Vid kvarteret Näckström

Transkript

1 Vid kvarteret Näckström Fjärrvärmeschakt i Wahrendorffsgatan norrmalm, stockholm Arkeologisk förundersökning 2017 SR 1473 Emmy Kauppinen (text) Emmy Kauppinen (foto) Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet rapporterar

2 Omslagsbild: Detalj ur Johan van den Aveelen och Erik Dahlbergs Prospectus amœnissimi Horti Regii qui Holmæ est, versus meridiem, (Översättning: Utsikt av den mycket sköna Kungsträdgården i Stockholm från norr ). I nuvarande Wahrendorffsgatan ses 1600-tals huset med de tre fallande sadeltaken. Källa: Suecia antiqua et hodierna. Stadsmuseet Box Stockholm Rapportförfattare: Emmy Kauppinen Foto: Emmy Kauppinen Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Eneko, 2017 Publicering: 2017 ISBN Stadsmuseet

3 Innehåll 1 Inledning Administrativa uppgifter Sammanfattning Bakgrund Tidigare undersökningar Utförande och metod Undersökningsresultat och slutsatser Källor och litteratur Litteraturförteckning Digitala källor... 13

4 Figur 1. Undersökningsområdet markerad i rött på Stockholms Registerkarta DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor, i skala 1: stadsmuseet vid kvarteret Näckström

5 1 Inledning Stadsmuseet i Stockholm har efter beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län övervakat schaktningar i Wahrendorffsgatan på Norrmalm vid kvarteret Näckström 25, med anledning av arbeten för nedläggande av fjärrvärmerör. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Stockholm och schaktentreprenaden utfördes av Mark & Bygg Resursen AB (MBR). 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Norrmalm Fastighet: Näckström 25 Adress: Wahrendorffsgatan Typ av undersökning: Schaktövervakning Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsens beslut dnr: Stadsmuseets dnr: 4.4/3010/2016 Undersökningsperiod: till Arkeologisk personal: Emmy Kauppinen Dokumentation: Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. Koordinatsystem: SWEREF Sammanfattning Fjärrvärmeschaktet hade ett maxdjup som varierade mellan 1,10 till 1,30 m under dagens gatunivå. I schaktet påträffades främst moderna utfyllnadsmaterial bestående av grov makadam och sand. Ca 1 m under dagens gatunivå framkom äldre raseringsmassor som innehöll tegelkross, krossade byggnadsdelar av sandsten, krukskärvor (BIIy) och 1700-tals kakel och djurben (slaktavfall). I fjärrvärmeschaktets botten påträffades trä vid två tillfällen. Utanför Wahrendorffsgatan 1 anträffades två vertikala multnade pålar som stod med ett mellanrum på ca 1 m. De var nedslagna i grålera som var uppblandad med raseringsmassor. Pålarna var så murkna vilket omöjliggjorde att dendrokronologiska prov kunde tas. De två pålarna daterades till tidigt 1600-tal, genom att de ovanliggande raseringsmassorna daterades till och 1700-talen, samt att de befinner sig innanför 1600-talets strandlinje, se figur 9 och 10. Pålarna kan ha varit del av en rustbädd till ett hus eller en del av en äldre kajskoning, som fallet troligen var med Lithbergs fynd 1915 av vertikala pålar norr om vraket i kvarteret Katthavet, se figur 9. Träkonstruktionen av liggande trä som påträffades utanför Wahrendorffsgatan 19 var avgrävd vid tidigare schaktning. Då enbart 0,60 m av konstruktionen fanns bevarad kan det endast spekuleras i vad de varit del av. På grund av sitt läge mellan 1740-talets och 1600-talets strandlinjer (se figur 9 och 10), skulle konstruktionen mycket väl kunna vara del av en äldre kajanläggning som bör dateras till tiden före Bakgrund Denna sydöstra del av Norre förstaden var från mitten av 1700-talet en udde med Norrström i söder och Ladugårdviken i öster. Mellan Blasieholmen och Norrmalm fanns ett upp till 20 meter brett vattendrag som kallades Näckströmmen (Dahlbäck, Eggeby, Nyberg, & Sandberg 2002, s 110). Näckströmmens smalaste ställe under 1600-talet var 10,5 m och låg vid nuvarande korsningen av Arsenalsgatan och Kungsträdgårdsgatan (Löfgren Figur 2. På kartan från 1642 ses bl.a. Näckströmmen (a) som skiljde Norrmalm ifrån Blasieholmen (b), då kallad Skeppsholmen, vid Norrström finns palatset Makalös (c). I den inre Ladugårdsviken ses en hamn (d) och bron (e) som förband Norrmalm med Östermalm över dåvarande Ladugårdslandsviken. Källa: Stockholmskällan. Det är värt att notera att alla byggnader som finns med på denna karta aldrig byggdes, exempelvis det stora komplexet på Blasieholmen (f). vid kvarteret Näckström stadsmuseet 5

