l :95. Luftföroreningar i Stockholms län STOCKHOLMS LÄNS LUFTV ÅRDSFÖRBUND

Transkript

1 l :95 Luftföroreningar i Stockholms län STOCKHOLMS LÄNS LUFTV ÅRDSFÖRBUND Rapporten ör framtagen av Slb-analys Stockholms Luft. och Bullerinalys MILJ0F0RV \l l ~1'-GES l STOCKHOL\1

2 Luftföroreningar i Stockholms län Rapporten är sammanställd av Anna Hadenius, Christer Johansson, Pia Höglund, Tage Jonson Stockholms luft- och bulleranalys Miljöförvaltningen Box STOCKHOLM tfn Stockholm mars 1995 Omslag: Ann-Christill Reybekiel

3 Avsnitt Inledning Emissioner Emissioner totalt Emissioner från energisektorn Emissioner från vägtrafik Emissioner från flygtrafik Emissioner från sjöfart Emissioner från arbetsmaskiner Väder Luftföroreningar Kvävedioxid Ozon Episoder med överskridanden av tröskelvärden för ozon Tidsvariationer Trender Halter av andra gasformiga och partikelbundna svavel- och kväveföreningar Deposition Deposition av kväve Deposition av svavel Deposition, säsongsvariationer Sida t' ' Bilagor Sammanställning av luftvårdsförbundets mätstationer Karta över meteorologiska stationer Karta över stationer för depositionsmätningar Karta över stationer för luftföroreningsmätningar

4 Genom mätningar sedan lång tid tillbaka finns kunskap om hur höga haltema av olika luftföroreningar är på olika mätplatser. Att mäta är emellertid inte tillräckligt för att i förväg kunna bedöma vilka effek- ter olika åtgärder har på luftkvaliteten. Huvudsyftet med det system som byggts upp av Stockholms läns luftvårdsförbund är att kunna analysera sådana effekter. Analyser av luftkvalitet kräver förutom mätningar bra utsläpps- och spridningsberäkningar. Därför har systemutvecklingen inriktats på mätdatabas, emissionsdatabas och spridningsmodeller. I denna rapport återfmns data från systemets emissions- och mätdatabas. Spridningsberäkningar kräver preciserade problemdefinitioner och är därför projektlagda. Emissionsdatabas I databasen lagras data om vilka föroreningar som släpps ut i atmosfären och var utsläppen sker. Dessutom ingår uppgifter om hur utsläppen varierar över tiden. En detaljerad beskrivning av hur emissionsdatabasen är uppbyggd återfinns i luftvårdsförbundets rapport 2:95. Emissionsdatabasen har byggts upp i samarbete mellan förbundets medlemmar samt länsstyrelsen. Databasen uppdateras vaije år och utsläppsdata i denna rapport avser förhållandena år Meteorologiska mätningar Olika meteorologiska förhållanden avgör hur luftföroreningar sprids i atmosfären. För spridningsberäkningar behövs information om väderparametrar som vind, temperatur, globalstrålning och nederbörd. Dessa parametrar mäts vid ett antal meteorologiska mätstationer i länet. Vissa uppgifter från dessa stationer återfmns i väderavsnitten i denna rapport. Luftföroreningsmätningar För att verifiera spridningsberäkningar är mätningar nödvändiga. Teknik och metoder varierar beroende på vilket ämne som mäts. Vissa mätningar krävs för att kartlägga lokala förhållanden. Andra mätningar behövs för att bedöma hur stor del av luftföroreningarna som härrör från andra regioners eller länders utsläpp. Mätningar krävs också för att på vissa platser erhålla mera noggranna jämförelser med gränsvärden för luftkvalitet eller kritiska belastningsgränser för nedfall av luftföroreningar. I denna rapport görs sådana jämförelser för sommarhalvåret 1994 vid de mätstationer som ingår i det regionala systemet för Stockholms län. Gränsvärden för luftkvalitet Sverige har åtagit sig att följa EU:s direktiv för luftkvaltiet och har därför infört gränsvärden för svaveldioxid, sot och kvävedioxid. Dessa gränsvärden baseras på vinterhalvår men gäller även under sommarhalvår. Haltema är normalt sett högre under vinterhalvåret. Gränsvärdena avser mätta eller beräknade värden för platser där människor normalt uppehåller sig. För ozon har inget gränsvärde formulerats, men Sverige har antagit EU:s tröskelvärden för marknära ozon. Om dessa överskrids innebär det risk för hälsa och miljö. Haltema av ozon är normalt sett högre under sommarhalvåret (april- september). Riktvärden för luftkvalitet anger halter av föroreningar som inte bör överskridas om en god miljö skall uppehållas. Riktvärden är vägledande men inte bindande och har formulerats av naturvårdsverket för kolmonoxid. Bedömningsgrunder för luftkvalitet är också vägledande och anges för luftens halt av partiklar. Kritiska belastningsgränser för olika naturtyper har formulerats av naturvårdsverket för deposition av svavel och kväve. För svavelligger kritisk belastning i intervallen 2,5-8 kg/ha och år för Stockholms läns marktyper och för kväve är motsvarande intervall4-15 kg/ha och år. 2

