På tidsresa genom Göteborgs bostäder

Transkript

1 INFÖR UTBYGGNADEN. De bästa lägenheterna från förr utmärks av vackra material, bra rum och rumssamband och vackert ljus. Nya lägenheter har bättre isolering och lägre energiförbrukning. Men vad är viktigast för boendekvalitet? Bild: Jonas Lindstedt Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa. På tidsresa genom Göteborgs bostäder Kultur Göteborg står inför en enorm utbyggnad. Idag är det samma sug efter nya bostäder som på 1960-talet, men många av de nya bostäderna är trånga, mörka och svårmöblerade, menar Ola Nylander som hittar nio exempel på goda bostäder och en favorit där han själv vill bo. ANNONS Ola Nylander 05:00-14 jan, 2018

2 Tyvärr är mycket av det som byggs i dag dåliga bostäder, trånga, mörka och svårmöblerade. För 15 år sedan var en normalstor tvårumslägenhet 65 kvadrat. Idag byggs tvåor på kvadrat. Minskad storlek är det enda sättet att få ned kostnaden säger företrädare för byggindustrin. Samtidigt blir det förstås extra lönsamt att i ett bostadshus klämma in tre ytkrympta lägenheter istället för två normalstora. Storgatan 41.. Bild: Jonas Lindstedt + I det sena 1800-talets bostäder för medel- och överklassen är storlek och representativitet avgörande. I ett typiskt hus från 1870-talet, Storgatan 41, finns en tolv rum stor lägenhet på drygt 200 kvadrat. Förutom den trebarnsfamilj som i slutet av 1800-talet bodde i lägenheten, fanns också rum för tre pigor och en inneboende släkting. Här finns kvaliteter som rumsfiler, rundgångsmöjligheter, vackra material och detaljer i golv, lister, dörrar och andra snickerier. ANNONS

3 Landshövdingehuset.. Bild: Jonas Lindstedt + Landshövdingehuset är klassisk göteborgsk bostadshistoria. De byggdes i tusentals och var arbetarklassens bostad. En bottenvåning i sten, plus två våningar i trä som började byggas De flesta lägenheterna var ett rum och kök på 40 kvadrat. Ett rum mot gatan, en hall och ett kök mot gården. Trägolv, platsbyggda skåpsinredningar i trä, profilerade golvlister, trädörrar och hålkälslister, takrosett och fina fönster med profilerade karmar och bågar ger kvalitet. Idag är de flesta ettorna sammanslagna till treor i samband med och 80-talens renoveringar. Det är attraktiva bostäder och finns framförallt i Majorna och Kungsladugård. Dålig ljudisolering sänker dock betyget.

4 Raketgatan.. Bild: Jonas Lindstedt talet utgjorde ett kvalitetslyft för bostadsbyggandet i Sverige. Göteborg hade en tätposition för mycket av det nya och den första grannskapsenheten, en stadsdel tänkt som en egen stad i staden, byggdes på Norra Guldheden I höghusen på Raketgatan finns stora lägenheter, 92 kvadrat, där rationellt byggande gav låga boendekostnader. Här finns trägolv i alla rum som var stora och ljusa med bra möblerbarhet, öppen spis och ljus från tre väderstreck. Kvalitet lönar sig längden och med ett minimalt underhåll har detta och många andra av 1940-talshusen de allra bästa boendekvaliteterna, även i jämförelse med det som byggs idag, 75 år senare.

5 Experimenthusen i Järnbrott.. Bild: Jonas Lindstedt + Flexibilitet, möjligheten att förändra sin bostad, är en ofta efterfrågad egenskap i bostadssammanhang presenterades experimenthusen i Järnbrott där de boende med hjälp av flyttbara väggar själva kunde bestämma planlösningen. Experimenthuset förstärkte bilden av Göteborg som staden med nya spännande idéer inom boende och bostad. De flesta lägenheterna var på 75 kvadrat och när de boende flyttade in fanns endast en köksbänk vid den lägenhetsskiljande väggen och ett badrum. Resten av rummen byggde de boende upp av lätta väggelement som spändes fast mot golv och tak. Alla lägenheter blev unika och hushållen kunde förändra rumsantalet när familjen växte. Det är fortfarande populärt att bo i huset. I ett vanligt flerbostadshus bor man sju år innan man byter lägenhet. I experimenthuset är kvarboendetiden 21 år.

