Program för hållbar utveckling Remissutgåva

Transkript

1 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Program för hållbar utveckling Remissutgåva 1

2 Region Jönköpings län, Box 1024, Jönköping Region Jönköpings län Foto: Johan W Avby 2

3 Innehåll Innehåll... 3 För ett bra liv i en attraktiv region... 4 Framgångsfaktorer för att nå vår vision... 4 Region Jönköpings läns policy för hållbar utveckling... 5 Så arbetar vi för att bli hållbara... 6 Så styr vi mot visionen... 7 Verktyg som stödjer hållbarhetsarbetet... 9 Arbetet med hållbarhetsprogrammet under programperioden...11 Framgångsfaktor: Vi är klimatsmarta...12 Framgångsfaktor: Vi använder våra resurser klokt...14 Framgångsfaktor: Vi är socialt hållbara...17 Framgångsfaktor: Vi bidrar till en sund livsmiljö

4 För ett bra liv i en attraktiv region Region Jönköpings län arbetar för en hållbar utveckling som är hälsofrämjande och jämlik med barnens bästa i centrum. En hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Vårt hållbarhetsarbete omfattar de tre perspektiven sociala förhållanden, ekonomiska villkor och miljöhänsyn. Med sociala förhållanden menar vi hälsa, välstånd, demokrati och social rättvisa. Med ekonomiska villkor menar vi hållbar tillväxt, finansiella resurser och globalisering. Med miljöhänsyn menar vi naturresurser, klimat och biologisk mångfald. Detta tillsammans ger goda förutsättningar för utveckling med målet att skapa ett bra liv i en attraktiv region. Framgångsfaktorer för att nå vår vision För att identifiera och beskriva vad som utmärker en hållbar region har vi deltagit i ett doktorandprojekt tillsammans med Blekinge Tekniska högskola (BTH), Institutionen för hållbar utveckling. Det innebär att vi har använt oss av en metodik som har utvecklats på BTH, för att identifiera de mål och aktiviteter som vi behöver vidta för att nå en hållbar verksamhet på lång sikt. Drygt 200 medarbetare i Region Jönköpings län har involverats för att ta fram förslag till åtgärder och mål. Det har resulterat i över 800 förslag på vad vi bör arbeta med för att bli en hållbar organisation. Vi har identifierat fyra framgångsfaktorer för att nå visionen För ett bra liv i en attraktiv region: Vi är klimatsmarta Vi använder våra resurser klokt Vi är socialt hållbara Vi bidrar till en sund livsmiljö Utifrån framgångsfaktorerna har vi priorierat mål och aktiviteter. Prioriteringarna har gjorts utifrån vad vi som organisation kan påverka, och vad som får mest effekt. 4

5 Region Jönköpings läns policy för hållbar utveckling Region Jönköpings län ska med god hushållning, ändamålsenligt och kostnadseffektivt bedriva verksamheten för att nå hållbar utveckling utifrån sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Vårt mål är att uppfylla visionen För ett bra liv i en attraktiv region. Vi tar ett samhällsansvar, uppmärksammar och kommunicerar sambanden mellan människors hälsa och yttre miljö för att främja folkhälsa, god vård och regional utveckling. Vi utvidgar samverkan med andra miljöaktörer inom länet för att förstärka miljöarbetet, och vi utökar samverkan inom forskning och utbildning för att ligga i framkant inom det miljömedicinska området. Vi uppfyller kraven i miljölagstiftning och andra krav samt väljer produkter, utrustning och tjänster som ger minsta möjliga hälso- och miljöbelastning. Vi uppmuntrar till ständiga förbättringar och säkerställer hög kompetens hos medarbetarna utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 5

