Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen

Transkript

1 Spillvattenledning i Alingsås Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen Frivillig arkeologisk utredning Alingsås socken och kommun Matthew Gainsford Bohusläns museum Rapport 2009:34

2

3 Spillvattenledning i Alingsås Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen Frivillig arkeologisk utredning Alingsås socken och kommun Bohusläns museum Rapport 2009:34

4 ISSN Författare Matthew Gainsford Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Staffan von Arbin. Foto från den norra delen av Forsån. Tryck IT Grafiska AB, Uddevalla 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet Dnr /2455. Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Landskapsbild...5 Naturlandskap...5 Fornlämningsmiljö...8 Historiskt källmaterial...8 Metod...9 Resultat...10 Materialets potential...10 Slutsatser samt åtgärdsförslag...11 Referenser...12 Litteratur...12 Otryckta källor...12 Elektroniska källor...12 Tekniska och administrativa uppgifter...13 Figurförteckning...14 Tabellförteckning...14

6 4 Bohusläns museum 2009:34 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Spillvattenledning i Alingsås 5 Sammanfattning Alingsås kommun planerar att sjöförlägga en spillvattenledning mellan Hjälmareds vattenverk och avloppsreningsverket vid Hemvägen i centrala Alingsås. Den planerade sträckningen börjar i Lilla Färgen och sträcker sig norrut genom Lilla Färgen, Forsån, Gärdsken och Gärdska ström. Spillvattenledningen skall läggas på östra sidan om en befintlig ledning. Under två dagar utförde Västarvet genom Bohusläns museum en frivillig arkeologisk utredning av de vattenområden som bedömdes ha störst potential för fornlämningar. Dessa var landanslutningen i Lilla Färgen, Forsån samt området kring Gärdskens utlopp i Gärdska ström. Vid förundersökningen påträffades sammanlagt tretton koncentrationer av pålar som har tolkats som lämningar efter fasta n. Lämningarna var främst koncentrerade till Forsån och dess mynning i Gärdsken. I övrigt påträffades ett antal enstaka pålar längs Forsån och i Lilla Färgen. Eftersom alla de tretton anläggningarna riskerar att beröras av det planerade arbetsföretaget anser Bohusläns museum att de bör förundersökas i syfte att klarlägga bland annat ålder, utbredning och bevarandegrad Bakgrund Alingsås kommun planerar att sjöförlägga en spillvattenledning från Hjälmareds vattenverk, genom Lilla Färgen, Forsån, Gärdsken och Gärdska ström med anslutning till avloppsrensningsverket vid Hemvägen i Alingsås. På uppdrag av Alingsås kommun har Västarvet genom Bohusläns museum utfört en arkeologisk utredning av de delar av exploateringsområdet som bedömdes ha störst potential att innehålla fornlämningar. Det arkeologiska arbetet utfördes mellan den 10 och den 11 juni Undersökningsområdet omfattade delar av Lilla Färgen och Gärdsken, Forsån och Gärdska ström. Totalt utreddes ett område av cirka kvadratmeter. Landskapsbild Naturlandskap Alingsås ligger drygt 40 kilometer nordost om Göteborg, öster om sjön Mjörn och vid den norra änden av sjön Gärdsken. Gärdsken är en långsmal sjö av cirka två kilometers längd som sträcker sig i nord sydlig riktning. Forsån som är drygt 1,3 kilometer lång förbinder Gärdsken med Lilla Färgen. Vid Lilla Färgens utlopp i Forsån finns en mindre dammanläggning. Forsån är som mest fem till sex meter bred och två meter djup med en botten som huvudsakligen består av mjuka sediment i vissa områden blandat med sten (figur 4). Lilla Färgen är något större än Gärdsken med en botten av väldigt dyiga sediment som blir något fastare närmast land (figur 5).

8 6 Bohusläns museum 2009:34 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2455.

9 Spillvattenledning i Alingsås Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7C5b, 7C4b, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2455.

10 8 Bohusläns museum 2009:34 Fornlämningsmiljö Alingsåstrakten har varit bebodd sedan lång tid tillbaka. I trakten kring Mjörn har ett mycket stort antal strandbundna stenåldersboplatser påträffats, av vilka flertalet troligen kan dateras till stenålderns äldre del. I området finns bland annat också ett flertal gravmonument från järnåldern (Sawyer 1985). Närmast Forsån, Gärdsken och Lilla Färgen finns enligt FMIS emellertid få kända fornlämningar. I närheten av Lilla Färgens utlopp i Forsån finns dock ett fynd av en skafthålsyxa (Alingsås 193:1) vilken kan dateras till den yngre delen av stenåldern. Här fanns tidigare också en tegelindustri (Alingsås 141:1) som lades ner vid sekelskiftet 1900 (figur 6). I norr tangerar ledningssträckningen området för Alingsås stadslager (Alingsås 239:1) med några få hundra meter. Figur 4. Forsån mot norr. Foto taget av Staffan von Arbin. Figur 5. Lilla Färgens utlopp i Forsån. Foto taget av Staffan von Arbin. Figur 6. Området kring Lilla Färgens utlopp i Forsån där skafthålsyxan (Alingsås 193:1) påträffades. Foto taget av Staffan von Arbin. Historiskt källmaterial Namnet Alingsås är känt sedan mitten av 1300-talet och skrivs då Alinsxaas. Från början gavs namnet åt en ås, senare den gamla kyrkobyn, och slutligen staden. En hypotes är att åsen har fått sitt namn från en förbindelseled med alingarna från Ale härad (Sawyer 1985). Under medeltiden upplevde trakten en omfattande bebyggelseexpansion, något som bland annat kan utläsas i samtida jordeboksuppgifter (Sawyer 1985). Alingsås kyrkby var en viktig handelsplats under medeltiden; hur man kunde kontrollera handeln under medeltiden var av stor vikt och återkommande strider mellan svenskar och danskar vittnar om detta (Alingsås Historia). Alingsås som stad grundades på 1600-talet, samtidigt som Göteborg, och fick stadsprivilegier År 1639 fick staden

11 Spillvattenledning i Alingsås 9 det slutliga privilegiebrevet och även stadssigillet som används än idag (Alingsås Historia). Trakten kring Alingsås har framförallt dominerats av handel och industri (Danielsson 2008). Fiske inom Säveåns tillhörande sjösystem har under historisk tid varit av stort betydelse som binäring till jordbruk. Fisk som lax, öring, ål, gädda, abborre och braxen hämtades upp som matfisk redan under stenåldern. Boplatserna lokaliserades till sjöarnas in- och utlopp och vid långgrunda vikar (Danielsson 2008). Fasta n utnyttjades troligen tidigt och var i vissa fall i bruk ända fram på 1900-talet. Ål nämns år 1694 i ett arrendekontrakt från Anders Andersson till Kilanda säteri (Andersson & Björland 2006). Fiskeanläggningar har ibland påträffats i samband med låga vattennivåer, exempelvis dokumenterade Alvar Bengtsson på eller 1930-talet delar av en katsa i trakten kring Alingsås (Andersson & Björklund 2006). Metod De områden som bedömdes ha störst potential att innehålla fornlämningar besiktigades med dykande arkeologer. Dykningen utfördes som pardykning med kommunikation mellan dykarna. Dykarna täckte en yta av minst två meter på vardera sidan av sträckningen i Forsån. Vid landanslutningar och i områdena för Lilla Färgens och Gärdskens utlopp var de täckta områdena betydligt större. Dykledaren följde dykarna i gummibåt, utom i Gärdska ström där dykledaren var stationerad på land. Endast pålanläggningar bestående av två eller flera pålar mättes in. Solitära pålar har således inte positionsbestämts. Inmätningen utfördes med hjälp av DGPS. Figur 7. Området kring Gärdskens utlopp vid Gärdska ström. Foto taget av Matthew Gainsford. Figur 8. Gärdska ström området vid ledningens landanslutning in till Alingsås. Foto taget av Matthew Gainsford.

12 10 Bohusläns museum 2009:34 Obj. nr. Lämningstyp Beskrivning Resultat Totalt påträffades tretton lokaler med stående pålar i Forsån och dess mynningsområde. Antalet registrerade pålar varierar mellan två och cirka tio per anläggning. Därutöver noterades enstaka pålar på flera platser längs Forsån och i Lilla Färgen. Dessa mättes dock inte in. Pålarnas dimensioner varierar från klena (cirka 5 centimeter i diameter) till betydligt tjockare (10 15 centimeter i diameter). Anläggningarna har tolkats som rester efter fasta n. Antikvarisk bedömning Osäker position Pålar flera (osäkert antal). Fast fornlämning Nej Ja Pålar 2 stycken. Fast fornlämning Nej Ja Pålar 7 stycken, bredvid befintlig ledning. Fast fornlämning Nej Ja Pålar 2 stycken. Fast fornlämning Nej Ja 4-5 stycken pålar och plankor som sticker ut från åbrinken. Pålar som kanske hör ihop med 186. Fast fornlämning Nej Ja Fast fornlämning Nej Ja Pålar 3-4 stycken. Fast fornlämning Nej Ja Pålar 2 stycken. Fast fornlämning Nej Ja Anläggning med stående pålar (kluvor). Fast fornlämning Nej Ja Pålar 3 stycken, i åbrinken. Fast fornlämning Nej Ja 4 pålar i rad, parallellt med strandlinjen. Två grupper med pålar; en med 6 pålar och en med 3 pålar. Grupp med 6 eller flera eroderade pålar 10-15cm i diameter. Tabell 1. Pålanläggningar tolkade som fasta n i Forsån och dess mynning i Gärdsken. Fast fornlämning Nej Ja Fast fornlämning Nej Ja Fast fornlämning Nej Ja Osäker utbredn. Materialets potential Fasta n har använts under lång tid men trots detta har få lämningar efter anläggningar undersökts arkeologiskt. På senare år har dock Bohusläns museum påträffat lämningar efter fasta n på flera håll i Västsverige, däribland i sjön Åsunden, Ulricehamns kommun (von Arbin 2006), i Sundet utanför Arvika (von Arbin & Wallbom 2004) och i mynningen av ån Tidan i Mariestads kommun (von Arbin & Lindström 2005). Dessa exempel har samtliga gett dateringar till medeltid. I Motala ström intill Strandvägen i Motala i Östergötland utförde

13 Spillvattenledning i Alingsås 11 museet 2003 en arkeologisk slutundersökning av anläggningar från tidig medeltid och nyare tid (von Arbin i tryck). Fasta n har förekommit i många olika utföranden genom historien. Skillnaderna i konstruktion beror på faktorer som vattendragets storlek och karaktär, vilken fisk som skulle fångas, tillgången på material samt lokala sedvänjor. Trots detta bygger de flesta anläggningarna på samma enkla grundprincip; det vill säga en spärrbyggnad med ledarmar som leder in n till någon typ av fångstkammare (von Arbin i tryck; Eriksson 1993). Dessvärre medger bevarandegraden hos anläggningarna sällan att några mer långtgående slutsatser kan dras kring hur de en gång varit konstruerade. Eftersom med fasta redskap är ett dåligt utforskat forskningsfält har de nu påträffade anläggningarna förutsättningar att bidra med ny kunskap om denna metod, inte bara inom regionen utan också nationellt. Om lämningarna skulle visa sig vara från historisk tid finns dessutom förutsättningar för intressanta jämförelser med samtida skriftligt källmaterial. Även studier av äldre lantmäteriakter skulle kunna tänkas bidra med viktig kompletterande information om t i de aktuella vattendragen. Slutsatser samt åtgärdsförslag Bohusläns museum bedömer att samtliga tretton registrerade anläggningar utgör fasta fornlämningar. Enligt museets uppfattning bör en förundersökning föregå det planerade arbetsföretaget i syfte att bland annat klarlägga anläggningarnas ålder, utbredning och bevarandegrad. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

14 12 Bohusläns museum 2009:34 Referenser Litteratur Andersson, K.E. & Björklund, B Risveden en västsvensk obygds historia, del. 2. Ale tryckteam. Bohus. von Arbin, S & Lindström, J I Tidans mynning medeltida anläggningar och en 1800-talspråm. Rapport 2005:60. Bohusläns museum. Uddevalla. von Arbin, S På Åsundens botten. Arkeologisk utredning inför planerade vattenverksamheter Ulricehamns stad och kommun. Rapport 2006:43. Bohusläns museum. Uddevalla. von Arbin, S. (i tryck). Motala kungs plats med kontinuitet. Bottnisk kontakt XIII. Båtdokgruppen. Skärhamn. von Arbin, S. & Wallbom B Arkeologisk utredning: Del av sundet. Arvika socken och kommun, Värmlands län. Rapport 2004:44. Bohusläns museum. Uddevalla. Danielsson, R. (red.) Säveåns landskap En natur- och kulturmiljöstudie. Västarvet rapport. Sawyer, B Innan Alingsås blev stad: en västsvensk gränsbygds äldsta historia. Viktoria Bokförlag. Alingsås. Otryckta källor Eriksson, M Fasta n. B-uppsats i arkeologi VT-93. Stockholms universitet. Elektroniska källor Alingsås Historia [www]. Hämtat från < htm>. Hämtat 22 juni 2009.

15 Spillvattenledning i Alingsås 13 Tekniska och administrativa uppgifter Västarvet dnr: NOK Västarvet pnr: D189 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Alingsås Alingsås Vattenområden inom Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen Ek. karta: 7C5b, 7C4b Läge: X , Y X , Y Vattendjup: Koordinatsystem: 0 2 meter RT 90, 2,5 gon V Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Alingsås kommun, Vattenverket Bohusläns museum Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Staffan von Arbin och Thomas Bergstrand Fältarbetstid: juni 2009 Arkeologtimmar i fält: 48 Undersökt yta: m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

16 14 Bohusläns museum 2009:34 Figurförteckning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2455. Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7C5b, 7C4b, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2455. Figur 4. Forsån mot norr. Foto taget av Staffan von Arbin. Figur 5. Lilla Färgens utlopp i Forsån. Foto taget av Staffan von Arbin. Figur 6. Området kring Lilla Färgens utlopp i Forsån där skafthålsyxan (Alingsås 193:1) påträffades. Foto taget av Staffan von Arbin. Figur 8. Gärdska ström området vid ledningens landanslutning in till Alingsås. Foto taget av Matthew Gainsford. Tabellförteckning Tabell 1. Pålanläggningar tolkade som fasta n i Forsån och dess mynning i Gärdsken.

17

18

19