VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA"

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL ÖSTERVÅLA EN LIVSKRAFTIG OCH TRADITIONSRIK KULTURBYGD MED ENTREPRENÖR- SKAP OCH SAMARBETSANDA I Östervåla är vi kreativa och företagsamma, och vi vågar säga unika! Människorna här står stadigt i Upplandsleran men zoomar ut i flygbilder: Östervåla- Sverige-Världen. Globaliseringen började tidigt i Östervåla. Vi var tvungna för att överleva. I nutidens snabba utveckling på gott och ont vill vi vara rotade i hembygden. Det ger identitet, trygghet och gemenskap. I detta välkomnar vi alla besökare till Östervåla. Det händer något mycket positivt i denna smältdegel. Östervåla behöver er som besökare och inflyttare. Vi är öppna för era idéer och synpunkter. Tillsammans bygger vi det framtida Östervåla. Orter och ställen Den lokala sanningen Den lokala skönheten Inte den allmänna gråsuggan Utan de lokala svarta och vita grisarna Den lokala regnskuren Den tillfälliga revan mellan molnen Kvällsdimman, inte över hela riket Utan över sumpmarken här Där viporna vaktar sina bon Nattflyget österut tonar fram och tonar bort För att komma till en främmande ort Måste vi hela tiden passera hemtrakter Annars kommer vi ingenstans Utan blir hängande i ingenmansland I allsköns värld Werner Aspenström 3

2 Those who do not know the village they have come from will never find the village they are looking for! Charles Handy (brittisk businessguru) HISTORIEFÖRANKRING GER FRAMTIDSHOPP Världshistorien har visat att det är farligt att vara historielös. Att känna sin historia kan ge oss vägledning hur vi skall handla i nutiden. Det är viktigt med lokalt hembygds- och historieintresse. Är människorna på en ort intresserade av sin historia, forskar i den och vill berätta om den så ger det också framtidshopp och engagemang för att utveckla bygden. Aspnäs säteri har en lång och intressant historia. Bilden visar medlemmar i föreningen Teater Fabella, Östervåla Teaterverkstad, efter framförande av spelet om Heliga Birgitta vid Aspnäs. Så är det med alla orter i Sverige där man nu har historiska krönikespel. Dessa hjälper till att forma identiteten och profilen för orten. Leksand har en stark identitet och profil pga sin spelmanstradition, Himlaspelet och bygdens gemensamma engagemang för ishockeyn. Något av detta finns även i Östervåla. Vid Aspnäs har krönikespelet om Mats Kättilmundsson framförts och vid missionskyrkan spelet om hur väckelsen startade i Östervåla och ledde till stora frikyrkoförsamlingar. HEM TILL ORTEN Författaren Göran Tunström, valde ofta sin hembygd som miljö i romanerna: Jag äger ju en ort. Att ha begåvats med en ort! Ofta känns det som mitt författarskaps nödvändigaste uppgift: att levandegöra den orten på nytt, att täta den med liv, göra den till ett kosmos, där allting får plats. Upplandsförfattaren och astronomen Peter Nilsson återvände, efter de framgångsrika kosmiska beskrivningarna och rymdresorna, från rymden hem till jorden. Han vände på stjärnkikaren och återkom till sitt ursprung. DET GODA ÖSTERVÅLA MED MEDBORGARANDA Östervåla är gränsbygd och ligger för sig själv långt borta från stora centra. Det ligger i landskapet Uppland, tillhör än så länge Västmanlands län och Heby kommun samt gränsar till Norrland. En gång i tiden tillhörde Östervåla och angränsande socknar Örby län, som senare uppgick i Uppsala län. När Gustav Vasa, som var en handlingskraftig man, satte igång produktion av silver från Sala gruva, behövde han ved för att spränga loss malmen. Raskt beslutade han att Östervåla och socknarna kring skulle överföras till Salbergs län, som senare uppgick i Västerås län (nuvarande Västmanlands län). Bönderna i dessa tio socknar fick leverera ved och det var ett mycket betungande och utsugande arbete. Östervåla hade till och med ansvar för vissa vägars underhåll kring gruvan. Riksdagsman Tigerhielm, Lindsbro Säteri, klagade i riksdagen år 1800 över hur betungande denna plikt var. Men han fick inget gehör. Östervåla har alltid legat närmare Uppsala än Västerås och det har varit den naturliga staden. Det var långt till residensstaden Västerås, och därför har Öster- 4

3 vålaborna fått ta mycket i egna händer. Östervålabon är sig själv nog, sade man tidigare irriterat hos läns- och landstingsmyndigheterna i Västerås. Nu är det egentligen ingen större nackdel att vara en gränsbygd som Östervåla. Det kan ske mer av utveckling i en gränsbygd än i centrala orter, där man kan bli litet väl trygg i det bestående. I gränstrakter kommer alltid många olika influenser, som påverkar område, människor och verksamheter. Det var nersupet och extremt fattigt i Östervåla i början av 1800-talet. Men så kom den kristna väckelsen genom katalysatorer som kyrkbyggaren Norin från Norrala, som företrädde den norrländska väckelsen, samt sångaren Ahnfelt från Stockholm, som företrädde den engelska metodistiska väckelsen. Väckelsen gjorde att människor började resa sig upp ur förnedring och initiativlöshet. Entreprenörskap och företagande började frodas. Stolsnickeriet växte upp och blev mycket stort. SAMARBETE, FÖRÄNDRING OCH INITIATIV Gävle var också en viktig stad för Östervåla under 1800-talet. Bönder åkte över Dalälven, övernattade i Gästgiveriet i Hedesunda, och sålde livsmedel i Gävle. Norr om Gävle fanns det inte mycket av jordbruk. Stolar såldes i Gävle, och ungdomar åkte till Gävle för att ta studenten. Till Stockholm åkte Östervålasnickare och sålde stolar. Till Sala måste Östervålabönder åka med ved till silvergruvan. Östervålabönder körde malm från Dannemora till Gysinge. Även under tidigare århundraden har kontakter skett åt olika håll. En del Östervålabor emigrerade till Nordamerika och skrev brev hem, vilket gav impulser till förändring. Övriga influenser kom till Östervåla genom soldaterna, kolportörerna, prästerna och folket på Aspnäs och Lindsbro säterier. I Östervålas folkdräkter ser man också att befolkningen har varit rörlig och snabbt uppmärksammat nya trender. Den kvinnliga dräkten som rekonstruerades på 1970-talet har typiska plagg från 1700-talet. Dock är ett av livstyckena sytt av kattun, tryckt bomullstyg, vilket är en typisk köpvara. Den manliga dräkten, som kan dateras till , är i alla delar kopierad av gamla original. Den har köptyger i nästan i alla plagg. Det mest unika är manchestertyget i byxorna. Att det var vanligt i Östervåla kan man se genom att studera bouppteckningar från den tiden. Däremot har vi inte funnit att det har brukats på samma sätt någon annanstans i landet. Man kan av det förstå att de som inte var extremt fattiga gärna köpte hem varor på stadsresorna. I rika bondebygder, ex Siljansbygden eller delar av Hälsingland var ofta dräkttraditionen mycket mera konservativ. De förstärkte istället identiteten genom de traditionella hemvävda kläderna. Östervålabönderna har varit nyfikna och kreativa på flera sätt. De lär t ex tidigt ha byggt om sina jordbruksvagnar från järnskodda trähjul till gummihjulsvagnar med hjul från gamla bilar. Efter andra världskriget var det också ovanligt många som lät bygga om gamla bilar/lastbilar till epatraktorer när inte pengarna räckte till en riktig traktor. Väckelserörelsen var en av folkrörelserna i Östervåla, som har fostrat människorna till gott samarbete och initiativförmåga. Parallellt med väckelserörelsen växte nykterhetsrörelsen fram och många stolsnickare engagerade sig i den. Andra samspelande folkrörelser i Östervåla är jordbruksrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och hembygdsrörelsen. I Östervåla tar man egna initiativ när myndigheter är för långsamma eller 5

