ARBETE MED STÄLLNINGAR. Bengt Larsson Fredric Andersson Joakim Johansson

Transkript

1 ARBETE MED STÄLLNINGAR Bengt Larsson Fredric Andersson Joakim Johansson Nov 2007

2

3 FÖRORD Utvecklingsprojektet Råd och anvisningar för optimal användning av byggnadsställningar har utförts på initiativ av Tagene Bygg och Industriställningar och genomförts som ett projekt inom FoU-Väst med medverkan från i första hand Högskolan i Halmstad och Sveriges Byggindustrier. Deltagande har även skett från Ställningsentreprenörerna. Ett stort tack riktas till samtliga som deltagit i arbetet och bidragit med värdefull input under arbetets gång. Göteborg i november 2007 Sune Almqvist projektledare

4

5 INNEHÅLL Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund 1.2 Syfte och genomförande 1.3 Rapportens innehåll 2. Arbetsskador Byggindustrins och ställningsbyggarens arbetsskador 2.2 Ställningsbyggarens roll 2.3 Vad säger statistiken? 3. Vad säger lagen? EU-direktiv 2001/45/EG 3.2 Gällande svenska föreskrifter och avtal 3.3 Parternas ansvar och skyldigheter? 3.4 Krav på kompetens 3.5 Systematiskt miljöarbete och riskanalys 3.6 Krav på ställningar 3.7 Rehabiliteringsansvar 4. Olika typer av ställningar Systemställning 4.2 Rörställning 4.3 Olika tillverkare 4.4 Användningsområden 4.5 Ställningars kvalitet 5. Information och utbildning Hur får ställningsbyggarna information och utbildning 5.2 STIB och utbildning 5.3 Varför är inte alla utbildade? 5.4 Auktorisering 6. Dagens situation - Intervjuer Skador och säkerhet 6.2 Efterföljs lagar och regler?l 6.3 Slarv 6.4 Kontroll 6.5 Önskvärda förbättringar 6.6 Uppfattning om dagens situation 7. Slutsatser hur kan vi bli bättre Det finns förutsättningar för säkerhet och ergonomi 7.2 Dagens verklighet 7.3 Vad skall man göra? 7.4 Hur skall man göra? Referenser 45

6

7 SAMMANFATTNING Ställningsbyggarens arbete har successivt ändrat karaktär under de senaste åren. Arbetet har mer och mer blivit ett arbete för specialiserade företag, den svåra arbetsmiljön har uppmärksammats och säkerhetsarbetet har blivit ett europeiskt samarbetsprojekt. I denna rapport belyses dessa aspekter ur ett svenskt perspektiv. Projektet syftar till att ta fram råd och anvisningar för hur man för olika arbetsuppgifter erhåller en optimal byggställning med säker lösning och till en acceptabel kostnad. Det blir mer och mer så att det är ställningsbyggare som bygger ställning. Dessa ställningar är markant säkrare än ställningar byggda av andra. De olyckor som ställningsbyggaren drabbas av är i första hand fallolyckor, men även skador som orsakas av häftiga rörelser med överbelastning är vanliga. Trenden är dock tydlig - antalet anmälda arbetsolyckor där byggnadsställningar är inblandade minskar snabbare än andra typer av arbetsolyckor. De arbetssjukdomar han drabbas av är i första hand orsakade av belastningsfaktorer. De nya EU-direktiv, som trädde i kraft 2001, ställer högre krav på kompetensen bland yrkesgrupper som arbetar med ställningar. Branschorganisationen Ställningsentreprenörerna STIB har emellertid sedan 1992 utvecklat kurser för såväl ställningsbyggare som för arbetsledare och företagsledare. Bortåt 70% av alla ställningsbyggare har genomgått dessa kurser. Däremot måste outbildade ställningsbyggare och andra yrkesgrupper som arbetar med ställningsbyggande höja sin kompetens. Vid intervjuer med ställningsbyggare framfördes önskemål om förbättringar inom följande områden: Minskad stress, mer lyft och transporthjälpmedel, bättre skyddsutrustning, bättre information om träning och ergonomi, uppvärmning, lättare material, nyare material, riktlinjer för alla, stödfunktion, hygienutrymmen och upphandlingsfasen. I rapporten konstateras att det är fyra områden som borde komma i fokus för åtgärder, byggtempot, tunga lyft, ergonomi samt samarbetet med beställaren. Detta borde kunna ske i tre utvecklingsgrupper: 1) Om samverkan med byggentreprenadföretagen, 2) Diskussion med tillverkarna om tunga lyft och 3) Samarbete med fack och företagshälsovård kring ergonomi och hälsa.

8

9 1. INLEDNING Ställningsbyggarens arbete har successivt ändrat karaktär under de senaste åren. Arbetet har mer och mer blivit ett arbete för specialiserade företag, den svåra arbetsmiljön har uppmärksammats och säkerhetsarbetet har blivit ett europeiskt samarbetsprojekt. I denna rapport belyses dessa aspekter ur ett svenskt perspektiv. 1.1 Bakgrund I dagligt tal används byggställningar som en samlande benämning på olika typer av rörkopplade ställningar och systemställningar. Byggställningar används vid såväl ny- och ombyggnad som vid reparation och underhåll av fastigheter och då framförallt vid fasadarbeten. Vid fasadarbeten har även den s k hängställningen använts flitigt även om efterfrågan har minskat under senare år. Även inom den fasta industrin är det vanligt att olika typer av byggställningar används. Till begreppet byggställningar räknas även olika typer av aluminiumställningar, rullställningar samt övriga typer av ställningar för ut- och invändigt bruk. Under senare år har traditionella systemställningar dessutom kompletterats med olika typer av arbetsplattformar som på mekanisk väg kan förflyttas upp och ned efter fasaden. Fig 1:1 Exempel på ställningar Varje år är byggnadsställningar inblandade i ett stort antal olycksfall. Under den senaste femårsperioden har det anmälts drygt 1000 arbetsolyckor med ställningar (Arbetsmiljöverket 2007). Fall från ställning leder ofta till allvarliga skador eller till döden. Under perioden har det inträffat tre dödsolyckor med byggnadsställningar inblandade. En snickare föll under byggandet av en sporthall, en ställningsmontör föll under demontering av ställning och en svetsare föll vid rivning av ett rör. 1

10 Fig 1:2 Exempel olämpliga ställningar Många olyckor sker vid byggnadsarbeten. Officiell statistik visar att många allvarliga olyckor inträffar där ställningar och stegar är inblandade. Många av dessa olyckor resulterar i dödsfall eller invaliditet. Det tunga arbetet med att montera ställningar orsakar ofta förslitningsskador hos dem som arbetar med byggnadsställningar och det är inte många ställningsbyggare som orkar arbeta i yrket fram till pensionsåldern. Problemet är inte specifikt svenskt utan det har t. ex. under många år diskuterats inom den europeiska gemenskapen. Det finns alltså all anledning att utveckla säkerhetstänkandet vid ställningsbyggande. De ställningssystem som idag finns på den svenska marknaden uppfyller de säkerhetsmässiga krav som ställs på dem. Emellertid är kunskapen inte alltid tillräcklig i ställningsföretagen för att de skall kunna föreslå den bästa lösningen för varje enskilt objekt. T. ex. utförs inte alltid fasadinfästningar för en säker montering av ställningarna på ett riktigt sätt. Kunskap om risker vid inklädnad av ställningar är också ett område som behöver utvecklas. Vidare finns det ett ökande behov och krav på fallskydd skydd vid takarbeten. Under lång tid har byggställningar till stor del byggts och underhållits av byggarbetsplatsens egna personal - man har byggt, flyttat och demonterat på egen hand. Under högkonjunkturen i slutet på 80-talet skedde emellertid en förändring. Ställningar började i allt större utsträckning att köpas som entreprenader där såväl montage, demontage som hyreskostnad ingår. Denna utveckling gäller även dagens förhållanden. Det innebär också att sedan några år tillbaka är de flesta ställningsbyggare utbildade och har kompetensbevis. Erfarenhetsmässigt vet också de flesta i branschen att för litet hänsyn har tagits till byggställningar i anbudskalkylen, vilket många gånger har fått till följd att man söker och finner billiga lösningar, som inte har tillräcklig säkerhet och kvalitet. Denna nya situation på byggmarknaden innebär alltså att nya tänkesätt måste utvecklas. Även bestämmelser för och krav på byggställningar är stadda under förnyelse. Nya EUnormer påverkar svenska bestämmelser. Dessa ny krav kommer naturligtvis att påverka ställningsföretagens säkerhetstänkande och arbetsmetoder. 2

