Hus av vedkubb i Västerhaninge
|
|
- Emma Martinsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hus av vedkubb i Västerhaninge Jakobsdal, Nödesta 1:7, efter Lugnetvägen. Det är en viss namnförbistring på denna fastighet, kallas ibland Ådala i äldre handlingar. Troligen byggs det på 1850-talet av Anders Edvard Månsson, han kallas nybyggare i husförhörslängden. Huset är tillbyggt i omgångar men den ursprungliga delen mot vägen är uppfört av kubbar. Att bygga hus av sågade vedkubbar och foga med lera och halm eller murbruk var en teknik som användes från 1840-talet. Det talas till och med om att man använde dynga från fähuset för fogning. Tekniken kommer säkert från mycket äldre tid men detta har inte kunnat dokumenterats. De allra flesta kubbhusen i landet byggdes mellan 1870 och Det finns delar av kubbhus kvar i vår trakt. Vid en inventering 2008 med Länsstyrelsens expert och Gillet besöktes några av dessa, bl.a. Jakobsdal i Lugnet som då ägdes av vår medlem Urban Sondell. Man kunde med säkerhet konstatera att den ursprungliga delen var byggd med denna teknik. Ett annat hus som enligt Bengt Fagerström från Länsstyrelsen är uppfört med
2 kubbar är det mycket vackra fd Apoteket i Östnora, numera kallat Alphyddan. Det fanns dock inte 2008 möjlighet att få detta bekräftat men detta har senare skett. Alphyddan, Östnora 2:7, var traktens apotek till början av 1900-talet. Uppfördes på 1870-talet. Vid ett besök hos en fastighetsägare i Vreta i ett utpekat kubbhus blev experten och redaktören bryskt avvisade. Ägaren upplevde tydligen byggmetoden som nedsättande och ville inte få det bekräftat. Numera försvunna byggnader av kubb var ex.vis mjölnarbostaden i Håga och det lilla ursprungliga huset på småbruket Ribbyberg. Detta hus kallades f.ö. i folkmun för Knubbstugan.
3 Bostadshuset på småbruket Ribbyberg efter Nynäsvägen byggdes som statarbostad till Ribby och kallades inledningsvis Nybygget Bengt Fagerström skriver i en artikel för tidningen Ledungen 2008 bl.a. : Bengt Fagerström som hade Länsstyrelsens uppdrag att inventera och dokumentera kubbhusen i länet.
4 Här vid besöket i Västerhaninge En kubbkonstruktion kan närmast beskrivas som en vedtrave med murbruk mellan varje varv, lagd så att kubbens längd ger väggens tjocklek. Denna kan vara 15 till 50 centimeter, allt i ett ramverk, se skiss. Vedkubben kan vara rund, grovt eller fint kluven och av olika träslag. Tall- och granved är vanligast men lövved liksom blandved kan förekomma, även så återvunnet virke. En princip för konstruktiv bärning i kubbhus. En bärande träkonstruktion och murad kubb som fyllning i väggfälten. Stolparna är fästa i en syll som vilar på husets grund. Ett alternativ är en konstruktion med hörn och öppningar lagda i förband. Den kan muras på en kraftig, underifrån fuktisolerad syll eller direkt på exempelvis en lagd stengrund. Vid murning användes lerbruk med tillsatser såsom sågspån och växtfibrer. Grunden måste vara mycket stabil. Kubbhusen är lerklinade eller panelade. En del kalkputsade och avfärgade. Materialet var billigt, tekniken arbetskrävande men enkel. Det var därför säkerligen torpare med tillgång till fri lera och ved byggde de första husen. Brist på timmer och höga transportkostnader gjorde att även större hus började
5 byggas. Kubbhus har samma typer av planlösning, fasad och detaljer som andra hus från respektive tidsperiod och geografiskt område. Därför är de svåra att känna igen, som framgår av bilderna. Lera och trä ger goda egenskaper för lagring och reglering av värme och fukt, vilket ger låg energiåtgång, behaglig inomhustemperatur och är brandhämmande. Kubbhusen var vanliga i Skandinavien och Nordamerika 1870 till 1920 och är kända i flera länder i Europa. I Sverige finns nu 74 kända hus byggda med kubbteknik men det har funnits flera hundra, bl a ca 40 i Sundbyberg. De flesta nu bevarade, 26 stycken, finns i Stockholms län som bostadshus. I Värmland främst som fähus. År 1875 experimenterade arkitekten Törnqvist med ett kubbhus på Klippan i Nacka. Tekniken är en del av vår byggnadstradition. I Norge finns ca 800 hus, men det kan ha funnits flera tusen. Många av de kvarstående bostadshusen i kubbteknik är, trots en ålder på 100 år eller mer, fortfarande i praktisk användning som bostäder. Ett bevis om något att tekniken fortfarande bör kunna användas. Varför inte prova med en friggebod eller bastu? Lera finns att köpa i säck. Kändisar har bott/bor i kubbhus. Elsa Beskow bodde i ett knubbhus på Husarö när hon skrev Puttes äventyr i blåbärsskogen. Länkar för vidare info om kubbhus: Bengt Fagerströms hemsida Kubbhus.se
6
7
8 Materialet var billigt, tekniken arbetskrävande men enkel. Det var därför säkerligen torpare med tillgång till fri lera och ved byggde de första husen. Brist på timmer och höga transportkostnader gjorde att även större hus började byggas. Kubbhus har samma typer av planlösning, fasad och detaljer som andra hus från respektive tidsperiod och geografiskt område. Därför är de svåra att känna igen, som framgår av bilderna. Lera och trä ger goda egenskaper för lagring och reglering av värme och fukt, vilket ger låg energiåtgång, behaglig inomhustemperatur och är brandhämmande.