4 Kyrkorna i Östervåla och Harbo bedriver stor barnverksamhet. Bilden visar glada barn i Korskyrkan. Varje sommar ordnar Missionskyrkan Sommarbyn med aktiviteter för barn barn deltar. ointresserade. I Östervåla går man samman att på frivillig väg bygga frikyrkor, konstfryst ishockeylokal, hembygdsgård, möbelmuseum och hantverkscentrum. I Östervåla finns det i generna gott samarbete, men det har brutits vid vissa tillfällen, vilket allvarligt har sårat det goda Östervåla. Så skedde vid Östervålamordet 1895! FRÄLSNING OCH ROCK Det ovanliga var att i Östervåla prästerna så aktivt stödde väckelsen i missionsförsamlingen och deltog i den. När baptistförsamlingen i slutet av 1920-talet var utan pastor, så predikade missionsförsamlingens pastor Oskar Winkvist i baptiskapellet varje söndageftermiddag. På förmiddagarna och kvällarna predikade han i missionskyrkan. Många människor blev frälsta. De 40 som blev frälsta i baptistkapellet fick tillhöra baptistförsamlingen. De 100 som blev frälsta i missionskyrkan fick tillhöra missionsförsamlingen. Under många decennier var Skogsvallens festplats i Östervåla samlingsplats för tusentals ungdomar från Uppland, Gästrikland, Dalarna och Västmanland. Skogsvallen var också ett utslag av den entreprenöranda och djärvt företagande som finns i Östervåla. Ledarna engagerade bl a den stora engelska popgruppen Status Quo, den amerikanske rocklegenden Bill Haley, sångerskorna Eartha Kitt, USA, och Miriam Makeba, Sydafrika. Publikrekordet innehas av det svenska Rocktåget med uppträdande 1995 för mer än betalande. Få folkparker vågade satsa på dessa storheter, som Östervåla har gjort. UPPSALA LÄN Östervålaborna har under mycket lång tid önskat att tillhöra Uppsala län. Det framkom i folkomröstningar 1951, 1969 och Östervåla tillhör samma arbets- 6

5 marknadsregion som Uppsala, företagen har sin marknad i och arbetspendlingen är mycket stor till Uppsala-Arlanda-Stockholm. Studie-, sjuk- och kulturresor sker huvudsakligast idag till Uppsala. Många Östervålabor är framgångsrika företagare i Uppsala. Björn Sundström som två gånger (1999 och 2005) för Kammarkollegiets räkning har utrett konsekvenserna av ett länsbyte för Heby kommun, skriver att det finns inga hinder för att tillåta Heby kommun (som Östervåla är en del av) att byta från Västmanlands till Uppsala län och landsting. Alla kriterier är uppfyllda nu också. Det är dessutom så att Hebys näringsgeografiska band med Uppsalaregionen förstärkts de senaste sex åren. Näringsgeografiskt är bilden mycket tydlig. De flesta som flyttar till Heby kommer från Uppsala- och Stockholmsregionen, utpendlingen från kommunen sker i första hand till Uppsala, den till Sala har minskat sedan år Trenden är likartad bland gymnasieeleverna. 57 procent väljer Uppsala som studieort, 25 procent Sala. Östervåla och Harbo är de orter i Heby kommun som mest önskat byta län. ÖSTERVÅLA OCH PUTNAM Den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam har genom forskning bevisat att människor i Västerlandet har passiviserats genom att televisionen har fått en så stor genomslagskraft. Man förvandlas från aktiv engagerande människa till en passiv konsumerande. I Östervåla engagerar man sig och detta kan också uttryckas i Östervålaandan. Nu engagerar sig Östervåla för att dess skola skall bli bäst i landet. Putnam har också i en annan forskning visat på skillnaderna mellan Nord-Italien och Syd-Italien. I Nord-Italien är människor mycket engagerade i folkrörelser, körer, föreningar osv. Där sker utveckling, företagsamhet och ekonomisk blomstring. I Syd-Italien är det tvärtom mycket fattigt, brist på folkrörelseengagemang. Maffian har stort spelrum. Östervåla påminner mycket om de små orterna i Norra Italien, där det sker mycket av familjeföretagande och entreprenörskap med god sammanhållning besöktes Östervåla av en grupp norditalienska företagare, vilket kan leda till samarbete och kunskapsutbyte. DUBLIN ÖSTERVÅLA RHÔNE ALPS GNOSJÖ Östervåla uppmärksammades också i en ledarartikel i Dagens Industri den 11 april Så sprids tillväxten var rubriken och Östervåla beskrevs som ett gott exempel på en bygd som tar sitt öde i sina egna händer och lever vidare på gamla överlevnads- och småföretagartraditioner. Östervåla jämförs med framgångsrika tillväxt- och entreprenörområden i Alperna, Irland och Gnosjö. Dessa perifera regioner tar sina öden i egna händer och försöker steg för steg att förbättra sina positioner. Exempel på entreprenörskap och företagande är Roger, Robert och Lars-Arne. De är snabbväxare som tror stenhårt på kakel. Roger Alteby, Robert Jansson och Lars-Arne Larsson med sitt företag Östervåla Kakel och Golv uppmärksammades i Dagens Industri, 7 mars 2001, med artikeln Snabbväxare tror stenhårt på kakel. Tre kompisar från Östervåla bestämde sig en dag för över tio år sedan att starta en kakelfirma. I dag är Östervåla Kakel och Golv ett av Sveriges mest snabbväxande företag med stadig vinst. År 2001 fick också Roger, Robert och Lars-Arne priset som Årets företagare i Heby kommun. Östervåla Kakel och Golv har nu också butiker i Uppsala, Gävle och Sollentuna. 7

6 Springbrunn och gemenskapsplats på torget i Östervåla. Östervåla Torg invigdes 15 juni Kommunala Servicenämndens ordförande, Stig Sjögren, skriver: Vi ville skapa ett praktiskt fungerande torg med estetisk utformning för människors behov av avkoppling, möten med andra och för att underlätta Din väg mellan olika mål. FYRA FÖRETAGARBYGDER I en nyligen utkommen bok FYRA FÖRE- TAGARBYGDER Porträtt av lokalt näringsliv utanför storstaden utgiven av Nutek och Dalarnas Forskningsråd beskrivs utveckling och tillväxt på fyra landsbygdsorter utanför storstadsområdena: Leksand, Mora, Edsbyn och Östervåla. Dessa fyra orter har mycket av samma bakgrund och utveckling, samt beskrivs som goda exempel. Vägen från hantverkstradition till modern industriell verksamhet beskrivs i ljuset av geografiska och kulturella villkor. Uppmärksamhet ägnas också åt kyrkans och idrottsrörelsens roll för den sociala sammanhållningen. Forskarna beskriver hur Östervåla och Heby kommun ser sig som ett randområde i Mälardalsregionen men hör samman med Mälardalen, såväl naturgeografiskt, historiskt som funktionellt. Heby kommun och Östervåla har en gynnsam trend som hänger samman med just knytningen till Mälardalsregionen. Boken redovisar hur företagarandan växt fram i Östervåla med start för 200 år sedan med stolsnickeriet. Möbelproduktionen finns ännu kvar om än i mindre skala. Men den gamla produktionsformen (småskalighet, familjeföretag) och företagarandan präglar fortfarande bygden i hög grad. Det viktiga för Östervålas överlevnad som ort är att Östervålaborna har assimilerats in i en miljö av egenföretagande och självständighet som i sin tur har genererat företag och företagande, i många fall vitt skilda från stoltillverkning. Här kan nämnas två relativt stora tillverkningsföretag, Zetterbergs (tillverkning och montering av påbyggnader till anläggningsfordon) och Elanders Tofters (grafisk produktion). 8

