Estängen medeltida borgruin

Transkript

1 Estängen medeltida borgruin RAÄ 71, Länna-Penningby 1:83, Länna socken, Norrtälje kommun, Uppland Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2255 Björn Hjulström

2 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 Estängen medeltida borgruin RAÄ 71, Länna-Penningby 1:83, Länna socken, Norrtälje kommun, Uppland Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2255 Björn Hjulström Arkeologikonsult Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Vid schaktövervakning för nedläggande av en elkabel öster om Estängens borgruin i Länna socken påträffades delar av borgens pålspärr. Förutom pålar nedkörda i den forna sjöbotten påträffades en liggande gren samt spår av flera nedbrutna grenar som visade sig som rödoxiderade märken i leran. När lämningar påträffades flyttades elkabeln till dess att schaktet inte berörde pålspärren. Utifrån tidigare fynd, synliga indikationer av pålspärren samt de pålar som kom fram vid övervakningen har en hypotetisk sträckning föreslagits. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Målsättning, metod och genomförande... 7 Topografi och fornlämningsmiljö... 7 Resultat... 8 Arkeologisk utvärdering Referenser och förkortningar Litteratur Tekniska och administrativa uppgifter Norrtälje Estängen Märsta Vallentuna Upplands Väsby Täby Sollentuna Åkersberga Lidingö Stockholm Södertälje Tumba Nynäshamn 5

6 Länna 174:1 Länna 71:1 Figur 1. Utdrag ur Fastighetskartan. Förundersökningsområdet markerat strax öster om Estängens borgruin, RAÄ 71. RAÄ 174 är en torplämning. 5-meterskurvan är markerad. Skala 1:

7 Inledning Arkeologikonsult har utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning enligt beslut av länsstyrelsen (dnr ). Undersökningen föranleddes av att Vattenfall genom ATS Kraftservice AB lagt ned elkabel öster om Estängens borgruin vid Penningby. Schaktövervakningen genomfördes den 2 3 juni Det som främst kunde förväntas var eventuella vattenavsatta avfallslager och rester av en pålspärrsanläggning. Målsättning, metod och genomförande Schaktövervakningen utfördes utmed en cirka 130 meter lång sträcka. Anledningen till att schaktet inte sträcker sig ända fram till väg 278 i söder är att kabeln trycktes under vägen och inget schakt grävdes. Schaktet grävdes först ned till ett djup där pålspärr och bevarade trärester kunde förväntas. Därefter grävdes schaktet ned till ett djup av 90 centimeter. Schaktet och bevarade trärester dokumenterades skriftligt, fotograferades och mättes in med GPS. Det översta lagret på centimeter bestod av torv med högt organiskt innehåll. Under torvlagret ligger ett lager med ren lera. Grundvattennivån låg på ett djup av cirka centimeter. Topografi och fornlämningsmiljö Området där schaktet grävdes ligger på mellan 2 3 meter över havet. Fiskaruddsviken från Östersjön har alltså tidigare gått mycket längre västerut än vad den gör idag. I figur 1 är 5-meters kurvan markerad. Vikens utbredning kan tänkas ligga någonstans mellan 5-meterskurvan och närmare dagens vattennivå när borgen var i bruk. Namnets äldsta belägg i OAU (ortnamnsarkivet Uppsala) är 1805 och det är inte möjligt att koppla samman namnet med estniska plundringståg. En gård strax intill är belagd redan på 1500-talet och dess namn, Slottstorp, kan härledas från befästningen. Estängen tas upp som en medeltida befästning i Christian Lovéns avhandling. Han anser att det är tveksamt om Estängens syfte var att spärra inloppet till ån. Läget långt in i en skyddad havsvik har istället likheter med flera av kungamaktens och vitalianernas borgar från sent 1300 tal (Lovén 1999). 1,5 kilometer västerut ligger Penningby slott som var en sätesgård under medeltiden. Penningby nämns första gången 1339 (DS /11; DS / ). Det är möjligt att Estängen är en föregångare till Penningby (Lovén 1999). På ATA finns två kartskisser över Estängen, den ena av G Westin från 1945 och den andra är en karta från 1943 gjord enligt en skiss från 1924 som kompletterats med pålar upptagna i diket strax väster om elkabelschaktet. 7

