Planerad golfbana på Vrångholmen

Transkript

1 Planerad golfbana på Vrångholmen Arkeologisk utredning Tanum socken, Vrångsholmen :1 m fl, Mikael Eboskog Rapport 005:9

2

3 Planerad golfbana på Vrångholmen 1 Planerad golfbana på Vrångholmen Arkeologisk utredning Tanum socken, Vrångholmen :1 m. fl. Bohusläns museum RAPPORT 005:9

4 : 09 ISSN Manusförfattare Mikael Eboskog Layout och grafisk design Pia Hansson (omslag), Pia Claesson, Gabriella Kalmar (inlaga) Redigering Pia Claesson Tryck och distribution Bohusläns museum Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /1046 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 Planerad golfbana på Vrångholmen 3 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 6 LANDSKAPSBILD... 6 NATURLANDSKAP... 6 KULTURLANDSKAP... 7 FORNLÄMNINGSMILJÖ... 7 METODIK... 7 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT... 8 SLUTSATSER...10 ÅTGÄRDSFÖRSLAG...10 REFERENSER...11 OTRYCKTA KÄLLOR...11 FIGURFÖRTECKNING...13 BILAGOR...13

6 4 Bohusläns museum 005: 09 1:1 1:4 1:13 1:15 1:31 1:19 1:17 1:61 1:57 1:3 1:6 1:4 1:45 1:63 1:43 Figur 1: Utdrag ur fastighetskartan 9A 5h, skala 1:0 000, med undersökningsområdet 1:37 1: N 1:44 1:59 1:30 1:9 1:3 1:38 1:53 1:66 1:64 1:35 1:7 1:65 markerat. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning 00X-XX-XX. 1:39 1:35 1:67 1:70 1: 1:46 1:1 1:5 1:71 1: TORSERÖD 1:68 1:90 1:14 1:69 1:50 1:75 1:34 1:76 1:85 1:58 1:3 1:33 BJÖRNÄS 1:54 1:86 1:77 1:88 1:6 1:10 1:51 1:73 1:78 1:56 1:1 1:79 1:0 1:9 1:79 1:47 1:57 1: 1:80 1:80 1:16 1:11 1:8 1:83 1:91 1:7 S s 1:9 S 1:84 1:48 1:81 1:14 1:5 S 1:3 1:74 1:13 1: 1:89 1:3 S 1:11 3 KNÄM S 1:8 :14 1:4 s 1:93 1:10 6:3 4 1:60 1:14 1:15 1:7 7:5 1:49 1:87 5:30 S 4:9 s 1:19 1:9 s5:1 11:1 1:6 1:1 5:33 4:10 1:40 1:7 :14 1:6 5:1 6:4 7 5:13 6:5 1:40 1:0 1:5 1:1 S:3 KNÄM 5:6 :14 5:7 5:14 6:1 S 1:3 1:7 5:3 5:15 6:7 1:17 5:4 5:8 5:10 5:17 5:3 6:6 1:18 5:18 5:16 TANNAM 5:11 5:5 1:161:161 5: :3 1:91:16 1:15 4 5:19 5:7 5:7 18 1:171:14 5:0 4:10 1:44 5:4 5:5 5:4 :1 :3 5:5 1:38 VRÅNGSHOLMEN :1 1 1:39 1:8 1:36 1:45 : 5:9 4:10 s 1:5 :0 3 1:5 1:8 1:30 1:13 1:5 KLÄTTA KNÄM :14 3 1:5 1 1:58 1:141 1:57 1:59 1:133, 1:5 5 1:5,1 1:5 1:133 1:100 1:58 1:130 1:143 1:1 1: KLÄTTA 1 S 1:5 TANNAM 3 :14 1:1 3 7:1 KLÄTTA 3 1 1:14 1:15 1:133 :14 1:89 5 :18 1:19 1:56 s :19 :1 1:55 1:57 1: 1:58 1:15 6:1 1:59 :14 1:53 1:3 1:0 1:4 :3 7:1 1:5 MJÖLKERÖD 7:1 1:6 4 :13 :1 :6 3:6 1:3 1:7 1:8 :17 4:3 1:9 1:30 1:31 1:3 : 4:6 1:1 :14 1:33 1:35 6 4:8 1:34 1:36 1:39 7:3 1:10 4:4 4:9 1:471:37 1:6 7:4 1:48 1:38 4: 1:50 1:49 1:46 1:401:601: meter 1:66 1:51 1:63 1:45 1:641:65 1:5 1:44 1:67 1:68 1:4 1:43 1:69 1:86 8:1 5:8 1:41 1:85 1:84 Figur 1: Utdrag ur fastighetskartan 9A 5h, Skala 1:0 000, med undersökningsområdet markerat, streckat yta är strandskyddsoch Natura 000 område. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning DNR /1046.