7 ELDSJÄLAR, NÄTVERK OCH LOKAL GEMENSKAP Studien av Fyra Företagsbygder har följts upp med en ytterligare forskningsrapport: ELDSJÄLAR, NÄTVERK OCH LOKAL GEMENSKAP Studier kring föreningsliv och företagande i Mora, Leksand, Edsbyn och Östervåla. I denna bok beskriver man det sociala kapitalet och nätverket samt dess betydelse i samhällslivet i Östervåla grundat på den amerikanske statsvetaren Robert E. Putnams forskning. Putnam menar att vi måste studera hela samhällslivet för att kunna förstå de demokratiska institutionernas framgångar eller brist på framgångar. Det är lika mycket på fritiden, i föreningar och frivillighetsorganisationer, som medborgarandan (Östervålaandan) har skapats. Forskarna skriver att det är viktigt att studera det långa historiska perspektivet för att förstå hur en anda formas i ett samhälle. De menar att företagsklimatet i Östervåla har formats under en mycket lång tid. I denna andra bok behandlas Frikyrklighet och företagande i dessa fyra orter samt jämför med Gnosjö. För att skapa en medborgaranda behövs gemensamma värderingar, säger Kiell Tofters. Samvaron och glädjen i det här gemensamma, den här sociala gemenskapen ger oss så mycket, säger Rolf Edlund. Idrott och företagande jämförs i de fyra bygderna. I Östervåla har folket frivilligt byggt en ishockeyhall. På samma sätt har man i Edsbyn byggt den nya Bandykyrkan. Vår ishall är ett monument över samarbete över andan i samhället, säger Rolf Larsson. Ett annat ämne som behandlas grundligt i boken är Att leva och verka gemenskap och nätverk. Författarna finner talesätt som markerar den rivalitet som råder mellan samhällena. När Tärnsjöborna tänker så handlar Östervålaborna, säger Tärnsjöbor när de vill vara sarkastiska. Östervåla söker egen identitet och vill inte kopplas samman med Heby kommun. Vi är ju upplänningar, enligt den gamla landskapsuppdelningen, och vill hem till Uppland. 20-ÅRING PRISAD FÖR MODERN LEDARSTIL Entreprenörskapet fortsätter hos den unga generationen i Östervåla genom framför allt Therése Gunnarsson. Den 13 maj 2004 skrev Dagens Industri om Therése med ovanstående rubrik. En stark ledare som kan bygga nätverk och engagera andra, sade man om Therése från Östervåla som fick Anders Wall-stipendiet på kronor som 2004 års unga företagare. Det var just hennes moderna ledarstil som premierades. Therése kommer ur snickarsläkt i Östervåla i flera generationer. Det var i Uppsala som Therése Gunnarssons ledaregenskaper först sattes på prov. Under gymnasietiden i Uppsala drev hon företaget UF Bunter som vann Ung Företagsamhets nationella miljöpris i konkurrens med tävlande unga företagare. Juryns motivering var: Theréses entreprenörskap visar prov på framåtanda och drivkraft. Hennes ledarskap visar på empati, mognad och ödmjukhet vilket medför förtroende, engagemang och uppskattning från kollegor, rådgivare, leverantörer, kunder och omvärld. GOTT ENTREPRENÖRSKAP I ÖSTERVÅLA SKOLA Näringslivsgruppen i Heby kommun delar varje år ut entreprenörpris till elever i högstadiet, som har skapat en god affärsidé. Både andra och tredje pris gick år 2005 till elever i Östervåla skola. Det är en mycket god utveckling på samarbetet 9

8 skola arbetsliv i Östervåla, vilket också visar sig hos lärarna. År 2004 utdelades också ett lärarpris. Av 13 goda och genomarbetade bidrag från lärarlag i Heby, Morgongåva och Östervåla skolor vanns första priset av Kersti Westerlund, Cecilia Åhlenius och Eva Larsson, arbetslag B Östervåla skola. Det vinnande bidraget höjer sig över de övriga bidragen genom att betona elevinflytande och kontinuiteten samt vikten av en kulturell och social mötesplats. Förslaget genomsyras av kreativitet. Genom detta förslag kan samverkan skola-arbetsliv byggas ut enligt tävlingens kriterier och det prioriterade målet för skolorna i Heby kommun: Barn och ungdomar ska ges möjligheter till en god yrkesorientering genom en naturlig samverkan med arbetslivet och närsamhället med syfte att utveckla entreprenörskap och företagsamhet. BESLUTSMOTIVERING Eleven sätts i centrum och ges stora möjligheter till inflytande och delaktighet. När skolelever i Harbo, Tärnsjö och Östervåla skall tävla mot varandra i friidrott, gör man det på Furuvallen, Tärnsjö. Östervålas främsta friidrottare nu är systrarna Petra och Therése Forsberg. Petra har sprungit 800 m på Therése har sprungit 1500 m på 4.30 och 5000 m på Samarbetet mellan skola och näringsliv byggs på ett naturligt sätt in i det dagliga skolarbetet och spänner över flera ämnen och en längre tidsperiod. Företagen ges möjlighet att komma till skolan och i diskussionsform deltaga i elevens mognadsprocess, samtidigt som läraren stimuleras till nytänkande. Förslaget ger ramarna men lämnar stort utrymme för den egna kreativiteten. Inramas av spännande temadagar. Förslaget från Kersti Westerlund, Cecilia Åhlenius och Eva Larsson öppnar för större samverkan mellan skolan och det omgivande samhället. Det främjar elevernas utveckling till goda samhällsmedborgare. Välkommen till en kreativ skola som har gott samarbete med arbetslivet och närsamhället. VÄLKOMMEN I UTVECKLINGSSAMTALET Östervåla har en mycket intressant historia, är levande i nuet och kommer att ha en mycket god framtid! När du är här var inte rädd att ta kontakt med oss Östervålabor. Var och en har en mycket intressant historia. Det finns så många som har så mycket väsentligt att berätta. Varje människa är också en berättelse. Det hindrar berättandet när man tror att man inte är någon, när man inte tror att man har rätt till berättandet. Östervåla Utvecklingsråd vill inspirera människor i Östervåla att fortsätta berätta. Mötena mellan människor och denna broschyr visar vad som styr våra liv och utvecklingen av bygden. Vad det är som får oss att ta en riktning eller att stanna kvar där vi inte vill stanna. Eller våga stanna då många rör sig. Hur vi hanterar relationen mellan vår yttre verklighet och de inre bilderna och drömmarna vi har. Välkommen i samtalet, drömmandet och entreprenörskapet! 10