11 Sammantaget innebär säkerhetstänkande, nya regler, nya ställningssystem och en förändrad marknadssituation att det finns en utvecklingspotential för att kunna optimera användandet av byggställningar med hänsyn till effektivitet, säkerhet och ekonomi. 1.2 Syfte och genomförande Projektet syftar till att ta fram råd och anvisningar för hur man för olika arbetsuppgifter erhåller en optimal byggställning med säker lösning och till en acceptabel kostnad. Projektet avgränsas till att enbart omfatta husbyggnadsproduktion. Hantering av ställningar I detta delprojekt kartläggs traditionell hantering av byggställningar i samband med att olika uppgifter på byggarbetsplatsen skall lösas. Av vikt är att klarlägga hur byggare och brukare upplever att byggställningar hanteras. I delprojektet ingår också att analysera och visionärt beskriva framtiden vad gäller behov av olika byggställningar. Metod: Resultat: litteraturstudier intervjuer (Ca 20 st (Pc, al, lagbas, skyddsombud, kalkylator, personal från ställnings- och uthyrningsföretag)) egen kunskap metodbeskrivningar för olika arbetsuppgifter med - förslag till val av typ av ställning - ekonomiska råd för upphandling - att tänka på -punkter frågeställningar att beakta inför framtiden Arbetsmiljö Det är viktig att se hur vi sliter på ställningsbyggarna, en bransch där medelåldern är ganska låg på grund av en arbetsmiljö som inte alltid är den bästa beroende på tunga lyft, dålig ergonomi och utsatta väderförhållanden. Säkerhetsfrågor för dem som hanterar ställningsmaterialet är också väsentligt, liksom för brukarna, dvs. de som använder ställningen för att utföra sina arbetsuppgifter. Metod: Resultat: litteraturstudier intervjuer (Ca 20 st (Pc, al, lagbas, skyddsombud, kalkylator, personal från ställnings- och uthyrningsföretag)) egen kunskap beskrivningar av konsekvenser för arbetsmiljön vid användning av olika typer av ställningar tips om tekniska hjälpmedel att tänka på -punkter 3

12 Lagar och förordningar De aktuella krav och bestämmelser för byggnadsställningar som finns som EU-normer och som anpassade Svenska bestämmelser kommer att studeras och dokumenteras på ett lättförståeligt sätt. Andra juridiska aspekter som rör ställningshantering kommer att belysas. Ett exempel på vad som skall belysas är vad som gäller då byggentreprenören lämnar ut fasadarbeten på entreprenad och där fasadentreprenören i sin tur handlar upp färdigbyggd ställning. Vad gäller entreprenadjuridiskt då? Andra liknande exempel på vardagssituationer som uppstår tas också med. Metod: Resultat: litteraturstudier egen kunskap beskrivningar av vad som juridiskt gäller vid ställningshantering att tänka på -punkter Råd och anvisningar Resultaten från de föregående tre delprojekten sammanställs i en lättillgänglig rapport. Resultat: Råd och anvisningar gällande utnyttjande av byggnadsställningar för i första hand byggentreprenörer, ställningsentreprenörer och uthyrare. 1.3 Rapportens innehåll I kapitel 2 görs en översikt över de arbetsolyckor och arbetssjukdomsfall som drabbar ställningsbyggaren. Kapitel 3 är en översikt över det regelverk som gäller för ställningsbyggande utgående från den europeiska normen. Kapitel 4 är kortfattad översikt över de ställningstyper som finns på den svenska marknaden. I kapitlet redovisas också lämpliga val av ställningar vid olika typer av byggnadsarbeten. Kapitel 5 är en beskrivning av de möjligheter till kompetensutveckling som framför allt ställningsbyggarnas branschorganisation STIB ger. I kapitel 6 redovisas dagens situation genom intervjuer med verksamma ställningsbyggare. I kapitel 7 görs en slutsummering av rapporten och förslag till fortsatt utveckling ges. 4

13 2. ARBETSSKADOR För några år sedan blev EU-kommissionens nya direktiv (2001/45/EG) för arbete på hög höjd klart efter flera års arbete. Bakgrunden till arbetet med direktivet var bland annat det mycket stora antal fallolyckor som sker på arbetsplatser i Europa. Man uppskattar att ca sådana arbetsolyckor inträffar inom EU-området varje år. Av dessa leder ca 1000 olyckor till dödsfall. I detta kapitel görs utgående från tillgänglig statistik en beskrivning av ställningsbyggarnas arbetsskadesituation i Sverige. 2.1 Byggindustrins och ställningsbyggarens arbetsskador Den privata bygg- och anläggningsverksamheten och som motsvarar Sveriges Byggindustriers huvudsakliga avtalsområden omfattar personer 1. Om även VVS, el, måleri och andra sidobranscher medräknas omfattar verksamheten personer, av vilka 90% tillhör den privata sektorn. Sammanställningen av skador i detta avsnitt omfattar de tidigare nämnda personerna. I denna population ingår det ställningsbyggare. Under 2005 rapporterades 1726 arbetsolyckor och 714 fall av arbetssjukdomar. Under året skedde 7 dödsfall i samband med bygg- och anläggningsarbeten i privat sektor. Trots en nedåtgående trend är byggindustrin en av de mest olycksdrabbade verksamheterna i Sverige. Afa 3 (2004) skriver t. ex. De yrkesgrupper som löper högst risk att drabbas av en arbetssjukdom är delvis samma yrkesgrupper som uppvisar hög risk att drabbas av arbetsolycksfall, det vill säga mansdominerade yrken inom industrin och byggbranschen. Med arbetsskador menas anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomsfall. Som arbetsolyckor räknas olycksfall som inträffat på arbetsplatsen och till arbetssjukdomar räknas sjukdomar som orsakas av annan skadlig inverkan som t. ex. belastningsskador, buller eller vibrationer och som ej är av akut natur. Den statistik över arbetsskador i byggverksamhet som redovisas i kapitlet bygger alltså på vad som är anmält till försäkringskassan. Ett visst mörkertal kan alltså finnas. 1 Fakta i detta avsnitt baseras i huvudsak på Samuelson, B. och Lundholm, L. Arbetsskador inom byggindustrin 2005 Bygg och anläggning privat sektor, BCA 2006:2 2 Det är svårt att exakt veta hur många ställningsbyggare som ingår i populationen. Vi har utgått ifrån STIBs uppgifter att de har utbildat 1900 (år 2007) ställningsbyggare, vilket motsvarar 90% av de som är organiserade. Om vi antar att det finns ytterligare några som inte är organiserade hamnar vi på siffran Arbetsmarknadens försäkringsbolag 5

14 Arbetsolyckor En viss uppgång i antalet arbetsolyckor har noterats de senaste åren även om den långsiktiga trenden har varit sjunkande. Diagrammet nedan visar hur olyckorna fördelar sig på orsak. Det är lätt att konstatera att fallolyckorna fortfarande står för nästa en fjärdedel av det totala antalet olyckor. Arbetsolyckor 2005 Övrigt 21% Fallolyckor 23% Hanteringsskador 9% Materialfel 14% Plötslig överbelstning 16% Skador från verktyg 17% Fig. 2:1 Olyckornas fördelning på orsak Diagrammet är bearbetat från Samuelson och Lundholm (2006), sid. 6 I tabellen nedan visas ovan beskrivna arbetsolyckor som skedde under 2005 sorterade inte bara efter orsak utan även efter yrkestillhörighet. Tabell 2:1 Rapporterade arbetsolyckor 2005 i bygg- och anläggningsverksamhet Tabellen är bearbetad från Samuelson och Lundholm (2006), sid. 18 Antal fall av Fall person Fall person Ras, fall Förlorad kontroll Kroppsrörelse Annat Totalt arbetsolyckor från höjd ej från bristning av över hanterat med fysisk höjd material verktyg föremål överbelastning Träarbetare Anläggningsarbetare Betongarbetare Ställningsbyggare Övriga Summa Totalt ingår alltså bygg- och anläggningsarbetare i denna statistik, vilket innebär att olycksfrekvensen (antal olyckor per 1000 sysselsatta) totalt uppgår till 13,6. Om vi alltså antar att antalet ställningsbyggare är 2500 och beräknar olycksfrekvenser per orsak kan vi se hur ställningsbyggarna skiljer sig från hela populationen, se nedanstående tabell. 6

