Anneli Hulthén Malin Hagenklev

Transkript

1 Handling 2015 nr 95 Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 24 april 2015 med tillägg av beslutssats 2 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning fastställs i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Programmet enligt punkt 1 ersätter "Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning - Synvändan" (GKH 2008:192) som därmed upphör att gälla. 3. Uppdraget från kommunstyrelsen att utarbeta en ny plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning förklaras fullgjort. Göteborg den 27 maj 2015 Göteborgs kommunstyrelse Anneli Hulthén Malin Hagenklev 1(1)

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0896/13 Repronummer 130/15 Välfärd och utbildning Avdelningen för Individ- och familjeomsorg och funktionshinder Lena Hasselgren Telefon E-post: Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning fastställs i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Uppdraget från kommunstyrelsen att utarbeta en ny plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning förklaras fullgjort. Sammanfattning Stadsledningskontoret fick i uppdrag av kommunstyrelsen att i samverkan med intresseorganisationerna, fastighetskontoret och förvaltningen för konsument- och medborgarservice utarbeta en ny plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning med ett rättighetsperspektiv och med mätbara mål för tydlig styrning. Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning utgår från kommunfullmäktiges budget. Programmet är riktat till alla nämnder och styrelser i staden. Inriktningar och mål i budgeten som berör invånare med funktionsnedsättning är i programmet kopplade till fem rättighetsområden. Programmets mål följs upp via indikatorer som ska vara en del av stadens ordinarie budgetuppföljning. Nämnder och styrelser ansvarar för att i sina egna planer omsätta programmets mål utifrån den egna verksamhetens förutsättningar genom konsekvensanalyser, prioriteringar, åtgärdsplaner och uppföljningar. Programmet avses gälla tillsvidare och utvärderas i samverkan med intresseorganisationerna inom funktionshinderområdet mandatperiodens fjärde år som underlag för ställningstagande om revidering. 1 (11)

3 Ekonomiska konsekvenser Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning innebär inte några åtaganden för nämnder och styrelser utöver vad som uppdras i kommunfullmäktiges budget. Stadsledningskontoret bedömer därför att programmet inte medför ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet De grundläggande principerna i FN:s barnkonvention innebär att varje barn utan undantag har rätt att få del av sina rättigheter. Nationell uppföljning och forskning visar att barn och unga med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar inom flera livsområden som exempelvis skola, fritid och hälsa. Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning beaktar barnperspektivet genom särskilda mål och indikatorer. Jämställdhetsperspektivet Kvinnor med funktionsnedsättning har, på många sätt, sämre livsvillkor än män med funktionsnedsättning. I jämförelse med män utan funktionsnedsättning blir skillnaden ännu större. Det handlar exempelvis om ekonomi, hälsa, förankring på arbetsmarknaden, politiskt inflytande och tillgång till välfärd. Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning utgår från ett normkritiskt synsätt där könsmaktordning är starkt normerande. Programmet syftar till att öka stadens kunskap om levnadsförhållanden för alla invånare med funktionsnedsättning. Mångfaldsperspektivet Respekten för människors lika värde, självständighet, oberoende och frihet att göra egna val ska prägla stadens arbete. Människor ska erbjudas lika möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Programmet syftar till att öka medvetenheten i stadens verksamheter om den mänskliga mångfalden. Omvärldsperspektivet Tillgänglig nationell uppföljning och forskning visar på behovet av fortsatt förstärkt arbete med fokus på personer med funktionsnedsättning. Regeringens nationella strategi för funktionshinderpolitiken syftar till att förstärka politiken inom funktionshinderområdet och följer systematiskt upp resultat. Målen för regeringens funktionshinderpolitik är en samhällsgemenskap som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhället samt jämlikhet i levnadsvillkor. Detta ligger till grund för Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I arbetet med programmet har kommunala handikappolitiska dokument i bland annat Stockholm, Malmö och Linköping studerats. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (11)

