarboden eller brygghuset. Det vanligaste var dock att man hade sin hyvelbänk i stugan, dagligstugan, och hade taket eller ibland ugnen till torkplats för virket. Verktygen var enkla. Yxan var kanske det viktigaste 13

12 verktyget vid förarbetet av virket. Sågen var av mindre betydelse och användes mest vid kontursågning av svängda ben och liknande. Bandsågen kom först i bruk vid sekelskiftet. Hemgjorda kontureringssågar var däremot nödvändiga för att kunna tillverka de under senare delen av 1800-talet rikt profilerade stolsryggarna. Svarven, om den fanns, drogs för hand av någon i familjen eller av kunden. Trampsvarven har inte brukats mycket i Östervålaområdet. Hyvlar, borrar och stämjärn hörde till de viktigaste handverktygen. Oftast var de hemmagjorda. Viktiga detaljer var de mallar, ibland kallade märken, som användes vid utformningen av ben och ryggstycken. Finputsningen gjordes med sickling av stål och glas samt hemgjort sandpapper. Det tillverkades av en skinnbit med pålimmad slipstensmassa och kallades skinnfil. Limmet köptes av garvare på orten. Till stolsitsarna användes ofta rotting. Den importerades hel och rund. Rottingen klövs för hand med kniv till önskad bredd och hyvlades sedan till rätt storlek. Till hjälp kunde en del ha en särskild rottingskrädare vilken underlättade arbetet. Putsning och rottingsflätning gjordes ofta av kvinnor. Målning och polering förekom inte. Stolarna såldes trävita ända till de nya modellerna kom under 1870-talet. Då blev betsning och polering vanligt. Stolsnickeriets utveckling innebar att en del byggde särskilda verkstäder i slutet av 1800-talet och att fotogendrivna motorer drog svarvarna i stället elektrifierades Östervåla vilket innebar stora förändringar för alla. Man kunde ta bort Kartans Möbelsnickeri, som utöver arbetsplats, var en träffpunkt för grannars samtal och hämtning av post under många år. 14

13 tramp- och draganordningar och sätta dit en remskiva istället. Många skaffade då kombinationsmaskiner. Vid elektrifieringen av Östervåla socken fick bönderna elström först. Många snickare knorrade att de skulle behöva vänta så länge på ström till sina maskiner. KARTANS MÖBELSNICKERI Kartans Möbelsnickeri ca 3 km norr om Östervåla samhälle är det enda kompletta möbelsnickeri från äldre tid som finns bevarat i Östervåla socken. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet och fungerade som kvarn i drygt 100 år. År 1917 byggde Georg Lindblom om den till möbelsnickeri sålde Georg Lindblom Kartans Snickerifabrik till Bröderna Albert och Per Pettersson. Alberts söner Georg, Gösta och Rune arbetade många år i möbelverkstaden. Gösta började i snickarverkstaden som 13-åring och arbetade till 86 års ålder, han var alltså verksam som möbelsnickare i 73 år. Gösta cyklade varje dag upp till Kartan från Åby till slutet och utförde sitt dagsverk som finsnickare. Kartans Möbelsnickeri blir nu Byggnadsminne. I verkstaden är allting kvar, såsom Gösta Pettersson lämnade verkstaden. Besök i Kartans Möbelsnickeri ordnas genom Möbelmuséet. ÖSTERVÅLA HANTVERKSCENTRUM Hantverkscentrum startade som ett kommunalt projekt och omvandlades från årsskiftet 2000/2001 till en självständig ekonomisk förening. Hantverkscentrum har haft en god utveckling gällande besök och försäljning. Tillsammans med Östervåla Gästgivaregård, Östervåla Utvecklingsråd och Östervåla Möbelmuseum förstärker Östervåla Hantverkscentrum ortens egen profil vilken kombinerar traditionellt kunnande med småskaligt företagande. Östervåla Hantverkscentrum har sedan 1998 framgångsrikt samordnat lokala hantverkare i trakten kring Östervåla genom gemensam marknadsföring och försäljning. Genom turistinformation, marknadsföring av Vålabygden och lokala nätverk mellan företagare vill man stimulera nyföretagande och affärsutveckling samt öka bygdens attraktionskraft. Östervåla har en kulturhistorisk profil vad avser god kvalitet när det gäller material och utförande. Genom att föra vidare sina traditioner har Östervåla en utgångspunkt för sin framtida utveckling. Hantverkscentrums övergripande syften är att: Tillvarata och utveckla den lokala entreprenörsandan. Att kunna bidra till attitydpåverkan, positiv entreprenörsanda, och ett innovationsvänligt företagsklimat. Bidra till ökad sysselsättning. Starkare/fler företag med ökad omsättning som ger möjligheter till arbete för fler människor. Stimulera förnyelse och utveckling vad gäller företagens produkter och nya marknader. Öka och bevara kunskapsinnehållet i produkter genom bibehållandet av gammal kunskap inom traditionellt hantverk. Genom att kombinera ny teknik med traditionellt hantverkskunnande finna nya branscher. Påverka regional och lokal attraktionskraft och utveckla den lokala besöksnäringen. Uppmuntra fler hantverkare att omvandla sin hobbyverksamhet till företagsverksamhet. Hantverkscentrum ansvarar också för Heby kommuns turistinformation i 15