15 Tabell 2:2 Arbetsolycksfallsfrekvens 2005 i bygg- och anläggningsverksamhet totalt och beräknad separat för ställningsbyggare Frekvens Fall person Fall person Ras, fall Förlorad kontroll Kroppsrörelse Annat Totalt arbetsolyckor från höjd ej från bristning av över hanterat med fysisk höjd material verktyg föremål överbelastning Alla 1,7 1,4 1,9 3,4 2,2 3,0 13,6 Ställningsbyggare 5,6 1,2 3,2 3,2 4,8 2,0 20,0 Vi ser av tabellen tre saker ganska tydligt om ställningsbyggarens situation: Han 1 drabbas något oftare av olyckor 20,0 olyckor per 1000 sysselsatta och år gentemot mot 13, 6 för hela populationen. Han drabbas i högre grad än de andra grupperna på arbetsplatsen av fallolyckor samt ras och fall av saker vilket väl inte är så förvånande. Han drabbas mer än dubbelt så ofta av olyckor som orsakas av kroppsrörelser med fysisk överbelastning vilket kanske är lite mer överraskande. Arbetssjukdomar Under lång tid ökade antalet arbetssjukdomar ökat men sedan 1997 har trenden vänt och antalet arbetsrelaterade sjukdomar tenderar att minska. Under 2005 registrerades 714 fall av arbetssjukdomar, den absolut dominerande kategorin är arbetssjukdomar relaterade till belastningsfaktorer (67%). Arbetssjukdomar 2005 Sociala faktorer 6% Övrigt 3% Kemiska ämnen 6% Belastningsfaktorer 67% Buller och vibrationer 18% Fig. 2:2 Arbetssjukdomarnas fördelning på orsak Diagrammet är bearbetat från Samuelson och Lundholm (2006), sid. 7 1 Det finns inte så många hon, enligt en tidningsnotis i GP 12 april 2007 finns det bara ett fåtal kvinnliga ställningsbyggare i Sverige. 7

16 I tabellen nedan visas ovan beskrivna arbetssjukdomar som rapporterades under 2005 sorterade inte bara efter orsak utan även efter yrkestillhörighet. Tabell 2:3 Rapporterade arbetssjukdomar 2005 i bygg- och anläggningsverksamhet Tabellen är bearbetad från Samuelson och Lundholm (2006), sid 22 Antal fall av Belast- Kemiska Vibrationer Annat Totalt arbetssjukdomar nings- eller biologiska och faktorer ämnen/faktorer buller Träarbetare Anläggningsarbetare Betongarbetare Ställningsbyggare Övriga Summa Totalt ingår alltså bygg- och anläggningsarbetare i denna statistik, vilket innebär att sjukdomsfrekvensen (antal rapporterade sjukdomsfall per 1000 sysselsatta) totalt uppgår till 5,6. Om vi antar att antalet ställningsbyggare är 2500 och beräknar arbetssjukdomsfrekvenser per orsak kan vi se hur ställningsbyggarna skiljer sig från hela populationen, se nedanstående tabell. Tabell 2:4 Arbetsolycksfallsfrekvens 2005 i bygg- och anläggningsverksamhet totalt och beräknad separat för ställningsbyggare Belast- Kemiska Vibrationer Annat Totalt Frekvens nings- eller biologiska och arbetssjukdomar faktorer ämnen/faktorer buller Alla 3,8 0,4 1,0 0,5 5,6 Ställningsbyggare 2, ,0 2,4 Det är intressant att notera att när vi studerar ställningsbyggarens andel i arbetssjukdomsstatistiken så visar det på att han är mindre sjuk än andra grupper i bygg- och anläggningsverksamheten. Kan detta möjligen bero på att gruppen ställningsbyggare har lägre medelålder än andra åldrar och därför ännu inte i samma grad utvecklat belastningsskador? Ställningsbyggarens ålderfördelning presenteras i i figur 2.3. Dödsfall Sedan 10 år tillbaka har antalet dödsolyckor i byggandet legat på i genomsnitt 6 dödsolyckor per år utan att visa på någon trend varken uppåt eller nedåt. Under 2005 skedde 7 olyckor varav 3 orsakades av fall från hög höjd. 8

17 % Födelseår Fig. 2:3 Åldersfördelning för ställningsbyggarna enligt STIBs medlemsstatistik 2.2 Ställningsbyggarnas roll År 2000 publicerade SUFAB (Svensk Utvecklings och Försäljnings AB) en rapport, Olycksfall vid montering, användning och demontering av byggnadsställningar. Här presenteras och kommenteras några av de fakta som finns med i rapporten. Vem bygger ställning? I fig. 2:4 ser man att yrkesställningsbyggare bygger majoriteten av alla ställningar. Andelen ställningar som byggs av ställningsbyggare har ökat de senaste åren, och detta verkar vara en utveckling som håller i sig. Vem bygger ställning? Ställningsbyggare i byggföretag 18% Ställningsbyggare i industrin 21% Ställningsbyggare - yrkesmontörer 55% Ställningsbyggare för eget bruk (måln, vent, puts etc.) 6% Fig. 2:4 Diagrammet visar vem som bygger ställningar i Sverige. 9

18 Vem har byggt de ställningar som varit inblandade i olyckor? Studerar man vem som har byggt de ställningar där olyckor har inträffat ser man att endast 18 procent av de inblandade ställningarna är byggda av ställningsbyggare. Vem har byggt de ställningar som varit inblandade i olyckor? Ställningsbyggare 18% Inhyrda övriga montörer 3% Andra ej utbildade 12% Byggföretag 18% Självbyggare 49% Fig 2:5 Diagrammet visar vilka yrkesgrupper som byggt de ställningar som varit inblandade i olyckor Vad som är mera anmärkningsvärt är att hela 49 procent, nästan hälften alla ställningar inblandade i olyckor är byggda av självbyggare, dvs. olika yrkesgrupper som sedan själva ska använda ställningen i sitt jobb. Slutsatsen man kan dra av detta är att ställningarna blir säkrare om man överlåter ställningsbyggandet till yrkesbyggare. Det verkar också som om ställningarna blir säkrare när de ska byggas till andra användare. Kanske bygger man inte så noga när det bara är en själv som ska jobba på ställningen. Vilka yrkesgrupper drabbas av olyckorna? Elektriker, fastighetsskötare 22% Ställningsbyggare 8% Målare 12% Plåt och vent 10% Träarbetare 30% Byggnadsarbetare 18% Fig. 2:6 Diagrammet visar vilka yrkesgrupper som var drabbade av olyckorna. 10

19 Vilka yrkesgrupper drabbades av olyckor? Endast 8 procent av de olyckor som sker med eller på byggnadsställningar drabbar ställningsbyggare. Mycket tyder på att ställningsarbetarna är mer medvetna, skickligare och fokuserade på de risker som finns. Detta är emellertid inte hela sanningen, faktum är att de flesta ställningsolyckor inträffar under bruksstadiet, dvs. inte under montering eller demontering. 2.3 Vad säger statistiken Det är svårt att urskilja ställningsbyggaren som grupp i den totala statistiken, men det tycks som om han drabbas något oftare av olyckor än andra i en bransch som redan är högt olycksutsatt. De olyckor som han drabbas av är i första hand fallolyckor, men även skador som orsakas av häftiga rörelser med överbelastning är vanliga. Trenden är dock tydlig - antalet anmälda arbetsolyckor med byggnadsställning minskar snabbare än andra typer av arbetsolyckor. Sedan 2001 har arbetsolyckorna med byggnadsställning minskat med 33% medan motsvarande siffra för samtliga arbetsolyckor för byggindustrin var 7% (Arbetsmiljöverket 2007). De arbetssjukdomar han drabbas av är i första hand orsakade av belastningsfaktorer men eftersom han finns i en grupp med låg medelålder har dessa inte slagit igen i statistiken. Det blir mer och mer så att det är ställningsbyggare som bygger ställning. Dessa ställningar är markant säkrare än ställningar byggda av andra. 11

