DOM meddelad i Umeå

Transkript

1 1 UMEÅ TINGSRÄTT meddelad i Umeå Mål nr SÖKANDE Robertsfors kommun, Robertsfors Ombud: Stefan Ågren, Umeå kommun, Umeå Fritid, Umeå MOTPARTER 1. Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå 2. Ulla-Britt Färm Wallgren, Stöcksjö Södra Byväg 13, Umeå 3. Rune Wallgren, Stöcksjö Södra Byväg 13, Umeå 4. Ulf Johansson,Trattgränd 52 A, Umeå SAKEN Tillstånd till biologisk miljöåterställning av flottledsrensade sträckor i Rickleån, Robertsfors kommun Avrinningsområde: Koordinater (RT90): 24 (Rickleån) N: E: (uppströmspunkt) N: E: (nedströmspunkt) SLUT Avskrivning avskriver Robertsfors kommuns ansökan såvitt avser tillstånd för återställningsarbeten på objekt 1V vid Siknäsforsen/Sundströmsforsen från vidare handläggning. Tillstånd och godkännande av miljökonsekvensbeskrivning godkänner den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen och lämnar Robertsfors kommun tillstånd enligt miljöbalken att utföra återställningsarbeten på de objekt som framgår av domsbilaga 1, med undantag för objekt 2H vid Isakfäbodforsen som ska lämnas orört. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 138 Nygatan måndag fredag Umeå E-post: mmd.umea@dom.se 08:30 16:30

2 2 Villkor 1. Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad Robertsfors kommun har angett i ansökan och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. 2. Kommunen ska inge förslag på kontrollprogram till tillsynsmyndigheten senast två månader innan verksamheten påbörjas samt därutöver informera tillsynsmyndigheten om när verksamheten påbörjas respektive avslutas. Arbetstid De arbeten som avses med tillståndet ska vara utförda inom tio år från det att domen vunnit laga kraft, annars förfaller tillståndet. Oförutsedd skada Om vattenverksamheten enligt tillståndet medför skador som mark- och miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska framställas till mark- och miljödomstolen senast inom fem år från utgången av den i domen bestämda arbetstiden. Verkställighet Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Prövningsavgift ändrar inte vad som genom beslut den 11 april 2017 har bestämts om avgift för prövningen. Rättegångskostnader Robertsfors kommun ska betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Västerbottens län med kr avseende arbete. På beloppet ska även betalas ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker.

3 3 BAKGRUND Rickleån är ett vattendrag i Robertsfors kommun, som rinner från Bygdeträsket och ut i Bottenviken. Älven har tidigare använts som allmän flottled dels i tillflödena till Bygdeträsket, dels på sträckan från Bygdeträsket till Robertsfors. Efter flottningens avveckling har strömsträckorna delvis restaurerats. Robertsfors kommun (kommunen) har nu ansökt om tillstånd för att utföra ytterligare återställningsarbeten i Rickleån. Syftet med åtgärderna är att öppna tidigare stängda områden samt återföra de sten-, block- och grusmassor till vattendragen som tidigare schaktats och lagts upp för att underlätta för timmerflottning. Målsättningen med åtgärderna är att återställa vattendragen till ett mer ursprungligt skick för att öka naturvärdena samt främja fiske och ett rörligt friluftsliv. Åtgärderna är en del i ambitionen att uppfylla miljömålet som rör levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Västerbottens län (länsstyrelsen) har den 17 februari 2017 beslutat att den i målet aktuella vattenverksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. YRKANDEN M.M. Kommunen Kommunen yrkar att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att under åren få utföra återställningsarbeten i Rickleån på de flottledsrensade sträckorna enligt bilaga 1. Med anledning av att kommunen lämnat olika uppgifter om vilka objekt som omfattats av ansökan i de handlingar som getts in till domstolen återkallar kommunen yrkandet om tillstånd till återställning av objekt 1V vid Siknäsforsen/Sundströmsforsen. Kommunen yrkar vidare att tillståndet ska få tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft och föreslår att tiden för att framställa anspråk på ersättning för oförutsedd skada ska bestämmas till fem år.