6 Figur 3. Tomtbildningen i kvarteren Katthavet och Näcktröm av Albin Löfgren 1932 (Löfgren 1932, s 97). Här ses bron mellan Norrmalm och Blasieholmen där Näckströmmen var som smalast, vid Arsenalsgatan/Kungsträdgårdsgatan. 1932, s 80). Här fanns en rödmålad träbro som förband Blasieholmen med Norrmalm (Dahlbäck, Eggeby, Nyberg, & Sandberg 2002, s 110), se figur eller 1643 satte Magnus De La Gardie igång med byggandet av palatset Makalös vid Norrström (Dahlbäck, Eggeby, Nyberg, & Sandberg 2002, s 149). Norre förstaden införlivades med Stockholm 1635 och 1637 sattes gaturegleringen igång och området fick ett nytt och rakt gatunät (Dahlbäck, Eggeby, Nyberg, & Sandberg 2002, s 157ff ). Ladugårdsviken hade under 1600-talet en bredd på 250 meter och sträckte sig upp till Jakobsbergsgatan (Löfgren 1932, s 79). Över Ladugårdsviken anlades under 1640-talet en bro mellan Östermalm och Blasieholmen, Ladugårdslandsbron, senare Nya ladugårdslandsbron. Den inre hamnbassängen fick namnet Katthavet och ibland kallades den Packaretorgsviken. Näckströmmen grundades upp genom landhöjning och utfyllnader, vilket medförde att Katthavet blev en mer träskliknade miljö under 1700-talet andra hälft (Hjulhammar 2010, s 29). I sin tur ledde det till att den helt och hållet fylldes igen under 1800-talet och blev Packaretorget för att så småningom bli Berzelii Park och Norrmalmstorg (Stahre, Fogelström, Ferenius, & Lundqvist 2005, s 328). Under 1870-talet fylldes, den nu smala rännilen, Näckströmmen igen av sin dåtida tomtägare som sålde den förstorade tomten till Jernkontoret. Järnkontoret i sin tur styckade upp tomten och sålde den östra delen (Wrangel 1914, s 24). Fram till 1845 gick Packaretorget fram till det som skulle bli Wahrendorffsgatan. Under 1860-talet vidgades gatan med två meter och fick en bredd på 7 meter. Stockholm Enskilda bank ville bredda gatan ytterligare och 1912 betalade de för att utöka gatans bredd till 10,5 meter (Löfgren 1932, s 108). 6 stadsmuseet vid kvarteret Näckström