14 Östervåla-Harbo och känns igen på gumman, som sitter vid trottoaren i centrum av Östervåla och visar vägen till Hantverkscentrum. SALIGA HÖRNET VÄCKELSEN I ÖSTERVÅLA Östervåla tillsammans med grannsocknarna Harbo och Nora fick under talet vara med om en mycket stark och lång väckelse, som ledde till stora och livskraftiga frikyrkoförsamlingar. Det var mycket nersupet och fattigt och hopplöst i Östervåla i början av 1800-talet. Östervåla låg för sig själv långt borta. Men så kom väckelsen. Människorna fick hopp. Familjer och byar förändrades. Man började ta initiativ, man företog sig. Många män blev snickare utöver att vara bönder startades missionsföreningen i Östervåla, som 1920 bytte namn till Östervåla missionsförsamling. Vid mitten av 1930-talet hade bl a Östervåla missionsförsamling 550 medlemmar, och var största landsbygdsförsamlingen i Sverige. Nora-Tärnsjö och Harbo har också haft stora missionsförsamlingar. MÖTESPLATSEN Än idag är missionsförsamlingarna livskraftiga tillsammans med Korskyrkan, Östervåla, och Betelkyrkan, Tärnsjö. Frikyrkorna i Heby kommun samarbetar i ett nätverk under namnet Mötesplatsen. I Mötesplatsen ingår också Huddunge missionskyrka, Centrumkyrkan i Heby, Västerlövsta missionsförsamling samt Finska församlingen utöver de nämnda. Samarbetet med Svenska kyrkan är också gott. Under väckelsens tid under 1800-talet var det ofta präster, som var öppnare för den genom att hälsa kolportörer (resande predikanter som också sålde uppbyggelselitteratur) välkomna till bygden. En sådan var prästen Johan Dillner, som också uppfann musikinstrumentet Psalmodikon. Vid Östervåla kyrkogård finns idag ett intressant Dillner-museum, som kan besökas efter kontakt med pastorsexpeditionen. Prästen Esbjörn startade 1865 NÖVLM Nordöstra Västmanlands Läns Missionsförening som var en mötesplats för väckelsen i det saliga hörnet. TOFTERS TRYCKERI OCH ZETTERBERGS LASTBILAR TVÅ FRAMSTÅENDE FÖRETAG Båda dessa familjeföretag var resultat av den företagaranda som finns i Östervåla. De utvecklades till två välkända, expanderande frontföretag inom sina branscher. Zetterbergs tippflak anno Utrustad med motordriven vajertipp monterad på Lastbil typ GMC. Zetterbergs dumperflak anno Dumperflak typ EuroDumper utrustad med hyraultipp, monterad på Scanias nya lastbilschassi som introducerades på marknaden EuroDumper är i dag Zetterbergs största produkt i antal. 16