4 4 Motparter och remissinstanser Länsstyrelsen tillstyrker ansökan och yrkar för egen del ersättning för sina rättegångskostnader med kr. Denna kostnad har godtagits av kommunen. Därutöver har yttranden lämnats av fastighetsägarna Rune Fallgren, Ulla-Britt Färm Wallgren och Ulf Johansson. Remissinstanserna Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt samhällsbyggnadskontoret i Robertsfors kommun har avstått från att yttra sig. ANSÖKAN Kommunen har i sin ansökan anfört i huvudsak följande. Samråd och information Samrådsmöten har skett med berörda fastighetsägare och med kulturminnesansvarig på länsstyrelsen. Skriftligt samråd har skett med länsstyrelsen, samhällsbyggnadskontoret i Robertsfors kommun och Skellefteå kraft AB. Samråd har även skett både skriftligt och per telefon med Malå sameby, som har lämnat sitt samtycke till åtgärderna. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och tillåtlighet Tillåtlighet Projektet bedöms inte medföra något hinder för uppfyllande av miljöbalkens mål och tillämpningsområde, varför projektet är tillåtligt. Kunskapskravet I samband med ansökan och upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen har sökanden hämtat in nödvändig kunskap och information för planering, genomförande och uppföljning av projektet.

5 5 Försiktighetsprincipen Höga miljökrav kommer att ställas på fordon och maskiner. Alla fordon ska ha grön miljömärkning och vara utrustade med miljömotorer, steg 1. Miljögodkända hydrauloljor ska användas och saneringsutrustning kommer att finnas i fordonen. Vid erosionsbenägna brinkar och vid övriga erosionsbenägna stränder kommer extra möda läggas på att inte öka risken för erosion efter restaurering. Stor försiktighet kommer även att visas när objekt i närhet till byggnader åtgärdas. Försiktighetsprincipen gäller även de objekt med kulturvärde som sökanden beslutat att spara. Lokaliseringsprincipen Lokaliseringsprincipen gäller genom de val som gjorts av lämpliga objekt i vattendraget. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Projektet syftar främst till att hushålla med resurserna vatten och fisk. I första hand kommer sökanden endast använda material som tidigare tagits från vattendragen. Om det i samband med åtgärderna görs en bedömning att lekgrus för fisk saknas där stora lekpotentialer finns, kan sökanden tänka sig att tillföra lekgrus från närmaste lämpliga omgivning. Produktvalsprincipen Alla fordon ska ha grön miljömärkning och vara utrustade med miljömotorer, steg 1. Miljödiesel klass 1 och miljögodkända hydrauloljor ska användas. Inverkan på motstående intressen Längs sträckan finns ett antal fritidshus som inte bedöms påverkas av återställningsåtgärderna. Hotell- och konferensanläggningen med närliggande område vid objekt 1H i Kvarnforsen samt ett antal fritidshus vid objekt 1 3V i Sundströmsforsen påverkas inte eftersom objekten lämnas utan åtgärd. Vid objekt 3 4H i Isakfäbod-

