DOM Meddelad i Göteborg

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 DOM Meddelad i Göteborg Mål nr KLAGANDE Vårdnadshavare Hayat Mohammad Faraj, Ombud och offentligt biträde: Advokat S Thomas Danielsson Advokatfirman S Thomas Danielsson AB Box Filipstad MOTPARTER 1. Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun Karlstad Den unge 2. Mehran Rostami, Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Lena Kvillerud Ahlford Advokatbyrå i Karlstad HB Box Karlstad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 29 december 2015 i mål nr , se bilaga A SAKEN Beredande av vård av unga KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Kammarrätten bestämmer att ersättning enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas till S Thomas Danielsson med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt, och Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1531 Stora Nygatan måndag fredag Göteborg E-post: kammarratten.goteborg@dom.se 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr Lena Kvillerud med kr, varav kr avser arbete och kr mervärdesskatt. Kammarrätten fastställer förvaltningsrättens sekretessbeslut och beslutar att sekretessbestämmelsen i 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på de uppgifter om enskilds personliga förhållanden som lagts fram vid kammarrättens förhandling inom stängda dörrar och inte tagits in i denna dom. YRKANDEN M.M. Hayat Mohammad Faraj yrkar att kammarrätten avslår ansökan om vård av Mehran enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU. Hon anför följande. Hon har under två år varit i kontakt med socialförvaltningen i syfte att få stöd kring sin son. Hon har uppmärksammat myndigheten på den konflikt som finns mellan henne och Mehrans far och särskilt betonat behovet av stöd till Mehran då han for illa. Hon har varit den person som haft det huvudsakliga ansvaret under Mehrans uppväxt. Tillsammans med henne är Mehran trygg. Mehrans far har utnyttjat Mehran i konflikten mot henne och gjort honom till en bricka i denna konflikt. Mehran är rädd för sin far och vågar inte säga emot honom. Hon förnekar bestämt att hon någonsin riktat våld mot eller trakasserat Mehran. Hon inser att Mehran har visst stödbehov, men frivilliga insatser har inte uttömts. Hon har vid upprepade tillfällen sökt hjälp och stöd från socialtjänsten, men de insatser som erbjudits har inte varit tillräckliga. Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Mehran har utsatts för våld

3 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr och kränkningar hos sin mor och bevittnat våld hos sin far. Hans uppgifter måste tas på allvar. Han har vidare tagit skada av den pågående konflikten mellan föräldrarna. Båda föräldrarna har visat oro för den andres föräldraförmåga, och ingen har agerat för att skydda Mehran. De har snarare använt honom som bricka i sin konflikt. Hayat Mohammad Faraj har vid flera tillfällen erbjudits men avböjt olika insatser. Mehrans ställföreträdare och offentliga biträde anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Hon har träffat Mehran vid två tillfällen och han har vid båda dessa tillfällen vidhållit vad han tidigare anfört om att han utsatts för och bevittnat våld. Kammarrätten har hållit muntlig förhandling. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om det finns en påtaglig risk att Mehrans hälsa och utveckling riskerar att skadas på grund av fysisk eller psykisk misshandel, brister i omsorgen eller andra förhållande i hemmet. Nämnden gör gällande att Mehran utsatts för våld och kränkande behandling i hemmet. Enligt kammarrättens mening ger utredningen i målet inte tillräckligt stöd för bedömningen att Mehran på grund av fysisk misshandel löper en påtaglig risk att skadas. Mehran har uppgett att han har utsatts för olika kränkningar av sin mor. Dessa uppgifter förnekas helt av Hayat Mohammad Faraj som anser att Mehran sagt dessa saker under påverkan av sin far. Kammarrätten konstaterar emellertid att Mehran under utredningens gång varit konsekvent i sin berättelse om incidenterna. Han har även efter