7 Planerad golfbana på Vrångholmen 5 Sammanfattning På Vrångholmen KB:s uppdrag och Länsstyrelsens beslut (dnr ) genomförde Bohusläns museum mellan den 8 juni och juli år 004 en arkeologisk utredning. Utredningen föranleddes av planerad golfbana och bebyggelse inom fastigheterna Vrångholmen :1 med flera. Delar av utredningsområdet utgörs av strandskydds- och Natura 000 område, inom dessa genomfördes endast en okulär besiktning. I utredningen deltog Mikael Eboskog (fält- och rapportansvarig) och Oscar Ortman. Syftet med utredningen var att fastställa förekomst av fast fornlämning. I de skogsklädda bergsområdena begränsades de arkeologiska insatserna till en inventering, dels på grund av tidsbrist och dels på grund av att området inte var tillgängligt för maskin. För övrigt drogs schakt, huvudsakligen på slänter och platåer upp mot höjdområdena. Sammanlagt drogs 10 schakt. I 16 av dessa schakt påträffades fynd/anläggningar (bilaga samt 5-7). I utredningsområdets norra del påträffades vid schaktgrävningen en trolig kokgrop och en del slagen flinta. Vid inventeringen av området, strax norr om kokgropen, påträffades ett antal stensamlingar och intill en av dessa fanns även en skålgrop placerad på en mindre stenhäll (detta område omnämns som FU-område 3, Ny 1, se bilaga 4). Ett hundratals meter söder härom påträffades flintmaterial i ett antal schakt i form av flintavslag samt övrig slagen flinta. Fynden tillsammans med läget, antydan till sadelläge, tyder på någon typ av aktivitet men på grundval av kvalitén och kvantiteten av materialet bedömdes att framtida insatser här inte var befogat. Centralt i områdets södra del och tillika södra delen av en större bergsrygg (NV-SÖ) påträffades två boplatslokaler. I den nordliga lokalen fanns en ränna samt fynd i form av flintavslag, keramik, ett slipat ämne av bergart och bränd lera. I boplatslokalen strax söder om den ovan beskrivna hittades förutom en rund grop även en stensättning. Av fynd i området kan nämnas en flintskrapa samt ett antal keramikskärvor (båda ovan beskrivna boplatslokalerna benämns FU-område, Ny, se bilaga 4). I ett pass i NÖ delen av utredningsområdet, omgiven av berg i NV och SÖ, påträffades i en sandsluttning exponerad mot sydväst rikligt med flintavslag samt en del av en bergartsyxa. Fynden koncentrerade sig runt 5-meters nivån över dagens vattenstånd vilket antyder att det rör sig om en stenåldersboplats (boplatslokalen benämns FU-område 1, Ny 3 se bilaga 4). Resultatet av utredningen visade alltså att det förutom tidigare kända fornlämningar fanns ytterligare tre fornlämningsområden (Ny1-3). Dessa utgörs av tre boplatser av delvis skiljda karaktärer och åldrar, allt från trolig järnålder till stenålder. Bohusläns museum anser att vidare exploatering bör göras så att den i möjligaste mån undviker konflikt med fornlämningarna i området. Om konflikt inte kan förhindras bör, innan någon exploatering sker, berörda fornlämningar