7 5 Tidigare undersökningar Pålar och rustbäddar I samband med 1975 års schaktningar för utbyte av gasledning påträffades en ca 15 m lång sträcka med pålar ca 1,2 m under gatan, på ca +1,4 m.ö.h. (SR 407). En rustbädd dokumenterades i flertalet provgropar som gjordes under 1980-talets början i Näckström 19 (SR 744). Båtar I Wahrendorffsgatan har två vrak framkommit 2-3 m under gatunivån vid tidigare schaktningar år 1928 samt Vraken låg utanför 1600-talets strandlinje men daterades aldrig (SR 483 och SR 603). Vid grundläggandet av fastigheten Livförsäkringsbolaget Thule i kvarteret Katthavet, år 1915, påträffades en del av ett kravellbyggt vrak i ek ca 0,5 m under dåtidens gatunivå. Norr om vraket fanns en rad av nedslagna pålar, tolkade som en del av en äldre kajskoning. I vraket påträffades artefakter i form av krukskärvor, riggdelar, gjutjärnstackor, och en krutkammare som daterades till tiden runt 1500 (Lihtberg, 1917). Tyvärr är vrakets läge osäkert. I kvarteret Katthavet påträffades ytterligare vrakrester vid grundförstärkning av fastighet nr 9 under åren 1940, 1961, 1962 och 1986, vilka daterades till talen (SR 606, SR 354, SR 416 och SR 763). Stenläggning Vid schaktningen 2005 i synagogans gårdsplan i kvarteret Katthavet 5 påträffades äldre kullerstensbeläggningar, vilka tolkades som rester efter en stensatt gårdsplan. Keramikskärvor av typen yngre rödgods (BIIy) daterar stenläggningen till sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal, vilket är omedelbart efter med den tid då denna del av kvarteret fylldes ut (SR1446). Figur 4. De gröna fälten visar tidigare undersökningar i närheten av Wahrendorffsgatan. De schakt som omnämns i texten finns markerat med SR-nummer. Karta från Stadsarkeologiskt register (SR). vid kvarteret Näckström stadsmuseet 7

8 6 Utförande och metod Den arkeologiska schaktövervakningen har utförts av Emmy Kauppinen. Wahrendorffsgatan ligger på +3 m.ö.h. i väst, utanför Katthavet 1, Wahrendorffsgatan 1, och +2,4 m.ö.h. i öst, strax utanför Näckström 19. Schaktningarna skedde i tre etapper, se figur 5. I etapp 1, i Kungsträdgårdsgatan, grävdes det enbart i äldre vattenledningsschakt varför ingen arkeologisk övervakning gjordes. Etapp 2 i den västra delen av Wahrendorffsgatan genomfördes med arkeologisk schaktövervakning. Schaktmassorna bestod av grovt makadam och ljus sand. Ca 1 m under dagens gatunivå påträffades äldre raseringsmassor bestående av tegelkross, krossade byggnadsdelar av sandsten, krukskärvor (BIIy), och 1700-tals kakel och djurben (slaktavfall) blandat med sand. I den östra delen av schaktet påträffades två vertikala pålar i schaktbotten på ca 1,10 m (+1,70 m.ö.h.), se figur 6. De murkna pålarna var ca 0,15 m i diameter som var nedslagna i grålera blandat med äldre raseringsmassor. Inga fynd tillvaratogs. Pålarna dokumenterades genom foto och manuell inmätning, se figur 5 och 6. I etapp 3 påträffades en träkonstruktion av liggande trä, ca 1,30 m under dagens gatunivå (+1,10 m.ö.h.) i äldre raseringsmassor blandat med djurben och grålera, se figur 5 och 7. Konstruktionen, som var avgrävd vid tidigare schaktning, var ca 0,60 m lång, 0,15 m bred och bestod av två tunna trästockar, se figur 7. Figur 5. Här ses fjärrvärmeschaktet i sin helhet samt de olika etapperna. Etapp 1 i blått, etapp 2 i rött och slutligen etapp 3 i grönt. På kartan syns även de träpålar som framkom i etapp 2 och träkonstruktionen i etapp 3. Kartan i skala 1:500, kommer från Stockholms registerkarta DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor. 8 stadsmuseet vid kvarteret Näckström

9 Figur 6. De vita pilarna pekar på pålarna i etapp 2 s schaktbotten ca +1,70 m.ö.h. Fotot är taget väster ut, mot Kungsträdgården. Foto: Emmy Kauppinen, år 2017, SMM_ Figur 7. Den avgrävda träkonstruktionen som påträffades på ca -1,3 m under dagens gatunivå (+1,10 m.ö.h.). Den gula pilen pekar mot norr. De svartvita fälten är 0,10 m och den gula tumstocken, närmast i bild, är 0,20 m. Fotot är taget mot väster. Foto: Emmy Kauppinen, år 2017, SSM_ vid kvarteret Näckström stadsmuseet 9

10 10 stadsmuseet vid kvarteret Näckström Figur 8. Närbild på den avgrävda träkonstruktionen. Den gula pilen pekar mot norr. De svartvita fälten är 0,10 m och den gula tumstocken, närmast i bild, är 0,20 m lång. Foto: Emmy Kauppinen, år 2017, SSM_

