Planerad brygga på Saxholmen Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 I borgens skugga Planerad brygga på Saxholmen Arkeologisk förundersökning Ölme 55:1, Karinrud 1:3, Ölme socken, Kristinehamns kommun Matthew Gainford Bohusläns museum Rapport 2010:20

2

3 I borgens skugga Planerad brygga på Saxholmen Arkeologisk förundersökning Ölme 55:1, Karinrud 1:3, Ölme socken, Kristinehamns kommun Bohusläns museum Rapport 2010:20

4 ISSN Författare Matthew Gainsford Layout och teknisk redigering Nina Balknäs Grafisk form Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Björn Wallbom, Värmlands museum. Fotot visar provgropsgrävning från pråmen. Tryck IT Grafiska AB, Uddevalla 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet Dnr /1635 Rapporten är granskad och godkänd av Länsstyrelsen i Värmlands län Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Landskapsbild...5 Naturlandskap...5 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...7 Historiskt källmaterial...7 Metod...11 Resultat...11 Slutsatser samt åtgärdsförslag...11 Referenser...12 Litteratur...12 Otryckta källor...12 Tekniska och administrativa uppgifter...13 Bilagor...14

6 4 Bohusläns museum 2010:20 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Den infällda bilden visar närområdet kring Saxholmen.

7 I borgens skugga 5 Sammanfattning Kristinehamns kommun planerar att anlägga en brygga på det sydöstra hörnet av Saxholmen. Bryggan skall skapa lättare tillgång till ön för besökare och turbåtar. På Saxholmen finns lämningar efter en borg, fornlämning Ölme 55:1, som att döma av arkeologiska fynd anlades under 1200-talets senare del. I nära anslutning till den planerade bryggan finns en stenkonstruktion som kan ha fungerat som bryggfundament eller vågbrytare. Det arkeologiska arbetet utfördes av Västarvet genom Bohusläns museum, i samarbete med Värmlands museum, under augusti månad Förundersökningen innefattade grävning med grävmaskin från pråm samt okulär dykbesiktning. Inom området påträffades inga fynd eller anläggningar av antikvariskt intresse. Bohusläns museum och Värmlands museum har därför inget att erinra mot den planerade exploateringen. Bakgrund Kristinehamns kommun planerar att anlägga en brygga på den sydöst ra delen av ön Saxholmen, Ölme socken, Kristinehamns kommun. På uppdrag av Kristinehamns kommun har Bohusläns museum utfört en arkeologisk förundersökning av det planerade exploateringsområdet, vilket skedde inom fornlämningsområdet Ölme 55:1. Det arkeologiska arbetet utfördes av Bohusläns museum och Värmlands museum mellan den 26 och 27 augusti Undersökningsområdet omfattar en yta av cirka kvadratmeter (bilaga 3). Förundersökningen utfördes enligt Länsstyrelsens beslut dnr Fornlämning Ölme 55:1 består av en borgruin med datering till medeltid. Inom eller i nära anslutning till det vattenområde som berördes av förundersökningen finns vad som tolkas som lämningar efter en pir eller brygga alternativt vågbrytare. Landskapsbild Naturlandskap Vänern är Europas tredje största sötvattensjö. Kristinehamn ligger i den nordöstra änden av sjön. Saxholmen, som är belägen nio kilometer väster om Kristinehamn är en liten ö om cirka kvadratmeter. Ön omgärdas av ett brett vassbälte vilket som mest sträcker sig ungefär 50 meter ut från land (bilaga 2). Inom det aktuella vattenområdet är vattendjupet maximalt 3,5 meter. Djupet minskar successivt in mot land. Siktförhållandena i Vänern varierar stort beroende på väderförhållanden och bottenbeskaffenhet. Kring Saxholmen är sikten ofta mycket begränsad. Bottensubstratet består huvudsakligen av lera täckt med ett tunt lager dy, men i vissa områden finns även inslag av sand och grus.

8 6 Bohusläns museum 2010:20 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1635.