8 6 Bohusläns museum 005: 09 föregås av en arkeologisk förundersökning. Sammanlagt föreslås sex områden bli föremål för en förundersökning (se bilaga 4 samt tabell 1). I dessa föreslagna förundersökningsområden ingår fem tidigare registrerade fornlämningar (Raä 755, 756, 1165, 1166 och 1167). Raä 1198 och 1673 som också ligger inom undersökningsområdet, är registrerade by- /gårdstomter, vilka enligt Bohusläns museum inte kräver ytterligare antikvariska åtgärder då nöjesparken har förstört den ena och den andra med all sannolikhet inte kommer att beröras. Vidare anser Bohusläns museum att även kulturlämningarna, här förekommande; torplämningar, stenbrott, odlingsrösen, gärdesgårdar och äldre vägar, bör beaktas och att vidare hantering av dessa bör försiggå av samråd med Länsstyrelsen och Bohusläns museum (för översikt över kulturlämningar se bilaga 3). Tillstånd för ingrepp i fornlämningarna och deras område söks hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Bakgrund Mellan den 8 juni och juli år 004 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning inom fastigheterna Vrångholmen :1 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun, Västra Götalands län (figur 1). Utredningen utfördes med anledning av en planerad golfbana och tillika bebyggelse. Bohusläns museum har tidigare yttrat sig i ärendet (BM dnr. 379/03 K och 619/03 K). Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Vrångholmen KB, Länsstyrelsens beslut (dnr ). Ansvarig institution var Bohusläns museum. I utredningen deltog Mikael Eboskog (fält- och rapportansvarig) och Oscar Ortman. Den arkeologiska utredningens syfte var att fastställa förekomst av hittills okända fornlämningar inom undersökningsområdet för att därigenom skapa ett underlag för Länsstyrelsens kommande beslut och fortsatta handläggande av ärendet. Landskapsbild Naturlandskap Området är beläget på norra sidan om Tannams kile. Området som är relativt kuperat omfattar tre bergsområden med mellanliggande dalgångar. Dessa dalgångar har under stora delar av förhistorien utgjort grunda havsvikar. Idag används dessa som betes- och odlingsmark. Bergsområdena består huvudsakligen av hällberg, bevuxna med barrskog. Höjderna ligger som mest

9 Planerad golfbana på Vrångholmen 7 på ca 50 m.ö.h. medan dalgångarna ligger 1-10 meter över dagens vattenstånd. Kulturlandskap Centralt i området finns en äldre by- och gårdstomt vid namn Tannam. Stefan Brink har i sin studie av Tanums bebyggelsenamn diskuterat namnets ålder och ursprung (Brink 1998:8). Tannams relation till Tanum är oklart men stödjer sig på Hjalmar Lindroths studie från Lindroth härleder i sin tur Tannam till den äldre namnformen Tunhamre belagd i ett brev från 1317 (Linderoth 1918:55). På det Laga skifteskartan över samtliga ägor till Tannam finns en ödegård och tre torp redovisade på Tannams utmarker. Torpen är Kvarnbäcken, Tannamdalen och Ekehagen. Inget av torpen ligger inom utredningsområdet. Torpet Kroken, som ligger inom utredningsområdet, finns belagt på 1930-års ekonomiska karta. Ödegårdens inägor sträcker sig delvis in i utredningsområdets norra del. Tannams åkermark är både på storskifteskartan från 1790 och lagaskifteskartan från 1837 samlad till de låglänta markerna söder och öster om byn. På storskifteskartan rör det sig om fyra stora åkerflak på båda sidor om landsvägen, åkerflaken direkt söder om byn är antagligen de äldsta. Ett mindre åkerflak väster om byn har en form som också talar för ett äldre tegbruk. Tannam bestod 1790 av fem gårdar. Förutom att dalgångarna nyttjats för jordbruk och att ett visst uttag av virke förekommit på de skogsklädda höjderna så finns i den västra delen av området en före detta nöjespark och tillika rekreationsområde. Fornlämningsmiljö Inom utredningsområdet finns flera kända fornlämningar: en bytomt (Raä 1673), tre stensättningar (Raä 1165, 1166 och 1167), ett gravfält (Raä 755) och en gravgrupp bestående av resta stenar (Raä 756) samt ett registrerat torp (Raä 1198) (se bilaga 1). Under förhistorisk tid har dalgångarna varit havsvikar och senare våtmarker. Förhistorisk bebyggelse återfinns därför troligast på de högre belägna bergsplatåerna och i sluttningarna ner mot åkermarken. Det är först i historisk tid som dalgångarna har tagits i bruk för odling och bete. Metodik Metoder som kom att användes var: Sökschakt med grävmaskin på åker- och betesmarken och inventering av skogs- och höjdområdena inom utredningsområdet samt av de områden som uttagits som strandskydd- och Natura 000. Inmätning av schakt, anläggningar och lämningar gjordes med GPS.