4 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr omhändertagandet, trots att han saknar sin mor, vidhållit sina uppgifter. Trots att Hayat Mohammad Faraj uttrycker oro för att Mehrans far brister i sin föräldraförmåga, visar hon ingen insikt i sina egna ageranden. Hon har till exempel vid flera tillfällen hotat att avsäga sig vårdnaden om Mehran och lämna honom till fadern. Hot om att överge ett barn kan få förödande konsekvenser, i synnerhet för ett barn med Mehrans funktionsnedsättningar. En förälders agerande som innebär att barnet hotas med att bli övergivet och där barnet upplevs som negativt av föräldern anges i förarbetena som exempel på psykisk misshandel (prop. 2002/03:53 s. 82). Av utredningen framgår vidare att det finns en djupgående konflikt mellan Mehrans föräldrar, som har separerat. Det framgår inte annat än att konflikten mellan föräldrarna är fortgående och att Mehran påverkas mycket negativt. Hayat Mohammad Faraj har bl.a. erbjudits medlare och samarbetssamtal i syfte att lösa den pågående konflikten. Såväl hon som Mehrans far har emellertid avböjt att medverka i dessa. Hon har därutöver tackat nej till andra insatser som hon inte ansett ha varit tillräckliga. Ingen av föräldrarna kan därför anses ha tagit ansvar för att lösa konflikten på det sätt som krävs för att säkerställa att Mehran inte utsätts för en påtaglig risk att skadas. Kammarrätten finner sammantaget att Mehran utsatts för sådana omsorgsbrister att han har ett sådant vårdbehov som anges i 2 LVU. Eftersom Hayat Mohammad Faraj inte samtycker till nödvändig vård, kan vårdbehovet inte tillgodoses på annat sätt än genom LVU.

5 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Göran Bodin Ylva Börjesson Shahrzad Rahimi referent Nämndemännen Staffan Holmgren (skiljaktig mening, se nedan) och Lena Sällström har deltagit i avgörandet. Staffan Holmgrens skiljaktiga mening Enligt min mening är konflikten mellan Mehrans föräldrar inte av sådan art och omfattning att den i sig utgör grund för LVU. Utredningen i målet ger vidare inte tillräckligt stöd för att det har förekommit sådana missförhållanden i hemmet eller brister i omsorgen att det finns en påtaglig risk för ett Mehrans hälsa och utveckling skadas. Det vårdbehov som finns kan tillgodoses med frivilliga insatser. Det saknas därför förutsättningar för vård med stöd av LVU. Överklagandet ska därför bifallas.

6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Meddelad i Karlstad Mål nr Bilaga A 1 SÖKANDE Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstad Familjeavd. utredningsenheten Karlstad MOTPARTER Vårdnadshavare Hayat Mohammad Faraj, Flöjtgatan 39 Lgh Karlstad Offentligt biträde: Advokat S Thomas Danielsson Advokatfirman S Thomas Danielsson AB Box Filipstad Den unge Mehran Rostami, Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Lena Kvillerud Ahlford Advokatbyrå i Karlstad HB Box Karlstad SAKEN Beredande av vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller Arbetsmarknads- och socialnämndens ansökan. Mehran Rostami ska beredas vård med stöd av 2 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Domen ska gälla omedelbart i denna del. Dok.Id Förvaltningsrätten beviljar S Thomas Danielsson ersättning enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde med kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, 594 kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 568 Rådhuset, Stora måndag fredag Karlstad torget E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se 08:00-16:00

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Förvaltningsrätten beviljar Lena Kvillerud ersättning enligt lagen om offentligt biträde med kr, varav kr för arbete och kr för mervärdesskatt. Förvaltningsrätten förordnar med stöd av 43 kap. 5 andra stycket och 8 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessbestämmelsen i 26 kap. 1 samma lag ska vara fortsatt tillämplig beträffande de uppgifter om enskilds personliga förhållanden som lagts fram vid förvaltningsrättens muntliga förhandlingar inom stängda dörrar, i den mån uppgifterna inte tagits in i denna dom eller i förvaltningsrättens beslut om omedelbart omhändertagande. BAKGRUND, YRKANDEN M.M. Ordföranden i Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun (härefter socialnämnden) beslöt den 13 november 2015 att med stöd av 6 LVU omedelbart omhänderta Mehran Rostami (härefter Mehran). Beslutet underställdes förvaltningsrätten, som fastställde detsamma den 30 november 2015 efter muntlig förhandling. Socialnämnden ansöker nu hos förvaltningsrätten att Mehran ska beredas vård med stöd av 2 LVU. Nämnden åberopar till stöd härför en utredning i vilken sammanfattningsvis anförs bland annat följande. Mehran är elva år gammal. Orosanmälningar har inkommit från Mehrans pappa Hatam Rostami samt från skolan till socialtjänsten. Anmälningarna handlar om att Mehran berättat att han utsätts för våld i hemmet hos mamma Hayat Mohammad Faraj. I samtal med Mehran bekräftar han uppgifterna samt berättar att han varit med om våld och bevittnat våld hemma hos pappa. Mehran vidhåller sedan uppgifterna under hela utredningens gång. Två utredningar utifrån

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM samma oro har tidigare gjorts under 2009 samt under våren Socialtjänsten har kännedom om att det också föreligger en allvarlig konflikt mellan föräldrarna, som är separerade. Både aktuell utredning och den tidigare gjorda under 2015, visar att föräldrarna inte förmår hålla Mehran utanför konflikten. Mehran beskriver att det påverkar honom negativt när föräldrarna bråkar med varandra och när de säger elaka saker om varandra inför honom. Han har också fått agera sändebud mellan föräldrarna och uppmanats säga saker om den andre föräldern eller att inte lyssna på den andre förälderns tillsägelser. Mehran har egna svårigheter som påverkar främst koncentrationen och har en dålig utveckling i skolan och uppnår få mål i årskurs fem. Skolan har uppgett att Mehran haft svårt att koncentrera sig samt uppvisat trötthet inför förhandlingarna som varit i tingsrätten gällande vårdnad, boende och umgänge. Den 28 oktober 2015 tilldömdes Hayat vårdnaden om Mehran. Efter samtal med Mehran och Hayat Mohammad Faraj den 13 november 2015 bedömdes inte Mehrans skydd i hemmet kunna säkerställas varför beslut fattades om omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU. Beslut fattades också om tillfällig umgängesbegränsning enligt 14 2 stycket 1 punkten utifrån Hayat Mohammad Farajs oförmåga att avlasta Mehran från skuld samt det faktum att hon är arg på honom för det som hänt. Det går inte med säkerhet att veta huruvida Mehran har blivit slagen av sin mamma eller inte. Det som ändå kan konstateras är att oavsett om mamma slagit eller om pappa påverkat Mehran att säga att mamma slår, så skadar detta Mehran allvarligt. Utifrån att båda föräldrarna har såpass stor oro för den andres föräldraförmåga, men ändå inte agerat för Mehrans skydd vid något tillfälle, anser inte socialtjänsten att det är för Mehrans bästa att flytta hem i nuläget. Mehran berättar om våld hos båda sina föräldrar, samt även kränkningar från modern. Socialtjänsten bedömer att det behöver finnas en noggrann planering för att Mehrans skydd hos föräldrarna ska säkerställas. Därmed behöver Mehran vara placerad utanför hemmet ytterligare en tid, till dess att målen i vårdplanen är uppfyllda.

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Hayat Mohammad Faraj motsätter sig socialnämndens ansökan. Lena Kvillerud medger, i egenskap av ställföreträdare och offentligt biträde för Mehran, socialnämndens ansökan. Förvaltningsrätten har hållit muntlig förhandling den 18 november 2015 inom stängda dörrar. Socialnämnden anför vid den muntliga förhandlingen huvudsakligen vad som tidigare ingivits skriftligen. Hayat Mohammad Faraj anför i huvudsak följande genom sitt offentliga biträde och för egen del vid den muntliga förhandlingen. Det finns en konflikt mellan föräldrarna där Hatam Rostami baktalar henne inför Mehran. Hatam Rostami har hotat henne och det föreligger en pågående process i allmän domstol angående vårdnaden om Mehran. Osämja angående äktenskapsskillnaden ligger bakom konflikten. Pappan tar till alla medel för att få tillbaka sin son detta påverkar pojken. Hon inser detta och har efterfrågat stöd från socialtjänsten, men det har inte kunnat ordnas. Det grundläggande felet i utredningen är det som påstås att hon skulle utsätta Mehran för våld och kränkningar. Hon har aldrig slagit eller kränkt honom. Det är en uppgift som planterats av pappan. Mehrans berättelser förstärks också av hans funktionshinder. Han vill vara centrum för uppmärksamhet och har hela sin uppväxt sagt märkliga saker till främmande människor som inte varit sanna. Relationen mellan son och mor har alltid varit god. Han är trygg med henne och vågar därför agera ut gentemot henne. Mot bakgrund av detta finns det ingen grund för att bereda Mehran vård enligt LVU. Lena Kvillerud anför i huvudsak följande vid den muntliga förhandlingen. Hon har själv gått igenom utredningen med Mehran och han har bekräftat att upp uppgifterna stämmer. Han har flera gånger sagt att han utsätts för våld

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM och har bevittnat våld. Man måste ta dessa uppgifter på allvar. För att skydda Mehran måste han beredas vård enligt LVU. SKÄL FÖR AVGÖRANDET Bestämmelser Den som är under 18 år ska beredas vård enligt 1 LVU om det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom och - när den unge fyllt 15 år - av honom eller henne själv. Därvid ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Vård ska enligt 2 LVU beredas den unge om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att hans eller hennes hälsa eller utveckling skadas. Bedömning och slutsats Vid beslut enligt LVU ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Ansökan om beredande av vård avser brister i omsorgen och fysisk och psykisk misshandel. Av handlingarna i målet och av vad som framkommit vid de muntliga förhandlingarna har det en längre tid funnits oro för Mehrans hemmiljö och att han farit illa av föräldrarnas konflikt. Inga frivilliga insatser för att skydda Mehran har kunnat komma till stånd då föräldrarna inte kunnat komma överens. Hayat Mohammad Faraj har tilldelats ensam vårdnad om Mehran, men han har regelbundet umgänge med sin pappa Hatam Rostami. Det finns numera också misstankar om att Mehran utsatts för våld och kränkningar samt bevittnat våld. Mehran har sedan konsekvent vidhållit sina uppgifter

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM genom utredningen, varför förvaltningsrätten anser att dessa måste tas på allvar, trots Hayat Mohammad Farajs nekande till att våld och kränkningar förekommit. Även om det av uppgifterna i målet är svårt att avgöra vad som har inträffat, är det ändå tydligt utifrån utredningen att Mehran befinner sig i en situation som påverkar honom på ett sådant sätt att hans hälsa och utveckling riskerar att skadas om han inte får vård utanför hemmet. Det saknas idag samtycke till sådan vård, varför Mehran måste beredas vård enligt LVU. Socialnämndens ansökan ska därför bifallas. Domen ska gälla omedelbart i denna del. ÖVERKLAGA Denna dom kan överklagas, se bilaga (DV 3109 B). Joar Berglund I avgörandet har förutom rådmannen Joar Berglund ordförande, deltagit även nämndemännen Allan Armaghan (skiljaktig), Gunnel Körner och Wilhelm Sundman. Nämndemannen Allan Armaghans skiljaktiga mening: Socialnämnen har inte agerat tillräckligt för att stödja Hayat Mohammad Faraj innan omhändertagandet av Mehran. Frivilliga insatser skulle kunna ha satts in när hon fick ensam vårdad om sonen och då inte behövde ta hänsyn till före detta maken. Det verkar heller inte som om Mehran fått något stöd utifrån sitt funktionhinder i situationen. Mycket mer under ha gjorts för att förhindra en separation mellan mor och son. LVU-vård ska inte tillgripas innan frivilliga alernativ är uttömda. Ansökan om beredande av vård enligt LVU ska därför avslås.

12 Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1B Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet..

13 Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 681 Formulär 1