4 Bilagor Bilaga 1 Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Bilaga 2 Arbetsgrupp och övriga dialoger Bilaga 3 PU med yrkande från S, V och MP Ärendet Kommunstyrelsen gav stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med handikapprörelsen och mot bakgrund av utvärderingen av Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan utarbeta en ny plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning med ett rättighetsperspektiv. Målsättningarna som sätts upp i den nya planen ska vara tydliga, mätbara, realistiska, tidssatta och ansvarsfördelade. Styrningen ska vara tydlig. Bakgrund Utvärderingen av Synvändan Göteborgs Stads Handikapplan - Synvändan fastställdes av kommunfullmäktige år Planen genomgick en språklig revidering år 2008 och fick då benämningen Göteborgs Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I samband med revideringen år 2008 gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att, inför kommande revidering år 2012, utvärdera i vilken grad Synvändan haft effekt som styrande program. Utvärdering 2012 av Göteborgs Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan, Dnr 0461/12 visade att programmet hade en problematisk form som styrande dokument. Under den 10-årsperiod som studerades återkom årligen flera mål och inriktningar i kommunfullmäktiges budget. Flertalet av dessa förekom också i Synvändan. Utvärderingen kunde inte identifiera en tydlig återkoppling till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige av stadens resultat för dessa mål och inriktningar. Däremot fanns ett tydligt samband mellan prioriterade mål i budgeten och aktiviteter och uppföljning i verksamheterna. Synvändan lyfter flera behov av konkreta åtgärder men ansvar, riktning och tid för genomförande saknas. Det saknas ingångsvärden och mätbara mål. Inom stadens verksamheter visade sig också programmet relativt okänt. Utvärderingen kunde inte heller fastställa samband mellan Synvändans inriktningar och verksamheternas måluppfyllelse. Verksamheter och intresseorganisationer, brukarstöd och invånare med egna erfarenheter av funktionsnedsättning fick reflektera över hur väl staden nått en rad inriktningar inom Synvändans område Levnadsförhållanden/stöd och service. Verksamheterna värderade generellt en högre måluppfyllelse än vad intresseorganisationer, brukarstöd och invånare gjorde. De senare påtalade i samtliga dialoger och svar att det förekom brister när det gäller den enskildes möjligheter att få information från stadens verksamheter om sina rättigheter och möjligheter. Detta bedömdes allvarligt i ljuset av att många också upplevde myndighetsutövningen som otrygg, svårbegriplig och inkonsekvent. Utvärderingen konstaterade att Synvändans Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (11)

5 inriktningar rörande ökat inflytande för den enskilde och gott bemötande i stadens verksamheter inte nåtts. Sammantaget identifierade utvärderingen att förbättrad kommunikation och aktiv brukarmedverkan samt kontinuerliga mätningar av brukarnöjdhet kunde bidra till kvalitetsutveckling och ökad kunskap och förståelse hos både verksamhet och brukare. Utvärderingen hade inte tillgång till underlag för verksamhetsanalys inom utbildningsområdet. I en särskild notering konstaterades att utbildningsområdet behöver belysas ytterligare med avseende på elever med funktionsnedsättning då; - budget och årsredovisning sällan fokuserade området - brukaranalysen indikerade att måluppfyllelsen var låg - stadsrevisionens rapport från 2008 pekade på en rad utvecklingsområden som sammanfaller med påtalade brister i utvärderingens brukaranalys. Samhällsutveckling Möjligheterna att delta i samhällslivet har ökat för personer med funktionsnedsättning genom exempelvis medicinsk och teknisk utveckling, förbättrad fysisk tillgänglighet och personlig assistans. Medvetenheten om att olikheter i funktionalitet förekommer i befolkningen har ökat. Individens förväntan om självbestämmande och egenmakt har ökat. Utvecklingen har gått från ett perspektiv där individen huvudsakligen är servicemottagare till ett mer generaliserat synsätt och ett medborgarperspektiv. Det mänskliga rättighetsperspektivet har stärkts. Media och kulturliv har bidragit till en allmän attitydförändring när det gäller variabeln funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden. Konventioner FN:s generalförsamling antog 1948 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla. En förutsättning för social hållbarhet är att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas av formella eller informella strukturer. Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN 1989 och omfattar alla barn. De grundläggande principerna innebär att varje barn utan undantag har rätt att få del av sina rättigheter. Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer som skall ligga till grund för tolkningen av konventionen: förbud mot diskriminering, barnets bästa i främsta rummet, rätten till liv och utveckling samt rätten att få komma till tals. FN:s konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som gäller i Sverige från 2009, konkretiserar rättigheter för personer med funktionsnedsättning och utgör grunden för Sveriges nationella strategi. Konventionen skapar i sig inte några nya rättigheter utan syftar till att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (11)