15 Tofters tryckeri startades 1918 av Per Johan Pettersson. Zetterbergs startades 1923 av Henrik Zetterberg. Zetterbergs Produkt AB har under senare år varit ett dotterbolag i den finska storkoncernen Kone. Zetterbergs ägs sedan början av år 2005 av dess vd Torbjörn Eriksson och ekonomichef Lars Erfäldt. De nya ägarna, som bor på orten, satsar långsiktigt på att utveckla företaget och dess verksamhet i Östervåla. Zetterbergs är Heby kommuns största industriföretag med 125 anställda i Östervåla. Därtill har företaget ett dotterbolag i Polen med 25 anställda. Genom detta initiativ tryggas arbetet i Östervåla för de anställda. I framtiden räknar vd Torbjörn Eriksson med att Zetterbergs behöver rekrytera, och därför är företaget engagerat i lärlingsutbildning. Genom Torbjörn Erikssons och Lars Erfäldts initiativ har det blivit ett lokalt och synligt ägande, vilket uppskattas mycket av anställda, intressenter, orten Östervåla och Heby kommun. Tofters ägs av tryckerikoncernen Elanders med Carl Bennet som majoritetsägare. Elanders Tofters är ett av Sveriges modernaste och främsta tryckerier med stora kunder såsom Sandvik Coromant, Selga och försäkringsbolaget IF. Profileringen är framställning av produktkataloger för industri och handel. Företaget har 75 anställda i Östervåla, Uppsala och Stockholm. TRYCKERIMUSEUM Elanders Tofters planerar att bygga ett tryckerimuseum i anslutning till sina lokaler vid Dalvägen, Östervåla, i samarbete med Västmanlands Länsmuseum, Västerås. Syftet är att Tofters Tryckerimuseum skall skapa ett stort engagemang hos människor för att stärka Östervålas identitet, varumärke och utveckling, ge kunskap och utbildning till besökande och särskilt skolelever, samt förstärka företaget Elanders Tofters goda image. Muséet skall också vara en smältdegel för framtida utveckling i Östervåla, hos samarbetspartners samt det lokala företaget Elanders Tofters AB (Tofters Tryckeri AB). Smältdegeln skall vara öppen för nya idéer och synpunkter. Genom att bevara och beskriva historien och industrisamhällets kulturarv skall varje museibesökare och bokläsare bättre förstå dagens samhälle, entreprenörskapets värden, företagandes villkor och det goda arbetslivet. Utifrån dessa värderingar skall hon vilja engagera sig att bidra till bygders, nätverks och företags livskraft och utveckling. Östervåla-muséet kommer att ha en koppling till dagens verksamhet i företaget Elanders Tofters, också genom att finnas i samma fastighet. Muséet kommer att binda ihop historia och nutid, vilket ger det en dynamik. Tryckerimuséet kommer att vara öppet för lokalsamhället, dess besökare och turister, skolan samt företagets kunder. Muséet kommer också att integreras med utbildning för elever i grundskola, gymnasieskola och lärlingsutbildning. ISHOCKEYKULTUREN DAMFOTBOLLEN Samarbetsandan och entreprenörskapet har i Östervåla visat sig i den frivilligt byggda och skötta ishallen, där det sjuder av verksamhet och många lag. Östervåla har haft elitishockey under många år och fostrat många skickliga ishockeyspelare. Marcus Ragnarsson är född och ishockeyfostrad i Östervåla. Han har under många år spelat i NHL och har återkommit till Sverige och Uppsala, där han nu representerar Almtuna. Ishockeyintresset är mycket stort i Östervåla, och en viktig 17

16 Lundahallen i Östervåla är samlingsplatsen för alla hockeyintresserade. Det finns en bred verksamhet med ishockeyskola, pojkhockey, junior- och seniorhockey. I mitten av 90-talet var Östervålas seniorhockey ett av distriktets bästa hockeylag. faktor varför många ungdomar stannar kvar i Östervåla. Under senare år har damfotbollen visat sina framfötter med fotbollsskor. ÖIF:s damfotbollslag har nu år 2005 avancerat till division 1 och är Östervålas stolthet. Det är höga publiksiffror vid Lundavallen när damlaget spelar, liksom i ishockeyhallen. ÖSTERVÅLA GÄSTGIVAREGÅRD ALLA VÄGAR BÄR TILL ÖSTERVÅLA Miljön, traditionen, maten och servicen är unik i den vackra och omskrivna Östervåla Gästgivaregård. Under mer än tio år drevs rörelsen av tre unga krögare och gästgivare Kia, Monica och Katarina. Dessa unga entreprenörer och företagare fick 2004 års Östervålapris. Det var om Kia, Monica och Katarina som tidskriften Allt om Mat, nr 7 och , skrev: Alla vägar bär till Rom, heter det. Men det finns fler platser dit alla vägar bär. Jag tänker på Östervåla. En liten men förnämlig ort med närhet till flera stora städer som Uppsala, Västerås och Gävle. Det är när man tittar på kartan man inser att alla vägar bär dit. Och märkligt nog så är det så det känns när man åker mil efter mil genom ett skogsklätt landskap. 18