9 UNIKITETER I ÖSTERVÅLA Östervåla har blivit känd för framförallt följande saker: Tämnaren - Upplands största insjö Aspnäs säteri - Den historiskt rikaste platsen i västra Uppland Östervålastolarna årig landsunik snickartradition Saliga hörnet - Väckelsen i Östervåla Tofters tryckeri och Zetterbergs lastbilar - två framstående företag Ishockeykulturen - Damfotbollen Östervåla Gästgivaregård Alla vägar bär till Östervåla. TÄMNAREN UPPLANDS STÖRSTA INSJÖ Tämnaren har genom århundradena haft en viktig funktion för Östervåla. Det är en rik fågel- och fiskesjö. Runt sjön är det en underbar natur, som bäst kan upplevas vid Aspnäs, Kalvnäset, Harbonäs eller Sjöbo. Man kan också komma ut till sjön vid Järpebo, Hamra och Öndbo. Under vintern ser man mängder av pimplare och skridskoåkare på isen. Uppsala kommun tar sitt dricksvatten från Tämnaren. Vi vill satsa på att utveckla Tämnaren, så att den lever minst ett sekel till. Kan vi åter höja vattenytan, är en fråga som vi ställer oss. Studerar vi på gamla kartor, ser vi att Tämnaren var till ytan mycket större längre tillbaka. Liksom alla sjöar förändras och har viss livslängd har Tämnaren på 1600-talet på naturlig väg sjunkit genom landhöjningen så att Åbyängen med området söder över Lindsbro, Holm, slätten kring Harboån blivit vattenfritt liksom området i norr vid Hindersbo. Så tillkom en rejäl vattensänkning på 1870-talet för att bönderna skulle få mera användbar åkerjord. En andra sänkning gjordes Men det har visat sig att dessa sjösänkningar inte gett den brukbara jord, som man hoppades på. Genom ett lägre vattenstånd och en intensivare odling sjunker markerna minst en tum per år. I början av 1970-talet gjordes invallningar och sjöns vattennivå höjdes något för att säkerställa dricksvatten till Uppsala. Nu har Uppsala börjat fundera på att åter höja vattennivån för att i framtiden säkerställa behovet av vatten. I Östervåla är intresset stort för att valla in mer runt sjön för att höja vattennivån och förlänga sjöns ålder minst 100 år. Och Tämnaren är en av landets finaste fågelsjöar och skall så förbli. Tämnaren ligger i Heby, Tierp och Uppsala kommuner. Med gemensamma intressen och krafter bör dessa tre kommuner kunna rädda Tämnaren. ASPNÄS SÄTERI VÄSTRA UPPLANDS RIKASTE HISTORISKA PLATS Aspnäs har anor från tidig medeltid. Under 1300-talet var Matts Kättilmundsson en av Sveriges mäktigaste män och det var han som byggde upp Aspnäs säteri med gårdskyrkan, som fortfarande används. Enligt muntlig tradition vistades också Heliga Birgitta på Aspnäs. Under senare år har en teatergrupp framfört skådespel om Matts Kättilmundsson och om Heliga Birgitta. Under 1700-talet ägdes Aspnäs av jägmästaren Andreas Schönberg, för att därefter få samma ägare som till Gysinge bruk. Schönberg arrangerade många kungliga jakter i skogarna i Östervåla, Nora och Huddunge. Ofta var det björn som jagades. Carl von Linné var vän till Andreas Schönberg och besökte också Aspnäs. De brevväxlade med varandra och originalen finns i arkiv i London. Schönberg sålde 1758 sin gård Hammarby (söder om Uppsala) till Linné. Det har varit många ägare till Aspnäs under årens lopp. Mangårdsbyggnad och gårdskyrka ägs nu 11

10 av Östervåla församling. Efter Andreas Schönbergs död 1759 förföll kyrkan och var tidvis fårhus. Den restaurerades och invigdes i början av 1960-talet och har mycket intressanta kyrkmålningar. Jordbruket och bondgården, Aspnäs Gård AB, ägs av Håkan och Magnus Karlsson. Aspnäs Gård är Heby kommuns största jordbruk och djurbesättning. Från Matts Kättilmundsson till idag kan vi räkna 53 olika ägare. ÖSTERVÅLASTOLARNA 200-ÅRIG LANDSUNIK SNICKARTRADITION Den rikliga och utbredda stolsnickarverksamheten i Östervåla beskrivs i Östervåla Möbelmusem, Kartans snickeriverkstad och Östervåla Hantverkscentrum. Östervåla-stolen är en profilprodukt och ett kännetecken för Östervåla. Östervålas varumärke är Stolriket. Därför har vi byggt en skulptur med en Östervålastol vid Kyrkskolan vid infarten till Östervåla samhälle. Stolar har tillverkats i Östervålabygden i 200 år och har varit utmärkande för orten. Modellerna har varierat genom tiderna och påverkats av olika stilepoker. Stolsnickeriet i Östervåla blomstrade som mest under 1800-talets senare del med nyrokoko och nyrenässans. Enligt vissa uppgifter tillverkades det år 1875, stolar i bygden. Dagens Nyheter hade den 29 juli 2001 en stor artikel med rubriken Stolriket behåller stilen, där man beskrev den levande snickartraditionen. I Stolriket görs möbler med bestående värde. I Östervåla i Uppland lever en gammal tradition vidare. Här tillverkar möbelsnickare stolar i äldre stil med gedigen hantverkskvalitet. I Östervåla, mellan Uppsala och Sandviken, tillverkas stolar som de var förr. En 200-årig stolmakartradition lever vidare och nya möbelsnickare utbildas här. Lindome öster om Göteborg var en annan ort, där många möbler tillverkades. Idag finns ingen möbelsnickare i Lindome, i Östervåla finns ännu unga snickare. Tidskriften Antik & Auktion nummer 6 juni 2002 hade ett fylligt reportage om Stolar med härlig snits från Östervåla. Stolar med säker stil. Stolar med garanti. Tidskriften beskriver stolsnickeriets historiska utveckling i Östervåla mycket väl. Till det växande industrisamhällets stora manifestationer hörde världsutställningarna. När Jan Jansson i Stärte fick ett hedersomnämnande på Världsutställningen i Paris 1855 kom det att bli av avgörande betydelse för den fortsatta möbeltillverkningen i Vålabygden. Svensk Slöjdförening uppmärksammade stoltillverkningen och ordnade ett möte i Östervålas gästgivaregård Bland de inbjudna märktes ornamentbildhuggare Carl Ahlborn som tidigare försett snickarna i bygden med egna stolsritningar, schabloner och verktyg. Det var förmodligen de nyrenässansstolar som idag går under benämningen Östervålastolar. Ahlborn hade tidigare, under en resa i Ryssland, väckt köpmännens intresse för Östervåls produkter. SYMBOL FÖR STOLRIKET Någon speciell Östervålastol har aldrig funnits, men man kan säga att den från slutet av 1800-talet populära nyrenässansstolen med rottingflätning i rygg och sits så småningom blev kännetecknande för Östervåla. Allmogemodellen som står som skulptur är vald för att den representerar den tid då snickeriet i Östervåla började utvecklas. Den är kopierad från en stol i Ol-Persgården i Skogbo. Det rara med denna ortstypiska modell är att snickaren också har tagit intryck av högreståndsstilar. Frambenen är förenklat rokokosvängda och stolen har också den i rokoko 12

11 Utställning av Östervålatillverkade stolar i Östervåla Möbelmuseum. karaktäristiskt formade ryggfjädern. Förutom detta har snickaren formhyvlat sargerna i gustaviansk stil. Resultatet blev en charmig stilblandning. Stolen är målad i engelskt rött vilket var en mycket allmän färg på den tiden. Skulpturen har invigts sommaren 2005 och har till alla delar framställts ideellt av ortsbor och företag från Östervåla. Initiativtagare är Östervåla Utvecklingsråd. Caj Söderberg (själv av snickarsläkt) står för idé, utformning och ritningar. Den skicklige stolsnickaren Bertil Lindblom har tillverkat stolen. Arvet efter Bertil förvaltas nu väl av mågen Henrik Jonsson och Emil Sedvallson, Bertil Lindbloms Eftr. Eftersom stolen skall tåla väder och vind är den tillverkad av lärkträ från Lars-Olof Pettersson, Tobbo. Träet har sågats av Ömans Klingsåg, Hermansveden. Wåhlstedts Måleri har målat stolen. Bygg-Sven har byggt fundament och stativ samt Johanssons Elektriska har installerat belysning. ÖSTERVÅLA MÖBELMUSEUM Östervåla Möbelmuseum är värt ett eller flera besök. Det ligger vid Östervåla hembygdsgård (Mårtsbogården) 1,5 km väster om Östervåla kyrka vid Tidernas Väg, väg 272, mot Gysinge. Möbelmuseet visar en snickeriverkstad med komplett maskinutrustning från början av 1900-talet samt en utställning med både äldre och nytillverkade Östervålamöbler. Östervåla Möbelmuseum och dess guider berättar om den 200-åriga möbeltillverkningen i bygden. VERKSTADEN OCH VERKTYGEN Hos Östervåla Möbelmuseum kan man läsa följande: Stolsnickeriet bedrevs under nästan hela 1800-talet i hemmen. Särskilda verkstäder var ovanliga. Under varma årstiden snickrade man i snickarboden eller brygghuset. Det vanligaste var dock att man hade sin hyvelbänk i stugan, dagligstugan, och hade taket eller ibland ugnen till torkplats för virket. Verktygen var enkla. Yxan var kanske det viktigaste 13