9 Kubbhusen var vanliga i Skandinavien och Nordamerika 1870 till 1920 och är kända i flera länder i Europa. I Sverige finns nu 74 kända hus byggda med kubbteknik men det har funnits flera hundra, bl a ca 40 i Sundbyberg. De flesta nu bevarade, 26 stycken, finns i Stockholms län som bostadshus. I Värmland främst som fähus. År 1875 experimenterade arkitekten Törnqvist med ett kubbhus på Klippan i Nacka. Tekniken är en del av vår byggnadstradition. I Norge finns ca 800 hus, men det kan ha funnits flera tusen. Många av de kvarstående bostadshusen i kubbteknik är, trots en ålder på 100 år eller mer, fortfarande i praktisk användning som bostäder. Ett bevis om något att tekniken fortfarande bör kunna användas. Varför inte prova med en friggebod eller bastu? Lera finns att köpa i säck. Kändisar har bott/bor i kubbhus. Elsa Beskow bodde i ett knubbhus på Husarö när hon skrev Puttes äventyr i blåbärsskogen. Lars Olof Persson, lite om Ribby
10 Lars Olof Persson Största delen av centrala Västerhaninge ligger på Ribbymark. Från de ursprungliga gårdarna påbörjades en avstyckning i början på 1900-talet när järnvägen kommit till. Inledningsvis nere vid stationsområdet men vartefter växte småhusbebyggelse upp på båda sidor av järnvägen på Ribbymark samt i mitten på 50-talet även flerfamiljshus i HSB:s regi. För många Västerhaningebor står dock Ribby för den del av samhället som är beläget söder om kyrkan på östra sidan av Gamla Nynäsvägen. Det var ju också här som de ursprungliga Ribbygårdarna låg. Idag är de flesta byggnaderna där borta med ett undantag, östra frälsegårdens mangårdsbyggnad, som nu med rätta helt enkel kallas Ribby Gård. Det var den sista gården som brukades och sista ägarfamiljen Persson kom dit för 100 år sedan från Hesslingby i Österhaninge.
11 Östra frälsegården Ribby i vinterskrud Det var Olof Persson, född 1857, med ursprung från Sorunda, med hustru och två barn. När han avled 1943 tog sonen Albert över. Men samhällets behov av mark för utbyggnad gjorde att arealerna för odling minskade och Albert Persson, välkänd profil i samhället, var den sista som satt plogen i marken på Ribby! Sonen Lars Olof fortsatte dock den månghundraåriga agrara traditionen i Perssonfamiljen och utbildade sig på SLU och arbetade med utredningsverksamhet både på nationell och internationell nivå. Han bodde kvar i föräldrahemmet fram till sin död Lars Olof Persson var starkt engagerad i kommunens utveckling och hade många kritiska synpunkter på detta. Han var också aktiv i Haningegillet, bla. som ordförande. Han tillförde via tidningen Glimtar mycket kunskap om Västerhaninge och dess innevånare. Här följer några korta artiklar från hans penna, en om verksamheten på gården på 30-talet med utgångspunkt från en liten anteckningsbok han hittade på vinden efter sin farfar, och en målande beskrivning om Västerhaninge på talet. Fragment från 30-talet
12 Västerhaninge i slutet på 40-talet Från tvåtakt till turbo, korta versionen Embryot till det jag ovan menar var en garagelänga på Ruben Ramströms villatomt efter Nynäsvägen i Västerhaninge, längan nådde man med bil från Blåkullavägen. Tyvärr saknas bilder från denna tid och plats. Där startade redaktören och Stig Johansson år 1961 en liten verkstad som ursprungligen arbetade med jordbrukstraktorer av märket Ferguson. Vi hade båda en bakgrund inom denna bransch, ett IC-OK ägt företag i Stockholm sålde och servade Ferguson och Massey-Harris på Rosenlundsgatan på söder och senare på Sofielundsplan i Enskede. Vårt företag fick det pampiga namnet Haninge Bil & Traktor!
13 Stig Stickan Johansson på lite äldre dar. Fergusontraktorerna var marknadsledande i Sverige på den tiden och det fanns fortfarande en del jordbruk på Södertörn. Inledningsvis fick vi många uppdrag av vår fd arbetsgivare att rekonditionera inbytestraktorer inför försäljning. Ett problem uppstod dock efter något år, alla traktorer skulle ha störtbåge av säkerhetsskäl! Då fick vi inte in dom i verkstan, för höga! Generalagenten för Ferguson i Sverige var AB Farming, ett dotterbolag till AB Nyköpings Automobilfabrik (ANA). Bolaget hade köps av SAAB år 1960 och koncernen övertog Philipsons i Stockholm som sålt SAAB-bilar sedan 40-talet. Det fanns alltså ett samband mellan Fergusontraktorn och den puttrande tvåtaktaren, det var troligen anledningen till att det blev SAAB på Blåkullavägen! På den tiden var nybilsförsäljningen hårt distriktsindelad och södra Södertörn tillhörde område Södertälje där återförsäljaren Motorkompaniet fanns nere vid Maren. Ägare var franskättade gentlemannen Henry Faurshau som en gång varit järnhandlare på Nynäsvägen i Handen. Det blev ett samarbete med honom och efter en liten ombyggnad blev det plats även för en säljlokal i längan, så här i efterhand rent obegripligt hur allt fick plats! Under några år hade vi en försäljare på plats från Motorkompaniet, Ture Lekander, en trivsam gotlänning!