5 EDB93 I denna rapport redovisas utsläpp av kvävemader (NOJ, svaveldioxid (S02) och koldioxid (C0 2 ). De utsläppskällor som redovisas är energtsektorn, vägtrafik, flygtrafik, sjöfart och arbetsmaskiner. För dessa ämnen och utsläppskällor har alla enskilda utsläpp i emissionsdatabasen för 1993 (EDB93) summerats till kommunnivå och länsnivå. Data finns även för andra ämnen, t ex kolväten, där data ännu inte är tillräckligt kompletta eller av för låg kvalitet. För vägtrafik redovisas även trafikarbete (fordonskilometer). Inledningsvis görs på denna sida en jämförelse med statistiska Centralbyråns (SCB) siffror samt en rekommendation av vilka uppgifter som bör användas i olika sammanhang. I EDB93 beskrivs utsläppen i form av punkt, linje eller ytkällor. Från skorstenarna (ca 500 st) vid de största energi- och industrianläggningarna beräknas utsläppen noggrant i tid och rum som punktkällor. Från mindre anläggningar beskrivs utsläppen som ytkällor. Utsläppen från vägtrafiken beräknas för vruje enskilt vägavsnitt (ca 4300 st) i form av linjekällor. Utsläpp från fäijor beskrivs som punktkällor i hamn och som linjekällor i lederna. ÖVriga utsläpp från sjöfarten beskrivs som ytkällor liksom utsläpp från arbetsmaskiner och flygplatser. SCB92 Vartannat år redovisar statistiska Centralbyrån beräkningar av utsläpp tillluft i Sverige av NOX. so2 och co2 fördelat på län och kommuner. Den senaste redovisningen avser utsläppen 1992 (SCB92). Uppgifter om utsläpp från energisektorn och industrianläggningar samlas in per kommun och summeras tilllänsnivå och riksnivå. Förbränningsutsläpp från mindre källor skattas med bränsleförbrukningsuppgifter och emissionsfaktorer. Från vägtrafik. sjöfart. flygtrafik och annan samfärdsel beräknas först riksutsläppen med hjälp av fordonsbestånd, trafikarbete, bränsleförbrukningsuppgifter, emissionsfaktorer m m. Riksutsläppen fördelas sedan på respektive län och kommun efter olika metoder beroende 'På utsläppskälla. Jämförelser med SCB92 De totala utsläppen i Stockholms län av NOX och co2 i EDB93 är ungefär 20 procent lägre än uppgifterna i SCB92. För S02 är totalutsläppet i länet cirka 40 procent lägre i EDB93. Skillnaderna ligger huvudsakligen i sektorerna sjöfart, vägtrafik och flyg medan utsläppsberäkningarna i sektorerna energi och arbetsmaskiner stämmer bättre överens. För sjöfart och vägtrafik beror skillnaden sannolikt mest på olika beräkningsmetoder. I SCB92 fördelas utsläppen från riksnivå och nedåt medan enskilda utsläpp i EDB93 summeras uppåt till kommun- och länsnivå. Till viss del beror skillnaden också på olika emissionsfaktorer. Vad gäller flyg innefattar utsläppen i SCB92 även höghöjdsutsläpp under flygning medan uppgifterna i EDB93 endast avser utsläppen vid start och landning. Utsläppsskillnaderna är mindre inom energisektorn och för arbetsmaskiner. Detta beror på att beräkningsmetoderna är likartade. På kommunnivå blir skillnaderna procentuellt ofta ännu större än på länsnivå, speciellt inom sektorerna sjöfart och vägtrafik där olika beräkningsmetoder ger ännu större utslag i avvikelser. Vllka uppgifter bör användas, EDB eller SCB? En viktig rekommendation är att välja uppgifter beroende på användningsområde. Om syftet är att jämföra utsläpp mellan olika år bör uppgifter ur samma tidsserie väljas, t ex jämförelse mellan SCB90 och SCB92. Om syftet är att få en absolut skattning av totalutsläpp på länsnivå anger uppgifter från EDB och SCB ett sannolikt osäkerhetsintervall. skattning av totalutsläpp på kommunnivå görs troligen bäst med uppgifter från EDB. 3