12 verktyget vid förarbetet av virket. Sågen var av mindre betydelse och användes mest vid kontursågning av svängda ben och liknande. Bandsågen kom först i bruk vid sekelskiftet. Hemgjorda kontureringssågar var däremot nödvändiga för att kunna tillverka de under senare delen av 1800-talet rikt profilerade stolsryggarna. Svarven, om den fanns, drogs för hand av någon i familjen eller av kunden. Trampsvarven har inte brukats mycket i Östervålaområdet. Hyvlar, borrar och stämjärn hörde till de viktigaste handverktygen. Oftast var de hemmagjorda. Viktiga detaljer var de mallar, ibland kallade märken, som användes vid utformningen av ben och ryggstycken. Finputsningen gjordes med sickling av stål och glas samt hemgjort sandpapper. Det tillverkades av en skinnbit med pålimmad slipstensmassa och kallades skinnfil. Limmet köptes av garvare på orten. Till stolsitsarna användes ofta rotting. Den importerades hel och rund. Rottingen klövs för hand med kniv till önskad bredd och hyvlades sedan till rätt storlek. Till hjälp kunde en del ha en särskild rottingskrädare vilken underlättade arbetet. Putsning och rottingsflätning gjordes ofta av kvinnor. Målning och polering förekom inte. Stolarna såldes trävita ända till de nya modellerna kom under 1870-talet. Då blev betsning och polering vanligt. Stolsnickeriets utveckling innebar att en del byggde särskilda verkstäder i slutet av 1800-talet och att fotogendrivna motorer drog svarvarna i stället elektrifierades Östervåla vilket innebar stora förändringar för alla. Man kunde ta bort Kartans Möbelsnickeri, som utöver arbetsplats, var en träffpunkt för grannars samtal och hämtning av post under många år. 14

13 tramp- och draganordningar och sätta dit en remskiva istället. Många skaffade då kombinationsmaskiner. Vid elektrifieringen av Östervåla socken fick bönderna elström först. Många snickare knorrade att de skulle behöva vänta så länge på ström till sina maskiner. KARTANS MÖBELSNICKERI Kartans Möbelsnickeri ca 3 km norr om Östervåla samhälle är det enda kompletta möbelsnickeri från äldre tid som finns bevarat i Östervåla socken. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet och fungerade som kvarn i drygt 100 år. År 1917 byggde Georg Lindblom om den till möbelsnickeri sålde Georg Lindblom Kartans Snickerifabrik till Bröderna Albert och Per Pettersson. Alberts söner Georg, Gösta och Rune arbetade många år i möbelverkstaden. Gösta började i snickarverkstaden som 13-åring och arbetade till 86 års ålder, han var alltså verksam som möbelsnickare i 73 år. Gösta cyklade varje dag upp till Kartan från Åby till slutet och utförde sitt dagsverk som finsnickare. Kartans Möbelsnickeri blir nu Byggnadsminne. I verkstaden är allting kvar, såsom Gösta Pettersson lämnade verkstaden. Besök i Kartans Möbelsnickeri ordnas genom Möbelmuséet. ÖSTERVÅLA HANTVERKSCENTRUM Hantverkscentrum startade som ett kommunalt projekt och omvandlades från årsskiftet 2000/2001 till en självständig ekonomisk förening. Hantverkscentrum har haft en god utveckling gällande besök och försäljning. Tillsammans med Östervåla Gästgivaregård, Östervåla Utvecklingsråd och Östervåla Möbelmuseum förstärker Östervåla Hantverkscentrum ortens egen profil vilken kombinerar traditionellt kunnande med småskaligt företagande. Östervåla Hantverkscentrum har sedan 1998 framgångsrikt samordnat lokala hantverkare i trakten kring Östervåla genom gemensam marknadsföring och försäljning. Genom turistinformation, marknadsföring av Vålabygden och lokala nätverk mellan företagare vill man stimulera nyföretagande och affärsutveckling samt öka bygdens attraktionskraft. Östervåla har en kulturhistorisk profil vad avser god kvalitet när det gäller material och utförande. Genom att föra vidare sina traditioner har Östervåla en utgångspunkt för sin framtida utveckling. Hantverkscentrums övergripande syften är att: Tillvarata och utveckla den lokala entreprenörsandan. Att kunna bidra till attitydpåverkan, positiv entreprenörsanda, och ett innovationsvänligt företagsklimat. Bidra till ökad sysselsättning. Starkare/fler företag med ökad omsättning som ger möjligheter till arbete för fler människor. Stimulera förnyelse och utveckling vad gäller företagens produkter och nya marknader. Öka och bevara kunskapsinnehållet i produkter genom bibehållandet av gammal kunskap inom traditionellt hantverk. Genom att kombinera ny teknik med traditionellt hantverkskunnande finna nya branscher. Påverka regional och lokal attraktionskraft och utveckla den lokala besöksnäringen. Uppmuntra fler hantverkare att omvandla sin hobbyverksamhet till företagsverksamhet. Hantverkscentrum ansvarar också för Heby kommuns turistinformation i 15

14 Östervåla-Harbo och känns igen på gumman, som sitter vid trottoaren i centrum av Östervåla och visar vägen till Hantverkscentrum. SALIGA HÖRNET VÄCKELSEN I ÖSTERVÅLA Östervåla tillsammans med grannsocknarna Harbo och Nora fick under talet vara med om en mycket stark och lång väckelse, som ledde till stora och livskraftiga frikyrkoförsamlingar. Det var mycket nersupet och fattigt och hopplöst i Östervåla i början av 1800-talet. Östervåla låg för sig själv långt borta. Men så kom väckelsen. Människorna fick hopp. Familjer och byar förändrades. Man började ta initiativ, man företog sig. Många män blev snickare utöver att vara bönder startades missionsföreningen i Östervåla, som 1920 bytte namn till Östervåla missionsförsamling. Vid mitten av 1930-talet hade bl a Östervåla missionsförsamling 550 medlemmar, och var största landsbygdsförsamlingen i Sverige. Nora-Tärnsjö och Harbo har också haft stora missionsförsamlingar. MÖTESPLATSEN Än idag är missionsförsamlingarna livskraftiga tillsammans med Korskyrkan, Östervåla, och Betelkyrkan, Tärnsjö. Frikyrkorna i Heby kommun samarbetar i ett nätverk under namnet Mötesplatsen. I Mötesplatsen ingår också Huddunge missionskyrka, Centrumkyrkan i Heby, Västerlövsta missionsförsamling samt Finska församlingen utöver de nämnda. Samarbetet med Svenska kyrkan är också gott. Under väckelsens tid under 1800-talet var det ofta präster, som var öppnare för den genom att hälsa kolportörer (resande predikanter som också sålde uppbyggelselitteratur) välkomna till bygden. En sådan var prästen Johan Dillner, som också uppfann musikinstrumentet Psalmodikon. Vid Östervåla kyrkogård finns idag ett intressant Dillner-museum, som kan besökas efter kontakt med pastorsexpeditionen. Prästen Esbjörn startade 1865 NÖVLM Nordöstra Västmanlands Läns Missionsförening som var en mötesplats för väckelsen i det saliga hörnet. TOFTERS TRYCKERI OCH ZETTERBERGS LASTBILAR TVÅ FRAMSTÅENDE FÖRETAG Båda dessa familjeföretag var resultat av den företagaranda som finns i Östervåla. De utvecklades till två välkända, expanderande frontföretag inom sina branscher. Zetterbergs tippflak anno Utrustad med motordriven vajertipp monterad på Lastbil typ GMC. Zetterbergs dumperflak anno Dumperflak typ EuroDumper utrustad med hyraultipp, monterad på Scanias nya lastbilschassi som introducerades på marknaden EuroDumper är i dag Zetterbergs största produkt i antal. 16