14 Vår först anställda mekaniker blev Nisse Bergman och några år senare Jack Winberg. Nisse Bergman, först anställd i firman, okrönt raggarkung på den tiden! Tiden på Blåkullavägen var trivsam men långtifrån bekymmersfri, trångt och eländigt och vi fick jobba utomhus ibland för att klara av det ökande servicebehovet. Tvåtaktarna var lyckligtvis enkla att hantera, det mesta handlade om att byta tändstift, fördelarlock, brytarspetsar och topplockspackning Reservdelar måste hämtas nästan dagligen i Södertälje, undrar hur många gånger jag i alla väglag körde den numera s.k. Slingerbulten över skogen? Faktiskt utan någon incident men många gånger var det nära. Att jag blev reservdelshämtare berodde säkert på att jag själv insåg att jag var sämsta mekanikern i gänget! Motorkompaniet drog sig ur samarbetet och vi fick ett direktkontrakt med SAAB- ANA Stockholm både på service och försäljningssidan och fick närmare till reservdelarna, nu gällde deras anläggning i Folksamhuset i Farsta. Redaktören inledde sin bana som bilförsäljare! Med varierande framgång! Men det är en annan historia, kan dock med rent samvete faktiskt påstå att jag aldrig medvetet lurat någon bilköpare! Däremot blev jag många gånger själv lurad av kunderna, vissa drog sig inte för att efter invärdering av bytesbilen sälja de
15 relativt skapliga däcken till grannen och sätta på dennes totalslitna. Stig, Stickan, skötte verkstaden och det rullade på ganska skapligt under 60- talet. Vi hyrde en lokal på Ringvägen 24 i Åby och kunde få till ett acceptabelt reservdelslager och en något märkligt försäljningskontor bakom ett draperi. Inget automobilpalats men det funkade trots allt. Största problemet var garagehyrarna i längan intill som blev vansinniga när våra kunder parkerade där. Under den här tiden hade vi ett gott samarbete med Ribbyskolan och dess yrkesvalslärare och vi fick ett antal PRYO-PRAO elever och några s.k. skoltrötta ynglingar som med varierande resultat skulle skolas in i yrkeslivet! Några som det gick bra för var Janne Strandlund, Kari Karjalainen, Bernt Burmeister, Taxi-Leffe Petterson och Benne Blixt.
16 Janne, Kari, Bernt och Benne! Även Stickans söner, Leif och Rolf, hamnade i verksamheten på senare år. Dessutom bl.a. Tony Lorentzen, Benny Pettersson, Bengt Ösmo Pettersson. Efter förhandlingar med Håga Verkstad, herrarna Westman och Spjut, kunde vi senare flytta in i anpassade lokaler på Förrådsvägen i industriområdet. De byggde om den fd trappfabriken Vinotrappan till bilverkstad med inhägnad gård, en fantastisk förbättring för oss. Det är den byggnad som nu används av Bärgningskåren. Av olika skäl sålde vi företaget 1982 till Bil AB Lennart Persson. Stig Johansson startade om på Dåntorpsvägen med sönerna, jag jobbade kvar hos Lennart till 1986 då jag började på Folksam.
17 Lennart Persson köpte 1984 fd Wellgardslokalen som senare såldes till Håga Bildemontering. Personalen på Håga Kari Karjalainen, Micke Carlsson, Bengt Pettersson, Leif Johansson, Kjell Pettersson, Jack Winberg och Sune Nilsson När landsfiskalen fyllde 50 år.
18 Kronolänsmannen, senare landsfiskalen, Emil Wahlroth, Ett porträtt målat av okänd konstnär, kanske till hans 50-årsdag. Tavlan finns i Tingshuset, När landsfiskalen Emil Wahlroth fyllde 50 år den 27 oktober 1924 var det troligen en stor fest på länsmansgården i Mulsta,
19 Den vackra Länsmansgården i Mulsta. Här bodde Wahlroths änka Frida Hauffman kvar till sin död Foto Stefan Jansson. Samhällets toppar var säkert på plats, ett upprop hade vandrat runt på bygden om bidrag till jubilaren och skramlingslistan är ett tidsdokument värt att studera. Emil Wahlroth hade kommit som kronolänsman 1906 och efterträtt den olycklige Hjalmar Fahlborg som tagit sitt liv genom opiumförgiftning efter en rad misslyckade affärer och obestånd. Hjalmar var bror till församlingens uppskattade präst Atle Fahlborg och man kan lätt inse att detta var en svår situation att hantera för den gode Gudsmannen. Se listan och lite ytterligare fakta!
20 Granhammar, torp på Berga Granhammar, ursprungliga torpet. Oklart när denna byggnad kom till. Efter G:a Nynäsvägen söder om Fors, mittemot nya infarten till Berga, går Marielundsvägen in mot kommunens reningsverk. Namnet har vägen fått efter ett numera försvunnet torp under Berga. Dock finns en stor jordkällare kvar i skogskanten. Det enda som finns kvar av torpet Marielund, en källare!