6 I tabellen nedan redovisas de totala utsläppen av NOX. so2 och co2 för vruje kommun i Stockholms län. Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö* Nacka* l Norrtälje Nynäshamn* Salem Sigtuna l Sollentuna Solna Stockholm* Sundbyberg södertälje* Tyresö Täby Upplands Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt *Emissionerna är underskattade i dessa kommuner. Se kommentarerna till emissionerna från sjöfarten, sid 8. Totalhaltema för länet är dock korrekta, förutom det faktum att sjöfarten i södertälje kanal saknas liksom Gotlandstrafiken från Nynäshamn. 4

7 I tabellen nedan redovisas energisektoms utsläpp av NO x S0 2 Stockholms län. och C0 2 för vcuje kommun i Utsläppen från energisektorn består av individuell uppvärmning, panncentraler, energianläggningar och industriella energianläggningar. Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm 2170 l 738 l Sundbyberg södertälje Tyresö Täby Upplands Bro Upplands Väsby Vallentuna 21 lo Vaxholm Värmdö Österåker Totalt

8 I tabellen nedan redovisas vägtrafikens utsläpp av NOx och C0 2 Stockholms län. Dessutom redovisas trafikarbetet. för vruje kommun i Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge l lll Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem* Sigtuna Sollentuna Solna 988 ll stockhalm Sundbyberg södertälje l Tyresö Täby Upplands Bro* Upplands Väsby Vallentuna* ll6 Vaxholm Värmdö ll6 Österåker Totalt *Emissionerna i Salem, Vallentuna och Upplands Bro är underskattade eftersom endast vägar med vägverket som huvudman ingår. 6

9 I tabellen nedan redovisas utsläppen av NO x från Arlanda och Bromma flygplats. För båda flygplatserna är det endast utsläpp upptill200meters höjd som ingår. I utsläppen från Arlanda ingår flygplan, fältfordon, rampfordon och utsläpp från APU, en extramotor som bl a används för att starta jetmotorer. Utsläppen från Bromma består bara;. av flygplanens utsläpp. Sigtuna 236 Stockholm 7 Totalt 243 7

10 I tabellen nedan redovisas sjöfartens utslälpp av NO x,s02 och C02 för vruje kommun i Stockholms län. Sjöfarten innefattar fäljor, fritidsbåtar, handelsfartyg och arbetsfartyg. Botkyrka 8 o 1300 Danderyd 6 o l 100 Ekerö 50 l 3800 Haninge Huddinge 3 o 600 Järfälla 4 o l 000 Lidingö* Nacka* 21 o 3700 Norrtälje Nynäshamn* Salem 2 o 100 Sigtuna 3 o 600 Sollentuna 3 o 700 Solna 2 o 400 Stockholm* Sundbyberg l o 200 södertälje* 43 l 3700 Tyresö 17 o 2000 Täby 8 o 1600 Upplands Bro 22 o 1500 Upplands Väsby l o 300 Vallentuna l o 100 Vaxholm Värmdö l Österåker Totalt I posten fäljor ingår fäljor till Finland och Baltikum. *Emissionerna är underskattade i dessa kommuner. I Södertälje är utsläppen i hamnen och kanalen underskattade. I Nynäshamn är utsläppen i hamnen underskattade. Dessutom saknas Gotlandstrafiken från Nynäshamn. De fäijeleder som går i en kommungräns har inte kommunkodats. Detta medför att Nacka inte fått några fäljeutsläpp medan Stockholms och Lirlingös utsläpp underskattats. Utsläppen i kommungränsen mellan dessa kommuner är l 093 ton NOX' 132 ton so2 och ton co2. I totalsumman ovan ingår dock även dessa utsläpp. 8