11 7 Undersökningsresultat och slutsatser Fjärrvärmeschaktet hade ett maxdjup som varierade mellan 1,10 till 1,30 m under dagens gatunivå. I schaktet påträffades främst moderna utfyllnadsmaterial bestående av grov makadam och sand. Ca 1 m under dagens gatunivå framkom äldre raseringsmassor bestående av tegelkross, krossade byggnadsdelar av sandsten, krukskärvor (BIIy) och 1700-tals kakel och djurben (slaktavfall). I schaktbotten påträffades trä vid två tillfällen. I etapp 2 anträffades två vertikala multnade pålar med ett mellanrum på ca 1 m nedslagna i grålera som var blandad med äldre raseringsmassor. Pålarna var murkna och omöjliggjorde att dendrokronologiska prov kunde tas. De två pålarna är äldre än de ovanliggande raseringsmassorna som daterades till och 1700-talet och de befinner sig innanför 1600-talets strandlinje, se figur 9 och 10. Pålarna kan antingen vara del av en rustbädd till ett hus eller en del av en äldre kajskoning som fallet troligen är med Lithbergs fynd 1915 av vertikala pålar norr om vraket i Katthavet, se figur 9. Träkonstruktionen av liggande trä som påträffades i etapp 3 var avgrävd vid tidigare schaktning. Då endast 0,60 m av konstruktionen fanns bevarad kan det endast spekuleras i vad det varit del av. På grund av sitt läge mellan och 1600-talets strandlinjer (se figur 9 och 10), skulle konstruktionen mycket väl kunna vara del av en äldre kajanläggning som bör tillkommit före Figur 9. På Albin Lövgrens karta från 1932 har det påträffade träet i fjärrvärmeschaktet (i rött och grönt) markerats genom inringning. På kartan har Lövgren markerat olika tiders strandlinje. Dessa har markerats med färg, allt för att tydliggöra detta för läsaren. Den gula linjen visar 1820-talets strandlinje. Den lila linjen 1740-talets strandlinje och den mörkgrå linjen visar tomtindelningen från Torstenssons tomtbok från Det blå sträcket visar 1650-talets strandlinje. Fyndplatsen för pålarna som påträffades 1915 är markerade med ett rött (a) som ses övers i bild. (Löfgren 1932, s 97). vid kvarteret Näckström stadsmuseet 11

12 12 stadsmuseet vid kvarteret Näckström Figur 10. Fjärrvärmeschaktet i rött och grönt rektifierat på Hasselmos karta Båtfynd i Stockholm från Den blå linjen visar 1600-talets strandlinje. På denna karta syns tydligt att pålarna befinner sig innanför talets strandlinje (efter Hasselmo 1981, s 215). Träkonstruktionen ska troligen dateras till tiden innan 1740-talet, se figur 9.

13 8 Källor och litteratur Litteraturförteckning Dahlbäck, G. Eggeby, E. Nyberg, K. & Sandberg, R Staden på vattnet. Del 1: Stockholm: Stockholmia Förlag. Stockhoms Monografier 159:1. Hjulhammar, M Stockholm från sjösidan. Marinarkeologiska fynd och miljöer. Stockholm: Monografier utgivna av Kommittén för stockholmsforskning Lihtberg, N Fartygsfyndet i kvarteret Näckström N:o 1. Ett bidrag till Norrmalms äldre topografi. Stockholm: Samfunde S:t Eriks årsbok, s Löfgren, A Näckströmstrakten och Packaretorgsviken. Stockholm: St:Eriks årsbok, s Hasselmo, M Medeltidsstaden 17. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stahre et.al.2005 = Stahre, N-G. Fogelström, P-A. Ferenius, J. & Lundqvist, G. Stockholms gatunamn. 2:a utök. uppl. Stockholm: Monografier utgivna av Stockholms stad 50. Wrangel, F. U Blasieholmen och dess inbyggare. Stockholm: P. P. Nordstedt & Söners förlag. Digitala källor ( ) ( ) vid kvarteret Näckström stadsmuseet 13