6 6 forsen finns fastigheten Robertsfors Edfastmark 7:4 med flera byggnader. Bedömningen är att ingen negativ påverkan på fastigheten riskeras. Längs Rickleån finns delvis uppröjda fiskestigar för vilka stor aktsamhet kommer att iakttas i syfte att undvika negativ påverkan. Ett återställande av vattendragen till ett mer ursprungligt skick kommer att medföra att de upplevs som mer attraktiva, varför det rörliga friluftslivet förväntas på sikt att gynnas av åtgärderna. Sportfisket i Rickleån är uppskattat och fisket förvaltas av Rickeåns övre FVO. Föreningen är också initiativtagare till de föreslagna arbetena för att gynna fisket i ån. Avsikten med återställningsåtgärderna är att i högsta grad gynna fisket i vattendragen. Målet är att förbättra både kvalitet och kvantitet hos vattendragen på ett sätt som gynnar fisk och övriga vattenlevande djur. Detta förväntas bland annat medföra att tätheterna av fisk i fiskbar storlek kommer att öka. Ingen av sökanden känd båttrafik förekommer i Rickleån och inte heller någon organiserad forsränning eller kanotpaddling. Återställningsåtgärderna bedöms inte innebära någon negativ inverkan på kanotpaddling. Forssträckorna kommer att få mer varierande strömmar än tidigare, vilket förväntas göra vattendragen mer attraktiva för dem som föredrar att paddla kanot i orörda vattendrag. En ökad mängd sten och block i forsarna kan dock eventuellt upplevas negativt för vissa som paddlar. Inget känt torrläggningsföretag planeras för vattendragen. I Rickleån på sträckan mellan utloppet av Bygdeträsket och mynningen i Bottenviken finns totalt tre kraftverksdammar. Rickleån påverkas således av vattenkraft via Skellefteå kraft AB. Vattenföringen regleras via Bygdeträsket och det finns kraftverk vid Älglund och i Robertsfors. Varken vattenregleringen eller möjligheten till kraftproduktion bedöms dock påverkas negativt av åtgärderna. Återställningsåtgärderna ligger delvis inom två av Robertsfors kommuns vattenskyddsområden Överklintens reservvattentäkts vattenskyddsområde och Klint-

7 7 hedens vattenskyddsområde. Områdena omfattas även av vattenskyddsföreskrifter som kan komma att påverka projektet. Sökanden avser att anmäla arbetena inom vattenskyddsområdena till Robertsfors kommun. Efter samråd med länsstyrelsen och enskilda fastighetsägare avses fyra objekt att lämnas orörda för att vittna om flottningshistoriken i ån. Huvuddelen av resterande åtgärder som berör lämningar som är raserade och överväxta, varför de bedöms ha ett lågt kulturellt värde. Åtgärdsområdet ligger inte inom riksintresse för rennäringen och Malå sameby har inte haft något att erinra mot de planerade åtgärderna. Rådighet över vatten Rådighet över vattenområdet föreligger enligt 2 kap. 1 och 5 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Dessutom ska skriftliga medgivanden införskaffas av berörda mark- och fiskerättsägare. Tidplan Sökanden har för avsikt att utföra och slutföra återställningen under perioden juli december under åren Detta förutsätter ett lågt vattenstånd som medger arbeten i vattnet. Om det på grund av högt vattenstånd inte är möjligt att färdigställa arbetena till hösten 2019, kommer de att om möjligt verkställas senast år Efterarbeten och justeringar kan komma att utföras upp till fem år efter åtgärd, dvs. till och med år Förslag till kontroll av arbetsföretaget Länsstyrelsen kommer att hållas informerad om arbetets fortskridande och om eventuella problem uppstår. Kontroll av återställningsarbetet kommer att ske fortlöpande i samarbete med fiskevårdsföreningarna och eventuella justeringar bör ske vid lämpligt vattenstånd så snart som möjligt efter återställningsarbetets slut. I vilken grad åtgärderna kommer att påverka fiskbeståndet i vattendragen kommer att kon-