20 12

21 3. VAD SÄGER LAGEN? Som vi sett i föregående kapitel är byggnadsindustrin en av de mest skadedrabbade verksamheterna i Sverige. Speciellt belastningsskador och fallolyckor drabbar byggnadsarbetare. Ställningsbyggare särskilt drabbade med långa sjukskrivningstider. Brister i arbetsmiljön beror ofta på otillräckliga kunskaper. Byggherrar och projektörer behöver bli bättre på att leva upp till sitt ansvar och tillsynen behöver stärkas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har ännu inte slagit igenom i byggnadsindustrin 1. Det visar sig bland annat i att företag, som utför mindre delentreprenader, i regel saknar arbetsledning på plats och de kommer därför inte med i arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen från början. Inte heller tillverkare och leverantörer av byggmaterial och arbetsutrustning känner alltid till vad som gäller beträffande säkerhet och arbetsmiljö. Eventuella förbättringar förs heller inte vidare till nya byggen. Alla de krav som ställs utifrån arbetsmiljölagstiftningen blir i detta sammanhang således viktiga att känna till och följa. De intervjuer som vi gjort se kapitel 5 - visar att kunskapen om lagar och regler för ställningar inte alltid är tillfredsställande bland ställningsbyggarna. Eftersom de flesta olyckor som sker med ställningar till 90 % drabbar andra än ställningsbyggare kan man anta att dessa kunskaper inte är bättre hos andra grupper på byggarbetsplatsen. Monterar man eller använder man sig av ställningar i sitt arbete måste man känna till gällande lagar och regler 2. Detta är viktigt ur säkerhetssynpunkt eftersom ett ras av en ställning eller ett fall från en ställning kan orsaka mycket allvarliga skador. Ökas kunskapsnivån om vad som gäller kan många olyckor förhindras. De nya EU-direktiv, som trädde i kraft 2001, ställer högre krav på kompetensen bland yrkesgrupper som arbetar med ställningar. Detta kapitel behandlar de föreskrifter och regler som berör ställningsbyggande. 3.1 EU-direktiv 2001/45/EG Direktiv 2001/45/EG 3 handlar om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet. Det är en ändring av ett tidigare direktiv från1989. Motivet till direktivet är att arbete på nivåer ovan golvplanet kan utsätta arbetstagarna för stora risker och att fallolyckor utgör en stor andel av de allvarligaste olyckorna. I förarbetet till direktivet (Europaparlamentet 2000) pekar man på att fall från höjd står för nära 10 % av alla arbetsolyckor, och vart tionde av dessa fall medför livslång invaliditet eller får dödlig utgång. På arbetsplatser i EU sker årligen totalt uppskattningsvis fallolyckor, varav omkring leder till sjukfrånvaro i mer än tre dagar, till allvarliga skador och nära till döden. 1 Jämför t. ex. Byggnads rapport till kongressen 2002 Rapport om arbetsmiljö och ekologiskt byggande till kongressen AFS 1990:12 reglerar enbart hur ställningarna skall byggas

22 Direktivet motiveras speciellt av följande skäl: Arbetsgivare måste välja arbetsutrustning som ger tillräckligt skydd mot risken för fall från höjd. Gemensamma skyddsåtgärder mot fall ger i allmänhet ett bättre skydd än personliga skyddsåtgärder. Säkerheten vid användning av byggnadsställningar är i hög grad beroende av att utrustningen används korrekt. Arbetstagarna måste därför få specifik och lämplig utbildning. Det anges också i bakgrunden till direktivet att sådana administrativa, finansiella och rättsliga ålägganden undviks som verkar negativt på små och medelstora företag. Paragraf 4.3 i direktiv 2001/45/EG ger de särskilda bestämmelser som gäller för ställningar. Speciellt kan följande två punkter som gäller dimensionering och kompetens noteras: Om dimensioneringsberäkningen för den aktuella byggnadsställningen inte är tillgänglig eller om den inte täcker det utförande som planeras, skall en hållfasthets- och stabilitetsberäkning göras, om inte byggnadsställningen monteras enligt en allmänt erkänd standardmodell Byggnadsställning får monteras, nedmonteras eller avsevärt ändras endast under en kompetent persons ledning och av arbetstagare som i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 har fått lämplig specialutbildning för det arbete som skall utföras och de särskilda risker detta kan medföra, i synnerhet när det gäller a. förståelsen av planer för montering, nedmontering eller ändring av byggnadsställningen i fråga, b. säkerhet vid montering, nedmontering eller ändring av byggnadsställningen i fråga c. åtgärder för att förebygga risk för fall för personer eller föremål, d. säkerhetsåtgärder när väderförhållandena förändras på ett sådant sätt som påverkar säker heten negativt vid den berörda byggnadsställningen, e. villkor beträffande tillåten belastning f. varje annan risk som det ovan nämnda arbetet med montering, nedmontering eller ändring kan medföra. Den person som leder och de arbetstagare som utför sådana arbeten skall ha tillgång till den plan för montering och demontering som avses i punkt och eventuella anvisningar i denna. EU-direktivet som är inarbetat i svenska föreskrifter betonar alltså vikten av att montering av ställningar sköts av särskilt utbildad personal, att ställningar är rätt dimensionerade och ger tillräckligt skydd samt att även mindre företag skall ha en möjlighet att leva upp till dessa krav. Utöver detta betonas också vikten av att det skall finnas en plan för arbetet. Denna instruktion finns ofta hos ställningsentreprenören men eftersom det enskilda uppdraget att bygga ställning är så kortvarigt kommer ställningsbyggaren ofta att använda sina egna erfarenheter från tidigare uppdrag i stället för att vid varje nytt uppdrag följa en ny projektspecifik plan. 3.2 Gällande svenska föreskrifter och avtal I arbetsmiljölagen finns de grundläggande lagarna för arbetsmiljön. Den är beslutad av riksdagen. Lagen talar om att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. Arbetsmiljöverkets författningssamling preciserar lagens krav. I AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete anges vad som gäller för alla arbetsgivare och det systematiska 14

23 arbetsmiljöarbetet och skall ingå som en naturlig del i verksamheten. Föreskriften 1 innehåller ändringar (AFS 2003:04) införda t.o.m Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljön ska hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta även de psykologiska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Förändringar har gjorts för att fler mindre företag ska använda sig av reglerna. Nyheter: Företagshälsovården knyts till arbetsmiljöarbetet som en expertresurs. En gräns vid tio arbetstagare gäller för vissa dokumentationskrav. Alla arbetsgivare ska ha skriftliga riskbedömningar, sammanställningar av skador, tillbud och handlingsplaner. Handlingsplaner ska göras när åtgärder inte genomförs omedelbart. Också den som hyr in arbetskraft ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete Fig 3:1 AFS 2001:01 kan beställas från Arbetsmiljöverket eller hämtas hem från deras hemsida I AFS 1990:12 ges detaljerade anvisningar om utformning, dimensionering och användning av ställningar. Ändringar 1994:14, 1995:7, 1999:3, 2003:5 och 2004:4 fram t.o.m är inarbetade i denna föreskrift 2 liksom EU-direktivet 2001/45/EG. Både arbetsmiljölagen och arbetarskyddsstyrelsens regler ska finnas på de arbetsplatser de gäller. Separata regler och planer för det enskilda projektet ska dessutom också finnas. Ställningar Systemställningar och kopplingar till rörställningar måste typkontrolleras innan de avlämnas för att tas i bruk. Många fallolyckor, som leder till sjukskrivning, invaliditet och dödsfall beror på dåligt byggda eller felaktigt byggda ställningar. Särskilt många olyckor sker i byggbranschen. I föreskriften finns mycket omfattande allmänna råd om tillämpningen av reglerna. Fig 3:2 AFS 1990:12 kan beställas från Arbetsmiljöverket eller hämtas hem från deras hemsida Filen innehåller föreskriften i fulltext, d.v.s. den ursprungliga texten och samtliga ändringar som gjorts sedan föreskriften kom ut första gången. 15

24 Allmänna bestämmelser för uthyrning och montage av ställningar - ABSE är ett standardavtal som är utarbetade i samarbete mellan Ställningsentreprenörerna STIB och Sveriges Byggindustrier BI. Dessa bestämmelser bör tillämpas vid uthyrning av ställning då uthyraren även svarar för montering och nedmontering av ställningen. ABSE 2002 är ett anpassat standardavtal vilket därigenom förhindrar onödiga tvister. Parternas ansvarsfördelning har tydliggjorts i dokumentet utifrån gällande arbetsmiljölagstiftning. Tydligheten i detta dokument avser att bidra till bättre och säkrare upphandlingar av ställningsbyggnad. STIB rekommenderar att alltid hänvisa till ABSE 2002 i förfrågningsunderlag, anbud och kontraktshandlingar och därigenom förhindra onödiga tvister. Tyvärr tar ännu inte alltid platsledningen hänsyn reglerna till detta avtal. Ställningarna är t. ex. inte alltid avstädade när de skall demonteras menar representanter för ställningsföretagen. 3.3 Parternas ansvar och skyldigheter I första hand gäller det för platschefen eller arbetsledaren att kunna förstå och tolka aktuella regler och lagar. De måste veta vilka skyldigheter och vilket ansvar de har. Europaparlamentets och rådets direktiv som började gälla under ställer krav på att platscheferna och arbetsledarna skall ha en viss kunskap och utbildning om ställningar. Direktivet är framtaget för att främja förbättringar av arbetsmiljön, för att säkerställa en högre skyddsnivå för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Byggherren, arbetsgivaren och arbetstagaren har delat ansvar när det gäller arbetsmiljön. Byggherren har arbetsmiljöansvaret för projekteringen vid alla ställningar som är över två meter. Byggherren måste lösa allt som ska göras för att minska alla risker, så att inga olyckor sker. Det är viktigt att känna till att den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för verksamheten. Ansvaret kan överlåtas till någon av dem som bedriver arbetet på arbetsstället. Men om den som delegeras inte har kunskap eller befogenhet går ansvaret tillbaka. Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Ur Arbetsmiljölagen 3 kapitlet: 1a Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. 1 AFS 2004:4. Dock var det 2 års dispens för genomförandet. 16