10 8 Bohusläns museum 005: 09 Undersökningens genomförande och resultat De skogsklädda bergsområdena inventerades enbart då ingen maskin kunde ta sig fram där. Området som klassats som Natura 000 samt strandskyddsområdena blev även dessa enbart extensivt undersökta. I de centrala delarna av dalgångarna drogs endast enstaka schakt då potentialen att påträffa fornlämningar på dessa nivåer bedömdes vara liten. På slänter upp mot höjder och på platåer och pass där maskinen kunde komma fram drogs sammanlagt 10 stycken schakt till en sammanlagd längd av 500 meter. Samtliga schakt var 1,5 m breda och mellan 1-7,5 m långa, djupet varierade mellan 0,45 m till 1 m. I 16 av schakten fanns fynd/anläggningar (för schaktplan se bilaga samt schakt-, anläggs- och fyndlista i bilagorna 5-7). I utredningsområdets norra del på en svagt mot NÖ sluttande sandmark påträffades vid schaktgrävningen en trolig kokgrop (A13 i schakt 106). Denna var meter i diameter och en meter djup. I botten fanns ett 0,1 meter tjockt kollager som sträckte sig en bit upp längs gropens väggar. I intilliggande schakt påträffades sparsamt med slagen flinta (F15-17 i schakt 10, 107 och 108). Vid inventeringen av området, strax norr om kokgropen, påträffades ett antal stensättningsliknande lämningar. Dessa var närmast runda och mellan -4 meter i diameter och 0,1-0,5 m höga, placerade med ett inbördes avstånd på mellan en till fem meter. De var uppbyggda av ett till tre stenlager. Stenarna var runda, vanligen 0,3 m i diameter. Intill en av dessa stensättningar fanns även en skålgrop placerad på en mindre stenhäll som var 1,3 meter i diameter. Då tiden som fanns för utredningens förfogande var knapp undersöktes inte stensamlingarna vidare. Kokgropen och flintmaterialet tyder på boplatsaktiviteter, möjligen kan stensamlingarna kopplas till dessa aktiviteter (hela detta område omnämns som NY 1 i bilaga 4). Strax söder om ovan nämnda område grävdes ett antal schakt i ett mindre pass (Ö-V). I ett par av dessa schakt (schakt 74, 9-94 samt 98) påträffades ett mindre antal flinta och kvartsavslag (F9-14). Fyndens kvalité och ringa mängd antyder dock att platsen har ett begränsat vetenskapligt värde och att vidare undersökning därmed inte är motiverad. Centralt i områdets södra del och tillika södra delen av en större bergrygg (NV-SÖ) fanns två boplatslokaler. I den nordliga lokalen, på en svagt mot NV sluttande åkermark, påträffades en ränna (A1) som var synlig i schakt 31. I ett intilliggande schakt (S3) var en oval grop (A18). I dessa ovan nämnda schakt kom även fynd i form av flintavslag, keramik, ett slipat ämne av bergart samt bränd lera (F 3-6). I den andra boplatslokalen, på en svagt mot SV sluttande skogsmark och strax söder om den ovan beskrivna, hittades i samband med dragning av schakt i området en stensättning (A9 i schakt 68) och en rund grop (A3 i schakt 71). Fynd i området var en flintskrapa (F7) i schakt 70 samt keramik (F8) i det intill, väster om liggande, schakt 71 (båda ovan beskrivna boplatslokalerna benämns Ny i bilaga 4).