8 Resultat Schaktets placering visas i figur 2. Anläggningar och trärester påträffades i schaktets södra del (se figur 3 och 4). Anläggning 1 är en stenkoncentration bestående av 10 stenar (10 15 cm diameter). Anläggningen ligger i botten av torvlagret och i toppen av lerlagret. Stenarna är inte tätt lagda och ligger i ett lager. I väst gick stenarna in i schaktkanten men det gick inte att se några stenar i schaktkanten österut (se figur 5). Stenarna dokumenterades och togs bort. Figur 4 Figur meter Figur 2. Förundersökningsschaktet med ytorna för figur 3 och figur 4 markerade. Skala 1:

9 ± Figur 5. Stenkoncentrationen (A1) fotograferad från norr. 1 Påle Stenpackning Oxiderat märke Figur 4. Norra delen av området med anläggningar. Skala 1: Meter Figur 3. Södra delen av området med anläggningar. Skala 1:100. 9

10 Figur 6. Rödoxiderade märken efter förmultnat trä. Nedtill höger är en förstoring infälld. Figur 7. I schaktkanten syns den liggande pinnen, cirka 2 meter lång och 2 cm i diameter. 10

11 Figur 8. Två pålar från pålspärren (A2 och A3). A3 står i schaktkanten. Norr om stenpackningen finns ett parti med en hel del färgningar i leran (se figur 6). Dessa består av rödoxiderat trä. Vissa innehåller en del kolfragment. Det var något oklart om dessa bestod av nedbrutna rötter eller om det var mindre kvistar från en nedrasad konstruktion som förmultnat i leran. När flera färgningar påträffades bredvid varandra låg dom ofta i samma riktning och även i nära på 90 graders vinklar. Dessutom är flertalet rödfärgningar raka vilket inte torde vara fallet om det rörde sig om rötter. Färgningarna mättes därför in. I det allra sydligaste området med rödfärgningar påträffades även en liggande pinne som var bevarad (se figur 7). Schaktet flyttades då mot öst. Stående pålar påträffades på två ställen. I figur 8 syns pålarna 2 och 3. En meter norr om dessa stod ytterligare en påle (4). Den var något klenare i diametern och stod ensam. Enligt överlägg med kartan från 1943 så kan man tänka sig att detta är den allra yttersta delen av pålspärren innan den svänger av in mot borgen igen. Den fjärde pålen som påträffades (5) står ensam. När schaktet flyttades österut påträffades inte fler pålar. En tunnare påle (13 cm Ø) som inte satt fast i leran och var förmultnad i båda ändar påträffades nära påle 5. Schaktet var vattenfyllt och det var inte möjligt att se eller att känna om resten av pålen satt i leran. Pålen togs upp för eventuell dendrodatering. När pålen sågades i sär visade det sig att den bestod av max 30 årsringar och att den var delvis förmultnad även invändigt. Den var därmed inte lämplig för dendroanalys. Inga lämningar påträffades längre norrut. 11

12 Arkeologisk utvärdering Stående pålar kunde iakttas på två ställen i schaktet. Området där pålarna stod som tätast kan vara den östra kanten av en cirkel med tätare ställda pålar runt borgruinen. Placeringen stämmer bra överens med överlägg från äldre kartor där pålar påträffats i ett dike 1 2 meter väster om kabelschaktet under tidigt 1900-tal. Arkeologikonsult rekommenderar att RAÄ 71 utökas enligt kartunderlaget figur 9. Förslag till avgränsning av RAÄ 71 Möjlig sträckning på pålspärren meter Figur 9. Förslag till pålspärrens utbredning. Förslaget baseras på de synliga pålarna i vägen, överlägg med äldre karta och pålar upptagna i diket samt de pålar som framkom vid schaktövervakningen. I figuren visas även ett förslag till utvidgning av RAÄ 71 att även innefatta pålspärren. 12

13 Referenser och förkortningar ATA = Antikvarisk- Topografiska Arkivet DS = Svenskt Diplomatarium (Diplomatarium Suecanum) OAU = Ortnamnsarkivet, Uppsala Litteratur Lovén, C Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Kungliga Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar. Antikvariska serien, 40. Stockholm. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Arkeologikonsults projektnummer: 2009:2255 Uppdragsgivare: Vattenfall Fastighet: Länna-Penningby 1:83 Socken: Länna Kommun: Norrtälje Landskap: Uppland Län: Stockholm Typ av undersökning: Förundersökning Utförandetid: 2 3 juni 2009 Fältarbetstid: 1,5 mandagar Projektledare/personal/rapport: Björn Hjulström Layout/kartor: Samuel Björklund Kvalitetsgranskning: Linda Lindwall Fynd: Inga fynd har tillvaratagits 13

14 14

15 Arkeologikonsult Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

16 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2255