25 3 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Ur Arbetsmiljölagen 3 kap 7 : Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för verksamheten. Ansvaret kan överlåtas till någon av dem som bedriver arbete på arbetsstället. Den som har ansvaret skall se till att; - arbetet med att förebygga risker för ohälsa eller olycksfall samordnas på det gemensamma arbetsstället - arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället - allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas - ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs - personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning Övriga arbetsgivare och de som arbetar på det gemensamma arbetsstället skall följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar. 12 Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet skall vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete. Även arbetstagaren har alltså sitt ansvar och skall deltaga i arbetsmiljöarbetet, Arbetsmiljölagen 3 kapitlet säger följande: 4 Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas. 3.4 Krav på kompetens Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/45/EG Bilaga innehåller bl.a. följande om byggnadsställningar och krav på kompetens. Byggnadsställningar får monteras, nedmonteras eller avsevärt ändras endast under en kompetent persons ledning och av arbetstagare som har fått lämplig specialutbildning för det arbete som skall utföras och de särskilda risker detta kan medföra. Detta EU-direktiv leder till ändrade föreskrifter bland annat med utbildningskrav vid ställningsbyggnad och utökat krav på konstruktionsberäkning för ställningar. 17

26 För att platscheferna och arbetsledarna skall kunna få den utbildningskompetensen som EUdirektiven kräver har ställningsbyggarnas branschorganisation STIB - utvecklat en arbetsledarutbildning i tre olika steg. I de nya föreskrifterna som baseras på EU-direktiven kommer det att ställas höga krav framförallt på den teoretiska utbildningen. Som en följd av innehållet i EU-direktivet sägs i AFS 2004:4 - tillägg till AFS 1990:12 om krav på kompetens: 15 Uppförande, väsentlig ändring och nedmontering av en ställning skall ledas av en kompetent person med tillräcklig kunskap och erfarenhet av sådant arbete. Denne skall ha genomgått allmän eller särskild utbildning och skall ha minst den teoretiska utbildningsnivån, enligt nedan, som de som utför arbetet har. De som utför arbetet skall ha fått särskild information respektive lämplig utbildning för det arbete som skall utföras och de särskilda risker detta kan medföra, enligt något av nedan angivna alternativ: - Särskild information - Allmän utbildning - Särskild utbildning För de som genomgått och godkänts i allmän eller särskild utbildning skall utbildningsbevis utfärdas. Den person som leder och de arbetstagare som utför arbetet skall ha tillgång till den plan för uppförande och nedmontering som krävs enligt 14. På grund av det EU-direktivet ändras reglerna för ställningar. Direktivet anger att de som uppför, avsevärt förändrar och demonterar ställningar skall ha fått lämplig specialutbildning för sitt arbete. Tidigare ställde Arbetsmiljöverket enbart krav på att ställningsbyggare skall ha den kunskap som behövs, men nu erfordras alltså formell utbildning. Arbetsmiljöverket har specificerat kraven på de i 15 angivna utbildningsnivåerna på följande sätt: Särskild information Denna nivå är avsedd för de som uppför ställningar som är lägre än två meter 1 och som uppförs enligt generell monteringsinstruktion. De som uppför dessa ställningar är i allmänhet de som även använder dem, tex. fastighetsskötare och elektriker. Bedömningen är att denna utbildning kan klaras av på två till fyra timmar. Allmän utbildning Denna utbildning är lämpad för de som uppför, ändrar och demonterar ställningar som är upp till sju meter höga och även här då man följer en generell monteringsinstruktion. Målgruppen för denna utbildning är exempelvis ställningsbyggare, byggnadsarbetare och målare. Längden på denna utbildning kommer att vara 16 timmar. Särskild utbildning Den sista och mest omfattande utbildningen gäller för dem som bygger högre och/eller mer komplicerade ställningar än de som ovan nämnts. Detta är utbildningen för professionella ställningsbyggare. Exempel på godkänd utbildning här är STIBs steg 1 utbildning för ställningsbyggare. 1 Är höjden lägre än 1,25 m räknas det inte som ställning. 18

27 Det kommer därför inte bli några större problem för de ställningsbyggare som redan genomgått STIBs kurs, eftersom de redan har tillräcklig utbildning. Däremot kommer det att ställas krav på de ställningsbyggare som inte är utbildade, men även på andra yrkesgrupper som byggnadsarbetare och andra hantverkare. 3.5 Systematiskt miljöarbete och riskanalys Innan arbetet påbörjas skall alla möjliga risker analyseras och dokumenteras enligt Arbetsmiljöverkets checklista Systematisk arbetsmiljöarbete, Riskbedömning och handlingsplan 1 Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens 2 arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Kontrollen utförs av någon ansvarig på företaget. Riskanalysen skall sedan ges till ställningsbyggarna som skall välja rätt skyddsutrustning innan de påbörjar sitt arbete. Arbetsgivaren är dock fortfarande ansvarig att se till att skyddsutrustningen används. I skriften Låt det inte hända dig! utgiven av Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd 3 finns på sidan 16 ett formulär för Arbetsgivarinstruktioner för säkerhet och skydd vid arbete med ställningar. Ställningsbyggare och arbetsgivare kan här gemensamt skriva under för att garantera att ställningsbyggaren har fått den information om säkerhet och skydd som han behöver. Ur Systematisk arbetsmiljöarbete AFS 2001:1: 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 10 Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. 11 Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Ur Kapitel 3, 4, första stycket i Arbetsmiljölagen. Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna 1 Finns tillgänglig på 2 Med arbetsgivare menas i detta fall ställningsentreprenören och inte generalentreprenören som det ibland skulle kunna tolkas. 3 Finns tillgänlig på 19

28 föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall [6]. 3.6 Krav på ställningar Ställningar för byggnadsarbeten 1 skall alltid ha skyddsräcken. Utdrag ur AFS 1990:12. 3 I en ställning skall skyddsräcke finnas där fallhöjden är två meter eller mer. Där det finns särskild risk skall skyddsräcke finnas även vid lägre fallhöjd. Skyddsräcke skall ha tillräcklig styrka och vara säkert fastsatt. Det skall normalt vara cirka en meter högt och tvåledigt eller ge motsvarande skydd Skyddsräcke skall vara monterat i anslutning till ställningslaget så att inget farligt mellanrum uppstår mellan ställningslaget och skyddsräckeskomponenterna. Om det finns risk att föremål eller person glider under räcket skall det ha fotlist. Om ställning används i byggnads- och anläggningsarbete skall skyddsräcket åtminstone ha fotlist, överledare och en mellanledare eller ge motsvarande skydd. Där det finns särskild risk för skada genom nedstörtande föremål skall ställning ha skyddstak. 4 Det skall finnas lämplig transport- och tillträdesled där arbete skall utföras. Vid omfattande arbete skall tillträdesled till högre eller lägre plan finnas, såsom trappa eller landgång. Vid stor höjd skall utöver trappor även hiss finnas. 14 Under uppförande, användning och nedtagning av en ställning skall - Risker för fall och ras särskilt motverkas - Olämpliga arbetsbelastningar undvikas - Tillräckligt utrymme finnas för det avsedda arbetet, transporter och uppläggning av material I AFS 2004:4 sägs: 14 Innan arbetet med uppförande, användning eller nedmontering av en ställning påbörjas, skall en plan upprättas av en kompetent person. Härvid skall beaktas hur komplex ställningen är. Av planen skall framgå: - Uppgifter om den ställning som skall användas - Uppgifter om användningen i det enskilda fallet Denna kompetenta person skall besitta tillräcklig och specifik kunskap och erfarenhet om ställningsbyggnad för att kunna genomföra uppdraget på ett säkert sätt. När en ställning är under uppförande, ändring eller nedmontering och inte är färdig att användas, skall den tydligt avgränsas så att tillträde till den förhindras. 15 Vid leverans av prefabricerad ställning skall leverantören tillhandahålla instruktioner för uppförande, användning, nedtagning och skötsel. Det skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. 1 Om höjden är över 1,25 räknas det som ställning. 20