11 I tabellen nedan redovisas utsläppen av NOx. S0 2 och C0 2 från arbetsmaskiner i vruje kommun i Stockholms län. Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon i entreprenad och lasthantering samt arbetsredskap i industri- och anläggningsarbete samt offentlig verksamhet. Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg södertälje Tyresö Täby Upplands Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt

12 Sommarhalvåret 1994 Sommarhalvåret inleddes med en mild april månad men våren bromsades upp i maj som var kylig. Det kyliga vädret fortsatte in i juni fram till midsommar men då övergick vädret till sol och värme. Under juli slogs många värmerekord i landet och Stockholm hade en medeltemperatur på 21,2 "C, attjämföra med ett flerårsgenomsnitt på 17,8 "C. Värmeböljan fortsatte några dagar in i augusti men sedan blev temperaturerna mer normala för augusti och september. Trots den varma juli blev sommarhalvårets medelvärde 13,5 "C inte mycket högre än flerårsgenomsnittets värde på 13, l "C vid Torkel Knutssonsgatan i Stockholm. Vindhastighetens medelvärde vid Torkel Knutssonsgatan för sommarhalvåret, 3,0 m/s blev också snarlikt flerårsgenomsnittet som är 3,3 m/s. Sommarmånaderna var regnfattiga men i september kom desto mer nederbörd. Stockholm har enligt SMHI bara haft en septembermånad med större regnmängd än årets 170 mm sedan 1785 och det är Temperatur (glidande 24-timmarsmedelvärde) o c ~ ~ ~ ~o ap r maj ju n jul aug se p -Torkel Knutssonsgatan -Norra Malma 10

13 Torkel Knutssonsgatan 13,5 33,5 0,2 13,1 NorraMalma 11,9 32,3-5,0 Botkyrka 12,5 31,3-3,8 Arlanda 12,8 33,0-4,1 Landsort 11,2 23,4 0,1 10,6 Globalstrålning (glidande 24-timmarsmedelvärde) LO a pr maj ju n jul aug s ep -Torkel Knutssonsgatan -Norra Malma 11

14 Sommarhalvåret 1994 Nederbörd (dygnsnederbörd) mm ap r maj ju n jul aug se p o Torkel Knutssonsgatan 11 Norra Malma Sommarhalvårets totala nederbörd. Stockholm SMHI Bergboö 337 Svulten 411 Lämshaga 379 Farstanäs 420 Landsort

15 Sommarhalvåret 1994 Vindriktning Procentuell fördelning av vindriktningar i Botkyrka under sommarhalvåret sydvästliga vindar har dominerat under perioden. Procentuell fördelning av vindriktningar vid Norra Malma under sommarhalvåret Vindhastighet (glidande 24-timmarsmedelvärde) m/s O ~ ~ ~ LO ap r maj ju n jul aug se p -Torkel Knutssonsgatan -Norra Malma Torkel Knutssonsgatan 36m 3,0 NorraMalma 24m 3,1 20,0 Landsort 50 m 7,6 31,1 13

16 Luftföroreningar oktober september 1994 Månadsmedelvärden

17 Sommarhalvåret 1994 Glidande 24-timmarsmedelvärde ~ ap r maj -Landsort -Torkel Knutssonsgatan ju n jul aug se p Periodmedelvärde Högsta dygnsmedelvärde 98o/o-il dygnsmedelvärde Högsta timmedelvärde 98%-il timmedelvärde * tidstäckning 68% ,1 3,8 50 6,9 12,0 5,0 10, ,0 55,0 7,0 13,

18 llg/m Medelvärde av N0 2 -halter i olika vindriktningar vid Norra Malma. Medelvärde av N0 2 -halter i olika vindriktningar vid Landsort. Medelvärde av N0 2 -halter i olika vindriktningar vid Torkel Knutssonsgatan. 16

19 j Sommarhalvåret 1994 Glidande 8-timmarsmedelvärde J-19Im ap r maj ju n jul aug se p -Torkel Knutssonsgatan -Tröskelvärde Glidande 24-tlmmarsmedelvärde ap r maj ju n jul aug s ep -Norra Malma -Tröskelvärde 17 j j j j j j j j j j j j j j j j