8 8 trolleras med det löpande elfiske- och smoltövervakningsprogrammet, där elfisken utförs årligen på fasta lokaler och smoltutvandringen skattas genom undersökningar av SLU. I Rickleån består elfiskeprogrammet av sju fasta lokaler, fördelade på forssträckor längs hela ån. Det fasta elfiskeprogrammet och smoltövervakningen bedöms kunna ge goda svar på responsen hos både de stationära strömlevande fiskarterna och de havsvandrande arterna. Åtgärderna kommer att fotodokumenteras före, under och efter återställningsarbetet. Ersättningar Återställningsarbetena bedöms inte medföra skada för annan i ersättningsgill omfattning. Teknisk beskrivning Verksamhetsbeskrivning Avsikten med åtgärderna är att återställa majoriteten av de flottledspåverkade vattendragssträckorna i Rickleåns vattensystem. Arbetet kommer att ske etappvis med start vid Kvarnforsen i Överklinten och nedströms till Kryddgårdsforsen strax nedströms Robertsfors. Den faktiska sträckan uppgår till cirka 164 km, utav vilken cirka 3,75 km är tydligt påverkad av flottledsrensningar. Inom sträckan söks tillstånd att återställa objekt i totalt sex olika forsområden, med omkring m³ material. Återställningsarbetet utförs med grävmaskin och syftar till att öppna avstängda områden som torrlagts genom flottningspåverkan samt återföra sten, block och grusmassor till ån som tidigare schaktats eller lagts upp för att underlätta timmertransporten. Målsättningen med åtgärderna är att återställa vattendraget till att efterlikna en mer naturlig vattenmiljö. Utförande Grumlingen som uppstår vid arbete med maskiner i vatten kommer att variera i stor grad beroende på materialsammansättningen i det enskilda objektet. De flesta åter-

9 9 ställningsobjekten består till största del av mycket grovt material, oftast i intervallet cm i diameter. Grumlingsrisken ökar med minskad kornstorlek, varför den bör vara högst när rensningar som är överväxta med vegetation återställs. För att minska grumlingen avtäcks eventuell vegetation innan utläggning. Block och stenar sorteras och läggs ut med hjälp av gallerskopa, så att finare material inte förs med ut i vattendraget. Trots detta så kommer grumlingen att på vissa ställen under kortare perioder vara relativt hög i det direkta närområdet. Skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått Krav kommer att ställas på att arbetet sker med miljögodkända och för arbetet lämpliga maskiner samt med utbildad personal. Erosionsrisken kommer att minimeras genom försök att styra huvudströmmen bort från de mest erosionsbenägna strandpartierna. Största försiktighet kommer även att iakttas i närheten av fritidshus, med en noggrann bedömning av vilka arbeten som kan göras utan att äventyra marken närmast fritidshuset. Återställningsarbetet i områden som utgör kända leklokaler för lax eller öring kommer om möjligt att utföras under perioden 1 juli 30 september, dvs. före lekperioden, för att inte äventyra leken eller förstöra rom. Transportvägar till och från vattendragen kommer att noggrant inventeras innan arbetena startas. Träd kommer att behöva fällas för att maskinerna ska kunna ta sig fram, men vägar som ger minsta möjliga påverkan kommer att väljas. Tillstånd för terrängkörning söks via länsstyrelsen och kommer att kompletteras ansökan om så krävs. Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning Huvudsyftet med återställningsarbetena är att främja en förbättrad hushållning med resurserna vatten, fisk och naturmiljön längs Rickleån. Återställningsarbetet syftar till att öppna tidigare stängda områden samt återföra sten, block och grusmassor till ån som tidigare schaktats eller lagts upp för att underlätta timmertransporten. Målsättningen med åtgärderna är att återställa vattendraget till ett mer naturligt och ursprungligt skick. Genom att lägga tillbaka block och sten i ån så kommer nya livs-

