Åter till Säveån. Bohusläns museum Rapport 2015 :26. Marinarkeologisk utredning Bagaregården 742 :43, 740 :162 m. fl. Göteborgs stad, Göteborgs kommun

Transkript

1 Marinarkeologisk utredning Bagaregården 742 :43, 740 :162 m. fl. Göteborgs stad och kommun Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Åter till Säveån

2

3 Åter till Säveån Marinarkeologisk utredning Bagaregården 742 :43, 740 :162 m. fl. Göteborgs stad, Göteborgs kommun Bohusläns museum Rapport 2015 :26

4 ISSN Författare Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Matthew Gainsford. Fotot visar den östliga delen av utredningsområdet taget från väster Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Syfte...6 Landskap, fornlämningar och kulturmiljö...6 Historiska källor...6 Säteriet Sävenäs...10 Landeriet Kviberg...11 Kvibergsnäs landeri...12 Tidigare undersökningar i Säveån...12 Strömbom Göteborgs arkeologiska museum Göteborgs stadsmuseum/bohusläns museum Bohusläns museum Fynd av ett svärd...12 Bohusläns museum Bohusläns museum Fältarbetet...13 Resultat...14 Beskrivning av påträffade anläggningar...14 BM2015 : BM2015 : BM2015 : BM2015 : BM2015 : BM2015 : BM2015 : Kulturlager och anläggningar inom Göteborg 218 : Recenta strandskoningar...16 Analysresultat...18 Slutsatser och förslag till fortsatta åtgärder...18 Referenser...20 Litteratur...20 Arkiv...20 Lantmäteristyrelsens arkiv...20 Lantmäterimyndigheternas arkiv...20 Regionarkivet Göteborg...20 Krigsarkivet...20 Otryckta källor...21 Tekniska och administrativa uppgifter...22 Bilagor...23

6 4 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.

7 Åter till Säveån 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B0e, med översikt över utredningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :

8 6 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Sammanfattning Bohusläns museum utförde i mars och april 2015 en marinarkeologisk utredning i Säveån, Göteborgs stad, Göteborgs kommun ( figur 1 ). Utredningen var ett led i detaljplanering för bland annat utrivning och nybyggnation av flera broar. Utredningsområdet omfattade ett vattenavsnitt av cirka kvadratmeter. Utredningen bestod av kart-, arkiv- och litteraturstudier, okulär avsökning i fält samt inmätning, provtagning och dokumentation av påträffade lämningar. Utredningsområdet berörde även en del av fornlämningen Göteborg 218 :1, som är stadslager hörande till den historiska staden Nya Lödöse/Nylöse, vilken är belägen inom stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Under den okulära avsökningen påträffades två ytor med kulturlager och sex övriga anläggningar. För samtliga lämningar utom en gör Bohusläns museum bedömningen att de är fornlämningar. Dessvärre var bara två av anläggningarna, BM2015 :356 och BM2015 :357, möjliga att datera. Museets uppfattning är att fortsatta antikvariska insatser i form av förundersökningar är nödvändiga för BM2015 :355, BM2015 :357 och BM2015 :359, liksom för det marina kulturlagret inom Göteborg 218 :1 i anslutning till nuvarande Gamlestadsbron. Bakgrund På uppdrag av Göteborgs fastighetskontor har Bohusläns museum utfört en marinarkeologisk utredning av en sträcka av Säveån som sträcker sig uppströms Gamlestaden och förbi SKF mot Kviberg. Utredningen utfördes med anledning av detaljplanering inom Bagare gatan 742 :43, 740 :162 med flera fastigheter. Den detaljplan som är under arbete syftar bland annat till att möjliggöra utrivning och nybyggnation av flera broar över Säve ån. Utredningsområdet uppgick till cirka kvadratmeter ( figur 2 ). Fältarbetet utfördes under perioden mars april Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projektledare. Utredningen genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Västra Götaland ( dnr ). Föreliggande rapport är författad av Matthew Gainsford med bidrag av Thomas Bergstrand. Syfte Syfet med den arkeologiska utredningen var att kartlägga samtliga kulturhistoriska lämningar inom det aktuella vattenområdet och att bedöma dem avseende fornlämningsstatus. Utredningsresultatet är tänkt att fungera som antikvariskt underlag för såväl länsstyrelse som exploatör i den fortsatta planeringen av de åtgärder som föreslås i den nya detaljplanen. Landskap, fornlämningar och kulturmiljö Utredningsområdet är beläget i Säveån, på den sista sträckan innan ån mynnar ut i Göta älv. Säveån sträcker sig här i ungefärlig öst västlig riktning. Området är cirka meter långt och 30 meter brett ( cirka kvadratmeter ). Det begränsas i öster av en småbåtshamn ( figur 1 och 2 ) och i väster av nuvarande vägbron över Säveån vid Gamlestaden. Utmed merparten av utredningsområdet är strandbrinkarna täckta av erosionssten. Erosionssten saknas dock på delar av sträckan uppströms SKF samt vid den uppströms belägna småbåtshamnen. Längs stora delar av utredningsområdet finns rester efter tidigare strandskoningar kvar i form av pålar i strandkanten. I utredningsområdets östra del finns ett antal fallna träd som försvårade utredningen. Vid flera ställen korsas Säveån av både bil- och gångbroar. Antagligen har åns karaktär och strömflöde påverkats av dessa strukturer. Utredningsområdet omfattar även delar av fornlämningen Göteborg 218 :1. Lämningen utgörs av stadslager från den historiska staden Nya Lödöse/Nylöse, vilken var Göteborgs föregångare. Lämningen omfattar enligt FMIS en yta som ligger inom området för Gamle stadens fabriker och Gamlestadstorget. Ytan upptas idag till allra största delen av stadsbebyggelse och infrastruktur, vilket betyder att stora delar av lämningen på land redan är exploaterad ( figur 2 och 3 ). Historiska källor Stränderna vid och i anslutning till Säveåns vattensystem har alltid varit bra för fiske, jakt och lantbruk, vilket bland annat visar sig i ett stort antal strandnära mesolitiska boplatser i anslutning till sjöarna Mjörn och Anten. Fiske har också i senare tid utgjort en viktig binäring med fångst av till exempel lax, öring, ål, gädda och abborre ( Gainsford 2009 ). Etableringen av staden Nya Lödöse vid Säveåns utlopp i Göta älv har förmodligen ökat åns betydelse som kommunikations- och transportled från och med sen medeltid.