29 Om dimensionering sägs det : 17 Till ställning skall finnas dimensioneringshandlingar som visar att ställningen har betryggande hållfasthet och stabilitet vid högsta avsedda last. Dessa handlingar skall utgöras av, eller baseras på, beräkningar för ställningen i det enskilda fallet eller, när tillämpligt, för s.k. typfall. 18 Underlaget för en ställning skall betryggande kunna ta upp förekommande laster. 24 En ställning skall stabiliseras genom en lämplig kombination av förankring, stöttning, stagning och stabiliserande tyngd. 26 En ställning skall kontrolleras innan den tas i bruk. Den skall fortlöpande kontrolleras under användningstiden. 31 Bestämmelserna i 6 utgör föreskrifter enligt 3 kap 12 första stycket i arbetsmiljölagen, som säger [6]; Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Han skall även se till att andra anordningar som finns på arbetsstället kan användas utan sådan risk. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 första stycket samma lag medföra böter eller fängelse i högst ett år. Utdrag ur ABSE 2002 där det står att beställaren är ansvarig till: - att montageplatsen för ställning är åtkomlig, avröjd, grovplanerad, fri från is och snö samt att montageplatsen skall ha bärighet och vara avjämnad för den lastklass som ställningen är avsedd för - att behövlig monterings- och upplagsplats finns i nära anslutning till montageplatsen. - att erforderlig transportväg med tillräcklig bärighet finns mellan monterings- och upplagsplats till montageplats - att behövlig elström, vatten samt godkända personalutrymmen tillhandahålls kostnadsfritt - att på arbetsplatsen där fast kran, travers eller lastare finns och är tillgängliga, dessa tillhandahålls uthyraren kostnadsfritt - att ställningen, innan den ställs till uthyrarens förfogande för nedmontering, är väl avstädad och rengjord från fast och löst avfall såsom sten, bruk och dylikt till det skick i vilket den tillhandahölls, med hänsyn tagen till normalt slitage. Om så ej kan ske åligger det beställaren att ersätta materialet med likvärdigt Beställaren har inte rätt att använda ställningen till andra ändamål än vad som avtalats. Skulle det ske återtages inte detta material. Det är beställarens skyldighet att ersätta ej funktionsdugligt material med likvärdigt. Tyvärr är det ofta som beställaren inte följer den sista punkten i lista ovan och städar av ställningen, vilket kan göra nedmonteringen svår för ställningsbyggarna. 21

30 Beställaren skall vid övertagande av ställningen avsyna och godkänna ställningen med hjälp av STIBs checklista Ställningskontroll/Fakta om ställningen och Checklista/Ställningskontroll före det att ställningen, eller del av denna, får användas. Godkännande inskränker inte uthyrarens ansvar för att ställningen överlämnas i avtalat skick. Det är beställaren som har ansvar för hur ställningen används efter det att den är monterad och övertagen. 3.7 Rehabiliteringsansvar I Arbetsmiljölagen ingår det också att ha en organiserad rehabiliteringsverksamhet. De flesta ställningsföretagen har någon form av friskvårdsprogram, men de måste dock fortsätta att utveckla och förbättra dem. Ur Arbetsmiljölagen kapitel 3: 2a Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag vilar på honom. 2b Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Men även försäkringskassan har skyldig att hjälpa till när det gäller arbetsrehabilitering 1 : Försäkringskassan har ett ansvar för att samordna de olika åtgärder en person är i behov av för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara åtgärder av medicinsk, social eller arbetslivsinriktat slag. Du som är arbetsgivare kan därför bli kontaktad av Försäkringskassan för att tillsammans med den anställda lämna information som Försäkringskassan behöver för att bedöma rätten till ersättning och utreda behovet av rehabilitering. Försäkringskassan kan också kalla till ett avstämningsmöte

31 4. OLIKA TYPER AV STÄLLNINGAR Det finns idag en rad olika system och fabrikat av ställningar på marknaden. De olika ställningarna har olika egenskaper och användningsområden samt olika för- och nackdelar. I AFS 1990:12 definieras begreppet ställning på följande sätt: Ställning. Tillfälligt uppställd eller upphäng anordning avsedd som arbetsplats eller tillträdesled och där höjden från marken eller annat underliggande plan, till arbetsplanet eller motsvarande är minst 1,25 meter I huvudsak kan man skilja mellan två kategorier - fasta och mobila ställningar. Fasta ställningar brukar delas in systemställningar modul- och ramställningar och rörkopplade ställningar. AFS 1990:12 definierar begreppen på följande sätt: Systemställning. En ställning där alla eller vissa delar är förtillverkade med givna mått och som har varaktigt fästade förbandsanordningar Rörställning. En ställning som består av rör sammankopplade med lösa kopplingar I kategorin mobila ställningar skiljer vi på arbetsplatsformar och skyliftar. För speciella ändamål kan hängställningar och takfotsskydd användas. Ett speciellt synsätt representerar så kallade totallösningar, där man kopplar ihop ställningar med väderskydd och anpassade produktionshjälpmedel för att skapa förutsättningar för en effektiv byggproduktion. 1 Detta kapitel behandlar de idag vanligaste ställningssystemen och deras användningsområden. 4.1 Systemställning Systemställningar används förutom till byggnadsställningar även till formbyggnad, läktare, inklädnad mm. En systemställning kan snabbt och lätt byggas samman till en funktionell ställning. Det är viktigt att det finns en skriftlig monteringsinstruktion tillgänglig på arbetsplatsen för att underlätta ett säkert montage. Monteringsinstruktionen tillhandahålls av leverantören. Till ställningssystem, som är godkänt av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut 2 (SP) ska det finnas instruktioner där det ska framgå de särskilda krav på uppförande, användning, nedtagning och skötsel som finns för systemställningar. Alla som arbetar med eller på ställningen ska ta del av instruktionerna. 1 Jämför t. ex. Larsson, B. och Söderlind, L. (2006) Väderskyddat byggande, Framtidens produktion, FOU- VÄSTRAPPORT 0604, Sveriges byggindustrier. 2 SP är ackrediterat av Arbetsmiljöverket för att göra typkontroll av ställningar. På SPs hemsida finns en aktuell lista över godkända system och komponenter. 23

32 Systemställningar kan delas in i ramställningar och modulställningar. Ramställning Ramställning är uppbyggd av ett fåtal elementtyper. Ställningen går snabbt att montera men är i jämförelse med modulställningen begränsad i sin användning eftersom den inte är så flexibel. Detta beror på att ställningslagen är fasta och det kan t. ex. vara svårt att komma åt om man skall byta fönster. Den finns för olika lastklasser och är lämplig att använda vid t.ex. renoveringsarbeten. Ramställningar finns i stål och aluminium. Fig. 4:1 Exempel på ramställningar Modulställning Modulställning är en universalställning. De olika elementen kan kombineras till den ställningskonstruktion som man behöver för tillfället. Den är flexibel och den är i de flesta fall att föredra framför en ramställning om prisskillnaden inte blir alltför stor. Modulställningar finns i stål och aluminium och i många olika fabrikat. Fig. 4:2 Exempel på modulställningar 24

33 4.2 Rörställning Med hjälp av rör och kopplingar kan man bygga arbetsställningar för nästan alla behov. Rörställningar tar längre tid att montera än t.ex. systemställningar men de är flexiblare. När det gäller lite udda objekt eller ställningar utsatta för extrema påfrestningar är det rör och kopplingar som oftast är lämpliga att använda. Fig 4:3 Exempel på rörställning 4.3 Olika tillverkare I Sverige finns ett flertal olika ställningsfabrikat att hyra. Nedanstående är de vanligaste. Layhers produktprogram innehåller olika ställningstyper i stål eller aluminium. Allroundställningen kombinerar snabbheten hos systemställningar med flexibiliteten hos konventionella ställningsrör och kopplingar. Layher Allround kan erbjuda lösningar på de flesta ställningsproblem som uppstår på byggarbetsplatser, industrier, fastigheter etc. Ställningen kan med fördel även användas för att bygga läktare och scener. Haki är ett välbeprövat ställningssystem på den svenska marknaden. Haki används i första hand för så kallad tung murarställning med trall. En speciell nisch är Haki väderskyddskoncept för intäckning av objekt. Systemet kan även med fördel användas till smalställning för fasad och takarbete. Burton rörställning är sedan många år ett beprövat system med rör, kopplingar och olika tillbehör. Systemet är mycket flexibelt och kan därför användas till alla förekommande ställningsbehov inom såväl bygg som industrisektorn. Burton kan kombineras med alla övriga system på marknaden. Burtonsystemet ger möjligheter till att lösa kvalificerade uppdrag inom hela området byggnadsställningar. Fasadställningar byggda i Burton används för murning, 25