10 10 miljöer som viloplatser, uppväxt-, och lekområden för fisk och många andra vattenlevande organismer att återskapas. Reproduktionsmöjligheterna för åns hotade laxoch havsöringstammar förbättras. Detta leder i sin tur till högre produktion av laxartad fisk som i sin tur förbättrar förutsättningarna för den starkt hotade flodpärlmusslan eftersom den i sin reproduktionscykel är beroende av laxartad fisk. Ökad produktion av bland annat laxartad fisk ger dessutom förutsättningar till ett långsiktigt hållbart fiske och ett rikare friluftsliv i området. Naturmiljön kommer genom återställningsåtgärderna att bli rikare, naturligare och vildare med större variation och ökat livsutrymme för de arter som lever i och vid vattendraget. Flora och fauna i vattendraget får åter möjlighet att exploatera områden som tidigare har stängts av och torrlagts. Strandvegetation får även möjlighet att växa på de stränder som efter flottningsepoken ockuperats av upplagd grov sten. Genom åtgärderna får dessutom ån ett mer naturligt utseende. En annan effekt som återställningen kommer att ha är att vattnet bromsas upp i de återställda forsarna. Detta kommer att medföra att vattnet uppehåller sig längre tid i vattendraget och att organiskt material och näringsämnen därigenom bryts ned mer än i ett flottledsrensat vattendrag. Uppbromsningen kan eventuellt minska risken för erosionsskador och översvämningar i nedströms liggande områden. Vid utläggning av material av olika storlekar i forsarna skapas en större heterogenitet, vilket ger förutsättningar för en större artdiversitet hos flora och fauna. Fyra objekt lämnas för att tillgodose önskemål från berörda fastighetsägare och för att lämna kulturhistoriskt intressanta objekt orörda. För att minimera miljöpåverkan under återställningsarbetena kommer arbetena att ledas av arbetsledare med stora erfarenheter av liknande arbeten. Arbetsledaren kommer att vara väl insatt i upprättade arbetsplaner och höga miljökrav kommer att ställas på fordon och maskiner. Utläggning av material ska med grävmaskin utrustad med gallerskopa, vilket innebär att stenarna plockas upp och grävningen därmed minskar. På så sätt minskas uttransport av finare material som kan finnas under det grövre materialet som läggs ut i vattendragen.

11 11 I samband med återställningsarbetet görs förekomstsök av flodpärlmussla. Avsikten är att åtgärderna på sikt ska gynna populationer av musslan eftersom den är beroende av lax- eller öringreproduktion. Om en population med musslor påträffas kommer hänsyn att tas till detta. T.ex. kan stenmaterialet placeras på andra platser än där musselbeståndet lever eller så lämnas dessa områden orörda. Det kan också vara aktuellt att plocka upp och sumpa musslor för att hindra negativ påverkan på dessa. Restaurering av vattendrag, så kallad biologisk återställning bidrar till att miljökvalitetsnormen för fisk och musselvatten uppnås. Människors hälsa bedöms främst beröra de personer som arbetar med och i närhet av maskiner i samband med återställningsarbetena. Denna påverkan får ses som liten och det är ingen skillnad jämfört med andra liknande entreprenadarbeten. Under återställningsarbetena kommer slammer från skopa och block ibland höras en längre sträcka, vilket kan upplevas som störande under kortare perioder. Denna påverkan dämpas av skog och forsarnas eget ljud och är övergående eftersom maskinen hela tiden förflyttar sig varefter arbetsobjekten färdigställs. Påverkan måste anses som liten, eftersom så få bostadshus finns nära vattendragen. Rickleåns vattenfåra är bitvis tämligen djupt nedskuren i landskapet framförallt på de sträckor som är nära bebyggelse, vilket minskar ljudspridningen. Körvägar kan ge en negativ påverkan på naturmiljön. Påverkan minimeras genom val av väg och allmän försiktighet. Körningen regleras tydligt genom terrängkörningsdispensen. Spåren efter en larvbandgående grävmaskin är lindriga och kan inte jämföras med de spår som skogsmaskiner orsakar i naturen. De flesta spåren kommer relativt snabbt att suddas ut av vegetationen. Om eventuella markskador skulle uppstå i terrängen åtgärdar grävmaskinen detta direkt på plats. De kulturspår som flottningsarbetena lämnat efter sig kommer att påverkas negativt där de avlägsnas. Det som kommer att finnas kvar av de objekt som åtgärdas är den fotodokumentation som projektet redovisar. De områden eller objekt som lämnas