17 Plötsligt öppnar det sig och man är där! Här driver tre glada tjejer Monica Larsson, Catarina Pentler och Kia Olofsdotter sedan 1989 Östervåla Gästgivaregård, Gästis som det för det mesta kallas. Det är ett uppdrag med anor de tagit på sig. Sedan 2004 ägs gästgivaregårdens fastighet av ett 20-tal lokala företagare, som är intresserade av att gästgivaregården fungerar som ett centrum och motor i att utveckla Östervåla. Det finns en stor lokal uppbackning av gästgivaregården. Gästgivare och ansvariga för verksamheten är Christian och Karin Oxelstål, som har lång erfarenhet av att vara krögare. UTVECKLING GENOM ÖSTERVÅLA UTVECKLINGSRÅD Östervåla Utvecklingsråd bildades vintern 1998 och arbetar för att utveckla Östervåla och Harbo angående näringsliv, kommunikationer, boende, service och turism. För drygt 50 år sedan sammanslogs Östervåla och Harbo till en storkommun. Vi har mycket gemensamt och därför är det naturligt att vi arbetar för utveckling på båda orterna. Medlemmar i Utvecklingsrådet är privatpersoner och företag, som är intresserade av bygdens utveckling. Verksamhetsidén är att verka för att utveckla Östervåla-Harbo! Syfte för Utvecklingsrådet är att: Vara ett organ för Östervåla-Harbo beträffande näringsliv, turism, boende och service. Marknadsföra, synliggöra och sätta Östervåla-Harbo på kartan. Fungera som koordinator för olika intressen och grupper med syftet att utveckla Östervåla-Harbo. Entusiasmera och stimulera för att få utveckling, ökad sysselsättning och tillväxt i Östervåla-Harbo. NÄTVERK FÖR FÖRETAGARE Varje månad inbjuder Östervåla Utvecklingsråd företagare och nyckelpersoner i Östervåla, Harbo och Tärnsjö samt kommunledning till företagarlunch i Östervåla Gästgivaregård. Dessa luncher är mycket uppskattade och välbesökta. De är även ett samtalsforum med god gemenskap och viktig information från och till företagare. Som företagare är du välkommen till dessa luncher. Företagare är ofta ensamma personer på sin ort, men här lär vi känna varandra, ger varandra råd och förmedlar affärer. Nyinflyttade företagare känner sig snabbt hemmastadda i Östervåla. HUVUDMAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKT Östervåla Utvecklingsråd är initiativtagare och huvudman för ett treårigt LEADERprojekt Utveckla Östervåla. Östervåla ligger inom Nedre Dalälvsområdet, där EU-finansierar landsbygdsprojekt. Många av ortens företag Zetterbergs, Elanders Tofters, Sala Sparbank, Mäklarcentrum, Ahlezons, Tempo Östervåla samt Östervåla Utvecklingsråd är engagerade i projektet med både pengar, tid och stort personligt engagemang. Företagarnas engagemang för Östervålas utveckling är en styrka för orten. Projektet har byggt upp ett nätverk med ett 50-tal intresserade, som deltar aktivt i nätverksmöten, enkäter och arbete. MILJONEN TILL ÖSTERVÅLA UTVECKLINGSRÅD Sala Sparbank, vars område är Heby och Sala kommuner, har kontor i Östervåla, och är starkt engagerad i att utveckla denna bygd genom Bygdekraft. Varje år ger banken 1 miljon kronor till olika utvecklingsprojekt. Sommaren 2004 ansökte Östervåla Utvecklingsråd om pengar från Sala Sparbanks Miljonen 19