15 Tofters tryckeri startades 1918 av Per Johan Pettersson. Zetterbergs startades 1923 av Henrik Zetterberg. Zetterbergs Produkt AB har under senare år varit ett dotterbolag i den finska storkoncernen Kone. Zetterbergs ägs sedan början av år 2005 av dess vd Torbjörn Eriksson och ekonomichef Lars Erfäldt. De nya ägarna, som bor på orten, satsar långsiktigt på att utveckla företaget och dess verksamhet i Östervåla. Zetterbergs är Heby kommuns största industriföretag med 125 anställda i Östervåla. Därtill har företaget ett dotterbolag i Polen med 25 anställda. Genom detta initiativ tryggas arbetet i Östervåla för de anställda. I framtiden räknar vd Torbjörn Eriksson med att Zetterbergs behöver rekrytera, och därför är företaget engagerat i lärlingsutbildning. Genom Torbjörn Erikssons och Lars Erfäldts initiativ har det blivit ett lokalt och synligt ägande, vilket uppskattas mycket av anställda, intressenter, orten Östervåla och Heby kommun. Tofters ägs av tryckerikoncernen Elanders med Carl Bennet som majoritetsägare. Elanders Tofters är ett av Sveriges modernaste och främsta tryckerier med stora kunder såsom Sandvik Coromant, Selga och försäkringsbolaget IF. Profileringen är framställning av produktkataloger för industri och handel. Företaget har 75 anställda i Östervåla, Uppsala och Stockholm. TRYCKERIMUSEUM Elanders Tofters planerar att bygga ett tryckerimuseum i anslutning till sina lokaler vid Dalvägen, Östervåla, i samarbete med Västmanlands Länsmuseum, Västerås. Syftet är att Tofters Tryckerimuseum skall skapa ett stort engagemang hos människor för att stärka Östervålas identitet, varumärke och utveckling, ge kunskap och utbildning till besökande och särskilt skolelever, samt förstärka företaget Elanders Tofters goda image. Muséet skall också vara en smältdegel för framtida utveckling i Östervåla, hos samarbetspartners samt det lokala företaget Elanders Tofters AB (Tofters Tryckeri AB). Smältdegeln skall vara öppen för nya idéer och synpunkter. Genom att bevara och beskriva historien och industrisamhällets kulturarv skall varje museibesökare och bokläsare bättre förstå dagens samhälle, entreprenörskapets värden, företagandes villkor och det goda arbetslivet. Utifrån dessa värderingar skall hon vilja engagera sig att bidra till bygders, nätverks och företags livskraft och utveckling. Östervåla-muséet kommer att ha en koppling till dagens verksamhet i företaget Elanders Tofters, också genom att finnas i samma fastighet. Muséet kommer att binda ihop historia och nutid, vilket ger det en dynamik. Tryckerimuséet kommer att vara öppet för lokalsamhället, dess besökare och turister, skolan samt företagets kunder. Muséet kommer också att integreras med utbildning för elever i grundskola, gymnasieskola och lärlingsutbildning. ISHOCKEYKULTUREN DAMFOTBOLLEN Samarbetsandan och entreprenörskapet har i Östervåla visat sig i den frivilligt byggda och skötta ishallen, där det sjuder av verksamhet och många lag. Östervåla har haft elitishockey under många år och fostrat många skickliga ishockeyspelare. Marcus Ragnarsson är född och ishockeyfostrad i Östervåla. Han har under många år spelat i NHL och har återkommit till Sverige och Uppsala, där han nu representerar Almtuna. Ishockeyintresset är mycket stort i Östervåla, och en viktig 17

16 Lundahallen i Östervåla är samlingsplatsen för alla hockeyintresserade. Det finns en bred verksamhet med ishockeyskola, pojkhockey, junior- och seniorhockey. I mitten av 90-talet var Östervålas seniorhockey ett av distriktets bästa hockeylag. faktor varför många ungdomar stannar kvar i Östervåla. Under senare år har damfotbollen visat sina framfötter med fotbollsskor. ÖIF:s damfotbollslag har nu år 2005 avancerat till division 1 och är Östervålas stolthet. Det är höga publiksiffror vid Lundavallen när damlaget spelar, liksom i ishockeyhallen. ÖSTERVÅLA GÄSTGIVAREGÅRD ALLA VÄGAR BÄR TILL ÖSTERVÅLA Miljön, traditionen, maten och servicen är unik i den vackra och omskrivna Östervåla Gästgivaregård. Under mer än tio år drevs rörelsen av tre unga krögare och gästgivare Kia, Monica och Katarina. Dessa unga entreprenörer och företagare fick 2004 års Östervålapris. Det var om Kia, Monica och Katarina som tidskriften Allt om Mat, nr 7 och , skrev: Alla vägar bär till Rom, heter det. Men det finns fler platser dit alla vägar bär. Jag tänker på Östervåla. En liten men förnämlig ort med närhet till flera stora städer som Uppsala, Västerås och Gävle. Det är när man tittar på kartan man inser att alla vägar bär dit. Och märkligt nog så är det så det känns när man åker mil efter mil genom ett skogsklätt landskap. 18

17 Plötsligt öppnar det sig och man är där! Här driver tre glada tjejer Monica Larsson, Catarina Pentler och Kia Olofsdotter sedan 1989 Östervåla Gästgivaregård, Gästis som det för det mesta kallas. Det är ett uppdrag med anor de tagit på sig. Sedan 2004 ägs gästgivaregårdens fastighet av ett 20-tal lokala företagare, som är intresserade av att gästgivaregården fungerar som ett centrum och motor i att utveckla Östervåla. Det finns en stor lokal uppbackning av gästgivaregården. Gästgivare och ansvariga för verksamheten är Christian och Karin Oxelstål, som har lång erfarenhet av att vara krögare. UTVECKLING GENOM ÖSTERVÅLA UTVECKLINGSRÅD Östervåla Utvecklingsråd bildades vintern 1998 och arbetar för att utveckla Östervåla och Harbo angående näringsliv, kommunikationer, boende, service och turism. För drygt 50 år sedan sammanslogs Östervåla och Harbo till en storkommun. Vi har mycket gemensamt och därför är det naturligt att vi arbetar för utveckling på båda orterna. Medlemmar i Utvecklingsrådet är privatpersoner och företag, som är intresserade av bygdens utveckling. Verksamhetsidén är att verka för att utveckla Östervåla-Harbo! Syfte för Utvecklingsrådet är att: Vara ett organ för Östervåla-Harbo beträffande näringsliv, turism, boende och service. Marknadsföra, synliggöra och sätta Östervåla-Harbo på kartan. Fungera som koordinator för olika intressen och grupper med syftet att utveckla Östervåla-Harbo. Entusiasmera och stimulera för att få utveckling, ökad sysselsättning och tillväxt i Östervåla-Harbo. NÄTVERK FÖR FÖRETAGARE Varje månad inbjuder Östervåla Utvecklingsråd företagare och nyckelpersoner i Östervåla, Harbo och Tärnsjö samt kommunledning till företagarlunch i Östervåla Gästgivaregård. Dessa luncher är mycket uppskattade och välbesökta. De är även ett samtalsforum med god gemenskap och viktig information från och till företagare. Som företagare är du välkommen till dessa luncher. Företagare är ofta ensamma personer på sin ort, men här lär vi känna varandra, ger varandra råd och förmedlar affärer. Nyinflyttade företagare känner sig snabbt hemmastadda i Östervåla. HUVUDMAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKT Östervåla Utvecklingsråd är initiativtagare och huvudman för ett treårigt LEADERprojekt Utveckla Östervåla. Östervåla ligger inom Nedre Dalälvsområdet, där EU-finansierar landsbygdsprojekt. Många av ortens företag Zetterbergs, Elanders Tofters, Sala Sparbank, Mäklarcentrum, Ahlezons, Tempo Östervåla samt Östervåla Utvecklingsråd är engagerade i projektet med både pengar, tid och stort personligt engagemang. Företagarnas engagemang för Östervålas utveckling är en styrka för orten. Projektet har byggt upp ett nätverk med ett 50-tal intresserade, som deltar aktivt i nätverksmöten, enkäter och arbete. MILJONEN TILL ÖSTERVÅLA UTVECKLINGSRÅD Sala Sparbank, vars område är Heby och Sala kommuner, har kontor i Östervåla, och är starkt engagerad i att utveckla denna bygd genom Bygdekraft. Varje år ger banken 1 miljon kronor till olika utvecklingsprojekt. Sommaren 2004 ansökte Östervåla Utvecklingsråd om pengar från Sala Sparbanks Miljonen 19