12 12 med hänsyn till kulturmiljön kommer att finnas kvar inom en överskådlig tid framöver. Ur ett biologiskt perspektiv vore det bästa alternativet att återbörda samtliga flottledskonstruktioner och lägga tillbaka allt minerogent material som flyttats från vattendraget. Genom att återskapa strukturer i vattendragen som mest efterliknar opåverkade vattendrag, skulle den biologiska nyttan kunna maximeras. Detta alternativ skulle ge den högsta positiva effekten på vatten- och strandmiljön. Alla spår av flottningsverksamheten inom sökt sträcka skulle utraderas med detta alternativ. Förståelsen hos markägare och fiskerättsägare för behovet av återställning skulle sannolikt bli lägre med en total återställning. Om inga återställningsåtgärder överhuvudtaget utförs på den planerade sträckan skulle den negativa påverkan som flottningen orsakat det biologiska livet i och på sidan av vattendragen kvarstå. En viss förändring skulle dock sannolikt att ske med tiden. Vattenståndets säsongsvariation skulle förbli som tidigare och kraftiga flöden kan flytta en del minerogent material, i första hand finkornigt material, men även enstaka block. Kraftiga stenkonstruktioner skulle i stort sett kvarstå som tidigare. Alla träkonstruktioner som finns kvar till följd av flottningen skulle med tiden försvinna helt. De huvudsakliga strukturerna i form av upprensade block och stenar, avstängda områden och brist på grus i forsarna skulle kvarstå för oöverskådlig tid framöver. Forssträckorna skulle fortsättningsvis vara ensartade och bristen på viloplatser, uppväxt-, och lekområden för fisk som vattendragen uppvisar i dag skulle bestå. Detta innebär i sin tur att fiskpopulationerna, i synnerhet lax och öring, skulle förbli svaga och fritidsfisket skulle inte kunna utvecklas. Växtsamhällenas sammansättning skulle förbli som tidigare och diversiteten inte heller öka. Det alternativ som ansökan avser liknar en total återställning, men tar hänsyn till kulturhistoriska värden genom att ett antal flottledsmiljöer och objekt lämnas. Hänsyn tas även till markägarintressen, genom att vissa objekt inte åtgärdas av olika skäl samt att vissa åtgärder anpassas till närliggande byggnader.

13 13 INKOMNA YTTRANDEN OCH BEMÖTANDEN Länsstyrelsen Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen anför att ansökan tillstyrks och anger därutöver i huvudsak följande. Ansökan behöver förtydligas så att det framgår vilka objekt omfattas, eftersom det lämnas olika uppgifter i miljökonsekvensbeskrivningen och i bilagorna till denna vad gäller objekten i Kvarnforsen och Sundströmsforsen. Vidare bör vissa objekt lämnas orörda av hänsyn till kulturmiljön, vilket utöver vad kommunen har medgett även gäller kilstensmuren, objekt 2H vid Isakfäbodforsen. Vidare konstateras att de flesta återställningsprojekt i länet har skett i vattendrag som i stort sett är opåverkade av flödesreglering. I Rickleån finns däremot flera reglermagasin uppströms den sträcka som ska återställas, vilket påverkar både storleken och dynamiken i flödet. Miljökvalitetsnormen är God ekologisk status För att nå normen måste större avvikelser i flödesregimen jämfört med det naturliga åtgärdas. Den planerade flottledsrestaureringen är en viktig åtgärd för att kunna nå miljökvalitetsnormen. Det är däremot viktigt att återställningen sker på ett sätt som gör att åtgärderna även fungerar vid en ändrad flödesregim, vilket måste redovisas. Kommunens bemötande Kommunen har kompletterat ansökan med uppgifter om slutliga åtgärdsförslag och vilka objekt som omfattas av ansökan. Kommunen anför därutöver bl.a. följande. Eftersom stor hänsyn har tagits till andra kulturhistoriska lämningar bör inte objekt 2H lämnas orört. Tillstånd har sökts för återställning av objekt 5H vid bron vid Faranforsen, för det fall att broägaren skulle besluta sig för att ta bort bron under den tid som tillstånd medges. Så länge bron finns kvar kommer dock inte några åtgärder att ske.