20 Perlodmedelvärde Högsta timmedelvärde Antal timmar över o o o 180 Jlg/m 3 Högstas timmarsmedelvärde Antal B-timmarsmedelvärden över Jlg/m 3 Högsta timmarsmedelvärde Antal 24-timmarsmedelvärden över Jlg/m 3 Följande tröskelvärden för marknära ozon anges i EU:s direktiv: Skydd av hälsa tim Skydd av vegetation 200 l tim Skydd av vegetation tim skyldighet att informera allmänheten 180 l tim skyldighet att varna allmänheten 360 l tim 18

21 Glidande 8-timmarsmedelvärde tjgtm o ,_ r ~ ~ apr 22-apr 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 27-apr --Torkel Knutssonsgatan --Landsort - -Norra Malma -- Tröskelvarde Glidande 8-timmarsmedelvärde O ~ ~ r jul 26-jul 27-jul 28-jul 29-jul 30-jul 31-jul --Landsort - -Norra Malma --Torkel Knutssonsgatan --Tröskelvarde Tröskelvärden för ozon har överskridits vad avser skydd av hälsa (110 J.tg/m3, 8- timmarsmedelvärde) vid ett flertal episoder i regionen. De varaktigaste episoderna uppträdde i slutet av april och i juli månad. Ett par exempel visas i figurer ovan. Tröskelvärden för skydd av vegetation (65 J.ig/m3 24 timmarsmedelvärde) överskreds regelmässigt under långa perioder i vruje månad under sommarhalvåret (35-40% av tiden vid Torkel Knutssonsgatan och Norra Malma, samt 80-85% av tiden vid Landsort.) 19

22 Årsvariation ( ) N0 2!!g/mS so so BO BO so BO ~ o N0 2 Os Os Torkel Knutssonsgatan Torkel Knutssonsgatan Landsort Dygnsvariation ( ) so so so BO BO 70 71:1... BO BO BO BO o N0 2 Os Os Torkel Knutssonsgatan Torkel Knutssonsgatan Landsort 1'4 I den övre figuren visas årsvariationen i ozon- och kvävedioxidhalter de senaste fem åren. Ozonhalterna är normalt högst i april-maj såväl i innerstad som skärgård. Nivån på ozonhalterna är betydligt högre i skärgården under hela året. Kvävedioxidhalterna i innerstaden är högst under vinterhalvåret. I den nedre figuren visas dygnsvariationen av samma halter. I innerstaden varierar ozon- och kvävedioxidhalterna efter motsatta mönster. I skärgården varierar ozonhalterna mindre mellan dag och natt. 20

23 Långtidstrend ~0~ Torkel Knutssonsgatan Torkel Knutssonsgatan 5 o Sedan mitten av 60-talet har svaveldioxidhalten vid mätstationen Torkel Knutssonsgatan i Stockholms innerstad succesivt minskat. Minskningen beror främst på sänkt svavelhalt i eldningsoljan och utbyggnad av fjärrvärmen. Den senaste skärpningen av svavelkraven gjordes under 1989, då exempelvis högsta svavelhalten i tjock eldningsolja sänktes från 0,8 till 0,5 procent. Kvävedioxidhalten som mätts sedan böljan av 80-talet vid Torkel Knutssonsgatan har först under 90-talet böljat minska något, främst beroende på minskade kväveoxidutsläpp från vägtrafiken. Under 80-talet minskade kväveoxidutsläppen från de stora energianläggningarna i Stockholm men vägtrafikökningen medförde att kvävedioxidhalten var i stort sett oförändrad. 21

