Fullt så dramatiskt upplevde vi det kanske inte idag men nog var det spännande.

Transkript

1 RESA DALSLANDS KANAL Torsdagen den 25 maj (kristihimmelsfärdsdagen) gjorde vi en resa till Dalsland. Höjdpunkten på resan var en fyra timmar lång kanaltur på Dalslandskanal. Vi startade från Väjern 0700, samlade ihop resenärer på Smögen och i Kungshamn på tre olika ställen och slutligen vid Toddröds skola. Första stoppet blev vid Parsetjärns rastplats vid niotiden för kaffe och fralla. Vid rastplatsen ligger också Parsetjärns skans, en väl bevarad försvarsanläggning sen andra världskrigets dagar. Besök på själva skansen hanns tyvärr inte med idag. Från Parsetjärn fortsatte resan till Bengtsfors där vår båt M/S Storholmen väntade för att ta oss på en drygt fyra timmars lång båttur till Håverud. Vädret var så härligt som det bara kan vara här i Norden i slutet av maj och vi kunde till fullo njuta av naturen i ett av Sveriges vackraste landskap i sin ljuvaste skira ungsommargrönska. Under färden passerade vi 16 slussar som sänkte oss mer än 40 meter. Kulmen av båtturen nåddes när vi passerade genom den berömda akvedukten i Håverud. Så här poetiskt beskrivs den i Svea Folk.kalender 1870: Mellan tvenne väldiga, skogbekrönta berg, der löfträdens ljusa schatteringar mänga sig med barrträdens dunkla grönska, kastar sig en skummande fors från den på en betydlig höjd ofvanför liggande sjön Åklången genom ett trångt pass ner i Upperuds höljen. Den klara morgonsolen kastar sitt guld öfver de fradgande vattenmassornas matta silfver, genom vågornas brus tränger dånet från stångjernssmedjorna, till venster om fallet och högt öfver slussportarne vid Håfverud se vi en gigantisk, rödbrun tingest, som i all maklighet sträckt sig öfver den rytande strömmen från den ena stranden till den andra. Denna ofantliga, vattenfyllda jernlåda är den beryktade aquedukten, den enda i Skandinavien, ett af de många minnesmärkena af Nils Ericsons jättesnille. Fullt så dramatiskt upplevde vi det kanske inte idag men nog var det spännande. På de följande femton sidorna kan du se bilder av oss som åkte, av idyllen runt kanalen, av själva kanalen och slutligen av själva kanalturen.

2 NÅGRA AV OSS SOM ÅKTE Linnéa Huldt begrundar något i fjärran. Halvt skymd bakom henne sitter Ingrid Johansson Hillevi och Rolf Andersson hade den goda smaken att ta med sina barnbarn Oskar och Märta Nyström på turen. Inte bara lyste de upp tillvaron, de bidrog också till att sänka medelåldern i gruppen drastiskt.

3 Carl-Axel Backman kollar navigeringen(?) medan hans Elsa studerar utsikten. Kaisa Ellström har något i kikaren. Lasse Andersson, Inger Ohlsson och Nils Hafström njuter av varandras sällskap.

4 Mormor Hillevi vinkar åt någon. Vem? Jo, åt dotter-dottern Märta.

5 Ordförande Bertil ser fundersam ut. Vid slussarna i Håverud hittar vi vår busschaufför Lars-Bertil igen, skönt då kommer vi kanske hem trots allt.

6 IDYLLEN

7 Kanalnära läge

8 Den här maskrosen får sig en rotblöta vid varje slussning. På lite avstånd ser till och med en fabrik idyllisk ut

9 KANALEN Förbi forsar bygger man slussar Även om den hamnar mitt i skogen

10 Nu innan högsäsong finns det ingen fast slusspersonal utan en utökad båtbesättning sköter slussarna På sina ställen ser man de gamla flodfårorna.

11 Kanalbyggarna bör hedras, det var trots allt de som gjorde dagen möjlig. KANALFÄRDEN Håll mitt i, Oskar och Märta är riktmärken.

12 Ibland är besättningen före båten, Märta funder nog på hur det gått till. Har han båten i koppel eller leker han bogserbåt?

13 Sesam öppna dig. Sista slussen före akvedukten

14 GIRA kapten, det är långt ner Puh, han har nog gjort det förr.

15 Sista slussarna i Håverud Snipp snapp snutt så var båtresan slut.

16 Väl framme i Håverud hade vi möjlighet att besöka Dalslands glashytta och butik. Vi fick se en skicklig glasblåsare i aktion. Det fanns även möjlighet att inhandla såväl souvenirer som förfriskningar. Nu skulle vi egentlige ha åkt rälsbuss på #De vackra vyernas järnväg tillbaks till Bengtsfors men banverket eller vem som nu sköter järnvägen, hade haft den dåliga smaken att bestämma sig för att utföra underhållsarbeten på järnvägen så det var dessvärre inte möjligt. Istället blev det bussresa med vår egen buss, vi körde först en väg som kallas Brudfjällsvägen, och har utnämnts till Sveriges roligaste väg av TV-programmet Motorjournalen. Vägen slingrar sig genom vacker dalsländsk natur. Enligt gammal folksägen har den också en historia om ond, bråd död men det lämnar vi därhän just nu. Scen från Brudfjällsvägen. Härifrån gick resan tillbaks hem efter i stort sett samma route som utresan och med bensträckarpaus på samma rastplats. Vi var hemma i Kungshamn igen vid 19-tiden, lite trötta men nöjda.