18 En Östervålastol! Målarmästare Leon Wåhlstedt och stolsnickare Bertil Lindblom bredvid den stol som den 2 juli 2005 invigdes på en 5 meter hög pelare där vägarna möts i Östervåla samhälle. Det är en symbol för Varumärket Östervåla och typiskt för bygden är den till alla delar ideellt framställd. Caj Söderberg stod för idé, utformning och ritningar. Förebilden är en stol från Ol-Persgården i Skogbo. Den tillverkades av Bertil Lindblom av virke från Tobbo marker som skänktes av Lars-Olof Pettersson. Nils Öman sågade det. Wåhlstedts målade stolen och Bygg-Sven AB stod för fundament, pelare och montering. Johanssons Elektriska anordnade belysning av stolen. Initiativtagare var Östervåla Utvecklingsråd. till ett antal delprojekt inom området Bygga Varumärket Östervåla. Det ansökta beloppet var kronor. Den 13 september, bankens födelsedag, utdelades kr till Östervåla Utvecklingsråd av bankens vd Christer Eklind. PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE: I detta projekt skall alla insatser och aktiviteter göra orten känd och attraktiv, så att befolkningen ökar med 15 personer per år. Ungdomar och barnfamiljer skall välja att bosätta sig i Östervåla genom att få arbete i dess företag efter genomgången företagsförlagd utbildning. Vi erbjuder möjligheten att bygga hus på Lundaområdet samt närhet till dess sport- och rekreationsområde. Stolriket är ett konkret uttryck för Varumärket Östervåla. Med stödet från Sala Sparbank kan vi utveckla en företagsförlagd utbildning, dvs. skapa och utveckla ett pilotprojekt för gymnasieutbildning i företag. Behovet är stort för Östervålas och Harbos företag att i framtiden rekrytera väl utbildad arbetskraft. VI BEHÖVER DIN MEDVERKAN Utvecklingsrådet har skapat en webbplats för Östervåla Eftersom också detta arbete är ideellt, tar det tid, men vi är på god väg. Du är välkommen att bli medlem i Östervåla Utvecklingsråd. För 100 kronor per år (gäller privatpersoner) får du som medlem större möjlighet att vara med och påverka Östervålas utveckling i positiv riktning. Du får även löpande information om vad som är på gång i vår region. Vi behöver din medverkan. Styrelsen består av: Kiell Tofters (ordförande), Kia Hugoson (vice ordförande), Joachim Fabrelius (sekreterare), Gertrud Tofters (kassör), Anita Olsson, Barbro Öman, Tommy Lennartsson och Pehr Eklund. Landskapsarkitekt Josefin Kofoed har år 2001 gjort en analys av Östervåla, där hon skriver: Företagsamheten och det stora ideella engagemanget är styrkor som gör det möjligt att förverkliga de önskemål och behov man har på orten. Det gör också att man ser positivt på framtiden vilket i sig är en viktig förutsättning för en orts utveckling. Det stora engagemanget i kyrkor och föreningar gör att det finns välutvecklade nätverk mellan ortsborna vilket är en förutsättning för företagsamheten. Östervålaborna är måna om de värden och traditioner som finns på orten och man har också kraften att ta vara på detta. HARBO EN LEVANDE LANDSBYGD Den som ska till Harbo o fria ska kunna båd lagga o smia och kan han int göra 20

19 en karbandsspik så är de int värt att han tittar dit. Denna visa från Harbo beskriver att det funnits en stark hantverkstradition. Framförallt var det träprodukter. Helt dominerande var laggningen. Träslöjd var det vanligaste förekommande hantverket i socknen, vilket avgjordes av den nära tillgången på skog. Träindustrin har växt till Harbos största företag Scandinavian Kitchen AB i Haga med 130 medarbetare. Efter väg 272 mot Uppsala finns ett par stilmöbelsnickerier. Genom att det var fattigt och små gårdar i Harbo, så har uppfinningsrikedomen varit stor. Harbo har dominerats av två stora säterier. Harbonäs säteri, som ligger vid Tämnaren, har kvar sin vackra mangårdsbyggnad sedan 1600-talet. Harbonäs var från början ladugård under Aspnäs tvärsöver sjön Tämnaren, för att därefter ha samma ägare som till Lindsbro herrgård i Östervåla ätten Tigerhielm. Vid Harbonäs finns marmor och under första delen av 1900-talet bröts marmor och en industri växte upp i Harbo. Denna vackra marmor finns på ett antal offentliga byggnader i landet. Vid Harbo samhälle ligger Viby, som blev säteri Viby säteri med tillhörande frälsehemman kom att under tre århundraden få stor betydelse för socknen. Där anlades manufakturverk och järnhammare. Harbo och Östervåla har under mycket lång tid haft nära samarbete och gemenskap. Båda socknarna har varit inriktade mot Uppsala. Men tidigare kunde det bli skärmytslingar vid sockengränsen. Den Östervålayngling som besökte Harbo för att fria fick passa sig, slåss eller fly slogs Harbo och Östervåla samman till en storkommun. Sedan 1971 ingår båda socknarna i Heby Kommun. HARBO VÄXER MED UNG BEFOLKNING 1898 kom Gustav Asplund till Viby säteri. Han lät landbönderna på frälsehemmanen under Viby friköpa gårdarna. Mellan 1904 och 1914 avstyckades drygt femtio fastigheter från Viby och det är detta, som nu är Harbo samhälle. Det har byggts många egnahem i Harbo och befolkningen växer. Harbo har den yngsta befolkningen i Heby kommun. Många har sitt arbete i Uppsala. Harbo ligger lågt och sjön Tämnarens vatten sköljde tidigare över stora arealer. Tämnaren sänktes på 1870-talet (110 cm) och 1950 (40 cm), varvid mer brukningsbar jord vanns höjdes åter sjön (25 cm) för att Uppsala stad skulle kunna ta sitt drickvatten därifrån. Vid Tämnaren finns vackra naturområden, som är naturvårdsskyddade. Vid Harbonäs säteri finns sedan 1960 ett naturreservat, Kalvnäset. Kalvnäset är en moränudde som skjuter ut i Tämnaren. Den har en lundartad ädellövskog med ek, ask, lind, rönn och hassel. Här finner man trollduva, lungört, vårärt och underviol. Vid Tämnaren kan man se pilgrimsfalk och höra rördrom. Svart stork har visat sig i Harbo. Författaren Po Tidholm berättar i Tidevarv 7/98 att han han sökt efter en plats, där han kunde bygga sin sommarstuga. Levande landsbygd, ett hus som kunde återställas till ursprungligt utseende och en äkta vardag skulle där finnas. Och visst hittade han sitt hus. I Harbo! Det var under en resa genom nordvästra Uppland som jag kände igen den där vardagligheten jag hade sökt efter. Istället för desperata försök att snärja turister verkade det faktiskt som om folk klarade sig själva. Att det är gamla spelmanstrakter gör det bara bättre. Tre kilometer bort bor Curt Tallroth, och om man tittar riktigt noga på beteshagarna och de slingriga vägarna så ser man faktiskt kopplingen mellan nyckelharpornas pastorala klang och landskapets historia. 21