24 Vid mätstationen Norra Malma i Norrtälje och vid Torkel Knutssonsgatan i stockhalms innerstad genomförs 'månadsvis provtagning av salpetersyra, ammoniak och svaveldioxid samt partikelbundet 'J nitrat, ammonium och sulfat. Provtagningen görs med speciella glasrör (denudrar) och partikelfilter. -Mätningarna startade i juni 1994 och resultaten redovisas i nedanstående tabeller. Norra Malma. OBS enheterna: pg S/m' respektive pg N/m'. jun 0,27 0,22 0,029 jul 0,95 0,47 0,092 0,35 aug 0,52 0,30 0,082 0,043 0,30 0,15 se p 0,48 0,35 0,091 0,045 0,24 0,13 Mätt med passiv provtagare Torkel Knutssonsgatan. OBS enheterna: pg S/m' respektive pg N/m'. jun 0,55 l, l jul 1,0 0,65 aug 0,67 0,55 se p 0,64 1,0 Mätt med UV-instrument Kommentarer till resultaten 0,15 0,16 0,21 0,17 0,08 0,26 0,28 0,15 0,63 0,33 0,07 0,38 0,37 0,12 0,27 Resultaten visar att dessa ämnen kan ge ett betydande bidrag till den totala depositionen av kväve och svavel på vissa platser. Nitrat Haltema av salpetersyra och partikelbundet nitrat är dubbelt så höga vid Torkel Knutssonsgatan jämfört med Norra Malma. Detta tyder på ett betydande lokalt tillskott, troligen från trafiken. Nitratet föreligger till största delen som partikelbundet. Vid Torkel Knutssonsgatan är nitrat- och salpetersyrahaltema endast 2% till 3% av kvävedioxidhaltema. Vid Norra Malma är motsvarande värden l 0% till 12%. Ammonium/ammoniak Haltema av ammoniak och ammonium är ungefär desamma vid Torkel Knutssonsgatan och vid Norra Malma. Detta är något förvånande med tanke på den omfattande stallgödselhanteringen i områdena söder om mätstationen vid Norra Malma. Svavel Vid Norra Malma är haltema av partikelbundet sulfat något högre än haltema av svaveldioxid. Vid Torkel Knutssonsgatan är haltema på partiklar och i gasfas ungefär desamma. 22

25 Oktober September 1994 Depositionen av luftföroreningar till marken utgör ett av de allvarligaste miljöproblemen i Stockholms län. Nedanstående presentation avser det hydrologiska året 93/94 (dvs oktober 1993 till och med september 1994). Den totala depositionen består av dels våtdeposition d v s nedfall med nederbörden, dels torrdeposition, d v s direktupptag på mark och vegetation av gaser och partiklar. Våtdepositionen beror av nederbördsmängderna och haltema i nederbörden. Torrdepositionen beror på markytans beskaffenhet och gasernas/partiklamas kemiska och fysikaliska egenskaper. Våtdepositionen av sulfat, nitrat och ammonium mäts kontinuerligt på 8 platser i länet (se bilaga). Nederbörd insamlas månadsvis med trattförsedda flaskor som i vissa fall har lock som öppnas automatiskt vid nederbördstillfällen. Torrdepositionen sker i form av kvävemåder (främst kvävedioxid, N0 2 ), salpetersyra (HNOJ, ammoniak (NHJ, svaveldioxid (S0 2 ) och partikulära svavel och kväveföreningar. Den beräknas utifrån uppmätta halter och antaganden om depositionshastigheter för de olika ämnena. Den beräknade torrdepositionen som presenteras nedan representerar typvärden för de marktyper som föreligger vid de olika mätstationema. För hög deposition av kväve och svavel kan leda till markförsuming, förändrad artsammansättning, läckage av bl a kväve och aluminium till sjöar och vattendrag. Den totala depositionen jämförs med kritiska belastningsgränser, som finns angivna för olika marktyper. Dessa anger hur mycket av ett ämne som kan tillföras ett ekosystem utan att några skadliga effekter uppstår. Områden med kalkrik bergrund kan tolerera högre deposition utan att skadliga effekter uppstår. För en stor del av Sveriges skogsmark och ytvatten anges för svavel2.5 till8 kg S per hektar och år. För kväve (summan av oxiderat och reducerat kväve) anges 4 till15 kg N per hektar och år för svensk skogsmark. 23

26 Deposition oktober september 1994 Kvive Svavel Kritiska belastningsgränser: K väv e: 4 till 15 kg/ha Svavel: 2.5 till 8 kg/ha Kvive Svavel