18 En Östervålastol! Målarmästare Leon Wåhlstedt och stolsnickare Bertil Lindblom bredvid den stol som den 2 juli 2005 invigdes på en 5 meter hög pelare där vägarna möts i Östervåla samhälle. Det är en symbol för Varumärket Östervåla och typiskt för bygden är den till alla delar ideellt framställd. Caj Söderberg stod för idé, utformning och ritningar. Förebilden är en stol från Ol-Persgården i Skogbo. Den tillverkades av Bertil Lindblom av virke från Tobbo marker som skänktes av Lars-Olof Pettersson. Nils Öman sågade det. Wåhlstedts målade stolen och Bygg-Sven AB stod för fundament, pelare och montering. Johanssons Elektriska anordnade belysning av stolen. Initiativtagare var Östervåla Utvecklingsråd. till ett antal delprojekt inom området Bygga Varumärket Östervåla. Det ansökta beloppet var kronor. Den 13 september, bankens födelsedag, utdelades kr till Östervåla Utvecklingsråd av bankens vd Christer Eklind. PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE: I detta projekt skall alla insatser och aktiviteter göra orten känd och attraktiv, så att befolkningen ökar med 15 personer per år. Ungdomar och barnfamiljer skall välja att bosätta sig i Östervåla genom att få arbete i dess företag efter genomgången företagsförlagd utbildning. Vi erbjuder möjligheten att bygga hus på Lundaområdet samt närhet till dess sport- och rekreationsområde. Stolriket är ett konkret uttryck för Varumärket Östervåla. Med stödet från Sala Sparbank kan vi utveckla en företagsförlagd utbildning, dvs. skapa och utveckla ett pilotprojekt för gymnasieutbildning i företag. Behovet är stort för Östervålas och Harbos företag att i framtiden rekrytera väl utbildad arbetskraft. VI BEHÖVER DIN MEDVERKAN Utvecklingsrådet har skapat en webbplats för Östervåla Eftersom också detta arbete är ideellt, tar det tid, men vi är på god väg. Du är välkommen att bli medlem i Östervåla Utvecklingsråd. För 100 kronor per år (gäller privatpersoner) får du som medlem större möjlighet att vara med och påverka Östervålas utveckling i positiv riktning. Du får även löpande information om vad som är på gång i vår region. Vi behöver din medverkan. Styrelsen består av: Kiell Tofters (ordförande), Kia Hugoson (vice ordförande), Joachim Fabrelius (sekreterare), Gertrud Tofters (kassör), Anita Olsson, Barbro Öman, Tommy Lennartsson och Pehr Eklund. Landskapsarkitekt Josefin Kofoed har år 2001 gjort en analys av Östervåla, där hon skriver: Företagsamheten och det stora ideella engagemanget är styrkor som gör det möjligt att förverkliga de önskemål och behov man har på orten. Det gör också att man ser positivt på framtiden vilket i sig är en viktig förutsättning för en orts utveckling. Det stora engagemanget i kyrkor och föreningar gör att det finns välutvecklade nätverk mellan ortsborna vilket är en förutsättning för företagsamheten. Östervålaborna är måna om de värden och traditioner som finns på orten och man har också kraften att ta vara på detta. HARBO EN LEVANDE LANDSBYGD Den som ska till Harbo o fria ska kunna båd lagga o smia och kan han int göra 20