6 Diskriminering Sverige fick en ny diskrimineringslagstiftning 1 januari Från 1 januari 2015 omfattar lagen också bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna och en förutsättning för ett hållbart samhälle. Enligt den svenska diskrimineringslagen får ingen människa diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Normkritik och det intersektionella perspektivet Med begreppet norm menas underförstådda regler och förväntningar på beteende som är allmänt delade inom en social grupp eller i samhället i stort. Normer påverkar människors möjligheter och handlingsutrymme i ett visst sammanhang. Syftet med normkritik är att synliggöra, problematisera och förändra diskriminerande strukturer. Varje individ har många olika egenskaper. Intersektionalitet, från det engelska ordet för korsning, är ett begrepp som används för att beskriva hur olika strukturer samverkar och sammantaget påverkar en individs möjligheter. Arbetet med programmet Program i andra kommuner Stadsledningskontoret har granskat handikappolitiska program i landets sju större kommuner. En granskningsrapport utförd av en student vid Göteborgs universitets statsvetenskapliga institution har också utgjort stöd i värderingen. De granskade handikappolitiska programmen saknar ett konsekvent medborgarperspektiv. Få behandlar frågorna utifrån ett rättighetsperspektiv. Flertalet är åtgärdsplaner och omfattar inte sällan lagreglerade insatser för personer med funktionsnedsättning. Inte något av de granskade programmen uppfyller de kriterier på styrande dokument som ställs i Göteborg. Stockholm stad har ett program med prioriterade målområden och indikatorer som riktar sig till alla nämnder och styrelser i staden. Programmet betonar särskilt hur valfrihet skall ge människor möjlighet att utvecklas på bästa sätt och att det i staden skall finnas en mångfald av vård- och omsorgsgivare. Uppföljningen av programmet sker i anslutning till ordinarie verksamhetsuppföljning med rapportering i stadens ledningssystem. En översiktlig analys av nämnder och styrelsers arbete med programmet och dess indikatorer rapporteras årligen till kommunstyrelsen. Malmö stad har inget handikappolitiskt dokument. För att stärka den sociala hållbarheten i staden utarbetades 2010 fem områdesprogram för lika många prioriterade geografiska områden. Perspektivet invånare med funktionsnedsättning är inte särskilt belyst i dessa. Kunskap och forskning Staden genomför regelbundet ett flertal kvalitativa och kvantitativa undersökningar som sällan eller aldrig belyser situationen för invånare med funktionsnedsättning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (11)

7 Intresseorganisationerna har i arbetet med programmet varit starka förespråkare för att frågor om funktionalitet ska vara lika självklara och nödvändiga som frågor om kön, ålder och härkomst. Myndigheten för full delaktighet konstaterar i sin senaste lägesrapport 2014 att rättigheterna för många personer med funktionsnedsättning inte är säkerställda fullt ut. Myndigheten menar att en förutsättning för ett framgångsrikt kommunalt arbete för ökad delaktighet är att kommunen har ett strukturellt ramverk som grund. Nationell uppföljning och forskning visar att personer med funktionsnedsättning inom flera områden har sämre möjligheter och levnadsförhållanden än medborgare med full funktionalitet. Personer med funktionsnedsättning är mindre delaktiga i många delar av samhället än andra personer. Elever som inte känner sig delaktiga i skolan har svårt att senare bli delaktiga i samhällslivet. Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är betydligt högre än bland övriga befolkningen. Låg försörjningsgrad leder bland annat till sämre hälsa och begränsade möjligheter till olika val. Samverkan Programmet är utarbetat och formulerat i en arbetsgrupp med representanter från intresseorganisationerna inom funktionshinderområdet, fastighetskontoret, konsumentoch medborgarservice under ledning av stadsledningskontoret. I arbetsgruppen har även stadsledningskontorets avdelning för mänskliga rättigheter medverkat. Gruppen har träffats sex gånger med start i mars Intresseorganisationernas representanter har på ett tydligt sätt bidragit med kompetens och nytänkande. Representanterna har kontinuerligt förankrat arbetet bland medlemmarna i sina respektive organisationer. Samarbetet har bidragit till programmets nydanande struktur. Programformen och olika delar i programmet har samverkats med ett stort antal representanter för stadens verksamheter. Stadsdelarnas verksamhetsperspektiv har representerats av respektive avdelning på stadsledningskontoret. Kunskapsbildandet har också innefattat de dialoger stadsledningskontoret har med stadsdelarnas olika sektorer. Under arbetet har avstämningar gjorts med Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs stads HBTQ-råd. Programformen Kommunfullmäktiges beslutade regler för styrande dokument, Dnr 0364/13, har varit utgångspunkt för valet av form för och benämning av dokumentet. Program definieras som ett stadsövergripande styrande dokument som anger mål och har karaktär av färdriktningsdokument. Ett program beskriver vad Göteborgs stad ska uppnå inom ett visst område men tar inte ställning till utförande, prioriteringar eller metoder. Reglerna för styrande dokument definierar en plan som ett dokument som innehåller konkreta mål eller åtgärder. Stadsledningskontoret uppfattar att intentionen i uppdraget, utifrån reglerna för styrande dokument, är att utforma ett program. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (11)

8 Programmet utgår från visionen i kommunfullmäktiges budget Göteborg en hållbar stad öppen för världen och de mål och inriktningar budgeten formulerar som berör medborgare med funktionsnedsättning. Programmet ska bidra till att skapa förutsättningar för stadens nämnder och styrelser att, i medborgar- och arbetsgivarperspektiv, omsätta vision, mål och inriktningar i den egna verksamhetens planer, prioriteringar och uppföljningar. Det har varit en medveten strävan att begränsa textmassan i programmet för att öka läsbarheten och användbarheten. Som kunskapsunderlag redovisas relevanta lagtexter, dokument, studier och forskning i en källhänvisning som avslutande text i programmet. Programmets mål Mål och inriktningar i kommunfullmäktiges budget som berör medborgare med funktionsnedsättning har bearbetats och kopplats till olika rättighetsrubriker i programmet. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna bland annat i grundlagarna. Det offentligas ansvar för de mänskliga rättigheterna är att de ska respekteras, skyddas och främjas. Tillsammans med övrig offentlig sektor har staden ett särskilt ansvar för rätten till demokratiskt deltagande, rätten till omsorg, hälsa och personlig trygghet, rätten till utbildning, rätten till arbete och bostad samt rätten till kultur och fritid. För flertalet av målen i programmet saknas utgångsvärden, en så kallad baslinje. Rättighetsområdet har därför kompletterats med problematiseringar baserade på nationella studier och tillgänglig forskning. Dessa återspeglades också i brukaranalysen i utvärderingen av Synvändan. Problematiseringen syftar till att ge nämnder och styrelser stöd i valet av prioriteringar för sina respektive verksamheter inom målområdena. Uppföljning För att möjliggöra uppföljning av frågeområdet på en aggregerad nivå har målen kompletterats med indikatorer. De valda indikatorerna är kopplade till ett eller flera mål. Genom att följa indikatorns utveckling kan man få en uppfattning om i vilken riktning delaktigheten för personer med funktionsnedsättning utvecklas. Indikatorn kan också antyda orsakssamband. Indikatorerna följs upp i den ordinarie planerings- och budgetprocessen. Utvärdering Programmet föreslås gälla tills vidare. Stadsledningskontoret tar initiativ till utvärdering under mandatperiodens sista år. Utvärderingen och stadsledningskontorets analys överlämnas till kommunstyrelsen i början av den nya mandatperioden för bedömning av om det finns behov av revidering av programmet. Utvärdering och revidering sker i samverkan med intresseorganisationerna inom funktionshinderområdet. Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (11)

9 Lena Hasselgren Louise Odengard Lisbeth Nilsson Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (11)

10 Bilaga 1 Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Översändes som separat handling Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (11)

11 Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Inledning Kommunstyrelsen uppdragit åt stadsledningskontoret att i samverkan med handikapprörelsen utarbeta en ny plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning utifrån ett rättighetsperspektiv. Erfarenheterna från 2012 års utvärdering av Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning från 2004 ska beaktas. Programmet ska ha en struktur som gör att det är enkelt att följa upp. Målsättningarna måste vara mätbara, realistiska, tidssatta och ansvarfördelade och styrningen ska vara tydlig. Stadens nya Program för full delaktighet är ett styrdokument för alla stadens nämnder och styrelser. Programmet utgår från ett rättighetsperspektiv och är ett av flera styrdokument som staden har för arbetet med att skapa en stad där alla invånare ges jämlika förutsättningar. Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning grundas på följande styrdokument: Göteborgs kommunfullmäktiges budgetmål och inriktningar Nationella inriktningsmål för funktionshinderpolitiken FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om barnets rättigheter De grundläggande principerna för FN:s konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är: Respekt för människors lika värde och självständighet, oberoende och frihet att göra egna val. Icke-diskriminering. Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället. Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av mänsklighetens mångfald. Tillgänglighet. Jämställdhet mellan kvinnor och män. Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för barnets rätt till integritet. Stöd för att uppnå vissa rättigheter är särskilt omhändertaget genom lagstiftning i t ex Socialtjänstlagen eller Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Syfte Programmet syftar till att förtydliga fullmäktiges vision Göteborg en hållbar stad öppen för världen och vad som i budget anges ska uppnås för att personer med funktionsnedsättning ska bli fullt delaktiga. Programmet riktar sig till stadens nämnder och styrelser och formulerar mål ur ett rättighetsperspektiv. 1

12 Struktur för uppföljning av programmets mål Varje rättighetsområde inleds med en kort problembeskrivning som bygger på befintlig forskning. Problembeskrivningarna syftar till att stödja förvaltningar och bolag i värderingen av prioriteringar och aktiviteter i verksamheten. Nämnder och styrelser ansvarar för att i sina egna planer omsätta programmets mål utifrån den egna verksamhetens förutsättningar genom konsekvensanalyser, prioriteringar, åtgärdsplaner och uppföljningar. Det saknas lokala mått som svarar mot flertalet av de olika målområdena i programmet. Indikatorer ska bidra till att skapa den baslinje staden behöver för att kunna mäta förändring och följs upp i den ordinarie planerings- och budgetprocessen. Utvärdering av programmet Programmet gäller tillsvidare och utvärderas mandatperiodens fjärde år i samverkan med intresseorganisationerna inom funktionshinderområdet. Kommunstyrelsen beslutar om revidering av programmet. Utgångspunkter för programmet De rättigheter Sverige som stat har förbundit sig att följa ska säkerställa att alla medborgare har jämlik tillgång till sina rättigheter. Respekten för människors lika värde, självständighet, oberoende och frihet att göra egna val ska genomsyra Göteborgs Stad. Stadens verksamheter ska erbjuda lika möjligheter och rättigheter oavsett funktionalitet, etnicitet, ålder, kön, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Inriktningar i kommunfullmäktiges budget som rör medborgare med funktionsnedsättning har i programmet sorterats under fem rättighetsrubriker. För att nå programmets mål behöver stadens förvaltningar och bolag samverka. Detta bidrar till att skapa en socialt hållbar stad. 2

13 Två perspektiv ska prägla allt arbete i staden För att nå fram i arbetet med de två perspektiven ska erfarenhetskunskap tas till vara. Medvetenhet - Alla medarbetare i staden ska ha goda kunskaper om de mänskliga rättigheterna och de förutsättningar som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga. Kunskaperna ska utgå från ett normkritiskt förhållningssätt. Användbarhet Stadens verksamheter ska vara användbara för alla invånare. Det förutsätter att tillgängligheten säkerställs när det gäller den fysiska miljön, resande, bemötande, information och kommunikation. 1 Rätten till demokratiskt deltagande Personer med funktionsnedsättning är mindre delaktiga i många delar av samhället än övriga befolkningen. Det finns ojämlikheter som visar på att rättigheterna för många personer med funktionsnedsättning inte är säkerställda fullt ut. 1:1 Göteborgarnas möjligheter till demokratiskt inflytande ska säkerställas. 1:2 Vuxna, barn och unga har rätt att delta i beslutsfattande och planering av åtgärder som berör dem. 1:3 Kvalitativa utvärderingar ska ske i samverkan med dem som använder verksamheten. 1:4 Stadens verksamheter ska göra nödvändiga anpassningar så att alla invånare har jämlika förutsättningar att förstå information och uttrycka synpunkter. 2 Rätten till omsorg, hälsa och personlig trygghet Ohälsan bland barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning är högre än hos befolkningen i övrigt. 2:1 Stadens verksamheter ska ha en hög medvetenhet om faktorer som påverkar hälsa såsom socialt deltagande, levnadsvanor, ekonomi, arbete/sysselsättning och upplevd trygghet. 2:2 Alla som arbetar i stadens verksamheter ska bemöta invånarna på ett professionellt sätt och individens behov ska vara i centrum. 2:3 Göteborg ska upplevas som en trygg stad. 2:4 Medborgare med funktionsnedsättning ska få information om sina rättigheter och möjligheter. Kommunikationen ska ske på det sätt som individen kan ta del av och förstå. 2:5 Barns behov och möjlighet till inflytande ska säkerställas. 3

14 3 Rätten till utbildning Det är dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning känner sig otrygga i skolan och fyra gånger vanligare att de utsätts för mobbing. Färre personer med funktionsnedsättning har eftergymnasial utbildning än övriga befolkningen. 3:1 Alla barn, ungdomar och vuxna har rätt till förutsättningar att nå utbildningsmålen. 3:2 Alla elever ska uppleva skolan som en trygg plats. 3:3 Information om möjligheter och rättigheter ska ges på det sätt som den enskilde invånaren kan ta del av och förstå. 4 Rätten till arbete och bostad Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är avsevärt högre än bland övrig befolkning. Låg försörjningsgrad leder bland annat till sämre hälsa och begränsade möjligheter till olika val exempelvis bostad. 4:1 Arbete på den vanliga arbetsmarknaden ska vara första prioritet. 4:2 Staden ska inom den egna organisationen verka för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning. 4:3 Stadens riktade arbetsmarknadsinsatser för människor med funktionsnedsättning ska intensifieras. 4:4 Staden ska verka för att öka antalet tillgängliga och användbara bostäder. 4:5 Information om möjligheter till arbete och/eller bostad ska ges på det sätt som medborgaren kan ta del av och förstå. 5 Rätten till kultur och fritid Barn med funktionsnedsättning är i högre grad än andra beroende av familjens stöd och ekonomiska förutsättningar för att få en aktiv fritid med möjlighet till vänskapsrelationer. Stillasittande fritid är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. 5:1 Det ska vara möjligt att självständigt ta del av och utöva kultur- eller fritidsverksamhet. 5:2 Stadens föreningsbidrag ska bidra till att alla ska kunna delta. 5:3 Information om kultur och fritid ska ges på det sätt som medborgaren kan ta del av och förstå. 4

15 Indikatorer 1 Rätten till demokratiskt deltagande Indikatorer Mål Ansvarig nämnd/styrelse Upplevelse av tillgänglighet på stadens webbplats. 1:4 2:4 3:3 4:5 5:3 Nämnden för konsument- och medborgarservice Indikator i barnperspektiv Yngres upplevelse av tillgängligheten på stadens webbplats 1:5 Nämnden för konsument- och medborgarservice 2 Rätten till omsorg, trygghet och personlig hälsa Indikatorer Andel av medarbetarna som genomgått kompetensutveckling som ökar medvetenheten inom området. 2:1 2:2 Alla nämnder och styrelser Andel verksamheter som mäter personer med funktionsnedsättnings upplevelse av trygghet. 2:3 Alla nämnder och styrelser Indikatorer i barnperspektiv Andel av verksamhetens ärenden rörande barn och ungdom med funktionsnedsättning som varit aktuella för strukturerad samverkan. 2:1 2:2 2:5 Stadsdelsnämnder Andel nämnder som har rutiner för att säkra uppföljningen av hälsa hos elever med funktionsnedsättning. 2:1 Stadsdelsnämnder 5

16 3 Rätten till utbildning Indikatorer i barn- och vuxenperspektiv Mål Ansvarig nämnd/styrelse Antal enkelt avhjälpta hinder som återstår att åtgärda i stadens gymnasie- och vuxenutbildningslokaler. 3:1 3:2 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Utbildningsnämnden Lokalnämnden Andel elever med funktionsnedsättning som når kunskapsmålen. 3:1 3:2 Stadsdelsnämnder Utbildningsnämnden Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Andel fysiskt fullt tillgängliga grund- och grundsärskolor i staden. 3:1 3:2 Stadsdelsnämnder Lokalnämnden Antal enkelt avhjälpta hinder som återstår att åtgärda i stadens grund- och grundsärskolor. 1:1 1:2 Stadsdelsnämnder Lokalnämnden Andel enkäter i samtliga skolformer som erbjuder eleven en möjlighet att svara på om hen har en funktionsnedsättning. 1:1 1:2 1:3 Stadsdelsnämnder Utbildningsnämnden Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 6

17 4 Rätten till arbete och bostad Indikatorer Antal riktade arbetsmarknadsinsatser som genomförts. 4:1 4:3 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Stadsdelsnämnder Andel anställda med funktionsnedsättning inom Göteborgs Stad 4:2 Alla nämnder och styrelser Andel Tillgänglighetsmärkta lägenheter i kommunalt bostadsbestånd. 4:4 Fastighetsnämnden Indikator i barnperspektiv Andel av stadens sommarjobb/praktikplatser som avdelas för unga personer med funktionsnedsättning. 4:1 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Stadsdelsnämnder 7

18 5 Rätten till kultur och fritid Indikatorer Mål Ansvarig nämnd/styrelse Andel bidragsgivande nämnder som via föreningsbidragen stimulerar föreningar att aktivt arbeta för att alla ska kunna delta. 5:2 Idrotts- och föreningsnämnden Social resursnämnd Kulturnämnden Stadsdelsnämnder Antal enkelt avhjälpta hinder som återstår att åtgärda vid stadens idrottsanläggningar och badhus 5:1 Idrotts- och föreningsnämnden Park- och naturnämnden Styrelsen för GotEvent AB Styrelsen för Higab Antal enkelt avhjälpta hinder som återstår att åtgärda vid stadens kulturinstitutioner. 5:1 Kulturnämnden Styrelsen för Higab Andel kultur- och idrottsaktiviteter publicerade på stadens webbplats som har information om tillgänglighet. 5:3 Nämnden för konsument- och medborgarservice Indikator i barnperspektiv Andel av kulturskolans lokaler som är fysiskt tillgängliga. 5:1 Stadsdelsnämnder 8

19 Källor Styrande dokument Internationellt Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, FN Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN Den europeiska strategin för personer med funktionshinder Nationellt Regeringsform (1974:152) Yttrandefrihetslag (1974:152) Lag om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558) Förvaltningslag (1986:223) Kommunallag (1991:900) Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Vallag (1997:157) Lag om färdtjänst (1997:736) Arbetsmiljölag (1997:1160) Socialtjänstlag (2001:453) Lag om offentlig upphandling (2007:1091) Diskrimineringslag (2008:576, 2014:958) Språklag (2009:600) Plan- och bygglag (2010:900) Lag om kollektivtrafik (2010:1065) 9

20 Skollag (2010:1100) Bibliotekslag (2013:801) Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 1/ Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Göteborgs Stad Kommunfullmäktiges budget 2015 med mål och inriktningar för staden. Uppföljning/Forskning Nationellt och lokalt Hälsa på lika villkor? - Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning, Statens folkhälsoinstitut 2008:17 Sverige första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, januari 2011 Utvärdering 2012 av Göteborgs Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan, antagen i kommunstyrelsen Hur är läget 2014? Uppföljning av funktionshinderpolitiken, Myndigheten för delaktighet 2014:6 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Delrapportering av regeringsuppdrag, Folkhälsomyndigheten, 15 mars 2014 Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderpolitiska strategin delrapport 3, mars 2014 Nationella trygghetsundersökningen 2013 Om utsatthet, otrygghet och förtroende, Brottsförebyggande Rådets rapport 2014:1 Erfarenhetsrapport 2014 Personligt ombud, Bräcke Diakoni Barn och unga med funktionsnedsättning särskilt Revisionsrapport : Lika villkor för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, Göteborgs Stads Stadsrevision Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, Riksrevisionen (RiR 2011:17) Fokus 12 Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning, Ungdomsstyrelsen (2012:3) 10

21 Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, Statens folkhälsoinstitut, juni 2012 Hur är läget 2013? - Uppföljning av funktionshinderpolitiken, Barn och unga sid , Handisam Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Fokhälsomyndigheten (Grundrapport, december 2014) Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor Förslag till ett utvecklat uppföljningssystem, Ungdomsstyrelsen Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Delrapportering av regeringsuppdrag, Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning, Folkhälsomyndigheten Barn äger Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag, Handisam (2014:4) Riktat föräldrastöd RiFS-projektets slutrapport. En aktionsforskningsansats för att kartlägga behov och förbättra stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning, FoU i Väst, Göteborgs Universitet m.fl., maj 2014 Slutrapport projekt Personlig Koordinator, Bräcke Diakoni, Arvsfonden och Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Göteborgs med omnejd, januari 2015 Välkommen till verkligheten Barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan, Barnombudsmannen mars 2015 FN:s Barnrättskommittés femte rapport om Sverige, 6 mars

22 Bilaga 2 Arbetsgrupp och dialoger Översändes som separat handling Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (11)

23 Sammankallande :Louise Odengard och Lena Hasselgren, Stadsledningskontoret/SLK Arbetsgrupp för Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning: Ulla Adolfsson HSO Catarina Ahlquist SRF Niclas Bengtsson Konsument- och medborgarservice, Service- och e- tjänstutveckling Birgitta Branegård Fastighetskontoret, Utvecklingsenheten Boende Henrik Ehrlington HSO Håkan Högberg DHR Anna-Carin Jansson Stadsledningskontoret, Avdelningen för mänskliga rättigheter Robert Kindberg DHR Herbert Månsson GDF Dennis Petersson SRF Christina Simonsson FUB Genomförda dialoger och avstämningar: Fastighetskontoret Kulturförvaltningen Avdelningen för utbildning och folkhälsa, SLK Avdelningen för individ- och familjeomsorg och funktionshinder, SLK Avdelningen för strategisk samordning, SLK Avdelningen för kommunikation, SLK Avdelningen för mänskliga rättigheter, SLK Avdelningen för statistik, SLK

24 Bilaga 3 Protokollsutdrag från KS med yrkande från S,V och MP Översändes som separat handling Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (11)

25 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0461/12 Yrkande från MP, S och V gällande en ny plan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar och yrkande från KD, M och FP om program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning - Synvändan Tidigare behandling Bordlagt den 22 maj 2013, Handlingar Yrkande från MP, S och V den 5 juni Yrkande från KD, M och FP den 15 maj Yrkande från M, FP och KD den 17 maj Yrkanden Kia Andreasson (MP) yrkar bifall till yrkande från MP, S och V den 5 juni Tjänstgörande ordförande Jonas Ransgård (M) yrkar bifall till yrkande från KD, M och FP den 15 maj 2013 och meddelar att yrkande från M, FP och KD den 17 juni 2013 återtas. Propositionsordning Tjänstgörande ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att yrkandet från MP, S och V bifallits. Beslut Enligt yrkande från MP, S och V: Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med handikapprörelsen utarbeta en ny plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning utifrån yrkandet från MP, S och V den 5 juni Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson 1 (2)

26 Ordförande Jonas Ransgård Justerare Dario Espiga Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)

27 Ersätter tidigare yrkande Yrkande (MP), (S), (V) Kommunstyrelsen Ny plan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar Vi vill ta fasta på den utvärdering som gjorts av Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan när vi nu, efter att också tagit del av organisationernas remissvar, går vidare. Vi delar uppfattningen som HSO, DHR, FUB, GDF, SRF och Unga Rörelsehindrade framför att en revidering av nuvarande plan är otillräckligt, och att vi framöver behöver ta fram en ny strategi/plan med ett rättighetsperspektiv. Vi delar också uppfattningen att Synvändan har haft en problematisk form, och det har funnits oklarheter vilken ställning dokumentet har. Göteborgs Stads budget är det övergripande och överordnade styrdokumentet. Erfarenheten visar således att styrningen måste bli tydligare på det här området. Samordningen mellan stadens verksamheter och tydligare ansvarsförhållanden bedömer vi krävs för att arbetet ska få en skjuts framåt. De målsättningar som sätts upp inom olika fokusområden måste vara såväl tydliga som mätbara, realistiska, tidssatta som ansvarsfördelade. Rutiner för uppföljning och utvärdering av planen ska förberedas i samband med dess utarbetande. Det krävs också en översyn och plan kring hur goda resultat ska implementeras i verksamheterna framöver, samt hur planen ska förankras. Strukturen i planen måste vara tydlig och lätt att följa upp. Arbetet framöver ska också ta fasta på de brister i verksamheterna som utvärderingen av Synvändan påvisar. Det arbete som redan pågår inom området, utifrån tidigare givna uppdrag, ska också kopplas till arbetet med framtagandet av en ny plan. Planen ska utarbetas i samråd. En arbetsgrupp mellan staden och dess råd för funktionshinderfrågor kan vara ett lämpligt sätt att gå vidare med frågan. I detta arbete måste också aktörer från olika delar staden inkluderas, såsom kompetens från Fastighetskontoret och förvaltningen för konsument- och medborgarservice. Utifrån detta behövs en ny plan för full delaktighet - Begreppet full delaktighet är kopplat till FN: s standardregler. Reglernas målsättning är att personer med funktionshinder skall behandlas som vilken medborgare som helst och därmed ha samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. Vi menar att det är en fråga om demokrati, om lika möjligheter, om ökat självbestämmande, inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. KOMMUNSTYRELSEN BESLUTAR Att uppdra åt Stadsledningskontoret att i samverkan med handikapprörelsen utarbeta en ny plan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar utifrån ovanstående inriktningar