11 Planerad golfbana på Vrångholmen 9 I ett pass i östra delen av undersökningsområdet, omgivet av berg i NV och SÖ, påträffades i en sandsluttning exponerad mot sydväst rikligt med flintavslag samt en del av en bergartsyxa (F1 och F i schakt 7). Fynden fanns koncentrerade runt 5-meters nivån över dagens vattenstånd och kom förhållandevis ytligt. Läget antyder att det rör sig om en stenåldersboplats (boplatslokalen benämns Ny 3 i bilaga 4). Figur : Del av stenvall/mur (fotograf: Mikael Eboskog). I samband med utredningen påträffades även ett antal kulturlämningar av skilda slag (se bilaga 3). I områdets östra del i en svacka i SÖ delen av ett bergsområde, fanns en stenanläggning bestående av stenvall/mur (fig. ). Stenvallen är som bredast -3 m och mellan 0,5 och 1 m hög. Dess hela längd är drygt 50 m (V-Ö), men är inte helt intakt hela vägen. Eventuellt kan byggnationen ha något med stenbrytning att göra, trots att något stenbrott inte fanns i dess omedelbara närhet. En torplämning och ett större stenbrottsområde fanns i områdets norra del. Ytterligare två mindre stenbrott fanns i områdets norra respektive nordvästra del och i det centrala området fanns ännu en torplämning (fig. 3). I den västra delen av utredningsområdet på en terrass strax nedanför och norr om krönet av en bergsrygg (NÖ-SV) påträffades i ett litet klapperstensfält tre uppbyggda stenrösen. Rösena är -3 m i diameter och 1-1,5 meter höga (figur 4). De är belägna på en terrasskant exponerade mot norr ca 5-10 meter ovanför åkermarken. Vid utredningstillfället gick det tyvärr inte att utröna vilken funktion dessa kulturlämningar haft. Figur 3: Ett av de större stenbrotten. Oscar Ortman med ryggen åt kameran (fotograf: Mikael Eboskog).

12 10 Bohusläns museum 005: 09 Slutsatser Figur 4: Ett av rösena i klapperstensfältet (fotograf: Mikael Eboskog). Inom området som är planerad för golfbana finns ett relativt stort antal fornlämningar registrerade. Dessa utgörs främst av gravar, både solitära sådana och gravfält. Stensättningarna ligger traditionsenligt i höjdlägen, i detta fallet exponerade mot sydväst och Tannams kile. Gravfältet och området med resta stenar är belägna på betydligt lägre nivåer och gravformerna låter antyda att dessa troligen anlades någon gång under yngre järnåldern. I gravfältens närhet finns Tannam gård som är skriftlig belagd till 1317 (Linderoth 1918:55). Att utröna huruvida gården är samtida med gravfälten är något som eventuella framtida undersökningar får utvisa då gården i huvudsak ligger utanför planområdet och inte kommer att omfattas av fortsätta undersökningar i dagsläget. I samband med utredningen där tre fornlämningsområden utkristalliserade sig (Ny 1, Ny och Ny 3) är Ny, mot bakgrund av ovan diskussion kring gravfält-boplats, särskilt intressant då keramikfynden m m eventuellt indikerar en samtida etablering med gravarna. I områdena för Ny 1 och Ny visar såväl läge som fynden på en betydligt tidigare bosättning, snarare sten- än järnålder. Möjligen har Ny 1 även sentida inslag vilket kokgropen, skålgropen och stensamlingarna låter antyda. Sammantaget kan sägas att området nyttjats under ett stort tidsspann och att det i eventuella framtida undersökningar finns stor potential till en fördjupning i diskussionen kring hur man under olika tider nyttjat ett givet landskapsrum. Åtgärdsförslag Bohusläns museum anser att vidare exploatering bör göras så att den i möjligaste mån undviker konflikt med fornlämningar såväl som kulturlämningar i området. Om konflikt inte kan undvikas anser Bohusläns museum att en förundersökning av berörda fornlämningar bör föregå en exploatering av området. Förundersökningarna syftar bland annat till att begränsa fornlämningarna så att de kan undvikas alternativt ge ett underlag inför ett eventuellt borttagande av desamma.