34 putsning, plåt- och isolerarbeten. Fasta bommar används för att snabbt och enkelt bygga en ställning. Med de prefabricerade bommarna uppnås exakta mått i djupled och en snabb och enkel montering. Burton är emellertid inte den enda tillverkare som levererar material för rörkopplade ställningar, dessa produkter kan levereras av de flesta andra ställningstillverkare. +8 är utvecklad för att på ett ergonomiskt riktigt sätt lösa alla förekommande ställningsproblem, med få lätta men höghållfasta detaljer, med en låg totalvikt, hög säkerhet och stor flexibilitet. Tillverkaren menar att det går snabbt att bygga såväl till vardags som på skrynkliga fasader för industrin, raffinaderier, mm. Den sägs också vara uthålligt snabb genom den genomtänkta ergonomiska utformningen. Peri håller på att etablera sig på den svenska marknaden. Deras system kallas PERI UP och baseras på en rosett som bildar en styv knutpunkt mellan olika ställningsdelar. PERI kan också leverera väderskyddstak med stora spännvidder. Andra fabrikat är Allfix, Monzon, Lassco, Malmqvist, Modex och Trebex. Dessa kan ofta kombineras med olika andra fabrikat. Mer information erhålls på respektive hemsida. 4.4 Användningsområden Ställningar behöver användas för många olika ändamål. I figur 4.4 finns en sammanställning som visar hur man kan välja ställningstyp efter arbetsuppgift. De fasta ställningarna finns för olika lastklasser från lastklass 2-5. Lastklasserna 1 och 6 används normalt inte i Sverige. Val av lastklass skall följa de rekommendationer som anges i AFS. 4.5 Ställningars kvalitet De ställningsfabrikat som finns på den svenska marknaden uppfyller de säkerhetsmässiga krav som ställs på dem. Ett problem är emellertid att de har mycket lång livslängd och på sätt kan det finnas detaljer som är gamla men fortfarande i bruk det finns exempel på att det finns ställningar från 70-talet som än i dag år 2007 är i bruk. Detta innebär att kan vara svårt att utveckla eller introducera nya system eftersom de som är i bruk är avskrivna och drar mycket låga kostnader kostnadspressen blir för stor för nya konstruktioner och material. Det kan också finnas en risk att gamla delar inte är perfekt raka längre eller att infästningsdetaljer är slitna, vilket kan öka risken för ras. 26

35 ARBETS- Fast UPPGIFT Ramställning Modulställning Rörkopplad ställning Alllmänna egenskaper Ställningen går snabbt att montera men är oflexibel eftersom ställningslagen är fasta. Monteringsarbetet för ställningsbyggarna blir lättare. Finns för olika lastklasser. Finns också i aluminium. Flexibel. Är i de flesta fall att föredra framför ramställningen om priset inte är högre än motsvarande tänkbar ramställning. Finns för olika lastklasser. Extremt flexibel. Kräver separata konstruktionsberäkningar, är komplicerad och tar lång tid att montera. Svår att bygga vid krav på höga lastklasser. TY Arbetspl Lätt att ta med m Flexibel i höjd m sidled. Endast e ofta en arbetsup gången. Etabler ger lönsamhet f viss höjd på hus Nybyggnad Ombyggnad fasad Inte så lämplig eftersom olika arbetsmoment kräver sina specifika arbetsnivåer. Man kommer oftast inte i nivå med valven. Svår att använda om man skall byta fönster. Lämplig. Ställningsbredden måste anpassas efter behov av arbetsyta, materialupplägg och transporter. Lämplig att använda då ställningen skall användas för många många olika arbetsmoment. Lämplig t.ex vid böjda byggnadsformer eller vid komplicerade industribyggnader. Lämplig. Lämplig speciel och montering a glasfasader. Lämplig för vid t balkongrenover arbeten med ing Ombyggnad tak Kan var lämplig om man inte behöver komma åt undersidan av taket Lämplig. Lämplig. Ej lämplig. Murning Ej lämplig Lämplig, Lämplig. Lämplig Putsning Målning Lämplig om ställningen är försedd med konsol. Lämplig, om man inte behöver ta hänsyn till fönster. svårt att skydda Lämplig Lämplig. Lämplig, men de arbetsområdet Lämplig vid fönstermålning Mindre lämplig Lämpligt vid gyn förhållanden Bärare av väderskydd Inte så vanligt. Lämplig Mindre lämplig. Ej lämplig. Observera att man måste ta hänsyn till den vikt som ställningen skall belastas med och välja rätt lastklass. Fig 4:4 Arbetsuppgift och val av ställningstyp

36 28

37 5. INFORMATION OCH UTBILDNING Historiskt sett har utbildning inom byggbranschen varit inriktade mot traditionella byggyrken dvs. trä-, mur- och betongarbete. Det var naturligt med hänsyn till att det förr inte var så vanligt med några andra kategorier på ett bygge. Under 60-talet skedde dock en stor förändring av byggandet på så sätt att man mer och mer började anlita specialister i form av underentreprenörer och den utvecklingen har fortsatt. Idag finns det således på ett bygge vid sidan av de traditionella byggnadsarbetarna ett antal speciallister i form av under- och sidoentreprenörer. En sådan specialistkategori är ställningsbyggarna. För ställningsbyggarna erbjöds det tidigare någon utbildning alls. Branschorganisationen Ställningsentreprenörerna STIB har emellertid sedan sin tillkomst 1986 utvecklat kurser för såväl ställningsbyggare som för arbetsledare och företagsledare. I detta kapitel behandlas hur ställningsbyggare får information och utbildning. Här behandlas även vilka krav på utbildning som gäller, vilka utbildningar det finns och vad dessa innehåller. 5.1 Hur får ställningsbyggarna information och utbildning Fall från ställning leder ofta till allvarliga skador eller döden. Varje år är byggnadsställningar inblandade i ett stort antal olycksfall. En av cheferna för ett av ställningsföretagen menade att bortåt 10 % av ställningsbyggarna är i behov av rehabilitering på grund av förslitningsskador. Ser man på ovanstående påståenden förstår man hur viktigt det är att ställningsbyggarna får information och utbildning om regler, säkerhet och ergonomi. Ställningsbyggarna måste lära sig hur de skall arbeta för att förhindra fallolyckor, skador och förslitningar. Hur ser det då ut med informationen och utbildningen bland ställningsarbetarna idag? Bortåt 70% av alla Sveriges ställningsbyggare har genomgått STIBs utbildning för ställningsbyggare. Här har de fått lära sig regler och säkerhetsföreskrifter samt en del om ergonomi. Övriga som inte genomgått STIBs utbildning då? Frågar man de stora ställningsföretagen har de vissa internutbildningar samt en del information angående regler och säkerhet till de anställda. Information om ergonomiska frågor kan fås på företagshälsovården. Mindre företag säger också att de har en viss information till de anställda, i alla fall muntlig. Pratar man med ställningsbyggarna själva får man en lite annan bild. Vi ställde två frågor till 14 ställningsbyggare som ännu inte genomgått STIBs utbildning, en om säkerhetsinformation och en om deras kunskap om ergonomi. 29