19 en karbandsspik så är de int värt att han tittar dit. Denna visa från Harbo beskriver att det funnits en stark hantverkstradition. Framförallt var det träprodukter. Helt dominerande var laggningen. Träslöjd var det vanligaste förekommande hantverket i socknen, vilket avgjordes av den nära tillgången på skog. Träindustrin har växt till Harbos största företag Scandinavian Kitchen AB i Haga med 130 medarbetare. Efter väg 272 mot Uppsala finns ett par stilmöbelsnickerier. Genom att det var fattigt och små gårdar i Harbo, så har uppfinningsrikedomen varit stor. Harbo har dominerats av två stora säterier. Harbonäs säteri, som ligger vid Tämnaren, har kvar sin vackra mangårdsbyggnad sedan 1600-talet. Harbonäs var från början ladugård under Aspnäs tvärsöver sjön Tämnaren, för att därefter ha samma ägare som till Lindsbro herrgård i Östervåla ätten Tigerhielm. Vid Harbonäs finns marmor och under första delen av 1900-talet bröts marmor och en industri växte upp i Harbo. Denna vackra marmor finns på ett antal offentliga byggnader i landet. Vid Harbo samhälle ligger Viby, som blev säteri Viby säteri med tillhörande frälsehemman kom att under tre århundraden få stor betydelse för socknen. Där anlades manufakturverk och järnhammare. Harbo och Östervåla har under mycket lång tid haft nära samarbete och gemenskap. Båda socknarna har varit inriktade mot Uppsala. Men tidigare kunde det bli skärmytslingar vid sockengränsen. Den Östervålayngling som besökte Harbo för att fria fick passa sig, slåss eller fly slogs Harbo och Östervåla samman till en storkommun. Sedan 1971 ingår båda socknarna i Heby Kommun. HARBO VÄXER MED UNG BEFOLKNING 1898 kom Gustav Asplund till Viby säteri. Han lät landbönderna på frälsehemmanen under Viby friköpa gårdarna. Mellan 1904 och 1914 avstyckades drygt femtio fastigheter från Viby och det är detta, som nu är Harbo samhälle. Det har byggts många egnahem i Harbo och befolkningen växer. Harbo har den yngsta befolkningen i Heby kommun. Många har sitt arbete i Uppsala. Harbo ligger lågt och sjön Tämnarens vatten sköljde tidigare över stora arealer. Tämnaren sänktes på 1870-talet (110 cm) och 1950 (40 cm), varvid mer brukningsbar jord vanns höjdes åter sjön (25 cm) för att Uppsala stad skulle kunna ta sitt drickvatten därifrån. Vid Tämnaren finns vackra naturområden, som är naturvårdsskyddade. Vid Harbonäs säteri finns sedan 1960 ett naturreservat, Kalvnäset. Kalvnäset är en moränudde som skjuter ut i Tämnaren. Den har en lundartad ädellövskog med ek, ask, lind, rönn och hassel. Här finner man trollduva, lungört, vårärt och underviol. Vid Tämnaren kan man se pilgrimsfalk och höra rördrom. Svart stork har visat sig i Harbo. Författaren Po Tidholm berättar i Tidevarv 7/98 att han han sökt efter en plats, där han kunde bygga sin sommarstuga. Levande landsbygd, ett hus som kunde återställas till ursprungligt utseende och en äkta vardag skulle där finnas. Och visst hittade han sitt hus. I Harbo! Det var under en resa genom nordvästra Uppland som jag kände igen den där vardagligheten jag hade sökt efter. Istället för desperata försök att snärja turister verkade det faktiskt som om folk klarade sig själva. Att det är gamla spelmanstrakter gör det bara bättre. Tre kilometer bort bor Curt Tallroth, och om man tittar riktigt noga på beteshagarna och de slingriga vägarna så ser man faktiskt kopplingen mellan nyckelharpornas pastorala klang och landskapets historia. 21