20 ÖSTERVÅLAPRISET Östervåla Utvecklingsråd, som arbetar för att utveckla Östervålas näringsliv, kommunikationer, boende, service, turism och kultur, marknadsför också Östervåla och vill sätta orten på kartan. Utvecklingsrådet utdelar årligen Östervålapriset till en person, som med avgörande utvecklingsinsatser av bestående värde för bygden placerat Östervåla på kartan. Östervålapriset är ett konstverk skapat av konstnär Lotta Hanell. Priset utdelades första gången år Det gick till Göte Zetterberg för hans insatser inom Östervålas näringsliv och idrottsverksamhet. Elof Åkerlund erhöll priset år 2001 för sina avgörande utvecklingsinsatser för att göra Östervåla till ett kulturellt centrum års pris gick till Olov Andersson för hans mångåriga ideella arbete för Östervålas utveckling och historia. Rolf Larsson erhöll 2003 års pris för sitt engagemang, entusiasm och oförtröttligt arbete att utveckla Östervåla. Östervåla Utvecklingsråd gav det femte Östervålapriset till Monika Larsson, Catarina Pentler Norstedt och Kia Olofsdotter Hugoson, för att de som skickliga entreprenörer startade verksamheten i Östervåla Gästgivaregård. GÖTE ZETTERBERG ÅR 2000 Göte Zetterberg har under ett mycket långt företagareliv, som började i tonåren, byggt upp och utvecklat familjeföretaget Zetterbergs till att bli Östervålas största företag och arbetsgivare. Zetterbergs i Östervåla är ett välkänt varumärke och har haft avgörande betydelse för att sätta Östervåla på kartan. Företaget har blivit basen för den internationella koncernen Zeteco. Senare har Zetterbergs ingått i koncernerna Partek och Kone. Idag ägs företaget av Torbjörn Eriksson, vd, och Lars Erfäldt, ekonomichef. Göte Zetterberg har, förutom att han erbjudit många arbetstillfällen i Östervåla, också byggt bostäder åt anställda och på så sätt haft avgörande betydelse för att människor kunnat bo och arbeta i Östervåla. ELOF ÅKERLUND ÅR 2001 Östervålapriset är ett erkännande av Elof Åkerlunds avgörande utvecklingsinsatser för att göra Östervåla till ett kulturellt centrum; särskilt sång och musik, mångårigt ideellt arbete i missionsförsamlingen, kultur och historia. Vi vill speciellt betona Elof Åkerlunds initiativ och ledning av Krönikespelet i missionsförsamlingens park. Priset är ett uttryck för den tacksamhet, som Östervåla Utvecklingsråd känner för Elof Åkerlund. Östervåla är fattigt utan Elof Åkerlund, som var Östervålas Mister Music! Elof Åkerlund har inspirerat många att sjunga och musicera, att lyssna på klassisk musik samt att besöka konserter. Detta har berikat livet för många Östervålabor. OLOV ANDERSSON ÅR 2002 Östervålapriset är ett erkännande av Olov Anderssons omfattande och mångåriga ideella arbete för Östervålas utveckling och historia. Olov Andersson är en man med mångas förtroende, en samarbetsman, och ofta har han arbetat i det tysta med uppgifter som andra inte vill utföra. Under tjugo år var Olov Andersson ledamot i Heby kommunfullmäktige, kommunstyrelse och arbetsutskott, tekniska nämnden, Hebygårdar, Vafab och VL. Det gick mycket bra för Olov att komma överens med andra förtroendevalda för kommunens och Östervålas bästa. Idag är Olov Andersson den drivande kraften i Östervåla Möbelmuseum och dess verksamhet. ROLF LARSSON ÅR 2003 Rolf Larsson är född i byn Horrskog, där han tillsammans med fadern Lennart lärde sig att sälja hus och potatis. Det har Rolf fortsatt med efter studier och arbete i bank. Han är mycket aktiv i idrott och som idrottsledare. 22

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande FÖRENINGEN SVERIGES KYRKOGÅRDSCHEFER OCH SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION inbjuder till kyrkogårdskongress den 5 7 september 2011 i Varberg Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner.

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Växtkraft Östervåla Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Projektägare: Östervåla utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Viktoria Landén Kommun:

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Färdplan Flen. FUTURE Researchbased. STRATEGY Futurebased. ACTION Strategy enforcement. Visionsworkshop 3 18 januari 2012. strategy.

Färdplan Flen. FUTURE Researchbased. STRATEGY Futurebased. ACTION Strategy enforcement. Visionsworkshop 3 18 januari 2012. strategy. Färdplan Flen Visionsworkshop 3 18 januari 2012 FUTURE Researchbased foresight STRATEGY Futurebased strategy ACTION Strategy enforcement Workshop 18 januari Välkomna! Kort tillbakablick Idéer till åtgärder

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 Svenska stadskärnor VÄLKOMMEN TILL ÅRSKONFERENSEN I VÄSTERÅS DEN 21-22 MAJ 2014 Årets största konferens och bankett håller vi i Västerås, Årets Stadskärna 2013! Här samlas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Inledning Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Visit Värmdö Ideell Förening är näringslivets och föreningslivets organisation inom besöksnäringen. Tillsammans med Värmdö kommun bildar

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Vision och utvecklingsprogram för hållbar utveckling till 2020

Vision och utvecklingsprogram för hållbar utveckling till 2020 Här finns alltid något att göra, alltid en förening att gå med i, alltid någon idrott att delta i, alltid något kulturellt att gå till. Boshra Rizkallah, Hovsjö, säljare på konditori Vision och utvecklingsprogram

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Mora. 2. Vad med Mora gör oss stolta.. Sammanställt svar. https://deltaonline.identx.se/workshops/print/mora-2015-05-...

Mora. 2. Vad med Mora gör oss stolta.. Sammanställt svar. https://deltaonline.identx.se/workshops/print/mora-2015-05-... Delta Online - Mora (/workshops/list) Mora 2. Vad med Mora gör oss stolta....och en sak som inte gör oss så stolta? Stark tradition Tryggt att bo här - nära det man behöver i livet Stolta över idrottskultur

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Lokal plan för Eggvena till framtiden!

Lokal plan för Eggvena till framtiden! Lokal plan för Eggvena till framtiden! 1 Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen 2 Vem har tagit fram planen och hur 3 Beskrivning av Eggvena 4 Vad är det bästa med Eggvena? 5 Slogan för Eggvena

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide Ung Företagsamhet Rådgivarguide Vår idé är ett lock på drinken med hål för sugrör. Ursprunget är att en av våra kompisar blev drogad på krogen, vilket är ett problem idag. Själva idén med locket och designen

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Vill du vara med och älska Vännäs?

Vill du vara med och älska Vännäs? Missionskyrkan Vännäs är en växande gemenskap mitt i samhället. Vi vill fungera som ett andligt hem för alla och har därför ett mångsidigt arbete. Vill du vara med och älska Vännäs? Vi söker PASTOR www.missionskyrkanvannas.se

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer