DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 0610 DOM Stockholm Mål nr M ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom i mål nr M , se bilaga KLAGANDE Umeå kyrkliga samfällighet, Box Umeå Ombud: Kent Gabrielsson c/o Umeå kyrkliga samfällighet Box Umeå MOTPART Länsstyrelsen i Västerbottens län Umeå SAKEN Krematorieverksamhet på fastigheten Stadsliden 3:34 i Umeå kommun MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut endast på så sätt att tiden för när utsläppsbegränsningen i villkor 4 ska börja gälla bestäms till den 1 september 2012 och tiden då förstagångsbesiktning i villkor 8 ska utföras bestäms till den 1 mars Överklagandet i övrigt avslås. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.hovratt@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Umeå kyrkliga samfällighet (samfälligheten) har yrkat att tillståndet ska ändras enligt följande. Samfälligheten har i första hand yrkat att villkor 4 ska ges följande lydelse. 4. Utsläpp av partiklar i rökgaserna får som riktvärde och medelvärde under ett besiktningstillfälle inte överstiga 100 mg/m 3 norm torr gas vid 11 % O 2. Samfälligheten har i andra hand yrkat att villkor 4 ska ges följande lydelse. 4. Utsläpp av partiklar i rökgaserna får som riktvärde och medelvärde under ett besiktningstillfälle inte överstiga 20 mg/m 3 norm torr gas vid 11 % O 2. Utsläppsbegränsningen ska gälla två år från den dag denna dom vinner laga kraft. Samfälligheten har yrkat att villkor 8 ska upphävas. Länsstyrelsen har motsatt sig ändring. Länsstyrelsen har föreslagit att villkor 4 ska börja gälla ett år från dagen för doms meddelande. UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Parterna har i allt väsentligt åberopat samma grunder och omständigheter som vid miljödomstolen med tillägg av följande. Samfälligheten Villkor 4 Avskiljningen av partiklar ska endast ses i ljuset av miljöskadan av att släppa ut partiklar och inte som ett sätt att reducera utsläppen av kvicksilver. Partiklarna från ett krematorium består till största delen av olika salter såsom kalium- och kalciumsalter av sulfat samt klorid och fosfat. Partiklarna kan därför jämföras med partiklar från biobränsleförbränning. I en rapport upprättad vid avdelningen för

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen kärnfysik vid Lunds tekniska högskola anförs följande. "I två separata, ännu opublicerade, studier undersöktes hälsopåverkan av rök från vedeldning och trafikavgaser. Enligt resultaten kommer, om vi andas in lika många partiklar från vardera källan, mer än dubbelt så många av dem från trafiken att stanna kvar i kroppen. Förklaringen har sannolikt med storlek och vattenupptagningsförmåga hos partiklarna att göra. Luften i lungorna är nästan mättad med vattenånga, något som kan ses på kondensdimman från andedräkten en kall vinterdag. Partiklarna från vedeldning innehåller mycket salt som tar upp vattenångan och gör att de växer till en storlek där sannolikheten för deposition är låg. Partiklarna från trafik är å andra sidan mer vattenfrånstötande. De förblir små även vid hög fuktighet, vilket får dem att förflytta sig fort vid krockar med luftmolekylerna. Därmed löper de hög risk att fastna på ytor i närheten." Slutsatsen som kan dras av rapporten är att en hög saltandel i partiklar medför att en mindre del av dem deponeras i lungorna och har därför en mindre hälsopåverkan. Då utsläppen av partiklar från ett krematorium, till skillnad mot utsläppen i biltrafik och vid vedeldning, sker från en relativt hög höjd blir påverkan dessutom mer ett miljöproblem än ett hälsoproblem. Kostnaden för installation av en komplett filteranläggning uppgår till cirka fyra miljoner kr. Med en avskrivningstid om 10 år och en ränta om 6 procent blir kostnaden, inklusive underhållskostnader och ökade elkostnader, cirka kr. Om antalet kremeringar uppgår till 650 stycken per år och utsläppet är max 100 g partiklar per kremering, uppgår utsläppet av partiklar till cirka 65 kg/år. Avskiljningskostnaden blir då cirka kr/kg partiklar. Kostnaden framstår som orimlig. Särskilt mot bakgrund av att partiklarna till stor del utgörs av vattenlösliga salter. Miljödomstolen i Växjö har i mål nr M , som bl.a. rörde prövning av villkor om utsläpp av stoft i luft från rökgaser från en biobränsleanläggning, konstaterat att installation och underhåll av ett elektrofilter till en kostnad om 270 kr/kg avskilt stoft inte stod i proportion till den reningsgrad som skulle uppnås. Utsläppet av partiklar kan också ställas i relation till utsläppen från vedeldade småhus. Ett vedeldat småhus med en äldre panna släpper ut två gånger så stor mängd partiklar som krematoriet i Umeå. Tillämpas en avskiljningskostnad om kr per kg

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen partiklar för sådana småhus, skulle de åläggas reningsutrustning med en kapitalkostnad om 2 miljoner kr per år eller cirka 15 miljoner kr i investeringskostnad. Beträffande den i villkoret uppsatta tiden kan konstateras att samfälligheten inte har någon möjlighet att hinna förbereda, ta fram upphandlingsunderlag samt upphandla och projektera en byggnation till den 1 juli 2010, vilken är den tid som länsstyrelsen har föreskrivit. Installation av ett filter kan innebära krav på bygglov. Dessutom behöver en upphandling genomföras. Både bygglovet och upphandlingen kan överklagas. Tiden för när villkoret ska börja gälla bör därför vara så tilltagen att eventuella överklagandeprocesser ryms inom den. Det finns även risk för att leverantören av filtret går i konkurs. Det är därför rimligt att tiden i villkoret ändras till två år från det att domen vinner laga kraft. Villkor 8 Villkoret är kopplat till att ett textilfilter installeras. Ändras villkor 4 i enlighet med samfällighetens förstahandsyrkande är villkoret obehövligt. Villkoret är vidare onödigt då åtgärden kan regleras via bestämmelser som tillsynsmyndigheten förfogar över i 26 kap. miljöbalken. Villkoret är därför en onödig dubbelreglering. Länsstyrelsen har dessutom inte meddelat motsvarande villkor för krematoriet i Skellefteå. Tillstånd inom en och samma bransch bör utformas på samma sätt, så att en konkurrensneutralitet kvarstår. Länsstyrelsen Villkor 4 Helsingforskommissionen (HELCOM) har rekommenderat att utsläpp av partiklar från krematorier med mer än 500 kremationer per år ska begränsas till högst 10 mg/nm 3. Sverige har ratificerat konventionen. Villkoret i samfällighetens tillstånd för 650 kremationer per år medger dubbelt så höga utsläpp. Det saknas skäl att tillåta utsläpp som är tio gånger så stora som de som rekommenderas av HELCOM. Det saknas vidare underlag som visar att en vedeldad villapanna släpper ut mer partiklar än ett krematorium utan filter. I stället för en sådan jämförelse bör kravet på