6 Så arbetar vi för att bli hållbara Regionfullmäktige fastställer hållbarhetsprogrammet för perioden samt avsätter pengar för genomförandet av programmet i samband med budget- och flerårsplaner. Programmet följs upp i samband med delårsrapport och årsredovisning. Uppföljning sker också i form av årliga hållbarhetsredovisningar, som en del av årsredovisningen, enligt standarden för Global Reporting Initiative 1 (GRI). Regionstyrelsen ansvarar för att policy och program verkställs i alla verksamheter, följs upp och återrapporteras till regionfullmäktige. Regiondirektören ansvarar för att programmet genomförs och har Region Jönköpings läns miljöchef som stöd i arbetet. Programmet omfattar alla verksamheter som är finansierade av Region Jönköpings län. Det innebär att varje chef och medarbetare har ansvar inom sitt ordinarie ansvarsområde för att genomföra hållbarhetsprogrammet och att arbetet följer linjeorganisationen. Varje verksamhet har ansvar för att arbeta med programmet utifrån regelverk och sin egen verksamhetsstyrning. Åtgärderna ska göras där vi har en betydande påverkan till en hållbar utveckling; som samhällsaktör, finansiär, i den egna verksamheten och som delägare i bolag. 1 GRI är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för hållbarhet ur alla tre perspektiven, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Fokus ligger på att tillhandahålla ett ramverk för hållbar redovisning för företag och andra organisationer där målet för arbetet är en globalt hållbar ekonomi. 6

7 Så styr vi mot visionen Utgångspunkten för Region Jönköpings läns styrning är att uppnå god hushållning. En väl förankrad budget- och flerårsplan samt tydliga ansvar och befogenheter i organisationen är vårt viktigaste styrmedel. Region Jönköpings läns program för hållbar utveckling är en naturlig del av vår styrning och vår löpande uppföljning. Vi använder Balanced Scorecard som verktyg för styrningen. Modellen utgår från det som är strategiskt viktigt och där framgångsfaktorer kopplas till mål, mätetal och åtgärder. Modellen innebär också att verksamheten planeras och följs upp ur olika perspektiv. Regelboken 2 för vårdval anger förutsättningar för att bedriva primärvård i Jönköpings län. I regelboken regleras krav och uppföljning av programmet för hållbar utveckling. Regelböcker eller motsvarande kan bli aktuellt även för andra verksamheter. Vi köper in stora mängder varor och tjänster från många olika leverantörer. Genom upphandlingar med hållbarhetskrav påverkas marknaden i en hållbar riktning. Vi strävar efter att de bolag som vi är ägare i ska följa vår hållbarhetspolicy och arbeta aktivt med hållbarhet. Det verkar vi för genom ägardirektiv. Inom framgångsfaktorerna för vårt hållbarhetsarbete finns mål med nyckeltal. Nyckeltalen ska fungera som vägvisare och hastighetsmätare och hjälper oss att bedöma var vi befinner oss och om vi håller rätt tempo. 2 Regelboken: Regelbok för vårdval i Jönköpings län anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva primärvård i Jönköpings län. Regelboken revideras årligen och fastställs av regionfullmäktige. 7

8 Figur 1: Region Jönköpings läns program för hållbar utveckling innehåller mål som är unika för programmet, men det har även hänvisningar till mål som finns framtagna i våra övriga styrande dokument. Tillsammans ger målen en samlad bild av Region Jönköpings läns hållbarhetsarbete. 8

9 Verktyg som stödjer hållbarhetsarbetet Region Jönköpings läns verksamhet är certifierad enligt miljöledningssystemet ISO Det är ett verktyg som effektivt och systematiskt stödjer vårt arbete med att genomföra miljömålen i programmet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Den regionala utvecklingsstrategin 4 (RUS) är ett stöd i genomförandet och i omvärldsbevakningen. Strategin är en vägvisare för Jönköpings läns samlade utvecklings- och tillväxtarbete. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete sker enligt en regional strategi och handlingsplan för jämlik hälsa: Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet 5 innehåller en redovisning kring behovet av regional kollektivtrafik, samt mål för kollektivtrafikförsörjningen. Programmet är ett verktyg för att effektivt bli en klimatsmart organisation ur ett infrastrukturperspektiv. Regionens upphandling grundas på våra hållbarhetsmål. Våra upphandlingar följer det nationella samarbetet Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling och utgår från Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier. Nationella jämförelser av miljöprestanda för landsting och regioner publiceras som öppna jämförelser av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). De mätbara nyckeltalen för miljö är anpassade till de nationella nyckeltalen och kommer även i fortsättningen att vara det. Vi har avtal med Arbets- och miljömedicin i Linköping, som är Östergötlands, Kalmars och Jönköpings läns gemensamma centrum för arbets- och miljömedicin. De bidrar med expertis och kompetenshöjning kring hälsa- och livsmiljö. 3 ISO är en internationellt accepterad standard som utgör grunden för fastställande av miljöledning, och som kan användas i alla typer av organisationer. Hela Region Jönköpings län är certifierat. 4 Den regionala utvecklingsstrategin (RUS): En långsiktig analys, uppföljning och planering av regionens hållbara utveckling och tillväxt. Region Jönköpings län samordnar arbetet med strategin som en del i det regionala utvecklingsuppdraget. 5 Regionalt trafikförsörjningsprogram: Från den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag. Den föreskriver att varje län ska ha en regional kollektivtrafikmyndighet som upprättar ett regionalt trafikförsörjningsprogram. 9

10 Länsstyrelsen har genom länets klimatråd 6 som drivs tillsammans med kommunerna, Region Jönköpings län, myndigheter och näringsliv, arbetat fram en klimat- och energistrategi för att bidra till att klara klimatmålen och energiomställningen. 6 Klimatrådet för Jönköpings län bildades 2011 och har till syfte att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision Plusenergilän år Region Jönköpings län är medlem i Klimatrådet. 10

11 Arbetet med hållbarhetsprogrammet under programperioden För att de mål som finns i hållbarhetsprogrammet ska kunna uppnås behöver arbetet införlivas i budgetprocessen och följas upp. Dels via tertial- och årsredovisningar och dels med en årlig hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI), som håller ihop perspektiven ekonomi, miljö och social hållbarhet. Figur 2: Hållbarhetsarbetet genomsyrar verksamheten och följs upp i tertial- och årsredovisningar samt genom en årlig hållbarhetsredovisning. 11

12 Framgångsfaktor: Vi är klimatsmarta Den klimatsmarta regionen innebär att våra verksamheter är fossilbränslefria, har negativa utsläpp av koldioxid och är klimatanpassade. Att vara klimatsmart innebär att vi som region bidrar till en minskad klimatpåverkan och tar vårt ansvar för att jorden ska nå det internationella målet med en temperaturökning på maximalt 1,5 grader. Men oavsett om målet på 1,5 grader kommer att uppnås eller inte, måste vi klimatanpassa vår verksamhet och minska vår klimatpåverkan. Det finns en tydlig koppling mellan ökad medeltemperatur på jorden och negativa sociala konsekvenser. Därför är det viktigt att vi arbetar med klimatfrågor även ur ett socialt perspektiv. Den klimatpåverkan som vår verksamhet ger upphov till kommer från många olika håll. Vi har stor klimatpåverkan från till exempel arbetspendling, vår energianvändning, kollektivtrafiken och tjänsteresor. Utöver dessa har vi påverkan från vår materialanvändning av till exempel engångsmaterial, livsmedel, jordbruk och varutransporter. Klimatanpassning innebär till exempel att sjukvårdens kunskap om värmeslag och nya sjukdomar behöver öka och att våra sjukhusområden kan hantera mycket häftiga så kallade hundraårsregn som bedöms kommer att öka. Mål år Förnyelsebara energislag av den totala energianvändningen i regionens verksamheter ska öka under programperioden. 2. Levererad energi till våra fastigheter ska vara maximalt 160 kwh/m2. 3. Klimatpåverkan från våra egna persontransporter (gäller inte Jönköpings Länstrafik) ska minska med 35 procent för tjänsteresor och arbetspendling ska minska med 12 procent jämfört med Prioriterade åtgärder 1. Drivmedelsanvändningen inom Länstrafiken ska utgöras av förnyelsebara drivmedel till 90 procent inom stadstrafiken, till 80 7 Den slutgiltiga målnivån kommer att beslutas i augusti

13 procent inom regiontrafiken, till 60 procent inom tågtrafiken och till 20 procent inom serviceresor. 2. Kollektivtrafikens totala energiförbrukning/personkilometer ska ha minskat med 15 procent. 3. Nya byggnader, med utförd förstudie och kostnadsberäkning från 2017, ska vara nära-noll-energihus för levererad energi. 4. Våra fastigheter ska producera 3 GWh förnyelsebar energi. 5. Energi för uppvärmning, kyla och el i ordinarie drift till egna lokaler ska vara förnybar till minst 90 procent. 6. Energironder ska genomföras regelbundet enligt fastställd plan i samtliga verksamheter i organisationen. 7. Laddstolpar till elbilar för besökande och personal ska i samarbete med el-nätägaren byggas ut i snabbare takt än efterfrågan. År 2018 bör huvuddelen av regionens motorvärmare vara bortplockade och dess ledningar frigjorda till förmån för elbilar. 8. En analys av de varutransporter som sker till och inom våra verksamheter ska genomföras under Ur denna analys ska förslag på åtgärder tas fram för att minska klimatpåverkan från dessa transporter. 9. Vi ska arbeta med hållbart resande bland annat genom vi deltar i projektet RESAN regionalt stöd för hållbart resande i ett expansivt Jönköpings län. 10. Andelen förnyelsebara drivmedel i upphandlade transporter ska vara minst 25 procent Minskad klimatpåverkan från persontransporter (tjänsteresor och arbetspendling) ska ske enligt handlingsplan framtagen i resvaneanalysen. 12. Regionen medverkar till att en regional cykelstrategi antas som en del av transportplanen. Utöver de mål som finns med i programmet för hållbar utveckling sker mycket annat arbete i våra verksamheter som har koppling till framgångsfaktorn om att vara en klimatsmart region. Jönköpings Länstrafik (JLT) bedriver ett långsiktigt och ambitiöst arbete som syftar till minskad miljöpåverkan. Mål för minskad klimatpåverkan finns i JLT:s verksamhetsplaner. Avdelningen för folkhälsa arbetar med klimatanpassad vård genom strategin för folkhälsoarbetet: Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län. Vi är medlem i länets klimatråd som drivs av Länsstyrelsen och som syftar till att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga visionen Plusenergilän år Detta mål kommer att uppdateras efter kartläggning och omvärldsanalysen som sker

14 Framgångsfaktor: Vi använder våra resurser klokt Klok resursanvändning innebär att våra verksamheters utveckling inte tar resurser från kommande generationer utan istället tänker i cirkulär ekonomi när det gäller varor och tjänster. Kretsloppen ska vara resurseffektiva och fria från farliga ämnen. Klokt resurstänkande handlar om att använda resurser på ett effektivt och hållbart sätt. Med resurser menas både ekonomiska resurser såväl som naturens resurser. Vissa resurser är förnyelsebara medan andra inte är det. Om vi ska använda icke förnyelsebara resurser ska dessa hanteras i slutna kretslopp så att kommande generationer också kan använda dem. Resursanvändningen ska ske på ett effektivt sätt och är en viktig fråga för våra verksamheter. Väl använda resurser inom till exempel sjukvården ger en minskad miljöpåverkan, god ekonomi och patientnytta. Mål Vi ska ha utvecklat långsiktigheten i våra beslut samt ha fokuserat på livscykelkostnaden vid investeringar och upphandlingar. 2. Vår materialförsörjning ska bidra till ett hållbart samhälle. 3. Vi har utvecklat det gemensamma ledningssystemet som omfattar alla verksamheter i hela organisationen. Ledningssystemet utgår från vår organisations perspektiv, grundläggande värderingar, strategiska mål, framgångsfaktorer och mätetal och betydelsen av kvalitet för verksamheten. Det ska främja ett totalt hållbarhetsperspektiv vid styrning av verksamheten. Prioriterade åtgärder 1. Vi ska göra en riskbedömning av de upphandlingar som ska genomföras under för miljöpåverkan. För de upphandlingar som bedöms medföra en väsentlig risk för avvikelser mot våra miljömässiga aspekter ska vi ställa krav och dessa krav ska följas upp under avtalsperioden. 2. Vi ska utveckla metoder och arbetssätt för uppföljning av de miljömässiga krav som ställs på upphandlade leverantörer. 14

15 3. Vi är aktiva och medverkar i utvecklingen av det nationella samarbetet, Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling där all uppföljning av sociala och etiska krav sker. Detta bland annat genom att vara medlem i expertgruppen. 4. Regionen ansöker om att bli Fairtrade-region 9 under Materialförsörjningen inom organisationen ska fokusera på kemiska produkter, förnyelsebara material och produktionsförhållanden samt initiera innovationsvänliga upphandlingar med fokus på hållbarhet inom produktgrupperna; varor för barn, sjukvårdsmaterial och textila material. 6. Hälsoekonomiska beräkningar ska genomföras i större omfattning i samband med verksamhetsplanering och förändringar av verksamheten jämfört med Vi ska utreda möjligheten att använda de livsmedel som produceras i regionens naturbruksgymnasier i egen verksamhet. 8. Regionens användning av engångsmaterial (utöver vårdens) ska utredas i syfte att minska användningen och främja förnyelsebara material. Utöver de mål som finns med i programmet för hållbar utveckling sker mycket annat arbete i våra verksamheter som har koppling till framgångsfaktorn om att använda våra resurser klokt. Vår åtgärdsplan Tillsammans för god och jämlik vård, utgår bland annat från den kraftsamling som inleddes 2012 för att nå bättre hälsa och vård till lägre kostnad. Det handlar om att gå från sluten till öppen vård, från sjukhus till vårdcentral och från vård till hälsofrämjande insatser tillsammans med andra samhällsaktörer och invånarna själva. Genom att förbättra och utveckla den nuvarande verksamheten frigörs arbetstid och andra resurser som kan läggas på nya områden och åtaganden. Flera av våra upphandlingar genomförs inom ramen för det nationella samarbetet Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling. Goda exempel på hållbara lösningar inom vår organisation sprids genom utdelningen av regionens årliga hållbarhetspris. Inom ramen för vår budget med verksamhetsplaner beskriver vi mål för den finansiella styrningen om att nå och behålla sådan styrka i ekonomin att den kännetecknas av långsiktighet och 9 Fairtrade-region är en diplomering för rättvis handel och etisk konsumtion som avgränsas geografiskt av region, landsting eller län. Diplomeringen innebär att regionen lever upp till kriterier som rör rättvis handel i offentlig upphandling, bedriver ett aktivt informationsarbete samt tillhandahåller ett utbud av Fairtrade-märkta produkter för de anställda där det ges möjlighet. 15

16 uthållighet. Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den beslutar om och själv konsumerar. 16

17 Framgångsfaktor: Vi är socialt hållbara Som en socialt hållbar organisation agerar och samverkar vi med vår omvärld på ett sådant sätt att vi har en positiv påverkan för människor, både i vår närhet och på andra håll i världen. Social hållbarhet handlar om alla människors möjlighet till hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Det omfattar mänskliga rättigheter, tillgång till sjukvård, skäliga arbetsvillkor, möjlighet att engagera sig i samhället, möjlighet till kompetensutveckling och en mening med att finnas. Vi som region har en direkt påverkan på invånarnas möjlighet till hälsa genom vårt ansvar för folkhälsa och sjukvård, regional utveckling genom arbetet med den regionala utvecklingsstartegin (RUS), kompetensutveckling genom våra folkhögskolor och naturbruksgymnasier, existentiella frågor genom vår kulturverksamhet och genom skäliga arbetsvillkor hos de som tillverkar de varor och tjänster vi köper in. Allt detta utifrån att människors lika rättigheter och värde erkänns och respekteras. Som organisation har regionen flera grundläggande värderingar som leder till en hållbar organisation och hållbar utveckling. Vi har kundorientering som medför att vi ska skapa värde för de som vi finns till för våra kunder. För att göra detta behöver vi ett engagerat ledarskap och allas delaktighet. Här framstår även samverkan både internt och externt som avgörande för att nå framgång i detta arbete. För att vara långsiktigt framgångsrik i detta arbete har vi som arbetsgivare en viktig roll i att skapa de rätta förutsättningarna för våra medarbetare. Mål Vi ska öka kunskapen om social hållbarhet och sociala investeringar bland våra politiker, chefer och medarbetare. 2. Vi ska arbeta för större tillit och förtroende inom organisationen. Det innebär till exempel att vi följer våra policyers, att det finns en vi-känsla i organisationen och goda och stödjande relationer mellan olika enheter och nivåer. 3. Vi har implementerat den regionala utvecklingsstrategin (RUS) i det dagliga arbetet med regional utveckling. All utveckling i enlighet med RUS genomförs på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. 4. Vår verksamhet styrs av värden kring jämlikhet, jämställdhet och ett normkritiskt förhållningssätt och bemötande. 17

18 5. En tydlig och förankrad målbild för en hållbar Region Jönköpings län är upprättad. Med målbild menar vi en beskrivning av hur verksamhet ser ut när den är långsiktigt hållbar. Prioriterade åtgärder 1. Regions Jönköpings läns värdegrund ska aktualiseras i samband med arbetsplatsträffar och i det dagliga arbetet för att stärka värdegrundens roll i det dagliga arbetet. 2. Vid alla akutsjukhus ska en grönstrukturplan upprättas för att öka den kvalitativa miljön för patienter, besökare och anställda. Grönstrukturplanen ska även främja den biologiska mångfalden och klimatanpassa våra sjukhusområden. 3. Jämlikhet; våra arbetsplatser och verksamheter ska bedrivas normkritiskt och på ett sätt som motverkar all diskriminering, trakasserier och repressalier. 4. Jämställdhet; arbetsplatsen och verksamheten ska kännetecknas av att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. 5. Mångfald; arbetsplatsen och verksamheten ska präglas av mångfald med samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 6. Tillgänglighet; arbetsplatsen och verksamheten ska utformas på ett sådant sätt att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter som andra att vara delaktiga i verksamheten. 7. Integration; arbetsplatsen och verksamheten ska aktivt främja integration inom ramen för strategier, planer, program och dylikt. 8. Våra arbetsplatser och verksamheter ska präglas av ett bra bemötande. Ett bra bemötande bygger på ett humanistiskt och normkritiskt synsätt, respekt och allas lika värde. 9. Webb och informationsmaterial ska granskas årligen och vid behov revideras så att innehållet speglar samhällets mångfald samt är tillgänglig för alla. 10. Återkommande kompetensutveckling i jämlikhet, jämställdhet, mångfald och normkritiskt förhållningssätt ska göras för chefer och skyddsombud liksom för politiker. 11. Region Jönköpings län arbetar med CEMR-deklarationen för jämställdhet med de mål och aktiviteter som anges i handlingsplanen daterad I samtliga omfattande byggprojekt ska krav ställas på sociala aspekter, till exempel genom anställning av personer som står utanför arbetsmarknaden. 13. Vi ska förtydliga vilka kriterier vi ställer för miljö, integration, mångfald, folkhälsa och jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv för beviljande av projektmedel. Syftet är att våra olika former för stöd 18

19 och finansiering ska generera hållbar utveckling i så stor utsträckning som möjligt. 14. Vi ska stötta länets näringsliv i insatser riktade mot hållbarhet och Corporate Social Responsibility (CSR) företags samhällsansvar, bland annat genom affärsutvecklingscheckar Vi ska utveckla metoder för att mäta hur olika stödformer har bidragit till ökad hållbarhet. 16. Vi ska mäta antalet projekt inom regional utveckling som direkt syftar till att främja hållbar utveckling inom social, ekonomisk och social hållbarhet. 17. Vi ska genomföra en hållbarhetsutbildning med fokus på helhetsgreppet hållbar utveckling och vad det innebär för chefer, politiker och nyckelpersoner i vår organisation. 18. Vi ska genomföra en hållbarhetsutbildning med fokus på vad medarbetarna kan göra för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Utbildningen kommer genomföras som webb-utbildning med samtliga anställda. 19. Under 2017 ska en målbild för en hållbar Region Jönköpings län upprättas. Med målbild menar vi en beskrivning av hur verksamheten ser ut när den är långsiktigt hållbar. Utöver de mål som finns med i programmet för hållbar utveckling sker mycket annat arbete i våra verksamheter som har koppling till framgångsfaktorn om att vara socialt hållbara. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete sker enligt en regional strategi och handlingsplan för jämlik hälsa: Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län. Den är framtagen i bred samverkan med länets kommuner, regionala aktörer, civilsamhälle och myndigheter. De övergripande målen i strategin till 2025 är: o Livsvillkoren har förbättrats för alla invånare i Jönköpings län. o Skillnaderna i hälsa har minskat mellan olika grupper. o Invånarna har förbättrade förutsättningar att själva främja sin hälsa. Vi arbetar med grön rehabilitering för personer som är sjukskrivna eller är i riskzonen för sjukskrivning för stressrelaterade besvär, långvarig smärta eller psykisk ohälsa Affärsutvecklingscheckar är ekonomiskt stöd till små och medelstora företag. Checkarna betalar halva kostnaden och ska användas för att köpa extern kompetens. 11 Grön rehabilitering bygger på forskningen om naturens goda förmåga att ge återhämtning och minska stress. Med grön rehabilitering kombineras vistelse och aktiviteter i naturen med arbetsterapi och samtal. Alla aktiviteter sker i grupp. 19

20 Kultur på recept 12 riktar sig till samma målgrupp som grön rehabilitering och drivs via Södra Vätterbygdens samordningsförbund 13. Inom ramen för arbetet med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) samordnar vi arbetet med hållbar utveckling. Samtliga vårdcentraler arbetar med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Inom ramen för arbetet med budget och verksamhetsplaner arbetar vi aktivt med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser för en god arbetsmiljö. På våra arbetsplatser ska medarbetarna uppleva att de är delaktiga, kompetenta och friska. Regionen ska kännetecknas av den mångfald som finns i samhället och bedriva arbete för likabehandling med syfte att stärka bilden av Region Jönköpings län som en attraktiv arbetsgivare. Varje rekrytering är en stor investering och det är viktigt att rekryteringsarbetet genomförs professionellt och kvalitativt. Kompetensbaserad rekrytering har införts som ska säkra en struktur och systematik i rekryteringsarbetet som leder till att den mest lämpade anställs. Jämställda löner ska känneteckna lönesättningen såväl vid nyanställning som vid löneöversyn. En viktig princip vid löneöversyn är att föräldralediga medarbetare ska följa samma löneutveckling som om de var i arbete. En lönekartläggning genomförs regelbundet enligt de lagkrav som finns. Den ligger till grund för eventuella handlingsplaner och åtgärder för kommande löneöversyner. Lönekartläggningen ska också användas i utbildningssyfte för lönesättande chefer för att klargöra den befintliga lönestrukturen mellan kvinnor och män. Genom framtagna reflektionsfrågor ska chefer medvetandegöras om genusperspektivet i lönesättning och anställningsvillkor. Vår arbetsmiljöenhet arbetar förebyggande med att förbättra arbetsmiljö och arbetsförhållanden både kortsiktigt och långsiktigt. 12 Kultur på recept vänder sig till personer som är sjukskrivna eller i riskzonen för sjukskrivning för stressrelaterade besvär, långvarig smärta eller psykisk ohälsa. Kultur på recept genomförs i grupp tillsammans med professionella kulturaktörer med erfarenhet av att arbeta med människor. Exempel på kulturaktiviteter är eget skapande som måla, tova, körsång, dans och rörelser. Gruppen tar också del av kulturupplevelse som konserter, teaterföreställningar, konstutställningar och biblioteksaktiviteter. 13 Södra Vätterbygdens samordningsförbund är ett kommunalförbund där Jönköpings kommun, Habo kommun, Mullsjö kommun, Vaggeryds kommun, Region Jönköpings län, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ingår. 20

21 Framgångsfaktor: Vi bidrar till en sund livsmiljö En sund livsmiljö innebär att våra verksamheter inte bidrar till negativa miljöoch hälsoeffekter. Verksamheterna bidrar till en frisk befolkning genom ett framgångsrikt arbete med folkhälsan. En sund livsmiljö är en miljö fri från ämnen som är negativ för vår hälsa och för de naturliga kretsloppen. En sund livsmiljö handlar också om biologisk mångfald och en miljö som bidrar till en god psykisk hälsa. Det innefattar alla de tre hållbarhetsperspektiven; sociala förhållanden, ekonomiska villkor och miljöhänsyn. Folkhälsa och sjukvård är en stor del av vår verksamhet och ligger i linje med att arbeta för en sund livsmiljö. Det handlar om det vi kan påverka själva, som hur vi använder kemiska produkter, hur vi förskriver läkemedel, hur vi transporterar personer och varor samt hur vi anlägger grönytor. Men det handlar också om att skapa en sund livsmiljö där de varor tillverkas som vi använder i vår verksamhet, till exempel läkemedel, livsmedel, IT-utrustning, sjukvårdsmaterial och textilier. Mål Vi har tagit fram och arbetar strukturerat med att minska negativ påverkan från kemikalier i produkter och varor utifrån en tydlig kemikaliestrategi. 2. De byggmaterial vi använder ska från och med 2017 till 80 procent vara A- eller B-klassade enligt SundaHus 14 i syfte att minimera mängden skadliga ämnen. 3. Vi ska i första hand välja ekologiska livsmedel som uppfyller svenska krav avseende djurhållning och övrig livsmedelsproduktion. I andra hand ska vi välja livsmedel som uppfyller svenska krav avseende djurhållning och övrig livsmedelsproduktion. I tredje hand ska vi välja ekologiska livsmedel. Utöver detta är även inköpen säsongsanpassade. 14 SundaHus är ett oberoende konsultbolag som skapar förutsättningar för bygg- och fastighetssektorn att minska sin miljöbelastning. 21