38 De första frågan löd Har du fått information om vilka säkerhetsregler som gäller? Vi fick följande svar: Genom rutinerade arbetskamrater Efter eget huvud Påpekanden från arbetsmiljöinspektör Genom chefen Kurs och litteratur Vi har inte fått någon information alls Som framgår av svaren så råder det lite delade meningar om och hur ställningsarbetarna får information om säkerhetsregler, och det skiljer även en hel del mellan olika företag. Den generella uppfattningen är dock att det är ganska stor skillnad mellan byggsektorn och övrig industri. Det verkar som om övrig industri har strängare regler och klarare information om vad som gäller. På den andra frågan om ergonomi som löd Har du fått lära dig att jobba ergonomiskt, dvs. hur du skall lyfta etc. för att underlätta för kroppen? Om ja, när, var, hur? fick vi följande svar: Nej Skolan Idrotten Sunt förnuft Lumpen Rutin Här framgår det mycket tydligt att informationen om ergonomi inte varit särskilt tillfredställande. Inte en enda i undersökningen svarade att de fått någon information från sitt företag. Slutsatsen av detta är att nästan hälften av alla ställningsbyggare får eller har fått mycket sparsamt eller ingen information och utbildning om frågor gällande säkerhet och ergonomi. 5.2 STIB och utbildning Branschorganisationen Ställningsentreprenörerna (STIB) bildades 1986 och de flesta seriösa ställningsföretag väljer att vara medlem STIB. För närvarande (2007) har STIB 90 medlemsföretag som totalt omsätter 2500 MSEK och totalt har 2600 anställda ställningsbyggare. Sedan1992 då STIB började bedriva utbildningsverksamhet har 1900 ställningsbyggare genomfört ställningsbyggarkursen och 140 ledare har genomfört företagsledarutbildning. För närvarande ger STIB ca 20 kurser om året en omfattande verksamhet för en relativt liten organisation. STIB har följande verksamhetsplan: Att verka för en sund och säker arbetsmiljö för ställningsbyggarna Att bygga och leverera ställningar med hög kvalitet, som skall utgöra säkra och bra arbetsplatser för dem som skall jobba från dem 30

39 Att fortsätta bedriva utbildning för ställningsbyggare, arbetsledare och företagsledare i bl.a. teknik, ergonomi och ekonomi för att öka kunskaperna och medvetenheten om betydelsen av en god och bra arbetsmiljö samt de risker som alltid finns Att påverka forskning och utveckling med syftet att förbättra ställningsbyggarnas arbetssituation ur fysisk synpunkt. Att samarbeta med myndigheter och organisationer, såsom Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen, Arbetstagarorganisationer och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, för att påverka och medverka till att regler och föreskrifter blir enkla, kloka och lättillgängliga för brukarna Att samarbeta med leverantörer och tillverkare för att kunna påverka produktutvecklingen Att slå vakt om den fria konkurrensen samt verka för fri företagsamhet i ordnade former Att verka för mer jämlika konkurrensvillkor för de seriösa företagen samt öka medvetenheten hos beställare när det gäller att handla upp ställningar. Priset får inte vara det helt avgörande. Kvalitet och säkerhet bör tillmätas en större betydelse än vad som många gånger gäller idag Att fortsätta utvecklingen av system för internkontroll och kvalitetssäkring Att skapa förutsättningar för företagen och dess anställda att kunna utvecklas så att de kan bedriva verksamheten under ekonomiskt trygga förhållanden Innehållet i STIBs ställningsbyggarutbildning STIB har en kurs som omfattar totalt 80 timmar och är uppdelad i två delar på vardera 40 timmar. Den första delen läser man hemma på företaget medan den andra delen är förlagd till internat. Kursen omfattar elva olika områden och avslutas med ett skriftligt prov. Målsättningen med de olika områdena är: Arbetsmiljö och säkerhet Få kännedom om kroppens funktioner Lära sig ergonomiskt riktigt arbete för att undvika arbetsskador Lära sig förebygga olyckor Lära sig organisationen för skyddsfrågor, t.ex. skyddskommitté, skyddsombud, skyddsronder, ansvar etc. Ställningstyper Få en god allmänkännedom om på marknaden förekommande ställningstyper Lära sig vilken ställningstyp som passar till olika sorters jobb Känna till de vanligaste förekommande ställningssystemens kapacitet, funktion etc. Lyftanordningar och andra hjälpmedel Ha kännedom om lyft- och transporthjälpmedel för att förebygga förslitnings- och belastningsskador Kunna stoppa material och dirigera en kranförare Handverktyg Känna till vad som krävs av en borrmaskin och vilka olika typer som finns Känna till olika ställningsnycklar, spärrnycklar och mutterdragare 31

40 Vindlaster och lastberäkningar Känna till innebörden av begrepp som utbredd last, punktlast, etc. Känna till vilka laster och krafter som påverkar en ställning Kunna utföra enklare lastberäkningar och på så sätt kunna kontrollera en ställnings bärförmåga Känna till vanliga fel som negativt påverkar en ställnings bärförmåga Förankringar Känna till gällande förankringsföreskrifter för olika ställningstyper Kunna beräkna förankringskrafternas storlek för intäckt resp. ointäckt ställning Känna till olika väggmaterials egenskaper Kunna välja rätt fästelement med hänsyn tagen till infästningsmaterialets egenskaper och förankringskraftens storlek Känna till vanligt förekommande fel Ritningsläsning Kunna tolka en plan- resp. fasadritning Utifrån plan- och fasadritning kunna rita upp en ställning och göra materialspecifikation Förstå skalor, måttsättning (längd och höjd), projektioner och vanliga symboler Ställningsföreskrifterna Känna till vad som står i AFS 1990:12, AFS 1994:14, AFS 1995:7, AFS 2003:5, AFS 2004:4 och kunna tillämpa detta Veta vad som gäller i ansvarsfrågor Känna till hur man söker olika myndighetstillstånd och vad dessa innebär Materialhantering och underhåll Lära sig på rationellt och riktigt sätt transportera, underhålla och lagra ställningsmaterial Lära sig en riktig arbetsmetod för hantering av ställningsmaterial så att risken för förslitnings- och belastningsskador minimeras Planering och kostnader Kunna planera sitt arbete genom att informera sig om hur beställaren vill ha den aktuella ställningen utförd och vad som ingår i firmans åtaganden Kunna beställa material i god tid så att rätt material finns på plats i rätt tid Kunna lägga upp sitt arbete på ett sådant sätt att onödiga och felaktiga lyft undviks Kunna föra en positiv dialog med beställaren Känna till riskerna och kostnaderna för extra slitage på material som kastat vid nedmontering av ställning Arbetsmiljö Lära sig ergonomiskt riktiga arbetsställningar (lyfta rätt etc.) Vara medveten om vilka typer av arbetsrörelser som medför risker för belastningsoch förslitningsskador Kunna bygga en ställning på ett sätt som innebär maximal säkerhet både för ställningsbyggaren under montaget och för beställaren under användningstiden 32

41 Kursen avslutas med en kunskapskontroll i form av ett skriftligt slutprov. STIB delar sedan ut kompetensbevis till dem som godkänt på slutprovet och har arbetat i yrket 4200 timmar. Kompetensbeviset består av två delar, dels ett inplastat kompetensbevis i körkortsformat samt ett kompetensmärke att fästa väl synligt på arbetskläderna. Syftet med kompetensbeviset är att verka för en seriös marknad med hög kompetens i alla led. Fig 5:1 STIBS kompetensmärke och kompetensbevis Idag finns det också en fortsättningskurs för ställningsbyggarna. Kursen är avsedd för teamledande ställningsmontörer och den heter Ställningsbyggarkurs steg II. Den omfattar 32 timmar. I kursen får deltagarna ta del av fördjupade kunskaper om säkerhet, ställningsteknik, ledarskap och ergonomi. En av hörnstenarna i STIBs verksamhet är att verka för att det byggs och levereras ställningar med hög kvalitet och säkerhet. Detta görs bäst med en ständig kompetenshöjning vilket sker genom utbildnings- och informationsinsatser för olika befattningshavare inom företagen. Utöver ställningsbyggarkurserna bedriver också STIB arbetsledarkurser i tre steg samt en företagsledarkurs i två steg. I det nya EU-direkivet se kapitel 3 - ställs det formella krav på kompetens. Detta är dock inte något problem för de ställningsbyggare som redan genomgått STIBs kurser, eftersom de redan har tillräcklig utbildning. Däremot måste inte bara de ställningsbyggare som inte är utbildade utan också andra yrkesgrupper som byggnadsarbetare och andra hantverkare som arbetar med ställningsbyggande höja sin kompetens. 5.3 Varför är inte alla utbildade? Det är konstaterat att det är viktigt med utbildning. Varför är då inte alla ställningsbyggare utbildade? En av orsakerna som ofta nämns är att det är kostar för mycket för företagen att skicka anställda på kurs. Utöver avgiften för ställningsbyggarkursen måste företaget betala lön till den anställde under kurstiden, utan att den anställde utför något arbete åt företaget. En annan anledning är den skepsis som finns bland gamla och rutinerade ställningsbyggare mot att åter sätta sig vid skolbänken. De anser att de är så pass erfarna att de inte har något mer att lära. Ett par andra argument de har är att de inte har någon vana vid att studera, eller att de är för gamla. Visst är det upp till ställningsföretagen att se till att deras anställda har fått utbildning och information, men en stor del av ansvaret ligger också på beställarna. Att kunskapen, 33