21 Söder om denna väg ligger ett gammalt hus, torpet Granhammar, intill finns ett brandskadat uthus och norr om vägen en modern villa. Granhammar omnämns i HFL under hela perioden I jordeboken från 1740 står Granhammar som oskattlagt torp. Stället nämns som torp under åren Därefter beboddes Granhammar av änkan Eva Jansdotter, f Hon bodde där till sin död De följande 15 åren står stugan obebodd. Omkring 1889 blev Granhammar statarbostad under Berga gård. Från 1946 bodde här fd ladugårdsförmannen Johan Litzén med hustru Idag fungerar stället som sommarbostad. Förutom det gamla huset finns ett (numera skadat) mindre uthus och en jordkällare med överbyggnad. Där idag den nybyggda villan finns fanns tidigare en relativt modern arbetarbostad som exteriört är infogad i denna byggnad. Där bodde från från 1928 slaktaren Adolf Vidlund med sin familj till år Dit kom då fd Bergaträdgårdsmästaren Johan Andersson. Granhammar,statarbostaden. Författarna Bo & Anita Stjernströms som 2001 gav ut boken Liv och Död på Näringsberg skriver: Granhammar var ett torp vid gamla landsvägen under Berga gård som beboddes av arbetare på gården. Den sista var Per Erik Jansson som bodde där många år med sin hustru Maria. På äldre dar fick han bidrag från Berga med mjölk, 3 sädesslag, vedbrand, och en liten kontant ersättning.
22 På våren 1934 knackade gårdfarihandlaren och södertörnskildraren Viktor Petterson på hos den 87-årige Per Erik och fick berättelsen om att Per Erik som 8-åring tagit sig till Galgstenen och upplevt den sista offentliga halshuggningen i Haninge 1855 då en av mördarna från Näringsberg avrättades Som kuriosa står Per Eriks skottkärra i Bergas lantbruksmuséum. Huset såldes och det är tyvärr nu illa medfaret, bland annat är skorstenen borttagen. Häcken och tomten är vildvuxna. På västra sidan finns källaren fortfarande kvar men ladan som stod vid avfartsvägen mot Stav brann ner för många år sedan. Följande bildtext finns i boken: Viktor Petterson på väg att intervjua Per Erik Jansson på Granhammar. Akvarell av Åsa Halin. Om du vill köpa boken Liv och död på Näringsberg, klicka här:
23 Berga Slott och Helges minneshus
24 Helge Ax:son Johnson ( ). Slottsherre, generalkonsul, hovjägmästare, mecenat, konstsamlare och donator. Sveriges yngsta slott, Berga, byggdes på 1910-talet av Helge Ax:son-Johnson som var son till industrimagnaten Axel Johnsson, grundare bl.a. av Avesta Jernverk och Rederi AB Nordstjernan.
25 Slottet stod klart 1915, kostade då kronor och omges av en påkostad park. Sedan 1944 i statens ägo, här huserar nu militären. Han arbetade inledningsvis i familjeföretagen men vid faderns död 1910 inledde han en egen affärsverksamhet och köpte bl,a, Berga Gård år 1912 och lät arkitekten Torben Grut rita ett slott på höjden ovanför Hårsfjärden. Slottet blev klart Han grundade också lantbruksskolan på Berga i konkurrens med Årsta och anlade en stor inhägnad viltpark. Han umgicks med kungafamiljen och år 1922 utnämndes han av Gustaf V till hovjägmästare. Han var också generalkonsul för Siam, nuvarande Thailand från 1911 och en stor konstmecenat och samlare. Han avled ogift 1941 och Berga (och Näringsberg som han köpt) såldes till staten och stora delar av egendomen övertogs av försvaret. Han hade redan under sin livstid påbörjat byggandet av ett minneshus över sig själv på ett avstyckat område väster om slottet. Huset blev dock inte klart förrän tre år efter hans död.
26 Minneshuset, väl värt ett besök! Om man kommer in? Här samlades mycket intressant material och konst och här kan du nedan läsa en artikel från 2005 om både minneshuset och slottet. Under marinens tid på Berga kunde Gillet vid jämna mellanrum visa dessa objekt för sina medlemmar men efter Amf1:s övertagande ges tyvärr väldigt få tillfällen till detta.
27 Kapten Ulf Lundberg på trappan till Minneshuset vid en visning år Läs artikeln här! Vill du köpa Bo & Anita Stjernströms bok om Bergakungen Klicka här!
28 Några episoder från en bondedotters ungdom Några minnen från 40-talet i Västerhaninge. Anna Birgitta, Anna-Britta, är född Lindström på Skarplöt Föräldrarna var Erik och Britta Lindström, född Nilsson. Hon gifter sig 1946 med Nils Petersson och de brukar familjegården under många år och bor fortfarande kvar. (2015) När lantmästaren Nils Petersson på Skarplöt fattade pennan för tio år sedan och
29 delade med sig av sitt liv till Västerhaningeborna försökte jag få hans hustru Anna-Brita att göra likadant. Hon gjorde motstånd i många år, har inget att berätta! Slutligen åstadkom hon en liten artikel om några spridda minnen, personligt och trevligt framställt, bl.a. om när hon blev Västerhaninges lucia 1945 och om smygrökning, dans på Ringhagen och på Håga. Läs berättelsen här! Västerhaninges vackra lucia 1945.