6 Nya Masthugget.. Bild: Jonas Lindstedt + I början av 1960-talet revs det mesta av den allra äldsta bebyggelsen i Masthugget. Nya Masthugget stod klart Här finns en fyrarummare som byggdes i varianter på många ställen i Göteborg. Standarden är hög med badrum, extra wc, egen tvättstuga, två stora klädkammare och ett extra förråd ute i trapphuset. Genomsikt tvärs lägenheten, rundgång och stora rum. Det här är kvaliteter som är svåra att hitta i dagens bostadsproduktion.

7 Bananhusen på Södra Guldheden.. Bild: Jonas Lindstedt + En favoritbostad från tidigt 1960-tal är fyrarummarna i Bananhusen på Södra Guldheden, på Dr Forselius gata. Bra klass på material och detaljer inne i lägenheterna. Bra planlösning med ljus från två väderstreck. Olika ljus på olika tider på dygnet. Vardagsrummet är stort och det går att balka av och få ytterligare ett rum. Bostaden har potential att förändras när familjen växer. Allt på 100 kvadrat.

8 Haga vid Skolgatan.. Bild: Ola Nylander + På 1980-talet räddades Haga undan rivning, men tyvärr försvann två tredjedelar av de gamla husen innan dess. I Haga vid Skolgatan ritade Jan Wallinder några av sina sista bostadsprojekt. Fyrarummaren vid Skolgatan har tre rymliga sovrum, placerade i var sitt hörn av lägenheten. Inga störande ljud mellan rummen. Mot gatan ligger tre rum i fil, precis som i en gammal våning i Vasastaden. Alla rum har två dörrar. Det ger flexibilitet att röra sig fritt i bostaden. Mot gården en balkong och mot gatan ett burspråk. Vackra rum, där garderoberna är rumsskapande, det vill säga garderober och skåp bildar väggyta, en helhet.

9 Mors Backe.. Bild: Jonas Lindstedt + Arkitektkontoret KUB fick det prestigefyllda Bostadspriset 2005 för sitt bostadshus på Godhemsberget, Mors Backe, i hjärtat av Majorna. Det är en lägenhet där framförallt vardagsrum och kök med dubbla balkonger är elegant utformat. Uppglasat från golv till tak, från vägg till vägg skapar det en fantastisk kontakt mellan inne och ute. Morgonljus på den ena balkongen och kvällssol på den andra. Plus utsikten över Slottsskogen och Majorna. I en inre, privat, del av lägenheten finns två sovrum, badrum och tvättstuga. Genomsikt och generöst stora rum är ytterligare kvaliteter.

10 Örgryte torp.. Bild: Jonas Lindstedt fick Johannes Norlander Kasper Salinpriset för bostadshuset Studio 1, ritat för HSB, i Örgryte Torp. Lägenheterna har ovanligt lång fasadyta och hämtar inspiration från den klassiska våningen med bostadsrum i fil längs fasaden och biutrymmen i de inre mörka delarna. Stora fönster skapar öppenhet och ljus. Entrén är utformad som en elegant lobby med ovanlig vackra material som betonggolv och tegelväggar.

11 Kajhuset vid Eriksbergstorget, Norra Älvstranden.. Bild: Jonas Lindstedt + I början av 2000-talet byggdes de sista husen vid Eriksbergstorget, Norra Älvstranden. Kajhuset, ritat av White arkitekter för Bostadsbolaget, stack ut för sina ovanliga lösningar. Mest iögonfallande är fasaden som helt består av balkonger som sträcker sig framför lägenheternas hela fasad. Huset har en överglasad ljusgård och från den nås lägenheterna via en entrébalkong/loftgång. Mot ljusgården, ligger hall, förråd, bad och kök. Mot balkongen och med utsikt över hamnen, ligger sovrum, matplats och vardagsrum. Balkongens utformning ger villakvalitet i en lägenhet. Varma sommardagar expanderar lägenheten ut mot balkongen. Lägenheten har ljus från tre väderstreck och rummen har vackra former med inbyggd förvaring. Jag har bott i orenoverade landshövdingehusettor, i radhus, eget utformad ateljébostad och nu åter i Majorna. Perfekta bostäder, men i olika tider i livet och med olika förutsättningar. Men jag flyttar direkt över älven till Hisingen om en lägenhet i Kajhuset blir ledig. Där finns förutom läget med utsikt över Sveriges vackraste hamn, en rumslig komplexitet som är en viktig och avgörande del i en bra bostad, hög klass på material i golv och snickerier plus bra ljus och en fantastisk balkong. Där kommer jag att trivas.