9 Figur 3. Säveån genom Gamlestaden från väster. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Åter till Säveån 7

10 8 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Timmerflottning på vattensystemet har också förekommit under Göteborgs expansion på och 1700-talet ( Danielsson 2008 :22ff ). Det äldsta kartografiska materialet som berör utredningsområdet är från åren 1677 och 1696 ( figur 4 och 5 ). Kartorna återger åkermark och bebyggelse på ömse sidor av Säveån. Kartorna visar vissa byggnader eller konstruktioner vid strandlinjen inom det aktuella utredningsområdet, däribland Kvibergs landeri på den norra sidan av ån ( benämns som gård 162 på 1696 kartan ). Från år 1769 finns två kartor som förutom Kvibergs landeri också visar Sävenäs säteri på den södra sidan av ån ( benämns som gård 149 på 1696 kartan ). Landerier har funnits på flera ställen längs Säveåns dalgång, andra exempel finns bland annat nedströms vid Gamlestaden ( Bergstrand 2013 ) och uppströms vid Kvibergsnäs ( Ní Chíobháin Enqvist 2014 ). En beskrivning om ägare till Kvibergs landeri ( 162 ) finns på 1677 års karta :»162. Ähr Öfwerste Maklens Landeris i gambla stan som han har kiöpt af sahl praesident Mackeler, samma Landeris som gifwet af Wälb :ne H :r Öfwersten för åhrl :t arende till staden, Åkerjord finns intet till bemeltha Landeris. Machler, Makulier eller Makeléer, svenska namnformer på urgammal skotsk adlig ätt med namnet Maclean. Gustaf Maclier adlad Makeléer, född Pikenerare vid prinsens av Oranien garde Medföljde till England i drottningens av Böhmen svit Engagerad vid franska schweizergardet och furstens av Soisson livkompani s. å. Grand mousqueteur Avsked ur fransk tjänst 1667 och återkom till Sverige. Kaptenlöjtnant vid Älvsborgs infanteriregemente kapten därst Major Överstelöjtnant vid sin broders Peter Makeléers regemente Överste för de nyskrivna knektarna i Älvsborgs län Överstelöjtnant vid Västgöta infanteriregemente Överste för svenska livregementet till fot och tillika kommendant i Göteborg Död barnlös Hans äldre broder : Johan Maclier adlad Makeléer, född Justitiepresident i Göteborg Justitieborgmästare därst Död 1696 och begraven i Göteborg.«Geometrisk avritning ( 1696 ) Göteborgs stad. Lantmäteristyrelsens arkiv. Översättning : Niklas Ytterberg. Bohusläns museum. Figur 4. Utsnitt ur David Lydingheilms karta över Göta älvs dalgång mellan Göteborg och Lärjeholm från år Regionarkivet, Göteborg. Akt : 0424 :037 :370a. Uttrycket landeri har uppkommit som en sammanfattande benämning för de markområden utanför det bebyggda stadsområdet, som tillsammans utgjorde Göteborgs stads ägor. Genom en skiftning i språkanvändningen kom uttrycket att beteckna en jordlott, som var uthyrd till en person för bland annat odling. Mot 1600-talets slut blev det allt vanligare att förmögna landeriinnehavare uppförde små lantgårdar på sina områden. Denna utveckling ledde till att landerierna på 1700-talet började utvecklas till borgerliga herrgårdar ( Almquist 1929 :175 ; Sjölin 1989 :53f ). Syftet med att inrätta landerier var att ge möjlighet för stadens invånare att bruka jorden. Landerierna arrenderades ut till personer med bostad i staden. Därmed Figur 6. Till höger. Karta över Gamlestadens ägor ( 1769 ). Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-1.

11 Figur 5. Utsnitt ur geometrisk avmätning av landerimarkerna från år 1696 av lantmätare Erik Kuus. Källa okänd. Åter till Säveån 9

12 10 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 kunde familjens tomtmark inne i staden användas till annat än byggnader för djurhållning och förråd. Landerierna kom i stor utsträckning att arrenderas av magistratens ledamöter och framstående köpmän och beboddes främst sommartid. Tidigt tycks små stugor, så kallade arbetarbostäder, ha byggts på landeriernas marker. De flesta stadsbor hade inte tillgång till landerimark utan odlade för husbehov i små kålgårdar i anslutning till bebyggelsen. Göteborg övertog de landerier som var etablerade av Nya Lödöse, till exempel Kviberg från år Städernas jordbruk avvecklades under 1800-talet och på 1600-talet började staden lösa in landerierna från den ständiga besittningsrätt som arrendatorerna så småningom fått ( Lindström et al 2005 :22f ). Figur 7. Karta över Säteriet Säfwenäs ( 1769 ). Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-246. Säteriet Sävenäs Sävenäs säteri eller herrgård är idag i SKF :s ägo. Det är nämnt år 1604 i Nya Lödöses tänkeböcker men kan vara äldre än så som gårdsbildning ( figur 4, 5 och 7 ). Figur 8. Säteriet Sävenäs från nordost. Foto Staffan von Arbin. Bohusläns museum.

13 Åter till Säveån 11 Figur 9. Landeriet Qwiberg ( 1769 ). Lantmäteristyrelsens arkiv. Under sista hälften av 1600-talet fungerade gården som säteri. Säteriet köptes år 1738 av en av de första direktörerna i Ostindiska kompaniet, Colin Campell. Säteriet hade många olika ägare under 1800-talet, däribland Jacob von Utfall och Olof Ström. Vid mitten av 1700-talet anlades en parkanläggning som finns utritad på en lantmäterikarta av år Parken består av en struktur med två lindalléer, tre dammar, en bäck och en traditionellt uppbyggd och stor rektangulär köksträdgård. År 1872 köptes Sävenäs gård av Niels Sörensen som år 1874 startade Sörensen Säfveåns AB. Företagets huvudsysselsättning var inom träindustrin som blev markant större på 1800-talet ( Lind 1923 :28f ). I början av 1900-talet var företaget landets största exportör av sågade och hyvlade brädor. År 1947 lades företaget ner och gården övertogs av SKF. Anläggningen renoverades 1987 och fungerar nu som SKF :s möteslokaler. De byggnader som kan ses i dag har troligtvis blivit uppförda vid mitten av 1700-talet. ( Göteborgs stad 2004 ; Svensson 2014 ) Landeriet Kviberg Öster om utredningsområdet ligger Kvibergs landeri med bevarade byggnader från 1700-talet ( Öbrink 2010 :8 ). Kviberg omnämndes första gången år 1353 som Qvighuberg. Namnet bör tolkas som»berget eller bergen där kvigorna brukar gå«. Hela eller delar av Kviberg var vid denna tid i kung Magnus Erikssons händer, men samma år gav han en del av Kviberg, tillsammans med Grimbo i Tuve socken, till Aranäs kloster. År 1362 donerades Kviberg till Gudhems kloster. År

14 12 Bohusläns museum Rapport 2015 : skänktes Kviberg, då omnämnd som by, till den nygrundade staden Nya Lödöse. Först år 1481 tycks dock ägandeförhållandena ha ha retts ut med Gudhems kloster. År 1549 bestod Kviberg av åtta hemman och år 1572 av tio hemman. Vid grundandet av Göteborg kom marken att ges till staden och fördelas på flera landerier ( OGB 1929 :24f ). Kvibergsnäs landeri Landeriet tillhörde stadens 12 :e rote nr 3. År 1656 fick borggreve Israel Norfelt ensam besittningsrätt till Kvibergsnäs landeri. Under 1700-talet bytte landeriet ägare vid flera tillfällen. Mellan innehades Kvibergsnäs av konsul Jonas Malm och familj. Det var under hans ägarskap som landeriet fick sitt nuvarande utseende med huvudbyggnad, två bostadsflyglar och ekonomibyggnader. Ladugården uppfördes enligt bouppteckningen år Landeriets besittningsrätt inlöstes av Göteborgs stad Från år 1922 kom delar av Kvibergsnäs att tillfalla Kvibergs regemente ( Lindström et al :22f ). Tidigare undersökningar i Säveån Strömbom Kunskapsläget för Säveåns sträckning inom Gamlestaden hänför sig framförallt till Sixten Strömboms undersökningar mellan åren 1916 och 1917 ( Strömbom 1924 :128ff, 174 ). Undersökningarna berörde»en remsa av cirka tre meter utifrån åbrädden«, från den samtida järnvägsbron och uppströms på båda sidor av ån. Till sin hjälp hade Strömbom ett mudderverk med vilket han företog provgrävning med okänt intervall. Från en punkt 50 meter uppströms järnvägsbron och till och med landsvägsbron/stenbron gjordes ett stort antal fynd längs åns norra sida. Fynden bestod av keramik ( rödgods, stengods, fajans ), glas ( butelj, fönster ), mynt, tennfat/-skålar, yxor, svärdfäste, ryttarepistol, pilspetsar och en dolk. Strömboms datering av fynden är tal. Cirka 80 meter uppströms järnvägsbron ansåg han sig även ha påträffat en stenkista, även denna längs den norra åsidan ( ibid ). Göteborgs arkeologiska museum 1971 I samband med byggnationen av en spårvägsbro över Säveån inom Gamlestaden 1971 påträffades en fartygslämning och en eller flera stenkistor. Anläggningarna framkom när man konstruerade kofferdammar inför gjutning av brofundamenten. Det är oklart om stenkistorna och fartygslämningen påträffades i samma kofferdamm. Den senare uppges ha legat längs kanten av den ena kofferdammen, cirka 1,5 meter ned i åbottnen. Lämningen togs upp i delar av exploatören och dokumenterades på land genom dåvarande Göteborgs museum. I en PM författad av den ansvariga arkeologen Marianne Djurfelt anges att»förmodligen finns resten av båten ännu kvar nere i ån, utanför järnspåntkanten«( Göteborgs stadsmuseums arkiv ). Anläggningarna är registrerade i FMIS som Göteborg 452 ( övrig kulturhistorisk lämning ). Göteborgs stadsmuseum/ Bohusläns museum 2005 År 2005 utförde Bohusläns museum i samarbete med Göteborgs stadsmuseum en utredning på land och i vattnet i området kring Kviberg. Utredningsområdet gränsar i söder till det nu aktuella. I Säveån utanför Kvibergs landeri ( Göteborg 456 ) påträffades en 60 meter lång pålrad ( Göteborg 455 ) och ett område med kulturlager ( Göteborg 456 ). Pålraden daterades till 1600-talet och kulturlagret till perioden till och med tal. Utanför landeriet framkom även rester av en brygga från sent 1800-tal ( Lindström et al :11 ). Bohusläns museum 2007 Något nedströms spårvägsbron i Gamlestaden utförde Bohusläns museum år 2007 en marinarkeologisk förundersökning inför byggandet av en ny järnvägsbro. Resultatet blev en mindre mängd historisk keramik och sentida pålanläggningar ( Bergstrand 2007 ). Fynd av ett svärd Under 2012 inrapporterades till Bohusläns museum ett sjöfynd av ett svärd. Fyndet gjordes i början av 2000-talet av en anläggningsdykare. Svärdet påträffades enligt uppgift utanför Gamlestadens fabriker på den södra sidan av ån, fritt liggande ovanpå ett recent erosionsskydd av sten. Svärdet har uppenbarligen omdeponerats i samband med någon sentida exploatering. Enligt en bedömning av Thomas Roth vid Armémuseum kan svärdet antingen ha varit ett jaktsvärd eller mer troligt

15 Åter till Säveån 13 ett enkelt vapen, typiskt för en bondebeväpning, på tyska kallad Bauernwehren eller Messer. Svärdet kan troligen dateras till eller 1400-talet ( Roth 2012 ). Bohusläns museum 2012 År 2012 utförde Bohusläns museum en förundersökning av en del av Säveåns sträckning genom Gamlestaden, vilken är belägen inom fornlämning 218 :1. Som resultat av förundersökningen påträffades två pålade anläggningar från 1600-talet samt delar från fartygslämningen Göteborg 452. Den senare kunde genom dendrokronologisk analys dateras till 1520-talet. Ett kulturlager med bland annat keramik påträffad i samma område kunde dateras till perioden sen medeltid till och med 1700-tal ( Bergstrand 2013 :16 ). Bohusläns museum 2013 I maj 2013 utförde Bohusläns museum en förundersökning av den ovan nämnda pålanläggningen Göteborg 455 samt kulturlagret Göteborg 456 utanför Kvibergsnäs landeri. Vid undersökningen framkom dessutom en tidigare okänd semicirkulär pålad struktur på grunt vatten i den norra åbrinken. Den senare kunde dateras med 14 C-analys till perioden ( 2σ, 95% ) e. Kr. ( Ní Chíobháin Enqvist 2014 :10ff ). Fältarbetet Fältarbetet senarelades på grund av högt vattenflöde i Säveån, och genomfördes därför vid två tillfällen. Under den första fältveckan var strömmen på gränsen till ohanterlig. Vattenflödet låg under denna period på mellan 35 och 38 kubikmeter per sekund. Under fältvecka två var strömmen mer hanterlig och låg då på mellan 25 och 28 kubikmeter per sekund. Metodiskt bestod arbetet i fält av två moment. Det första momentet omfattade okulär avsökning med dykande arkeologer av hela det aktuella utredningsområdet ( figur 10 ). Det andra momentet omfattade inmätning, dokumentation och provtagning av upptäckta lämningar. Dokumentationen bestod av enkel uppmätning, inmätning med RTK-GPS samt foto/video. Dendrokronologisk analys utfördes på preparat från anläggningarna BM2015 :353, BM2015 :355 och BM2105 : C-analys utfördes på preparat från anläggningarna BM2015 :567 och BM2015 :357. Provtagning utfördes endast på lämningar som bedömdes vara äldre än år 1850 ( bilaga 1 ). En mindre yta i utredningsområdets östra del kunde ej utredas som planerat. En kombination av högt vattenflöde samt nedfallna träd omöjliggjorde den okulära besiktningen inom detta område. Figur 10. Karta över utredningsområdet med de nyupptäckta lämningarna inprickade. Skala 1 :7 000.

16 14 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Resultat Bottensubstratet inom denna del av Säveån är varierande. Vattendjupet i djuprännan är cirka fyra meter och bottnen består till övervägande del av svallad morän med grusfickor och sporadiska stenblock. Det förekommer även större och mindre partier av renspolad lera. Båda åbrinkarna är i nästan hela utredningsområdet täckta med utlagd erosionssten. Ett mindre parti som saknar erosionssten finns uppströms SKF. I utredningsområdets västra del finns också ett mindre grundflak som sträcker sig ut mot mitten av ån från den södra strandlinjen. Vattendjupet är i detta område mindre än en meter. Bottnarna under broarna är generellt kraftigt påverkade av byggnation. I anslutning till broarna finns också mycket dumpat skrot. Utredningen resulterade i att sju nya lämningar upptäcktes ; sex pålanläggningar och ett område med kulturlager. Dessutom konstaterades förekomst av kulturlager inom ytan för Göteborg 218 :1. Beskrivning av påträffade anläggningar BM2015 :353 Anläggningen består av minst ett tiotal pålar som är väldigt eroderade. Pålarna är mellan 10 och 25 centimeter i diameter, och har ett uppstick över bottnen på centimeter. Träslaget är sannolikt furu. Vattendjupet på platsen är 1,5 meter. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av bryggkonstruktion. Figur 11. Påle från anläggning BM2015 :353. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. BM2015 :354 Anläggning BM2015 :354 består av ett tiotal pålar som inte är så eroderade. Pålarna är centimeter i diameter, och uppsticket över bottnen är mellan 50 och 100 centimeter. Träslaget är inte fastställt men är troligen gran/furu. Lämningen bedömdes vara recent, det vill säga uppförd efter år Inget dendrokronologiskt prov togs därför. Lämningen är belägen på ett vattendjup av 1,5 meter. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av bryggkonstruktion. Figur 12. Påle från anläggning BM2015 :354. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.

17 Åter till Säveån 15 BM2015 :355 Denna anläggning består av ett tiotal pålar av varierande storlek som är väldigt eroderade. Diametern på pålarna varierar mellan 10 och 20 centimeter. Träslaget är sannolikt furu. Utbredningen av pålarna förefaller att vara begränsat till en yta av cirka 10 5 meter. Vattendjupet i området är 1,2 meter. Lämningen ligger i nära anslutning till Sävenäs säteri och kan därför tänkas ha ett samband med detta. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av bryggkonstruktion. Figur 14. Pålar från anläggning BM2015 :356. Foto Delia Ní Chíobháin Enqvist, Bohusläns museum. nödvändig. Träslaget i pålarna är inte fastställt. Vattendjupet i området är cirka en meter. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av bryggkonstruktion. Figur 13. Pålar från anläggning BM2015 :355. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. BM2015 :356 Anläggningen, som påträffades i kanten av det ovan nämnda grundflaket, består av ett mindre antal pålar med rektangulärt tvärsnitt. En enstaka påle med runt tvärsnitt påträffades på lite djupare vatten. Denna påle var åtta centimeter i diameter. Flera pålar kan förmodligen återfinnas under bottenytan. Ytterligare grävning kan därför vara nödvändig. Träslaget i de rektangulära pålarna är ej fastställt men är förmodligen gran/furu medan träslaget i den med runt tvärsnitt är okänt. Anläggningen är uppförd på cirka en meters vattendjup. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av bryggkonstruktion och kan även den eventuellt kopplas till Sävenäs säteri. BM2015 :357 BM2015 :357 består av en minde koncentration pålar. Pålarna är 8 15 centimeter i diameter. Pålarna är kraftigt eroderade. Flera pålar ligger förmodligen under bottenytan. Ytterligare grävning kan således vara Figur 15. Påle från anläggning BM2015 :357. Foto Delia Ní Chíobháin Enqvist, Bohusläns museum. BM2015 :358 Inom en avgränsad yta påträffades en liggande och två stående pålar. Träslaget i pålarna är troligen ek. Den liggande pålen togs in som preparat för dendrokronologisk provtagning och analys. Anläggningen är belägen i strandkanten på cirka en meters djup. Pålarna mäter centimeter i diameter. Denna lämning är belägen inom området för stadslagret Göteborg 218 :1. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av bryggkonstruktion.

18 16 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Figur 17. Fynd från kulturlagret BM2015 :359. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 16. Påle från anläggning BM2015 :358. Foto Delia Ní Chíobháin Enqvist, Bohusläns museum. BM2015 :359 I vattenområdet mellan Sävenäs säteri och platsen för Kvibergs landeri påträffades ett förhållandevis stort antal skärvor av keramik, kritpipsfragment, djurben, tegelfragment med mera inom en relativt begränsad yta. Keramikens ålder är efterreformatorisk och består huvudsakligen av delar av skålar, fat och grytor i yngre rödgods. Inget flintgods påträffades. Det mesta av keramiken ligger inom tidsperioden till 1700-tal, vilket motsvarar den tidsperiod då de båda gårdarna var i drift. Det är därför troligt att kulturlagret hör samman med verksamheterna vid dessa. Den förhållandevis stora mängden historisk keramik som påträffades i området gör att detta skiljer ut sig från övriga delar av utredningsområdet, Gamlestaden undantaget, där fyndmängderna var betydligt mer beskedliga. Kulturlager och anläggningar inom Göteborg 218 :1 I den del av utredningsområdet som var belägen inom fornlämning Göteborg 218 :1 påträffades ett relativt omfattande kulturlager. Också en av de nyupptäckta pålanläggningarna ( BM2015 :358 ) ligger inom detta område. I anslutning till den senare, nära Gamlestadsbron, påträffades även en okstock och ett annat kraftigt timmer, båda sannolikt av ek. Okstocken är centimeter i diameter. Den är omkring sex meter lång. Cirka 30 centimeter från ena änden finns ett rektangulärt uttag, 30 centimeter långt och 30 centimeter brett. 2,4 meter från uttaget finns ett liknande uttag som är 40 centimeter långt och 30 centimeter brett ( figur 18 ). Preparat för datering togs inte men de båda stockarna ligger inom fornlämningen Göteborg 218 :1 och bedöms höra samman med denna. Troligen härrör de från någon form av hamn- eller brokonstruktion. Kulturlagret inom Göteborg 218 :1 består till större delen av djurben samt relativt fragmenterad och eroderad keramik ( figur 19 ). Merparten av keramikmaterialet utgörs av yngre rödgods och stengods. Observerade kärltyper var framför allt slutna kärl, såsom trefotsgryta och kruka. Datering av yngre rödgods är svår eftersom de används från senmedeltid till och med 1700-tal. I detta fall kan rödgodset dateras till talet. En enda skärva flintgods påträffades i den aktuella delen av Säveån. Underdelen till en handkvarn av sten påträffades också i området ( figur 20 ). Recenta strandskoningar Längs nästan hela utredningsområdet finns rader av synliga pålar parallellt med stranden ( figur 21 ). Pålarna har av allt att döma uppförts för att stabilisera åbrinkarna och motverka vattenerosion. Dessa pålningar bedömdes som recenta, det vill säga uppförda efter år 1850, och de utgör således inte fornlämningar.

19 Åter till Säveån 17 Figur 18. Detalj av den okstock som påträffades inom Göteborg 218 :1. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Figur 19. Ett urval fynd från det marina kulturlaget inom Göteborg 218 :1. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 20. Underdelen till en handkvarn av sten som påträffades i Säveån inom stadslagret Göteborg 218 :1. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.

20 18 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Figur 21. Exempel på parti av Säveån med pålad strandskoning. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Analysresultat Prov från anläggningarna BM2015 :356 och BM2015 :357 skickades till BETA Analytic för 14 C-analys. Resultaten från analysen visade att båda lämningarna sannolikt är fornlämningar. 14 C-analysen av BM2015 :356 gav en okalibrerad datering till 210±30 BP och en kalibrerad ålder ( 2σ, 95% ) ) inom någon av perioderna AD , och 1930 post 1950 ( Beta ). Det senare alternativet torde dock kunna uteslutas med hänvisning bland annat till pålarnas bevarandegrad. 14 C-analysen av BM2015 :357 gav en okalibrerad datering till 300±30 BP och en kalibrerad ålder ( 2σ, 95% ) ) inom perioden AD ( Beta ) ( bilaga 1 och 2 ). Vidare skickades träprover från lämningarna BM2015 :353, BM2015 :355, BM2015 :358 till Thomas Bartholin, Scandinavian Dendro Dating, för dendrokronologisk analys. Dessvärre kunde inget av proverna dateras ( bilaga 1 och 3 ). Slutsatser och förslag till fortsatta åtgärder Under den okulära avsökningen påträffades sex pålanläggningar och två ytor med kulturlager. Dessvärre var bara två av pålanläggningarna, BM2015 :356 och BM2015 :357, möjliga att datera på naturvetenskaplig väg. Dateringarna gör det troligt att båda anläggningarna utgör fornlämningar. Med undantag för anläggningen BM2015 :354 gör Bohusläns museum bedömningen att även de tre övriga pålanläggningarna, BM2015 :353, BM2015 :355 och BM2015 :358, är fornlämningar. Bedömningen baseras på pålarnas utseende och bevarandegrad.

21 Åter till Säveån 19 Den preliminära tolkningen är att de påträffade pålanläggningarna utgjort antingen fiskeanläggningar eller bryggkonstruktioner av något slag. Kulturlagret BM2015 :359 dateras till i huvudsak och 1700-tal. Då det påträffades i området mellan Sävenäs säteri och Kvibergs landeri är det troligt att det hör samman med verksamheterna vid dessa. En nära rumslig koppling finns också till pålanläggningarna BM2015 :355 och BM2015 :356, som eventuellt även de kan knytas till Sävenäs säteri. Den andra kulturlagerförekomsten påträffades inom området för Göteborg 218 :1. I detta område påträffades också ett par grövre timmer, däribland en kraftig okstock, vilka kan härröra från en bro eller hamnanläggning uppförd under Nya Lödöses verksamhetsperiod. Bohusläns museums föreslår att en förundersökning i avgränsande syfte görs av pålanläggningen BM2015 :357, väster om SKF, vilken riskerar att beröras av planerad brobyggnation. Vidare anser museet att utbredningen av kulturlagret BM2015 :359 och pålanläggningen BM2015 :355 i relation till planerad brobyggnation vid Sävenäs säteri bör klarläggas genom en förundersökning. Slutligen bör också en förundersökning som led i borttagande utföras av berörd del av kulturlagret 218 :1 i anslutning till Gamlestadsbron, vilken planeras att rivas.

22 20 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Referenser Litteratur Almquist, H Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren. Förra delen : från grundläggningen till enväldet ( ). Göteborg. Bergstrand, T Marinarkeologi i Säveån. I : T. Wennberg ( red. ). Dubbelspåret Gamlestaden. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2007 :13. Göteborg. Bergstrand, T. ( med bidrag av S. von Arbin ) Säveån genom Gamlestaden. Arkeologisk förundersökning Göteborg 218, Gamlestaden 740 :162 m.fl. Göteborgs stad, Göteborgs kommun. Rapport 2013 :8. Bohusläns museum. Uddevalla. Danielsson, R. ( red. ) Säveåns landskap. En natur och kulturmiljöstudie. Västarvet Rapport. Gainsford, M Spillvattenledning i Alingsås. Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen. Frivillig arkeologisk utredning. Alingsås socken och kommun. Rapport 2009 :34. Bohusläns museum. Uddevalla. Lind, I Göteborgs handel och sjöfart Historisk statistisk översikt. Göteborg. Lindström, J., Nieminen, J. & Nordström, K Arkeologisk utredning i Kviberg med marinarkeologi i Säveån. Fastighet Kviberg 741 :34 m.fl. Utredning, Göteborgs kommun. Arkeologisk Rapport 2005 :3. Göteborgs stadsmuseum. Göteborg. Sandin, M., Thorsberg, K. & Wennberg, T Nya Lödöse, Göteborg 218. Arkeologisk förundersökning. Kulturhistoriska rapporter 133. Rio kulturkooperativ. Fjällbacka. Sjölin, M. ( red. ) Lejonet och Kronan. Stormaktstiden Göteborg. Göteborg. Strömbom, S Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse ( ). Göteborgs jubileumspublikationer. Göteborg. Öbrink, M Boplatser och stensättning i Kviberg. Arkeologisk utredning. Göteborg 464, 475, 466, 467. Kviberg 741 :27, Göteborgs socken och kommun. Rapport 2010 :1. Bohusläns museum. Uddevalla. Arkiv Lantmäteristyrelsens arkiv Geometrisk avritning ( 1696 ) Göteborgs stad. Landeriet Qwiberg ( 1769 ). Lantmäteristyrelsens arkiv. S73. Lantmäterimyndigheternas arkiv Karta ( 1769 ). Gamlestadens ägor. Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-1. No 6. Karta ( 1769 ). Säteriet Säfwenäs. Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-246. No 19. Ní Chíobháin Enqvist, D Kvibergsnäs vid Säveån. Marinarkeologisk förundersökning. Götebogs stad och kommun. Rapport 2014 :22. Bohusläns museum. Uddevalla. Regionarkivet Göteborg Karta ( 1677 ). Utsnitt ur David Lydingheilms karta över Göta älvs dalgång mellan Göteborg och Lärjeholm :037 :370a. OGB = Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 2. Ortnamnen på Göteborgs stads område ( och i Tuve socken ) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola. Göteborg Krigsarkivet Karta ( 1696 ). Utsnitt ur geometrisk avmätning av landerimarkerna från 1696 av lantmätare Erik Kuus. Källa okänd.

23 Åter till Säveån 21 Otryckta källor FMIS Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister ( www ). <http :// raa.se/cocoon/ fornsok/search.html> Hämtad maj Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret Stråk längs Säveån. Dnr 696/03. Roth, T E-post angående typologisering och datering av svärd från Säveån, daterad Svensson, A Sävenäs säteri ( www ). <http ://gamlagoteborg.se/tag/savenas-sateri/> Hämtad maj 2015.

24 22 Bohusläns museum Rapport 2015 :26 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : VA Västarvet pnr : Län : Kommun : Socken : Fastighet : Västra Götaland Göteborg Göteborgs stad Bagaregården 742 :43 och 740 :162 m. fl. Ek. karta : 7B0e Läge : X , Y Koordinatsystem : SWEREF 99TM Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Göteborgs fastighetskontor Bohusläns museum/västarvet Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand, Delia Ní Chíobháin Enqvist Fältarbetstid : Arkeologtimmar i fält : 192 Undersökt yta : kvadratmeter Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

25 Åter till Säveån 23 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Samtliga upptagna preparat från de vid utredningen påträffade anläggningarna. Foton : Matthew Gainsford. Bohusläns museum. Resultat av 14 C-analys Resultat av dendrokronologisk analys

26 Bilaga 1. Samtliga upptagna preparat från de vid utredningen påträffade anläggningarna. Foton : Matthew Gainsford. Bohusläns museum.

27 Bilaga 2. Resultat av 14 C-analys

28

29 Bilaga 3. Resultat av dendrokronologisk analys Bohusläns Museum Arkeologi Matthew Gainsford Box 403, S Uddevalla Dendrokronologiske analyser af 6 pröver fra3 pålanläggningar, Säveån, Göteborg, Västergötland. Pröverne er indsendt af Matthew Gainsford, Bohusläns museum. ANL1, prov 1, , tall, 27 årringe. Kan ikke dateres. ANL1, prov 2, , tall, 40 årringe. Kan ikke dateres. ANL3, prov 1, , tall, 30 årringe. Kan ikke dateres. ANL3, prov 2, , tall, 30 årringe. Kan ikke dateres. ANL3, prov 3, , tall, 34 årringe. Kan ikke dateres. ANL6, prov 1, , ek, 78 årringe. Kan ikke dateres. At ingen pröver kan dateres, skyldes de meget få pröver pr. konstruktionsenhed og de meget få årringe i pröverne. Normal behöves mindst 10 pröver med flere årringe pr. enhed! Pröverne opbevares på Nationalmuseet i Köbenhavn. Wentorf, den 13. maj Med venlig hilsen Thomas Bartholin, Am Haidberg 18 D Wentorf Thomas.Bartholin@gmx.de

30