27 Oktober September 1994 Den totala depositionen för året (oktober september 1994) framgår av bilden på föregående sida och de enskilda värdena för torr- och våtdepositionen redovisas i nedanstående tabell. Den totala kvävedepositionen varierar mellan 5,3 och 16 kg kväve per hektar och år för perioden. På alla platser överskrids den nedre gränsen för kritisk belastning (4,5 kg/ha/år). Vid Torkel Knutssonsgatan i Stockholms innerstad överskrids även den övre nivån, 15 kg/ha/år. Detta beror till stor del på den höga andelen torrdeposition av kvävedioxid, vilket i sin tur främst beror på trafikens emissioner av kväveoxider. Vid Torkel Knutssonsgatan beräknas torrdepositionen av kvävedioxid stå för drygt hälften av den totala depositionen. Även i andra tätt trafikerade områden i länet kan kvävedepositionen förväntas överskrida den övre kritiska belastningsgränsen. De lägsta värdena på torrdepositionen noteras för de mest avlägsna platserna; Bergboö, Landsort och Sven~a Jlqgarna. På dessa platser ger andra gasfomiiga och partikelbundna kväveföreningar nästan lika stort tillskott till torrdepositionen som kvävedioxid. På de flesta platser utgör depositionen med nederbörden i form av nitrat och ammonium det största bidraget till kvävenedfallet. Jämfört med torrdepositionen är våtdepositionen av kväve mer jämnt fördelad över länet. Den består till ungefär lika stor del av nitrat och ammonium. skillnaderna mellan olika platser beror delvis på olika nederbördsmängder. Dessutom finns en tendens till systematiskt högre våtdeposition vid de mätstationer som inte har nederbördsinsamlare med lock. Detta kan delvis bero på kontaminering under torrperioder. Kvävedeposition i Stockholms län, okt sep 1994 (kg N/ha/år). Bergboö 0,9 0,9 1,7 2,2 2,0 4,2 5,9 Svulten 1,3 1,0 2,2 4,1 2,7 6,9 9,1 Svenska Högarna* 0,9 0,4 1,3 1,8 1,4 3,3 4,7 Kanaan* 4,4 1,8 6,2 2,1 1,9 4,0 10 Torkel Knutssonsg. * 9,9 2,0 12 2,3 1,9 4,0 16 Lämshaga 2,8 1,4 4,2 3,8 3,7 7,5 12 Farstanäs 2,9 1,4 4,3 3,5 2,7 6,3 11 Landsort 1,3 0,5 1,8 2,0 1,5 3,4 5,3 # Värdena något osäkra p g a databortfall 25

28 Oktober September 1994 Torr- och våtdepositionen av svavel framgår av bild l och tabellen nedan. Den totala depositionen skall jämföras med de, kritiska belastningsgränserna; 2,5 till lo kg svavel per hektar och år. Den totala depositionen av svavelligger strax under den övre kritiska belastningsgränsen. En jämförelse mellan mätplatserna visar att den högsta depositionen sker vid Torkel Knutssonsgatan. Lägst deposition noteras för de mest perifera mätstationerna: Bergboö, Svenska Högarna och Landsort. På dessa platser är både nederbördsmängderna och halterna av svaveldioxid lägre än på de andra platserna. Svavelnedfallet sker till största delen i form av sulfat i nederbörden (våtdeposition). I genomsnitti!.l~ör våtdepositionen d:rygt 60% av det totala nedfallet. I områden som är mer påverkade av lokala utsläpp av svavel är andelen torrdeponerat svavel större. Vid Torkel Knutssongatan utgör det lokala bidraget i form av torrdeposition en något större andel av den totala depositionen jämfört med andelen på de andra mätplatserna. Det bör noteras att variationerna i våtdeposition mellan olika platser beror dels på variationer i nederbördsmängderna, dels på viss osäkerhet i data p g a olika god tidstäckning och olika typer av mätutrustning. Svaveldeposition i Stockholms län, okt sep 1994 (kg S/ha/år). Bergboö 0,9 0,9 1,8 4,0 5,8 Svulten 1,3 1,3 2,6 5,5 8,1 Svenska Högarna# 1,5 1,4 2,9 3,1 6,1 Kanaan* 1,7 1,7 3,4 3,3 6,7 Torkel Knutssonsg. * 3,7 1,8 5,6 3,9 9,5 Lämshaga 1,7 1,7 3,5 5,9 9,4 Farstanäs 1,6 1,6 3,2 5,7 8,8 Land so d 1,4 1,4 2,8 3,5 6,4 *värdena är osäkra på grund av databortfall. 26