30 Ivar Lo i vinterväder! Denna bronsstaty i naturlig storlek av Ivar Lo-Johansson står utanför stationen i Tungelsta sedan Intill finns en relief i granit med olika symboler för författarens litterära verk.
31 Dessa är gjorda av konstnären Sam Westerholm född 1947 i Finland och verksam i Ösmo på Djursnäs gård. Har skolats av bla Bror Marklund och har ett stort antal verk på offentliga platser, se hans hemsida här: Sam Westerholm Motivet, författaren Ivar-Lo, bodde i sin ungdom med föräldrarna på jordbruket Djurgårdsgrind i Tungelsta.
32 Elinslund på 1980-talet Elinslund på 2010-talet, till vänster den 20 m långa torkladan. Elinslund, ett litet lantbruk öster om Lyngsta på Välstamark, med fastighetsbeteckningen Välsta 2:18, odlades upp av den ofärdige skomakaren och spelmannen Johan Erik Bergman omkring 1895 på mark som då tillhörde familjen Upmark på Hammar. Skomakaren Bergman hade ett olyckligt äktenskap, hustrun var sinnessjuk och vistades på hospital. De två barnen flyttade ut mycket unga, dottern Elin som fick ge namn till stället. flyttade som lillpiga till Nedersta men avled redan vid 17 års ålder. Fastigheten köptes 1932 av August Berg, säljare var då Anders Edvard Johansson på Välsta 2. August Berg hade bott här sedan början på 1900-talet, som hyresgäst och arrendator.
33 År 1936 startade sonen Eskil, nygift med Greta f. Larsson, landstvätt på Elinslund. Tjugo år senare övertog han det lilla hemmanet efter fadern och var aktiv till början på 1980-talet. Gården ägs nu av sonen Bengt född Ulla Nilsson Kunnig på blommor och blader, skötte Tinghustomtens flora under många år. Duktig skribent. Ulla Nilsson, mycket aktiv forskare i Haningegillet, besökte familjen Berg 1982 och skrev denna artikel för Glimtar, Läs den här!
34 Livet på Krigslida Margareta Hjalmarsson- Mattson berättar om sin barndom
35 Huvudbyggnaden med delar från 1600-talet blev lågornas rov på talet. Margareta är dotter till Sven Hjalmarsson, vars föräldrar var Hjalmar och Julia Jansson som ägde Krigslida gård. Det fanns ytterligare två söner, Gustav och Gunnar. Bröderna tog efternamnet Hjalmarsson enligt en gammal god tradition. Sven kom att ägna sig åt tvätteriverksamhet, Gustav blev åkare i Västerhaninge och Gunnar övertog föräldragården 1946.
36 Hjalmar och Julia Jansson med de två äldsta sönerna Sven och Gustav. När Margareta föddes 1936 hade föräldrarna sin verksamhet på Krigslida men flyttade senare till Dalby söder om Berga. Gården Krigslida bestod av flera byggnader, stora huset, två flyglar och ett litet fjärde hus mellan flyglarna som tillsammans bildade en fyrkantig gård mellan husen. Det stora huset med anor från 1600-talet brann tyvärr ner på 1990-talet. Alla husen hade samma standard och det bodde folk i alla lägenheterna. Läs om hennes barndom här!
Hus av vedkubb i Västerhaninge
Hus av vedkubb i Västerhaninge Jakobsdal, Nödesta 1:7, efter Lugnetvägen. Det är en viss namnförbistring på denna fastighet, kallas ibland Ådala i äldre handlingar. Troligen byggs det på 1850-talet av
Läs merFrån tvåtakt till turbo, korta versionen
Från tvåtakt till turbo, korta versionen Embryot till det jag ovan menar var en garagelänga på Ruben Ramströms villatomt efter Nynäsvägen i Västerhaninge, längan nådde man med bil från Blåkullavägen. Tyvärr
Läs merFrån tvåtakt till turbo, korta versionen
Från tvåtakt till turbo, korta versionen Embryot till det jag ovan menar var en garagelänga på Ruben Ramströms villatomt efter Nynäsvägen i Västerhaninge, längan nådde man med bil från Blåkullavägen. Tyvärr
Läs merVästerhaninge kommunalhus på 60-talet.
Västerhaninge kommunalhus på 60-talet. Västerhaninge Kommunalhus, här från början på 1960-talet. T.h. den ståtliga Villa Vega som byggdes de första åren på förra seklet men revs inför byggnationen av centrumanläggningen
Läs merDen som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
Läs merKatrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Läs merJohan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet.
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet. Det lilla lantbruket Håga 57, Nödesta 1:69, låg bakom billadan, Wellgards. Det såldes av Fredrique Upmark på Hammar år 1910 till Reinhold
Läs merRaina Eriksson, född Hägerstrand berättar om Tingshuset
Raina Eriksson, född Hägerstrand berättar om Tingshuset Raina är född i Västerhaninge år 1937 och bor fortfarande kvar i samhället. Hon är dotter till kyrkvaktmästare Viktor Hägerstrand och hustrun Sandra,
Läs merSlottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.
S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t
Läs merLillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
Läs merNågra Västerhaningetvättare
Några Västerhaningetvättare Ur Gillets bok om tvättarna i Haninge saxar vi en beskrivning av några Västerhaningetvättare såsom de beskrevs i bokverket Sveriges städer och samhällen från 1949. En viss textanpassning
Läs merPrästen Swen Schöldberg och familjen Upmark
Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge
Läs merHedkarlsbo, (Sandvreten)
Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också
Läs merLötkärr, torp under Vendelsö
Lötkärr, torp under Vendelsö Haningegillets Henry Hall skrev 1983 denna korta artikel om torpet Lötkärr under Vendelsö Gård. Den ingick som en del i hans bok som utkom detta år, Vendelsö, säteriet som
Läs merVästerhaninge Station, lite historia
Västerhaninge historia Station, lite Västerhaninge stationshus, februari 1902, den äldsta bild vi har i arkivet. T.h. skymtar kyrkan. Lägg märke till att ingen bebyggelse finns i området. Dessutom till
Läs merNystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.
Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson
Läs merSandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik För oss lite äldre Västerhaningebor är namnet Sandra Hägerstrand väl känt. Hon var gift med kyrkvaktmästaren Viktor och bodde på Klockargatan med döttrarna
Läs merÅrsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs merSkolträff den 19 augusti 2014
Skolträff den 19 augusti 2014 Med elever som började skolan i Borgared i mitten av 1940-talet. Borgareds skola byggdes 1880. Lärare 1938-1945 var Elvira Nelson. Efter år 1945 anställdes ett antal vikarier
Läs merS1_005 Hildur Nilsson g Petersson
Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid
Läs merSör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901.
Sör Åsbo 1 1. Stuga kallad "Oppstun". Här bodde fördelsman Lars Olsson (1818-1904) med hustru Anna f Olsdotter (1823-1912), med fyra barn, Anna f 1850, Brita f 1854, Lars-Olof f 1859, han emigrerade till
Läs merKORPARYDET Torp under Moboda, FoF
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.
Läs merTitta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Läs merIvar Lo och Tungelstaborna:
Ivar Lo och Tungelstaborna: Skogvaktarn som blev kristidshandlare En ung Karl Johansson Ivar Här kommer ytterligare en liten betraktelse över Ivar Lo-Johanssons beskrivning av Tungelsta i början på förra
Läs merSLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
Läs merHagstad - Gubbalyckan/Kilen/Granelund
Hagstad - Gubbalyckan/Kilen/Granelund Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Hagstad Granelund. Bild 2008 av Ingolf Berg Gubbalyckan Gubbalyckan är den första torpbebyggelsen i Hagstad, från mitten av 1600-talet
Läs merMarken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,
MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren
Läs merEn lång historia om ett kort och tragiskt liv
En lång historia om ett kort och tragiskt liv Vid en förberedande promenad inför en kommande aktivitet på Österhaninge begravningsplats fann vi denna vackra men lite avvikande, liggande gravsten, Den har
Läs merBjörntorp(et) Björntorpet, Skogs Ekebytomten Nr 9, Skogs Ekeby Trädgårdsstad 1:10.
Björntorp(et) Björntorpet, Skogs Ekebytomten Nr 9, Skogs Ekeby Trädgårdsstad 1:10. Björntorpet på 1930-talet, bilden tillhör Ingvar Hedberg. Tomtbolaget Hem på landet köper 1908 Skogs-Ekeby och två av
Läs merEn tur till Högsta och Hammarby
En tur till Högsta och Hammarby Tillsammans med två av Gillets tunga namn, Rune Karlsson och Anders Numan (samt fotografen Ulf Nilsson) blev det en färd upp till Högsta och Hammarby. Delvis är detta Runes
Läs merGränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Läs mer1848 kom Nils Petter Andersson, född 1818 i Vreta Kloster och hans hustru Carin Jonsdotter, född 1821 i Vånga, hit.
KILINGE 2:1 Vid storskiftet 1818 ägdes Kilinge 2:1 av Bergsmannen Anders Månsson. Han var född 1785 i Trälsätter och gift med Kjerstin Olofsdotter, född 1778 i Käslinge. De flyttade till Trälsätter 1830.
Läs merTidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810
Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet
Läs merFORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Berga slott
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Berga slott Nationalromantiskt slott med thailändsk trädgård Slottet i Berga med sin park är en ovanligt välbevarad anläggning från 1900-talets början. Det uppfördes
Läs merHandenbagarna, Bak-Axel och Bagar-Olle
Handenbagarna, Bak-Axel och Bagar-Olle Axel Ericsson 1895-1965 (Denna artikel finns i förkortat skick publicerad i Haningegillets nu aktuella tidning Glimtar nr 4/2017). När Gillets Olle Flodby bad om
Läs merMUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Läs merHanna Karlsson, en personlighet från Muskö
Hanna Karlsson, en personlighet från Muskö Rune Karlsson, en av författarna till Gillets tvätteribok, hittade i sina gömmor ett skolbetyg från år 1882 från Ösmo norra folkskola för sin farfars syster Sofia
Läs merJohan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla
Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Tabell 1 Johan Wilhelm Ekedahl (4:588). Handlande. Född 13 feb 1828 i Ekelsjö, Bringetofta (F). Döpt 15 feb 1828. Flyttade 1842 från Ekelsjö, Bringetofta (F) till Malmbäck
Läs merLIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
Läs merStenvik, Hö ssö Ö stregå rd
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter
Läs merTorpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp
Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl
Läs merS0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren
Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således
Läs merAffärerna på Hällevik
Affärerna på Hällevik Det kan tyckas osannolikt idag, men under flera decennier har fyra olika handelsbutiker/affärer, av typen fullsorterad diversehandel, drivits samtidigt på Hällevik. De har dessutom
Läs merUtdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
Läs merEtt herrgårdsbröllop på Hammar 1914
Ett herrgårdsbröllop på Hammar 1914 Haningegillets Gunnar Redelius skrev 1982 denna artikel om ett dubbelbröllop på storgodset Hammar där den barnlöse John Upmark gifte bort sina systerdöttrar, Elsa, född
Läs merÖstgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan
Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev
Läs merKapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
Läs merKullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
Läs merSträdelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Läs merDalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Läs merAndreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda
Läs merHäri döljer sig åtskilliga mysterier, mystiska försvinnanden, dödsfall m m.
Mysteriet Röda Grind Gillets Henry Hall skrev denna kortartikel i Glimtar 2010 om ett ställe på Årsta som helt plötsligt försvann ur kyrkoböckerna år 1843. Ingen vet varför, kanske rasade stugan av ålderdom,
Läs merErik Gustaf Eriksson - Vals från Kramnäs m fl låtar
Ragnar Alvfors: Erik Gustaf Eriksson - Vals från Kramnäs m fl låtar Erik Gustaf föddes 1853 i en av gårdarna Baggetorp i Mellösa. Han gifte sig 1876 med Fredrica Wilhelmina Persdotter född 1856 vid Skogstorp
Läs merVäggen 2, Vireda församling.
Väggen 2, Vireda församling. Efter vår trevliga kusinträff den 16-17 juni 2012 blev jag intresserad av fastigheten Väggen som fortfarande ägdes av Karl-Johan Johansson när Sonja föddes 1913. I juli tog
Läs merDALGRENS Lilla Tullen FoF
DALGRENS Lilla Tullen FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Lilla Dahlgrens (Tullen) backstuga under Moboda 1785 byggde ryttaren Per Brunberg från Skränudden en
Läs merBilder Tjärtakan. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild
Vår Bygd 1891 Bilder Tjärtakan Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Tjärtakan, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Mannen i mitten längst fram
Läs merUtflykt till flydda tider
Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet
Läs merträdgårdskulla vid Vendelsö.
Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö. Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009. Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall. Anna
Läs merFORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Läs merDansbanan på Fors och lägenheten Ringen
Dansbanan på Fors och lägenheten Ringen Ringhagen, Västerhaningeböndernas festplats Det är ont om bra bilder från denna miljö men här ser vi Ringhagens Dansbana, vackert belägen mellan Årsta Havsbadsvägen
Läs merNågot om de mindre gårdarna, torpen och stugorna i Gunnarp.
Något om de mindre gårdarna, torpen och stugorna i Gunnarp. Den lilla byn i Gunnarp. Av Nils Nilsson När och hur Gunnarpsgården en gång bildades vet jag inte. Det var uppenbarligen så att de riktigt stora
Läs merFredrikslund, Vendelsö
Fredrikslund, Vendelsö av Bengt Hedström,bengt.o.hedstrom@gmail.com, född i Vendelsö 1938. Ledamot i Haningegillets styrelse och engagerad Vendelsöforskare. Denna tidningsbild visar gårdsbyggnaden på Fredrikslund.
Läs mermed gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)
1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har
Läs merULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF
ULFSMOEN Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Ulfsmoen under Ulfsnäs Torpet låg vid Haboarpsviken 200 meter in på Ulfsnäs mark. Torpet benämns
Läs merGamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd.
Mer om Handen. Gamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd. Sven Klasenius artikel (Läs den här) om teorin om hur ortsnamnet Handen kommit
Läs merDoktor Tretow, något reaktionär provinsialläkare
Doktor Tretow, något reaktionär provinsialläkare Erik Tretow, kontroversiell som person och läkare kom till Västerhaninge 1919. Prästsonen Erik Tretow var född i Landskrona 1875, blev med.lic. 1904. Tjänstgjorde
Läs merKulturmiljöprogram kunskapsunderlag. skarplöt. Särskilt värdefull kulturmiljö. Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag skarplöt Särskilt värdefull kulturmiljö Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram 2018-2030 2017-10-02 Kulturmiljöprogram 2018-2030, Kunskapsunderlag Skarplöt Särskilt
Läs merDALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF
DALA RYTTARTORP Dalgrens Govas FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Dahlgrens eller Govas grenadjärstorp under Dala Dala ryttartorp uppfördes vid indelningsverkets
Läs merVimpelås. Torp 324. Foto från 2001
Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år
Läs merSkvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson
Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl
Läs merIsraelssons tid. Hesslingby i slutet på 1950-talet
Hesslingby under Israelssons tid familjen Hesslingby i slutet på 1950-talet Sista ägarna som bebor, brukar och driver gården Hesslingby som traditionellt lantbruk blir Axel Israelssons familj. De köpte
Läs merS1_007 Nils Gustav Petersson 1/12
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka
Läs merHammaren, torp under Årsta
Hammaren, torp under Årsta Haningegillets torpgrupp skrev 1982 denna kortberättelse om torpet Hammaren under Årsta, Den bestod då av Henry Hall, Gunilla Hagström, Elsie Lindholm och Ulla Nygren. Vid vägen
Läs merAnders Herman och Klara Josefina Alm
Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders
Läs merRapport från Vårmönstringen den 26 maj
Rapport från Vårmönstringen den 26 maj Lördagen den 26 maj genomförde I 21 Kamratförening en utflykt för att deltagarna skulle få återuppleva lite övnings- och skjutfältsnostalgi. Vädret var strålande
Läs merBilder Trombäljen. Vår Bygd 1891. Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild
Vår Bygd 1891 Bilder Trombäljen Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Trombäljen, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Huset i Hagen f.d. "Rotostugan",
Läs merGillets Ribbypromenad 19 april 2015
1 Gillets Ribbypromenad 19 april 2015 Karta 2013 Tingshusets och Kaplansgårdens lägen före 1970. 2 Äldsta kända fotot av kyrkbyn, kanske redan från mitten av 1860 talet. Enligt protokoll från sockenstämman
Läs merFyra systrar och en halvsyster
1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna
Läs merI dödsböckerna står det 1790: 1790 Elin Johansdotter på Dammen, en gift hustru död den 8 maj av bröstfeber, begravdes den 16 ejusdem. 41 år gammal.
Torpet Dammen Torpskylt finns: Koordinater: N / Ö. Ligger på fastighet: Torpet Dammen ligger under Ramsås. Det finns med redan 1757, det första året som prästerna i Bredaryds församling började att skriva
Läs merBrannudden torp nr 51
Brannudden torp nr 51 Torp under Hammarby 1821-1825 Drang Pehr Grail Maja Cajsa Ersdotter Peter Pehrsson f 1795.07 05 ikila f 1796.04.21 ibettna f 1801.07.18 i Bjorkvik drunkn i Bysjon 11/11924 standigt
Läs merKulturslinga i Vimmerby stad
Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med
Läs merLIVET PÅ KRIGSLIDA. Några hågkomster från min tidiga barndom. Av Margareta Hjalmarsson-Mattson
LIVET PÅ KRIGSLIDA Några hågkomster från min tidiga barndom. Av Margareta Hjalmarsson-Mattson När hon kände värkar och förstod att det var dags, gick hon in och barnmorskan tillkallades. Förlossningen
Läs merBilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild
Vår Bygd 1891 Bilder Rösebo Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Rösebo, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Medlemmar i logen Dalslands Sköld
Läs merErik Martin Douhan
Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961
Läs merKort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!
A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka
Läs merNorrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.
Norrbo 1. En gård på gränsen mot Hedesunda socken. I början på 1800:talet, brukades gården av landbonden Nils Olsson f 1784 och Stina Olsdotter f 1782, hade tre söner och två döttrar, flyttade till Sälja
Läs merTill vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle
Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning
Läs merKORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN
KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN Jan Moberg Jan.moberg.nykoping@telia.com Bygden kring Österhagen är mycket gammal För över 10 000 år sedan kom de första invånarna till våra trakter.
Läs merIvar Lo och Tungelstaborna: Inbrottet hos adelsmannen
Ivar Lo och Tungelstaborna: Inbrottet hos adelsmannen Ivar Lo beskriver i sina självbiografiska romaner som utkommer på 1970-talet sin tid på Djurgårdsgrind, framför allt i böckerna Pubertet och Asfalt
Läs merKockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Läs merVår Bygd 1891 Bilder Bygdevandringar och Utmärkningar
Vår Bygd 1891 Bilder Bygdevandringar och Utmärkningar Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Torpvandring, Tjärtakan nr 10, 5/6 1995. Vi sätter upp stolpe med skylt på Peretorpet i Tjärtakan.
Läs merMalltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet
Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet 1883 Margareta Maggi Lind s farmors föräldrars Bröllopstavla 1914 Adolf Eriksson Lima och Anna Jonsdotter
Läs merVarpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet.
Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. 1 Bebyggelselämning av ladugården. Första generationen på Varpet. Gärdesgården som delvis omgärdar ägorna. Johan Bengtsson född 15/1 1846 i Hägnen och
Läs merMjölkkriget på Fors 1941 (Sune Nilsson)
Mjölkkriget på Fors 1941 (Sune Nilsson) Bokbindaren Ragnar Numan, hustrun Sigrid och den fyraåriga sonen Olle kom i maj 1926 till Fors från Vreta i Västerhaninge där man bott sedan 1922. Man flyttade in
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merHamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27)
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27) Oklart vilket byggår huset har. År 1863 vid hemmansklyvningen för Hamra Håkansgård, så ligger ett bostadshus på samma plats som idag, enligt kartan, men ladugården var placerad
Läs merTorpet Vennersborg, Tomtberga rote, Botkyrka.
Sida 1 Torpet Vennersborg, Tomtberga rote, Botkyrka. Bild från husförhörslängd 1811-15, SVAR Karta över Torpet Vennersborg Källa: Lantmäteriet Karta från 1869 över Torpet Wennersborg Källa: Lantmäteriet
Läs merTollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Läs merNedan följer lite bilder från byavandringen. Bossagården Här sätts stolpe och namnbricka upp vid Bossagården.
Byavandring i Svansjömåla 11 maj 2013 Söndagen den 11 maj var det byavandring i Svansjömåla. Ett tjugotal personer hade mött upp i ett vackert väder med strålande solsken. 14 15 stycken gamla torp besöktes
Läs merTankar kring ett skolfoto från 1920
En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är
Läs mer