14 14 Beträffande frågan om miljökvalitetsnormerna gäller att om åtgärder utförs vid låg vattenföring fyller de sin funktion även vid högre och framförallt mer naturliga flöden. Bedömningen är därför att arbetena kommer att bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormerna i hög utsträckning även om flödesregimen förändras. Slutligen avses ingen förstärkning av erosionsskyddet genom ansökan. Länsstyrelsens bemötande Efter kompletteringar har ansökan förtydligats och kompletterats på ett tillfredsställande sätt. Det vidhålls dock att kilstensmuren på objekt 2H vid Isakfäbodforsen bör lämnas orörd. Ulla Britt Färm Wallgren och Rune Wallgren (Robertsfors Siknäs 2:9) Yttrande Siknästorpet ligger i rå med deras stuga och flottarstigen följer ån genom stugområdet på fastigheten. Den vackra stenmuren på stugsidan av ån byggdes upp för timmerflottningen och bör bevaras som en historisk kultursevärdhet för området, besökarna till Siknästorpet och de som vandrar längs flottarstigen. Kommunens bemötande Stenmuren i fråga är inte aktuell för åtgärd i området Siknäs/Sundströmsforsen. Hela norra sidan av ån mot stugområdet och fastigheten Robertsfors Siknäs 2:4 ska lämnas utan åtgärd för att bevara de kulturhistoriska lämningarna. Ulf Johansson (Robertsfors Siknäs 2:12) Yttrande För fastigheten finns servitut för vattentäkt, samfälld väg samt båtplats (se bilagor). Han har inte lämnat samtycke till att kommunen får använda fastigheten för eventuell körväg för restaureringen.

15 15 Kommunens bemötande Möte kommer att ske med Ulf Johansson under hösten 2017 och i samråd med honom kommer att säkerställas att inte servitutsrättigheter påverkas negativt. SKÄL Målets handläggning Målet har med stöd av 22 kap. 16 andra stycket miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling. Avskrivning av del av målet Eftersom kommunen har återkallat ansökan i den del som avser återställning inom objektet 1V vid Siknäsforsen/Sundströmsforsen, på fastigheten Robertsfors Siknäs 3:1, ska målet avskrivas i denna del. Miljökonsekvensbeskrivning bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Den kan därför godkännas och läggas till grund för prövningen. Rådighet För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 1 lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Enligt 5 samma kapitel har en kommun rådighet enligt 1 för att bedriva sådan vattenverksamhet som är önskvärd från allmän miljö- eller hälsosynpunkt eller som främjar fisket. bedömer att de planerade åtgärderna främjar fisket och är önskvärda från allmän miljösynpunkt. Kommunen har därför den rådighet som krävs för arbetet.

16 16 Tillstånd Enligt huvudregeln i 11 kap. 9 miljöbalken krävs tillstånd för vattenverksamhet. Vid tillståndsprövningen ska såväl de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken som bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. samma balk beaktas. I 11 kap. 6 miljöbalken anges dessutom att vattenverksamhet endast får bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna och olägenheterna av den. Den bestämmelsen innebär att det utöver vad som följer av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska göras en prövning av en vattenverksamhets samhällsekonomiska lämplighet. Huvudsyftet är att hindra vattenverksamhet som inte är samhällsekonomiskt motiverad. Det finns generellt sett inte några hinder utifrån bestämmelserna i 2, 3 och 4 kap. miljöbalken mot att lämna tillstånd till den aktuella vattenverksamheten. Det råder heller inte någon tvekan om att fördelarna från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter av den. Såvitt avser åtgärder på objekt 2H vid Isakfäbodforsen invänder länsstyrelsen att objektet bör lämnas orört med hänsyn till kulturmiljön och den kilstensmur som är belägen på platsen. Kommunen vidhåller sin ansökan i denna del och anför att muren är delvis raserad samt att en intakt kilstensmur kommer att lämnas 5 km uppströms vid Siknäsforsen. I miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1 andra stycket anges att balken ska tillämpas bl.a. så att värdefulla kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vidare följer av 3 kap. 6 samma balk bl.a. att mark- och vattenområden av betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. delar länsstyrelsens bedömning att kilstensmuren på objekt 2H vid Isakfäbodforsen medför att objektet bör lämnas orört. Med detta undantag finner mark- och miljödomstolen sammanfattningsvis att den ansökta vattenverksamheten i övrigt inte strider mot några av de bestämmelser i miljöbalken som är tillämpliga. Tillstånd ska därför lämnas för biologisk återställ-

