Rapport från tillsyn Riggargatans serviceboende

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämnden Marie Johnsson Solweig Ericsson Kurg Rapport Datum Dnr VON17/50 Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn Riggargatans serviceboende På hemsidan finns följande att läsa: Serviceboendet på Riggargatan är Nyköpings kommuns nyaste serviceboende. Boendet ligger i en nybyggd del av området Brandholmen med en förskola och ett äldreboende som närmsta granne. Riggargatans serviceboende består av 10 lägenheter med två rum och kök. Det finns hiss. Lägenheterna har vardagsrum och kök i öppen planlösning, ett sovrum och badrum och fransk balkong. I badrummet finns kombinerad tvättmaskin och torktumlare. Det finns möjlighet att installera diskmaskin. På vinden finns förråd. På Riggargatan 2H, bottenvåningen, finns gemensamhetslägenheten där du, de andra personerna som bor på servicebostaden och personalen samlas för att prata, spela spel, umgås och ibland äta tillsammans. Den gemensamma lägenheten, där personalen sover, har tre rum och kök och en balkong. Inriktning På Riggargatans servicebostad bor det personer i olika åldrar. Postadress Nyköpings kommun Vård- och omsorgsnämnden NYKÖPING Besöksadress Tfn Mob Fax Page 1 of 6 marie.johnsson.1@nykoping.se Org nr Bg kommun@nykoping.se

2 Dnr VON17/50 2/6 Du som bor på servicebostaden får stöd utifrån dina behov. På Riggargatan arbetar vi medvetet och aktivt för att det stöd vi erbjuder ska bygga på självbestämmande, integritet och frivillighet hos dig som bor på servicebostaden. Ditt behov står i fokus och därför kan stödet se ut på olika sätt. Det kan handla om anpassade bildscheman för dag eller vecka, sociala berättelser, tidshjälpmedel, personliga matsedlar och inköpslistor. På Riggargatans serviceboende arbetar en socialpedagog. Vi har också ett nära sammarbete med arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Aktiviteter Du lagar mat hemma i din lägenhet. På fredagarna kan du äta middag tillsammans med personal och de andra personerna som bor på servicebostaden. Servicebostaden ligger nära Rosvalla och hamnen. På bara några minuter kan vi gå ner till vattnet och promenera längs hamninloppet, bort till hamnen eller ut på piren. Rosvalla med bowling och andra utbud ligger tvärs över gatan. Ibland lånar personal en mindre buss och gör dagsutflykter. Vi har till exempel åkt till Gröna Lund, Parken Zoo i Eskilstuna, Trosa, Stendörren och Smultronstället i Söderköping. Några som bor på servicebostaden har tillsammans med personal även åkt på kryssning med övernattning. På sommaren kan du som bor på servicebostaden och personal tillsammans spela kubb eller samlas kring en picknick, gärna nere vid vattnet. Boendemöte Var sjätte vecka har vi boendemöte. Inför varje möte sitter en lapp uppe på anslagstavlan i den gemensamma lägenheten där du kan önska vad som ska tas upp på nästa möte. En vecka innan mötet får alla en dagordning med punkterna som kommer att tas upp. Boendemötet är också ett bra tillfälle att med hjälp av personal planera gemensamma aktiviteter. Område Brandholmen är ett område med fina grönområden, bra gång- och cykelbanor. Avstånd från Nyköpings centrum är cirka 2 kilometer. Bussar går kontinuerligt in till centrum och till de stora köpcentren. Busshållplatser har vi precis runt knuten. Page 2 of 6

3 Dnr VON17/50 3/6 Tillsynen Tillsynen genomförs som ett samtal med Enhetschef Ellinor Andmarken och personal Lena Nylén, stödassistent och Carina Kelly del av tiden. Serviceboendet är insprängt i ett vanligt hyreshus, nybyggt och rymligt med stora öppna trappuppgångar som fungerar även med hjälpmedel. Hiss finns. Lägenheterna 10 st + personallägenheten blockförhyrs av kommunen som sen hyr ut till den boende. En vanlig dag 10 personer bor på serviceboendet. Åldern varierar mellan 22 och 66 år och brukarna har olika funktionsnedsättningar som gör att de behöver stöd. Här finns personer med autism, adhd och psykiska funktionsnedsättningar. Alla har beslut enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Personalen har ett rutinblad som kortfattat beskriver vad som ska göras vid olika tidpunkter under dagen samt hos vem. I övrigt hänvisas till genomförandeplanen. Det kan t ex stå en initial för brukaren och en tidpunkt när denne ska väckas på morgonen, men hur morgonproceduren ska gå till måste man läsa i genomförandeplanen. Alla behöver olika mycket hjälp under dagen. En är pensionär, men övriga åker på olika tider till sin dagliga verksamhet som för några innebär en arbetsplatsintegrerad verksamhet. Vissa går till sin dagliga verksamhet, andra cyklar eller åker buss och några åker taxi. Alla har någon form av hemmadag då inköp, städning och tvätt sköts tillsammans med personalen. Några har matlåda med sig eller äter på annat sätt borta under dagen men vissa har lunch på boendet, men då i sin egen lägenhet. Personallägenheten är öppen för alla kl 9-12, och varje dag, då det är gemensamt fika, prat, spel, högläsning eller någon annan form av aktivitet. Man hittar alltid på något. Vid middagen lagas mat i brukarna egen lägenhet. Det är olika hur mycket hjälp de vill ha eller behöver. Någon vill lära sig nya maträtter och behöver då mer stöd under en period. Två av de boende klarar sin matlagning helt själva. Flera brukare har även aktiviteter under kvällen. Boendet bemannas utifrån vilka aktiviteter som brukarna har, vissa dagar behövs mer personal och andra dagar behövs färre. Oftast är de två på förmiddagen och två till tre på kvällen samt en sovande journatt. Personalen jobbar med årsarbetstid, vilket underlättar möjligheten att vara flexibel och de lägger själva sina scheman var 6:e vecka. Sommarbemanningen är klar och tre vikarier kommer in, varav två jobbade redan förra sommaren, vilket alla ser som en fördel. Page 3 of 6

4 Dnr VON17/50 4/6 Personalen lånar ibland en buss från Fia-verksamheten (Fungera i Arbetslivet) för att kunna ta flera brukare med sig på aktivitet. De gör exempelvis utflykter. Snart ska några åka till Mariefred med en övernattning. Förra året var fyra kvinnliga brukare tillsammans till Ullared på egen hand, utan personal. Det var en sådan succé att de gör om samma resa i år. De får mycket hjälp av fritidskoordinatorn som kommer med många bra idéer på vad de kan göra. Dansträning på Hälsomagasinet har varit populärt, liksom spa- och film kvällar. Personal och brukare hjälps åt att bjuda in alla andra och de gör trevliga inbjudningar där ofta bilder används för att beskriva vad som ska ske. Ungefär hälften har en kontaktperson utanför boendet. Verksamhetens mål Verksamhetens viktigaste mål är att öka brukarens delaktighet. Delaktighet och inflytande Verksamheten arbetade under förra året med delaktighetsslingan - en metod för att öka brukarens delaktighet. Man har också satt upp en brevlåda för att kunna ta emot anonyma förslag och idéer. Brukarsamtalet pågår ständigt påpekar Lena, men vi dokumenterar det inte och vi kanske inte har strukturen med fyra brukarsamtal per år. Den öppna personallägenheten bjuder varje dag in till delaktighet och inflytande. Anhöriga Dialogen med anhöriga pågår också hela tiden. Personalen har ofta kontakt via mail eller telefon. De har bjudit in till ett gemensamt anhörigråd men detta ställdes in p g a för få deltagare. Men vi ska försöka igen till hösten säger Lena. De är två personal som är anhörigstödjare och som gått utbildningen via Anhörigcentrum. Anhörigas delaktighet bygger alltid på att brukaren sagt ja till kontakten. Genomförandeplaner och dokumentation Lena beskriver att de är duktiga på att hålla genomförandeplanen levande och den revideras hela tiden vid behov. Personalen har haft stöd från stödpedagogerna i hur de ska skriva och vad de ska skiva. De tar också hjälp av varandra i hur det skrivna uppfattas. De har möten inom personalgruppen var tredje vecka där personalen tar upp om det är något särskilt runt brukarna. Sjuksköterska och annan legitimerad personal träffas i hälsokonferens var sjätte Page 4 of 6

5 Dnr VON17/50 5/6 vecka. Samarbetet med sjuksköterskan fungerar utmärkt och de ringer om de har några frågor. Brukaren kan själv ha direktkontakt med sjuksköterskan. Lena tycker också att den löpande dokumentationen fungerar bra. Tekniska lösningar/innovationer Boendet har en Ipad som brukarna ofta vill låna när de är i gemensamhetslägenheten. De söker ofta på internet efter olika aktiviteter och även för att hitta bilder på olika aktiviteter för att kunna förbereda och förklara/förstå vad som ska hända. Alla brukare har egna mobiltelefoner, men vad Lena vet så är det ingen som har någon app som hjälpmedel. Lena berättar också att de diskuterat frågan med arbetsterapeut och sjukgymnast men det är inget som är infört. Det är flera av brukarna som har hjälp av pictogram eller bilder på annat sätt för att förstå vad som ska hända. Här finns en struktur och en tanke i personalens agerande att det är enklare för vissa om de t ex vet vilken personal som jobbar under dagen. Därför sätts bilder på personal i tjänst upp på brukarens tavla. Övriga frågor Lena berättar att under de 1,5 år som hon jobbat på boendet har ingen Lex Sarah förekommit. Hon känner väl till rutinerna och var hon ska hitta blanketterna för att rapportera. De har dock inte tagit del av de rapporter som varit på andra boenden. Personalen diskuterar med jämna mellanrum vad som är ok respektive inte ok att göra. En brukare har lås på sitt kylskåp och sitt skafferi, detta är dokumenterat och gjort i samverkan med brukaren i syfte att få bukt med förhållandet till mat. Lena säger här: Vi kan ju inte bestämma över brukaren. Kontakten med psykiatrin fungerar inte helt smärtfritt. Det har t o m skrivits avvikelse på samverkan som inte fungerat. Lena upplever också att det saknas tider från psyktiatrin och att många brukare får vänta onödigt länge. Ellinor Andmarken, enhetschef säger som avslutning att hon gillar att verksamheten vid Riggargatan hela tiden utvecklas och att det finns en vilja hos personalen att utvecklas. Lena svarar att Ja, vi måste ju hänga med brukarna, det är ofta dom som lär oss. Page 5 of 6

6 Dnr VON17/50 6/6 Granskning av dokumentationen Fem akter har granskats för perioden Genomförandeplan finns i fyra av de granskade akterna. Samtliga genomförandeplaner är skrivna i jag-form och anger på ett bra sätt hur brukaren vill ha sin hjälp och sitt stöd utfört. Övrig dokumentation är fyllig och informativ. Händelser av vikt, liksom avvikelser från planerade insatser är väl dokumenterade. Det saknas i två av akterna en röd tråd där anteckningarna beskriver en återkommande problematik, men där inget förslag till åtgärd finns noterad under den granskade perioden. En anteckning av hälso- och sjukvårdskaraktär finns men har ingen allvarlig karaktär. Det finns även bra hänvisning till omvårdnadsjournalen i en akt. Vår bedömning Vår bedömning är att serviceboendet på Riggargatan är en väl fungerande enhet. Personalens svar på våra frågor är genomgående raka och väl genomtänkta och följer en linje och en tanke. Personalen känns trygg i sitt bemötande och här framkommer verkligen att brukaren är i centrum. Allt som beskrivs eller berättas tar utgångspunkt i brukarens bästa. Det finns ett stort mått av delaktighet och inflytande från brukarna som bor på Riggargatan. Aktiviteterna är många och varierande allt efter vad brukarna vill själva. De tekniska lösningarna släpar lite efter men det finns en vilja att lära sig från personalen och de uttrycker en nyfikenhet att prova nya saker. Vi lär oss av brukarna är ett uttryck som väl representerar boendet. Page 6 of 6