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen användning av bästa möjliga teknik tillämpas. Ett lämpligt textilfilter för partikelavskiljning kan vidare kompletteras med aktivt kol för en effektiv avskiljning av kvicksilver ur rökgaserna. Denna fråga har dessutom fått förnyad aktualitet i och med IVL Svenska Miljöinstitutets rapport från 1 januari Det är i och för sig inte omöjligt att bygglov och upphandling överklagas samt att leverantörer går i konkurs. Omständigheterna är dock inte sådana att de bör påverka bedömningen av vad som är rimlig tid för nödvändiga åtgärder. Då någon ny ugn inte ska byggas torde även den omständigheten sakna betydelse för bedömningen. Villkor 8 Att en prövningsmyndighet beslutar om något som inte regleras i lagstiftning kan inte vara att bedöma som en dubbelreglering. Inte heller utgör det ett hinder för villkoret att en tillsynsmyndighet kan besluta om samma sak. Det är vidare svårt att se hur ett krav på en förstagångsbesiktning skulle kunna påverka den eventuella konkurrensen mellan olika krematorier. Samfälligheten har inte heller förmått visa att så skulle vara fallet. Naturvårdsverket Naturvårdsverket har avstyrkt bifall till samfällighetens yrkande om ändringa av villkor 4 och har inte några synpunkter på överklagandet avseende villkor 8. Naturvårdsverket har anfört i huvudsak följande. Det är oklart hur samfälligheten har kommit fram till investeringskostnaden och avskiljningskostnaden. Enligt en rapport från SIKA (Rapport 2002:12, tabell 5,3) värderas partikelutsläppens lokala effekter i kr per kg enligt följande för ett antal orter: Värdering av partikelutsläpps lokala effekter i kr/kg. Stockholms innerstad: Stockholms ytterstad: Storstockholm yttre: 2 400

6 6 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Uppsala: Falun: Södertälje: Utifrån tabellen bör Umeå anses likvärdigt med Uppsala eller Falun och partikelutsläppen bör därmed värderas till mellan kr/kg, Sveriges krematorie- och kyrkogårdsförbund (SKKF) har vidare uppskattat att investeringskostnaden för en ny krematorieanläggning, inklusive efterbrännkammare samt rökgaskylnings- och filteranläggning för rening av bl.a. partiklar, till 7-8 miljoner kr. Av beloppet har 30 procent ansetts utgöra kostnaden för rökgaskylnings- och filteranläggningen för partiklar. Partikelrening skulle således kosta ca 2,1 2,4 miljoner kr. Skälig kravnivå, enligt bästa möjliga teknik, för utsläpp av partiklar från ett krematorium av den i målet aktuella storleken bör vidare vara 10 mg/nm 3, vilket framgår av Naturvårdsverkets senaste branschfaktablad. Nivån garanteras också av leverantörer av krematorieugnar. Även HELCOM har tagit fram en rekommendation för utsläpp från krematorier (Recommendation 29/1, Reduction of Emissions from Crematoria). Rekommendationen gäller för krematorier med en kapacitet för mer än 500 kremeringar per år och värdet för total halt stoft har angetts till 10 mg/nm 3. Samfällighetens genmäle Den av Naturvårdsverket åberopade rapporten från SIKA avser partikelutsläpp från vägtrafik och är inte jämförbar med partikelutsläpp från krematorieverksamhet. Detta då dels utsläppen sker på olika sätt, dels partiklarna har olika innehåll. Om värdena skulle tillämpas på miljöfarlig verksamhet skulle det leda till orimliga konsekvenser. En avskiljningskostnad om kr per kg partiklar skulle i så fall innebära att i princip alla småpannor ska ha ett krav på textil- eller elfilter. SKKF:s redovisning av kostnader för installation bör bedömas med viss försiktighet. Kostnaden kan dessutom inte anses utgöra någon genomsnittskostnad. Samfälligheten

7 7 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen har varit i kontakt med två leverantörer som har uppgett att kostnaden för enbart textilfiltret uppgår till mellan fem och sex miljoner kr. IVL rapporten tillför inget nytt beträffande utsläpp av partiklar. Det är regeringen som ska vidta åtgärder för att HELCOM:s rekommendation uppnås. Det ligger därför närmast tillhands att Naturvårdsverket får i uppdrag att utfärda generella föreskrifter för krematorier. Några sådana föreskrifter har inte utfärdats. Tilläggsbegränsningar avseende bl.a. partiklar i rekommendationerna torde dessutom endast innebära en låsning till kvicksilveravskiljningsteknik baserad på kol och textilt spärrfilter. Genom tilläggen har andra tekniker uteslutits. Rekommendationens partikelkrav har därför inte ha någon betydelse i förevarande fall. Då länsstyrelsen åberopar HELCOM: rekommendation avseende partiklar borde länsstyrelsen kunna medge tid till den 1 januari 2015, vilken är den tidpunkt som rekommenderas för befintliga anläggningar att installera utrustning för partikelavskiljning. MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Villkor 4 Alla som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd ska enligt 2 kap. 3 miljöbalken utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Försiktighetsmåtten ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kraven på hänsyn gäller enligt 7 samma kapitel i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaden för sådana åtgärder.

8 8 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Samfälligheten har i första hand yrkat att partikelhalten i villkor 4 ska ändras från 20 mg/m 3 till 100 mg/m 3. Miljööverdomstolen kan inledningsvis konstatera att det är befogat att vid krematorieverksamhet uppställa krav på utsläpp av partiklar, eftersom det kan antas att verksamhetens utsläpp av dessa medför skada på människors hälsa eller på miljön. Mot bakgrund av vad som har framgått av utredningen delar vidare Miljööverdomstolen länsstyrelsens bedömning att det är rimligt att utsläppen av partiklar till luft, med användande av bästa möjliga teknik, begränsas till 20 mg/m 3. För att den aktuella verksamheten ska klara det uppsatta villkoret krävs att ett textilfilter installeras. Frågan är om kostnaden för denna åtgärd är rimlig i förhållande till miljönyttan av den. Det har i målet redovisats olika kostnadsuppgifter för installation av ett filter. Även vid en bedömning baserad på den högre investeringskostnaden som sökanden har hävdat finner Miljööverdomstolen att kostnaden, med beaktande både av verksamhetens art och omfattning samt förhållandena i övrigt, är ekonomiskt rimlig och miljömässigt motiverad. Därmed saknas skäl att ändra den i villkor 4 angivna partikelhalten. Samfällighetens i första hand framställda yrkande ska därför avslås. I andra hand har samfälligheten yrkat att i vart fall tiden för när villkoret ska börja gälla ändras från den 1 juli 2010 till två år från den dag domen vinner laga kraft. Miljööverdomstolen delar samfällighetens bedömning i denna fråga att det kommer att behövas mer tid för att kunna genoföra nödvändiga åtgärder för att uppnå kravet i villkoret och att en rimlig tid är två år. Tidpunkten bör lämpligen flyttas fram till den 1 september Villkor 8 Miljööverdomstolen finner inte skäl att upphäva villkoret om utförande av en förstagångsbesiktning. Samfällighetens yrkande om detta ska därför avslås.

9 9 SVEA HOVRÄTT DOM M Miljööverdomstolen Det finns däremot skäl att ändra tiden för när villkoret ska vara uppfyllt. Miljööverdomstolen anser att besiktningen, i likhet med vad länsstyrelsen har föreskrivit, ska utföras sex månader efter den i villkor 4 angivna tiden. Detta innebär att en förstagångsbesiktning av anläggningen ska utföras senast den 1 mars Domen får enligt 23 kap. 8 miljöbalken inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, miljörådet Rolf Svedberg och hovrättsrådet Henrik Runeson samt tf. hovrättsassessorn Linda Billung, referent. Enhälligt.

10 Bilaga A 1 UMEÅ TINGSRÄTT Miljödomstolen DOM meddelad i Umeå Mål nr M KLAGANDE Umeå kyrkliga samfällighet, , Box 521, Umeå Ombud: Anders Åkesson, Solhemsgatan 24, Hässleholm MOTPART Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå ÖVERKLAGAT BESLUT Beslut av Länsstyrelsen i Västerbottens län den 13 juni 2008 i ärende nr , se bilaga 1 SAKEN Krematorieverksamhet på fastigheten Umeå Stadsliden 3:34 DOMSLUT Miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet endast på följande sätt. Beträffande tillståndets omfattning ska de två sista meningarna i beslutets första stycke ha följande lydelse. Tillståndet avser högst 650 kremeringar per kalenderår eller kremeringar under en treårsperiod (kalenderår). Vid driftstopp på andra krematorier och vid pandemier eller större olyckor som medför ett stort antal avlidna får antalet kremeringar överskridas efter tillsynsmyndighetens godkännande. Med upphävande av vad som förordnats i det överklagade beslutet föreskriver miljödomstolen att villkor 3 ska ha följande lydelse. För att begränsa utsläppen av kvicksilver ska vid varje kremering minst 9 gram selen tillföras i sådan inkapslad form att detta inte antänder förrän kistan faller ihop. Driftjournal ska föras Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Umeå Nygatan E-post: miljodomstolen.umea@dom.se måndag fredag 09:00-12:00 13:00-15:00

11 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen Villkor 6 ska ha följande lydelse. Flytande kemiska produkter och farligt avfall i verksamheten ska förvaras väl skyddade inomhus på en tät yta i rum utan golvavlopp alternativt förvaras invallade till full volym och vara tydligt märkta med innehåll och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp. Farligt avfall innehållande kvicksilver och kvicksilverföreningar ska förvaras i väl tillslutna behållare så att läckage och avdunstning minimeras. Farligt avfall innehållande kvicksilver och kvicksilverföreningar ska transporteras bort för slutlig omhändertagande minst en gång per år av behörig transportör till behörig mottagare. 2 Miljödomstolen upphäver villkor 9. Yrkanden som inte behandlats i det föregående lämnas utan bifall.

12 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen YRKANDEN M.M. Umeå kyrkliga samfällighet (samfälligheten) har, som talan slutligen bestämts, yrkat att nedan upptagna villkor ändras på följande sätt. I första hand vad beträffar tillståndets omfattning, att miljödomstolen ska föreskriva följande. Tillståndet avser högst 650 kremeringar per kalenderår eller kremeringar under en treårsperiod (kalenderår). Vid driftstopp på andra krematorier samt vid pandemier eller större olyckor som medför ett stort antal avlidna får antalet kremeringar överskridas efter tillsynsmyndighetens godkännande. I andra hand beträffande tillståndets omfattning att följande föreskrivs. Tillståndet avser högst 650 kremeringar per kalenderår Vid driftstopp på andra krematorier samt vid pandemier eller större olyckor som medför ett stortantal avlidna får antalet kremeringar överskridas efter tillsynsmyndighetens godkännande. Villkor 3 I första hand att villkoret får denna lydelse. Vid kremering ska selen tillsättas i sådan omfattning att kvicksilver i möjligaste mån binds som kvicksilverselenid. Det ska finnas rutiner som säkerställer att selen tillsätts i tillräcklig omfattning. I andra hand yrkas att det vad beträffar utsläpp av kvicksilver föreskrivs följande. Samfälligheten ska under en prövotid om 5 år utreda, undersöka, följa utvecklingen och tekniken för att avskilja kvicksilver. Under prövotiden får utsläppet av kvicksilver inte överstiga 0,75 gram/kremering. Värdet ska gälla som riktvärde för medelvärdet under ett besiktningstillfälle. I sista hand yrkas att följande föreskrivs. Utsläppet av kvicksilver får inte överstiga 0,75 gram/kremering. Värdet ska gälla som riktvärde för medelvärdet under ett besiktningstillfälle. Villkor 4 Utsläppet av partiklar i rökgaserna får som riktvärde och medelvärde under ett besiktningstillfälle inte överstiga 100 mg/m³ norm torr gas vid 11 % O 2. Utsläppsbegränsningen ska gälla två år från den dagen denna dom vinner laga kraft. Villkor 6 I första hand yrkas att villkoret kompletteras med följande tillägg. Villkoret omfattar inte förvaring av mindre mängder kemiska produkter i direkt anslutning till förbrukningsställe. Med mindre mängder avses volymer mindre än 2 liter. I andra hand yrkas att villkoret ges följande lydelse. Flytande kemiska produkter och farligt avfall i verksamheten ska förvaras väl skyddade inomhus på en tät yta i rum utan golvavlopp alternativt förvaras invallade till full volym och vara tydligt märkta med innehåll och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller

13 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen läckage samlas upp. Farligt avfall innehållande kvicksilver och kvicksilverföreningar ska förvaras i väl tillslutna behållare så att läckage och avdunstning minimeras. Farligt avfall innehållande kvicksilver och kvicksilverföreningar ska transporteras bort för slutlig omhändertagande minst en gång per år av behörig transportör till behörig mottagare. Villkor 8 och 9 Samfällighet yrkar att villkoren ska upphävas Samfällighet yrkar slutligen att miljödomstolen ska meddela att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen vunnit laga kraft (verkställighet). Länsstyrelsen har medgett att villkor 3 börjar gälla, som slutligt villkor, den 31 december Länsstyrelsen har vidare medgett att utsläppsbegränsningarna i villkor 4 och 5 ska gälla två år från lagakraftvunnen dom. Slutligen har samfällighetens andrahandsyrkande avseende villkor 6 medgivits. I övrigt har länsstyrelsen bestritt yrkandena. UTVECKLANDE AV TALAN Samfälligheten har till utvecklande av sin talan anfört i huvudsak följande. Villkor 3 Kvicksilver Institutet för miljömedicin (IMM), har utfört en bedömning av hälsorisker till följd av exponering av kvicksilver från krematorier. Beräknande högsta genomsnittliga upptag av kvicksilver från krematorierökgaser ger ett visst tillskott till bakgrundsexponeringen via omgivningsluften i direkt närhet till krematoriet, men ett mycket litet tillskott redan några hundra meter från krematoriet. Mot bakgrund av den osäkerhet beträffande nolleffektdos som föreligger, är det dock angeläget att minska exponeringen för kvicksilver så mycket som möjligt. IMM har därvid tagit fram högsta beräknade årsmedelvärden av kvicksilver i luft på bl.a.100 meters avstånd. Värdena är baserade på att bebyggelsen är belägen i den förhärskande vindriktningen: Beräknad årsmedelhalt av kvicksilver i förhärskande vindriktning med 650 kremeringar per år från ett krematorium. En omräkning till årsmedelvärden med 650 kremeringar ger följande värden: Avstånd (meter) 5 gram/kremering 0,75 gram/kremering Bakgrundshalt 1) 100 0,005 µg/m 3 0,0008 µg/m 3 0,0015 µg/m ,0021 µg/m 3 0,00032 µg/m 3 0,0015 µg/m ,0004 µg/m 3 0,00007 µg/m 3 0,0015 µg/m 3 4 1) Bakgrundshalten vid IVL:s mätstationer, Pallas i Piteåområdet och Råö i Kungsbacka, uppgick som årsmedelvärde under 2006 till 0,0014 respektive 0,0016 µg/m 3. Värdena kan jämföras med WHO:s långtidsriktvärde om 1 µg/m 3.

14 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen En undersökning genomförd av IVL under 1995 (IVL-rapport B 1201) visar att kvicksilverhalten i inomhusluften i krematorier understeg det dåvarande gällande hygieniska gränsvärdet, 30 µg/m 3 (AFS, 1993:9). De förhöjda halter som uppmättes kommer, enligt rapporten, från kvicksilver som diffunderar genom ugnsväggar in i arbetslokalen. Parallella mätningar i utomhusluft genomfördes och halter omkring 2 ng/m 3 har uppmätts med undantag för då krematoriets rökgasplym passerat mätplatsen och varvid halter omkring 70 ng/m 3 uppmättes Sammanfattningsvis kan det konstateras att påverkan på närområdet är marginell. Någon skada eller olägenhet för människors hälsa kan därför inte anses föreligga. Ett visst bidrag till bakgrundsbelastningen på miljön kan emellertid inte uteslutas. Kvicksilver är ett starkt gift som ackumuleras i naturen varför det är viktigt att utsläppen minimeras utifrån den utsläppsnivå bästa teknik kan prestera. Kolfiltertekniken Ett större antal mät- och analysprotokoll från mätningar vid kolfilterförsedda krematorier finns att tillgå. Av dessa protokoll framgår det att mätningarna bekräftar Naturvårdsverkets farhågor att endast bråkdelen av den till ugn ingående kvicksilvermängden återfinns före filter. Att detta torde bero på diffusion och inte enbart på mätfel bekräftas av att kvicksilverhalten i residualet är betydligt lägre än det förväntade värdet. Detta förväntade värde beräknas genom kvoten mängd avgående kvicksilver per kremering och mängd tillsatt aktivt kol inklusive avskild partikelmängd i textilfiltret. Begreppet diffusion är en mycket viktig faktor som inte kan försummas vid bestämning av kvicksilverutsläpp från krematorieverksamhet. Naturvårdsverkets branschfakta uttalar därvid att det inte kan uteslutas att betydande mängder kvicksilver diffunderar ut genom ugnsinfodringen. Att anse att den utgående mängden i skorstenen är detsamma som totalutsläppet är en mycket allvarlig underskattning av de samlade kvicksilverutsläppen från ett kolfilterförsett krematorium. Det totala utsläppet från ett sådant krematorium är därför summan av diffunderad mängd och uppmätt mängd efter filter före skorsten. Enligt exempel på villkor i branschfakta klarar kolfilterbaserad teknik ett utsläppsvillkor om 100 mg/kremering. Till detta utsläpp måste dock adderas de diffusa utsläppen som enligt branschfakta uppgår till cirka 50 % av den ingående mängden. Den ingående mängden kan enligt branschfakta antas vara 5 gram/kremering. De diffusa utsläppen skulle då vara så stora som mg/kremering. De totala utsläppen från verksamheten torde därvid uppgå till dvs mg/kremering. Ett annat faktum som styrker den låga avskiljningsgraden i en kolfilteranläggning är den ringa halt som kan uppmätas i det förbrukade aktiva kolet. Exempelvis har halten i kol vid ett kolfilterförsett krematorium uppmätts under tre års tid. Den genomsnittliga halten kvicksilver i det förbrukade kolet motsvarar därvid 1,7 gram/kremering med årsvariationer mellan 1,2 och 2,1 gram/kremering. Generellt sett över krematorierna i landet motsvarar den avskilda kvicksilvermängden i förbrukat kol cirka 1 2 gram/kremering.

15 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen Dessa låga värden tyder på en betydande diffusion av kvicksilver till omgivningen, närmare 67 % diffusion. Utsläppet torde här röra sig om 5 gram 1,7 gram dvs. 3,3 gram eller mg/kremering från en teknik som betraktas som bästa teknik. Det redovisade värdet 100 mg i beslutet innebär i praktiken ett utsläpp om mg/kremering. Selentekniken Rökgasreningsanläggningar utan efterföljande textilfilter används vid ett flertal krematorier; Motala, Fagersta, Mariestad, Kristinehamn, Halmstad, Filipstad, Alingsås, Lidköping och Arvika. Tidigare genomförda mätningar vid ovanstående krematorier med selentillsats visar att emissionen av kvicksilver varierar mellan 0,4 och 1 gram/kremering. Genom att det finns genomfört ett stort antal mätningar kan detta material användas för att bedöma emissionen. Selentillsatsen effektivitet påverkas av bl.a. uppehållstid och temperatur varför sökanden anser det behövligt att genomföra en mätserie innan ett villkor fastställs. Mätningar i Trelleborg och Landskrona krematorium visar att ett emissionsvärde om 750 mg/kremering kan innehållas. Genomförda våtkemiska mätningar visar att avskiljningen av kvicksilver sker i ugnen. Avskiljningsgraden av kvicksilver över filtret är mycket låg, cirka %. Krav på textilfilter i kombination med selen medför därför inte en ytterligare kvicksilverreduktion. Nivån för utsläppet från bästa möjliga teknik baserat på selenmetoden är cirka 750 mg/kremering förutsatt att den ingående mängden är 5 gram/kremering. Sammanfattningsvis är därför bästa möjliga teknik selentekniken. Denna teknik kan nedbringa kvicksilverutsläppen till nivån cirka 85 % eller 750 mg/kremering över ett besiktningstillfälle. Det är därför visat att det meddelade villkoret avseende kvicksilverutsläpp inte är uppnåbart med de tekniker som står till buds och skall därför undanröjas och ersättas med samfällighetens yrkade utsläppsvillkor. Villkor 4 Partiklar Finns det skäl att anta att utsläpp av partiklar från verksamheten kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön? Kan utsläppet generera partikelhalter som medför överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM 10 eller som medför betydande förhöjda PM 10 halter? Bakgrundshalten av PM 10 i Vindeln, Västerbotten, uppgår som årsmedelvärde till cirka 7,9 µg/m 3 och som 90 percentil till 12,2 µg/m 3 enligt IVL:s mätningar. Denna mätstation är den nationella station som är närmast belägen Umeå. Detta värde är i överensstämmelse med det bakgrundsvärde som SMHI anger i sin förenklade spridningsmodell; 9 10 µg PM 10 /m 3. Det största bidraget av lokala föroreningar vid krematoriet torde härröra från vägtrafiken. Trafikflödet vid den närmaste vägen kan uppskattas ge ett tillägg från trafiken som är cirka 2 µg/m 3 för PM 10. Den lokala bakgrundshalten uppgår därför för partiklar till 12 µg/m³. En spridningsberäkning har därefter genomförts varvid det maximala timbidraget för partiklar är beräknat till cirka 10 µg/m3. Värdena är beräknade som maxvärden i vindriktningen. För att kunna jämföra med MKN har dessa räknats om till årsvärden och hur många dygn 6

16 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen respektive timmar som påverkas. Nedanstående tabeller visar att årsmedelvärdena ligger på en betryggande marginal från MKN. Parameter Bakgrunds- Bidrag Summa MKN värde Partiklar (PM 10) µg/m³ årsmedelvärde 23 <10 <33 50 µg/m³ 90-percentil (dygn) Partiklarna från ett krematorium består till största delen av olika salter såsom kalium- och kalciumsalter av sulfat, klorid och fosfat. Kvicksilverinnehållet är försumbart. Partiklarna kan därför jämföras med partiklar från biobränsleförbränning. Enligt en genomförd analys av partikelutsläppet från ett krematorium framgår det att halten vattenlösliga salter såsom natrium- och kaliumklorid utgjorde 149 mg av totalt 152 mg. Analysen genomfördes på de partiklar som fångades på filtret i samband med mätning av partikelutsläppet. Miljö- och hälsopåverkan från sådana salter är obefintlig då halten medför ett utsläpp som är långt under de värden som transporteras med vind från havet. Motsvarande analysresultat har framkommit vid andra krematorier. Det bör noteras att halten kvicksilver i de rökgasburna partiklarna är mycket låg. Då kvicksilver har ett mycket högt ångtryck avgår detta ämne med rökgaserna och binds endast i mycket ringa utsträckning på partiklar. Genom de nationella mätstationer som finns i landet fås följande tabellerade information om nedfallet av klorider, kalium och natrium. Uppgifterna avser årsmängder. Provtagningsplats kg Cl/(km) 2 kg Na/(km) 2 kg K/(km) 2 Gammtratten-Örnsköldsvik Om det antas att utsläppet av salter från krematoriet i Umeå hamnar inom en radie om 1 km från krematoriet så skulle nedfallet uppgå till 20 kg salter/kvadratkilometer vilket kan jämföras med ovanstående 330 kg. I verkligheten kommer utsläppet av salterna att spridas över ett mycket större område varför tillskottet blir betydligt mindre än 10 % av bakgrundshalten. Exempelvis är nedfallet av salter vid Vavihill i Skåne cirka kg/kvadratkilometer per år. Bidraget är betydligt mindre än tillskottet som sker genom saltning av vägar vintertid. Kostnaden för installation av en komplett rökgaskylning och filter är enligt ett antal leverantörer i dag cirka 4 miljoner kronor. Med en avskrivningstid på 10 år och en ränta om 6 % kan följande uppställning göras: 7 Kapitalkostnad Underhållskostnader Ökade elkostnader Summa kronor kronor kronor kronor Om den årliga kremationsfrekvensen uppgår till 650 skulle utsläppet av partiklar uppgå till 65 kg/år. Avskiljningskostnaden skulle då uppgå till cirka kr/kg partiklar. Med hänsyn till att partiklarna till största delen består av vattenlösliga

17 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen salter framstår kostnaden som orimlig. För att bedöma om detta är skäligt kan jämförelse ske med vad som enligt praxis anses som högsta skäliga avskiljningskostnad för svavel och kväveoxider. Enligt denna praxis skall krav inte ställas på rening då kostnaden för avskiljning överstiger 30 kr/kg svavel respektive 50 kr/kg kväveoxider. För att kunna jämföra avskiljningskostnaden om kr/kg partiklar åberopar samfälligheten därför ett miljönämndsbeslut som har överklagats till Miljödomstolen i Växjö. Dom i målet, i mål M , meddelades den 9 januari Saken gällde om det var skäligt att ställa krav på partikelavskiljning från en biobränsleeldad panna där avskiljningskostnaden beräknades till 270 kr/kg. "Bolaget har i målet redovisat att installation av ett elektrofilter skulle medföra en kostnad av 270 kr/kg avskiljt stoft. Med installation av ett elektrofilter skulle stofthalten per mängd utsläppt rökgas mg/m 3 uppgå till <20 mg/m 3. Miljödomstolen anser att kostnaden för installation och drift av ett elektrofilter inte skulle stå i proportion till den reningsgrad som skulle uppnås." Det är därför visat att avskiljningskostnaden är högre än vad som kan anses vara skälig enligt den s.k. skälighetsprincipen i 2 kap. 7 miljöbalken. Villkor 6 Kemiska produkter och farligt avfall Det fastställda villkoret innebär ett totalt förbud mot att förvara kemiska produkter oavsett mängd i lokaler med golvbrunnar. Villkoret innebär exempelvis att det är åtalbart att förvara en flaska schampo i en dusch eller en flaska diskmedel i ett rum med avlopp. Ett sådant villkor är i direkt strid mot proportionalitetsprincipen. Villkor 8 Förstagångsbesiktning Villkoret är kopplat till en installation av en kolfilteranläggning med textilt spärrfilter. Då detta krav är överklagat skall även detta tillhörande villkor överklagas. Tillsynsmyndigheten kan när som helt förelägga en verksamhetsutövare med att genomföra en besiktning eller periodisk undersökning i enlighet med 26 kap. 19 miljöbalken. Föreläggandet kan kombineras med vite. Villkoret får därför anses vara en onödig dubbelreglering. Villkor 9 Rapporteringsskyldighet Villkoret är en onödig dubbelreglering då detta regleras i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. "Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta." Länsstyrelsen har i yttrande den 18 augusti 2008 anfört bl.a. följande. Antalet kremeringar Samfälligheten har i ärendet uppgivit att under 2005 kremerades 495 personer och antalet kremeringar väntas långsamt stiga. En tillfällig ökning av antalet dödsfall och således även antalet kremeringar torde inrymmas i det givna tillståndet. Läns- 8

18 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen styrelsen ser det inte som motiverat att reglera ett särskilt villkor för pandemier, något som är ytterst ovanligt. Samfälligheten har inte motiverat varför tillstånd skulle ges för antalet kremeringar över en treårsperiod. Inget tyder på att variationen mellan åren skulle vara så stor att det skulle ses som behövligt. Länsstyrelsen ser det inte som motiverat att reglera antalet kremeringar över en treårsperiod utan vidhåller villkoret. Utsläpp till luft (villkor 3-4) Länsstyrelsen vidhåller att utsläpp till luft kan, med hjälp av bästa möjliga teknik, nedbringas till 100 mg kvicksilver och kvicksilverföreningar per kremering och 20 mg/m 3 partiklar. Villkoren som är satta gällande utsläpp till luft är att se som normala för liknande verksamheter. I Naturvårdsverkets branschfaktablad, nedan kallat branschfaktabladet, redogörs för de reningsmetoder som finns att tillgå. Samfälligheten redogör, gällande kolfiltertekniken, att "mätningarna bekräftar Naturvårdsverkets farhågor att endast bråkdelen av den till ugn ingående kvicksilvermängden återfinns före filter." Länsstyrelsen finner inte några belägg för detta. Samfälligheten menar att de diffusa utsläppen enligt branschfaktabladet uppgår till ca 50 % av den ingående mängden. Av branschfaktabladet framgår det att det finns mätningar som antyder att andelen kvicksilver som förs med rökgaserna till reningsanläggningen i vissa fall kan vara lägre än 50 %. Uppgifterna i branschfaktabladet är hämtade från ett försök vid Ystads krematorium 2004 där den återfunna mängden kvicksilver var tio gånger högre när selen i kombination med textilt spärrfilter användes i jämförelse med när aktivt kol användes som absorbent. När en ny analysomgång gjordes 2005 ökande inte mängden kvicksilver när selen tillsattes. Någon revidering av branschfaktabladet gjordes inte. Det finns inte några bevis för att diffusion uppgår till de nivåer som samfälligheten gör gällande. Det är mer osannolikt att mer än 50 % skulle diffundera ut genom ugn och rökgaskanalerna istället för att följa med rökgaskanalerna till filtret. Resultatet från den första analysomgången talar emot samfällighetens antagande om att det sannolikt är en mindre andel kvicksilver som "försvinner på vägen" vid användning av selenampull än vid andra metoder. Samfälligheten menar att anledningen till detta antagande är att kvicksilvret, förmodligen ganska fullständigt, binds som kvicksilverselenid redan i ugnen. Samfälligheten har hänvisat till mätningar gjorda i Landskrona och Trelleborg där anläggningarna är försedda med textilt spärrfilter och selenampull som absorbent, kvicksilveravskiljningen i textilfiltret var nära noll. Mätningarna vid Ystad krematorium visar på en mycket varierande avskiljningsgrad. Vid första provomgången med selenampull var kvicksilvermängden i residualet mycket god medan vid andra provomgången med selenampull visade på en mycket dålig avskiljning av kvicksilver. Detta talar emot samfällighetens antagande om att kvicksilver förmodligen ganska fullständigt binds som kvicksilverselenid redan i ugnen. Samfälligheten har redovisat ett diagram som visar återfinningsgraden vid 13 kolfilterförsedda krematorier och redogör att återfinningsgraden av kvicksilver kan beräknas till 45 %, resten torde innebära en diffusion. I redovisningen framgår att i 9

19 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen något fall var återfinningsgraden 85 % och i något fall nära noll. Samfälligheten har inte redogjort för när dessa mätningar är gjorda, med vilken säkerhet, vem som utfört mätningarna, hur residualet förvarats, hur gammalt residualet var innan mätningarna skett och vilket syfte mätningarna hade. Länsstyrelsen vidhåller vad som tidigare anförts gällande diffusion. OSPAR-konventionen, konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, har tagit fram en rekommendation om kvicksilverutsläpp från krematorier. Enligt rekommendationen 2003/4 (Controlling the Dispersal of Mercury from Cematoria) bör verksamhetsutövaren tillämpa användning av bästa tillgängliga teknik för att avskilja kvicksilver vid krematorier. I bilaga 1 till konventionen redogörs för de olika tillgängliga tekniker som finns på marknaden. En rimlighetsavvägning ska göras enligt 2 kap. 7 miljöbalken. Samfälligheten har redogjort att de anser att ca 800 kr per gram avskilt kvicksilver är skäligt. Samfälligheten har redogjort att kostnaden för att avskilja kvicksilver och partiklar i ett textilfilter uppskattas till ca 1,6 miljoner kr per år, baserat på 12 miljoner kr, 6 % kalkylränta och 10 års avskrivning. Drift och underhåll uppskattas till kr per kremering. Länsstyrelsen gör här följande beräkning: 650 kremeringar * 5 g kvicksilver = g kvicksilver/år Vid utsläppskrav om 100 mg kvicksilver och kvicksilverföreningar/ kremering kommer g renas och 65 g släppas ut. 1,6 miljoner kr/3 185 g kvicksilver = ca 502 kr kr i drift och underhåll ger 1002 kr/ avskilt g kvicksilver. Vid en kostnad för drift och underhåll på 300 kr blir kostnaden 802 kr/avskilt gram kvicksilver. Enligt branschfaktabladet och OSPAR-konventionen uppgår avskiljningskostnaden för kvicksilver beroende på teknik och anläggningsstorlek till kronor/g avskilt kvicksilver. Länsstyrelsen bedömer att kostnaden för att avskilja kvicksilver är skälig. Vid beräkningen om kostnaden är att se som skälig måste man även se till vad filtret ytterligare avskiljer förutom kvicksilver. Ett filter minimerar även partikelutsläppen. När ett filter avskiljer mer än en förorening är det inte rimligt att beräkna kostnaden för varje utsläpp för sig, som samfälligheten gjort. En samlad bedömning måste göras. Ovan har Länsstyrelsen valt att räkna på kvicksilver. Kostnaden för rening av enbart kvicksilver ser Länsstyrelsen som skälig och anser därmed att det inte finns något skäl att även räkna på vad partikelavskiljningen kostar. Länsstyrelsen gör bedömningen att samfälligheten med hjälp av bästa möjliga teknik klarar ett utsläpp av partiklar till luft på 20 mg/m 3 norm torr gas vid 11 % O 2 eller 9 % CO 2. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, är branschorganisation med Forskningsstiftelsen för krematorieteknik knuten till sig tog SKKF fram skriften 10

20 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen Samlad vägledning för krematorieverksamheten. Av bilaga 1 framgår att reningsanläggningar gällande partikelutsläpp klarar 10 mg/m 3. Länsstyrelsens villkor gällande partiklar är skäligt för samfälligheten, då det lätt kan uppnås med bästa möjliga teknik och kostnaden inte ses som oskäligt hög. Av skriften från SKKF framgår vidare att en kvicksilveravskiljning ner till utsläpp om 100 mg kvicksilver/kremering är att se som bästa möjliga teknik. I dom meddelad av Miljödomstolen i Växjö den 4 september 2006, mål M , fastställdes utsläppet av partiklar till 20 mg/m 3 och utsläpp av kvicksilver och kvicksilverföreningar fastställdes till 100 mg/kremering. Samfälligheten har idag en krematorieugn från 1994 med efterbrännkammare, någon rening av kvicksilver och partiklar sker dock inte idag. Länsstyrelsen anser att en reningsanläggning måste installeras omgående för att nedbringa bland annat mängden kvicksilver. Länsstyrelsen hänvisar här till bland annat motiveringen i Länsstyrelsens beslut gällande kvicksilvers farlighet och miljömålet Giftfri miljö. Det är inte acceptabelt att utan väldokumenterade belägg yrka på en rening enbart genom användning av selenampull som bästa möjliga teknik. Länsstyrelsen vidhåller mot bakgrund av ovanstående att krav på bästa möjliga teknik ska tillämpas och att en utsläppsbegränsning på 100 mg/kremering är skäligt. Länsstyrelsen yrkar även att villkoren från Länsstyrelsens beslut gällande partiklar ska fastställas med hänvisning till bästa möjliga teknik. Kraven är inte oskäliga enligt 2 kap. 7 miljöbalken. I övrigt menar samfälligheten att emissionen av kvicksilver vid selentillsats varierar mellan 0,4 och 1 gram/kremering. Samfälligheten redogör att det finns ett stort antal mätningar genomförda som kan användas för att bedöma emissionen. Samfälligheten anser det dock behövligt att genomföra en mätserie innan ett villkor fastställs. Enligt samfällighetens yrkande kommer inte någon provisoriskt villkor att beslutas. Länsstyrelsen anser att samfälligheten är tvetydig. Länsstyrelsen vidhåller villkoren. Kemiska produkter och farligt avfall (villkor 6) Länsstyrelsen uppmärksammar att samfälligheten med största sannolikhet kopierat villkoret som är beslutat för Skellefteå krematorium gällande kemiska produkter och farligt avfall och inte det villkor de erhållit i sitt beslut. Länsstyrelsen anser att ett yttrande behövs från samfällighetens sida hur deras yrkande i detta villkor ska tolkas. Förstagångsbesiktning (villkor 8) Kravet på förstagångsbesiktning ställs i de fall tillsynsmyndigheten yrkar att det ska finnas som ett villkor i beslutet. Länsstyrelsen vidhåller villkoret. Driftsstörning (villkor 9) Det samfälligheten anför om att rapporteringsskyldighet vid driftsstörning regleras av egenkontrollförordningen är korrekt men är i sig inget hinder mot det föreskrivna villkoret. Samfällighetens formulering i miljökonsekvensbeskrivningen om tillvägagångssätt vid haveri på reningsanläggningen föranledde att Länsstyrelsen valde att reglera rapporteringsskyldigheten specifikt i villkor. Länsstyrelsen vidhåller villkoret. 11

21 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen Umeå kyrkliga samfällighet har den 9 september 2008 till bemötande av Länsstyrelsens yttrande anfört bl.a. följande. Partikelutsläppen från krematorieverksamhet är mycket ringa och består till största delen av salter varför dessa har en ytterst marginell betydelse till skillnad mot samhällets stora utsläpp från småskalig vedeldning och vägtrafik. För att minska partikelutsläppen från krematorieverksamheten har därför Samfälligheten i sitt klimatarbete i att minska oljeanvändningen valt fjärrvärme till förmån för ved/pellets. Härigenom erhålls en betydande minskning av partikelutsläpp. Kvicksilver är ett mycket starkt gift varför en total avveckling av detta ämne vore att föredra. Mängden käkamalgam in till processen går emellertid inte att påverkan och för att kunna minska miljöpåverkan till ett minimum har därför samfälligheten yrkat på att använda selenmetoden som ger den lägsta påverkan på omgivningen. Selenmetoden ger ringa avfallsmängder och är den bästa reningstekniken som finns att tillgå. Den av länsstyrelsen förespråkade kolfiltertekniken ger betydligt större utsläpp av kvicksilver samt ger upphov till stora avfallsmängder. Kolfiltermetoden är förenad med stora brister och har en sämre avskiljningsförmåga än selenmetoden. Kolfiltermetodens avskiljningsförmåga har dessutom ännu inte verifierats. Det finns inga dokumenterade resultat som visar att metoden avskiljer 90 95% som det framhävs. En investering i denna metod istället för selenmetoden ger därför en större miljöpåverkan trots en hög investeringskostnad. Med andra ord ökade kostnader för att åstadkomma större miljöskada! Antal kremeringar (tillståndsramen) Enligt länsstyrelsen torde antalet kremeringar inrymmas i tillståndet. Samfälligheten har en skyldighet gentemot samhället att kunna genomföra kremeringar i den omfattning som erfordras. Ansvaret för denna samhällstjänst innebär ett krav på att kunna genomföra kremeringar även om det under enstaka år skulle behövas kremeras fler än 650. Samfälligheten måste därför säkerställa att denna möjlighet finns. Som verksamhetsutövare kan vi inte utgå från "torde". Vi måste säkerställa att möjligheten finns på samma sätt som i vår egenkontroll. Rutiner avseende risker såväl som tillåtlighet måste vara säkerställda och kan inte baseras på vaga begrepp såsom "torde". Samfälligheten ställer sig också undrande över varför miljökonsekvensbeskrivningen är godkänd men att antalet kremeringar begränsas till 650 per år och inte möjligheten till att fördela det över en treårsperiod. Samfälligheten vill också bemöta påståendet att sökanden inte har kunnat visa att det föreligger ett reellt behov av att utöka antalet kremeringar i den omfattning som anges i ansökan. Det ligger i sakens natur att varken Samfälligheten eller någon annan kan förutspå sådana fakta. Olyckor, företeelser som kraftiga epidemier innebär fler avlidna men när dessa inträffar och med vilken styrka kan Samfälligheten inte prognostisera. Samfälligheten har emellertid visat att trenden i landet uppvisar en ökande kremationsfrekvens.

22 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M Miljödomstolen Utsläpp till luft (villkor 3 4) Umeå kyrkliga samfällighet vill erinra om att kunskapen om diffusion i Naturvårdsverkets branschfakta vilar på ett stort antal mätningar. I branschfaktabladet uttalas "Det finns dock mätningar som antyder att andelen kvicksilver som förs med rökgaserna till reningsanläggningen i vissa fall kan vara lägre än 50 %. Trots det ökade antalet mätningar, har det visat sig svårt att klargöra hur materialbalansen för kvicksilver ser ut, men, beroende på kvicksilvrets ångtryck och temperaturgradienten över ugnsinfodringen, kan det inte uteslutas att betydande mängder kvicksilver transporteras genom denna och därmed aldrig når rökgasreningsanläggningen." Branschfakta anger också, förutom ovanstående mätningar, att en särskild studie har genomförts i Ystad för att visa att diffusionen är betydande. Naturvårdsverkets argument för att diffusionen påverkar avskiljningsgraden vilar således inte på en mätning utan på ett flertal mätningar. Samfälligheten har redovisat den låga återfinningsgraden i residualet och att stora mängder kvicksilver aldrig når fram till textilfiltret vilka båda resultat är samstämmiga och visar på att en betydande diffusion förekommer. Några andra resultat har inte presenterats. Exempelvis har halten kvicksilver i använt kol vid ett kolfilterförsett krematorium uppmätts under tre års tid. Den genomsnittliga halten kvicksilver i det förbrukade kolet motsvarar därvid 1,7 gram/kremering med årsvariationer mellan 1,2 och 2,1 gram/kremering. Enligt uppgifter från omhändertagare av det uppkomna residualet är den genomsnittliga halten kvicksilver i residual cirka 2,2 2,6 gram/kg. Ett kg residual motsvarar 2 3 kremeringar vilket innebär att den avskilda mängden kvicksilver uppgår till 0,7 1,3 gram/kremering. Enligt miljöbalken är verksamhetsutövaren skyldig genom mätningar visa att en reningsprocess uppnår den rening som avses. Om verksamhetsutövaren inte kan visa detta kan metoden inte anses vara tillfyllest. Vad avser kolfiltertekniken har det ännu inte visats att metoden avskiljer 5 gram/kremering. I Länsstyrelsens yttrande framstår det istället som om att kolfiltermetoden skall anses rena 98 % tills annat är visat. Vad händer med de verksamhetsutövare då det uppdagas att de har ålagts att installera teknik som fungerar? Mätningarna har genomförts av stora etablerade mätfirmor såsom exempelvis METLAB, EMK AB, ÅF och SWECO m.fl., varför samfälligheten inte har ifrågasatt mätfirmornas kompetens. Dessa mätningar har dessutom godkänts av länsstyrelser och kommunala miljökontor. Provtagning före kylare är oftast förenat med avsteg från standard men de därvid antagna uppkomna felen motsvarar därvid inte återfinningsgraden. Dessutom har det vid ett antal tillfällen tillsats en känd mängd kvicksilver som amalgam. Den därvid uppmätta mängden före filter understiger då tillsatt mängd vilket visar att diffusion förekommer. Samtliga 13 redovisade mätningar finns dokumenterade och kan erhållas från respektive tillsynsmyndighet. Mätningarna vars trovärdighet ifrågasätts har utförts av 13