17 17 ning avseende övriga objekt vid Rickleån som kommunen har ansökt om tillstånd för. Ett tillstånd kompletterat med villkor enligt nedan ska meddelas. Villkor Kommunen har inte lämnat några förslag till villkor för verksamheten. Enligt markoch miljödomstolen bör dock ett s.k. allmänt villkor meddelas, i vilket det tydliggörs att kommunen ska utföra arbetena i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat i ansökan och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. För att tillsynsmyndigheten ska ha möjlighet att utöva tillsyn över verksamheten, bör det även föreskrivas att kommunen ska inge förslag på kontrollprogram till tillsynsmyndigheten senast två månader innan verksamheten påbörjas samt därutöver informera tillsynsmyndigheten om när verksamheten påbörjas respektive avslutas. Sökanden har uppgett att verksamheten som sker inom berörda vattenskyddsområden kommer att anmälas till Robertsfors kommun. Domstolen bedömer att åtagandet faller inom det allmänna villkoret och att inget särskilt villkor behöver föreskrivas. Sökanden har uppgett att alla fordon som används ska ha grön miljömärkning och vara utrustade med miljömotorer, steg 1 och att miljögodkända hydrauloljor ska användas samt att saneringsutrustning ska finnas i fordonen. Även dessa åtaganden faller enligt domstolen inom ramen för det allmänna villkoret och särskilt villkor föreskrivs därför inte. Arbetstid Robertsfors kommun har uppgett att arbetena beräknas vara färdigställda år Det saknas anledning att anmärka på arbetstidens längd, som dock bör regleras på sätt som framgår av domslutet.

18 18 Oförutsedda skador kan i nuläget inte förutse uppkomsten av någon skada på grund av sökt vattenverksamhet. Skulle skada uppkomma finns möjlighet att inom viss tid framställa anspråk på ersättning för detta. Tiden inom vilken sådana anspråk får framställas kan fastställas i enlighet med sökandens yrkande om fem år. Tiden bör i enlighet med praxis räknas från den fastställda arbetstidens utgång. Verkställighetsförordnande När det finns skäl till det får mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 28 miljöbalken förordna att tillståndet till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Robertsfors kommun har för avsikt att påbörja arbetena under år Det har inte framförts några invändningar mot yrkandet. Kommunen vill genomföra åtgärderna snarast och syftet med åtgärderna bedöms leda till en positiv förändring för miljön. Med hänsyn till detta och då det inte har framkommit några omständigheter som ger anledning till en annan bedömning finns skäl att förordna om så kallad verkställighet. Prövningsavgift Genom beslut den 11 april 2017 fastställde mark- och miljödomstolen en prövningsavgift om kr enligt 3 kap. 2 och 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Av 9 kap. 3 samma förordning framgår att domstolen ska pröva avgiftens skälighet i samband med att handläggningen avslutas. Med hänsyn till vad som förevarit i målet finner domstolen inte skäl att ändra den beslutade avgiften. Rättegångskostnader Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med kr. Yrkat belopp har godtagits av kommunen och är skäligt. Kommunen ska förpliktas att ersätta länsstyrelsen med yrkat belopp jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

19 19 HUR EN ÖVERKLAGAS, se bilaga 2 (DV425) Överklagande senast den 21 november Malin Bergström Åsa Larsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Malin Bergström och tekniska rådet Åsa Larsson.

20 Bilaga 1

21

22 Bilaga 2 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS DV 425 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står markoch miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av markoch miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.