29 Oktober September 1994 Månadsvariation i nederbörden Som påpekats ovan beror depositionen till stor del beror på mängden nederbörd. Nedanstående figur visar variationen i nederbördsmängderna i Stockholm dels under den aktuella perioden (okt -93 till och med sep -94), dels det genomsnittliga värdet för den senaste 30 årsperioden. Det högsta värdet noteras för~eptember med 170 mm. Detta är det högsta värdet sedan 1857 då 171 mm noterades. Normalårsmängden för september är 55 mm. Även augusti var nederbördsrikare än normalt. I februari noteras endast 5 mm mot normala 27 mm. 200, mm Stockholm 1993/1994 Stockholm (normalår ) r/ ,_ ,./.,..._=""-~- --- o ~--~ r ~--~ ~-----r--~ okt nov dec jan fe b mar ap r maj ju n jul aug se p Källa: SMHI 27

30 Oktober September 1994 Månadsvariation i depositionen Depositionen varierar kraftigt under året. Figuren nedan visar månadsvariationen i svavel och kvävedepositionen vid fyra av mätplatserna. Värdena är normaliserade till maxvärdet (maxvärdet är alltså 1.0). Data avser den totala depositionen, d v s torr- plus våtdepositionen för perioden. Med undantag för februari, som var extremt nederbördsfattigt, inträffade den högsta depositionen av svavel och kväve under vintermånaderna med maximum i december. Den lägsta depositionen inträffade under sommarhalvåret med minimum under juli. Variationerna under året beror bl a på nederbördsvariationer och variationer i halterna av gasformiga och partikelbundna svavel- och kväveföreningar. Månadsvariation av depositionen av svavel och kväve under året (okt sep 1994). Obs att siffrorna är normaliserade: maximala depositionen under december har satts till l. Värdena är medelvärdenför I.iimshaga, Bergboö, Svulten och Landsort 1,2 1,O osvavel Kväve 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 okt nov dec jan fe b mar ap r maj ju n jul aug se p 28

31 Bilagor

32 Sammanställning av luftvårdsförbundets mätstationer Högdalen Norra Malma Landsort Norrtälje Nynäshamn N02, S02,03 HN03/N03 NH3/NH4 N02, S02, 03 Locksamlare relativ fuktighet. globalstrålning. nederbörd Vind, temperatur, temperaturdifferens, relativ fuktighet, globalstrålning, nederbörd Vind, temperatur, nederbörd nederbörd Ingår i Länsstyrelsens krondroppsmätningar. Månadsvis insamling s Nederbörden analyseras m a p nitrat, sulfat, ammonium, klorid, natrium, kalium, kalcium, ph, konduktivitet och alkalinitet

33 Stockholms Läns Luftvårdsförbund Meteorologiska mätningar ~- Ärlar{d~ o Svenska.~Högarna ~

34 Stockholms Läns Luftvårdsförbund Depositionsmätningar Svenska Högarna Landsort., * ~= :OIIIcr.l

35 Luftföroren in Stockholms Läns Luftvårdsförbund.... :.... ~

36 STOCKHOLMS LANS LUFTV ÅRDSFÖRBUND sorn är en ideell förening, bildades i augusti Medlemmar är kommuner och Stockholms läns lands t i ng. F:u!'lamarhete sker med Länsstyrelsen i Stockholms län. Målet med verksamheten är alt samordna luftmiljöövervakningen med hjälp av ett kvalificerat databussystem i länet. Systemet består bl a av en emissionsdataba!:t, mätningar och spridn i ng::.modeller. Luftvårdsförbundets högsta beslutande organ är år:-,mötet. Vid årsmötet väljs en politisk styrelse som består av 10 ordinarie ledamöter och l O ersättare. Styrelsen sammanträder varannan månad. Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) administrerar förbundet. Luftvårdsförbundet finansierar driften av luftmiljösystemet med avgifter från medlemmarna. Luftvårdsförbundet köper projektledning och datatjänster från Stockholms miljöförvaltning. l juni 1994 togs systemet i operativ drift. Luftvårdsförbundets uppgift är au ge politiker ett hältre beslutsunderlag och all på beställning utföra miljökom;ckvensbeskrivningar, analyser och utredningar på luftområdet STOCKHOLMS LÄNS LUFTV ÅRDSFÖRBUND POSTADRESS: Göta Ark 190 J Stockholm BESÖKSADRESS: Medborgarplatsen 25, l tr TEL: FAX: