Björkebacken III-IV Arkeologisk utredning

Transkript

1 Björkebacken III-IV Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning för området Björkebacken III-IV, Stångesäter 2:1 m fl, Säter sn, Skövde kn, Västergötland Anders Berglund Västergötlands museum Rapport 2018:16

2

3 Björkebacken III-IV Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning för området Björkebacken III-IV, Stångesäter 2:1 m fl, Säter sn, Skövde kn, Västergötland

4 Författare/rapportansvarig: A Berglund Omslagsbild: AB. På ett stenblock med intilliggande röjningssten låg fragment av en burk Natron-vattenglas. För inte så länge sedan användes det till konservering av ägg. Västergötlands museum Box Skara Tel

5 Innehåll: Inledning...1 Målsättning och måluppfyllelse...1 Topografi och fornlämningsmiljö...2 Metod...6 Resultat...6 Sammanfattning...9

6 Sammanfattning: En arkeologisk utredning har gjorts inom detaljplaneområde Björkebacken etapp III-IV strax väster om Stöpens tätort i Skövde kommun. Vid utredningen hittades ett sammanhängande område med röjningsrösen utmed en övre platå i utredningsområdets västra del. Det följer i stort sett hela utredningsområdets västra del från norr till söder. Röjningsrösena varierar litet i höjd och storlek, från ca 3 till 5 6 meter och 0,2 till 0,6 m i höjd. Stenmaterialet varierar också, från små, handplockad sten till litet större sten. I området ingår även delar av en stenmur som ligger i en äldre gräns redovisad i karta från Lämningarna är inte direkt arkeologiskt daterade eller daterbara annat än möjligen med stödmetoder till arkeologin, t ex C14. Utförda kartstudier och överväganden gör dock att man kan förmoda att flera av rösena har ett ursprung i tid före Rösena kan vara påbättrade vid senare tiders ängsbruk. Den generella värderingen av röjningsrösena är dock att de är fornlämning, eftersom de bedöms som äldre än år 1850.

7 INLEDNING Västergötlands museum har utfört en arkeologisk utredning i samband med detaljplanering inom del av fastigheten Stångesäter 2:1 m fl invid Stöpens samhälle i Skövde kommun. Bakgrunden är att Skövde kommun ska upprätta en detaljplan för området Björkebacken etapp III och IV. Utredningen genomfördes i fält den 25 juli Denna rapport sammanställdes i anslutning till slutanmälan/anmälan om arkeologisk utredning/undersökning i slutet av juli Rapporten redovisar utredningsresultatet. Övriga tekniska och administrativa uppgifter redovisas i bilaga. MÅLSÄTTNING OCH MÅLUPPFYLLELSE Syftet med den arkeologiska utredningen var att ta reda på om någon okänd fornlämning berörs av planeringen samt att avgränsa de lämningar som eventuellt skulle kunna hittas vid utredningen i förhållande till exploateringsområdet. Utredningens målsättning var i första hand deskriptivt. Det innebär att resultatet skall användas som planeringsunderlag. Utredningens yttersta mål, som nu uppfyllts, kan sägas vara att göra alla fornlämningar kända i utredningsområdet. Tydliga spår av en äldre lämningar har hittats och de har avseende fornlämningsstatus bedömts som fornlämningar. 1

8 Figur 1. Utredningsområdet ligger strax väster om Stöpens tätort norr om Skövde. Det markeras i kartan med streckad linje. I kartvyn redovisas även utredningsresultatet i form av ett område med röjningsrösen. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ 2 Utredningsområdet ligger i Billingens nordosthang ned mot det slättlandskap som tar vid i närheten av Stöpens samhälle som ligger öster om och nedanför utredningsområdet (se figur 1). Väster om utredningsområdet stiger marken litet svagt platåvis och här finner man Säters by med äldre inägomarker. Marken i utredningsområdet består av skogsmark (mestadels lövträd) i delvis svag sluttning mot öster. Den västra

9 delen av området är ett slags svagt sluttande avsats som går ned i en sänka som möter en liten höjdrygg i N S riktning. Härifrån, den östra delen av området, sluttar sedan marken i en brantare sluttning mot öster och ned mot Stöpens samhälle. I utredningsarbetet har studier av äldre kartor över området gjorts. De äldre kartorna beskriver området som utmark, skogsmark och enbart till en mycket liten del dokumenterat odlad eller röjd mark, längst i söder av utredningsområdet. Där visar den s k Häradskartan från senare delen av 1800-talet uppodlad mark i liten omfattning, snarast en s k intaga i skogsmarken. Liknande intagor syns i andra kartor för områden norr om det aktuella utredningsområdet, i form av intagor som hört till Kliene by (med uppgifter om att de röjts, tagits in på 1770-talet enligt uppgift ur akt till storskifteskarta för Frösve år Samma karta redovisar anspråk på att röja upp en mosse för odling inom det nordöstra hörnet av utredningsområdet (se kartor nedan med bildtext). Det finns däremot inga kartor som visar så tidiga intagor i det aktuella utredningsområdet. Se i övrigt nedan. Ingen av de studerade kartorna gav särskild anledning att förvänta sig det antal röjningsrösen som kom att dokumenteras i fält. 3

10 4 Figur 2 Utredningsområdet har här markerats i konceptblad till ekonomisk karta från 1800-talets senare del. Den enda odlingsmark vi kan ana i området är den remsa som ligger strax öster om bokstaven S i fattighus i kartan. Övriga remsor i samma område anges ej som uppodlade utan som skog eller mossmark. Jämför med karta nedan.

11 Figur 3 Utredningsområdet ligger inlagt i kartvy från 1802 (större delen av området) samt 1819 (norra delen av området). Av kartbeskrivningen till den senare framgår att litt 46 i NÖ delen år 1819 var begärd till odling, men att den också bestod av stenig mossmark. Vi kan idag inte med säkerhet säga att marken var uppodlad här före år Redovisningen i den s k Häradskartan (se ovan) från 1800-talets senare ger ingen tydlig anvisning om när marken kan ha odlats upp annat än att det är under senare delen av 1800-talet som del av det området odlas. 5

12 METOD Utredningen genomfördes i fält som inventering. Vid inventeringstillfället var delar av växtligheten i området delvis hög och tät vilket i kombination med temperatur kring graders värme försvårade arbetet i så mån att det blev ganska ansträngande. Efter en första fältrekognoscering tolkades den högre belägna västra sidan av utredningsområdet som mer värd att lägga tid på för att upprätta en mer detaljerad kartering. Inledningsvis sattes ambitionen till att försöka mäta in alla röjningsrösen som hittades. Eftersom allt fler hittades och antalet kom att öka i hög grad så kom inmätningen av enstaka rösen till att fokusera på att redovisa svärmar. Dokumentationen i samband med utredningen bör alltså ha missat ett fåtal rösen till förmån för att få ett med mer precision beskrivet område. Vid utredningen sköttes inmätning med GPS i en surftab och med programmet MapItGIS för redovisning i de kartor som följer med rapporten. Efter utförd utredning har anmälan till FMIS, fornminnesregistret eller fornsök gjorts med tillfälligt arbetsnamn Säter_Björkebacken. RESULTAT Utredningen har visat att det inom ett ca 580 m (N-S) och ca m (V- Ö) stort område finns grupperingar med röjningsrösen. Det är minst ca 200 röjningsrösen. Grupperingarna samlar sig till högre punkter/höjdryggar i terrängen. De finns i stort sett inte i den sänka eller lågpunkt som löper i N- S riktning genom områdets mitt östdel (se figur 6). Avstånden mellan rösena varierar. Inom mindre klustrade grupper kan det röra sig om 3 5 meters avstånd, med det varierar ganska stort. Ändå måste man tala om ett sammanhängande område och inte enskilda svärmar med röjningsrösen. Rösena skiftar i storlek från ca 3 till 5-6 m i diameter och 0,2-0,6 m höjd. Flera rösen i den södra delen av området är av det mindre slaget och ganska flacka med en del småsten ("handplocksstorlek"). I anslutning till områdets sydvästra del finns en stenmur som egentligen sträcker sig utanför området. Skador finns på enstaka rösen. Dels har man anlagt en motionsplats/ fitnessparcour på sådant sätt att skador skett på ett antal rösen (som tagits bort helt). Dessutom vittnar spår om att en tillfällig flisningsanläggning stått på ett annat lätt nedsjunket röse. 6

13 Figur 4. Ett av de mer tydliga röjningsrösena som inte döljs av högre gräs. Överlag är de flesta rösen lätta att identifiera. Man ser i markytan hopsamlad mindre plocksten som inte övermossats i särskilt hög grad. Figur 5. Ett enkelt sätt att finna flacka rösen som är nedsjunkna i marken är att känna av dem med fötterna. Metoden fungerar bra i högt gräs och ormbunkar. Det flacka röjningsröset i bilden syns dock tydligt. 7

14 8 Figur 6. Terrängskugga över utredningsområdet ger en uppfattning om topografin och sluttningar ned mot Stöpen öster om utredningsområdet. De många prickarna (1) är inmätta röjningsrösen som samlats till en flackare sluttning ned mot öster som avslutas med en sänka (2) som i sin tur fångas upp en höjdrygg i N-S där rösningar åter samlats (3).Öster härom tar brantare och blockrikare slänter mot öster vid.

15 Röjningsrösena har inga direkt daterbara attribut. Att datera dem får i anslutningen till den här utredningen bli ett slags kvalificerad gissning som dock baseras på kartmaterial och till viss del utseende. Kartor från tiden efter 1850 visar ingen karterad odlingsmark i området annat än med de undantag nämnts ovan, t ex det som i den s k Häradskartan syns i områdets S del. Det finns heller ingen redovisning av odlingsmark i äldre kartor. Som noterats ovan finns det för området norr om utredningsområdet och utmed samma höjdstråk, uppgifter om intagor på skogsmark i kartbeskrivningar från 1770-tal och framåt. Bedömningen av den nu hittade lämningens status som fornlämning är följaktligen ett antagande som baseras på analys. I den nordöstra delen av området finns idag spår av några stenmurar samt ett par odlingsrösen. Stenmurarna avgränsar ett område som tidigast redovisas i den s k Häradsekonomiska kartan (efter 1850) och de bedöms inte som fornlämningar. Det ger mest intryck av att ha varit ett ganska misslyckat uppodlingsprojekt, som år 1819 uttrycks mest som en begäran. SAMMANFATTNING -om konsekvenser och fortsatta undersökningar Vid arkeologisk utredning i form av inventering av detaljplaneområde Björkebacken, etapp III-IV hittades ett sammanhängande område med röjningsrösen inom utredningsområdet. Röjningsrösena dokumenterades punktvis genom inmätning med GPS. Mot bakgrund av studier av kartmaterial ter det sig som om röjningsrösena är resultat av jordbruk, det kan delvis vara odlingsrösen, men också spår av röjning i ängsmark. Det oaktat ter sig lämningarna som äldre än De kan till en del ha byggts på vid yngre tiders brukning. Det rekommenderas att de betraktas som fornlämning. De lämningar som hittats i det nordöstra hörnet av utredningsområdet bedöms som sentida och av marginell betydelse. De är inte fornlämningar. I och med den nu utförda utredningen är alla fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom området kända. Bedömningen att röjningsrösena är en fornlämning medför följande konsekvenser för planering av området. Hänsyn måste tas till dem enligt lagen om kulturminnen. I första hand ska man sträva efter att se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Även i en bevarandefråga (om lämningen inte berörs) ska man samråda med 9

16 länsstyrelsens kulturmiljöenhet för att få information om fornlämningsområdets omfattning (det område som hör till en fornlämning och som behövs för att bevara dess art och betydelse). Om ett ingrepp i lämningen kan ses som tillåtligt ter sig nästa undersökningsfas som arkeologisk förundersökning eftersom lämningen i och med utredningen är känd och avgränsad. Arkeologisk utredning steg 2 ter sig inte som tillämplig eftersom bedömningen är att det rör sig om en fornlämning. A Berglund 1:e antikvarie Västergötlands Museum Bilagor: Kartor Anmälan till FMIS Källor, LMV, akter 16-fsv-1d Frösve storskifte år sat-20d, skifteskarta Säter

17 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen, beslut diarienummer: Västergötlands museum, dnr: Västergötlands museum, proj ID: Landskap: Län: Kommun: Socken: Fastighet: - ej nr Vg V Götaland Skövde Säter Stångesäter 2:1 m fl Ekonomiskt kartblad: - Koordinatsystem: Sweref 99 TM i redovisning inmätning i WGS 84 Koordinat (mittpunkt): - Fornlämning nr: Lämningstyp: Ny, interrem nr Säter_Björkebacken, enl anmälan til lfmis Område med fossil åkermark Datering: Före 1850 Art av undersökning: Arbetet föranlett av: Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektansvarig: Arkeologisk utredning Planarbete Skövde kommun, Sektor samhällsbyggnad Västergötlands museum A Berglund VGM Tidpunkt fört arbetet: Personal: A Berglund VGM Fälttid: Arkivmaterial: timmar Västergötlands museum ATA Fynd: - (inga fynd) 11

18

19

20

21 Sida 1 av Redovisning av utförd undersökning enligt KML Referensnummer för den inskickade blanketten är: 3609 Geografiska och administrativa uppgifter Län Västra götaland Socken Säter Beslutande länsstyrelse (datum för beslut) Västra Götaland ( ) Kommun Skövde Fastighet/kvarter Stångesäter 2:1 m fl Länsstyrelsens dnr Landskap Vg Kartblad Beslut enligt KML Arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 KML Undersökningens art och omfattning Undersökarens dnr/projektnr Undersökande/ansvarig organisation Västergötlands museum Uppdragsgivare/exploatör Skövde kommun, Sektor samhällsbyggnad Typ av undersökning/åtgärd Arkeologisk utredning Projektansvarig A Berglund Antal arbetsdagar 1 Beräknad rapporttid 1 Fältarbetstid start/slut Typ av exploatering Detaljplanering Total faktisk kostnad Beräknat Yta, ext (m2) Yta (m2) Volym (m3) Schakt (m) Timmar, grov Timmar, arkeolog 8 Timmar, maskin Undersökt Yta, ext (m2) 2400 Yta (m2) Volym (m3) Schakt (m) Timmar, grov Timmar, arkeolog 8 Timmar, maskin Berörda RAÄ-nr, datering och lägesbestämning Berörda RAÄ-nr/tillfällig arbetsidentitet (objektnr) Säter_Björkebacken Datering odaterat, delar möjligen före 1850 Mätmetod GPS Skala Kommentar kring inmätning Medelfel vid inmätning 3-5 m

22 Sida 2 av Objekttabell för lämningstyper RAÄ-nr Tillfälligt arbetsid. (obj.nr) Säter_Björkebacken Osäker position Ej synlig ovan mark Lägsta nivå (möh) Högsta nivå (möh) Sammansatt lämningstyp Område med fossil åkermark Antal 200 Antikvarisk bedömning Fornlämning Lämningstyp Röjningsröse Skadestatus Välbevarad Egenskapstyp Undersökningsstatus Ej undersökt Egenskapsvärde(n) Aktualiserad bedömning Antagande Beskrivning Inom ett ca 580 m (N-S) och ca m (V-Ö) stort område finns grupperingar med röjningsrösen, minst ca 200 st. Grupperingarna samlar sig till högre punkter/höjdryggar i terrängen och de finns i stort sett inte i en lågpunkt som löper i N-S riktning genom områdets mitt - östdel. Rösena skiftar i storlek från ca 3 till 5-6 m i diameter och 0,2-0,6 m höjd. Flera rösen i den södra delen av området är av det mindre slaget och ganska flacka med en del småsten ("handplocksstorlek"). I anslutning härtill finns en stenmur. Antikvarisk kommentar/motivering till aktualiserad bedömning Kartor från tiden efter 1850 visar ingen karterad odlingsmark i området (marken noteras i äldre kartor som skog). Ett litet undantag är i del längst i SÖ av området, där odlad mark redovisas i den s k Häradskartan från 1800-talets senare del. Det finns heller ingen redovisning av odlingsmark i äldre kartor. Man kan notera att det i området norr om, i samma stråk som detta område, noteras intagor på skogsmark i kartbeskrivningar från 1770-tal och framåt. Antagandet är i första hand att röjningsrösena grovt sett är från den här perioden. Fyndmaterial - Orientering Mellan väg 26 och Stöpens samhälle Terräng Skogsmark (mestadels lövträd), svag sluttning - sluttning mot öster i Billingens hang, svag avsats som följs av brantare sluttning mot öster, strax öster om markerat område. Skadebeskrivning Skador finns på enstaka rösen eftersom en motionsplats /fitnessparcour anlagts på sådant sätt at tskador skett; dessutom har en flisningsanläggning stått på ett annat röse. Enstaka skador. Vegetation Skog, mestadels löv i ganbska gles skog, mot söder litet tätare undervegetation. Tradition - Namn på fastighetskartan - Alternativa namn -

23 Sida 3 av Referenser Inget kartmaterial bifogat Ingen skriftlig källa bifogad Ingen bildinformation bifogad Filnamn Typ Storlek s?ter_bj?rkebacken.zip application/zip 0.01 Megabyte Redovisning Sammanfattning av undersokningsresultaten Vid arkeologisk utredning i form av inventering av detaljplaneområde Björkebacken, etapp III-IV hittades ett sammanhängande område med röjningsrösen inom utredningsområdet. Röjningsrösena dokumenterades punktvis genom inmätning med GPS. Mot bakgrund av studier av kartmaterial ter det sig som om röjningsrösena är resultat av jordbruk, det kan delvis vara odlingsrösen, men också spår av röjning i ängsmark. Det oaktat ter sig lämningarna som äldre än 1850 och det rekommenderas att de betraktas som fornlämning. Förslag till fortsatta åtgärder Det rekommenderas att man i fortsatt planering av området betraktar lämningen som fornlämning. I första hand bör man stanna vid de ingrepp som redan gjorts i lämningen i form av t ex anläggande av motionsspår m m. Fortsatt åtgärd i händelse av att området ter sig tillåtligt att exploatera är någon form av riktad undersökning där man dock måste ha en tydlig källkritisk hållning till t ex C14-datering mm. Det finns t ex litet inslag av sentida spill/material i terrängen (t ex fragment av en burk Natron-vattenglas). Fynd som ska fyndfördelas Nej Meddelande till FMIS Blankett inskickad av: Anders Berglund (Anders.Berglund@vgmuseum.se)

24

25 Rapporter :1 Maria Norrman Inför planering av nytt avloppsreningsverk, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning steg :2 Maria Norrman Mindre utredning inför borttagande av jordkällare, RAÄ Norra Vånga 1:1, Norra Vånga socken, Vara kommun, Västergötland 2017:3 Anders Berglund I Biskopsgårdens hage - sommaruniversitetet gräver på Bissgårn Arkeologisk forskningsundersökning Fornlämning 18 Husaby socken, Götene kommun, Västergötland 2017:4 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning inför detaljplan för Skaraborgs sjukhus, Ryd socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:5 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning RAÄ Skara 83:1, Hospitalsgården, Skara socken, Skara kommun, Västergötland 2017:6 Catharina Henriksson Inför nytt reningsverk i Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Lidköpings socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2017:7 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom kv. Venus 12, fornlämning Skara 68, Skara socken, Skara kommun, Västergötland 2017:8 Maria Norrman Arkeologisk utredning för djurstall vid Lunneberg 3:1, Sävare socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2017:9 Maria Norrman Arkeologisk utredning för ny lokalväg vid Skålltorp 2:4 med flera, Skärv socken, Skara kommun, Västergötland 2017:10 Anders Berglund Arkeologisk utredning för området Simmesgården i Varnhem, Klostret 22:1 i Skara kommun, Västergötland 2017:11 Maria Norrman Kulturhistoriskt underlag, Billingebacken, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:12 Maria Norrman Inför ombyggnad av E 20 - delen Vilan-Ledsjö, arkeologisk utredning steg 2. Ledsjö, Skara och Skånings-Åsaka socknar, Götene och Skara kommuner, Västergötland 2017:13 Maria Norrman Arkeologisk utredning vid väg 26/2859, Friggeråker 19:1 med flera, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland 2017:14 Maria Norrman Arkeologisk utredning inför bergtäkt, Sörby 7:10 m fl, Sörby socken, Falköpings kommun, Västergötland 2017:15 Anders Berglund Arkeologisk schaktkontroll vid Gudhems kyrka fornlämning 72 och 195, Gudhems socken, Falköpings kommun, Västergötland 2017:16 Anders Berglund Arkeologisk schaktkontroll inom och vid fornlämning 27:1 i Fullösa socken, Götene kommun, Västergötland 2017:17 Anders Berglund Arkeologisk utredning steg II. Inför ombyggnad av väg E 20 delen Ribbingsberg - Eling, Vara och Essunga kommuner, Västergötland 2017:18 Anders Berglund Arkeologisk utredning steg II. Inför ombyggnad av väg E 20 delen Eling - Vara, Vara kommun, Västergötland 2017:19 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning inför anläggande av djurstall RAÄ Vättlösa 31:1, Vättlösa socken, Götene kommun, Västergötland 2017:20 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom kv. Markisen 2, fornlämning Skövde 169, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:21 Maria Norrman Arkeologisk utredning inför anläggande av djurstallar, Ottravad 5:9, Ottravad socken, Tidaholms kommun, Västergötland 2017:22 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom fornlämning RAÄ Mariestad 22:1 inom fastigheten Gamla Staden 6:1 Mariestads socken, Mariestads kommun, Västergötland 2017:23 Maria Norrman Schaktningsövervakning förbi RAÄ Flistad 12:1, Flistad socken, Skövde kommun, Västergötland 2017:24 Anders Berglund Hångsdala RAÄ 4:1 - förmodad grav vid Gissebergets fot. Arkeologisk förundersökning av fornlämning 4:1 i Hångsdala socken, Tidaholms kommun, Västergötland 2017:25 Anders Berglund Gravfält från järnålder vid trafikplats väg 49 - Arkeologisk förundersökning av gravfält RAÄ 35 Varnhem socken, Skara kommun, Västergötland 2017:26 Maria Norrman Arkeologisk utredning inför detaljplan, Siggestorp 3:1 och 4:1, Baltaks socken, Tidaholms kommun, Västergötland

26 2017:27 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom kv. Domkyrkan 1, fornlämning 68, Skara socken, Skara kommun, Västergötland Rapporter :1 Anders Berglund Skara Gamla Staden Schaktkontroll vid miljösanering. Arkeologisk schaktkontroll inom Gamla Staden 2:1 vid fornlämning 68 i Skara socken och kommun, Västergötland 2018:2 Anders Berglund Bosättning i Trädgårdsstaden III. Arkeologisk förundersökning, fornlämning 198 & 199 Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2018:3 Catharina Henriksson Arkeologisk utredning steg 2. Inför ombyggnad av väg E20 delen förbi Mariestad. Berg, Hassle, Leksberg och Mariestads socknar Mariestads kommun 2018:4 Maria Norrman Arkeologisk utredning för skidspår på Billingen, Skövde socken, Skövde kommun, Västergötland 2018:5 Catharina Henriksson Härlunda ödekyrkoplats, Raä nr 1. Arkeologisk undersökning. Härlunda socken, Skara kommun, Västergötland 2018:6 Maria Norrman Antikvarisk kontroll förbi RAÄ Karlsborg 1:1, Karlsborgs socken, Karlsborgs kommun, Västergötland 2018:7 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning inför anläggande av väg, RAÄ Skärv 146, Skärv socken, Skara kommun, Västergötland 2018:8 Maria Norrman Arkeologisk utredning steg 1 inför detaljplan, Siggestorp 3:1, Baltaks socken, Tidaholms kommun, Västergötland 2018:9 Catharina Henriksson Schaktningsövervakning inom RAÄ Falköping 40, Gamla stan, Falköpings kommun. 2018:10 Catharina Henriksson Arkeologisk schaktningsövervakning inom RAÄ Norra Åsarp 56:1, 177:1 och 219:1, Falköpings kommun, Västergötland 2018:11 Maria Norrman Mindre utredning 2018, Tråvad 15:49, Tråvad socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2018:12 Maria Norrman Arkeologisk undersökning 1994 vid Bräddegården, RAÄ Råda 4:10, RAÄ Råda 101:1, Råda socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2018:13 Maria Norrman Reserverat 2018:14 Maria Norrman Reserverat 2018:15 Maria Norrman Reserverat 2018:16 Anders Berglund Arkeologisk utredning för området Björkebacken III-IV, Stångesäter 2:1 m fl, Säter socken, Skövde kommun, Västergötland