13 Planerad golfbana på Vrångholmen 11 Föreslagna förundersökningsområden inom undersökningsområdet (för placering se bilaga 4) är: Fu område Benämning Typ Storlek i m Kommentar 1 Ny 3 Boplats 000 Ny Boplats Här ingår även raä 1167 (stensättning) 3 Ny 1 Boplats Raä 755 Gravfält domaring, 3 stensättningar och 1 rest sten 5 Raä 756 Gravgrupp/Resta stenar 6 Raä 1165, 1166 Gravar/stensättningar resta stenar Referenser Linderoth, Hjalmar Bohusläns härads- och sockennamn. Institutet för ortnamns och dialektforskning. Göteborgs högskola. Otryckta källor Brink, S Tanumsbygdens bosättningshistoria med särskild utgångspunkt från bebyggelsenamn, manus.

14 1 Bohusläns museum 005: 09 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: BM dnr: 113/04 BM pnr: 154 Intrasisprojekt: BM Län: Kommun: Socken: Västra Götalands län Tanum Tanum Ek. karta: 9A5h Läge: X , Y Z 0-50 m Koordinatsystem: Höjdsystem: RT 90,5 gon Väst MSL Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Vrångholmen KB Bohusläns museum Mikael Eboskog Mikael Eboskog och Oscar Ortman Fältarbetstid: Arkeologtimmar: 80 Undersökt yta: m Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Förvaras i Bohusläns museums magazin (F nr: 1-17). UM nr 9066.

15 Planerad golfbana på Vrångholmen 13 Figurförteckning Bild inlaga: Vrångholmen mot fastigheten Tannam 4:10. Oscar Ortman med GPS. (fotograf: Mikael Eboskog). Figur 1: Utdrag ur GSD-fastighetskartan, blad 9A 5h, med platsen för undersökningen markerad, skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Inklipp; utsnitt Röda kartan, skala 1: , med undersökningsområdet symboliskt markerat. Figur : : Ett av rösena i klapperstensfältet (fotograf: Mikael Eboskog). Figur 3: Ett av de större stenbrotten. Oscar Ortman med ryggen åt kameran (fotograf: Mikael Eboskog). Figur 4: Ett av rösena i klappstensfältet (fotograf: Mikael Eboskog). Bilagor Bilaga 1. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9A 5h, med undersökningsområdet markerat. Fornlämningar inom undersökningsområdet utmärkta. Skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Bilaga. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9A 5h, med schakt och stensättningen markerad. Schakten är symboliskt markerade. De schakt som innehåller anläggningar och/eller fynd är numrerade. Skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Bilaga 3. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9A 5h, med upptäckta kulturlämningar markerade. Skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Bilaga 4. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9A 5h, med nyupptäckta fornlämningar och föreslagna förundersökningsområden markerade. Skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Bilaga 5. Tabell 1: Schaktbeskrivning Bilaga 6. Tabell : Anläggningsbeskrivning Bilaga 7. Tabell 3: Fyndbeskrivning

16 14 Bohusläns museum 005: 09

17 15Planerad