22 4. Det ska vara lätt att göra hälsosamma val i våra restauranger och caféer. Med hälsosamma val menar vi produkter som innehåller mindre socker eller tillsatser och mer näringsämnen. 5. Vårt matsvinn har minskat med 10 procent jämfört med Vi ska ha en effektiv läkemedelsanvändning och kunskapen om läkemedelsanvändning i vår organisation ska vara god när det gäller hälsoeffekter, miljöpåverkan och social påverkan vid produktionen av läkemedlen. Prioriterade åtgärder 1. Under 2017 ska vi utveckla en kemikaliestrategi för kemikalier i produkter och varor som vi använder i våra verksamheter. Strategin ska bland annat omfatta de hälsofarliga ämnen som finns definierade i REACH 15. Den ska också specificera vilka ämnen som ska undvikas i upphandlade produkter. 2. Vi ska utveckla strategier, mål och påbörja arbetet med att minimera mängden hormonstörande ämnen i varor som upphandlas. 3. Under programperioden genomförs projektet giftfri sjukvård för barn för att säkerställa en kemikaliesäkrad miljö i enlighet med riktlinjerna för Operation giftfri förskola Vi ska ha bra kännedom om de mjukgörare som ingår i plastprodukter som används inom sjukvård och som är avsedda att vara i kontakt med kroppen. 5. Vi ska öka trafiksäkerheten i våra interna och upphandlade transporter genom att följa upp och utveckla trafiksäkerhetsarbetet. 6. År 2019 ska minst 60 procent av våra inköpta livsmedel vara ekologiska eller vara producerade med krav motsvarande svensk lagstiftning inom djuromsorg och övrig livsmedelsproduktion. 7. Från och med 2019 ska vi nå upp till följande nivåer för nedanstående livsmedelsgrupper: o Kaffe, te och kakao: 100 procent sociala och etiska krav, Fairtrade eller motsvarande samt kryddor i så hög utsträckning som möjligt. o Frysta grönsaker och färsk frukt: 80 procent ekologiskt o Färska grönsaker, rotfrukter och ägg: 50 procent ekologiskt 15 REACH är EU:s kemikalielagstiftning. REACH står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals. På svenska kallas den EG-Förordningen om Kemikalieregistrering. REACH innebär bland annat att både ämnen som redan finns på marknaden såväl som nya ämnen ska registreras, riskbedömas och godkännas. 16 Operation giftfri förskola är ett projekt som drivs av Naturskyddsföreningen i syfte att få en så giftfri inomhusmiljö som möjligt på svenska förskolor. Bland annat har de tagit fram konkreta handlingsplaner för att giftsanera förskolorna. 22

23 o Mejeriprodukter, förutom ost: 50 procent ekologiskt o Berett och oberett kött från nöt, kyckling, lamm och gris: 100 procent antibiotika- och salmonellafritt samt god djurhållning motsvarande svenska krav (målet nås redan 2016, men ska behållas). 8. Minst 20 procent av fikautbudet från våra resturanger ska vara hälsofrämjande. 9. Andelen vegetariska portioner i våra resturanger ska öka med 5 procent till 2020 jämfört med Vi samarbetar med sydöstra sjukvårdsregionen i läkemedelsfrågor som följer den nationella läkemedelsstrategin och innebär att: o Vi använder modeller för tillgänglighet och ansvarsfull användning av både ny och gammal antibiotika. o Vi arbetar för att hänsyn tas till miljö och sociala villkor vid produktion och användning av läkemedel. o Miljöbedömning används vid förskrivningar av läkemedel. Utöver de mål som finns med i programmet för hållbar utveckling sker mycket annat arbete i våra verksamheter som har koppling till framgångsfaktorn om att bidra till en sund livsmiljö. Genom Miljösamverkan f samarbetar vi med länets kommuners miljöförvaltningar kring frågor som rör bland annat miljötillsyn och hälsofrågor. Vi arbetar med länets miljömål som följer de nationella miljökvalitetsmålen frisk luft, rent vatten, skyddande ozonskikt, giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap. Tre av regionens sjukhuskök är KRAV-certifierade 17. Ett av regionens naturbruksgymnasier har ekologisk produktion. 17 KRAV-märket är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. 23

24