9 I borgens skugga 7 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Under åren utfördes arkeologiska undersökningar på Saxholmen. Utgrävningarna genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan Värmlands museum och Kristinehamns kommun. I arbetet medverkade också amatörarkeologer från den ideella föreningen Saxe Knutar. Resultaten från undersökningarna har bland annat redovisats av Susanne Pettersson och Eva Svensson i Värmland förr och nu Undersökningarna visar att borganläggningen har bestått av en murad kastal av kvadratiskt tvärsnitt, bostadshus samt förrådslängor. Man har även påträffat lämningar efter en smedja. De centrala delarna av borgen har varit omgärdade av en stenmur, vilken troligen även har varit försedd med en träpalissad (bilaga 1). Utifrån föremål och konstruktioner kan borglämningen dateras till 1200-talets senare del (Pettersson & Svensson 1995, Rönnby 1993). Undersökningarna tyder på att bosättningen på Saxholmen har varit permanent (Haraldsson 1997). Enligt en muntlig tradition skall sundet mellan Saxholmen och Västra Svarteberg under medeltiden ha varit avspärrat med en järnkätting. Från öns västra sida sägs det också ha gått en broförbindelse till Kummelön. Resterna efter denna bro uppges ha varit synliga så sent som på talet (von Arbin 1998, Eklund 1992, Helsing 1993). På öns sydöstra spets finns en stenkonstruktion som kan ha utgjort någon form av pir eller brygga. Med tanke på att denna del av ön är mycket väderutsatt kan det också röra sig om lämningen efter en vågbrytare (Pettersson & Svensson 1995). Strax söder om denna konstruktion har det vid dykning påträffats en större triangelformad stenansamling på sjöbottnen och ett stort rektangulärt stenblock. Möjligen rör det sig om resterna av en stenkista (Helsing 1993). Dykundersökningar i vattnet kring ön har tidigare genomförts vid fyra tillfällen, dels av dykare från Karlstads och Kristinehamns dykarklubbar (1988, 1992 samt 1993), dels av Vänermuseet (1998). Undersökningarna har framför allt resulterat i fynd av löst liggande pålar och stockar. Inga dateringar föreligger från dessa fynd. På öns östra sida har det påträffats enstaka bottenfasta pålar, vilka tolkats som recenta ryssjestörar. Även mellan Saxholmen och Lilla Saxen har det gjort iakttagelser av enstaka pålar (Eklund 1992, Helsing 1993, von Arbin 1998). Sammantaget kan sägas att stora vattenområden har avsökts okulärt av dykare, men med ett relativt magert resultat. Problemet har varit, och är, det breda vassbälte som omsluter ön och därmed försvårar undersökningen av de mest strandnära områdena. Historiskt källmaterial Det är, som framgått, troligt att borgen byggdes redan under 1200-talet. En hypotes som framförts är att en mäktig värmländsk lagman vid namn Höld kan ha byggt borgen (Rönnby 1993). Skriftliga uppgifter

10 8 Bohusläns museum 2010:20 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 10D5j, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1635.

11 Figur 4. Förundersökningsområdet med undersökta provgropar. Skala 1:400 I borgens skugga 9

12 10 Bohusläns museum 2010:20 Figur 6. Det planerade exploateringsområdet. Foto Bjärn Wahlbom, Värmlands museum. Figur 5. Marinarkeologerna går igenom muddermassor. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. om Värmlands medeltid är dessvärre få, och inga källor har med säkerhet kunnat knytas till borgen på Saxholmen. Däremot förekommer vid 1200-talets slut och 1300-talets början några dokument som berör området kring Ölmeviken, dess befolkning och gårdar. Av dokument en framgår att en släkt, kallad Johan Wermskes släkt efter den äldste kände medlemmen, ägde ett stort antal gårdar i trakten. Det förefall er också som om Ölme kyrka uppförts som en så kallad egen kyrka, det vill säga en stormanskyrka, vilket är ovanligt för värmländska förhållanden (Pettersson & Svensson 1995). Av intresse i sammanhanget är också fyndet av ett dräktbeslag, föreställande ätten Bobergs vapen, som påträffats på borgområdet. Det är känt att Bobergsätten ägde jord i Värmland under medeltiden, liksom att en dotter till riddaren och riksrådet Lars Boberg var gift med den värmländske lagmannen Algot Jonsson (Lind 1997). På 1600-talet beskrivs borgruinen på Saxholmen av en Petrus Magnus Gylleníus som besökte ön den 28 september Han återger också uppgifter om stockar efter en bro mellan Saxholmen och Kummelön (Pettersson & Svensson 1995).

13 I borgens skugga 11 Metod Eftersom större delen av exploateringsområdet var täckt av vass användes grävmaskin från pråm med så kallade jack-up-ben. Uppgrävda muddermassor gicks igenom för hand på pråmen med hjälp av spade och spolslang. Provgroparna mättes in med hjälp av GPS. Dessutom mättes även den förmodade pir- eller brygglämningen i strandkanten in. Exploateringsområdet besiktigades i sin helhet genom dykning. Allt dykarbete utfördes som slangdyk med dykskötare och/eller räddningsdykare och dykledare i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1993:57). Resultat Totalt grävdes med grävmaskinens hjälp femton provgropar, motsvarande 15 löpmeter och 26 kubikmeter. Provgroparna varierade i djup från 0,75 meter till 2 meter. Längden på provgroparna var cirka 1 meter och skopans bredd var 1,5 meter. På vissa platser begränsades schaktdjupet av stenblock eller ytligt liggande berggrund. Trots att alla uppgrävda massor gicks igenom för hand påträffades inga arkeologiska fynd eller anläggningar. Inte heller vid dykbesiktningen gjordes några iakttagelser av antikvariskt intresse. Figur 7. En marinarkeolog tar en GPS-position på en provgrop. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Slutsatser samt åtgärdsförslag Bohusläns museum och Värmlands museum har inga krav på fortsatta åtgärder efter genomförd undersökning, men vill framhålla vikten av att den befintliga brygg- eller pirlämningen lämnas opåverkad vid uppförandet av den tilltänkta bryggan. Skulle bryggans sträckning bli en annan än den planerade kan det enligt Bohusläns museums och Värmlands museums bedömning bli nödvändigt med ytterligare undersökningsinsatser. Likaså bör en kompletterande förundersökning genomföras om planerna på att uppföra ett trädäck med tillhörande grillplats och toalett i bryggans förlängning på land realiseras (se bilaga 2). Figur 8. Björn Wallblom mäter in det förmodade bryggfundamentet eller stenpiren. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.

14 12 Bohusläns museum 2010:20 Referenser Litteratur Haraldsson, A Saxholmen en permanent eller säsongsmässig bosättning? Skärvan. Medlemsskrift för Värmlands arkeologiska sällskap nr 3/1997. Lind, H Vem byggde borgen, och varför? Skärvan. Medlemsskrift för Värmlands arkeologiska sällskap nr 3/1997. Rönnby, J Värmlandsdykare vid mystisk borg. Marinarkeologisk tidskrift nr 1/1993. Pettersson, S. & Svensson, E Saxholmen en medeltida borg i Ölmeviken. Värmland förr och nu Årsbok från Värmlands museum. Karlstad. Otryckta källor von Arbin, S Marinarkeologisk inventering. Saxholmen. Vänermuseet. Stencil. Eklund, B Dykerirapport Saxholmen Marinarkeologiska sektionen, Karlstads Dykarklubb. Stencil. Helsing, P Rapport från 1993 års marinarkeologiska undersökning vid Saxholmen. Marinarkeologiska sektionen, Karlstads Dykarklubb. Stencil.

15 I borgens skugga 13 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: Västarvet dnr: D249 Västarvet pnr: NOK Fornlämningsnr: Ölme 55:1 Län: Värmlands län Kommun: Kristinehamn Socken: Ölme Fastighet: Karinrud 1:3 Ek. karta: 10D5j Läge: X Y Vattendjup 0 3,5 meter Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Kristinehamns kommun Bohusläns museum Staffan von Arbin Staffan von Arbin, Mattew Gainsford, Björn Wallblom Fältarbetstid: augusti 2009 Arkeologtimmar: 48 Undersökt yta: m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs.

16 14 Bohusläns museum 2010:20 Bilagor Bilaga 1. Karta över Saxholmen som visar lämningarna på ön (Pettersson & Svensson 1995). Bilaga 2. Planerad byggnation på Saxholmen av Kristinehamns kommun. Bilaga 3. Planerad turbåtsbrygga.

17 Bilaga 1. Karta över Saxholmen som visar lämningarna på ön (Pettersson & Svensson 1995).

18 Bilaga 2. Planerad byggnation på Saxholmen av Kristinehamns kommun.

19 Bilaga 3. Planerad turbåtsbrygga.

20