20 ÖSTERVÅLAPRISET Östervåla Utvecklingsråd, som arbetar för att utveckla Östervålas näringsliv, kommunikationer, boende, service, turism och kultur, marknadsför också Östervåla och vill sätta orten på kartan. Utvecklingsrådet utdelar årligen Östervålapriset till en person, som med avgörande utvecklingsinsatser av bestående värde för bygden placerat Östervåla på kartan. Östervålapriset är ett konstverk skapat av konstnär Lotta Hanell. Priset utdelades första gången år Det gick till Göte Zetterberg för hans insatser inom Östervålas näringsliv och idrottsverksamhet. Elof Åkerlund erhöll priset år 2001 för sina avgörande utvecklingsinsatser för att göra Östervåla till ett kulturellt centrum års pris gick till Olov Andersson för hans mångåriga ideella arbete för Östervålas utveckling och historia. Rolf Larsson erhöll 2003 års pris för sitt engagemang, entusiasm och oförtröttligt arbete att utveckla Östervåla. Östervåla Utvecklingsråd gav det femte Östervålapriset till Monika Larsson, Catarina Pentler Norstedt och Kia Olofsdotter Hugoson, för att de som skickliga entreprenörer startade verksamheten i Östervåla Gästgivaregård. GÖTE ZETTERBERG ÅR 2000 Göte Zetterberg har under ett mycket långt företagareliv, som började i tonåren, byggt upp och utvecklat familjeföretaget Zetterbergs till att bli Östervålas största företag och arbetsgivare. Zetterbergs i Östervåla är ett välkänt varumärke och har haft avgörande betydelse för att sätta Östervåla på kartan. Företaget har blivit basen för den internationella koncernen Zeteco. Senare har Zetterbergs ingått i koncernerna Partek och Kone. Idag ägs företaget av Torbjörn Eriksson, vd, och Lars Erfäldt, ekonomichef. Göte Zetterberg har, förutom att han erbjudit många arbetstillfällen i Östervåla, också byggt bostäder åt anställda och på så sätt haft avgörande betydelse för att människor kunnat bo och arbeta i Östervåla. ELOF ÅKERLUND ÅR 2001 Östervålapriset är ett erkännande av Elof Åkerlunds avgörande utvecklingsinsatser för att göra Östervåla till ett kulturellt centrum; särskilt sång och musik, mångårigt ideellt arbete i missionsförsamlingen, kultur och historia. Vi vill speciellt betona Elof Åkerlunds initiativ och ledning av Krönikespelet i missionsförsamlingens park. Priset är ett uttryck för den tacksamhet, som Östervåla Utvecklingsråd känner för Elof Åkerlund. Östervåla är fattigt utan Elof Åkerlund, som var Östervålas Mister Music! Elof Åkerlund har inspirerat många att sjunga och musicera, att lyssna på klassisk musik samt att besöka konserter. Detta har berikat livet för många Östervålabor. OLOV ANDERSSON ÅR 2002 Östervålapriset är ett erkännande av Olov Anderssons omfattande och mångåriga ideella arbete för Östervålas utveckling och historia. Olov Andersson är en man med mångas förtroende, en samarbetsman, och ofta har han arbetat i det tysta med uppgifter som andra inte vill utföra. Under tjugo år var Olov Andersson ledamot i Heby kommunfullmäktige, kommunstyrelse och arbetsutskott, tekniska nämnden, Hebygårdar, Vafab och VL. Det gick mycket bra för Olov att komma överens med andra förtroendevalda för kommunens och Östervålas bästa. Idag är Olov Andersson den drivande kraften i Östervåla Möbelmuseum och dess verksamhet. ROLF LARSSON ÅR 2003 Rolf Larsson är född i byn Horrskog, där han tillsammans med fadern Lennart lärde sig att sälja hus och potatis. Det har Rolf fortsatt med efter studier och arbete i bank. Han är mycket aktiv i idrott och som idrottsledare. 22

VERKSTAD SNICKERIVERKSTAD UTSTÄLLNING. Kartans Möbelsnickeri

VERKSTAD SNICKERIVERKSTAD UTSTÄLLNING. Kartans Möbelsnickeri VERKSTAD från 1800-talet med unika maskiner och verktyg SNICKERIVERKSTAD med komplett maskinutrustning från början av 1900-talet UTSTÄLLNING med både äldre och nytillverkade Östervålamöbler samt information

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förstudie Besök Östervåla attraktionernas ort

Förstudie Besök Östervåla attraktionernas ort Förstudie Besök Östervåla attraktionernas ort Projektets syfte var bl.a. att stärka varumärket Östervåla. Projektägare: Östervåla Utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Kiell Tofters Kommun: Heby

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Östervåla Saints på Skogsvallen

Östervåla Saints på Skogsvallen Östervåla Saints på Skogsvallen Bygge av dansbana på Skogsvallen. Projektägare: Östervåla Idrottsförening (ÖIF) Projektledare: Theodor Larsson Kommun: Heby Dnr: 102 Jnr: 2011 5996 Projekttid: 2011-09-05

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun Det här är Centerpartiet i Torsås kommun ett hållbart val för dig! Centerpartiet i Torsås kommun arbetar för att skapa ett hållbart, inbjudande och modernt samhälle. Detta i nära samverkan med kommunens

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sixten Journalnummer: 2008-2715 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

FÅNGA VINDEN RONNEBY KOMMUN. Slutrapport av Leader+ Blekinge. Foto: Ingegerd Lindén

FÅNGA VINDEN RONNEBY KOMMUN. Slutrapport av Leader+ Blekinge. Foto: Ingegerd Lindén FÅNGA VINDEN Slutrapport av Leader+ Blekinge Foto: Ingegerd Lindén Vi har nu arbetat med Leader+ i Blekinge i sex år och nuvarande programperiod håller på att avslutas. Nu riggar vi seglen inför nästa

Läs mer

Intäktslyftet. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter.

Intäktslyftet. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter. Praktiskt. Handlingsorienterat. Resultatinriktat. Intäktslyftet STEN K. JOHNSON CENTRE FOR ENTREPRENEURSHIP

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Månadsmöte januari 2015

Månadsmöte januari 2015 Månadsmöte januari 2015 Månadsmötet den 28 januari kunde vi åter hålla i våra "nygamla" lokaler i församlingshuset och Birgitta Jähnke hälsade alla välkomna och konstaterade att vi var många deltagare

Läs mer

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Byggnadsvårdscentrum i Kalmar län (Ölands Byggnadsvård)

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Mycket mer än nya hus

Mycket mer än nya hus Mycket mer än nya hus Hur kan vi skapa platser där människor verkligen vill bo och leva? Vi tror inte att det räcker att bygga fina lägenheter. Genom fokus på samhällsnytta, omtanke och långsiktighet vill

Läs mer

Tävelsås. Öppet hus. Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se. Välkomna!

Tävelsås. Öppet hus. Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se. Välkomna! Tävelsås Öppet hus Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se Välkomna! Tävelsås sockenråd bjuder in dig/er till öppet hus! Sockenrådet väcktes till liv igen under 2013. När vi hade vårt

Läs mer

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

Välkommen till ett nytt SNAB-år! Verksamhetsplan 2015 Välkommen till ett nytt SNAB-år! Med företagens bästa i fokus kommer 2015 präglas av tillväxt och business to business. Konkret innebär det fokus på aktiviteter som skapar möjligheter

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Sörmlands Matkluster Journalnummer: 2008-1302 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer!

Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer! Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer! Det började 1985 Affärsidé Produktutveckling Organisation Produktområden Referenser Årsredovisning Senaste nytt JÄRN I OFFENTLIG MILJÖ JOM Det

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Hela Skånes sparbank

Hela Skånes sparbank Hela Skånes sparbank Tillsammans ger vi tillbaka Sparbanksidén har drygt 200 år på nacken och är mer aktuell än någonsin. Genom våra tre ägarstiftelser fortsätter vi en stolt tradition att ge tillbaka

Läs mer

furniture in time presented by Hans K

furniture in time presented by Hans K furniture in time presented by Hans K Rötter från Hyssna - från Hyssna till ett framgångsrikt internationellt möbelproducerande designföretag För den som är intresserad av möbler väcker namnet Hyssna direkt

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Brandstad Filmbyn Journalnummer: SJV 2009-5635 Namn på LAG grupp som nominerar: LAG Ystad-Österlenregionen

Läs mer

Skolning i entreprenörskap och företagsamhet praktik och ledarskap

Skolning i entreprenörskap och företagsamhet praktik och ledarskap Skolning i entreprenörskap och företagsamhet praktik och ledarskap Bengt Johannisson Växjö universitet Samtal med skolledare i Västra Götaland den 21 september 2006 Vad är entreprenörskap? Start av företag?

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program

Kultur- och fritidspolitiskt program Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans utvecklar vi Kungsörs kultur- och fritidsliv Öppenhet Delaktighet Samarbete Det kultur- och fritidspolitiska programmet har flera utgångspunkter

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva

Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva Ett räcke har satts upp för att det ska vara säkert att se ned i gruvan. Projektägare: Föreningen Hedesunda Silvergruvor, ideell förening Projektledare:

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden 1 SLUTRAPPORT Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden Dnr LNM-2010-42 Mötesplats Bredgården Stödmottagare Bred Föreningsgård Ekonomisk Förening Kontaktpersoner:

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer